Examensarbete

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Examensarbete 2009:154 CIV EXAMENSARBETE Nuläge och behov av cykelvägar längs det statliga vägnätet i Norrbottens och Västerbottens län Andreas Bergman Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Trafikteknik 2009:154 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--09/154--SE Förord Det här examensarbetet är avslutningen på min Civilingenjörsutbildning i Väg- och Vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och utfördes under våreterminen 2009 på uppdrag av Vägverket Region Norr i Luleå. Jag vill först och främst tacka min handledare på Vägverket, Pia Brändström som har hjälpt och stöttat mig genom hela arbetet. Jag vill även tacka Charlotta Johansson som varit min handledare och examinator på Universitetet. Ett stort tack även till alla andra som på ett eller annat sätt hjälpt mig under arbetets gång. Andreas Bergman I Sammanfattning Inventeringen visar att det finns 243 km statlig cykelväg i Region Norr Svenska regeringen har satt ett mål att cykeltrafiken ska öka sin andel av varav 94 km i Norrbotten och 149 km i Västerbotten. Sammanställningen det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens visar att behovet av cykelvägar i regionen är stort. Det totala behovet är proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen 1477km varav 1025 km i Norrbotten och 452 km i Västerbotten. Eftersom att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska behovet är så pass stort blir det kostsamt att bygga, därför har en grov förbättras. prioritering gjorts där behoven delats in nationella och regionala cykelvägar. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna Den samhällsekonomiska kostnaden av sträckan Björsbyn-Sinksundet har kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för cykeltrafiken. undersökts med hjälp av Cykalk. Olika scenarier har undersökts för att visa För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda hur många cyklande som behövs längs den aktuella sträckan för att den inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr. ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Först gjordes dock en litteraturstudie för att ta reda på mer om cykeltrafiken i Sverige. Det görs ungefär en miljard cykelresor i Sverige varje år, det är ungefär 10 % av den totala trafiken. Störst potential att öka cykeltrafiken finns på de resor som är kortare än 5 km, i dagsläget står cykeltrafiken endast för 19 % av dessa resor. Cyklandet i Region Norr utgör cirka 7 % av det totala persontransportarbetet i Sverige. Störst antal cyklande finns i Umeå, Skellefteå och Luleå, de står för nästan 60 % av alla cykelresor i regionen. En ökad andel cykeltrafik skulle innebära en förbättrad folkhälsa och ge positiva miljöeffekter. Däremot så är risken att dödas i trafiken tre gånger högre för en cyklist än för en bilist per personkilometer. En säker cykeltrafik förutsätter att vägmiljön är säker, att cykeln är i gott skick, att cyklisten använder cykelhjälm och i övrigt håller sig till de regler som finns. II Abstract and 149 kilometers is in Västerbotten. The summery shows that the total The Swedish government has set a goal to increase the total amount of need of bicycle roads in the Region North is big. The total need in Region bicycle traffic and make it safer. In the government’s proposition, mål för North is 1601 kilometers, where 1023 kilometers is in Norrbotten and 578 framtidens transporter, one of the function goals says that the condition kilometers is in Västerbotten. Since the need is large it would be very for choosing public transport, pedestrian- and bicycle traffic, are going to costly to build it all, therefore a rough priority is made. improve. A cost benefit calculation is made with Cykalk on the road between To reach the goal it will be demanded to carry trough major bicycle road Björsbyn and Sinksundet. Diffrent scenarios have been made to show how investments. The Swedish road administration will make an inventory and many bicyclists are demanded to traffic the distance to be cost benefit map out the needs for new bicycle roads. This master thesis will describe profitable. what earlier work says about the bicycle road net in Region North today and what the needs are for the future. To learn more about bicycle traffic in Sweden a literature study was made. One billion bicycle trips are made every year in Sweden. That is about 10 % of the total amount of road traffic. The largest potential to increase the bicycle traffic is for trips shorter than 5 kilometers, today the bicycle trips stands for only 19 % of those. The bicycle trips in Region North stands for about 7 % of the total length of all bicycle trips in Sweden. About 60 % of the trips made in Region North are made in Umeå, Skellefteå and Luleå. An increasing amount of bicycle traffic would lead to better health and positive environmental effects. Conversely the risk to be killed in the traffic is three times higher if you ride a bike instead of driving a car per person and kilometer. A safe bicycle traffic consist a safe road environment, a bicycle in good shape, using a helmet and following the rules. The inventory shows that there are 243 kilometers bicycle road owned by the government in Region North of which 94 kilometers is in Norrbotten III Innehållsförteckning 2.4 Effekter av ökad cykling ..................................................................... 7 Förord ........................................................................................................... I 2.4.1 Miljöeffekter ............................................................................... 7 Sammanfattning .......................................................................................... II 2.4.2 Säkerhet ...................................................................................... 