Teckenförklaring Schematisk Profil Som Visar Normala
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
TECKENFÖRKLARING Jordarterna är i teckenförklaringen grupperade efter bildningssätt. De är i princip placerade så att en yngre jordartsgrupp står ovanför en äldre. Mönster utan ram, t.ex. för tunt ytlager av torv, redo- visas i kombination med jordartsbeteckning. Större formelement symboliseras i teckenförklaringen med en schematisk figur. För definition och förklaring hänvisas till beskrivningen på kartans baksida. Torv, t.v.,torv tidvis översvämmad, t.h. Peat, left, peat, sometimes overflowed, right Tunt eller osammanhängande lager av torv Thin or discontinuous peat cover Flygsand, dyn Eolian sand, dune Älvsand Old fluvial sand Svallsand Wave-washed sand Svallgrus Wave-washed gravel Klapper Cobbles Tunt eller osammanhängande lager av svall- eller älvsediment Thin or discontinuous layer of wave-washed or fluvial sediment Lera, t,v., silt t.h. Clay, left, silt, right Lera tidvis översvämmad Clay, sometimes overflowed Tunt eller osammanhängande lager av silt eller lera Thin or discontinuous layer of silt or clay Isälvssand Glaciofluvial sediment, sand Isälvsavlagring med ryggform Ridge-shaped Glaciofluvial deposit Moränryggar, i huvudsak orienterade tvärs isrörelseriktningen Ridges, mainly oriented transverse to ice flow Moränryggar orienterade i isrörelseriktningen (drumlin, läsidesmorän eller liknande bildning) Drumlin, craig and tail, fluting 2004 Enstaka moränkulle Single hummock moraine Morän, sandig Till, sandy GULDHALT I MORÄNPROV GOLD IN MORAINE SAMPLES Måttligt svallad yta Moderately wave-washed surface layer Guld uppträder normalt i mycket låga halter i berggrund och jordarter, oftast ligger halterna under 1 ppb. Halterna kan vara lokalt förhöjda i vissa bergartssekvenser, samt i jordarter som härstammar Hårt svallad yta från dylika bergarter. I rinnande vattendrag kan anrikning ske lokalt, vilket ibland utnyttjas för guldvaskning. Strongly wave-washed surface layer Till skillnad från de flesta andra grundämnen förekommer guld inte jämnt spritt i morän, den i Sverige Strandvall vanligast förekommande jordarten. Detta innebär att guldet vanligen förekommer som små korn, s.k. Shore line nuggets, och förekomst av ett enda guldkorn leder vid morängeokemisk provtagning och analys till en märkbar förhöjning (anomali) av guldhalten. Förhöjda halter i ett enda prov, som i övrigt omges av Hög blockhalt prov som innehåller en normal, låg guldhalt behöver därför inte indikera någon större källa i moder- High boulder frequency bergarten – intressantare är då om flera prov med ovanligt hög guldhalt förekommer i nära anknytning till varandra. Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg Resultaten som de framgår av denna karta är med andra ord något justerade i förhållande till rådata. Thin or discontinuos soil cover on bedrock Huvudvikten har lagts på att presentera prov som innehåller betydligt förhöjda halter, dvs. flera ppb. Färgläggningen av kartan baseras på en matematisk beräkning och skall därför användas med Berg försiktighet. Skala 1: 500 000. Bedrock Liten bergblottning Small outcrop of bedrock Isräfflor; yngre, äldre, ännu äldre. Fet linje: dominerande räffelsystem Glacial striae; younger, older, still older. Thick line: dominating striae system Morjärv Lappträsk Fyllning Artificial fill Töre Kalix Rörbäck Brändön <1 1–2 2–3 3–4 4–5 5–10 10–15 >15 TOPOGRAFI OCH ISRÖRELSER SCHEMATISK PROFIL SOM VISAR NORMALA JORDLAGERFÖLJDER TOPOGRAPHY AND ICE MOVEMENTS INOM KARTOMRÅDET TYPICAL SECTION THROUGH QUATERNARY DEPOSITS IN THE MAP AREA Kartan visar en topografisk skuggning och färgkodning av området, där rött representerar högre lig- gande områden och grönt lägre. Den topografiska modellen bygger på Lantmäteriets digitala 50 m Jordlagrens mäktighet i området varierar. Mäktigheter kring 10 m torde vara vanliga inom de större höjddatabas. Pilarna visar inmätta isräfflor i området. Åldersrelationen mellan isräfflor på samma finsedimentsområdena. Inom flack moränterräng är mäktigheter kring 5 m vanligt. I områden med lokal redovisas på jordartskartan. Den dominerande isrörelsen har varit från nordväst. I kartblads- moränegenformer kan mäktigheten lokalt vara större. Moränmäktigheten är allmänt sett mindre i beskrivningens avsnitt om isräfflor och isrörelser beskrivs isrörelserna mer i detalj. Mer information högre terränglägen. Hela kartområdet har varit täckt av hav. Under landhöjningen kom uppstickan- om isrörelser finns i SGUs databaser. de terrängpartier att intensivt bearbetas av vågor och havsströmmar. Det är därför ganska vanligt att svallavlagringar av klapper, grus och sand finns i anslutning till kalspolade berghällar. I dalgång- arna dominerar jordlager av lera–silt. I vissa partier kan dessa sediment vara dolda under ett täcke av svallsand och har ofta en större areell