Examensarbete

2009:154 CIV EXAMENSARBETE

Nuläge och behov av cykelvägar längs det statliga vägnätet i Norrbottens och Västerbottens län

Andreas Bergman

Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Trafikteknik

2009:154 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--09/154--SE Förord Det här examensarbetet är avslutningen på min Civilingenjörsutbildning i Väg- och Vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och utfördes under våreterminen 2009 på uppdrag av Vägverket Region Norr i Luleå.

Jag vill först och främst tacka min handledare på Vägverket, Pia Brändström som har hjälpt och stöttat mig genom hela arbetet. Jag vill även tacka Charlotta Johansson som varit min handledare och examinator på Universitetet. Ett stort tack även till alla andra som på ett eller annat sätt hjälpt mig under arbetets gång.

Andreas Bergman

Sammanfattning Inventeringen visar att det finns 243 km statlig cykelväg i Region Norr Svenska regeringen har satt ett mål att cykeltrafiken ska öka sin andel av varav 94 km i Norrbotten och 149 km i Västerbotten. Sammanställningen det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli säkrare. I regeringens visar att behovet av cykelvägar i regionen är stort. Det totala behovet är proposition, mål för framtidens transporter, säger ett av funktionsmålen 1477km varav 1025 km i Norrbotten och 452 km i Västerbotten. Eftersom att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ska behovet är så pass stort blir det kostsamt att bygga, därför har en grov förbättras. prioritering gjorts där behoven delats in nationella och regionala cykelvägar. För att lyckas uppnå målen kommer det bland annat krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten. Därför ska Vägverksregionerna Den samhällsekonomiska kostnaden av sträckan Björsbyn-Sinksundet har kartlägga och inventera behoven av åtgärder som finns för cykeltrafiken. undersökts med hjälp av Cykalk. Olika scenarier har undersökts för att visa För att ta reda på behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda hur många cyklande som behövs längs den aktuella sträckan för att den inventeringar säger om nuläge och behov av cykelvägar i Region Norr. ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Först gjordes dock en litteraturstudie för att ta reda på mer om cykeltrafiken i Sverige.

Det görs ungefär en miljard cykelresor i Sverige varje år, det är ungefär 10 % av den totala trafiken. Störst potential att öka cykeltrafiken finns på de resor som är kortare än 5 km, i dagsläget står cykeltrafiken endast för 19 % av dessa resor. Cyklandet i Region Norr utgör cirka 7 % av det totala persontransportarbetet i Sverige. Störst antal cyklande finns i Umeå, Skellefteå och Luleå, de står för nästan 60 % av alla cykelresor i regionen.

En ökad andel cykeltrafik skulle innebära en förbättrad folkhälsa och ge positiva miljöeffekter. Däremot så är risken att dödas i trafiken tre gånger högre för en cyklist än för en bilist per personkilometer. En säker cykeltrafik förutsätter att vägmiljön är säker, att cykeln är i gott skick, att cyklisten använder cykelhjälm och i övrigt håller sig till de regler som finns.

Abstract and 149 kilometers is in Västerbotten. The summery shows that the total The Swedish government has set a goal to increase the total amount of need of bicycle roads in the Region North is big. The total need in Region bicycle traffic and make it safer. In the government’s proposition, mål för North is 1601 kilometers, where 1023 kilometers is in Norrbotten and 578 framtidens transporter, one of the function goals says that the condition kilometers is in Västerbotten. Since the need is large it would be very for choosing public transport, pedestrian- and bicycle traffic, are going to costly to build it all, therefore a rough priority is made. improve. A cost benefit calculation is made with Cykalk on the road between To reach the goal it will be demanded to carry trough major bicycle road Björsbyn and Sinksundet. Diffrent scenarios have been made to show how investments. The Swedish road administration will make an inventory and many bicyclists are demanded to traffic the distance to be cost benefit map out the needs for new bicycle roads. This master thesis will describe profitable. what earlier work says about the bicycle road net in Region North today and what the needs are for the future. To learn more about bicycle traffic in Sweden a literature study was made. One billion bicycle trips are made every year in Sweden. That is about 10 % of the total amount of road traffic. The largest potential to increase the bicycle traffic is for trips shorter than 5 kilometers, today the bicycle trips stands for only 19 % of those. The bicycle trips in Region North stands for about 7 % of the total length of all bicycle trips in Sweden. About 60 % of the trips made in Region North are made in Umeå, Skellefteå and Luleå.

An increasing amount of bicycle traffic would lead to better health and positive environmental effects. Conversely the risk to be killed in the traffic is three times higher if you ride a bike instead of driving a car per person and kilometer. A safe bicycle traffic consist a safe road environment, a bicycle in good shape, using a helmet and following the rules.

The inventory shows that there are 243 kilometers bicycle road owned by the government in Region North of which 94 kilometers is in Norrbotten

III

Innehållsförteckning 2.4 Effekter av ökad cykling ...... 7 Förord ...... I 2.4.1 Miljöeffekter ...... 7 Sammanfattning ...... II 2.4.2 Säkerhet ...... 8 Abstract ...... III 2.4.3 Hälsoeffekter ...... 8 1 Inledning ...... 1 2.5 Separering av cyklister från biltrafik ...... 8 1.1 Bakgrund ...... 1 2.5.1 Blandtrafik ...... 9 1.2 Syfte ...... 1 2.5.2 Cykelfält ...... 9 1.3 Avgränsning ...... 1 2.5.3 Cykelbana ...... 9 2 Teori ...... 2 2.5.4 Friliggande cykelväg ...... 9 2.1 Vägverkets uppdrag och mål ...... 2 2.5.5 Trafikseparering på Landsbyggd ...... 10 2.1.1 Vägverkets vision och verksamhetsidé ...... 2 2.6 Cykelvägar för olika ändamål ...... 10 2.1.2 Transportpolitiska mål ...... 2 2.6.1 Vardagscykling, arbetspendling ...... 10 2.1.3 Miljömål ...... 3 2.6.2 Barns resor ...... 10 2.1.4 Hälsomål ...... 3 2.6.3 Cykelväg till tätortsnära utflyktsmål ...... 10 2.1.5 Nollvisionen ...... 4 2.6.4 Cykelturism/ Rekreation ...... 10 2.1.6 Nationella cykelstrategin ...... 4 2.7 Modell för inventering och planering av cykelvägar ...... 11 2.2 Cykeln i samhället ...... 4 2.8 Samhällsekonomi ...... 12 2.2.1 Cykling i Sverige ...... 4 2.8.1 Samhällsekonomisk kalkyl ...... 12 2.2.2 Cykling i Region Norr ...... 6 2.8.2 Cykalk ...... 12 2.3 Faktorer som påverkar användningen av cykel ...... 7 3 Metod ...... 13 2.3.1 Direkt påverkan ...... 7 3.1 Tillvägagångssätt ...... 13 2.3.2 Indirekt påverkan ...... 7 3.2 Litteraturstudie ...... 13

3.3 Nuläge och behov ...... 13 4.5.2 Behov av cykelbana ...... 43 3.3.1 Nuläge ...... 13 4.6 Luleå ...... 45 3.3.2 Behov ...... 13 4.6.1 Befintliga cykelbanor ...... 46 3.3.3 Kompletterande data ...... 14 4.6.2 Bohov av cykelbana ...... 47 3.4 Prioritering ...... 14 4.7 Piteå ...... 50 3.5 Vägverkets prioriteringar ...... 15 4.7.1 Befintliga cykelbanor ...... 51 3.6 Cykalk ...... 15 4.7.2 Behov av cykelbana ...... 52 4 Nuläge och behov ...... 16 5 Resultat ...... 58 4.1 Boden ...... 17 5.1 Prioritering ...... 58 4.1.1 Befintliga Cykelbanor ...... 18 5.2 Vägverkets prioriteringar ...... 62 4.1.2 Behov av ny cykelbana ...... 21 5.3 Cykalk ...... 63 4.2 Umeå ...... 24 6 Diskussion/ Slutsats ...... 64 4.2.1 Befintliga cykelbanor ...... 25 6.1 Kommuner/ Vägverket och Kågeson ...... 64 4.2.2 Behov av ny cykelbana ...... 28 6.2 Vägverkets prioriteringar ...... 64 4.3 Skellefteå ...... 32 6.3 Cykalk ...... 64 4.3.1 Befintliga cykelbanor ...... 33 6.4 Fortsatt arbete ...... 65 4.3.2 Behov av ny cykelbana ...... 37 Referenser ...... 66 4.4 Lycksele...... 39 Bilagor ...... 68 4.4.1 Befintliga cykelbanor ...... 40 4.4.2 Behov av ny cykelbana ...... 40 4.5 Gällivare ...... 42 4.5.1 Befintliga cykelbanor ...... 43

1.2 Syfte 1 Inledning Syftet med examensarbetet är att göra en kommunvis presentation och I det här kapitlet beskrivs bakgrunden till examensarbetet samt vad det analys av vad tidigare genomförda inventeringar säger om nuläget och har för syfte och avgränsningar. behovet av cykelvägar längs med statliga vägar i Region Norr.

1.1 Bakgrund En beräkning av de Samhällsekonomiska effekterna ska göras för ett av de Svenska regeringen har satt ett tydligt mål som innebär att cykeltrafikens framtagna förslagen. del av det totala resandet ska öka och att cykeltrafiken ska bli säkrare. 1.3 Avgränsning Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat att ett mål för Arbetet avgränsas genom att beskrivningen av nuläge och behov endast transportpolitiken ska vara att öka andelen resor med cykel. I regeringens görs för de sju kommuner som anses ha störst möjlighet att öka cyklingen. proposition, mål för framtidens transporter, står det att ett av Det är för de fem största kommunerna, vilka är Luleå, Boden, Piteå, funktionsmålen är att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång- Skellefteå och Umeå samt även för de två inlandskommunerna Gällivare och cykeltrafik ska förbättras. För att lyckas med detta kommer det att och Lycksele. krävas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvägnäten och även De samhällsekonomiska beräkningarna i Cykalk kommer att avgränsas till olika typer av stimulansåtgärder. ett av de framtagna förslagen för byggande av cykelväg i en kommun .

Enligt Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik ska Vägverksregionerna, i samverkan med kommuner, länsstyrelser och andra aktörer kartlägga cykelvägnätet och inventera behoven av åtgärder för cykeltrafiken. Åtgärderna ska kostnadsberäknas och tidssättas i en genomförandeplan (Vägverket, 2000).

På Vägverket Region Norr finns sedan tidigare ingen sammanställning av nuläge och behov av cykelvägar. Inventeringar har gjorts men inte slutförts och sammanställningar av behov saknas.

2 Teori användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors Det här kapitlet ger en teoretisk inblick i hur Vägverket arbetar med respektive mäns transportbehov. cykelvägar och vilka nationella mål som påverkas positivt av ökad cykling.

Kapitlet innehåller även en litteraturstudie om cykling i allmänhet. Preciseringar av funktionsmål Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, 2.1 Vägverkets uppdrag och mål trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den 2.1.1 Vägverkets vision och verksamhetsidé internationella konkurrenskraften. Vägverkets vision är ”vi gör den goda resan möjlig”. Visionen ligger till Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan grund för ett gemensamt förhållningssätt för att genomföra Sverige och andra länder. verksamheten. Förhållningssättet skall ligga till nytta för trafikanterna Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av (Vägverkets intranät). transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer Vägverkets verksamhetsidé är ”Med människan i centrum skapar med funktionsnedsättning. Vägverket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda för medborgare och näringsliv” (Vägverkets intranät). transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel 2.1.2 Transportpolitiska mål förbättras. Vägverket har ett uppdrag från stadsmakterna att ta ansvar och utveckla vägtransportsektorn. Detta beskrivs i de transportpolitiska målen. (Regeringen, 2009) 2.1.2.2 Hänsynsmål Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige är ”att säkerställa en Säkerhet, miljö och hälsa samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Därutöver finns två att ingen dödas eller skadas allvarligt, samt bidra till att delmål, ett funktionsmål, tillgänglighet och ett hänsynsmål, säkerhet, miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. miljö och hälsa. Preciseringar av Hänsynsmål 2.1.2.1Funktionsmål Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och Tillgänglighet antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka och 2020. till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och

Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar utveckling som minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras främjar en god livsmiljö för alla (Regeringen, 1998). mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport Miljömålen är: området och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad 1. Begränsad miljöpåverkan klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i 2. Frisk luft transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 3. Bara naturlig försurning 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila 4. Giftfri miljö bränslen. 5. Skyddande ozonskikt Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till

minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där 6. Säker strålmiljö transportsystemets utveckling är av stor betydelse för 7. Ingen övergödning möjligheterna att nå uppsatta mål. 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet (Regeringen, 2009) 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 2.1.3 Miljömål 11. Myllrande våtmarker I april 1999 fastställde riksdagen 15 miljökvalitetsmål. Målen beskriver de 12. Levande skog egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att 13. Ett rikt odlingslandskap samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. 2005 beslutade 14. Storslagen fjällmiljö regeringen om ytterligare ett miljökvalitetsmål, ett rikt växt- och djurliv. 15. God bebyggd miljö Det övergripande målet är att till kommande generation lämna över ett 16. Ett rikt växt- och djurliv samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta

(www.Miljomal.nu). För att nå miljömålen föreslår regeringen olika strategier som omfattar bland annat åtgärder för att minska 2.1.4 Hälsomål miljöförstörningarna från transporter och åtgärder som leder till en mer Världshälsoorganisationen (WHO) antog i september 1998, 21 hälsomål miljöanpassad samhällsutveckling (Vägverket, 2000). för det 21:a århundradet. Ett par av dessa mål, som ungas hälsa, minska icke smittsamma sjukdomar, minska skador från våld och olyckor, säker De nationella miljökvalitetsmålen skall, tillsammans med övriga nationella miljö, ett hälsosammare leverne, multisektoriellt ansvar för folkhälsan mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen skall statliga och

3 samt riktlinjer och strategier för hälsa för alla, ligger i linje med ökad och Infrastruktur säker cykeltrafik (Vägverket, 2000). Organisation och samverkan Regler och utformning 2.1.5 Nollvisionen Kunskapsuppbyggnad Riksdagen beslutade hösten 1997 att det långsiktiga målet för Kommunikation trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd (Vägverket, 2006b) av trafikolyckor i vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets utformning ska anpassas till de krav som följer av detta Strategin ska utgöra underlag till infrastrukturplanering, fysisk planering, (Regeringen, 2004). länstransportplan, verksamhetsplanering, forskning och utveckling. För att 2.1.6 Nationella cykelstrategin kunna åstadkomma en förändring i valet av färdmedel krävs mer än Den nationella cykelstrategin togs fram av Vägverkets styrelse efter att satsningar på cykeltrafiken och då främst en medveten och tydlig fysisk regering och riksdag uttryckt en vilja att arbeta för ökat cyklande i planering. Placering av bostäder och aktiviteter bestämmer i stor trafiksäkra former, som ett steg mot ett långsiktigt hållbart utsträckning behovet av resor och transporter, kortare avstånd ger en transportsystem och bättre folkhälsa. Syftet med den nationella ökad och säkrare cykeltrafik. Därför bör samhällsplaneringen inriktas mot cykelstrategin är att visa hur en ökad och säker cykeltrafik kan uppnås. korta avstånd (Vägverket, 2000). Det behövs en strategi både för att föra över resor från bil till cykel samt Det är därför viktigt att samordna trafik- och bebyggelseplaneringen i för att de som cyklar idag ska fortsätta att cykla. Det krävs en kombination betydligt större utsträckning än idag . Eftersom trafik- och av satsningar på cykeltrafiken och en medveten samhällsplanering för att bebyggelsestrukturen förändras långsamt är det viktigt med en medveten åstadkomma ett ökat cyklande (Vägverket, 2000). långsiktig samhällsplanering för att förbättra cykeltrafikens Den nationella cykelstrategin har två övergripande mål: förutsättningar (Vägverket, 2000).

Cykeltrafiken ska bli säkrare 2.2 Cykeln i samhället Cykeltrafikens andel av resorna ska öka 2.2.1 Cykling i Sverige I Sverige görs det ungefär en miljard cykelresor varje år. Andelen För att nå de övergripande målen behövs en kombination av åtgärder, cykelresor av det totala antalet resor är knappt 10 % och endast 19 % av därför har sex insatsområden definierats som särskilt viktiga: de resor som är kortare än 5 km. Den största potentialen för att snabbt

öka andelen cykelresor finns i tätorter och för resor som är kortare än 5 Planering och uppföljning km. Män och kvinnor cyklar ungefär lika mycket, däremot är männens

4 resor ofta lite längre än kvinnornas. Diagram 1 visar fördelningen av resor Av den totala reslängden i Sverige står cykeltrafiken endast för 2 %. Sedan uppdelat på färdsätt och kön (Sveriges kommuner och landsting och 70- talet syns en liten ökning av cyklandet, idag cyklar en genomsnittlig Vägverket, 2007). person mellan 6 och 84 år cirka 30 mil per år. Det finns en stor variation i cyklande mellan olika städer. I Stockholm och Norrköping är andelen cyklande mindre än 10 %, i Uppsala, Växjö och Västerås 25 % och i Malmö och Lund över 30 % (Sveriges kommuner och landsting och vägverket, 2007).

Städer med hög andel cyklande har ofta en ganska tät gammaldags struktur och en stor andel ung befolkning som gärna använder cykel. Vissa städer har även en lång tradition av att ha en hög andel cyklister. Den stora spännvidden mellan olika städer visar att det finns stora möjligheter att lokalt höja andelen cyklister genom strategiska åtgärder.

I en undersökning gjord av Nilsson vid Lunds tekniska högskola görs en uppskattning att mellan 10 % och 48 % av de allra kortaste bilresorna kan överföras till cykel. Redan vid en överföring av de allra kortaste bilresorna till cykel skulle innebära en väsentlig ökning av cykeltrafiken (Vägverket, 2000).

Arbetspendlingen är det område som har allra störst andel ensamåkare i bil. För dessa är 30 % av antalet resor kortare än 5 km. Det finns Diagram 1. Fördelningen av resor uppdelat på färdsätt och kön (SIKA, 2007). förutsättningar för att med relativt enkla medel ändra arbetspendlarnas resval, då främst till gång och cykel. En sådan förändring skulle ge positiva Av det totala antalet bilresor är ungefär hälften kortare än 5 km, i tätorter effekter både inom samhälls-, företagar- och individperspektiv (Vägverket, är i allmänhet runt 80 % av bilresorna kortare än 3-4 km. Ett stort antal 2006a). korta bilresor är till följd av att föräldrarna skjutsar barnen till skolan, vilket ofta leder till fortsatt bilresande för vidare färd till t.ex. arbete (Vägverket, 2006a).

2.2.2 Cykling i Region Norr 22 % av resorna medan de som bor utanför tätorten endast använder Region Norr innefattar Norrbotten och Västerbotten och innefattar totalt cykeln vid 6 % av resorna. Se diagram 3 (Umeå kommun, 2008). 29 kommuner och drygt 507 000 invånare. Det motsvarar 5 % av hela Sveriges Befolkning (SCB, 2008).

Cyklandet i Region Norr utgör cirka 7 % av det totala persontransportarbetet med cykel i Sverige. Störst antal cyklande finns i Umeå, Skellefteå och Luleå, de står för nästan 60 % av cyklandet i regionen (Vägverket, 2004a).

I en resvaneundersökning som genomfördes i Luleå 2005 visar resultaten att det görs ungefär 140 000 resor per dag i Luleå kommun. Av dessa är cirka 13 % cykelresor vilket betyder att det görs 18 200 resor med cykel varje dag i Luleå kommun. Undersökningen visar att mer än hälften av resorna är kortare än 5 km och en fjärdedel är kortare än 2 km (Vägverket, 2004a). Diagram 2. Färdmedelsval vid resor av olika längd i Luleå kommun (Trivector, 2006).

För resor kortare än 2 km står gång- och cykeltrafiken för den största delen av resorna i Luleå kommun, men värt att notera är att bilresorna står för en tredjedel. Ju längre resorna blir desto högre blir antalet bilresor, redan för resor mellan 2 och 4 km står bilen för 60 % av resorna, se diagram 2 (Trivector, 2006).

Den genomsnittliga cykelsträckan per cyklande och dygn är 7-8 km för vuxna och 2-5 km för barn. I de flesta åldersgrupper har män längre resor än kvinnor.

En motsvarande resvaneundersökning gjord i Umeå visar att 19 % av det Diagram 3. Färdmedelsval för samtliga resor i Umeå kommun (Umeå kommun, 2008). totala antalet resor är cykelresor och att 16 % är resor till fots. Det finns stora skillnader i cykelanvändning mellan de som bor i tätorten och de som bor utanförtätorten, där de som bor i tätorten använder cykeln till

I en jämförelse av andelen cyklande mellan kommunerna som gjorts i det 2.3.2 Indirekt påverkan regionala cykelprogrammet syns inga större skillnader mellan orterna i Närhet så att man kan gå eller cykla är en av fem aspekter som enligt regionen, i de mindre orterna sker en större del av cykelresorna på vägar Boverket är viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Viktiga med blandtrafik där de oskyddade trafikanterna inte är separerade från förutsättningar för cyklingen i tätorten är var bostäder och arbetsplatser biltrafiken (Trivector, 2006). lokaliseras samt även stadens täthet (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, 2007). 2.3 Faktorer som påverkar användningen av cykel Av de som har tillgång till bil ökar sannolikheten att använda cykeln om 2.3.1 Direkt påverkan bilen inte behövs i tjänsten och om det förekommer konkurrens om bilen i Det finns olika faktorer som direkt påverkar användningen av cykeln som hemmet. Föräldrar med hemmaboende barn är den grupp som använder transportmedel. För att det ska vara attraktivt att cykla bör cykelvägnätet bilen mest och cykeln minst för sina korta resor (Sveriges kommuner och vara sammanhängande, lättöverskådligt, tryggt, säkert och ligga i en landsting och Vägverket, 2007). relativt vacker och tyst miljö. Cykelvägen bör även vara minst lika gen som bilvägen för att cyklisten inte ska förlora så mycket tid. Upplevs Inkomst, bilinnehav och barn är stora påverkansfaktorer för valet av cykelvägen som en omväg är risken stor att cyklisterna väljer att cykla färdmedel. De som har tillgång till bil cyklar mindre än andra. Tillgång till längs bilvägen istället (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, parkeringsplats är också en faktor som påverkar. Enligt en undersökning 2007). skulle 90 % ta bilen till arbetet om de hade tillgång till gratis parkeringsplats. Erfarenheter från arbetsgivare som kostnadsbelagt Andelen cyklister påverkas av klimatet. Dels inverkar årstiderna på antalet parkering visar att antalet som kör bil minskat (Sveriges kommuner och cyklande och dels påverkar olika vädervariationer som vind, snö, kyla och landsting och Vägverket, 2007). regn (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, 2007). En undersökning från Luleå kommun visar att andelen som cyklade till 2.4 Effekter av ökad cykling arbete/ skola var 37 % under sommaren, men under vintern var det 2.4.1 Miljöeffekter endast 9 % som gjorde det (Trivector, 2006). En annan studie där Ett viktigt mål på vägen mot ett miljöanpassat transportsystem är att få cykeltrafiken har studerats i Stockholm och Göteborg visar att fler att cykla istället för att åka bil. Om fler valde att cykla istället för att väderförändringar såsom regn, kraftig kyla och hårda vindar påverkar köra bil skulle det ge positiva miljöeffekter både genom minskade cykeltrafiken avsevärt. Vid sådana tillfälliga väderförändringar sjönk luftföroreningar och minskat buller. Ökat cyklande innebär också en cykeltrafiken med mellan 25- 50 % (Sveriges kommuner och landsting och positiv effekt på stadsmiljön genom att ytor som används för biltrafik kan Vägverket, 2007). utnyttjas på bättre sätt. Inom tätort står de korta bilresorna (3-4 km) för

7 upp till 80 % av alla utsläpp, därmed står de för en stor del av utsläppen 2.4.3 Hälsoeffekter från biltrafiken, speciellt eftersom att bilarnas katalysatorer inte börjar Folkhälsoinstitutet uppskattar att drygt hälften av befolkningen inte får fungera fullt ut förrän efter 3-4 km. De korta bilresorna står endast för tillräckligt med fysisk aktivitet. En ökning av gång- och cykeltrafiken på 3,1 % av den totala körsträckan men står för hela 26 % av utsläppen från bekostnad av biltrafiken skulle kunna ge stora folkhälsovinster genom den biltrafiken (Vägverket, 2000). motion den ger men även indirekt genom miljövinster (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, 2007). 2.4.2 Säkerhet Nollvisionen antogs 1997 och är grunden i Sveriges trafiksäkerhetsarbete. Cykling ger bättre folkhälsa. Medicinska undersökningar visar att risken Den strävar efter att ingen ska dödas eller skadas svårt i trafiken. Det för fysiskt aktiva personer att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är krävs kraftfulla åtgärder för att nå upp till visionen och göra cykeltrafiken hälften så stor som för inaktiva. Även fysisk aktivitet på någorlunda låg säker. Varje år dödas omkring 50 personer och 5000 personer skadas så nivå ger hälsovinster. En i stort sett inaktiv person som börjar cykla till svårt att de måste läggas in på sjukhus i cykelrelaterade olyckor i Sverige jobbet 5 km per dag istället för att köra bil minskar risken för hjärt- och (Vägverket, 2000). Risken att en cyklist dödas i trafiken är relativt hög i kärlsjukdomar med 50 % (Länsstyrelsen, 2004). Regelbunden motion gör jämförelse med sin del i det totala trafikarbetet, drygt tre gånger högre att åldrandet går långsammare, syreupptagningsförmågan förbättras, för en cyklist än för en bilist per personkilometer (Sveriges kommuner och benskörheten minskar och kolesterolhalten i blodet minskar. Även den landsting och Vägverket, 2007). En stor del av de skadade cyklisterna har mentala hälsan kan förbättras med motion. huvudskador, vilket visar vikten av att använda cykelhjälm. Störst fördel med att vara i god fysisk form har förstås individen själv men En undersökning som gjordes av Statens väg och transport institut (VTI) även samhället vinner på förbättrad folkhälsa. Vinsterna syns genom visade att hjälmanvändningen 2007 var 26,7 %, vilket är en liten ökning bättre produktivitet, lägre sjukfrånvaro och minskade sjukvårdskostnader från föregående år. Det är vanligare att barn under 16 år använder (Svenska kommunförbundet, 1998). cykelhjälm. För vuxna mellan 16 och 64 var cykelhjälmsanvändningen på cykelstråk 20,8 % år 2007 (VTI, 2008). 2.5 Separering av cyklister från biltrafik Det finns många olika sätt att separera cykeltrafik från biltrafik. Valet av En säker cykeltrafik förutsätter att vägmiljön är säker, att cykeln är i gott separationsform är beroende av nättillhörlighet, GC- flödet, biltrafikflödet skick, att cyklisten använder cykelhjälm och i övrigt håller sig till de regler och skyltad hastighet. Även kostnaden för anläggning och drift och som finns. En säker vägmiljö kan skapas genom att se till att underhåll påverkar valet, ju högre separeringsgrad desto högre kostnader. motortrafikens hastighet sänks till högst 30 km/ tim, där cyklister och I bild 1 nedan visas de olika separeringsformer som finns i Vägar och motortrafik blandas och att separera bil- och cykeltrafik där det är möjligt gators utformning (Vägverket, 2004b). (Vägverket, 2000).