8 Abstract ...................................................................................................... III 2.4.3 Hälsoeffekter ............................................................................... 8 1 Inledning ................................................................................................... 1 2.5 Separering av cyklister från biltrafik .................................................. 8 1.1 Bakgrund ........................................................................................... 1 2.5.1 Blandtrafik ................................................................................... 9 1.2 Syfte ................................................................................................... 1 2.5.2 Cykelfält ....................................................................................... 9 1.3 Avgränsning ....................................................................................... 1 2.5.3 Cykelbana .................................................................................... 9 2 Teori .......................................................................................................... 2 2.5.4 Friliggande cykelväg .................................................................... 9 2.1 Vägverkets uppdrag och mål ............................................................. 2 2.5.5 Trafikseparering på Landsbyggd ............................................... 10 2.1.1 Vägverkets vision och verksamhetsidé ...................................... 2 2.6 Cykelvägar för olika ändamål ........................................................... 10 2.1.2 Transportpolitiska mål ................................................................ 2 2.6.1 Vardagscykling, arbetspendling ................................................ 10 2.1.3 Miljömål ...................................................................................... 3 2.6.2 Barns resor ................................................................................ 10 2.1.4 Hälsomål ..................................................................................... 3 2.6.3 Cykelväg till tätortsnära utflyktsmål ......................................... 10 2.1.5 Nollvisionen ................................................................................ 4 2.6.4 Cykelturism/ Rekreation ........................................................... 10 2.1.6 Nationella cykelstrategin ............................................................ 4 2.7 Modell för inventering och planering av cykelvägar ........................ 11 2.2 Cykeln i samhället .............................................................................. 4 2.8 Samhällsekonomi ............................................................................. 12 2.2.1 Cykling i Sverige .......................................................................... 4 2.8.1 Samhällsekonomisk kalkyl ......................................................... 12 2.2.2 Cykling i Region Norr .................................................................. 6 2.8.2 Cykalk ........................................................................................ 12 2.3 Faktorer som påverkar användningen av cykel ................................. 7 3 Metod ...................................................................................................... 13 2.3.1 Direkt påverkan .......................................................................... 7 3.1 Tillvägagångssätt .............................................................................
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • FÖRSTUDIE E4 Förbi Kalix Beslutshandling Februari 2009 Kalix Kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 Förbi Kalix
    FÖRSTUDIE E4 förbi Kalix Beslutshandling februari 2009 Kalix kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 förbi Kalix Medverkande VÄGVERKET REGION NORR VÄGVERKET KONSULT Jenny Thun Projektledare Magnus Burvall Uppdragsledare Ann-Cathrine Tossavainen Projektadministratör Leif Strinnholm Bitr. uppdragsledare Anders Lundström Strategisk samhälls- Johan Wilén Uppdragsadministratör planerare Bodil Öhman Väg och trafiksäkerhet Erik Vallin Broingenjör Göte Björnström Bro Kristina Björling Francki Landskapsarkitekt Malin Lindmark Miljö Annika Nordkvist Samhällsplanerare Leif Wiklund Landskap Simon Lövgren Miljöspecialist Linda Grenvall GIS/Rapport Petra Pihl Informatör Jouko Säisä Samhällsekonomi Jeanette Stenman Risk Jörgen Noppa Geoteknik (BV Projektering) REFERENSGRUPP KALIX KOMMUN Stefan Sandström Plan- och miljöchef Anders Ökvist Planingenjör Per Nilsson Utredningsingenjör Titel: Förstudie E4 förbi Kalix, Beslutshandling, Kalix kommun, BD-8211777-E4. Utgivningsdatum: 2009-02-04 Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperson: Jenny Thun, 0920-24 38 96 Distributör: Vägverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå E-post: [email protected] Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Telefax: 0920-24 38 30 Internet: www.vv.se 2 3 Förstudie E4 förbi Kalix Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER 32 11. FOrtsATT ARBETE 55 6.1 Noll-alternativet (att inga åtgärder utförs) 34 11.1 Nuläge 55 2. BAKGruND 5 6.2 Steg 1. Åtgärder som påverkar transport-behovet och val av 11.2 Nästa steg i planeringsprocessen 55 2.1 Brister, problem och syfte 5 transportsätt 34 11.3 Geografisk avgränsning 55 2.2 Aktualitet 5 6.3 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt 11.4 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 55 2.3 Tidigare utredningar och beslut 5 vägnät 35 11.5 Gestaltningsideér 55 2.4 Geografisk avgränsning 6 6.4 Steg 3.
