Nederkalix Socken

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Nederkalix Socken Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-3 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 4 Historia och uppteckningar, Hembygdsföreningen. Volym 5-6 Översiktsanalys av byar. Volym 7-11 Kalix samhälle. Volym 12-14 Kyrkan. Volym 14 Kyrkstugor och prästgården. Volym 15-20 Kalix museum. Volym 21-22 Englundsgården. Volym 23 Kamlunge smedja. Volym 24-28 Byar och gårdar. Volym 28 Övrigt. 1 1936-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Fyndförteckningar från SHM och övriga noteringar om fynd, utan år. 0785/36 Ang. gravhög i Sangis, Kvarngården (med 0867/36, 0868/36, 0445/37, 0469/37, 0519/37, 0524/37, 0540/37 och 0559/37). 0508/38 Ang. "ryssgrav" i Kalix (med 0524/38). 0606/38 Ang. slaggklump från Hyttberget, Bodträsk (med 0614/38). Ang. båtfynd i Strömträsket, Ytterbyn 1938. 0844/38 Ang. uppgift om inventering längs Sangisälven. 0329/39 Beställning av fotografier (med 0421/39). 0447/39 Ang. stenåldersfynd från Nederkalix socken. 0104/40 Ang. fynd av mynt i Badstubacken, Kalix. 0018/41 Förfrågan om köp av kvarnstenar (med 0027/41). 0400/41 Ang. medel för undersökning av stenåldern i Kalix älvdal (med 0129/42). 0238/42 Ang. sten funnen vid Påläng. 0410/43 Ang. röse vid Vånafjärden (med 0429/43 och 0438/43). 0099/44 Ang. sten från Storöhamn (med 0100/44). 0145/45 Ang. litteratur om graven i Sangis (med 0146/45). 0420/45 Förfrågan om skifferkniv m.fl. (med 0423/45). 0233/46 Ang. ev. fynd av stenåldersyxa. 0262/46 Ang. fynd av stenåldersyxa på Empoberget (med 0263/46). 0317/47 Ang. litteratur om graven i Sangis. 0156/49 Ang. deonerad stenyxa. 0184/49 Ang. skidliknade föremål från Påläng. 0198/49 Ang. fynd av plåtmynt i Gammelgården 1:26 (med 0002/50 och ej diarieförda handlingar). Ang. fynd av yxa vid Nejavaraälven, Gällivare socken, 1951. 0193/56 Ang. uppsättandet av vägskylt vid Kvarnberget. 0086/60 Begäran om förteckning över firnlämningar. 0202/62 Ang. mussselfynd, Kalix-Bredvik. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 0321/62 Ang. fyndplatsen vid Storträsk (med 0807/66, 1316/72 och 1366/75). 0075/64 Ang. stockar funna i sjö norr om Kalix. 0389/64 Ang. duk från 1773, i Kalix. 0191/65 Ang. besiktning av vägbygge Kalix-Morjärv. 0385/65 Ang. gravhögar, Storträsk. 0509/65 Ang. boplatser i Kalix skärgård (med 0243/66). 0019/66 Ang. stensättningar vid Björkfors (med 1291/68, 1509/68 och 2001/0803). 0190/66 Ang. fornlämningar, Espinära (med 2001/0806). 0281/66 Ang. fynd från Storträsk. 0252/67 Ang. forngrav vid Espinära. 0788/68 Ang. arkeologiska undersökningar. 0914/68 Ang. anmäld labyrint och "skepp" i Karlsborgs skärgård. 0014/69 Ang. fornlämningar, Lansjärv (med 2001/0805). 1036/69 Ang. fornlämningar, Hällfors (med 2001/0382). 1884/69 Ang. grav vid Nässkatan, Påläng. 1036/72 Ang. fornlämningar på Malören (med 1839/72, 1841/72 och 2001/0673). 1368/72 Ang fornlämningar, Metträsket och Grundträsket (med 2001/0798). 0665/73 Fynd av träbitar vid Stora Sallträsk. 1068/73 Ang. grotta på Storsien 1:3 och 1:2 1482/75 Ang. vård av fornlämning på Espinära 3:14, stensättning. 1598/75 Fynd av föremål i potatisland i Kalix. 