2.5.2 Cykelfält Cykelfält är ett reserverat utrymme på körbanan för cykel- och mopedtrafik som är avskilt från vägtrafiken med en cykelfältslinje eller en spärrlinje. Andra fordon får föras i ett cykelfält endast för att korsa det. Enligt nollvisionen och Säkrare trafikmiljö i tätort har vägmarkeringen inte bedömts ge tillräckligt effektiv separering på vägar med högre hastighet än 30 km/h. I nollvisionen eftersträvas att cykeltrafiken separeras till minst cykelbanor när tillåten hastighet är 50 km/h eller högre (Svenska kommunförbundet, 1998).

2.5.3 Cykelbana Cykelbana är en väg eller del av en väg som är utmärkt som cykelbana med vägmärke. Cykelbanan kan vara avskild från körbanan med en kantsten, med en smal skiljeremsa eller avskild cykelbana vilket avser en skiljeremsa på minst 0,8- 1,0 meter. Cykelbanor i anknytning till vägtrafik bör av säkerhetsskäl helst vara enkelriktade och en tydlig avgränsning mellan cykelbana och gångbana är önskvärd. Dubbelriktade cykelbanor är ur trafiksäkerhetssynpunkt sämre än enkelriktade men de är vanligt Bild 1. Exempel på olika separeringsformer av cyklister från biltrafik (Vägverket, 2004b). förekommande. Motiv för att anlägga dessa är lägre kostnad, mindre 2.5.1 Blandtrafik utrymmesbehov och för att få kontinuitet längs stråket. För att förbättra När trafikflödena är små och hastigheterna är låga kan det vara bra att trafiksäkerheten och minska olycksrisken är det viktigt med bra lösningar i blanda cykeltrafiken med biltrafiken. Fördelarna med blandtrafik är att korsningarna eftersom dubbelriktade cykelbanor komplicerar cyklisterna behandlas som jämbördiga med biltrafiken och att trafikmiljön trafiksituationen (Svenska kommunförbundet, 1998). förenklas. Vid goda förutsättningar kan den ökade olycksrisken vägas upp 2.5.4 Friliggande cykelväg av högre uppmärksamhetsgrad och minskade risker för missförstånd och Bilfria och friliggande cykelbanor kan vara både sköna och fina felaktigt beteende. Enligt Nollvisionen och Säkrare trafikmiljö i tätort bör rekreationsstråk för gående och cyklister, unga som gamla, samtidigt som hastigheten inte överstiga 30 km/h på sträckor med blandtrafik i tätorter de kan vara gena och bra pendlingsstråk. Grupperna har olika intressen (Svenska kommunförbundet, 1998). och det uppstår lätt konflikter mellan dem. Därför är det bra att dela upp utrymmet mellan gående och cyklister på utsatta platser. De friliggande

9 cykelvägarna bör ges god geometrisk kontinuitet och vara belysta där oro 2.6.2 Barns resor för överfall kan finnas (Svenska kommunförbundet, 1998). De flesta föräldrar tillåter inte deras barn att cykla själv längs trafikerade bilvägar. Istället skjutsar de barnen till och från skola och fritidsaktiviteter. 2.5.5 Trafikseparering på Landsbyggd Bilfria cykelleder kan ge barn och vuxna större trygghet och frihet, säkra VGU har klassificerat olika vägtyper och rekommenderat vilken skolvägar och möjlighet att barnen själva tar sig till fritidsaktiviteter. Den separationsform som bör användas på tvåfältsvägar: här typen av cykelvägar ställer extra höga krav på trafiksäkerhet speciellt i Vid VR 110 – normalt avskild GC-bana. Mycket små GC-flöden kan korsningar (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, 2005). dock accepteras om vägrenarna är minst 0,75 m. 2.6.3 Cykelväg till tätortsnära utflyktsmål Vid VR ≤ 90 kan blandtrafik med GC-trafik på vägren väljas om GC- Cykelväg till tätortsnära utflyktsmål som ridstall, idrottsplatser och flödena är låga eller måttliga. Vid måttliga GC-flöden och högt badplatser kan vara motiverat att bygga på avstånd upp till 5- 6 km från biltrafikflöde > 3000 ÅDT-DIM bör dock avskild bana eller cykelfält tätortens periferi i större orter medan underlaget i mindre orter knappast med 2 m bredd anordnas. räcker till för att motivera utbyggnad på sträckor längre än någon enstaka Vid låga GC-flöden och samtidigt låga biltrafikflöden behöver km. I en del fall kan småvägar med blandtrafik användas förutsatt att vägrenarna inte ha bredden 0,75 m. hastigheten skyltas om till låg hastighet. Till badplatser kan cykelväg av Vid höga GC-flöden bör avskild GC-bana övervägas. Cykelfält kan lägre standard anläggas eftersom att de endast används sommartid och dock väljas vid ÅDT-DIM< 3000 och vägren vid ÅDT-DIM<1500 om då inte behöver plogas vintertid (Vägverket, 2007). anläggnings-/driftkostnader eller intrångskostnader är höga. 2.6.4 Cykelturism/ Rekreation 2.6 Cykelvägar för olika ändamål Cykelturismen ökar i betydelse. Turistbranschen väntar en kraftig ökning av cykelturism och annan friluftscykling under de närmaste åren. På de 2.6.1 Vardagscykling, arbetspendling flesta bilfria leder förutom på speciella turistiska leder utgör Bilfria leder som knyter samman tätorter är lämpliga att använda för skol- lokalbefolkningen 80- 90 % av alla rekreationscyklister. Det kan vara allt och arbetspendling med cykel. För att den här sortens cykelleder ska vara från kortare träningsrundor till dagsutflykter. Anledningarna till att folk attraktiva bör de vara lättcyklade och inte vara mer än 10- 15 km långa. cyklar på sin fritid är många men några av de viktigaste är att de söker De bör binda ihop viktiga start och målpunkter och helst vara genare än avkoppling, naturupplevelse, frihetskänsla och motion. Därför bör en motsvarande bilväg eller åtminstone inte upplevas som en omväg cykelturistled vara en lugn och naturskön sträcka, det bör finnas (Sveriges kommuner och landsting, 2005). besöksmål längs vägen och möjlighet till pauser, mat- och övernattningsmöjligheter. För att en cykelväg ska vara attraktiv för rekreationscykling bör den ha en minimilängd på 10- 20 km för

10 dagsutflykter och för turistcykling behövs längre sammanhängande Modellen innebär i kort sammanfattning att: cykelleder. Det enklaste sättet att skapa längre sammanhängande 1. Redovisar huvudstråk av bilfri cykelväg med angivande av cykelleder är att knyta ihop lokala cykelleder med leder i angränsande kommuner (Sveriges kommuner och landsting och Vägverket, 2005). vägbredd, beläggningstyp och eventuell förekomst av belysning. 2. Fastställer vilka kompletteringar som behövs längs statlig och/ 2.7 Modell för inventering och planering av cykelvägar eller kommunal väg inom tätort för att man från radiellt Vägverket har tagit fram en modell för regional inventering och planering inkommande statliga vägar ska nå tätortens centrum. av cykelvägar. I den här rapporten kallas den för Kågesons modell. Modellen används av Vägverket för att ta fram underlag inför kommande 3. Anger vilka förbindelser mellan tätorter (inklusive över kommun- åtgärdsplaneringar. Utifrån befintliga huvudstråk av bilfri cykelväg och länsgränser) som uppfyller vissa angivna schablonmässiga identifierar modellen vilka kompletteringar som behövs längs statlig väg villkor för anläggande av cykelväg. inom tätort. Den klargör även vilka förbindelser mellan tätorter med fler än 500 invånare som uppfyller de villkor i modellen som visar ett behov av 4. I gränsfall kontrollerar om befolkningsunderlaget längs sträckan är att anlägga ny cykelväg (Tabell 1). Behovet av ny cykelväg inom och så stort eller anläggningskostnaden så låg att sträckan ändå bör mellan tätorter bygger på nedanstående schablon (Vägverket, 2007). byggas ut.

Antal invånare i den mindre av Högsta avstånd mellan orterna, 5. Tar ställning till vilka badplatser, friluftsområden, större ridstall orterna km m.m. som ligger tillräckligt nära en tätortför att behöva förses 500 - 1 000 3 med cykelväg. 1 000 – 2 000 6 2 000 – 5 000 10

5 000 – 10 000 12 6. Analyserar om förutsättningarna för lokal rekreation och 10 000 – 20 000 15 cykelturism i några fall är så goda att felande länkar (avsnitt > 20 000 20 mellan länkar som täcks av förbindelser mellan tätorter eller Tabell 1. Schablon för bedömning av när cykelväg bör övervägas mellan två orter (Vägverket, 2007). cykelvägar till externt belägna utflyktsmål) bör åtgärdas. Den ger även stöd för vilka anläggningar som badplatser, ridstall, 7. Studerar behovet av säkerhetshöjande åtgärder i korsningar friluftsområden m.m. som utifrån ett tätortsnära perspektiv behöver mellan befintliga och planerade cykelvägar och vägar med förses med cykelväg. I modellen ingår även att studera och klargöra motoriserad trafik överstigande ÅDT 1000 fordon. behovet av säkerhetshöjande åtgärder i korsningar mellan befintliga och planerade cykelvägar och vägar med motortrafik 1000/ ÅDT (Vägverket, (Vägverket, 2007) 2006b).

Med avseende på nya länkar anges om separering mellan cyklister och utvecklat beräkningsverktyget Cykalk på uppdrag av Vägverket gående behövs, vilken bredd och beläggning som är aktuell samt om (Vägverket, 2008). belysning erfordras. För befintliga länkar med låg standard anges vilka kompletterande investeringar avseende bredd, beläggning och belysning Cykalk kan användas för att beräkna NNK för cykelinvesteringar på samma sätt som för väginvesteringar och därmed möjliggöra en jämförelse. som behövs (Vägverket, 2007). Hittills har det varit svårt att få prioritet för cykelprojekt i 2.8 Samhällsekonomi infrastrukturplaneringen eftersom ett ekonomiskt jämförelsetal har saknats (Vägverket, 2008). 2.8.1 Samhällsekonomisk kalkyl Samhällsekonomisk kalkyl har använts i decennier inom vägplaneringen. Cykalk använder sig av samma faktorer som andra beräkningsprogram för Kalkylen innebär att effekterna av en åtgärd ställs mot de faktiska biltrafik, bland annat restid, bekvämlighet, fordonskostnader, externa kostnaderna. Den samhällsekonomiska kalkylen är ett hjälpmedel för att effekter och investeringskostnader. För cykling tillkommer även välja mellan olika lösningar av investeringsbehov, t.ex. olika dragningar av hälsoeffekterna. Cykalk kan användas för att jämföra olika en förbifart. Den kan numera även användas för att prioritera mellan cykelinvesteringar men även för att jämföra cykelinvesteringar med andra investeringsbehov i olika delar i landet (Vägverket, 2001). väginvesteringar (Vägverket, 2008).

Kalkylen räknar fram den samhällsekonomiska lönsamheten och används som en del av beslutsunderlaget i planeringsprocessen. Den används på objektnivå i såväl inriktnings- som åtgärdsplanering som i verksamhetsplanering (Vägverket, 2001).

Kalkylerna utgår ifrån investeringskostnader och drift- och underhållskostnader som ställs mot i första hand effekter på restider, fordonskostnader, godskostnader, trafiksäkerhet, emissioner och buller. Kalkylen beräknar lönsamheten som uttrycks i nettonuvärdeskvot (NNK) (Vägverket, 2001).

2.8.2 Cykalk För att förbättra möjligheten att beräkna den samhällsekonomiska effekten av cykelinvesteringar och skapa en jämförelsegrund för lönsamheten har WSP analys och strategi, Logica Sverige AB och VV/Ssap

3 Metod tillsammans med Vägverkets driftledare för respektive driftområde. Kvalitetssäkringen utfördes genom att gå igenom det inventerade 3.1 Tillvägagångssätt materialet och säkerställa att det överensstämmer med verkligheten samt Detta examensarbete startade med ett uppstartsmöte på Vägverket bestämma vilka av de inmätta cykelbanorna som är statliga. Region Norr där innehållet diskuterades och bestämdes. Därefter gjordes Den utförda inventeringen av cykelvägarna finns på karta i GIS- en projektbeskrivning samt en grov tidplan. Bild 2 nedan beskriver programmet ArcView och har efter kvalitetssäkringen kompletterats med examensarbetets arbetsgång. korrekta värden. Kartans attributtabell innehåller information om längd, typ av cykelbana, slitlager och vägbredd för alla sträckor.

3.3.2 Behov Behovet av cykelvägar har tagits fram med två olika metoder, en metod som tar fram det teoretiska behovet och en som tar fram det upplevda Bild 2. Examensarbetets arbetsgång behovet.

3.2 Litteraturstudie 3.3.2.1 Behov enligt Kågesons modell Arbetet inleddes med en litteraturstudie om cykeltrafik för att få en Det teoretiska behovet av cykelvägar har tagits fram med hjälp av djupare kunskap inom ämnet. En stor del av materialet hittades i Kågesons modell. Modellen tar fram det teoretiska behovet inom och Vägverkets egna publikationer. Övriga källor som användes hittades med mellan tätorter. Enligt modellen ska alla statliga vägar och kommunala hjälp av sökning på bibliotek och på internet. Litteraturstudien pågick huvudleder som utgör fortsättning på statlig väg inom en tätort som har parallellt med det övriga arbetet under hela projektets gång. fler än 500 invånare förses med cykelväg. För att bestämma behovet mellan två orter används en schablon (tabell 1). Schablonen bygger på 3.3 Nuläge och behov storleken på de två orterna och avståndet mellan dem. Det innebär att de vägar som knyter ihop två orter med mer än 500 invånare vardera och 3.3.1 Nuläge som ligger inom det högsta avstånd som schablonen anger ska förses med Arbetet bygger på befintliga inventeringar av cykelvägar längs det statliga cykelväg. Till exempel om den mindre av de två orterna har mellan vägnätet som utfördes under somrarna 2007 och 2008. I materialet från 500- 1000 invånare finns det enligt schablonen ett behov av cykelväg om inventeringen ingår alla cykelvägar som går längs statliga vägnätet i avståndet mellan orterna är max 3 km. Om den mindre av orterna har Norrbottens och Västerbottens län, men ingen utredning hade 11 000 invånare är högsta avståndet 15 km. Avståndet räknas från genomförts om vem som är väghållare till cykelvägarna. Detta slutfördes under examensarbetets gång genom att kvalitetssäkra inventeringen

13 tätortsgräns till tätortsgräns. Från materialet har sträckor där det redan 3.3.3 Kompletterande data finns cykelväg tagits bort. Samtliga behov har kompletterats med uppgifter om årsmedeldygnstrafik (ÅDT), hastighet och pendlingstrafik för de aktuella sträckorna. ÅDT och Arbetet med behovsinventeringen har utförts i ArcView. För att hastighet kommer från Vägverkets trafikmätningar som finns i nationella underlätta arbetet finns ett hjälplager med ”Buffertzoner” runt alla orter vägdatabasen (NVDB). större än 500 invånare. ”Buffertzonerna” anger det maximala Uppgifterna om pendlingstrafik har tagits från Vägverkets trafikmätningar. fågelavståndet för anläggande av cykelväg räknat från tätortsgränsen. Sträckor med pendlingstrafik har hög trafikmängd på morgonen och på Resultatet utifrån Kågesons modell har sammanställts och redovisats i en eftermiddagen, under de tider personer tar sig till och från jobbet . tabell och på karta. Dessa bifogas i rapportens bilagor. Behoven från Kommunerna/ Vägverket har även kompletterats med 3.3.2.2 Behov enligt Kommunerna/ Vägverket information om barns skolväg och om det finns tätortsnära utflyktsmål För att ta reda på hur kommunerna och allmänheten upplever behovet av längs sträckan. Uppgifter om barns skolväg är hämtat ur materialet från statliga cykelvägar har det material som Vägverket begärt in från kommunerna och om den aktuella sträckan går förbi en skola. Tätortsnära kommunerna inför åtgärdsplaneringen använts. I materialet har varje utflyktsmål innefattar populära utflyktsmål längs den aktuella sträckan kommun listat och beskrivit vilka vägprojekt som de tycker är viktigast som t.ex. badplatser och idrottsplatser. längs statliga vägar i deras kommun. Kommunerna har beskrivit den aktuella sträckan, vad den har för brister eller problem, vilka effekter 3.4 Prioritering åtgärden skulle få och en ungefärlig kostnad för projektet. Eftersom det totala behovet av cykelvägar är stort skulle det bli väldigt dyrt och ta lång tid att bygga, därför har en grov prioritering av sträckorna Kommunerna har även gjort en inbördes prioritering av projekten, där det gjorts. För att ta reda på vilka sträckor som är de viktigaste och har högst projekt de anser vara viktigast har prioritet 1, det näst viktigaste prioritet prioritet har resultatet från de två olika metoderna som använts 2 och så vidare. Ur materialet har endast de sträckor som berör analyserats genom att jämföra sträckorna som fallit ut av Kågesons cykelvägar använts. Vägverkets planerare har tillfrågats om andra modell med de sträckor där det finns ett behov enligt kommunerna/ cykelvägsbehov som de i sin tur har fått in av allmänheten och övriga Vägverket. De sträckor där båda metoderna visar på ett behov av cykelväg intressenter. anses vara prioriterade och dessa har sammanställts i en tabell. I tabellen har behoven delats in efter län men också beroende på om det är en Materialet har sammanställts och redovisats i en tabell och på karta med regional respektive nationell väg. Detta eftersom att pengarna tas ur olika programmet ArcView. Dessa bifogas i rapportens bilagor. kassor.

3.5 Vägverkets prioriteringar En jämförelse görs mellan de prioriterade cykelbanor som tas fram i den här rapporten och de prioriteringar som Vägverket tillsammans med länsstyrelsen har tagit fram till sin kommande länstransportplan. Jämförelsen görs för att se vilka skillnader det finns mellan de två prioriteringarna och för att kunna utvärdera vad skillnaderna kan bero på.

3.6 Cykalk Cykalk har använts för att göra samhällsekonomiska beräkningar på sträckan Bensbyn- Sinksundet. Dataprogrammet Cykalk beskrivs närmare i kapitel 2.8.2.

Inga trafikmätningar har genomförts längs den aktuella sträckan vilket gör det svårt att använda Cykalk som en parameter i bedömningen, eftersom antalet cyklister är okänt i dagsläget. Beräkningar har dock genomförts på en sträcka mellan Bensbyn och Sinksundet. Sträckan är 2,85 km lång. Med hjälp av insatt personal på Vägverket och det faktum att vägen är smal, högt trafikerad och har en stor andel tung trafik har antalet cyklister i dagsläget uppskattats till 7 stycken (14 resor) som cyklar längs den aktuella sträckan per dag. Eftersom det endast är en uppskattning skulle detta kunna ge en felaktig bild. Därför har beräkningar utförts på flera möjliga scenarier längs samma sträcka för att ta reda på hur många cyklister som skulle behövas före och efter åtgärd för att den ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Beräkningarna har gjorts både för en rekommenderad schablonkostnad på 1 800 000 kr/ km och för en beräknad kostnad på 7 000 000 kr enligt den gjorda Arbetsplanen.

4 Nuläge och behov I det här avsnittet har en sammanställning gjorts av befintliga cykelvägar längs det statliga vägnätet, behov från kommuner/Vägverket (bilaga 1 och 2) och behov enligt Kågesons modell (bilaga 3 och 4). De befintliga cykelvägarna och behoven beskrivs kommunvis för de fem största kommunerna som är Boden, Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå samt för inlandskommunerna Lycksele och Gällivare. Kartor med befintliga cykelbanor och behov finns i bilaga 5 och 6. Sammanställningen ska ge en bild av hur det statliga cykelvägnätet ser ut i nuläget och vad det finns för behov av nya cykelvägar.

4.1 Boden Boden kommun har 28 000 invånare, varav 19 000 i tätorten. De största tätorterna förutom centrum är Sävast med drygt 3000 invånare, Harads med 600 invånare, Unbyn 500 invånare och Vittjärv med 400 invånare.

De flesta arbetsplatserna ligger i tätorten. Bodens kommun är största arbetsgivaren i kommunen följt av Försvaret och Norrbottens läns landsting. Mellan Boden och Luleå arbetspendlar närmare 4000 personer dagligen, varav cirka 75 % åker från Boden till Luleå för att arbeta.

Låg- och mellanstadieskolorna i kommunen ligger väl utspridda i tätorten vilket gör att få behöver skolskjuts, däremot är högstadie- och gymnasieskolorna placerade i centrum.

Merparten av cykelbanorna i Boden ingår i kommunens GC-huvudnät och binder ihop närbelägna bostadsområden med Boden centrum. Kvaliteten på länkarna varierar, från avskilda cykelbanor, cykelbanor avskilda med kantsten, cykelfält till länkar med oseparerad cykeltrafik. I Bodens kommun finns det 20 km statlig cykelbana. Karta med nuläge och behov finns i bilaga 5, s 97- 98.

4.1.1 Befintliga Cykelbanor Trångfors- Centrum Mellan Trångforsen och Sveafältet går en cykelbana längs väg 356. På Vittjärv-Centrum bron över Luleälven är den avskild med ett räcke, efter bron går ett stråk Mellan Vittjärv och Boden centrum finns cykelbana hela sträckan längs på 1 km med avskild cykelbana och sista kilometern mot väg 97 med undantag från ett 400 meter långt parti genom Ånäset där Jokkmokksrondellen är cykelbanan dubbelsidig och avskild med kantsten. cykelbana saknas. Cyklisterna hänvisas till Skogvaktarvägen, som är en Cykelbanan är mellan 2,5 och 3 meter bred längs hela sträckan. mindre lågtrafikerad lokalgata med låg hastighet. Sträckan har varierande kvalitet med både avskild cykelbana och cykelbana avskild med kantsten. Hamptjärnmoran- Centrum Från Jokkmokksrondellen och in mot centrum är det dubbelsidig Mellan väg 356 och Instrumentvägen saknas det cykelbana längs väg 589. cykelbana, se bild 3. Cyklisterna hänvisas till parallella kvartersgator som sammanbinds med kommunal cykelbana. Därifrån fram till Hedenbrovägen ligger två korta cykelbanor som är statliga. Mellan dessa finns två länkar där cykeltrafiken hänvisas till mindre parallellgator med blandtrafik. Längs Hedenbrovägen går det en kommunal cykelbana som ansluter till statlig cykelbana vidare in mot centrum, se bild 4.

Bild 3. Vittjärv-Centrum.

Heden- Centrum Mellan Heden och Trångfors går det ingen cykelbana längs med väg 356. Däremot finns en kommunal cykelbana som går från Heden till Trångfors, den slutar vid Krokforsvägen. Därifrån och fram till väg 395 saknas en länk Bild 4. Hamptjärnmoran- Centrum. på 600 meter där cyklisterna hänvisas till körbanan för bilar.

Bodforsvägen- Hedenbrovägen På sträckan finns en avskild cykelbana längs väg 616. Den är 3 meter bred.

Bodens kraftstation På sträckan Dammvägen och Åbergsleden finns det en statlig cykelbana längs väg 967. Mellan Dammvägen och bron är det en avskild cykelbana, där övergår den till att vara avskild med kantsten hela vägen fram till Åbergsleden, se bild 5.

Sävast - Centrum Det går ingen cykelbana längs väg 97 mellan Sävast och Centrum, däremot Bild 5. Bodens kraftstation. går det en kommunal cykelbana, från Teknikvägen i Sävast hela vägen in till centrala Boden. Den ligger på västra sidan av väg 97 på ett avstånd på mellan 300- 1000 meter. Det är avskild cykelbana längs större delen av sträckan. Det finns dock två partier där cykelbanan är avskild med kantsten. Det första partiet är 200 meter och går längs med Svängleden, från Fruktvägen och 200 meter söderut. Det andra partiet, på 400 meter, finns på Brokläppen och går längs med Kyrkgatan från Hermelinsgatan sträcker sig fram till 60 meter norr om Sturegatan. Cykelbanan är minst 3 meter bred längs hela sträckan. Bitvis är beläggningen ganska dålig med många gupp och sprickor.

Bild 6. Södra Svartbyn- Centrum.

Södra Svartbyn – Centrum Väg 604 Längs med Gamla Lulevägen som går parallellt med väg 97 finns en kommunal cykelbana som går mellan Balettstigen och Hermelinsgatan där den viker av mot väg 97 och ansluter till en statligt ägd cykelbana. Det är cykelbana avskild med kantsten, se bild 6.

Väg 97 Längs med väg 97 går en statligt ägd cykelbana från Travbanegränd till väg 395. Det är ett sammanhängande stråk som består av både avskild cykelbana och cykelbana avskild med kantsten. Det finns två delsträckor där cykelbanan är avskild med kantsten, från Travbanegränd och 200 meter norrut och mellan Norra Järnvägsgatan och väg 356. Resterande Bild 7. Väg 97 mellan Travbanegränd och Centrum. del är avskild cykelbana, se bild 7.

Erikslund – Centrum På väg 365 från Moråsvägen och vidare in mot centrum går en statlig cykelbana. Det är en avskild cykelbana från Moråsvägen fram till 250 meter före Garnisonsgatan där den övergår till att vara avskild med kantsten. Från korsningen väg 356/ 604 och vidare in mot centrum är cykelbanan dubbelsidig och avskild med kantsten, se bild 8.

Harads Längs väg 97 finns det cykelbana mellan Svanövägen och Bodträskforsvägen. Större delen är avskild med kantsten förutom mellan Radhusvägen och Smedvägen där det är avskild cykelbana. Från Radhusvägen finns cykelbana även på västra sidan av vägen som går fram Bild 8. Erikslund Centrum. till Bodträskforsvägen, delar av den är dock inte bredare än 1,5 meter.