utbredning mot djupet än vad förekomsten i markytan ger sken av. Nyborg Båtskärsnäs Påläng Den geologiska karteringen och revidering har utförts 1991–1994 av Nils Dahlberg. Kartans geologiska information finns digitalt lagrad vid SGU. Referens till kartan: Dahlberg, N., 2004: Jordartskartan 25M Kalix SO, skala 1:50 000. Sveriges geologiska undersökning Ak 46. Huvudkontor/Head Office: Filialkontor/Regional Offices: Topografiskt underlag: Ur GSD - Terrängkartan Reference to the map: Dahlberg, N., 2004: Map of the Quaternary Deposits 25M Kalix SO, scale 1:50 000. Sveriges geologiska Box 670 Geovetarcentrum © Lantmäteriet, Gävle. Dnr L2002/174. undersökning Ak 46. Besök/Visit: Villavägen 18 Guldhedsgatan 5A Kiliansgatan 10 Skolgatan 4 Box 16247 Geografiska längden är räknad från Greenwich. Gauss’ projektion. SE-751 28 Uppsala, Sweden SE-413 20 Göteborg, Sweden SE-223 50 Lund, Sweden SE-930 70 Malå, Sweden SE-103 24 Stockholm, Sweden ISSN 0284-0456 Tel: +46(0) 18 17 90 00 Tel: +46(0) 31 708 26 50 Tel: +46(0) 46 31 17 70 Tel: +46(0) 953 346 00 Tel: +46(0) 8 545 215 00 Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 1996-10-30. Räffla Fax: +46(0) 18 17 92 10 Fax: +46(0) 31 708 26 75 Fax: +46(0) 46 31 17 99 Fax: +46(0) 953 216 86 Fax: +46(0) 8 24 68 14 Glacial striae E-post: [email protected] E-post: [email protected] E-post: [email protected] E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tryck: Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 2004 0 53 105 m ö.h. URL: http://www.sgu.se © Sveriges geologiska undersökning (SGU), 2004 Medgivande behövs från SGU för varje form av mångfaldigande eller återgivande av denna karta. Detta innefattar inte bara kopiering utan även digitalisering eller överföring till annat medium. VAD VISAR KARTAN? BESKRIVNING TILL KARTAN VINDSEDIMENT (EOLISKA SEDIMENT) Beteckningen morän med måttligt svallat ytskikt innebär att det finns tunnare och mindre utbredda svallsediment. Svallningen har ofta lett till en anrikning av block och sten i markytan, men denna Kartan visar i stora drag jordarternas utbredning i eller nära markytan. Jordlager med en ge- Lokalangivelser i texten åtföljs av siffra och bokstav inom parentes enligt den indelning som finns Vindsediment utgörs vanligen av flygsand, en mycket välsorterad jordart huvudsakligen bestående effekt är inte lika påtaglig som inom områden med hårt svallat ytskikt. Ställvis kan markytan vara nomsnittlig mäktighet som understiger en halv till en meter redovisas vanligen inte. I vissa fall i jordartskartans ram. av finsand och mellansand. Flygsanden bildar ofta sanddyner. helt opåverkad av svallning. redovisas dock sådana lager med särskilda beteckningar, vilket framgår av teckenförklaring Moränen utgör ofta ett mer eller mindre jämnt jordtäcke som följer de storskaliga berggrunds- och kartbladsbeskrivning. Kartan visar även ett urval av ytformer och andra företeelser som TORV Förekomster inom kartområdet formerna. I en del fall bildar moränen karaktäristiska ytformer som kan ge information om hur har betydelse för förståelsen av bland annat jordarternas uppbyggnad och den geologiska moränen har bildats och om materialets sammansättning. Tre typer av moränformer redovisas i utvecklingen. Torv består av mer eller mindre förmultnade växtdelar som bevarats i fuktig miljö. Torvmarker Sex områden med flygsand har kartlagts. Fem av områdena är belägna inom svallsandsområden kartan. uppkommer genom igenväxning av sjöar eller genom försumpning i anslutning till källor eller på i direkt anslutning till det nutida havet. Det sjätte området finns på isälvsavlagringen sydost om Moränbacklandskap är områden med kullar och ryggar i ett mer eller mindre regellöst mönster. Lappisträsket (4 j). Där uppträder flygsanden i mindre kullar och oregelbundna ryggar. Det största KARTLÄGGNINGSMETOD andra ställen där grundvattenytan ligger nära markytan. Beteckningen tunt eller osammanhäng- Som moränbacklandskap betecknas även områden med tätt liggande tvärorienterade ryggar. ande torvtäcke har använts där den genomsnittliga torvmäktigheten bedömts understiga omkring flygsandsområdet är beläget på halvön Frevisören (3 j). Flygsanden bildar där låga kullar och Formerna är ofta, men långt ifrån alltid, uppbyggda av moräner som är grovkornigare än moräner Kartläggningen grundas på flygbildstolkning med fältkontroller. Arbetet vid denna typ av kart- en halv meter. oregelbundna ryggar. Vidare finns på öarna Hastaskäret (0 g) och St. Huvön (0–1 f, fig. 3) flygsand i allmänhet. läggning går i korthet till på följande sätt: i form av låga kullar. På ön Långörens östra sida (3 i) finns svallsand som ställvis är vindtranspor- Beteckningen ryggar orienterade tvärs isrörelseriktningen omfattar såväl ryggar som bildats vid terad, om än i något mindre omfattning än på tidigare nämnda platser. Jordartsbestämningar görs längs alla körbara vägar och, i mycket