1038/76 Ang. fornlämning vid Karlsborgsvägen (med 1077/76). 0038/77 Ang. fornfynd i Månsbyn. 1316/78 Ang. ev. medeltida kanal vid Storöhamn. 0238/79 Ang. lappgrav på Storudden 1:1. 1408/79 Ang. labyrint på Malören. 1239/80 Ang. nybyggnad på Sangis 8:33. 1235/81 Ang. rösen på Malören. 1459/81 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 56, såg och kvarnplatser m.m., Pålänge å, NM 8 (med 1359/83). 1466/81 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 11, gravhög, Sangis, Raä 81 (med 1603/83). 0528/83 Ang. fångstgropar vid Lill Tällberg och Lilla Lappträsk (med 0545/83). 1602/83 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 13, Hällfors, Raä 80. 0387/84 Ang. marknadsplats vid Lilla fisket. 1976/84 Ang. fornlämning, Vånafjärden 2:23. 2064/84 Ang. bosättning på Börjelsbyn 2:21. Pm om arkeologisk undersökning vid Granån 1985. 1518/85 Ang. rösen, Karlsborg. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 0262/86 Besiktning vid Moån. 0416/86 Tips om fornlämning, Börjelsbyn 2:21. 0984/86 Ang. fornlämningar, Kalix kopparbruk. 1485/86 Ang. Kalix kopparbruk. 1719/86 Ang. gropar vid Bergtjärn, kåtaliknade byggnad vid Kamlungeforsen m.m. Manus - "Nya fornvårdsobjekt i Norrbottens län" 1986. Granås, Nederkalix socken; Sjangi, Kopparåsen och Vuoloskoski, Jukkasjärvi socken; Pirttiniemi, Korpilombolo socken; Kårtjejaure, Gällivare socken. 0144/87 Vårdplan för fornvårdsobjekt 103, röse, Björknäs, Raä 364. 0208/87 Vårdplan för fornvårdsobjekt 104 Kalix kopparverk, Raä 36, 438, 439, 440, 441, 442. 0513/87 Arkeologisk förundersökning Lomben 1:6 (med 0514/87, 0685/87, 0853/87, 1094/87, 1441/87, 1581/87, 0045/88 och 0601/88). 0991/87 Ang. Kalix kopparbruk (med 1200/87, 1218/87 och 0223/88). 1312/87 Fornlämningsanalys för Kalix älvdal. 2 1989-1997 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Bruksberget/Moån, Kalix älvdal, Morjärv, Långsel, Nässkatan, Renskär/Likskär, Sören, Törefors, Vassholmen, Övermorjärv. Om fornlämningar samt kort historik. (kopior) 1150/89 Besiktningsprotokoll för fornvårdsobjekt 104, hytta och gruvlämningar m.m., Kalix kopparverk, Raä 36, 438, 439, 440, 441, 442 och 444 (med 38/91). 1153/89 Ang. fornvårdsobjekt 103, röse, Björknäs, Raä 364. 0605/91 Ang. sten/flyttblock vid Kompanasund, Storön. 0977/91 Ang. täkt på Lilla Lappträsk 1:11 (med 1262/92 och 0313/93). 1095/91 Besiktningsprotokoll Raä 80, stensätttning m.m., Hällfors, Espinära 3:14. 0632/92 Arkeologisk utredning, Björkfors S:1 (med 1255/92, 1237/93, 1371/93, 1534/93 och 0562/94). 0729/92 Arkeologisk undersökning vid Kalix kyrka (med 0557/93, 0807/93 och 1997/0697). 0013/93 Ang. fornlämningar på Fattenborgsområdet. 0183/93 Ang. funnen milsten i Månsbyn. 0755/93 Arkeologisk utredning m.a.a. vägbreddning vid Hällfors 7:1, 11:1 Espinära 3:14 m.fl. (med 0943/93, 0947/93, 0948/93, 1050/93 och 1092/93). 0958/93 Arkeologisk undersökning av boplatsgrop på Hällfors 11:1, Raä 592:1 (med 1103/93, 1663/93, 0286/94 och 0557/94). 1236/93 Arkeologisk utredning på Holmträsk 1:42 (med 1271/93, 1535/93 och 0560/94). 1640/93 Arkeologisk undersökning av boplatsgropar, Björkfors S:1 (med 0007/94, 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1320/94, 2103/94, 0352/95, 1860/95 och 1997/0266). 