4.1.2 Behov av ny cykelbana Hamptjärnmoran Genom Hamptjärnmoran, längs väg 589 saknas cykelbana. Inne i området Vittjärv-Kusån finns cykelbana som sammanbinder kvarteren, men en stor andel cyklister Här finns det ett behov av en 500 meter lång cykelbana mellan byarna nyttjar väg 589 istället eftersom att den har bättre genhet. Även skolbarn längs väg 97. Vägen är högtrafikerad och hastigheterna är höga, sträckans färdas längs vägen. Väg 589 saknar gatubelysning, ÅDT är 1030 fordon och ÅDT är 1700 fordon och hastigheten är skyltad 90 km/h. Pendlingstrafik hastigheten 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. längs väg 97. Sävast-Bodsvedjan Vittjärv Smal och krokig väg mellan Sävast och Bodsvedjan längs väg 588, Väg 674 saknar cykelbana och cyklisterna är hänvisade till körbanan. ÅDT cykelbana saknas längs stora delar av sträckan. Cykelbana här skulle ge på sträckan är 600 fordon och hastigheten är skyltad 50 km/h. bättre trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklister samt att öka Pendlingstrafik längs sträckan. attraktiviteten för bostadsexploatering längs sträckan i framtiden. Det ligger en idrottsplats och ett museum i området. Sträckan är 6,8 km lång, Väg 683 har ett ÅDT på 1500 fordon och hastigheten växlar mellan 50- och 70 Längs väg 683 saknas en länk som sammanbinder cykelstråken på väg 97 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. och väg 356. Sträckan är 400 meter lång, den har en skyltad hastighet på 90 km/h och ÅDT är 690 fordon. Pendlingstrafik längs sträckan. Längs den här sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana. Trångfors-Centrum Längs en del av sträckan mellan Trångfors och centrum på väg 356 finns Kraftverksdammen behov av kantsten mellan cykelbana och körbana. Trafiksäkerheten är låg Behov finns av cykelbana längs väg 967 över kraftverksdammen, sträckan som det ser ut idag med endast en målad linje som skiljer cykelbanan och är 500 meter, ÅDT 2000 fordon och hastigheten varierar mellan 30- 50 körbanan åt. ÅDT på sträckan är 4800 fordon och hastigheten varierar km/h. mellan 50- 70 km/h. Centrum Heden Från Sturegatan fram till Bodån längs väg 97/ väg 356 finns ett behov av I Heden saknas cykelbana längs väg 676 som går genom området. ÅDT på ny cykelbana längs den västra sidan före korsningen och fortsatt behov på sträckan är 690 fordon och hastigheten är 50km/h genom Heden och 70 samma sida efter korsningen. Det finns cykelbana på båda sidor men den km/h i utkanten. Pendlingstrafik längs sträckan. är endast 2 meter bred på den västra sidan och skulle behöva breddas.

Sträckan är mycket högtrafikerad med ÅDT 8000 fordon och hastighet 50 Bodträskfors- Harads km/h. Länken är en viktig anknytning till äventyrsbadet Nordpoolen. Boende i Bodträskfors är hänvisade till skola och service i Harads. Det Pendlingstrafik längs sträckan. finns även en populär badplats på Prästholmen som ligger mitt mellan byarna. Cykelbana saknas längs sträckan. ÅDT är 1000 fordon och Travbanegränd- Travbaneleden hastigheten är 70 km/h. Längs väg 97 saknas en länk på 500 meter mellan Travbanevägen och travbanegränd. Bodentravet ligger i området. Det är en högtrafikerad väg Harads med ÅDT 7700 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 70 km/h. Det finns cykelbana längs delar av sträckan, kvaliteten är dock varierande. På smalaste stället är den inte bredare än 1,5 meter. Behov av cykelbana Sävast-Sävastån finns genom hela Harads. ÅDT längs sträckan är 1421 fordon söder om väg Från svängleden finns ett behov av cykelbana på den östra sidan av väg 97 682 och 849 fordon norr om väg 682. Hastigheten varierar mellan 50-70 till dammen vid Sävastån. Sävastån är ett populärt utflyktsmål, främst för km/h. fiske. ÅDT längs sträckan är 7075 fordon hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Längs delar av den här sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana. Längs den här sträckan finns även ett behov enligt Kågesons modell. Svartlå Svartbjörsbyn- Buddbyn Väg 97 har hög hastighet och mycket trafik, mellan Svartlå och väg 748 Bred och rak väg men inget utrymme för cykeltrafik, tendens till för höga saknas cykelbana, cyklister blandas med biltrafiken på den 800 meter hastigheter. Skolväg för barnen i Buddbyn som går skola i Svartbjörsbyn. långa sträckan. Behov av cykelbana finns även från byn och söderut mot Behov av cykelbana finns längs väg 750 från Svartbjörsbyn och genom korsningen till Storklinten, som är ett populärt utflyktsmål med bland Buddbyn. En cykelbana skulle även ge säkra cykelförbindelser till Western annat slalombacke och skidspår. ÅDT längs sträckan är 1050 fordon och Farm. ÅDT längs sträckan är 1200 fordon och hastigheten är 70 km/h. hastigheten är 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Pendlingstrafik längs sträckan. Unbyn Svartbjörsbyn- Brandkläppen Många oskyddade trafikanter färdas längs väg 616. Den är bland annat Idag är cyklisterna hänvisade till körbanan längs väg 746, sträckan skolväg för barnen i Unbyn. Cykelbana behövs mellan Granden och trafikeras av barn på väg till och från skolan. ÅDT är 700 fordon och skolan. ÅDT längs sträckan är 700 fordon och skyltad hastighet är 50 hastigheten är 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. km/h.

Längs den här sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana.

Aldersjön Alderjön är ett populärt turistmål med badplats under sommarmånaderna. Cykelbana saknas längs väg 356 mot Boden. Behov av en sommarcykelväg längs sträckan finns. Pendlingstrafik längs sträckan.

Cafe Rävasten Cafe Rävasten ligger i Vändträsk, på sommaren är det ett populärt turistmål. Cykelbana saknas längs väg 356 mellan Vändträsk och Boden. ÅDT är 760 fordon och hastigheten är 90 km/h längs större delen av sträckan.

4.2 Umeå I Umeå kommun bor 113 000 personer. De största områdena förutom centrala staden är Ersboda/ Ersmark med knappt 10 000 invånare, Backen med drygt 9000 invånare och Holmsund/ Obbola har tillsammans knappt 9000 invånare.

Umeå är en utpräglad studentstad som domineras av de 29 000 studenter som studerar vid Umeå universitet.

En stor del av resorna i en kommun utgörs av skol- och arbetsresor. De största arbetsgivarna i kommunen är Umeå kommun, Västerbottens läns landsting samt Umeå Universitet.

Låg- och mellanstadieskolorna är utspridda över stora delar av kommunen medan högstadieskolorna är koncentrerade till de större tätorterna.

Cykelvägnätet längs med det statliga vägnätet i Umeå centrum är väl utbyggt. Inne i centrala Umeå finns cykelbanor som binder ihop de större bostadsområdena med centrum. Längs vissa statliga vägar saknas cykelbana men där finns det oftast en kommunal cykelbana som går parallellt med vägen fast inne i bostadsområdet. I Umeå kommun finns det 37 km statlig cykelbana. Karta med nuläge och behov finns i bilaga 6, s 116- 119.

4.2.1 Befintliga cykelbanor

Sävar – Marieberg Längs väg E4 går det en cykelbana mellan Sävar och Marieberg. Den går från korsningen väg 649 i Sävar till 300 meter innan korsningen med väg 527 i Umeå. 300 meter innan väg 527 tar cykelbanan slut och ansluter till en enskild väg. Det finns även en 700 meter lång sträcka vid Anumark där cykelbana saknas. Cyklisterna är hänvisade till en enskild väg som går parallellt med väg E4. Cykelbanan är belagd med grus, se bild 9.

Marieberg – Centrum Mellan väg 527 och väg 364 saknas cykelbana längs väg E4. Det finns dock kommunal cykelbana som går inne i bostadsområdet parallellt med väg E4 Bild 9. Sävar- Marieberg. hela vägen från Marieberg till centrum. Från väg 364 går en cykelbana längs väg E4 hela vägen till centrum. Från Marieberg till Sandaparken är det avskild cykelbana som efter Sandaparken övergår till dubbelsidig cykelbana fram till väg 364. På den östra sidan är det avskild cykelbana hela sträckan och på den västra sidan är det varierande avskild cykelbana och cykelfält, se bild 10.

Marieberg- Gimonsnäs Parallellt med väg 527 finns det statlig cykelbana hela sträckan mellan Marieberg och Gimonsnäs. Det är avskild cykelbana hela vägen.

Bild 10. Marieberg- Centrum.

Ersmark- Centrum Holmsund- Obbola Det finns ingen statlig cykelbana längs väg 364 mellan Ersmark och Längs väg E12 går det en cykelbana mellan Obbola och Holmsund. Det är Ersboda. Det finns dock en kommunal cykelbana som går parallellt med cykelbana avskilt med kantsten, se bild 12. väg 364 från Ersforsen till Ersboda. Där ansluter den till en statlig cykelbana som går vidare in mot centrum, se bild 11.

Bild 12. Holmsund-Obbola.

Bild 11. Ersmark- Centrum. Tavelsjö-Västibyn Det går en avskild cykelbana mellan Tavelsjö och Västibyn längs väg 637. Brännland- Umedalen- Centrum Den är 600 meter lång och 3 meter bred. Det finns ingen statlig cykelbana längs med väg E12 mellan Brännland och centrum. Från Umedalen går det dock kommunal cykelbana inne i Sävar området hela vägen in till centrum, vissa delar i blandtrafik. Det finns en 400 meter lång cykelbana längs väg 652 som korsar väg E4. Det är cykelbana avskild med kantsten. 3 meter bred. Holmsund Längs E12 går en 800 meter lång cykelbana från Holmsundsvägen till Innertavle Svedbergsvägen. Större delen är avskild cykelbana utom delen mellan Längs väg 644 finns en 250 meter lång cykelbana. Större delen är avskild Järnvägsgatan och Industrigatan som endast är avskild med kantsten. med kantsten förutom på bron över Tavelån där cykelbanan är avskild

26 med ett räcke. Cykelbanan är 2 meter bred över bron och 3 meter bred på Röbäck övriga sträckor. Väg 512 Mellan väg 528 och väg 522 finns det avskild cykelbana. 800 meter lång Sand och 3 meter bred. På väg 363 går en avskild cykelbana från korsningen med väg 637 och söderut, den är 800 meter lång och 3 meter bred. Väg 522 Längs väg 522 finns det en avskild cykelbana. 250 meter lång och 3 meter Hissjön bred. Genom Hissjön går det en cykelbana från väg 692 och söderut längs väg 363. Det växlar mellan avskild cykelbana och cykelfält. 100m efter Stöcksjö korsningen med väg 692 är det cykelfält utan separering och 100 meter Mellan Stöcksjö och kläppen finns en avskild cykelbana längs väg E4. 1 km före korsningen med väg 631 är det cykelbana avskilt med kantsten. lång och 3 meter bred. 500 meter söderut längs väg E4 finns en kort Däremellan är det avskild cykelbana. Efter korsningen med väg 692 är det avskild cykelbana, se bild 13. först en kortare sträcka med avskild cykelbana som följs av ett 180 meter långt stråk med cykelbana avskilt med kantsten, resterande del är avskilt cykelbana. Längs väg 631 finns det en 100 meter lång cykelbana avskilt med kantsten.

Bullmark Genom Bullmark går en 500 meter lång cykelbana längs väg 647. Söder om korsningen med väg 650 är cykelbanan avskild med kantsten. Vägbredden är 2,5 meter.

Bodbyn Längs väg 647 finns en 100 meter lång avskild cykelbana. 3 meter bred. Bild 13. Stöcksjö.

Sörmjöle Överboda Väg E4 Genom Överboda finns en cykelbana avskild med kantsten. Den är 500 Från väg 522 finns det en avskild cykelbana som går söderut längs väg E4. meter lång och tre meter bred. Den är 350 meter lång och 3 meter bred. 4.2.2 Behov av ny cykelbana

Väg 522 Bäcksjön- Ersmark Från väg E4 går en cykelbana avskild med kantsten längs med väg 522. Bäcksjön ligger cirka en mil utanför Umeå centrum, den är ett populärt Den är 800 meter lång och 3 meter bred, se bild 14. utflyktsmål med bad, fiske och strövstigar. Det finns ett behov av

cykelbana mellan Bäcksjön och Ersmark längs väg 364. ÅDT varierar mellan 2100- 2700 fordon och hastigheten mellan 70-90 km/h. Pendlingstrafik längs delar av sträckan.

Tavelsjö-Hissjön- Forslunda Mellan Forslunda och Tavelsjö finns ett behov av ny cykelbana längs väg 363, sträckan är 23 km lång. Längs sträckan finns utflyktsmål som Hamptjärnsstugan med servering, stövområden och Sundlingska gården i Tavelsjö. ÅDT varierar mellan 1900- 3000 fordon och hastigheten mellan 50-90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Bild 14. Sörmjöle. Tavelsjö skola- Väg 363 Längs väg 637 mellan Tavlesö by och väg 363 saknas idag cykelbana, Hörnefors cyklister är hänvisade till vägen och måste samsas med fordonstrafiken. I Hörnefors finns några korta cykelbanor längs E4. Vid korsnigen Situationen upplevs otrygg då på grund av hög trafik, smal väg och hög Frankegatan finns en avskild cykelbana på varje sida av Väg E4. Även vid hastighet på fordonen. En förstudie är gjord av vägverket och byggstart Hörneå finns två korta stumpar avskild cykelbana, en på vardera sidan av beräknas år 2010. ÅDT på sträckan är 672 fordon och skyltad hastighet är väg E4. Samtliga är 3 meter breda. 50-70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Prästsjön- Umedalen Travbanevägen Prästsjön ligger cirka 7 km från Umeå centrum, den är en välbesökt Cykelbana saknas längs Travbanevägen, väg 528. Särskilt utsatt väg för fågelsjö som är populär bland fågelskådare och skolklasser. Prästsjön är oskyddade trafikanter pga. mycket tung trafik till/från Volvo. Det ligger en ett av projekten ”Biologisk mångfald i staden”, vilket syftar till att travbana längs vägen och även skidspår/ rekreation. Arbetsplan finns förbättra möjligheterna för stadsborna att uppleva natur inom stadens framtagen av Vägverket och Umeå Kommun har tidigare tillstyrkt denna. gränser. Det finns ett behov av cykelbana längs väg E12 från Prästsjön till ÅDT längs sträckan är 1200 fordon och hastigheten är 50 km/h. Umedalen. ÅDT på E12 är 7400 fordon och hastigheten är 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Umeå- Klabböle- Brännland Hässingeberget- Röbäck Behov av ny cykelbana finns längs väg 554 och Väg 555 från Brännland till Hässingeberget är ett naturreservat inte långt från tätorten, här finns ett Umeå, det är en sträcka på 9 km. Längs sträckan ligger Umeå behov av cykelbana från Hässingeberget till Röbäck längs väg 512 och väg Energicentrum och Leos lekland i Brännmark. Sträckan är en del av 526. Längs väg 512 är ÅDT 1800 fordon och hastigheten 50-90 km/h och motionsslingan Umeleden. På väg 554 är ÅDT 468 fordon och hastigheten längs väg 526 är ÅDT 93 fordon och hastigheten 50-70 km/h. 50-70 km/h. På väg 555 är ÅDT 1214 fordon och hastigheten 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Pendlingstrafik längs sträckan. Norrmjöle- Sörmjöle Kåddis- Baggböle Mellan Norrmjöle och Sörmjöle finns påtryckningar om cykelbana längs Det finns behov av en 3,5 km lång cykelbana mellan Kåddis och Baggböle väg 522 i kombination med fritidsboende. ÅDT 350 fordon och längs väg 632. Sträckan är skolväg för barn som går på Waldorfskolan. hastigheten är 70 km/h. ÅDT är 771 fordon och hastigheten 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Norrmjöle- Stöcke Längs sträckan finns havsbaden Bettnesand, Sörmjöle- och Norrfors- Brännland Norrjölehavsbad samt även Strömbäck- Konts naturreservat som alla är Längs väg E12 mellan Norrfors och Brännland finns behov av cykelbana. populära utflyktsmål för umeborna. Det finns ingen cykelbana på väg 523 Leos lekland ligger utmed E12 i Brännland. Sträckan är 4,4 km lång, ÅDT längs sträckan. ÅDT 325-600 fordon och hastigheten varierar mellan 70-90 5700 fordon och hastigheten 70-90 km/h. km/h.

Röbäck- Stöcke Holmsund Längs väg 522 och 523 mellan Röbäck och Stöcke finns behov av ny Enligt Kågesons modell finns ett behov av cykelbana från väg 531 och cykelbana. Växande angelägenhet beroende av tillkommande bebyggelse söderut längs väg E12. ÅDT är 805 fordon och hastigheten är mellan 50-70 samt stor andel tung trafik i väntan på UP2 västra länken. Ökad km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. trafiksäkerhet och tillgänglighet för barn Längs väg 522 är ÅDT 1300-2500 fordon och hastigheten varierar mellan 50-70 km/h. Längs väg 523 är ÅDT Täfteå- Innertavle 2000 fordon och hastigheten 50-70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Behov av ny cykelbana finns längs väg 642 mellan Täfteå och Innertavle. Det är en lagom sträcka för cykelpendling och sträckan har fått hög Längs delar av den här sträckan visar även Kågesons modell behov av prioritet i en webbenkät för cyklister. Det finns även påtryckningar om cykelbana. cykelbana i kombination med fritidsboende. Täftefjärden ligger längs sträckan, det är ett populärt utflyktsmål med både havsbad och Obbola- Umeå fiskemöjligheter. Vägverket bygger cykelbana mellan Tomtebo och Cykelbana saknas mellan Obbola och Umeå längs väg E12. Det är en Innertavle, färdig sommaren 2009, vilket gör det naturligt att cykelbanan lagom sträcka för cykelpendling som har fått hög prioritet i en Webbenkät förlängs till Täfteå. ÅDT är 1500 fordon och hastigheten är 50-90 km/h. för cyklister. ÅDT 5000 fordon och hastigheten är 50-90km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Längs den här sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny Längs sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana. cykelbana. Täfteå Holmsund- Umeå Längs väg 685 finns det ett behov av cykelbana genom byn enligt Från Holmsund till Umeå saknas cykelbana på väg 531. Den har hög Kågessons modell. ÅDT är 500 fordon och hastigheten är 50 km/h. prioritet av kommunen. Bred väg där det finns plats för cykelfält, Pendlingstrafik längs sträckan. nuvarande vägrenar kan med enkelhet målas om till cykelfält. Grössjön naturreservat ligger utmed vägen. Där finns både fågelsjö, fina Hörnefors- Norrbyn hjortronmyrar och gammelskog i området. ÅDT är 4000- 5000 fordon och Från Hörnefors till Norrbyn finns det ett behov av ny cykelbana i hastigheten är 70-90 km/h. kombination till fritidsboende längs väg 514. ÅDT är 600 fordon och hastigheten är mellan 50-90 km/h. Längs den här sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana.

Djäkneböle Längs väg 512 genom Djäkneböle finns behov av cykelbana. ÅDT är 2000 fordon och hastigheten är 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

4.3 Skellefteå Det bor totalt 72 000 människor i Skellefteå kommun varav 35 000 bor i Skellefteå stad. De största tätorterna i kommunen är förutom centrum, Ursviken med 4000 invånare, Skelleftehamn med 3000 invånare samt Bureå och Kåge med drygt 2000 invånare vardera.

En stor del av resorna i en kommun är skol- och arbetsresor. De största arbetsgivarna är Skellefteå kommun, Västerbottens läns landsting och Boliden. Låg- och mellanstadieskolorna är väl utspridda i kommunen, däremot är ligger de flesta högstadie- och gymnasieskolor inne i centrum, vilket gör att många skolungdomar måste pendla in till centrum.

Genom Skellefteå stad går tre statliga vägar, E4, 95 och 372. Längs stora delar av dessa går cykelbanor som sammanbinder bostadsområdena med centrum, men det finns sträckor där cykelbana saknas. Oftast går det då istället en kommunal cykelbana parallellt med vägen som sammanbinder bostadsområdena. Totalt finns det 38 km statlig cykelbana i Skellefteå kommun. Karta över nuläge och behov finns i bilaga 6, s 111- 115.

4.3.1 Befintliga cykelbanor

Ursviken- Centrum Mellan Ursviken och Norra Tuvan finns det cykelbana längs väg 372 fram till Risbergsgatan. Från Risbergsgatan är det en 3 km lång sträcka där cykelväg saknas, cyklisterna är hänvisade till gator med blandtrafik. Tuvagårdsvägen som går parallellt på södra sidan av väg 372 är lågtrafikerad gata med låg hastighet. Från Morön till väg E4 går en kommunal cykelbana parallellt med väg 372 på den södra sidan.

Mellan Mörögatan och Väg E4 går en statlig cykelbana, den blir dubbelsidig efter korsningen med Grenvägen, se bild 15.

Trafikplats Solbacken- Alhem Mellan Trafikplats Solbacken och Östra Leden går det en kommunal Bild15. Ursviken- Centrum. cykelbana längs väg E4, där övergår den till en statlig och följer väg E4 fram till Boviksvägen, se bild 16.

Alhem- Centrum Från Boviksvägen till centrum går det en cykelbana längs väg E4. Den är statlig fram till den ansluter till Kågevägen, därifrån till centrum är cykelbanan kommunal.

Bild 16. Trafikplats Solbacken.

Klintfors- Centrum Längs väg 95 saknas statlig cykelbana mellan Klintfors och Brännan, däremot finns det en kommunal cykelbana som går parallellt med väg 95 inne i området. Från Sjungande dalens skola till centrum går det en statlig cykelbana, se bild 17.

Sörböle- Centrum Från Bowlingkompaniet går det en kommunal cykelbanan längs väg E4 fram till Anderstorpsleden. Därifrån och vidare in mot centrum går det en statlig cykelbana, se bild 18.

Skelleftehamn Bild 17. Klintfors- Centrum. Från S:t Örjansvägen går en statlig cykelbana söderut längs väg 372 till Hamnskär.

Bild 18. Sörböle- Centrum.

Boliden Väg 805 Längs väg 805 går en cykelbana från väg 95 genom samhället till Brohusgatan. Första biten från väg 95 fram till Storgatan är det en avskild cykelbana, resterande del är cykelbanan avskild med kantsten. På den separerade cykelbanan finns det en del sprickor i beläggningen, se bild 19.

Väg 857 Från väg 805 går en drygt 700 meter lång cykelbana avskild med kantsten. Första länken mellan Storgatan och ringen är endast 2 meter bred. På resten av sträckan är cykelbanan 3 meter bred. Bild 19. Boliden väg 805.

Väg 919 Genom Strömfors går en 700 meter lång cykelbana avskild med kantsten. Cykelbanan är endast 2 meter bred.

Åbyn Från väg 910 går en cykelbana över väg E4 och fram till den Östra påfartsrampen. Över väg E4 går cykelbanan på en bro, där är den avskild med ett räcke. Före och efter bron är det avskild cykelbana, bild 20.

Byske Det går en cykelbana längs väg 890, från Storgatan, över väg E4 och fram Bild 20. Åbyn. till barkgatan. Den är avskild med kantsten och 2,5 meter bred.

Kåge- Ersmark Fällfors Mellan Kåge och Ersmark går en cykelbana längs väg 867. Det är avskild Väg 870 cykelbana längs större delen av sträckan. Det finns dock två länkar på 330- Längs väg 870 går en cirka 400 meter lång cykelbana avskild med respektive 370 meter som är avskilda med kantsten. Bredden är 3 meter kantsten. Bredden är endast 2 meter. längs hela sträckan, se bild 21. Väg 890 I anslutning till korsningen väg 890/ väg 870 ligger två kortare cykelbanor 40- respektive 60 meter långa.

Klutmark Genom Klutmark går en 1,5 km lång cykelbana avskild med kantsten längs väg 814. Bredden är 3 meter.

Burträsk Från väg 364 går en cykelbana längs väg 805 förbi korsningen Väg 805/806 och fortsätter den cirka 100 meter in på väg 806. Första Länken mellan v 364 och fredriksbergsvägen är cykelbanan avskild med kantsten. Bild 21. Kåge- Ersmark. På resten av sträckan cykelbanan avskild med kantsten. Mellan korsningen väg 805/806 och cirka 50 meter norr om Vasabrogatan Kusmark går en cykelbana avskild med kantsten. Väg 867 Genom Kusmark går en cykebana längs väg 867. Öster om väg 914 är Bodbysund större delen avskild cykelbana, utom två kortare länkar där cykelbanan är Genom Bodbysund går en 1,5 km lång cykelbana avskild med kantsten avskild med kantsten. Väster om väg 914 är cykelbanan avskild med längs väg 364. Bredden är 3 meter. kantsten. Bredden är 3 meter längs hela sträckan. V Hjoggböle Väg 872 Längs väg 811 går en avskild cykelbana som korsar väg 364. Bredd 3 Mellan väg 867 och Ladugatan ligger en cykelbana avskild med kantsten. meter. Bredden är 2,5 meter.

Lövånger 4.3.2 Behov av ny cykelbana Genom Lövånger går en cykelbana avskild med kantsten från busstationen till Torpvägen längs den södra sidan av väg 753. Större delen av sträckan E4 är endast 2 meter bred förutom en sträcka från cirka 100 meter öster om Det finns ett behov av bra cykelbanor längs väg E4 genom kommunen, Skogtorpsvägen till Prästgårdsvägen som är 3 meter bred. inkomna behov från allmänheten om att de gärna vill slippa trafiken på Från cirka 70 meter öster om Skogtorpsvägen till Vattenverksvägen finns E4, särskilt eftersom vägrenarna slipades bort när den fick skilda körfält. det även en cykelbana på norra sidan av väg 753, större delen av sträckan E4 är cirka 11 mil lång i Skellefteå kommun och ÅDT och hastighet varierar är avskild med kantsten förutom sträckan från 30 meter väster om därför ganska mycket. ÅDT är mellan 3500- 15000 fordon och hastigheten Kyrkren till Strömvägen där det endast är ett cykelfält . Cykelbanan på mellan 50- 90 km/h. Större delen av sträckan är 90 km/h, det är främst i norra sidan av väg 753 är 3 meter bred längs större delen av sträckan, Skellefteå stad men även i närheten av trafikplatser längs sträckan som förutom sista länken mellan Strömvägen och Vattenverksvägen som hastigheten är lägre än 90 km/h. Pendlingstrafik längs större delen av endast är 2 meter bred, se bild 22. sträckan.

Skellefteå- Varuträsk Mellan Skellefteå och Varuträsk finns behov av cykelbana längs väg 95. Vid Varuträsk finns en badplats som är ett populärt utflyktsmål på sommaren, här finns även Varuträsk vildmarksgruva som är världens mineralrikaste gruvområde, på området finns även andra aktiviteter och ett café. ÅDT varierar mellan 2900- 4700 fordon och hastigheten är 90 km/h längs större delen av sträckan. Pendlingstrafik längs sträckan.