    [Show full text]
  • Turistguide Kalix
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Fyra måsten när du besöker Kalix Törefors Bruk Forsfärd Filipsborg Skotersafari Kommunfakta 01 Antal invånare 17 396 Yta 1 799 km² Centralort Kalix Län Norbotten Mer information 02 Internet www.kalix.se Tidningar Norrländska Socialdemokraten www.nsd.se Norrbottens-Kuriren www.kuriren.nu Haparandabladet www.haparandabladet.se Kalix Turistbyrå Parallellg. 4, Kalix Vintervy från norra Sverige. Foto: Shutterstock 0923-129 79 [email protected] Välkommen till Kalix Notera 03 Nödnummer 112 Här kan du uppleva lugnet, fartfyllda äventyr, på aktiviteter, sevärdheter och äventyr. Låt dig Polis 114 14 det genuina och det exklusiva. Kalix ligger inspireras av allt som Kalix har att erbjuda. Landsnummer +46 naturskönt vid den orörda Kalixälven, vid Här finns massor att göra för alla i familjen, Riktnummer 0923 utloppet till Bottenviken. såväl barn som vuxna. Hoppas du får en Passa på att uppleva Kalix. Vi har många tips trevlig vistelse. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Se & göra Bad Frevisören Här finns tempererad utomhuspool, vattenrutschkana samt havsbad med sandstrand. Servering, camping, minigolf. Du hittar badplatsen vid Frevisörens Camping i Båtskärsnäs (30 km sydost om Kalix). 0923-67 03 50 www.frevisoren.se Karlsborgsbadet Tempererat utomhusbad mellan Kalix och Haparanda. Omklädningsrum, toaletter, dusch. Badet drivs av Byaföreningen Våna- Borg. 0923-201 26 Simhall Kalix SportCity - här finns en ny och fräsch simhall med vattenrutschbana, klättervägg och bubbelpooler.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Vägklasser Och Restriktioner För APV 2013, Norrbotten
    Bilaga till beslut TRV 2013/4632 Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Norrbotten Vägar med restriktioner i Norrbottens län Tidsrestriktionerna innebär att planerbara intermittenta arbeten inte får utföras under nedan angivna tider. På 2+1 vägar bör nattarbete ske. Vägnr Sträcka Tidsrestriktion E4 Tpl Bergsviken- Tpl Piteå Södra 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E4 Rosvik norra infart- Råneå södra 06.30- 08.30 trafikplats 15.30- 18.00 E4 Kalix(Nyborgsvägen)- (Kungsviksgatan) 06.30- 08.30 15.30- 18.00 97 Tpl Notviken- Boden (Garnitionsgatan) 06.30- 08.30 15.30- 18.00 616 Luleå( Residensgatan)- Bergnäset 06.00- 20.00 (Granuddsvägen) 968 Gäddviksbron 06.00- 20.00 Skyddsklassade vägar i Norrbottens län När intermittent arbete utförs på skyddsklassad 2+1 väg inom Region Nord ska utmärkning med X5, Gul ljuspil eller pilar användas. Krav enligt TRVK Apv 3.3.5. På övriga skyddsklassade vägar kan X5, Gul ljuspil eller pilar användas, dock ska minst lyktor enligt TRVK Apv 3.3.5 användas. Vägnr Delsträcka E4 Hela vägen E 10 Töre(E4) – Kiruna(878) E 10.01 Hela vägen 94 Antnäs (E4)- Vistträsk(660, 648) 97 Luleå( tpl Notviken)- Bredåker(675) 373 Svensbyn(550)- Bergsviken(E4) 374 Tpl Piteå norra- Älvsbyn (94) 503 Blåsmark(501)- Bergviken(373) 506 Pitsund(E4)- Rågrindan(E4) 509 Degeränget (506)- Bölebyn(550) 550 Svensbyn(373)- Böle(509) 580 Bergnäset(616)- Kallax(963) 580,01 Väg till Luleå Airport 616 Luleå( Residensgatan)- Gäddvik (968) 705 Rolfs (E4)- Ytterbyn (708) 968 Gäddvik N- Gäddvik S 969 Tpl Rutvik- Reveln(597.01) Bilaga till beslut TRV 2013/4632
    [Show full text]
  • SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(102) Sammanträdesdatum 2020-02-18
    Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(102) Sammanträdesdatum 2020-02-18 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Sessionssalen, tisdag 18 februari 2020 kl 08:30 – 16:00 Beslutande ledamöter Magnus Mörtling (S) ersätter Stig Karlsson (S) Rose-Marie Henriksson (S), ordförande Håkan Johansson (S) Tommy Öberg (MP) ersätter Camilla Engström Degerlund (S) Johnny Braun (M) Jimmy Väyrynen (M) ersätter Sara Cave (M) Bengt Esperi (C) Närvarande ersättare Hanna Johnselius (S) § 1-23 Joakim Paavola (S) § 11-43 Övriga närvarande Mårten Öhman, förvaltningschef Monica Säfström, bygg- och miljöchef Hans-Ola Fors, revisor § 3 Hans-Erik Rönnbäck, revisor § 3 Maj-Lis Gustafsson, revisor § 3 Eva Juntti Berggren, revisor § 3 Jenny Engermark, PWC § 3 Sandra Ahlbäck, förvaltningsekonom Camilla Sandin, fastighetschef Sandra Lindvall, miljöinspektör § 17-40 Arto Koivumaa, räddningschef § 9-40 Anders Ökvist, planingenjör Per Nilsson, chef teknisk försörjning § 1-23, § 29-42 Sandra Nilsson, samhällsplanerare § 24-43 Aron Karlsson Roos, samhällsplanerare § 24-43 Roland Stenman, byggnadsinspektör § 24-40 Mona Rönnberg, byggnadsinspektör § 24-40 Anna-Karin Bergqvist, alkoholhandläggare § 24-40 Anne Vanhapiha, nämndsekreterare Cristina Hjorth Fresk, nämndsekreterare Justerare Tommy Öberg Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen 26 februari 2020 Underskrifter Sekreterare Paragrafer §§ 1-43 Anne Vanhapiha Ordförande Rose-Marie Henriksson Justerare Tommy Öberg ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
    [Show full text]
  • Register Kalixforskarnytt
    Sheet1 Register för KalixforskarNytt 1983 - År Nr Ämne Innehåll Författare 1983 dec Brev Tips och idéer om olika forskningsområden Hans Högdahl Forskarvägledning Bla.om Hindrich Wallerström f 1733, Hans Rönholm f 1771 i Röbäck Bengt-Göran Nilsson 84 mars Efterlysning Carl Sandburg f 1878, amerikansk författare, från Norra Sverige ? Hans Högdahl Forskarförteckning Intresseområden för föreningens medlemmar 84 okt Kalix kommuns arkiv Från en visning av Birger Nyström Hans Högdahl Sandberg fr Kalix Släkttavla för släkten Sandberg (Börjelsbyn, Övertorneå, Torneå) Hans Högdahl Bla om Måns Nilsson i Brändön vid ting 29 nov 1608 Birger Lindgren Info från Biblioteket Om material och service till släktforskarna 84 dec Kalixhörnan Info om bibliotekets ide ang kalixlitteratur mm. Hans Högdahl Efterlysning Elisabeth Grape f 1750 gift m Erik Wiklund f 1748 i Bredviken Oskar Wiklund Lantmäteriverkets arkiv Vad man kan hitta i Lantmäteriverkets arkiv 85 apr Åhrström eller Girström Info om minnestavla i Kalix kyrka Rustm. Olof Strålberg Om sold. Olof Nilsson som blir rustm Strålberg Bengt-Göran Nilsson Efterlysning o svar Elisabeth Christiansdotter Antillius g 1725 m kl. Jacob Björnström I. Mella o G B R-qvist Svar på efterlysning Om Elisabeth Grape (se dec -84) Gun Britt Rönnqvist 85 maj Granåboplatsen Om utgrävningen av boplatsen i Granån Hans Högdahl Förfrågan Om GJ Wikström o hu Brita Cajsa Hurtig i Töre ( på 1850-talet) Gerd Storme Förfrågan Om Björkfors Bruk och Sandörsunds Glasbruk Kjell Öström 85 sept Info Fornminnesinventeringen i kalixbygden Hans Högdahl Efterlysning Johan Sjöberg f 1782 (i Rian Nederkalix ?) Britt-Louise Spets Efterlysning Maja Cajsa Höglund f 1819 död 1880 i Rolfs, Nederkalix Inger Lindholm 85 nov Info Om nya böcker, bla "Förr i Vela","Ytterbyns Historia" m fl.