0024/94 Ang. fynd av fornlämning på Hällfors 7:1. 0111/95 Tips om fornlämning. 0112/95 Ang. sten upphittad i Frevisören. 3 1936-1994 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Fornlämningar i Sangis 1937-1994: För handlingar om Sangis, se även vol. 1 och 2. Fynd av båt; 0383/40 och 0150/68. Fynd av stenar på Sangis 11:11; 0688/67 (med 0061/70). Fynd av grav; 0781/36, 0792/36, 0825/36, 0461/37, 0481/37, 0499/37, 0524/37, 0224/45, 0241/45, 0080/46, 0200/46, 0169/49, 0140/56, 1462/74, 1880/76, 1094/91 och 0427/93. 0924/92 Ang. täkt på Sangis 2:7 och 32:1 (med 1284/92). 0951/93 Arkeologisk utredning på Sangis 4:19. 1316/94 Begäran om fyndfördelning. Granån: 0704/85 Arkeologisk undersökning vid Granån 1:30, 1:37, 1:12 (f.d. 4:1), fornlämning 145 (med 0705/85, 0868/85, 0895/85, 1090/85, 1779/85, 1810/85, 1851/85, 0038/87 och 0600/88). 0088/86 Vårdplan - fornvårdsobjekt 96, boplats, Granån, Raä 145. 1525/88 Fyndfördelning från Granån 4:1 (med 1517/89). 1149/89 Besiktningsprotokoll för fornvårdsobjekt 96, boplats, Granån Raä 145. 0051/90 Ang. täkt på Raä 145, Granån 4:4 (med 0110/90). 0039/91 Besiktningsprotokoll, fornvårdsobjekt 96, boplats, Raä 145. 4 1883-1988 HISTORIA OCH UPPTECKNINGAR "Ryssgraven i Nederkalix - tal och verser av Olof Wiklund vid invigningen av minnesmärke 1883. Tryckt häfte. "Något om kyrkhelgernas firande, samt marknadsbesök i Nederkalix församlings stad" av N. O. Johansson 1944. Acc:nr 654. "Kalixbygdens järnvägsfråga" av Hugo Lindgren, utan år. Acc:nr 609. Handlingar om kriget med Ryssland samt befälhavarens order 1809. Avskrift av Helmer Lagergren. Acc:nr 1. Etnologiska undersökningar, bl.a. skisser på byggnader och beskrivning av tröskning 1944. 0288/42 Förfrågan om intresse att publicera artikel om kyrkhelger, kyrkstugor m.m. i årsbok (med 0289/45). 0298/44 Besiktning av "ryssgraven" i Kalix. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AM Rubrik HANDLINGAR OM NEDERKALIX SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 0102/58 Förfrågan om litteratur om Kalix. 0407/64 Uppsats "Tillkomsten av municipalsamhället Kalix". 0587/67 Ang. kartor över Gammelgården, Mjöträskets och Veniksels byar i Kalix. 0826/72 Kopior av skattelängder för fiske och jakt m.m. från byar i Kalix socken. Uppteckning om spöke i Pålänge, utan år. "Något om Kalix kust", manuskript av Anton Sehrlander, utan år. "När sjöodjuret kom till Kalix skärgård", av Gunnar Bergman 1930. Acc:nr 68. Avskrift av del av Carl von Linnés lappländska resa, avskrift utan år. Avskrift av Nederkalix sockenstämmoprotokoll 1726-1752, avskrift 1988. "Fisket inom Nederkalix socken" av Fridolf Wallström 1962. Acc:nr 1138. "Statistik över det yrkesmässiga fisket inom Nederkalix socken 1946-1960". Bomärken från Nederkalix insamlade av Hedda Rutberg 1930. 1348/76 Förfrågan om bomärken från Nederkalix (med 1549/76). HEMBYGDSFÖRENING Nederkalix hembygdsgille 1938-1977: korrespondens, protokoll och medlemsförteckning 1965. Dnr 0690/38, 0731/38, 0122/39, 0149/39, 0151/39, 0413/39, 0346/41, 0319/42, 0202/49, 0219/50, 0053/52, 0989/69 och 0478/77. Se även volym 7, Kalix samhälle. 4b 1817-1834 Sockenstämmans protokoll med kommentarer.