Ica Kvarnhallen- vsk. Östra Skråmträsk Längs väg 805 mellan Ica Kvarnhallen och vsk. Östra Skråmträsk saknas cykelbana. Stäckan är 2,3 km lång, ÅDT är 700 fordon och hastighet 70 Bild 22. Lövånger. km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Burträsk- Åbyn Bergsbydammen- Stackgrönnan Det finns ett behov av cykelbana mellan Burträsk och Åbyn längs väg 808. Mellan Bergsbydammen och Stackgrönnan finns behov av cykelbana längs Sträckan är 2,3 km lång, ÅDT är 1200 fordon och hastigheten varierar väg 829. Första etappen fram till Bergsbydammen är redan byggd och mellan 50- 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. etapp 2 som går fram till Stackgrönnan är upphandlad med option med planerad byggstart år 2010. Barn cyklar längs vägen för att ta sig till och Längs delar av sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny från skolan. ÅDT längs sträckan är 1600 fordon och hastigheten är 70 cykelbana. km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Bodbysund Längs sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana. I Bodbysund finns behov av cykelbana hela vägen mellan Ljusrotet och Mora längs väg 364. ÅDT längs sträckan är 1600 fordon och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Lund- Lejonström Behov av cykelbana finns längs väg 814 mellan Lund och vsk. vid Lejonström. ÅDT längs sträckan är 1500 fordon och hastigheten är 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Kusmark Behov av förlängning av den befintliga cykelbanan i Kusmark finns längs väg 867. ÅDT längs sträckan är 600 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

4.4 Lycksele Lycksele är en mindre kommun med 12 000 invånare varav 8 000 bor i Lycksele tätort. De största arbetsgivarna är Lycksele kommun, Västerbottens läns landsting och Kristinebergsgruvan Boliden Minerals AB. Lycksele är en företagstät kommun i förhållande till storleken med cirka 900 företag och en stor del av dessa ligger på landsbygden, vilket göra att en stor del av Lyckseles arbetstillfällen också gör det. 8 av Lyckseles kommuns 11 grundskolor ligger i centralorten.

De statliga cykelbanorna i kommunen är koncentrerade till Lycksele tätort, det finns totalt 13 km statlig cykelbana. Karta över nuläge och behov finns i bilaga 6, s 108- 110.

4.4.1 Befintliga cykelbanor Norrmalm- Centrum Mellan Normalm och Väg 356 går en kommunal cykelbana längs väg 702, Hedlunda- Centrum där ansluter den till en statlig cykelbana vidare in mot centrum. Bredd 3 Längs väg 598 från Hedlunda går det en cykelbana hela vägen in till meter. centrum med undantag från ett drygt 200 meter långt parti vid infarten till flygplatsen där cykelbana saknas. Cyklisterna är hänvisade till körbanan Furuvik- Centrum för bilar på väg 598. Större delen av cykelbanan är avskild cykelbana men Från Furuvik går en avskild cykelbana längs väg E12 fram till väg 365 där det finns två kortare partier där cykelbanan är avskild med kantsten. den ansluter till en annan statlig cykelbana vidare in mot centrum. Större Cykelbanan är statlig mellan Hedlunda och Malmvägen i Forsdala samt delen av cykelbanan är 4 meter bred utom sträckan mellan Bergstigen och sista biten mellan Hällforsvägen och väg E12, resterande del är väg 365 där den är 3 meter bred. kommunal. Mellan Hedlunda och Forsdala är cykelbanan belagd med grus. 4.4.2 Behov av ny cykelbana Södermalm- E12 Mellan Södermalm och väg E12 går en cykelbana längs väg 365. Vid Hedlunda I Hedlunda finns behov av cykelbana längs med väg 598, det saknas en Storgatan viker den av söderut cirka 100 meter innan den fortsätter ut mot väg E12. På sträckan mellan Bångvägen och Storgatan är cykelbanan 300 meter lång länk där cyklisterna är hänvisade till körbanan för biltrafik. dubbelsidig. Cykelbanan på norra sidan av väg 365 mellan Bångvägen och Den saknade länken är trafikfarlig på grund av dålig sikt över ett backkrön. Den befintliga cykelvägen är en grusväg och ska asfalteras. ÅDT är 700 Storgatan samt sista delen mellan Storgatan och E12 är en 3 meter bred avskild cykelbana, resterande är 2,5 meter bred och avskild med kantsten. fordon och hastigheten 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Södermalm Norräng- Centrum Genom Norräng och vidare in mot centrum går en avskild cykelbana längs Behov av cykelbana finns mellan Timmervägen och Brännbergsvägen väg 365. Mellan Sommarvägen och Bergstigen är cykelbanan dubbelsidig. längs väg 365. ÅDT är 2000 fordon och hastigheten 50 km/h.

Större delen av cykelbanan är 3 meter bred förutom länken på söder sida av väg 365 där cykelbanan är dubbelsidig, den är 4 meter bred. Längst Längs sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana. norrut är det en cirka 700 meter lång sträcka som är belagd med grus.

Lugnet- Betseledammen E12 Rusksele By Denna sträcka nyttjas av fastboende, motionärer samt för friluftsliv. Längs Genom Rusksele by finns det behov av cykelbana längs väg 363. ÅDT är Lycksbäcken och Lyckträsket finns utbrett fritidshusboende samt stora 460 fordon oh hastigheten varierar mellan 50- 70 km/h. Pendlingstrafik rekreationsområden. Behov av cykelbana finns längs sträckan som är 2,6 längs sträckan. km lång. ÅDT är 1800 fordon och hastigheten varierar mellan 50-90 km/h.

Furuvik Den befintliga cykelbanan som går från Lycksele slutar vid Anläggarevägen. Det fortsätter kommunal cykelbana inne i områdena, men topografin gör den svårtillgänglig. För boende i Södra delen av Furuvik skulle det underlätta med en ny cykelbana längs väg E12. Sträckan trafikeras bland annat av högstadie- och gymnasieelever och arbetspendlare. Behov av ny cykelbana finns mellan Anläggarevägen och Takläggarevägen längs väg E12. ÅDT är 1100 fordon och hastigheten 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Längs sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana.

Gammplatsen-Lycksele Behov av cykelbana finns mellan Gammplatsen och den befintliga G/C- bron längs med väg E12. Väg E12 fungerar som en barriär mellan Tätorten och närmiljön längs Umeälvens strand. Ett sammanhängande cykelstråk mellan Ansia camping förbi Hotell Lappland till Gammplatsen med bland annat skogs- och maskinmuseet. ÅDT är 2200 fordon längs större delen av sträckan och hastigheten varierar mellan 50-70 km/h.

Längs sträckan visar även Kågesons modell ett behov av ny cykelbana.

4.5 Gällivare I Gällivare kommun bor det knappt 19 000 invånare, De största tätorterna i kommunen är Gällivare där det bor drygt 8000 invånare, Malmberget med drygt 6500 invånare, Koskullskulle med 1000 invånare och Hakkas med 400 invånare.

Gällivare kommun är största arbetsgivaren i kommunen följt av LKAB, Norrbottens läns landsting och Boliden mineral AB. Det finns 13 grundskolor i Gällivare. Låg- och mellanstadieskolorna utspridda över hela kommunen medan högstadie- och gymnasieskolorna är belägna i de större tätorterna.

De statliga cykelbanorna som finns i kommunen ligger i Gällivare tätort längs väg E45. I Kommunen finns det 2,4 km statlig cykelbana. Karta över nuläge och behov finns i bilaga 5, s 99- 101.

4.5.1 Befintliga cykelbanor 4.5.2 Behov av cykelbana

Fjällnäs- Centrum Koskullskulle- Abborrtjärn Från Fjällnäs in mot centrum och vidare fram till Malmbergsvägen går en Det finns ett behov av cykelbana från Koskullskulle till Abborrtjärn längs avskild cykelbana längs väg E45. Mellan Dahlsgatan och Kyrksugugatan väg 860. Abborrtjärn är ett populärt utflyktsmål med bland annat fiske saknas en länk. Cyklisterna är hänvisade till körbanan för bilar längs och badplats. Det finns även stugor för uthyrning. ÅDT längs större delen Dahlsgatan. Längs länken finns en kommunal cykelbana den andra sidan av sträckan är 1200 fordon och hastigheten varierar mellan 50-90 km/h. av Väg E45, det saknas dock cykelöverfart över väg E45 i den norra änden, 50 km/h gäller inom tätorten. Pendlingstrafik längs sträckan. se bild 23. Längs den här sträckan finns även ett behov enligt Kågessons modell.

Koskullskulle-Gällivare Enligt Kågesons modell finns ett behov av cykelbana längs väg 860 och väg E45 mellan Koskullskulle och korsningen med E10 i Gällivare. Längs väg 860 är ÅDT 1100 fordon och hastigheten varierar mellan 70/90 km/h och längas väg E45 är ÅDT 2500 fordon och hastigheten 90 km/h. Pendlingstrafik längs väg 860.

Stenbron- Gällivare Mellan Stenbron och Gällivare finns behov av cykelbana längs väg E10. Det är ett populärt område som har stor betydelse ur rekreations- och Bild 23. Fjällnäs- Centrum. folkhälsosynpunkt. Sträckan är 8,5 km lång, ÅDT är 2300 fordon och hastigheten är 110 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Malmberget- Gällivare Det saknas statlig cykelbana längs väg 830 mellan Malmberget och Skaulo Malmbergsvägen i Gällivare. Däremot finns det en kommunal cykelbana Mellan kyrkogården och Gamla Ica i Skaulo finns ett behov av cykelbana som går parallellt med väg 830 hela vägen fram till Malmbergsvägen där längs väg E10. Utrymme för cykeltrafik saknas längs vägen som frekvent den ansluter till en statlig cykelbana. trafikeras av tung trafik som passerar genom byn. ÅDT varierar mellan

1100- 1300 fordon och hastigheten mellan 50/90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Ulatti Det finns ett stort behov av cykelbana längs väg 394 genom Ulatti. Idag tvingas cyklisterna nyttja körbanan för bilar. ÅDT är 400 fordon och hastigheten 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Mettädokkas Det finns ett uttalat behov av cykelbana längs väg 394 genom Mettädokkas. Idag hänvisas cyklister till bilvägen vilket upplevs otryggt. ÅDT är 900 fordon och hastigheten 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Gällivare- Kiruna Mellan Gällivare och Kiruna finns ett behov av cykelbana för rekreation och turism. ÅDT längs sträckan varierar mellan 1100- 1900 fordon och hastigheten mellan 50- 110 km/h. Pendlingstrafik längs större delen av sträckan.

Längs delar av den här sträckan finns behov av cykelbana enligt Kågesons modell.

4.6 Luleå I Luleå kommun bor det drygt 73 000 invånare, varav cirka 45 000 i Luleå stad. De största tätorterna i kommunen förutom Luleå stad är Råneå med 2000 invånare, Rutvik med drygt 1000 invånare, Antnäs och Alvik med drygt 900 invånare vardera samt Måttsund och Bensbyn med drygt 700 invånare vardera.

De största arbetsplatserna är Luleå kommun, Norrbottens läns landsting, SSAB, Försvaret och Ferruform. I Luleå finns även Luleå tekniska universitet som ligger på Porsön med drygt 12 000 studenter och 1500 anställda.

Låg- och mellanstadieskolorna ligger utspridda i de flesta områden i Luleå kommun, Högstadieskolorna är däremot koncentrerade till de större tätorterna.

Det finns inga statliga vägar inne i centrala Luleå och därför inga statliga cykelbanor heller. De statliga cykelbanor som finns ligger därför i tätorterna utanför staden. Det finns totalt 16 km statlig cykelbana i Luleå kommun. Karta över nuläge och behov finns i bilaga 5, s 102- 104.

4.6.1 Befintliga cykelbanor cykelbanan kommunal, några kortare sträckor är cyklisterna hänvisade till lokalgator med blandtrafik. Över Bergnäsbron finns statlig cykelbana Södra Sunderbyn- Centrum avskild med kantsten. Längs väg 97 saknas cykelbana mellan Södra Sunderbyn och Centrum. Det finns dock kommunal cykelbana som går genom områdena i stort sett hela sträckan.

Rutvik- Björsbyn Mellan Rutvik och Björsbyn finns statlig cykelbana längs hela sträckan. Inne i Rutvik är cykelbanan avskild med kantsten, resten av sträckan är avskild cykelbana, se bild 24.

Bild 25. Bergnäset- Centrum.

Måttsund I Måttsund går en 160 meter lång avskild cykelbana från väg 580 in till Byn.

Antnäs I Antnäs går en 300 meter lång cykelbana. Den går från byn ut till busshållplatsen i södergående riktning och fortsätter under väg E4 och Bild 24. Rutvik- Björsbyn. vidare till busshållplatsen i norrgående riktning. På större delen av Bergnäset- Centrum sträckan är det avskild cykelbana med undantag för delen under väg E4 är Längs väg 616 från Gäddviksrondellen till centrum finns cykelbana längs den avskild med kantsten. större delen av sträckan. Mellan rondellen och Färjvägen går en avskild cykelbana som är statlig, se bild 25. Därifrån och fram till Bergnäsbron är

Persön Strömsund Längs väg E4 går en 700 meter lång kommunal cykelbana norrut från Längs väg E4 i trafikplatsen i Strömsund finns cykelbana i anslutning till trafikplatsen. två bussfickor, se bild 27.

Smedsbyn Längs väg 383 genom Smedsbyn går en statlig cykelbana, den är växelvis avskild cykelbana och cykelbana avskild med kantsten.

Råneå Det finns cykelbana längs väg 692 genom Råneå. Mellan Forsvägen och Centrum samt mellan Västerlångvägen och Doktorsvägen är det dubbelsidig cykelbana. Det varierar mellan avskild cykelbana och cykelbana avskild med kantsten. Mellan Doktorsvägen och Niemiselsvägen är cykelbanan guppig och det finns flera mindre potthål, se bild 26. Bild 27. Strömsund.

Niemisel Det går en cykelbana längs väg 760 från Ollbacken till busshållplats.

4.6.2 Bohov av cykelbana

Alvik Längs väg 582 finns behov av cykelbana mellan korsningen vid Alvikstrafik och Idrottsplatsen. ÅDT är 800 fordon och hastigheten är 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Här finns det ett behov enligt Kågesons modell, det sträcker sig genom Bild 26. Råneå. hela byn.

Antnäs- Ersnäs Gäddvik Behov av cykelbana finns längs väg E4 mellan Antnäs och Ersnäs. ÅDT är Behov av cykelbana finns mellan Älvbrovägen och Gäddviksbron längs väg 9000 fordon och hastigheten är 110 km/h större delen av sträckan. I 616. Ingår i cykelslingan ”Broarna runt”. ÅDT är 8700 fordon och trafikplatsen i Ersnäs är hastigheten 70 km/h. Pendlingstrafik längs hastigheten varierar mellan 50-70 km/h. sträckan. Bälingeberget- Gäddviksbron Antnäs- Måttsund Bälingeberget är ett lättillgängligt naturreservat på cykelavstånd från Cykelbana saknas längs väg 580 mellan Antnäs och Måttsund, oskyddade centrum, vilket gör det populärt som utflyktsmål. Cykelbana saknas på trafikanter är idag hänvisade till körbanan för bilar vid färd till Antnäs där sträckan längs väg 616. ÅDT är 1600 fordon och hastigheten varierar service finns i form av skola, affärer etc. ÅDT är 900 fordon och mellan 50- 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. hastigheten är 90 km/h större delen av sträckan, finns ett parti i Måttsund där hastigheten är 70km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Luleå- Boden Attraktiv och trafiksäker cykelbana saknas mellan Luleå och Boden längs Här finns även ett behov av cykelbana enligt Kågesons modell. väg 97. Speciellt viktigt om Mitträcke byggs. ÅDT längs sträckan är 5700- 14700 fordon och hastigheten varierar mellan 70-90 km/h. Måttsund- Kallax Behov av cykelbana finns mellan Måttsund och Kallax längs väg 580. ÅDT Mellan Sunderby Sjukhus och Sävast finns även behov enligt Kågeson är 900 fordon och hastigheten är 90 km/h större delen av sträckan. 70 km/h i Kallax. Pendlingstrafik längs sträckan. Kyrkbyn- Rutvik Längs väg 968 saknas cykelbana mellan Östra infarten till Rutik och Kallax- Bergnäset kyrkbyn. ÅDT varierar mellan 6700- 1300 fordon och hastigheten är 70 Mellan Kallax och Bergnäset finns ett behov av cykelbana. Kallax by ligger km/h större delen av sträckan. på ett avstånd till Luleå som mycket väl innebär att det kan vara attraktivt att cykla vilket är bra för både folkhälsa och miljö. Idag är oskyddade Längs sträckan finns det även ett behov av cykelbana enligt Kågesons trafikanter hänvisade till körbanan på väg 580. ÅDT 1800 fordon och modell. hastigheten varierar mellan 50-90 km/h. Hastighet 50km/h i Kallax. Pendlingstrafik längs sträckan. Porsön- Björsbyn Går längs en kommunal väg men är fortsättningen på en statlig och ansluter till Porsön. Sträckan utgör en saknad länk i GC- stråket Rutvik-

Centrum. Längs sträckan ligger även Gammelstadsvikens naturreservat Persön- Nickbyn som är ett populärt utflyktsmål, med bland annat fågelskådning och Cykelbana saknas längs väg E4, vilket gör att cyklister hänvisas till strövområde. körbanan längs Altersundsvägen för trygg färd mellan Persön och Nickbyn, vilket är en stor omväg. ÅDT längs sträckan är 7500 fordon och Björsbyn- Sinksundet hastigheten är 110 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Cykelbana saknas längs väg 597 mellan Haparandavägen och Bensbyvägen. Längs sträckan finns ridstall och fotbollsplaner. De är Högsön- Vitå viktiga målpunkter för barn och ungdommar. Avsaknaden av cykelbanor Mellan Högsön och Vitå saknas cykelbana längs väg 691. ÅDT längs gör att många föräldrar skjutsar barnen till aktiviteterna. ÅDT längs sträckan är 500 fordon och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. sträckan varierar mellan 600- 800 fordon och hastigheten mellan 50- Pendlingstrafik längs sträckan. 70km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Niemisel Bensbyn- Sinksundet Mellan väg 365 och Bergändevägen saknas cykelbana längs väg 760. ÅDT Behov av cykelbana finns på sträckan Bensbyn- Sinksundet, vilket gör att varierar mellan 500- 700 fordon och hastigheten mellan 50- 70 km/h. cyklister hänvisas till körbanan för bilar på väg 596. Bensbyn befinner sig Pendlingstrafik längs sträckan. på randen till att vara en del av tätorten, vilket gör att god cykelpotential finns hos de boende i byn. Vidare finns ett behov för barn och ungdomar att tryggt och enkelt kunna färdas till och från Björkskatan till skola, idrottsaktiviteter och kamrater. ÅDT längs sträckan är 2800 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Längs sträckan finns även ett behov av cykelbana enligt Kågesons modell.

Bensbyn- Örarna Mellan Bensbyn och Örarna finns behov av cykelbana läng väg 596. ÅDT längs sträckan är 1400 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

4.7 Piteå I Piteå kommun bor 41 000 invånare varav 22 000 i centrala Piteå. De största tätorterna förutom Centrum är Bergsviken med drygt 2300 invånare, Rosvik med drygt 1700 invånare, Norrfjärden med knappt 1500 invånare samt Hortlax och Roknäs med drygt 1200 invånare vardera.

Piteå kommun är den största arbetsgivaren i kommunen följt av Norrbotten län landsting, Smurfit Kappa Kraftliner AB samt SCA Packing Munksund AB. I Piteå kommun finns ungefär 30 grundskolor. Det finns nästan en skola i varje by eller kommundel, däremot ligger högstadieskolorna i de större tätorterna. Det finns 6 km statlig cykelbana i Piteå kommun. Karta över nuläge och behov finns i bilaga 5 s 105- 107.

4.7.1 Befintliga cykelbanor Öjebyn Det går en statlig cykelbana längs väg 374 från Gammelstadsvägen till Rosvik Yxgatan, därifrån är cyklisterna hänvisade till blandtrafik längs Nitgatan I Rosvik finns statlig cykelbana längs väg 575. Från Marmorgränd går en och Atletgatan som är parallellvägar till väg 374. Där ansluter en avskild cykelbana ner mot väg 575. Den ansluter till väg 575 cirka 50 kommunalt ägd cykelbana för vidare färd mot centrum, se bild 29. meter norr om Pettersvägen och följer den ända fram till Lånegräng. Längs väg 575 är cykelbanan avskild med kantsten. Från korsningen väg 575/575.01 går en avskild cykelbana genom området till väg Lånegräng, se bild 28.

Bild 29 Öjebyn.

Munksund- Centrum Mellan Munksund och centrum saknas cykelbana längs väg 506. Det finns

Bild 28. Rosvik. dock kommunal cykelbana längs sträckan, delar är i blandtrafik.

Pålberget Genom Pålberget går en cykelbana avskild med kantsten längs väg 374. Den är 2,5 meter bred.

Hortlax- Bergsviken Från Hortlax går en cykelbana längs väg 503 fram till Storforsvägen. Därifrån saknas cykelbana och cyklisterna är hänvisade till blandtrafik längs lokalgatorna, se bild 30.

Jävre I trafikplats Jävre norra finns en cykelbana som går från busshållplatsen in mot Jävre. Cykelbanan är avskild med ett räcke. I trafikplats Jävre södra finns en cykelbana som går från påfartsrampen öster om väg E4 och vidare in mot Jävre. Större delen av cykelbanan är avskild med kantsten utom över väg E4 då den är avskild med ett räcke, se bild 31. Bild 30. Hortlax- Bergsviken. 4.7.2 Behov av cykelbana

Rosvik Oskyddade trafikanter, däribland en stor andel skolbarn färdas i blandtrafik längs väg 575 och väg 575.01, till och från skola, idrottsplats och service i samhället. Tung trafik utgör en del av fordonstrafiken. Förutom lokaltrafiken i Rosvik förekommer en hel del genomfartstrafik från Trundöområdet.

Väg 575 Cykelbana saknas mellan väg E4 och Flarkenvägen. Cyklister är hänvisade till körbanan längs väg 575. ÅDT längs sträckan är 1100 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 km/h. Bild 31. Jävre. Behov av cykelbana finns även längs väg 575 mellan Handelsgränd och

Lånegränd. ÅDT är 1100 fordon och hastigheten är 30 km/ h.

Pendlingstrafik längs sträckan.

Från vägskälet Pitevägen/ Lulevägen till Kajvägen finns ett behov av Väg 572 cykelbana enligt Kågesons modell. ÅDT längs sträckan är 2800 fordon söder om väg 572 och 1300 fordon söder om väg 572 och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Väg 575.01 Pendlingstrafik längs sträckan. Från väg E4 till Vägskälet Pitevägen/ Lulevägen finns behov av cykelbana. ÅDT är 1300 fordon och hastigheten varierar mellan 30- 50 km/h. Väg 573 Pendlingstrafik längs sträckan. ÅDT längs sträckan är 600 fordon och hastigheten är 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Längs delar av sträckan finns även ett behov enligt Kågesons modell. Pålberget Kopparnäs- Norrfjärden Det finns en cykelbana längs väg 374 på sträckan, men med för låg I samband med kommunens önskemål om en ombyggnad av Väg E4 till standard avseende trafiksäkerhet och framkomlighet. Behov finns av ny mötesseparering 2+2 eller 2+1, finns önskemål av ny cykelbana mellan separerad cykelbana eller höjd standard på den befintliga. ÅDT längs Norrfjärden och Kopparnäs. På grund av de försämringar på säkerhet, sträckan är 2200 fordon och hastigheten är 70 km/h. framkomlighet och trygghet som en ombyggnation skulle innebära för oskyddade trafikanter, däribland barn. ÅDT längs sträckan är 10000 Böle fordon och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Behov av cykelbana finns längs väg 550 mellan Lillmoravägen och väg 374. Cyklister är idag hänvisade till körbanan på väg 550, sträckan är en del av Norrfjärden barnens skolväg. ÅDT längs sträckan är 1000 fordon och hastigheten är 50 Behov av cykelbana genom Norrfjärden finns enligt Kågesons modell längs km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. väg 510, väg 572 och väg 573. Sjulnäs- Böle Väg 510 Cykelbana saknas mellan Sjulnäs och Böle längs väg 550. Sträckan är en ÅDT längs sträckan är 300 fordon och hastigheten är 50 km/h. del av den populära motionsslingan ”Infjärden runt”. ÅDT varierar mellan Pendlingstrafik längs sträckan. 1400- 2300 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Framnäs- Böle Längs delar av sträckan finns även behov av cykelbana enligt Kågesons Behov av cykelbana finns från vägskäl väg 550 i Böle fram till Framnäs där modell. den ansluter till en befintlig cykelbana. Hanmvikens badplats ligger längs sträckan som även är en del av motionsslingan ”Infjärden runt”. ÅDT längs Lillpite- Sjulnäs sträckan är mellan 1800- 4700 fordon och hastigheten varierar mellan Enligt Kågesons modell finns ett behov av cykelbana längs väg 934 från 50/ 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Sjulnäs och genom Lillpite. ÅDT längs sträckan varierar mellan 100- 400 fordon och hastigheten är mellan 50- 70 km/h. Pendlingstrafik längs Sjulnäs sträckan. Längs Gamla Sjulnäsvägen, väg 550 finns behov av ny cykelbana. Sträckan är en del av den populära motionsslingan ”Infjärden runt”. ÅDT längs Lillpite sträckan är 1700 fordon och hastigheten är 70 km/h. Pendlingstrafik längs Genom Lillpite finns behov av cykelbana från väg 934 och 1,1 km västerut sträckan. längs väg 543. Idrottsplats, sporthall och skola finns längs sträckan. ÅDT längs sträckan är 700 fordon och hastigheten varierar mellan 30- 50 km/h. Väg 550 Pendlingstrafik längs sträckan. Behov av rekreationscykelbana mellan väg 551 och väg 557. Den populära motionsslingan ”Infjärden runt” går längs väg 550. ÅDT är 1700 fordon Längs den här sträckan finns även ett behov enligt Kågessons modell. och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Lillpite- Sjulnäs Enligt Kågesons modell finns behov av cykelbana mellan Sjulnäs och Mellan väg 551 och väg 373 finns behov av cykelbana längs väg 550 enligt Lillpite längs väg 543 och väg 549. ÅDT längs sträckan varierar mellan 400- Kågesons modell. 1000 fordon och hastigheten 30- 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Roknäs Vitsand- väg 550 Behov av cykelbana finns längs väg 551 mellan väg 550 och väg 373. I Behov av cykelbana finns längs väg 373 från Vitsand till väg 550, längs Roknäs finns idrottsplats, sporthall och skola i närheten av vägen. ÅDT sträckan ligger Vallsberget som är Piteås skid- och vintersportanläggning. längs större delen av sträckan är 1100 fordon. Mellan väg 934 och väg 373 Sträckan är även en del av motionsslingan ”Infjärden runt”. ÅDT är 3100 är ÅDT 300 fordon. Hastighen är 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. fordon och hastigheten varierar mellan 70- 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan.