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]
  • Nederkalix Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-3 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 4 Historia och uppteckningar, Hembygdsföreningen. Volym 5-6 Översiktsanalys av byar. Volym 7-11 Kalix samhälle. Volym 12-14 Kyrkan. Volym 14 Kyrkstugor och prästgården. Volym 15-20 Kalix museum. Volym 21-22 Englundsgården. Volym 23 Kamlunge smedja. Volym 24-28 Byar och gårdar. Volym 28 Övrigt. 1 1936-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Fyndförteckningar från SHM och övriga noteringar om fynd, utan år. 0785/36 Ang. gravhög i Sangis, Kvarngården (med 0867/36, 0868/36, 0445/37, 0469/37, 0519/37, 0524/37, 0540/37 och 0559/37). 0508/38 Ang. "ryssgrav" i Kalix (med 0524/38). 0606/38 Ang. slaggklump från Hyttberget, Bodträsk (med 0614/38). Ang. båtfynd i Strömträsket, Ytterbyn 1938. 0844/38 Ang. uppgift om inventering längs Sangisälven. 0329/39 Beställning av fotografier (med 0421/39). 0447/39 Ang. stenåldersfynd från Nederkalix socken. 0104/40 Ang. fynd av mynt i Badstubacken, Kalix. 0018/41 Förfrågan om köp av kvarnstenar (med 0027/41). 0400/41 Ang. medel för undersökning av stenåldern i Kalix älvdal (med 0129/42). 0238/42 Ang. sten funnen vid Påläng. 0410/43 Ang. röse vid Vånafjärden (med 0429/43 och 0438/43). 0099/44 Ang. sten från Storöhamn (med 0100/44). 0145/45 Ang. litteratur om graven i Sangis (med 0146/45). 0420/45 Förfrågan om skifferkniv m.fl. (med 0423/45). 0233/46 Ang. ev. fynd av stenåldersyxa. 0262/46 Ang. fynd av stenåldersyxa på Empoberget (med 0263/46).
    [Show full text]
  • Teckenförklaring Schematisk Profil Som Visar Normala
    TECKENFÖRKLARING Jordarterna är i teckenförklaringen grupperade efter bildningssätt. De är i princip placerade så att en yngre jordartsgrupp står ovanför en äldre. Mönster utan ram, t.ex. för tunt ytlager av torv, redo- visas i kombination med jordartsbeteckning. Större formelement symboliseras i teckenförklaringen med en schematisk figur. För definition och förklaring hänvisas till beskrivningen på kartans baksida. Torv, t.v.,torv tidvis översvämmad, t.h. Peat, left, peat, sometimes overflowed, right Tunt eller osammanhängande lager av torv Thin or discontinuous peat cover Flygsand, dyn Eolian sand, dune Älvsand Old fluvial sand Svallsand Wave-washed sand Svallgrus Wave-washed gravel Klapper Cobbles Tunt eller osammanhängande lager av svall- eller älvsediment Thin or discontinuous layer of wave-washed or fluvial sediment Lera, t,v., silt t.h. Clay, left, silt, right Lera tidvis översvämmad Clay, sometimes overflowed Tunt eller osammanhängande lager av silt eller lera Thin or discontinuous layer of silt or clay Isälvssand Glaciofluvial sediment, sand Isälvsavlagring med ryggform Ridge-shaped Glaciofluvial deposit Moränryggar, i huvudsak orienterade tvärs isrörelseriktningen Ridges, mainly oriented transverse to ice flow Moränryggar orienterade i isrörelseriktningen (drumlin, läsidesmorän eller liknande bildning) Drumlin, craig and tail, fluting 2004 Enstaka moränkulle Single hummock moraine Morän, sandig Till, sandy GULDHALT I MORÄNPROV GOLD IN MORAINE SAMPLES Måttligt svallad yta Moderately wave-washed surface layer Guld uppträder normalt i mycket låga halter i berggrund och jordarter, oftast ligger halterna under 1 ppb. Halterna kan vara lokalt förhöjda i vissa bergartssekvenser, samt i jordarter som härstammar Hårt svallad yta från dylika bergarter. I rinnande vattendrag kan anrikning ske lokalt, vilket ibland utnyttjas för guldvaskning.
    [Show full text]