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • FÖRSTUDIE E4 Förbi Kalix Beslutshandling Februari 2009 Kalix Kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 Förbi Kalix
    FÖRSTUDIE E4 förbi Kalix Beslutshandling februari 2009 Kalix kommun BD-8211777-E4 Förstudie E4 förbi Kalix Medverkande VÄGVERKET REGION NORR VÄGVERKET KONSULT Jenny Thun Projektledare Magnus Burvall Uppdragsledare Ann-Cathrine Tossavainen Projektadministratör Leif Strinnholm Bitr. uppdragsledare Anders Lundström Strategisk samhälls- Johan Wilén Uppdragsadministratör planerare Bodil Öhman Väg och trafiksäkerhet Erik Vallin Broingenjör Göte Björnström Bro Kristina Björling Francki Landskapsarkitekt Malin Lindmark Miljö Annika Nordkvist Samhällsplanerare Leif Wiklund Landskap Simon Lövgren Miljöspecialist Linda Grenvall GIS/Rapport Petra Pihl Informatör Jouko Säisä Samhällsekonomi Jeanette Stenman Risk Jörgen Noppa Geoteknik (BV Projektering) REFERENSGRUPP KALIX KOMMUN Stefan Sandström Plan- och miljöchef Anders Ökvist Planingenjör Per Nilsson Utredningsingenjör Titel: Förstudie E4 förbi Kalix, Beslutshandling, Kalix kommun, BD-8211777-E4. Utgivningsdatum: 2009-02-04 Utgivare: Vägverket Region Norr Kontaktperson: Jenny Thun, 0920-24 38 96 Distributör: Vägverket Region Norr, Sundsbacken 2-4, 971 25 Luleå E-post: [email protected] Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Telefax: 0920-24 38 30 Internet: www.vv.se 2 3 Förstudie E4 förbi Kalix Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 6. TÄNKBARA ÅTGÄRDER 32 11. FOrtsATT ARBETE 55 6.1 Noll-alternativet (att inga åtgärder utförs) 34 11.1 Nuläge 55 2. BAKGruND 5 6.2 Steg 1. Åtgärder som påverkar transport-behovet och val av 11.2 Nästa steg i planeringsprocessen 55 2.1 Brister, problem och syfte 5 transportsätt 34 11.3 Geografisk avgränsning 55 2.2 Aktualitet 5 6.3 Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt 11.4 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 55 2.3 Tidigare utredningar och beslut 5 vägnät 35 11.5 Gestaltningsideér 55 2.4 Geografisk avgränsning 6 6.4 Steg 3.
    [Show full text]
  • Förutsättningar
    2.0 FÖRUTSÄTTNINGAR 20 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 ALLMÄN BESKRIVNING Snabbfakta Yta: 18 kvadrat mil (0,4% av landets yta). Kalix kommun Invånare: 17 300, varav ca. 10 400 i centralorten Kalix. I centralortområdet ingår ett flertal byar, tätor - ter längs nedre delen av älvdalen från Gammelgår - den i väster till Karlsborg i öster. Antal invånare per kvadrat kilometer: 10 (Vilket kan jämföras med Sverige som har 20 inv/m 2 och Norrbottens län som har 3 inv/m 2). Läge: 50 km från finska gränsen, 100 km från Polcir - keln och 1000 km från Stockholm. Medeltemp: januari -13C 0, juli +15C 0 Övrigt: Kalix älv, som är en outbyggd nationalälv, rinner genom kommunen. Kort historik De första människorna kom troligen hit allt eftersom isen Kalix kopparbruk vid Bodträsk anlades senast på 1660-talet. smälte. Inom Kalix kommun har Riksantikvarie-ämbetet fun- På slutet av 1700-talet startades Björkfors såg och järn- nit boplatser av stenålders-karaktar med en ålder av 3 000 till 6 bruk. Törefors bruk var i drift från 1760-talet till slutet 000 år. De första kalixborna hade troligtvis flera olika boplat - av 1800-talet. Det fanns ett glasbruk vid Kilnäset söder ser, som de alternerade beroende på årstid och möjligheterna om Sangis. Under andra hälften av 1800-talet startades till jakt, fiske och exploatering av olika naturresurser. Samma ett flertal sågverk, bland annat i Nyborg, Karlsborg och mönster gällde troligen långt fram i tiden till mitten av det Båtskärsnäs. första årtusendet efter Kristus. Ända fram till 1860-talet var nätet av framkomliga vägar Visst jordbruk kan ha förekommit så tidigt som för 3000 begränsat.