Längs sträckan finns även behov av cykelbana enligt Kågesons modell. Blåsmark- Hortlax Cykelbana saknas längs väg 503 på sträckan, cyklisterna är hänvisade Svensbyn körbanan vilket ger dålig framkomlighet och låg trafiksäkerhet. Potential Behov av cykelbana finns mellan väg 373 och Östra Lindenvägen, cyklister finns för ökad cykelpendling till skola och service i Hortlax och även Piteå. däribland en stor andel barn färdas i blandtrafik till och från skola, ÅDT längs sträckan är 1400 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 idrottsplats och service i byn längs väg 501. Tung trafik utgör en del av km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. denna blandtrafik. Svensbyliden ligger här. Hembygdsföreningen har byggt upp en del av vad som en gång fanns i byn, under sommaren finns Blåsmark det cafe och guidade turer erbjuds. ÅDT varierar mellan 200- 1300 fordon Oskyddade trafikanter, däribland en stor andel barn, färdas i blandtrafik och hastigheten mellan 50- 70 km/h. till och från skola, idrottsplats och badplats längs väg 501, väg 503 och väg 904. Längs delar av sträckan finns även ett behov enligt Kågesons modell. Väg 501 Vitsand- Bergsviken Längs väg 501 genom Blåsmark finns behov av cykelbana. Längs sträckan Längs väg 930 och väg 503 finns ett behov av cykelbana enligt Kågesons finns badplats, idrottsplats, sporthall och skola. ÅDT längs sträckan är 800 modell. Från väg 373 i Vitsand fram tills den ansluter med befintlig fordon och hastigheten är 50 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. cykelbana i Storfors. ÅDT längs väg 930 är 400 fordon och längs väg 503 är ÅDT 3800 fordon. Hastigheten varierar mellan 50- 70 km/h på båda Väg 503 vägarna. Pendlingstrafik på väg 930. Längs väg 503 genom Blåsmark finns behov av cykelbana. ÅDT längs sträckan är 1400 fordon och hastigheten är 50 km/ h. Pendlingstrafik Hortlax- Bergsviken längs sträckan. Behov av cykelbana finns från Kägelbanevägen fram till den befintliga cykelbanan i Hortlax. Många oskyddade trafikanter rör sig längs vägen, Väg 904 bland annat barn på väg till och från skolan. Längs sträckan ligger Hedens Behov av cykelbana finns längs väg 904 genom Blåsmark. ÅDT längs IP, en fotbollshall, sporthall och en skola. ÅDT längs sträckan är 3800 sträckan varierar mellan 600- 800 fordon och hastigheten är 50 km/h. fordon och hastigheten är 70 km/ h längs större delen av sträckan. Pendlingstrafik längs sträckan. Vägverket har börjat bygga cykelbana längs sträckan.

Längs sträckan finns även behov av cykelbana enligt Kågesons modell.

Hortlax Skuthamn- Haraholmen Behov av cykelbana finns längs väg 503 och väg 933 genom Hortlax. Behov om cykelbana längs väg 505 Mellan Skuthamn och Haraholmen. ÅDT längs sträckan är 600 fordon och hastigheten längs större delen av Väg 503 sträckan är 90 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Behov av cykelbana finns från Axvägen fram till den ansluter till befintlig cykelbana vid Dammbrovägen. Sträckan är en del av barns skolväg. ÅDT Pite havsbad längs sträckan varierar mellan 1400- 3800 fordon och hastigheten är 50 Längs väg 506 finns behov av cykelbana mellan Piteå havsbad och väg km/h. Pendlingstrafik längs delar av sträckan. 932. Piteå havsbad är ett havsbad med hotell, camping, badhus och andra aktiviteter. ÅDT längs sträckan är 2400 fordon och hastigheten är 70 Längs den här sträckan finns även ett behov enligt Kågessons modell. km/h.

Väg 933 Pitsund Mellan Hortlaxvägen och Maranvägen finns ett behov av cykelbana längs. Behov av cykelbana finns längs med väg 932 mellan väg 506 och väg E4. ÅDT längs sträckan är 800 fordon och hastigheten är 50 km/h. ÅDT längs sträckan är 200 fordon och hastigheten är 50- 70 km/h. Pendlingstrafik längs sträckan. Pendlingstrafik längs sträckan. Jävre Längs delar av sträckan finns även ett behov enligt Kågessons modell. Behov av cykelbana finns längs väg 936 och väg 501 genom Jävreby, sträckan är en del av skolväg. Skolbarn och andra oskyddade trafikanter är Hemmingsmark hänvisade till vägbanan för bilar. Idrottsplats, sporthall, skola och en Behov av cykelbana finns genom Hemmingsmark längs väg 501 och väg turistbyrå/ rastplats finns längs sträckan. ÅDT längs väg 936 är 600 fordon 502. Idag är skolbarn och andra oskyddade trafikanter hänvisade till och längs väg 501 är ÅDT 200 fordon. Hastigheten är 50 km/h längs både körbanan. Längs sträckan finns badplats, idrottsplats och sporthall. vägarna. Pendlingstrafik längs sträckan. Sträckan är del av skolväg. ÅDT längs sträckan varierar mellan 200- 800 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 90 km/h. Pendlingstrafik längs Längs väg 936 och väg 501 finns även behov av cykelbana enligt Kågesons sträckan. modell.

Långträsk- Stor Långträsk Behov av cykelbana finns längs väg 373 mellan Långträsk och storlångträsk. ÅDT längs sträckan är 500 fordon och hastigheten varierar mellan 50- 70 km/h.

E4 genom kommunen Behov av turist cykelbana finns längs E4 genom hela kommunen. Önskemål finns om ett sammanhängande parallellvägnät helt skilt från väg E4 genom hela kommunen. Befintliga parallellvägar rustas vid behov och nya byggs där befintliga parallellvägar saknas. Nätet ges rimlig framkomlighet för cyklister under barmarksperioden och anvisade korsningspunkter över väg E4 utförs med god trafiksäkerhet. Pendlingstrafik längs delar av sträckan.

5 Resultat Inventeringen visar att det finns 243 km statlig cykelväg i Region Norr, varav 94 km i Norrbotten och 149 km i Västerbotten.

Enligt Kågesons modell är behovet av cykelvägar 146 km i Norrbotten och 153 km i Västerbotten och behovet från kommuner/Vägverket är 967 km i Norrbotten och 363 km i Västerbotten. Tabellerna med de olika behoven finns i bilagorna 1- 4.

Det totala behovet av cykelvägar är 1477 km i regionen, varav 1025 km i Norrbotten och 452 km i Västerbotten. Det innefattar behov enligt

Kågesons modell, prioriterade behov som kommunerna har lämnat till Vägverket inför åtgärdsplaneringen och även andra behov som kommit från allmänheten och övriga kunder. För att undvika dubbelräkning av sträckor som har behov från både kommuner/ Vägverket och Kågesons modell har dessa endast räknats en gång.

5.1 Prioritering Tabell 2- 5 visar sträckor där det finns ett behov av cykelvägar både enligt kommuner/ Vägverket och enligt Kågesons modell. De olika kolumnerna beskriver kommun, plats, längd på sträckan samt även vilken prioritet som kommunen har gett den. Utöver det beskrivs även om det finns pendlingstrafik, skolväg och tätortsnära utflyktsmål.

Norrbotten Regionala Prioritet av kommunerna Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka (km) Regionala Nationella Pendling Skolväg Tätortsnära utflyktsmål Boden 588 Boden-Sävast Tätortsgräns Boden Svängleden 6,1 2 Museum Boden 616 Unbyn Skolan vsk mot Granden 0,3 4 B Boden 97 Harads vsk 682 Utfart Harads (Norra) 1,9 - P B Boden 97 Harads Inafart Harads (Södra) Ansl. befintlig cykelbana 1,4 - P B Boden 97 Sävast Svängleden Sävastån 1,1 - Fiske Gällivare 860 Koskullskulle Koskullskulle tätortsgräns Abborrtjärn 2,5 3 Abborrtjärn Gällivare 828 (Kommunal) Gällivare Tätortsgräns Gällivare vsk. vE10 0,2 - P Haparanda 725 Seskarö Infart Seskarö Vägslut 2,0 2 P B Jokkmokk 97 Jokkmokk Jokkmokk Mattisudden 0,8 1 P Jokkmokk 810 Vuollerim Infart Vuollerim Utfart Vuollerim 1,5 - P Jokkmokk 810 Vuollerim Ringvägen Älvvägen 0,6 - P Kalix 709 Karlsborg-Risögrund Karlsborg tätortsgräns Risögrund tätortsgräns 1,0 1 P B Kalix 705 Grytnäs Nyborg 5,7 2 B Kalix 706 Töre Idrottsvägen Bruksbacken 1,5 - Kalix 710 Bredviken vsk vE4 Mellanvägen 1,6 - Kalix 709 Bredviken-Risögrund vsk v710 Tätortsgräns Risögrund 2,7 - P B Kalix 956 Nyborg vsk v956.01 Hamnvägen 3 - P Kalix 703 Rolfs Tätortsgräns Ansl. befintlig cykelbana 1,7 - B Kiruna 395 Vittangi Tätortsgräns Vittangi Kyrkogårdsvägen 2,3 3 Kiruna 875 Jukkasjärvi Infart Jukkasjärvi Nybyggarvägen 2,0 2 P B Luleå/Boden 97 Sunderbyn-Sävast vsk 954 Svängleden 11,8 1 Luleå 596 Bensbyn-Sinksundet Benzeliusvägen vsk v597 2,8 2 P B Luleå 580 Måttsund-Antnäs Befintlig cykelbana vsk E4 3,5 6 P B Luleå 968 Rutvik-Kyrkbyn vsk 965 Kyrktorget 4,1 - Luleå 582 Alvik Alviks trafik Idrottsplatsen 0,7 - P Pajala 99 Pajala v403 v982 1,4 1 P Pajala 99 Pajala v403 Ruokojärvivägen 0,6 3 Piteå 373 Svensbyn- Vitsand v550 v930 5,6 1 P "Infjärden runt", Vallsberget, Svensbyliden Piteå 503 Hortlax-Bergsviken Befintlig g/c-bana Kägelbanevägen 0,6 - B Hedens IP, Fotbollshall, Sporthall Piteå 501 Svensbyn Åijvägen Utfart Svensbyn 0,8 2 B Svensbyliden, Idrottsplats Piteå 575.01 Rosvik vsk 575.01/575 Infart Rosvik 1,3 4 P B Idrottsplats Piteå 575 Rosvik vsk 575.01/575 Lånegränd 0,1 4 P B Piteå 543 Lillpite 934.01 Idrottsplats 1,1 5 P B Idrottsplats. Sporthall Piteå 936 Jävre vsk vE4 Ansl. befintlig cykelbana 1,8 7 P B Idrottsplats, Sporthall Piteå 501 Jävre Tätortsgräns Jävre Ansl. befintlig cykelbana 1,1 - P B Idrottsplats, Sporthall Piteå 551 Roknäs v934 v550 3,1 - P B Idrottsplats, sporthall Piteå 503 Hortlax Tätortsgräns Hortlax Ansl. befintlig cykelbana 1,1 - P B Simhall, Sporthall Piteå 933 Hortlax vsk 503 Tätortsgräns Hortlax 0,6 - P B Älvsbyn 555 Älvsbyn Nygård 1,3 1 P B Älvsbyn 660 Vidsel Hantverksgatan Ansl. befintlig cykelbana 0,2 2 B Älvsbyn 94 Korsträsk v663 80m öster om v545 1,1 3 P Övertorneå 787 Övertorneå vsk v98 längs ruskolavägen 0,7 6 P Övertorneå 1744 Övertorneå Dalgatan Ansl. befintlig cykelbana 1,0 - P B Ekobadet Tabell 2. Visar behov av cykelvägar längs de regionala vägarna i Norrbotten från kommunerna/ Vägverket. S umma 86,3 km

Nationella Prioritet av kommunerna Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka (km) Regionala Nationella Pendling Skolväg Tätortsnära utflyktsmål Gällivare E45 Gällivare vsk. vE10 vsk v860 1,0 - Kiruna E45 Vittangi Vårdcentralen vsk v395 0,4 1 P Jokkmokk E45 Jokkmokk Vaikijaurvägen Tätortsgräns Jokkmokk 0,4 1 "Broarna runt" Kalix E4 Sangis vsk v323 Ansl. Befintlig cykelbana 0,3 - P Tabell 3. Visar behov av cykelvägar längs de nationella vägarna i Norrbotten från kommunerna/Vägverket. Summa 2,1 km

Summa Norrbotten regionala cykelvägar: 86,3 km Kostnad: 155,3 miljoner kronor (Schablonkostnad 1,8 miljoner kronor/ km) Summa Norrbotten nationella cykelvägar: 2,1 km Kostnad: 3,8 miljoner kronor (Schablonkostnad 1,8 miljoner kronor/ km)

Västerbotten Regionala Prioritet av kommunerna Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka (km) Regionala Nationella Pendling Skolväg Tätortsnära utflyktsmål Bjurholm 353 Bjurholm Befintlig cykelbana Nyåsvägen 0,4 - P Malå 1014 Malå Storgatan Gruvvägen 0,4 1 P Lycksele 365 Lycksele Timmervägen Brännbergsvägen 0,5 4 Nordmaling 573 Lögdeå 240m väster om Utfart Lögdeå 2,5 - B v550 Robertsfors 651 Robertsfors E4 Sikeå 3,8 - P Skellefteå 805 Burträsk vsk Gammelvägen Utfart Burträsk 0,9 - P Skellefteå 829 Bergsbydammen Stackgrönnan 3,2 - P B Umeå 642 Täfteå Innertavle 5,1 11 P Täftefjärdens havsbad Umeå 531 Utfart Holmsund Infart Umeå 8,5 10 Grössjön Umeå 522 Röbäck Röbäcks idrottsplats ansl. Befintlig cykelbana 0,3 Prioriterad P Röbäck- Stöcke Vännäs 544/547 Vännäs Vännäsby 6,0 - P Åsele 935 Åsele Sörnoretvägen 0,9 - Åsele 92 Åsele Bryggaregatan Cirkulationsplats v 90/92 0,8 1 B Tabell 4. Visar behov av cykelvägar längs de regionala vägarna i Västerbotten från kommunerna/ Vägverket. Summa 33,3 km

Nationella Prioritet av kommunerna Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka (km) Regionala Nationella Pendling Skolväg Tätortsnära utflyktsmål Dorotea E45 Dorotea Strandenskolan Ansl. befintlig cykelbana 1,2 1 B Nordmaling E4 Rödviken Trafikplats Rödviken 1,1 - Rödviken Lycksele E12 Lycksele Gammplatsen Lycksele 1,5 - Museum Lycksele E12 Lycksele Anläggarevägen Skolvägen 0,8 3 P B Skellefteå E4 Byske Trafikplats Byske S Trafikplats Byske N 0,8 - Skellefteå E4 Kåge Skellefteå 7 - P Skellefteå E4 Bureå vsk 827 Bureå 4,1 - P Sorsele E45 Sorsele vsk 363 vsk Fotbollsplanen 0,5 - Fotbollsplan, Skidstadion Sorsele E45 Östanåvägen Utfart Sorsele 0,4 1 "Rankbäcksrundan" Storuman E12 Tärnaby Stefansnäs Tärnaån 0,9 2 Storuman E12 Tärnaby Konäsvägen ansl. befintlig cykelbana 0,4 1 Umeå E12 Utfart Umeå Infart Obbola 10,9 1 Tabell 5. Visar behov av cykelvägar längs de nationella vägarna i Västerbotten från kommunerna/Vägverket Summa 29, 6 km

Summa Västerbotten regionala cykelvägar: 33,3 km Kostnad 59,9 miljoner kronor (schablon kostnad 1,8 miljoner kronor/ km) Summa Västerbotten nationella cykelvägar: 29,6 km Kostnad 53,3 miljoner kronor (schablon kostnad 1,8 miljoner kronor/ km)

5.2 Vägverkets prioriteringar Tabellerna 6- 9 visar Vägverkets prioriterade listor för utbyggnad av GC-vägar i Norrbottens län respektive Västerbottens län. För de regionala vägarna kommer de prioriterade cykelåtgärderna från förslag till Länstransportplan för Norrbottens län 2010-2021 (Remissversion 2009-08-17) och förslag till Länstransportplan för Västerbottens län 2010-2021 (Remissversion 2009-07-09). Prioriteringen av åtgärderna är gjord av Länsstyrelsen i Norrbottens län respektive Regionförbundet i Västerbottens län tillsammans med Vägverket Region Norr. För de nationella vägarna är de prioriterade åtgärderna Vägverket Region Norrs interna planeringsunderlag vilket är ett levande arbetsmaterial. En jämförelse har gjorts mellan Vägverkets prioriteringar och de prioriteringar som tagits fram i punkt 5.1 ovan. De rader som är gulmarkerade är sträckor där båda behoven överensstämmer och de rader som är blåmarkerade är sträckor där delar av behoven överensstämmer.

Norrbotten Regionala Nationella Kommun Väg nr. Från Till Sträcka (km) Kommun Väg nr. Från Till Sträcka (km) Luleå 596 Bensbyn Sinksundet 2,9 Luleå E4 Aleån Antnäs 2,5 Pajala 392 Sattajärvi 3,0 Kiruna E10 Kauppinen Luossajoki 3,2 Kiruna 875 Laxforsen Jukkasjärvi 2,8 Kalix E10 Morjärv 0,4 Övertorneå 99 Genom Hedenäset 2,6 Luleå E4 Nickbyn Persön 1,5 Kalix 705 Grytnäs Ytterbyn 5,2 Kalix E4 Sangis 0,3 Älvsbyn 94 Korsträsk 2,3 Kalix E10 Töre Törböle 1,4 Gällivare 394 Mettä Dokkas 0,4 Gällivare E10 Stenbron Gällivare 8,5 Luleå 580 Kallax Bergnäset 3,0 Gällivare E10 Kyrkogården ICA Skaulo 1,5 Piteå 506 Över Pitsund 1,0 Kiruna E10 GC-Väg till rymd Campus 4,0 Boden 750 Budbyn 3,0 Kiruna E45 Karesuando 2,0 Summa 26,2 Summa 25,3 Tabell 6. Vägverkets prioriteringar längs de regionala vägarna i Norrbotten och hur de Tabell 7. Vägverkets prioriteringar längs de nationella vägarna i Norrbotten och hur de överensstämmer med prioriteringarna i punkt 5.1. överensstämmer med prioriteringarna i punkt 5.1.

Västerbotten Regionala Nationella Kommun Väg nr. Från Till Sträcka (km) Kommun Väg nr. Från Till Sträcka (km) Umeå 363 Forslundagymnasiet Håkmark 11,0 Nordmaling E4 Rödviken Trafikplats Rödviken 1,1 Åsele 90/92 Cirkulationsplats Åsele inkl. kortare GC-väg. 0,2 Dorotea E45 Strandenskolan Ansl befintlig cykelbana 1,2 Robertsfors 651 Robertsfors Sikeå 4,2 Vindeln E12 Granö Tegsnäset 3,7 Skellefteå 829 Anderstorp Stackgrönnan 7,4 Lycksele E12 Lugnet Betsele dammen 2,6 Umeå 522 Sörmjöle Åhedån 2,9 Storuman E12 Stefansnäs Tärnaån 0,9 Umeå 637 Väg 363 Tavelsjö by 2,0 Sorsele E45 Vsk Rankbäcken Östanåvägen 1,1 Malå 370 Malå Nölviken 0,5 Umeå E12 Utfart Umeå Infart Obbola 10,9 Norsö 785 Norsjö Badplatsen 1,1 Summa 21,5 Summa 29,3 Tabell 9. Vägverkets prioriteringar längs de nationella vägarna i Västerbotten och hur de

Tabell 8. Vägverkets prioriteringar längs de regionala vägarna och hur de överensstämmer överensstämmer med prioriteringarna i punkt 5.1. med prioriteringarna i punkt 5.1.

5.3 Cykalk Tabellerna 9- 10 visar resultatet från beräkningarna i Cykalk. Beräkningarna har utförts på flera möjliga scenarier längs sträckan Björsbyn- Sinksundet för att undersöka hur många cyklister som skulle behöva trafikera sträckan före och efter åtgärd för att den ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Beräkningarna har utförts både för en rekommenderad schablonkostnad på 1 800 000 kr/ km och för en beräknad kostnad på 7 000 000 kr enligt den gjorda arbetsplanen.

Bensbyn-Sinksundet Bensbyn-Sinksundet Kostnad: 5 130 000 kr Kostnad 7 000 000 kr 35 50 30 40 25 20 30 15 20 10 10

5 Nya resorefter Nya åtgärd

Nya resorefter Nya åtgärd 0 0

20 30 40 50 60 70 80 90

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 108 110 10

100 110 120 130 140 143 150 Resor före åtgärd Resor före åtgärd

Tabell 9. Minsta antalet nya cykelresor som behövs för att sträckan ska bli Tabell 10. Minsta antalet nya cykelresor som behövs för att sträckan ska bli samhällsekonomiskt lönsam med en kostnad på 5 130 000 kr. samhällsekonomiskt lönsam med en kostnad på 7 000 000 kr.

6 Diskussion/ Slutsats cykelstrategi säger att Vägverket ska fokusera på barns säkra skolvägar skulle man redan nu kunna sätta högre prioritet på sträckor som går förbi 6.1 Kommuner/ Vägverket och Kågeson skolor och sträckor som går längs med barns skolvägar. Sammanställningen visar att behovet av cykelvägar i Region Norr är stort. Cykelvägnätet är bäst utbyggt inne i de större tätorterna medan bristerna 6.2 Vägverkets prioriteringar finns mellan tätorterna och i de mindre orterna. Resultatet visar stora Vägverkets prioriterade lista skiljer sig ganska mycket från den listan som geografiska skillnader i fördelningen av behovet mellan nationella och har tagits fram i den här rapporten. Mest skiljer det sig i Norrbotten där regionala vägar i Norrbotten respektive Västerbotten. I Norrbotten finns i det blir tydligt att den teoretiska modellen är ganska stel då den är låst till stort sett hela det prioriterade behovet längs det regionala vägnätet och storleken på orterna. Därför blir den inte helt tillförlitlig då det i vissa endast ett par kilometer längs det nationella, medan det i Västerbotten är mindre orter kan finnas trafikfarliga sträckor där det till exempel rör sig jämnt fördelat mellan det nationella och regionala vägnätet. Det beror på många barn. Många av sträckorna i Vägverkets prioritering går mellan de geografiska skillnaderna mellan länen. I Norrbotten går de nationella eller genom orter som har mindre än 500 invånare. Däremot kan den vägarna i större utsträckning utanför städerna medan de i Västerbotten i teoretiska modellen vara ett bra hjälpmedel för planerarna att använda många fall går genom orterna. Att det totala behovet skiljer sig så pass sig av då de tillsammans med sin lokalkännedom och kompetens kan få mycket mellan länen beror till stor del på tre långa sträckor i Kiruna fram ett mycket bra underlag. Modellen kan även vara bra att stödja sig kommun. Där finns önskemål av turistcykelvägar mellan Kiruna - på i samtal med allmänheten och även med kommuner, då man kan visa Riksgränsen, Kiruna- Gällivare och Kiruna- Karesuando. De tre tillsammans att det finns behov på fler platser och inte bara på just det stället som just är cirka 400 km viket nästan är en tredjedel av det totala behovet i den personen är drabbad av. Modellen kan ge en bra bild för att jämföra Norrbotten. Om man skulle räkna bort dessa så är skillnaderna mellan behoven nationellt och därmed få en mer samstämmig bild. länen inte så stora. 6.3 Cykalk En utbyggnad av alla behov som finns skulle vara mycket kostsamt vilket Tanken var att använda Cykalk för att göra en noggrannare prioritering gör att en prioritering av de viktigaste sträckorna måste göras. med hjälp av de samhällsekonomiska effekterna. Det visade sig inte vara Uppdelningen i resultatet är de sträckor där behovet av cykelväg från möjligt eftersom det inte finns några uppmätta flöden för cykeltrafiken både kommunerna/Vägverket och Kågesons modell sammanfaller. längs de aktuella sträckorna. Bedömningen gjordes att det skulle bli allt Behovet är även uppdelat på regionala och nationella vägar då pengarna för osäkra siffror om flödet uppskattades. Därför gjordes endast ett test tas från olika kassor. Det är ändå ganska lång sträcka att bygga och man av en sträcka i Luleå kommun, den mellan Bensbyn och Sinksundet. skulle kunna använda denna uppdelning som en grov prioritering. Ingen Uppskattningsvis cyklar det 7 stycken längs den aktuella sträckan idag, inbördes prioritering har gjorts av cykelvägarna, men eftersom Vägverkets vilket skulle betyda att antalet cykelresor skulle behöva öka med 18

64 cyklister per dag vid en kostnad på 7 000 000 kr och 13 cyklister per dag vid en kostnad på 5 130 000 kr för att åtgärden ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Det är en ökning med 260 % respektive 190 %.

Enligt manualen till Cykalk kan man förvänta sig en ökning av antalet cyklister med max 20 % vid nybyggnad av en cykelväg. För att investeringen ska vara lönsam med en ökning på 20 % skulle det krävas att det minsta cykelflödet före åtgärden var minst 32 cyklister vid en kostnad på 5 130 000 kr och 40 cyklister per dag vid en kostnad på

7 000 000 kr. De slutsatser man kan dra är att det krävs relativt stora cykelflöden för att en cykelväg ska vara samhällsekonomiskt lönsam och att det är svårt att bygga lönsamma cykelvägar på mindre orter eller där cykeltrafiken är lite glesare. Cykalk är dock ett bra verktyg att använda för att jämföra olika alternativ på samma sträcka, då man kan se vilken av dem som är mest lönsam eller minst olönsam. 6.4 Fortsatt arbete

Det här arbetet utgör en bra grund för fortsatt arbete med prioriteringar.

De olika parametrarna som har tagits fram (pendling, skolvägar, tätortsnära utflyktsmål) visar vad för sorts trafikanter som vistas på vägarna. De kan kompletteras med en samhällsekonomisk kalkyl och då borde det gå att göra en noggrannare prioritering utifrån det.