    [Show full text]
  • Examensarbete
    EXAMENSARBETE Masterplan för Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Masterplan för Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström Förord För dem som läser Samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet ingår det att skriva ett examensarbete. Grunden för arbetet ska vara det ämne som eleven har valt att inrikta sig mot. Examensarbetet skrivs på uppdrag av Martin Lindmark, utbildningsansvarig för Samhällsbyggnadsprogrammet. Jag skrev mitt examensarbete mot Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Mitt examensarbete genomfördes under 10 veckor på Kalix kommun. Jag var stationerad på Samhällsbyggnadsförvaltningen plan 4 i förvaltningsbyggnaden i Kalix. Mina två handledare på kommunen Anna-Karin Horney och Anders Ökvist tillsammans med förvaltnings och avdelningscheferna på berörda förvaltningar och avdelningar i kommunens organisation samt de utomstående aktörerna Stiftelsen Kalixbo, Kalix industrihotell AB, Kalixföretagarna och Töreföretagarna har alla starkt bidragit till att förvekliga detta arbete med sina goda råd, stora stöd, kunskaper och erfarenheter. Jag tackar er alla varmt för ert samarbete. Niklas Nordström Masterplan Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström Version 1 2013-05-06 ii Sammanfattning Detta arbete skrevs på Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut på att inventera och presentera befintliga och planerade markområden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix näringsliv och utomstående aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvändig information vad gäller etableringar, tillgänglig mark, nödvändig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha så mycket fakta som möjligt i samma dokument underlättar både för kommunen och för näringslivet.
    [Show full text]
  • Spatial Forest Resource Competition: an Economic Study
    DOCTORAL T H E SIS Department of Social Sciences, Technology and Arts Division of Social Sciences ISSN 1402-1544 Spatial forest resource competition: Elias Olofsson Spatial forest resource competition: an economic study competition: resource Elias Olofsson Spatial forest ISBN 978-91-7790-771-8 (print) ISBN 978-91-7790-772-5 (pdf) an economic study Luleå University of Technology 2021 How increased competition and production flexibility affect woody feedstock markets Elias Olofsson Tryck: Lenanders Grafiska, 135748 Economics Spatial forest resource competition: an economic study How increased competition and production flexibility affect woody feedstock markets Elias Olofsson Luleå University of Technology Economics unit Doctoral thesis Printed by Luleå University of Technology, 2021. ISSN 1402-1544 ISBN: 978-91-7790-771-8 (print) ISBN: 978-91-7790-772-5 (electronic) Luleå 2021 www.ltu.se Abstract This thesis explores the Swedish forestry and forest industry sectors, together with their adjoining markets, and examines how these sectors are currently positioned to meet future developments and demands. For this purpose, four specific research questions are formulated, focusing on: (1) the structural composition of forest industry sector and how it will be affected by an increasing feedstock competition; (2) the production flexibility of the forest industry; (3) the resource allocation and price effects from increased feedstock competition; and (4) the potential implications from improved harvesting efficiency. These issues are evaluated on a regional level, i.e., the Swedish county level and examined in four papers. Paper I outlines a regional forest partial equilibrium (PE) model, the Norrbotten County Forest Sector Model (NCFSM), covering three northern regions in Sweden and Finland, and is intended to function as a source of reference for the application studies (i.e., Papers II and III).