Referenser

Länsstyrelsen (2004) På cykel för miljö och hälsa, Länsstyrelsen Stockholm, rapport 2004:21

Regeringen (1998) Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Prop. 1997/98:145

Regeringen (2004) Fortsatt arbete för en säker vägtrafik. Prop. 2003/04:160

Regeringen (2009) Mål för framtiden resor och transporter. Prop. 2008/09:93

SIKA (2007) RES 2005-2006- Den nationella resvaneundersökningen. SIKA Statistik 2007:19

Svenska kommunförbundet (1998) Det finns bara dåliga kläder- Cykeltrafik i tätort- kommunen planerar för säkrare cykeltrafik . Repro 8 AB, Stockholm

Sveriges kommuner och landsting (2005) Bilfria leder på landsbygd- För arbetsresor, rekreation och turism. EO Print, Stockholm- Skarpnäck

Sveriges kommuner och landsting och Vägverket (2007) Trafik för en attraktiv stad, TRAST. Edita, Stockholm

Trivector (2006) Resvanor och attityder i Luleå 2005- en sammanfattning av två studier. Trivector rapport 2005:70

Umeå Kommun (2008) Cykeltrafikprogram för hållbar utveckling, remissutgåva 2008-06-27

VTI (2008) Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2007- Resultat från VTI:s senaste observationsstudie. DNR: 2007/044-22

Vägverket (2000) Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik- Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Publikation 2000:8

Vägverket (2001) Effektsamband 2000 Gemensamma förutsättningar. Publikation 2001:75

Vägverket (2004a) Regionalt cykelprogram 2004- 2007. Publikation 2004:123

Vägverket (2004b) Vägar och gators utformning, VGU. Publikation 2004:80

Vägverket (2006a) Hållbart resande. Utgåva 2, januari 2006. Beställningsnummer 88587

Vägverket (2006b) Bilaga till den nationella cykelstrategin, 2007-10. Dnr TR 40 A 2006:21 345

Vägverket (2007a) Modell för regional inventering och planering av cykelvägar. Publikation 2007:13

Vägverket (2007b) Strategisk plan 2008- 2017. Publikation 2007:37

Internet http://www.miljomal.nu

SCB (2008), statistik från 2008-12-31 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____262456.aspx

Interna dokument

Vägverkets intranät

Vägverket (2008) Ökad cykling i kommuner och regioner 2008-06-30

Bilagor

Bilaga 1 Behov från kommuner/ Vägverket, Norrbotten

Bilaga 2 Behov från kommuner/ Vägverket, Västerbotten

Bilaga 3 Behov enligt Kågesons modell, Norrbotten

Bilaga 4 Behov enligt Kågesons modell, Västerbotten

Bilaga 5 Kartor, Norrbotten

Bilaga 6 Kartor, Västerbotten

Bilaga 1

Id Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka Pendling Skolväg Tätortsnära ÅDT Hastighet Lämnade kommentar (km) utflyktsmål (km/h)

Arjeplog 95 Kraja Industriområdet 0,8 P 685 70/90 Prioritet 1 av kommunen. Befintlig gång och fritidsanläggning cykelväg slutar vid avtagsvägen till Kraja fritidsanläggning, men många av de som arbetar på industriområdet cyklar till arbetet och en förlängning skulle medföra . Dessutom är sträckan en flitigt nyttjad promenadväg för 101 vardagsmotionärer. Arvidsjaur 94 Bro vid 0,4 P 1352 90 Gc-väg över bro Arvidsjaursjö 113 n GC-banor i Ej på Arvidsjaurs karta Arvidsjaur samhälle 95 GC-väg genom 1,6 862 50/70/90 141 Arvidsjaur Glommersträsk 95 GC-väg genom 0,8 526 70/90 142 Arvidsjaur Glommersträsk 143 Arvidsjaur 629 GC-bana i Moskosel 2,3 1 Boden 97 Vittjärv Kusån 0,5 P 1699 90 2 Boden 683 v97 v356 0,4 P 690 70 3 Boden 750 Svartbjörsbyn Buddbyn 3,0 P Western Farm 1165 70 Länk som saknas i kommunens GC-nät. GC-trafik hänvisade till körbana idag. Skolbarn färdas efter 4 Boden 746 Svartbjörsbyn Brändkläppen 0,7 P B 700 50/70 vägen. vsk. Lulev./ 5 Boden 97/356 Garnisonsg. Bodån 0,7 Nord Poolen 8000 50 vsk. Lulev./ 6 Boden 97 Garnisonsg. vsk. Lulev./Stureg. 0,5 7700 50 vsk. Travbanegr./ vsk.Travbaneleden/ 7 Boden 97 Lulev. Lulev. 0,5 Travbana 7700 50/70 vsk. Dammv. / 8 Boden 588 Åbergsleden Lökv. 6,1 Museum 1482 50/70 13 Boden 588 Lökv. Svängleden 0,7 1482 50 9 Boden 582 Aldersjön v616 Aldersjön 1,8 P Aldersjön 362 70 Turism, sommarcykelväg 10 Boden 356 Boden Cafe rävasten 8,3 Turism Cyklister och gående nyttjar den obelysta väg 589 som som har bättre framkomlighet/genhet än att Hamptjärnm färdas på GC-nät genom Hamptjärnmoran. GC- 11 Boden 589 oran vsk. 356 Instrumentv. 1,1 P B 1029 70 trafiken nyttjar då ej GC-bron över väg 356 utan

korsar väg 356 tillsammans med biltrafiken.Även skolbarn färdas längs väg 589. Smaragdväge 12 Boden 676 n 1,5 P 530 50/70 14 Boden 97 vsk. 97/ Svängleden Sävastån 1,1 Fiske 7075 90 Längs östra sidan av v97 15 Boden 97 Svartlå vsk. v748/ v97 vsk. v749/ v97 0,5 P 1046 70 16 Boden Svartlå vsk. v748/ v97 0,8 P 1046 90 Boende i Bodträskfors är hänvisade till skola och service i Harads. Oskyddade trafikanter har inget 17 Boden 682 Bodträskfors Harads 2,1 B Bad 995 70 eget utrymme. Stor andel tung trafik. 18 Boden 97 (totalt) Harads 2,4 P B 97 (norr om Boden v682) Harads 849 50/70 97 (söder om Boden v682) Harads 1421 50 Många oskyddade trafikanter färdas idag längs 19 Boden 616 Unbyn Skolan vsk mot Granden 0,3 B 704 50 väg 616, bl a skolbarn. Behov, kantsten mellan GC-bana och körbana. Låg trafiksäkerhet med endast målad linje mellan GC-trafik och bilar. Viktig GC-förbindelse mellan 140 Boden 356 Trångfors Centrum 0,3 4750 50/70 Trångfors och centrum. Ej på karta Boden 356 Moråsleden 1,0 Kraftverksda 114 Boden 967 mmen 0,5 1949 30/50 149 Boden 674 GC-väg i Vittjärv 1,0 P 599 50 P (delar av Sim- och 21 Piteå 503 (totalt) Hortlax Dammbrov. Axv. 1,0 sträckan) B sporthall 503 (norr om Piteå v933) P 3801 50 503 (söder om Piteå v933) 1384 50 20 Piteå 933 Hortlax Hortlaxv. Maranv. 1,1 P B 801 50 Blandtrafik ger oskyddade trafikanter låg trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet vid Sim och kontakter mellan byarna (ca 6 km) och vidare in 22 Piteå 503 Hortlax Blåsmark 4,3 P B sporthall 1384 50/70/90 mot Piteå. Många oskyddade trafikanter befinner sig längs vägen, bland annat skolbarn på väg till och från skolan. Vägen är hårt trafikerad. Vägens utformning inbjuder till höga hastigheter vilket innebär att oskyddade trafikanter inte kan vistas Hedens IP, säkert på vägen. Det saknas passager med god Hortlax- Anslut. Befintlig fotbollshall och trafiksäkerhet över väg 503. Idag finns endast en 23 Piteå 503 Bergsviken Kägelbanevägen cykelv. 0,6 B Sporthall(skola) 3801 50 gång- och cykelport under Värdshusvägen.

24 Piteå 506 Piteå havsbad vsk. 932 1,1 Piteå havsbad 2370 70 144 Piteå 932 Pitsund vsk. 506 vsk. E4 2,2 Piteå havsbad 177 50/70 25 Piteå 575.01 Rosvik vsk. Pitev/Lulev E4 3,0 P B Idrottsplats 1252 30/50 Oskyddade trafikanter, däribland en stor andel barn, färdas i blandtrafik längs berörda vägar, till/från skola , idrottsplats och service i samhället. Tung trafik utgör en del av denna blandtrafik. Utöver denna lokala trafik inom Rosvik så förekommer en hel del genomfartstrafik från Trundöområdet mm. 26 Piteå 575 Rosvik Flarkenv. E4 2,0 P B Idrottsplats Länstrafikens busslinjer trafikerar berörda vägar. 27 Piteå 575 Rosvik Handelsgr. Lånegr. 0,2 P B 642/1055 30 Saknad länk Smal väg med stor andel tung trafik. Stora brister i trafiksäkerhet, främst för oskyddade trafikanter. potential till ökad cykeltrafik och starkt önskemål från lokalbefolkningen att kunna färdas med cykel mellan byarna Svensbyn - Bergsviken och vidare in mot piteå C. Utveckling av frilufts- och skidområdet på Vallsberget ställer ökade krav på anslutande GC-vägar till området och planerade rullbanor för skidor mm. Brister och behov i övrigt framgår av beslutad vägutredning.

Ombyggnad av väg och nybyggnad av GC-väg, inkl passager etc, enligt beslutad vägutredning. "Infjärden runt", Vid en etapputbyggnad prioriterar kommunen Vallsberget, utbyggnad av Gc-väg inkl. trafiksäkra passager 28 Piteå 373 Vitsand v550 mot roknäs 5,6 P Svensbyliden 3137 70/90 över väg 373. Turism. Ett sammanhängande parallellvägnät helt skilt från E4, skapas längs hela E4. Vägnätet samordas med befintliga parallellvägar(ofta enskilt vägnät) som vid behov rustas till god framkomlighet för t ex cykeltrafik. Nya parallellvägar av lämplig standard byggs där bef. parallellvägar saknas. Nätet ges en rimlig framkomliget under barmarksperioden och E4 (Hela Kommungräns P (delar av 3630- 70/90/11 anvisade korsningspunkter över E4 utförs med 35 Piteå sträckan) Jävrebodarna Luleå 53,9 sträckan) 13310 0 god trafiksäkerhet. E4 Turistbyrå/rastp 35 Piteå (Delsträcka) Jävrebodarna Jävre 8,4 P lats 3549 110 4230/ ÅDT 4230 Jävre-korsn. V506, ÅDT 3630 korsn. E4 3630/ 70/90/11 V506-korsn. V373, ÅDT 13310 korsn. V373- 35 Piteå (Delsträcka) Jävre Piteå C 20,2 13310 0 v506/v509 E4 70/90/11 35 Piteå (Delsträcka) PiteåC vsk 374.01 5,5 7910 0

I samband med kommunens önskemål om en ombyggnad av Väg E4 till mötesseparering 2+2 eller 2+1, finns önskemål av ny cykelbana mellan Norrfjärden och Kopparnäs. På grund av de försämringar på säkerhet, framkomlighet och E4 trygghet som en ombyggnation skulle innebära 124 Piteå (Delsträcka) vsk 374.01 Kopparnäs 3,9 P 10010 70/90 för oskyddade trafikanter. Låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter E4 (särskilt skolbarn) mellan Kopparnäs och 123 Piteå (delsträcka) Kopparnäs Norrfjärden 1,9 B 10010 70/90 Norrfjärden. E4 70/90/11 Hastighet 70km/h trafikplats Norrfjärden. Delen 35 Piteå (Delsträcka) Norrfjärden Rosvik/v575 6,5 8050 0 där Sverigeleden går är prioriterad av kommunen E4 Kommungräns 6580/732 70/90/11 Hastighet 70km/h i anslutning till korsn. 35 Piteå (Delsträcka) Rosvik Luleå 7,5 0 0 V574/v575. Oskyddade trafikanter, däribland en stor andel barn, färdas i blandtrafik till/från skola, Svensbyliden, idrottsplats och service i byn. Tung trafik utgör en 29 Piteå 501 (totalt) Åijvägen Ö. Lidenv. 1,3 P B idrottsplats del av denna blandtrafik. 501 (norr om Piteå v512) P 232 50 501 (söder om Piteå v512) P 1298 50/70 Enligt vägutredning 2005, vägen ansluter mot Badplats bef. huvudcykelstråk Framnäsleden vid Framnäs vsk. V509/v550 i Hamnviken, 1812/470 Folkhögskola och på lämpligt sätt vid korsningen 30 Piteå 509 Framnäs Böle 4,7 P "Infjärden runt" 6 50/70 V509/V550 i Böle Enligt "underlag till systemberäkningar av 31 Piteå 550 Gamla sjulnäsvägen 1,1 P "Infjärden runt" 1659 70 investeringar av gång och cykelvägar" "Infjärden runt", Enligt "underlag till systemberäkningar av 32 Piteå 550 Roknäs Böle 5,6 P Idrottsplats 50/70/90 investeringar av gång och cykelvägar" Blandtrafik ger skolbarn och andra oskyddade trafikanter låg trafiksäkerhet, framkomlighet och 126 Piteå 550 Lillmoravägen v374 0,7 P B 1045 50 trygghet. V374 är del av skolväg. Turism, GC-väg "infjärden runt", resterande 550 "Infjärden sträckor längs väg 550 utöver listade GC-objekt 129 Piteå (Delsträcka) runt" vsk v551 vsk v557 1,0 P "Infjärden runt" 1660 70-90 längs V509 och V373. Blandtrafik ger skolbarn och andra oskyddade Anslut. Befintlig Idrottsplats, trafikanter låg trafiksäkerhet, framkomlighet och 90 Piteå 936 Jävre vsk väg E4 cykelv. 1,8 P B Sporthall(skola) 590 50 trygghet. V936 är del av skolväg. Idrottsplats, 33 Piteå 501 Jävre 1,1 P B sporthall(skola) 154 50 Uppskattad sträcka Badplats, Förbättrad trafiksäkerhet och framkomlighet för Hemmingsm idrottsplats och gående-/cyklister gynnar miljön och folhälsan. 92 Piteå 501 (totalt) ark 0,9 P B sporthall 50/90 Barn kan själva ta sig säkert till skola. Piteå 501 (norr om P 780 50/90

v502) 501 (öster om Piteå v502 P 219 50 Badplats, Hemmingsm idrottsplats och 91 Piteå 502 ark 1,2 P B sporthall 325 50/70/90 Uppskattad sträcka Badplats, idrottsplats och 93 Piteå 501 Blåsmark 0,9 P B sporthall(skola) 780 50 Uppskattad sräcka Badplats, idrottsplats och 125 Piteå 503 Blåsmark 0,8 P B sporthall(skola) 1384 50 Uppskattad sträcka 94 Piteå 904 Blåsmark 0,7 P B Sporthall(skola) 799/563 50 Uppskattad sträcka Sjulnäs/ Idrottsplats och 95 Piteå 551 (totalt) Roknäs 4,7 P B sporthall(skola) Uppskattad sträcka. 551 (väster Piteå om v934) P B 322 50 551 (öster om Piteå v934) P B 1129 50 Oskyddade trafikanter, däribland en stor andel barn, färdas i blandtrafik till/från skola, idrottsplats och service i byn. Tung trafik utgör en del av denna blandtrafik. Utöver denna lokala trafik inom Lillpite så förekommer en hel del Idrottsplats och genomfartstrafik på väg 543 från kommunens 96 Piteå 543 Lillpite v934.01 Idrottsplats 1,1 P B sporthall(skola) 670 30/50 nordvästra delar och vidare in mot Piteå. Haraholmsvä 34 Piteå 505 gen Skuthamn Haraholmen 6 627 70/90 Ny separerad GC-väg eller höjd standard på 127 Piteå 374 Pålberget 1,0 2180 70 befintlig GC-bana 128 Piteå 373 Långträsk Stor Långträsk 0,5 489 50/70 100 Kiruna E10 Kiruna Jukkasjärvi 5,8 P Turism 40 Kiruna E10 Kiruna Riksgränsen 130,1 Turism. P (Längs 41-42 Kiruna E10/v395/E45 Kiruna Karesuando 170,6 E10) Turism. Uppskattad sträcka Vägsträckan upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter. En separerad gc-väg behövs för att främja cykelturism samt öka säkerheten för Kiruna E45 Vittangi Vittangi Camping 2 oskyddade trafikanter. 43 Kiruna E10 (totalt) Kiruna Gällivare 121,5 P Turism. Uppskattad sträcka. E10 (före Kiruna Svappavaara) P 1850 E10(mellan Svappavaara Kiruna och skaulo) P 1140

E10 (efter Kiruna skaulo) P 1310 Uppskattad sträcka. Hastighet 70km/h före 45 Kiruna E10 Kiruna KRM/IRF 1,0 P 4695 70/90 korsning. Mattarahkka- Uppskattad sträcka. Hastighet 70 inom Kiruna 46 Kiruna E10 Kiruna Krokvik 11,6 P 2084 70/90 tätort, 47 Kiruna 870 Kiruna Brandstationen 1,0 P 1100 70 Uppsakttad sträcka Utökad trafikmängd med anledning av expanderande turistisk verksamhet. Oskyddade trafikanter måste i dag samsas med den utökade 48 Kiruna 875 (totalt) Jukkasjärvi Fjärdingsv. v875.01 0,9 P 1771 50 trafikmängden, stora olycksrisker föreligger. Utökad trafikmängd med anledning av expanderande turistisk verksamhet. Oskyddade trafikanter måste i dag samsas med den utökade 49 Kiruna v875.01 Jukkasjärvi 0,8 P 727 50 trafikmängden, stora olycksrisker föreligger. 98 Kiruna 875 Jukkasjärvi Kauppinen 2,8 P 1771 50/70/90 Övre 50/70/90/ Uppskattad sträcka. Hastighet 110km/h på de 50 Kiruna E45 Soppero 1,3 300 110 500 meter längst norrut 70/90/11 51 Kiruna E45 Idivuoma 1,3 296 0 Uppskattad sträcka Olyckstillbud har förekommit på sträckan. Tung trafik leds genom samhället varför åtgärder är 45/395 nödvändiga för att förbättra säkerheten för 99 Kiruna (totalt) Vittangi Vårdcentralen Sjövägen 1,6 P oskyddade trafikanter. 45 710 50 395 1325 50 P (delar av Har förstuderats, beslut om genomförande 52 Kiruna 395 (totalt) Vittangi Masugnsbyn 31,3 sträckan) föreligger ännu ej(2001). 395 (före Kiruna v891) 536 70/90 395 (efter Kiruna v891) P 587 90 Olyckstillbud har förekommit på sträckan. Tung trafik leds genom samhället varför åtgärder är E45/99 nödvändiga för att förbättra säkerheten för 53 Kiruna (totalt) Karesuando 1,8 oskyddade trafikanter. E45 499 99 273 112 Kiruna 874 vsk 873 Varggropen 1,2 P 815 50/70 Kiruna E10/Tisellsv. Svappavaara GC-port P Gång- och cykelport 54 Luleå 616 Älvbrov. Gamlagäddviksbron 1,9 8656 50/70 Ansluter till befintlig cykelväg 55 Luleå 616 Bälingeberget korsn. E4 7,2 P Bälingeberget 1575 90/70/50 Turism, Uppskattad Sträcka Turism, GC-vägen utgör en saknad länk i GC- 969 Haparandavä Gammelstadsvik stråket Rutvik-Porsön. Hastighet 50 km/h inom 56 Luleå (Kommunal) gen Porsön Björsbyn 2,6 en 50/70/90 100 meter från rondellen på Porsön, 70km/h 250

meter innan korsning i Björsbyn Längs Björsbyvägen finns ridstallar och fotbollsplaner. De är viktiga målpunkter för många barn och ungdomar. Avsaknad av GC-väg Ridstall, medför att många föräldrar skjutsar sina barn till 57 Luleå 597 Björsbyvägen vsk. 969/597 vsk. Bensbyv./597 4,9 P Fotbollsplaner 764/647 50/70 aktiviteterna. Bensbyn befinner sig på randen till att vara en del av tätorten torde god cykelpotential finnas hos de boende i byn. Vidare finns ett behov för barn och ungdomar att tryggt och enkelt kunna färdas till och från Björkskatan till skola, 58 Luleå 596 Bensbyvägen Sinksundet Bensbyn 2,8 P B 2800 70/90 idrottsaktiviteter och kamrater. Östra infarten till 59 Luleå 968 (totalt) Rutvik Kyrkbyn E4 4,3 Uppskattad sträcka. Hastighet 30km/h i kyrkbyn. 968 (väster om infarten till rutvik) 1295 30/70 968 (öster om infart till Rutvik) 692 70 Kallx by ligger på ett avstånd till Luleå som mycket väl innebär att det kan vara attraktivt att cykla vilket är bra för både folkhälsa och miljö. Idag är oskyddade trafikanter hänvisade till väg 580. Ansluter till befintlig cykelväg i norr. 61-62 Luleå 580 Bergnäset Kallax, vsk 850/963 4,6 P 1818 50/70/90 Hastighet 50km/h i Kallax 70/90/11 Uppskattad sträcka. Hastighet 70km/h i 63 Luleå E4 Antnäs Ersnäs 3,2 P 9070 0 korsningarna Oskyddade trafikanter är idag hänvisade till väg 580 för färd till Antnäs där service finns i form av 64 Luleå 580 Antnäs Måttsund 3,6 P B 940 70/90 skola, affärer etc. Hastighet 70 km/h i Måttsund 65 Luleå 582 Alvik Alviks trafik Idrottsplatsen 0,7 P 785 50 Den saknade länken gör att oskyddade trafikanter nödgas göra en omväg längs Altersundsvägen för trygg färd mellan Nickbyn 66 Luleå E4 Nickbyn Persön 1,5 P 7456 110 och Persön. 67 Luleå 760 Niemisel vsk. 356/760 Bergändevägen 0,4 P 478/733 50/70 Uppskattad sträcka 118 Luleå 596 Bensbyn Örarna 7,0 P 1359 50/70/90 119 Luleå 580 Måttsund Kallax 7,0 P 940 50/90 148 Luleå 691 Högsön Vitå 1,8 P 520 70/90 Uppskattad sträcka 139 Luleå 97 Luleå Boden 26,7 68 Kalix E4 Bredviken Risön 2,0 P 4355 110 Enligt Kalix cykelprogram 69 Kalix E4 Innanbäcken Stråkanäs 3,3 P 4172 90/110 Enligt Kalix cykelprogram. Inkl. GC-port och bro 70 Kalix E4 Stråkanäs Månsbyn 1,1 P 4172 90/110 Enligt Kalix cykelprogram. Befintlig bro upprustas.

GC port i Månsbyn Kalix E4 under E4 Enligt Kalix cykelprogram E4 (Delar av 71-72 Kalix sträckan) Månsbyn Rianbron 1,1 P 4172 90/110 Enligt Kalix cykelprogram Nyborg är en av de största kommundelarna i Kalix som idag inte kan nås via cykelvägar. En utbyggnad skulle medföra ökade möjligheter att cykelpendla både till arbetsplatser och skolor. 73 Kalix 705 Grytnäs Nyborg 5,7 B 2376 70/90 Inkl. 3 GC portar 74 Kalix E4 och 398 Sangis 0,4 P Enligt Kalix cykelprogram Kalix E4 P 2366 50/70/90 Kalix 398 P 197 90 706 (Delar av P (delar av 75 Kalix sträckan) Töre C Bruksbacken 1,4 sträckan) 1660/470 50 Enligt Kalix cykelprogram. Inkl. bro över Torneälv 706 (väster Kalix om v694) 470 50 706 (öster om Kalix v694) P 1660 50 76 Kalix E10 Töre vsk. v1611 Törböle 1,4 P 1730 90 Enligt Kalix cykelprogram 77 Kalix E10 Morjärv 1,3 P 1730 50 Enligt Kalix cykelprogram En vägsträckning som för elever på skolan i Gammelgården utgör skolväg. Idag saknas alternativ till att använda körbanan för 78 Kalix 721 (totalt) Vassholmsv. Gammelgården 4,4 P B oskyddade trafikanter. Inkl. GC-bro 721 (väster Kalix om v951) P 1464 50/70 721 (öster om Kalix v951) P 1872 90 En vägsträckning som för elever på skolan i Gammelgården utgör skolväg. Idag saknas alternativ till att använda körbanan för 80 Kalix 721 Rian Gammelgården Börjelsbyn 3,5 P B 1464 90 oskyddade trafikanter. Gc-väg längs väg 744 från Åkroken till Bondersbyn. Vägsträcka som är trafikerad av hög andel tung trafik, främst timmertransporter. På delar av sträckan saknas idag alternativ till att 97 Kalix 744 Börjelsbyn Åkroken 3,4 P 862 50/70/90 färdas på körbanan. Inkl. GC-bro 81 Kalix 744 E10 Forsbyn (Morjärv) 1,8 P 849 70 Enligt Kalix cykelprogram. Inkl. två broar Gc-väg längs väg 709 från Karlsborg till Risön. Vägsträcka som är trafikerad av hög andel tung trafik. Skolväg för de boende i Karlsborg. På sträckan saknas idag alternativ till att färdas på 82-83 Kalix 709 (totalt) Risön Karlsborg 5,3 P B 512/957 50/70 körbanan. Inkl. GC-port i Vikmanholmen 709 (mellan Kalix E4 och P 512 50/70

Vikmanholme n) 709 (mellan Vikmanholme n och Kalix Karlsborg) P 957 50/70 84 Kalix 956 Nyborg vsk. 956.01 3,0 P 956/645 50/70 Enligt Kalix cykelprogram. Inkl.1 vägport. Vägsträcka som är trafikerad av hög andel tung trafik. På delar av sträckan finns idag Gc-väg men det saknas på på sista delen in mot Hällfors och vidare genom byn. På sträckan saknas idag 85 Kalix 398 Björkfors Hällfors 2,2 P 746 90 alternativ till att färdas på körbanan. 86 Kalix 710 Bredviken vsk vE4 Mellanvägen 1,6 P 581 50/70 Enligt cykelprogram Kalix GC-port inklusive anslutningar av gc-nät under Innanbäck Skola väg703, Innanbäcken. Länken är skolväg för 87 Kalix 703 vsk. 705 (GC-port) 1,1 B 596 50/70 elever på Innanbäckens skola. Inkl. 1 GC-port Innanbäck Skola 88 Kalix 703 (GC-port) Enskild väg 1,0 B 596 50/70 Enligt cykelprogram Kalix 707/703 P (delar av 89 Kalix (totalt) Pålänge 1,1 sträckan) 280/191 50 Enligt cykelprogram Kalix Kalix 707 P 191 50 Kalix 703 280 50 Barn får en säkrare väg till butiker, fritidsaktiviteter (ridstall, bandy-, forbolls, ishockeyplaner etc), skola m.m. Näringslivet och byarna utvecklas genom att staden och byarna knyts samman av bättre infrastruktur och bättre gångvägar. Arbetspendling och utvecklingen av handel coh annan samhällsservice underlättas. Insatsen gagnar alla oavsett kön. Fordonstrafiken på vägen flyter bättre när oskyddade trafikanter 102 Haparanda E4 Haparanda Genom kommunen 27,6 P B hänvisas till en egen GC-väg. E4 (väster om Haparanda v729) 2356 90/110 E4 (mellan v729 och 70/90/11 Haparanda v755) 4158 0 E4 (öster om Haparanda v755) 3550 30-90 Barn får en säkrare väg till butiker, fritidsaktiviteter (ridstall, bandy-, forbolls, ishockeyplaner etc), skola m.m. Näringslivet och byarna utvecklas genom att staden och byarna knyts samman av bättre infrastruktur och bättre 103 Haparanda 99 Haparanda Genom kommunen 37,6 P B gångvägar. Arbetspendling och utvecklingen av

handel coh annan samhällsservice underlättas. Insatsen gagnar alla oavsett kön. Fordonstrafiken på vägen flyter bättre när oskyddade trafikanter hänvisas till en egen GC-väg. 99 söder om Haparanda v730 1442 50/70/90 99 (mellan v737 och Haparanda v730) 899 90 99 (norr om Haparanda v737) 364 70/90 Barn får en säkrare väg till butiker, fritidsaktiviteter (ridstall, bandy-, forbolls, ishockeyplaner etc), skola m.m. Näringslivet och byarna utvecklas genom att staden och byarna knyts samman av bättre infrastruktur och bättre gångvägar. Arbetspendling och utvecklingen av handel och annan samhällsservice underlättas. Insatsen gagnar alla oavsett kön. Fordonstrafiken på vägen flyter bättre när oskyddade trafikanter 104 Haparanda 725 E4 Seskarö 13,8 P B 717 50/70/90 hänvisas till en egen GC-väg. P (väster om Många fotgängare går efter vägen samtidigt som 105 Pajala 99 (totalt) v403 v982 1,4 v392) det är mycket trafik. 99 (väster om v392) 1735 50 99 (öster om v392) 1189 50/70 Många fotgängare går efter vägen samtidigt som 106 Pajala 392 v99 Suokolovägen 1,2 P 838 50/110 det är mycket trafik. Många fotgängare går efter vägen samtidigt som det är mycket trafik. Många ungdomar går till 107 Pajala 99 v403 Ruokojärvivägen 0,6 402 50 ridstallet med och utan häst efter vägen. Förlängning av Uppskattad sträcka, Många barn som måste ta befintlig cykelväg sig till/från skolan och andra aktiviteter måste gå 108-109 Pajala 392 Sattajärvi genom byn 2,2 P B 610 70 eller cykla efter V392 ca 2km. Krekula såg i Pajala 867 Tärendö Folkets hus Tärendö 2,0 Gång- och cykelväg, samt gång-, cykel och skoterbro över Akkats kraftstation ökar trafiksäkerheten för gående, cyklister och skotertrafikanter. Konstverken vid Akkats kraftstation skapar idag en ökad trafikfara eftersom det saknas möjlighet för gående att på ett trafiksäkert sätt gå på bron för att 111 Jokkmokk 45 Jokkmokk Forsviken 3,1 "Broarna runt" 1241 50/70/90 beskåda/fotografera dessa. Slingan "Broarna

runt" blir en trafiksäker cykelväg inom Jokkmokks kommun vilket är positivt ur folkhälsoperspektiv och för att underlätta möjligheterna till ett rörligt tätortsnära friluftsliv. Gång- och cykelväg, samt gång-, cykel och skoterbro över Akkats kraftstation ökar trafiksäkerheten för gående, cyklister och skotertrafikanter. Konstverken vid Akkats kraftstation skapar idag en ökad trafikfara eftersom det saknas möjlighet för gående att på ett trafiksäkert sätt gå på bron för att beskåda/fotografera dessa. Slingan "Broarna runt" blir en trafiksäker cykelväg inom Jokkmokks kommun vilket är positivt ur folkhälsoperspektiv 70/90/11 och för att underlätta möjligheterna till ett rörligt 110 Jokkmokk 97 Jokkmokk Mattisudden 5,5 P "Broarna runt" 832 0 tätortsnära friluftsliv. 116 Jokkmokk 810.01 Vuollerim Älvvägen vsk 810/810.01 0,9 P 1398 50 117 Jokkmokk 810 Vuollerim Infart Vuollerim Utfart Vuollerim 1,4 P 610 50/70 129 Älvsbyn 671 Järnvägsstationen vsk Nyvägen 0,6 P B 3502 50 130 Älvsbyn 555 Älvsbyn Nygård 1,3 P B 827 50 Många tunga transporter (Stenvalls såg) Förlängning av GC- väg i 131 Älvsbyn 660 Vidsel Lundgrensbacken 0,2 B 888 50 132 Älvsbyn 94 Korsträsk Älvsbyn 2,2 P 2719 70/90 133 Älvsbyn 664 Kaniskorsningen Altuna 2,5 P 588 50/70 För oskyddade trafikanter finns ett uttalat behov av nu redovisad GC-väg. Idag går man på vägen 134 Gällivare 394 Mettädokkas 0,4 P 942 70 vilket är både otryggt och periodvis farligt. Det finns ett stort behov av att separera oskyddade trafikanter från andra. Idag är gående 135 Gällivare 394 Ulatti Genom byn 2,0 P 403 50 hänvisade till att nyttja genomfartsvägen. 136 Gällivare E10 Stenbron Gällivare 8,5 P 2339 110 137 Gällivare E10 (totalt) Skaulo Kyrkogården Ica i Skaulo 1,5 P E10 (norr om v833) 1135 50/70/90 E10 (söder om v833) 1310 90 vsk 860/ 138 Gällivare 860 (totalt) Koskullskulle Abborrtjärn 3,0 P Abborrtjärn 860 (norr om v831) 1066 70/90 860 (söder om v831) 1180 50/70 837.01/837/8 Överkalix kommun anser att iordningställande av 145 Överkalix 36/796 Överkalix Vännesberget 7,2 Ridcentra säkra transporter för de oskyddade trafikanderna

bör prioriteras. Detta är viktigt, inte minst ur ett genus- och barn/ungdomsperspektiv. I Vännäsberget, ca sju km norr om Överkalix, finns ett ridcentra som samlar ett stort antal ungdomar, främst flickor, till sin verksamhet 837.01 131 50 837 50/70/90 836 876 50/70 796 3736 50/90 Svartbyn, ca sju km söder om Överkalix, är kommunens största by. Väg 796 är relativt starkt trafikerad och även hit bör gc-möjligheterna 146 Överkalix 796 (totalt) Överkalix Svartbyn 6,5 säkerställas. 796(1km nor om v795- Överkalix) 1302 50/70/90 796(från v795 och 1km nottut) 1012 50 796 (söder om v795) 693 50 Nybyn är belägen ca fem km öster om Överkalix. De oskyddade tarfikanderna härifrån färdas idag längs väg 98/392, vilket ej kan ses som 98/392 tiifredsställande. Även här bör gc-möjligheterna 147 Överkalix (totalt) Överkalix Nybyn 4,1 säkerställas. 392 676 70 98 (norr om v392) 826 70 98 (söder om v392) 1914 70/90 Krookskavägen är livligt trafikerad på denna sträcka, vintertid av skolelever, sommartid av 36 Övertorneå 1744 (totalt) 2,2 P B badgäster till Ekobadet 1744 Övertorneå (delsträcka) vsk. V1744/Dalg. Anslutn. Cyklelv. 99 P Ansluter till befintlig cykelväg 1744 vsk. v1744/ Övertorneå (delsträcka) vsk. v1744/Dalg. Krokskav. P 1667 50 Cykelväg önskas på södra sidan av v1744 1744 vsk. V1744/ Turism. Cykelväg önskas längs med norra sidan av Övertorneå (delsträcka) Krokskav. vsk. v1744/ Kyrkog. P Ekobadet 1667 50 v1744 1744 vsk. V1744/ Övertorneå (delsträcka) vsk. V1744/Kyrkog. Matarengiv. P 1667 50 Cykelväg önskas på båda sidor av v 1744 Finlandsvägen riksväg 99 har ett flertal smala och svåra passager, inklusive en tidigare 37 Övertorneå 98 Finlandsvägen 1,3 2200 70 järnvägsviadukt, en älvbank och en

broförbindelse till Finland. Vägen är livligt trafikerad av både lätt och tung fordonstrafik. Sedan flera år bor ett antal av Utbildning Nords elever i finska Aavasaksa, som medför att antalet fotgängare och cyklister successivt har ökat. Ett projekt som har varit föremål för stor uppmärksamhet från flera håll, då riksväg 99 norrut från Övertorneå är ett populärt stråk för fotgängare och cyklister samtidigt som hastighetsbegränsningen är 110 Km/h. Genom åren har framställningar om en g/c-väg gjorts genom bl a medborgarförslag, från föreningar 120 Övertorneå 99 Övertorneå Kuivikangas 2,8 P 1416 90/110 med mera. Även Ruskola strax söder om Övertorneå har en smal och långsträckt byaväg, varför tillkomsten av en g/c-väg skulle förbättra trafiksäkerheten 121 Övertorneå 787 vsk v98 Längs Ruskolavägen 0,7 P 247 50 avsevärt. Byn har 85 invånare varav 23 är i grunskole- och gymnasieålderna. Byn är långsträckt med smal väg, varför en g/c-väg är erforderlig ur 122 Övertorneå 855 Soukolojärvi 1,0 P 305 50 trafiksäkerhetssynpunkt. En förstudie kring förbättrad säkerhet för främst fotgängare och cyklister pågår i Hedenäset. Antalet barn i Hedenäset i förskole- och grundskoleåldern har ökat kraftigt (från 34 till 48) de senaste åren och snabba åtgärder är helt 38 Övertorneå 99 Hedenäset v398 v794 2,6 B 796 50/70 nödvändiga för att trygga barnens skolväg. 150 Övertorneå 99 Luoppio 0,2 P 1200 70

Totalt behov från kommunerna 966,7 Km

Bilaga 2

Id Kommun Vägnummer Plats Från Till Sträcka Pendling Skolväg Tätortsnära ÅDT Hastighet Lämnade kommentar (km) utflyktsmål (km/h) Badplatser vid Angsjön, 150 fritidshus och 80 Bjurholm korsn. husvagnsplats 115 Bjurholm 92 Angsjön v597 6,3 P er 622 70/90 Säkrare för motionärer längs v92 Ridverksamhet i Backfors, Golf i Mariebäck, Turism, Tung trafik upplevs som en trafikfara Kursgård i av gångare och cyklister. Sträckan används av 116 Bjurholm 597 Mariebäck Bjurholm 4,1 P Mariebäck 378 50/70 motionärer för jogging och stavgång året runt. Kanoting, , vandringsled, serveringsstug a. Populärt Turism, Tung trafik upplevs som en trafikfara 117 Bjurholm 353 Önskanäs Bjurholm 3,4 P skolutflyktsmål 629 50/70/90 av gångare och cyklister Uppskattad sträcka. Säkrare för motionärer 129 Bjurholm 353 Sunnanå Västerås 0,8 längs med v 353 Säkerhetsåtgärd för att leda barn och vuxna från 45:an när dom går och cyklar till/från 169 Dorotea E45 Strandenskolan Åsele korsningen 3,3 B 1901 50/70 skola och jobb. Gång- och cykelväg är påbörjad till byn Hedlunda. Den ej byggda sträckan är trafikfarlig på grund av dålig sikt över ett backkrön(denna åtgärd finns i regional- /lokaltrafikpaketet). GC- väg knyter samman den barnrika byn Hedlunda med tätorten. Används även för rekreation. Vägen är en 130 Lycksele 598 Hedlunda 0,3 P 651 70 grusväg och denna ska asfalteras. Denna sträcka utnyttjas av fast boende, fritidsboende, motionärer samt för friluftsliv. Längs Lycksbäcken och Lycksträsket finns utbredd fritidshusboende samt stora rekreationsområden. Motionärer fortsätter Ponderosavägen som ansluter till väg 365, 131 Lycksele E12 Lugnet Betseledammen 2,6 1760 50/70/90 vilket ger en runda på ca 1,5 mil. Förslaget finns med i trafiknätsanalysen "Lugna gatan" från 1999. Befintlig gång- och cykelväg längs väg E12 slutar vid 132 Lycksele E12 Anläggarevägen Skolvägen 0,8 P B 1127 70 Anläggarevägen. Den fortsätter inom

bostadsområdena, men på grund av topografin är den svårtillgänglig och en förbindelse längs väg E12 är att föredra för de boende i södra änden av Furuvik. Antalet fast boende längs väg E12 söder om Lycksele har ökat och även de har nytta av en förlängning av GC-vägen. 133 Lycksele 365 Timmervägen Brännbergsvägen 0,5 2043 50 GC-väg saknas mellan dessa två vägar. 134 Lycksele 363 Genom Rusksele by 1,2 P 460 30/50 Uppskattad sträcka Gång- och cykelväg saknas denna del. Väg E12 löper som en barriär mellan tätorten och närmiljön längs umeälvens strand. En gång - och cykelväg längs sträckan ökar Skogs- och tillgängligheten till området Gammplatsen maskin samt skulle höja livskvalitén för boende i 154 Lycksele E12 (totalt) Gammplatsen Lycksele 1,5 museum Lycksele. E12 (norr om v365) 2212 50/70 E12 (söder om v365) 5679 50 Nölviken är ett populärt utflyktsmål. Förutom att det används som fiskecamp för campinggäster nyttjas det frekvent av ortsbefolkningen. Längs sträckan finns ett 15- tal bostadshus där ett antal barnfamiljer är bosatta. Sträckan trafikeras av ett stort antal tunga transporter (flis, timmer samt 135 Malå 370 Nölviken Vårdcentralen 1,9 Fiskecamp 1899 50/70 malmbilar). Ansluter till befintlig GC-bana på båda sidor. För att bygga ihop dessa vägar krävs en nybyggnad av gång och cykelväg på ca 340 m. I området finns ett flertal förskolor samt äldreboenden. Standarden på trottoarerna är sådan att det är knappt möjligt att ta sig fram med barnvagnar, rollatorer eller liknande 136 Malå 1014 Storagtan Gruvvägen 0,4 P 1117 50 fortskaffningsmedel. För några år sedan förlängdes gc-vägen från Solviksbadet till Nyhamn. Anledningen till detta var bland annat att sträckan var en del av en populär motionsslinga. Gc-vägen knyter ihop Nyhamn med Malå samhälle. Nyhamn är ett populärt fritidshusområde som alltmer omvandlas till permanentboende. Vad som saknas idag är belysning samt beläggning av 137 Malå 1014 Solviksbadet Nyhamn 0,8 288/ 511 70 sträckan. Behov av att förlänga sträckan ca

200 m finns, en förlängning skulle innebära att stor delar av området skulle nås via gc-vägen. Åtgärderna skulle medföra att trafiksäkerheten, standarden samt framkomligheten skulle öka. I Nyhamn finns barnfamiljer bosatta. Nordmali 138 ng E4 (totalt) Rödviken Nordmaling 1,1 Rödviken E4 (delsträcka) 6300 90/110 E4 (delsträcka) 1000 50/110 Nordmali Från Lögdeå skola till Mo och i förlängningen 139 ng 573 Lögdeå Nordmaling 7,1 B 672/860 50/70 ända in till Nordmaling. I nya översiktsplanen är en gång -och cykelväg inplanerad. För att ungdomarna smidigt skall ta sig till fritidsanläggningar och vuxna till sina jobb är en G/C väg ett bra alternativ då sträckan är kurvig och sikten inte det bästa. I området Kläppen bor det många barnfamiljer som i omgångar önskat sin en lösning på detta. Ur miljösynpunkt är detta en bra 160 Norsjö 791 Ridstallet Norsjö 1,7 Ridstall lösning. 791 (väster om Jordtippsvägen) 523 50/70 791 (öster om jordtippsvägen) 190 70/90 Badplats, Friluftscamp med uppställningspl ats för Barn, ungdomar och äldre besöker flitigt husbilar/ badplatsen sommartid. Under husvagnar och vintermånaderna är sträckan en mycket prommenad- populär gångsträcka då gatljus finns efter väg 118 Norsjö 785 Städjan Norsjö 1,2 P cykelstråk 637 50/70 785. 119 Norsjö 785 Städjan Näsetkorsningen 0,8 P 637 70 120 Norsjö 785 Näsetkosningen korsn. V790 1,7 P 637 70 121 Norsjö 791 Norsjö Norsjövallen 5,6 P 1265 50/70 161 Norsjö 791 Norsjö Bastuträsk 31,0 P 190 70/90 Robertsfo 122 rs 651 Robertsfors E4 i Sikeå 3,8 P 1830 70 Finns redan med i Vägverkets planering 140 Skellefteå 814 Lund vsk vid Lejonström 1,8 P 1508 70 Uppskattad sträcka Förlängning av befintlig G/C-bana i 144 Skellefteå 867 Kusmark 0,4 P 600 50/70/90 Uppskattad sträcka 151 Skellefteå E4 Genom kommunen 108,8 3500- 50/70/90 Bra vägar längs E4, som är den vanligaste

15000 sträckan folk frågar om. De vill gärna slippa trafiken på E4, särskilt eftersom vägrenarna slipades bort när den fick skilda körfält. Bolidenvä 152 Skellefteå 95 (totalt) gen Skellefteå Varuträsk 13,9 P Badplats 95 (norr om Skellefteå v855) 2939 90 95 (söder om Skellefteå 855) 4702 70/90 vsk. Östra 153 Skellefteå 805 Ica Kvarnhallen skråmträsk 2,3 P 651 70 Kompletterande ansökan om anslutande förlängning 167,168 Skellefteå 364 av GC-bana genom Bodbysund 2,7 P 1603 70/90 159 Skellefteå 805 Burträsk Åbyn 2,3 P 1211 50/70 Etapp 2 upphandlad med option för byggstart 170 Skellefteå 829 Bergsbydammen Stackgrönnan 3,2 P B 1594 70 2010 Fotbollsplan och 123 Sorsele E45 Sorsele vsk. 363 vsk. Fotbollsplan 0,5 skidstadion 684 50 Boende i Rankbäcksområdet använder bl a Rv 45/väg 363 för att ta sig till tätorten till fots eller med cykel/spark. Denna sträcka, med fortsättning genom byn Rankbäcken, har även blivit ett populärt motionsstråk för sorselebor. Vägsträckan saknar gatubelysning, är hårt trafikerad av tung trafik och eftersom det är Motionsstråke en lång raksträcka inbjuder den tyvärr till t högre farter än vad som är tillåtet. Detta gäller "Rankbäcksrun inte enbart den tunga trafiken utan all 124 Sorsele E45 Sorsele Östanåv. Rankbäcken 1,1 dan" 719 50/70/90 fordons-trafik. Skidanläggning näsberget, Bjergenas 125 Sorsele 363/363.02 Ammarnäs 1,3 P renslakteri 91/131 50 Ådt 131 på v363.02 Bron är smal vilket innebär svårigheter för fordon att mötas. Den används också flitigt av gångtrafikanter, både för rekreation men även på grund av att den nyare av tätortens två kyrkogårdar är belägen på andra sidan bron (sett från samhället). Många personer anser det otryggt att befinna sig på bron när tunga 164 Sorsele 1132 Kyrkbron 0,2 P 896 50 fordon ska passera. Örnbo 162 Sorsele 363 Ammarnäs 4,5 P badplats 91 50/70/90 Uppskattad sträcka 163 Sorsele E45 Blattnickse Blattnicksele 2,3 Campinganläg 719 50/70 Uppskattad sträcka

le gning, Fotbollsplan Ansluter till befintlig G/C i 155 Storuman E12 Hemavan söder 0,1 V Strandv, östra 156 Storuman E12 (totalt) Tärnaby Konäsvägen utfarten 1,3 E12 (Väster om v1114) 912 50/70/90 E12 (Öster om v1114) 1384 50/70 157 Storuman E12 Tärnaby Stefansnäs Tärnaån 0,9 1384 70 Trafiksäkerhet, tillgänglighet till bl a travbana och skidspår/rekreation. Särskilt utsatt väg för oskyddade trafikanter p g a mycket tung trafik till/från Volvo. Arbetsplan finns framtagen av Umåker Vägverket och Umeå Kommun har tidigare 100 Umeå 528 Travbanevägen 1,7 P (travet) 1207 50 tillstyrkt denna. 101 Umeå E12 Umedalen Prästsjön 1,8 Prästsjön 7346 90 Hög prioritet av cyklister i webbenkät. Naturligt att cykelväg till Innertavle förlängs Täftefjärden till Täfteå. Lagom sträcka för cykelpendling, 102 Umeå 642 Innertavle Täfteå 5,1 P (havsbad) 1480 90/70/50 även fritidsboende Stöcksjö ridanläggning, Stöcksjö 103 Umeå 522/523 (totalt) Röbäck Stöcke 8,7 P badanläggning Umeå 522 (norr om E4) P 1311 50/70 522 (söder om Umeå E4) P 2484 90 Umeå 523 P 1975 50/70 Hamptjärnsstu gan, Sundlingska p (delar av gården i 104 Umeå 363 (totalt) Forslunda Tavelsjö 22,5 sträckan) Tavelsjö 363 (söder om Umeå v631) 3023 50/70/90 363 (norr om Umeå v631) P 1879 50/70/90 105 Umeå E12 Norrfors Brännland 4,4 Leos Lekland 5653 70/90 Uppskattad sträcka Leos Lekland, Energicentrum Utbyggnad av Umeleden, tillgänglighet, 106 Umeå 554/555 (totalt) Umeå/ Klabböle Brännland 8,9 P Klabböle trafiksäkerhet, turism/ rekreation Umeå 554 P 468 50/70

Umeå 555 P 1214 50 109 Umeå 514 Norrbyn Hörnefors 7,4 607 70/90 Fritidsboende, Rekreation/ turism Fritidsboende, Hög prioritet. Bred väg där det finns plats för cykelfält. Nuvarande vägrenar 107-108 Umeå 531 Umeå Holmsund 8,5 Grössjön 70/90 kan med enkelhet målas om till cykelfält. Hög prioritet i webbenkät för cyklister. Lagom sträcka för cykelpendling. Kan utformas som cykelvägen till Sävar om man planerar för 110 Umeå E12 Umeå Obbola 10,9 4972 50/70/90 mittseparering. Fritidsboende 111 Umeå 522 Norrmjöle Sörmjöle 5,9 350 70 Fritidsboende Bettnesand, Norrmjöle, Sörmjöle havsbad och Strömbäck/Ko nt 112 Umeå 523 (totalt) Norrmjöle Stöcke 10,6 naturreservat 523 (0-1,8km Umeå från norrmjöle) 325 90 523 (1,8-10,7km Umeå från Norrmjöle) 600 70/90 P (delar av 113 Umeå 364 Ersmark Bäcksjön 4,9 sträckan) Bäcksjön Ansluter till enskild väg 364 (inom Umeå tätorten) 2690 70/90 364 (norr om Umeå tätorten) P 2087 70/90 Hässningsberg 114 Umeå 526/512 (totalt) Hässingeberget korsn. V528 3,9 P et Umeå 526 P 93 50/70 Umeå 512 P 1767 50/70/90 Förstudie klar, proj pågår, byggstart 2010. Ca 2 126 Umeå 637 Tavelsjö skola v363 2,0 P B 672 50/70 km vägsträcka. 127 Umeå 632 Kåddis Baggböle 3,5 P B 771 50 Djäkneböl 128 Umeå 512 e 0,7 P 1935 70 Älvsstråket Umeå- Holmsund-Obbola- Umeå-Klabböle- EJ PÅ Sörfors-Brännland- KARTA Umeå Umeå Turism Ansluter till 144 Vindeln 613 Tvärålund vsk. E12 befintlig cykelbana 1,8 P 623 50/70 Utbyggnad av befintlig cykelbana Ansl. Till befintlig Enskillda vägen 145 Vindeln 613 Tvärålund cykelbana Östra vägen 1,7 P 527 50/70 Utbyggnad av befintlig cykelbana

146 Vindeln 630 vsk. 674 vsk. Burberget 1,1 P Ridhus 744/1658 50/70 Syftet med åtgärden är att skydda oskyddade trafikanterna och då främst baranen som går denna väg till skolan som trafikeras med mycket av tungtrafik från Hällnäs Handels 147 Vindeln 711 Hällnäs vsk. 712 Skolan 1,2 P B 311 50 trädgård samt övrig trafik Anläggande av G-C väg efter väg 363 i Över Rödå med 2 - 3 st säkra överfarter över väg 363 med gångtunnel, idag finns en ko-port som kan nyttjas och delvis kan g-c vägen 148 Vindeln 363 Över Rödå vsk. 661 Norrut genom byn 2,7 P B 1428 90/110 läggas efter bef väg idag. 149 Vindeln E12 Granö Tegsnäset 3,7 1161 50/70/90 Ansluter till befintlig cykelbana i Granö Syftet med åtgärden är att skydda oskyddade trafikanterna. Det är idag många som går efter denna sträcka som har hög trafikbelastning av 150 Vindeln 363 Åmsele Genom Åmsele 1,5 361 50 såväl tung som personbilar. 158 Vännäs 544 Nöjesgatan E12 1,4 P 1631 50 166 Vännäs 554 Genom Brån 1,0 P 987 50 165 Vännäs 544/547 (Totalt) Vännäs Vännäs by 4,8 P 544 1605 50 547 (öster om Vegagatan) 2860 50 547 (Väster om Vegagatan) 3110 50/70 Pågående proj. av infarten och cirkulationsplatsen rv. 90/92 bör ta hänsyn till en nyanläggning av G/C-väg från Norrstrand in till tätorten. Detta med tanke på alla som arbetar på Norrstrand och framförallt för alla Cirkulationsplats skolbarn som dagligen konfronteras med 141 Åsele 90/92 Bryggaregatan v90/92 0,8 P (endast v90) B 2905 50 trafiken på rv. 92. Stamsjöbadet är ett populärt utflyktsmål sommartid. Konflikterna mellan den oskyddade trafikanten och fordonstrafiken på lv. 92 är överhängande. Vid Stamsjön finns 142 Åsele 92 Stamsjöbadet Åsele 2,6 Stamsjöbadet 598 70/90/110 även ett antal fritidsboende. Sörnoretv 143 Åsele 935 ägen 0,9 253 50