    [Show full text]
  • Protokoll 2017-05-17
    Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(66) Sammanträdesdatum 2017-05-17 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Sessionssalen, onsdag 17 maj 2017 kl 08.30 – 12.00 Beslutande ledamöter Stig Karlsson (S), ordförande Kenneth Sandberg (MP), vice ordförande Camilla Engström Degerlund (S) Magnus Mörtling (S) Dan Brännmark (S) Jimmy Väyrynen (M) Thomas Lindbäck (C) Närvarande ersättare Martin Östling (MP) Maj-Lis Nilsson (S) Tore Alm (S) Bo Goding (V) Mårten Englund (L) Johnny Braun (M) Övriga närvarande Mårten Öhman, förvaltningschef Arto Koivumaa, räddningschef Per Nilsson, chef teknisk försörjning Anders Ökvist, planingenjör Camilla Sandin, fastighetschef § 64-69 Monica Säfström, chef bygg och miljö Tommy Johansson, miljöingenjör § 64-79 Erika Henriksson, ekonom § 80 Thomas Bryggare, byggnadsinspektör § 80-93 Kjell Törnqvist, alkoholhandläggare § 94 Lotta Nilsson reporter NSD § 64-79 Cristina Hjorth Fresk nämndsekreterare Justerare Magnus Mörtling Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen, 29 maj 2017 Underskrifter Sekreterare Paragrafer § 64-67, 70-96 Cristina Hjorth Fresk Ordförande Stig Karlsson Justerare Magnus Mörtling ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2017-05-17 Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas upp 2017-05-29 ned 2017-06-20 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift Cristina Hjorth Fresk Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(66) Sammanträdesdatum
    [Show full text]
  • Turistguide Kalix
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Fyra måsten när du besöker Kalix Törefors Bruk Forsfärd Filipsborg Skotersafari Kommunfakta 01 Antal invånare 17 396 Yta 1 799 km² Centralort Kalix Län Norbotten Mer information 02 Internet www.kalix.se Tidningar Norrländska Socialdemokraten www.nsd.se Norrbottens-Kuriren www.kuriren.nu Haparandabladet www.haparandabladet.se Kalix Turistbyrå Parallellg. 4, Kalix Vintervy från norra Sverige. Foto: Shutterstock 0923-129 79 [email protected] Välkommen till Kalix Notera 03 Nödnummer 112 Här kan du uppleva lugnet, fartfyllda äventyr, på aktiviteter, sevärdheter och äventyr. Låt dig Polis 114 14 det genuina och det exklusiva. Kalix ligger inspireras av allt som Kalix har att erbjuda. Landsnummer +46 naturskönt vid den orörda Kalixälven, vid Här finns massor att göra för alla i familjen, Riktnummer 0923 utloppet till Bottenviken. såväl barn som vuxna. Hoppas du får en Passa på att uppleva Kalix. Vi har många tips trevlig vistelse. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Se & göra Bad Frevisören Här finns tempererad utomhuspool, vattenrutschkana samt havsbad med sandstrand. Servering, camping, minigolf. Du hittar badplatsen vid Frevisörens Camping i Båtskärsnäs (30 km sydost om Kalix). 0923-67 03 50 www.frevisoren.se Karlsborgsbadet Tempererat utomhusbad mellan Kalix och Haparanda. Omklädningsrum, toaletter, dusch. Badet drivs av Byaföreningen Våna- Borg. 0923-201 26 Simhall Kalix SportCity - här finns en ny och fräsch simhall med vattenrutschbana, klättervägg och bubbelpooler.
    [Show full text]
  • Facts and Figures of the Barents Forest Sector
    Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm ISBN 978-951-40-2094-0 (PDF) ISBN 978-951-40-2095-7 (paperback) ISSN 1795-150X Facts and Figures of the Barents Forest Sector Elina Välkky, Heidi Nousiainen and Timo Karjalainen www.metla.fi Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm Working Papers of the Finnish Forest Research Institute publishes preliminary research results and conference proceedings. The papers published in the series are not peer-reviewed. The papers are published in pdf format on the Internet. http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/ ISSN 1795-150X Office Unioninkatu 40 A FI-00170 Helsinki tel. +358 10 2111 fax +358 10 211 2101 e-mail [email protected] Publisher Finnish Forest Research Institute Unioninkatu 40 A FI-00170 Helsinki tel. +358 10 2111 fax +358 10 211 2101 e-mail [email protected] http://www.metla.fi/ 2 Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm Authors Välkky, Elina, Nousiainen, Heidi & Karjalainen, Timo Title Facts and Figures of the Barents Forest Sector Year Pages ISBN ISSN 2008 56 978-951-40-2094-0 (PDF) 1795-150X 978-951-40-2095-7 (paperback) Unit / Research programme / Projects Joensuu Research Unit / 7276 Barents Forest Forum Accepted by Leena Paavilainen, Research Director, 14th of May 2008 Abstract Aim of this paper is to present the key facts and figures of the forest sector of the northernmost parts of Norway, Sweden, Finland and Russia i.e.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Protokoll 2020-03-31
    Sida Sammanträdesprotokoll 1(69) Sammanträdesdatum 2020-03-31 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Kalix Folkets Hus, Rånön, tisdag 31 mars 2020 kl 08:30 – 13:15 Beslutande ledamöter Stig Karlsson (S), ordförande Joakim Paavola (S) ersätter Rose-Marie Henriksson (S), vice ordförande Håkan Johansson (S) Tommy Öberg (MP) ersätter Camilla Engström Degerlund (S) Mats Andersson (M) ersätter Johnny Braun (M) Sara Cave (M) Jimmy Väyrynen (M) ersätter Bengt Esperi (C) Närvarande ersättare Övriga närvarande Mårten Öhman, förvaltningschef Monica Säfström, bygg- och miljöchef Per Nilsson, chef teknisk försörjning Arto Koivumaa, räddningschef Anders Ökvist, planingenjör § 49-52, 54-69 Camilla Sandin, fastighetschef § 49-52, 54-69 Sandra Lindvall, miljöinspektör § 44-52, 54-62 Anna-Karin Bergkvist, alkoholhandläggare § 44-52, 54-62 Thomas Bryggare, byggnadsinspektör Aron Karlsson Roos, samhällsplanerare § 49-52, 54-69 Mona Rönnberg, byggnadsinspektör § 49-52, 54-69 Anne Vanhapiha, nämndsekreterare Cristina Hjorth Fresk, nämndsekreterare Justerare Mats Andersson Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 april 2020 Underskrifter Sekreterare Paragrafer § 44-52, 54-69 Cristina Hjorth Fresk Ordförande Stig Karlsson Justerare Mats Andersson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2020-03-31 Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas upp 2020-04-07 ned 2020-04-28 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift Cristina
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Gørill Nilsen the USE of MARINE MAMMAL BLUBBER: PARAMETERS for DEFINING FAT-RENDERING STRUCTURES
    Fennoscandia archaeologica XXXIII (2016) Gørill Nilsen THE USE OF MARINE MAMMAL BLUBBER: PARAMETERS FOR DEFINING FAT-RENDERING STRUCTURES Abstract A large number of structures, primarily pits, dating to the Bronze Age / Early Metal Period and Iron Age are situated along the coasts of Sweden, Finland, Åland Islands and Norway. The article discusses a series of examples of such structures thought to be genuine fat-rendering structures located in the Counties of Troms and Finnmark (northern Norway), the Åland Islands (Finland), and Västerbotten (Sweden), and compares them to contemporary pits from Sweden and Finland, the interpretation of which is less certain. Results from archaeological excavations and experimental reconstructions of north Norwegian slab-lined pits form the basis for discussing the interpreta- tions given to the structures in question. Keywords: Marine mammal blubber, fat-rendering, Bronze Age/Early Metal Age–Iron Age, northern Scandinavia Gørill Nilsen, Department of Archaeology and Social Anthropology, Faculty of Humanities, Social Sciences and Education, University of Tromsø – The Arctic University of Norway. P.O. Box 6050 Langnes, N-9037 Tromsø, Norway: [email protected]. INTRODUCTION perature refining procedure of seal blubber has not been directly documented in Scandinavia, Throughout prehistory the utilization of marine there have been studies discussing the possibility resources such as mammals, fish, shells and of the same procedure being employed based on crustaceans is likely to have been of the utmost use-wear studies of 12000-year-old Hensbacka importance in coastal areas, both as a source of awl bits and flake axes (Schmitt 1998; Schmitt food and of raw materials. This article focuses et al.
    [Show full text]