Totalt behov från kommunerna 362,6 km

Bilaga 3

Behov enligt Kågesons modell Hastighet Id Ort Kommun Väghållare Vägnummer Från Till ÅDT (km/h) Pendling Bruttobehov Sträcka (km) 300 Boden Boden Statlig 588 Tätortsgräns Boden Tätortsgräns Sävast 1482 70 4,2 310 Harads Boden Statlig 97 Infart Harads vsk väg 682 849 50/70 1,9 406 Harads Boden Statlig 97 Ansl. Befintlig cykelbana Utfart Harads 1421 50-110 1,4 Korsning kommunal 362 Sävast Boden Statlig 588 (totalt) Tätortsgräns Sävast cykelbana 1,9 588 (väster om Sävast Boden Statlig Kryddv.) 1482 50 Sävast Boden Statlig 588 (öster om Kryddv.) 2140 50 309 Unbyn Boden Statlig 616 Infart Unbyn Utfart Unbyn 704 50 P (norra delen) 0,6 284 Gällivare Gällivare Statlig 860 vsk väg45 Koskuskulle tätortsgräns 1066 70/90 P 4,2 286 Gällivare Gällivare Kommunal 828 vsk väg 45 Gällivare tätortsgräns 3829 70 P 0,2 285 Gällivare Gällivare Statlig 45 Vsk väg E10 vsk väg 860 2535 90 1,0 416 Koskullskulle Gällivare 860 vsk väg 860 Tätortsgräns Koskulskulle 704 50 0,6 385 Seskarö Haparanda Statlig 725 Tätortsgräns Seskarö Seskarö Vägslut 717 50 P 2,0 P (Delar av 378 Jokkmokk Jokkmokk Statlig 45 (totalt) Infart Jokkmokk Utfart Jokmokk sträckan) 1,2 Jokkmokk Jokkmokk Statlig 45 (norr om v1871) 1241 50/90 P 45 (mellan v1871 och Jokkmokk Jokkmokk Statlig v747) 1737 50 Jokkmokk Jokkmokk Statlig 45 (söder om v747) 605 50/70 379 Jokkmokk Jokkmokk Statlig 97 (totalt) Ansl. Befintlig cykelbana Notviken 832 70/90 P 0,9 Jokkmokk Jokkmokk Statlig 97 (väster om Stockg.) 4197 50/70 P Jokkmokk Jokkmokk Statlig 97 (öster om Stockg.) 832 70/90 P 373 Vuollerim Jokkmokk Statlig 810 ansl. Befintlig cykelbana vsk Lärarstigen 1398 50 P 0,9 311 Vuollerim Jokkmokk Statlig 810 Infart Vuollerim Utfart Vuollerim 610 50 P 1,5 289 Bredviken Kalix Statlig 710 (totalt) vsk väg 709 Bredviken vsk väg E4 P 2,5 710 (väster om Bredviken Kalix Statlig Mellanv.) 581 50/70 P 710 (öster om Bredviken Kalix Statlig Mellanv.) 144 50/70 P 291 Karlsborg Kalix Statlig 709 Karlsborgs tätortsgräns Risögrunds tätortsgräns 512 70 P 1,0 410 Nyborg Kalix Statlig 956/708 vsk väg 956/ 705 vsk väg 708/ 705 P 5,8 956 (väster om Nyborg Kalix Statlig v956.02) 645 50/70 P Nyborg Kalix Statlig 956 (öster om 854 50 P

v956.02) Nyborg Kalix Statlig 708 499 70/90 P 411 Nyborg Kalix Statlig 705 (totalt) vsk väg 956 Tätortsgräns Nyborg P 1,6 705( norr om v708 Nyborg Kalix Statlig södra) 702 70/90 P 705 (söder om v708 Nyborg Kalix Statlig södra) 203 70 P 288 Risögrund Kalix Statlig 709 Risögrund tätortsgräns vsk väg 710 512 70 P 1,2 409 Risögrund Kalix Statlig 709 Infart Risögrund Utfart Risögrund 512 50/70 P 1,5 287 Rolfs Kalix Statlig 705 Rolfs tätortsgräns Nyborgs tätortsgräns 2376 90 4,0 317 Rolfs Kalix Statlig 705 vsk Brännbacksvägen Utfart Rolfs 2376 90 1,2 412 Rolfs Kalix Statlig 703 Ansl. Befintlig cykelbana Utfart Rolfs 596 50/70 1,7 312 Sangis Kalix Statlig E4 Tätortsgräns Sangis vsk väg 723 2366 50/70 P 0,5 408 Sangis Kalix Statlig E4 Ansl. Befintlig cykelbana vsk väg 723 2366 70 P 0,3 374 Sangis Kalix Statlig 723 vsk E4 Sangis östra vsk E4 Sangis västra 661 50 P 2,8 375 Sangis Kalix Statlig 723 Tätortsgräns Sangis vsk väg723 199 50 P 0,8 394 Töre Kalix Statlig E10 (totalt) vsk E4 vsk Kyrkvägen P 0,3 Töre Kalix Statlig E10 (söder om v706) 3326 70 P Töre Kalix Statlig E10 (norr om v706) 1927 70 P 395 Töre Kalix Statlig 1612 Kyrkogården Töre vsk väg 1611 306 50 P 0,5 396 Töre Kalix Statlig 1611 Tätortsgräns Töre vsk väg 1612 198 50/70 P 1,2 397 Töre Kalix Statlig 1611 vsk Kyrkvägen vsk väg 706 198 50 P 0,5 P (delar av 399 Töre Kalix Statlig 706 (totalt) Ansl. Befintlig cykelbana Tätortsgräns Töre sträckan) 1,5 Töre Kalix Statlig 706 (väster om v694) 473 50 Töre Kalix Statlig 706 (öster om v694) 1660 50 P 400 Töre Kalix Statlig 694 vsk väg 706 vsk Varpvägen 48 50 P 0,5 315 Jukkasjärvi Kiruna Statlig 875 Infart Jukkasjärvi vsk Nybyggarvägen 1771 50 P 2,0 316 Jukkasjärvi Kiruna Statlig 875 vsk Marknadsvägen Utfart Jukkasjärvi 457 50/70 P 1,3 314 Vittangi Kiruna Statlig 45 Tätortsgräns Vittangi Ansl. Befintlig cykelbana 710 50/70 P 0,9 376 Vittangi Kiruna Statlig 395 Ansl. Befintlig cykelbana Tätortsgräns Vittangi 1325 50/70 2,3 307 Alvik Luleå Statlig 582 (totalt) Tätortsgräns Alvik vsk väg 94 P 2,9 Alvik Luleå Statlig 582 (norra delen) 261 50/70 P Alvik Luleå Statlig 582 (södra delen) 785 50 P 372 Alvik luleå Statlig 94 Tätortsgräns Alvik vsk väg 582 1464 70 0,7 299 Bensbyn Luleå Statlig 596 Tätortsgräns Bensbyn vsk väg 597 2714 70/90 P 2,3 361 Bensbyn Luleå Statlig 596 (totalt) Infart Bensbyn Utfart Bensbyn P 1,3 Bensbyn Luleå Statlig 596 (norra delen) 1359 70 P Bensbyn Luleå Statlig 596(södra delen) 2714 50/70 P 292 Gammelstad Luleå Statlig 968 (totalt) vsk väg 965 Gammelstad stadsgräns 3,6 968 (nor om infart Gammelstad Luleå Statlig Rutvik) 1295 70 Gammelstad Luleå Statlig 968 (söder om infart 692 70

Rutvik) 356 Gammelstad Luleå Statlig 968 Infart Kyrkbyn vsk väg 1544 1295 30/50 0,5 293 Måttsund Luleå Statlig 580 Tätortsgräns Antnäs Tätortsgräns Måttsund 940 70/90 P 3,0 306 Måttsund Luleå Statlig 581 Infart Måttsund Utfart Måttsund 333 50 P 1,3 357 Måttsund Luleå Statlig 581 vsk väg 560 Tätortsgräns Måttsund 333 50 P 0,5 371 Måttsund Luleå Statlig 580 vsk väg 581 Ansl. Befintlig cykelbana 940 70 P 0,5 308 Rutvik Luleå Statlig 965 Tätortsgräns Rutvik Ansl. Befintlig cykelbana 232 50 P 0,5 401 Råneå Luleå Statlig 692 Vsk väg 600 Ansl. Befintlig cykelbana 1787 50 P 0,5 402 Råneå Luleå Statlig 688 Tätortsgräns Råneå Ansl. Befintlig cykelbana 1160 P 0,9 Södra 363 Sunderbyn Luleå Kommunal 594 Sunderby sjukhus vsk väg 97 50/70 1,6 Sunderbyn- Luleå/ 364 Sävast Boden Statlig 97 vsk väg 594 Tätortsgräns Sävast 7075 90 11,8 386 Korpilombolo Pajala Statlig 841 Tätortsgräns Korpilombolo Ansl. Befintlig cykelbana 327 50/70/90 P 2,0 388 Korpilombolo Pajala Statlig 849 Tätortsgräns Korpilombolo vsk väg 849 304 50 P 0,9 393 Korpilombolo Pajala Statlig 849 vsk väg 841 Ansl. Befintlig cykelbana 252 50 P 1,5 313 Pajala Pajala Statlig 99 Infart Pajala Smedskolan 1735 50/70/90 P 2,0 377 Pajala Pajala Statlig 403 Ansl. Befintlig cykelbana vsk väg 99 1051 70 P 0,4 413 Pajala Pajala Statlig 99 (totalt) Tätortsgräns Pajala vsk väg 982 2,4 99 (väster om v392) 1735 50 99 (mellan v392 och v403)) 1189 50/70 99 (öster om v403) 402 50 298 Bergsviken Piteå Statlig 930 vsk väg 373 Tätortsgräns Bergsviken 416 70 P 1,7 359 Bergsviken Piteå Statlig 930 Tätortsgräns Bergsviken vsk väg 503 416 50/70 P 1,4 360 Bergsviken Piteå Statlig 503 vsk väg 930 Tätortsgräns Bergsviken 3801 50/70 1,6 P (Delar av 404 Hortlax Piteå Statlig 503 (totalt) Tätortsgräns Hortlax Ansl. Befintlig cykelbana sträckan) 1,1 503 (norr om v933) 3801 50 P 503 (söder om v933) 1384 50 405 Hortlax Piteå Statlig 933 vsk väg 503 Tätortsgräns Hortlax 801 50 P 0,6 392 Jävre Piteå Statlig 936 vsk väg E4 Ansl. Befintlig cykelbana 590 50 P 1,8 403 Jävre Piteå Statlig 501 Tätortsgräns Jävre Ansl. Befintlig cykelbana 154 50/70 P 1,1 294 Lillpite Piteå Statlig 934 (totalt) vsk väg 543 vsk väg 551 P 3,5 934 (norr om korsn. Lillpite Piteå Statlig Sörv.) 626 30/50 P 934 ( söder om korsn. Lillpite Piteå Statlig Sörv.) 380 50/70 P 303 Lillpite Piteå Statlig 543 Tätortsgräns Lillpite vsk väg 934 670 30/50 P 1,8 365 Lillpite Piteå Statlig 934 Utfart Lillpite vsk väg 934.1 97 50/70 P 1,2 366 Lillpite Piteå Statlig 543 Infart Lillpite vsk väg 934.1 987 50/70 P 1,4 367 Lillpite Piteå Statlig 543 Tätortsgräns Lillpite vsk väg 549 987 70 P 2,1 389 Norrfjärden Piteå Statlig 573 (totalt) Tätortsgräns Norrfjärden vsk väg 510 P 2,2 Norrfjärden Piteå Statlig 573 (norr om v572) 1252 70/90 P

Norrfjärden Piteå Statlig 573 (söder om v572) 2836 70 P 390 Norrfjärden Piteå Statlig 510 vsk väg 573 Tätortsgräns Norrfjärden 348 50 P 0,6 vsk väg 573, centrala 391 Norrfjärden Piteå Statlig 572 Norrfjärden Tätortsgräns Norrfjärden 581 50 P 0,7 296 Roknäs Piteå Statlig 550 vsk väg 373 vsk väg 551 1659 70/90 P 1,5 301 Roknäs Piteå Statlig 551 vsk väg 550 vsk väg 934 1129 50 P 3,1 368 Roknäs Piteå Statlig 549 vsk väg 543 Tätortsgräns Roknäs 427 70 P 1,2 369 Roknäs Piteå Statlig 549 Tätortsgräns Roknäs vsk väg 550 427 50/70 P 0,5 304 Rosvik Piteå Statlig 575 Tätortsgräns Rosvik vsk väg 575 1252 30/50 P 1,3 370 Rosvik Piteå Statlig 575 Tätortsgräns Rosvik vsk väg 575.1 642 50/70 P 1,0 295 Svensbyn Piteå Statlig 373 Tätortsgräns Svensbyn vsk väg 550 3137 90 P 0,8 297 Svensbyn Piteå Statlig 373 Tätortsgräns Svensbyn vsk väg 930 3137 90 P 4,3 302 Svensbyn Piteå Statlig 501 (totalt) vsk väg 373 Tätortsgräns Svensbyn P 1,1 Svensbyn Piteå Statlig 501 (norr om v512) 1298 50 P Svensbyn Piteå Statlig 501 (söder om v512) 232 50 P 358 Svensbyn Piteå Statlig 373 Infart Svensbyn Utfart Svensbyn 3137 70 P 0,6 305 Korsträsk Älvsbyn Statlig 94 (totalt) Infart Korsträsk Utfart Korsträsk P 1,8 Korsträsk Älvsbyn Statlig 94 (väster om v663) 1466 70/90 P Korsträsk Älvsbyn Statlig 94 (öster om v663) 2719 70 P 407 Vidsel Älvsbyn Statlig 660 Tätortsgräns Vidsel Ansl. Befintlig cykelbana 888 50/70 0,4 380 Vidsel Älvsbyn Statlig 660 Ansl. Befintlig cykelbana Getbacken 888 50 0,7 414 Älvsbyn Älvsbyn Statlig 555 vsk väg 94 Tätortsgräns Älvsbyn 827 50 P 1,3 415 Älvsbyn Älvsbyh Statlig 94 Ansl. Befintlig cykelbana Tätortsgräns Älvsbyn 3985 50/70 P 1,8 382 Övertårneå Övertårneå Statlig 98 vsk väg 787 vsk väg 1744 1533 50 P 0,5 383 Övertårneå Övertårneå Statlig 787 vsk väg 98 Tätortsgräns Övertorneå 247 50 P 1,1 384 Övertårneå Övertårneå Statlig 1744 vsk väg 99 Ansl. Befintlig cykelbana 1667 50 P 1,3

Summa behov enligt Kågesons modell 146,4 km

Bilaga 4

Behov enligt Kågesons modell Id Ort Kommun Väghållare Vägnummer Från Till ÅDT Hastighet (km/h) Pendling Bruttobehov Sträcka (km) 426 Bjurholm Bjurholm Statlig 92 vsk väg 597 vsk Industrivägen 1492 70 p 0,8 Ansl. Befintlig 427 Bjurholm Bjurholm Statlig 353 cykelbana vsk Nyåsvägen 629 50 p 0,4 Ansl. Befintlig 428 Bjurholm Bjurholm Statlig 537 cykelbana Vägslut, Bjurholm 567 50 p 0,5 Ansl. Befintlig 352 Dorotea Dorotea Statlig 45 cykelbana Ansl. Befintlig cykelbana 1901 50 2,2 350 Kristineberg Lycksele Statlig 1005 Infart Kristineberg Utfart Kristineberg 363 50 1,0 446 Lycksele Lycksele Statlig E12 vsk Fågelvägen Ansl. Befintlig cykelbana 2212 50/70 2,5 447 Lycksele Lycksele Statlig 365 vsk Ljungvägen Ansl. Befintlig cykelbana 2043 50 0,7 448 Lycksele Lycksele Statlig E12 vsk Skolvägen Ansl. Befintlig cykelbana 1127 90 P 0,8 436 Malå Malå Statlig 1014 vsk väg 370 Ansl. Befintlig cykelbana 1117 50 P 0,4 Lögdeå- Ansl. Befintlig P (delar av 334 Rundvik Nordmaling Statlig 500 (totalt) cykelbana vsk väg 573 sträckan) 3,0 Nordmaling Statlig 500 (väster om E4) 854 50/70 P Nordmaling Statlig 500 (öster om E4) 1704 50/70 335 Lögdeå Nordmaling Statlig 573 vsk väg 500 Tätortsgräns Lögdeå 672 50/70 p 2,2 Rundvik- 336 Nordmaling Nordmaling Statlig E4 vsk väg 500 vsk väg 353 6304 70/90/110 p 4,2 337 Nordmaling Nordmaling Statlig 513 vsk väg E4 Infart Nordmaling 1591 50 p 0,2 412 Lögdeå Nordmaling Statlig 573 Tätortsgräns Lögdeå vsk väg 500 244 50/70 p 0,6 Tätortsgräns 413 Nordmaling Nordmaling Statlig 504 nordmaling vsk väg 513 635 50/70/90 p 0,9 Ansl. Befintlig 441 Nordmaling Nordmaling Statlig 513/502 (totalt) cykelbana Vårdcentralen 1,1 Nordmaling Statlig 513 1591 50 P Nordmaling Statlig 502 546 50 P Tätortsgräns 333 Robertsfors Robertsfors Statlig 651 Robertsfors vsk väg E4 1830 70 p 3,8 Ansl. Befintlig 431 Ånäset Robertsfors Statlig 739 cykelbana Tätortsgräns Ånäset 1373 50 P 0,6 Ansl. Befintlig 432 Ånäset Robertsfors Statlig 741 cykelbana Tätortsgräns Ånäset 503 50/70/90 P 0,6 Ansl. Befintlig 433 Ånäset Robertsfors Statlig 740 cykelbana Tätortsgräns Ånäset 202 50 P 0,3 Ansl. Befintlig 434 Robertsfors Robertsfors Statlig 670 cykelbana Tätortsgräns Robertsfors 678 50 P 0,6

Kåge- 318 Skellefteå Skellefteå Statlig E4 (totalt) Kåge Skellefteå P 7,0 Skellefteå Statlig E4 (norr om Hamng.) 8929 110 P Skellefteå Statlig E4 (söder om Hamng.) 7409 110 P Ansl. Befintlig 319 Ersmark Skellefteå Statlig 867 (totalt) cykelbana Utfart ersmark p 2,2 Skellefteå Statlig 867 (väster om v921) 1240 70 P Skellefteå Statlig 867 (öster om v921) 2381 50/70 P Bureå- 320 Skellefteå Skellefteå Statlig E4 Bureå vsk 827 6286 70/90/110 P 4,1 Bureå- 321 Skellefteå Skellefteå Statlig 827 (totalt) vsk väg E4 vsk väg 372, Ursviken P 6,5 Skellefteå Statlig 827 (norr om v829) 1970 50/70 P Skellefteå Statlig 827 (söder om v829) 1480 70 P Medle- 338 Skellefteå Skellefteå Statlig 855 (totalt) Infart södra Medle vsk väg 95 (genom Myckle) p 11,1 Skellefteå Statlig 855 (väster om v819) 637 50/70 p 855 (mellan v819 och Skellefteå Statlig Bolidenv.) 1301 50/70 p Skellefteå Statlig 855 (norr om Bolidenv.) 1540 70 p 339 Kusmark Skellefteå Statlig 867 Infart Kusmark Centrala Kusmark 600 50/70 p 1,1 Ansl. Befintlig 340 Lövånger Skellefteå Statlig 753 cykelbana vsk väg E4, Lövånger 226 50 0,2 341 Lövånger Skellefteå Statlig 750 vsk E4 Lövånger Utfart Lövånger 186 90 p 0,4 Tätortsgräns 342 Burträsk Skellefteå Statlig 805 Burträsk Ansl. Befintlig cykelbana 1211 50 p 0,9 343 Burträsk Skellefteå Statlig 364 vsk väg 805 Tätortsgräns Burträsk 848 50/70/90 p 1,2 Tafikplats Södra 344 Byske Skellefteå Statlig E4 Byske Trafikplats Norra Byske 4300 90 p 0,8 347 Boliden Skellefteå Statlig 857 vsk Ringen vsk 805 Boliden 370 50 p 0,5 348 Jörn Skellefteå Statlig 844 Utfart Jörn Ansl. Befintlig cykelbana 1134 50 p 0,4 349 Jörn Skellefteå Statlig 849 vsk Växelgatan Ansl. Befintlig cykelbana 445 50 p 0,3 403 Ersmark Skellefteå Statlig 921 vsk väg 867 Ersmark Ansl. Befintlig cykelbana 801 50 p 0,1 404 Ersmark Skellefteå Statlig 921 vsk väg 913 Ansl. Befintlig cykelbana 801 50 p 1,2 405 Ersmark Skellefteå Statlig 913 (totalt) Infart Ersmark Utfart Ersmark p 0,9 Skellefteå Statlig 913 (väster om v921) 208 50/70 p Skellefteå Statlig 913 (öster om v921) 419 50 p 414 Kusmark Skellefteå Statlig 872 Tärtsgräns Kusmark vsk väg 867 178 50/70 p 0,6 Tätortsgräns 415 Burträsk Skellefteå Statlig 364 Burträsk Ansl. Befintlig cykelbana 1603 50 p 0,4 416 Jörn Skellefteå Statlig 902 Tätortsgräns Jörn vsk 844 252 50/70 p 0,4 417 Jörn Skellefteå Statlig 850 Tätortsgräns Jörn vsk 844 176 50 p 1,3 429 Skellefteå Skellefteå Statlig 372 vsk Bergsbyvägen Lagergatan 8202 70/90 1,9 437 Skellefteå- Skellefteå Statlig 829 (totalt) Tätortsgräns kommunal väg P 4,7

Bergsbyn Bergsbyn 829 (norr om v839) 2698 70 P 829 (söder om v839) 1594 70 P 440 Skellefteå Skellefteå Kommunal 829 vsk Fäbodgatan Statlig väg 2698 70 0,5 Tätortsgräns 438 Bergsbyn Skellefteå Statlig 829/832 (totalt) Bergsbyn vsk väg 832 2,5 829 1594 70 832 299 50 Bergsbyn- 439 Örviken Skellefteå Statlig vsk väg 832 Bergsbyn vsk väg 827 Örviken 806 70/90 4,6 Tätortsgräns Anslutning till kommunal 442 Ursviken Skellefteå Statlig 372 Ursviken cykelbana 5845 90 1,5 Ursviken- Tätortsgräns Tätortsgräns 443 Skelleftehamn Skellefteå Statlig 372 Ursviken Skelleftehamn 5845 90 0,4 Tätortsgräns 444 Skelleftehamn Skellefteå Statlig 373 Skelleftehamn Ansl. Befintlig cykelbana 4474 90 1,5 P (delar av 351 Sorsele Sorsele Statlig 363/45 (totalt) Infart Sorsele Utfart Sorsele sträckan) 2,5 Sorsele Statlig 363 459 50/70 p 45 (mellan v363 och Sorsele Statlig v1124) 1541 50 Sorsele Statlig 45 (söder om v1124) 719 50/70/90 418 Sorsele Sorsele Statlig 45 vsk väg 363 Tätortsgräns Sorsele 684 50 0,5 353 Tätnaby Storuman Statlig E12 (totalt) Tätortsgräns Tärnaby Ansl. Befintlig cykelbana 2,4 Storuman Statlig E12 (väster om v1115) 1384 70 Storuman Statlig E12 öster om v1115) 397 70 419 Storuman Storuman Statlig E12 Utfart Storuman Ansl. Befintlig cykelbana 508 50/70/110 0,3 430 Tärnaby Storuman Stalig E12 Tätortsgräns Tärnaby Ansl. Befintlig cykelbana 912 50/70/90 0,8 Täfteå- vsk 643 (Genom 325 Tomtebo Umeå Statlig 642 (totalt) Infart Täfteå Innertavle) P 8,0 642 (väster om västra Umeå Statlig korsn. v644) 2634 70/90 P 642 (västra korsn. V644 Umeå Statlig och v685) 1480 50/70/90 P Umeå Statlig 642 (öster v685) 464 50 P 327 Tomtebo Umeå Kommunal 642 vsk Skogsfruvägen vsk 643 6780 70 0,7 328 Umeå-Sävar Umeå Statlig E4 (totalt) Tätortsgräns Umeå Tätortsgräns Sävar P 11,3 Umeå Statlig E4 (väster om v645) 9393 70/90/110 P E4 (mellan v645 och Umeå Statlig v642/v649) 8006 90/110 P Umeå Statlig E4 (norr om v642/v649) 6576 110 P 330 Holmsund Umeå Kommunal 531 vsk Korsvägen Ansl. Befintlig cykelbana 50/70 0,4 Holmsund- 331 Umeå Umeå Statlig 531 Utfart Hlmsund Infart Umeå 90 8,1

332 Obbola-Umeå Umeå Statlig E12 Utfart Obbola Infart Umeå 4972 70/90 10,9 408 Täfteå Umeå Statlig 685 Tätortsgräns Täfteå vsk 642 505 50 p 1,3 Tätortsgräns 409 Innertavle Umeå Statlig 644 Innertavle Ansl. Befintlig cykelbana 739 50 p 1,0 Ansl. Befintlig 410 Innertavle Umeå Statlig 644 cykelbana Tätortsgräns Innertavle 739 50 p 0,3 Ansl. Befintlig 411 Innertavle Umeå Statlig E12 cykelbana Vägslut Holmsund 805 50/70 p 2,3 Vsk Skravelsjövägen 421 Röbäck Umeå Statlig 522 Röbäck vsk Stenhuggarvägen 1311 50 p 0,3 420 Vilhelmina Vilhelmina Statlig 1064 vsk väg 45 vsk Postgatan 0,5 422 Vindeln Vindeln Statlig 620 (totalt) Infart Vindeln Järnvägsstationen P 1,4 620 (väster om v1225) 1149 50 p 620 (öster om v1225) 1639 50 P 423 Vindeln Vindeln Statlig 1225 vsk väg 363 Ansl. Befintlig cykelbana 1226 50 p 0,3 P (delar av 407 Vännäs Vännäs Statlig 611 (totalt) Tätortsgräns Vännäs vsk väg 529 sträckan) 2,2 611 (Väster om Grenvägen) 3126 50 P 611 (Öster om Grenvägen) 1004 50 Vännäs- 1605- 406 Vännäsby Vännäs Statlig 544/547 Infart Vännäs vsk väg 529 3110 50/70 P 6,0 P (delar av 445 Vännäs Vännäs Statlig 529 (totalt) Infart Vännäs Utfart Vännäs sträckan) 2,8 Vännäs Statlig 529 (norr om v547) 3449 50 529 (mellan v547 och Vännäs Statlig Idrottsg.) 5053 50 P Vännäs Statlig 529 söder om Idrottsg. 1262 50 P 354 Åsele Åsele Statlig 92 vsk väg 90 Ansl. Befintlig cykelbana 2905 50 1,6 435 Åsele Åsele Statlid 935 Tätortsgräns Åsele Ansl. Befintlig cykelbana 253 50 P 1

Summa behov enligt Kågesons modell 152,5 km

Bilaga 5 Boden Kommun- Boden

Boden kommun- Harads, Svartlå

Gällivare kommun- Skaulo

Gällivare kommun- Gällivare

100

Gällivare kommun- MättäDokkas, Ulatti

101

Luleå kommun- Niemisel

102

Luleå kommun- Högsön, Råneå, Persön

103

Luleå kommun- Luleå

104

Piteå kommun- Rosvik, Norrfjärden

105

Piteå kommun- Piteå

106

Piteå kommun- Hemmingsmark, Pitsund, Jävre

107

Bilaga 6 Lycksele kommun- Rusksele

108

Lycksele kommun- Lycksele

109

Lycksele kommun- Östra Örträsk

110

Skellefteå kommun- Jörn, Boliden

111

Skellefteå kommun- Åbyn, Byske

112

Skellefteå kommun- Byske, Kåge, Ersmark

113

Skellefteå kommun- Skellefteå

114

Skellefteå kommun- Bureå, Burträsk, Lövånger

115

Umeå kommun- Tavelsjö, Hissjön

116

Umeå kommun- Umeå

117

Umeå kommun- Sävar, Umeå

118

Umeå kommun- Holmsund, Sörmjöle, Hörnefors

119