Balettmapp Kungliga Operan Operahusens Design Och Arkitektur Ballet Folder for the Royal Opera Design and Architecture in Opera Houses

Balettmapp Kungliga Operan Operahusens design och arkitektur Ballet folder for The Royal Opera Design and Architecture in Opera Houses

Katrin Age

2005 EXAMENSARBETE Grafisk Teknologi Nr: E 3278 GT EXAMENSARBETE, C-nivå Grafisk Teknik

Program Reg nr Omfattning Grafisk Teknologi E 3278 GT 10 poäng Namn Månad/År Katrin Age 8-05 Examinator Göran Bryntse Företag Handledare vid företaget/institutionen Kungliga Operan Suzanna Carlsson Titel Balettmapp Kungliga Operan Operahusens design och arkitektur

Nyckelord: balett, opera, operahus, design, arkitektur, Kungliga Operan, Teatro alla Scala, Opéra de Paris Garnier, Sydney Opera House, Opéra de la Bastille, Operaen København

Sammanfattning

Detta arbete syftar till att skapa en så kallad balettmapp till Kungliga Baletten på Kungliga Operan i Stockholm. Då den balettmapp de hade var provisorisk behövdes det en ny. Projektet innebar att utforma denna mapp med innehållande lösa delar, konstruktion, design och layout. Balettmappen inne- håller information om balettkompaniet, text och mycket bilder. I mappen ska det också finnas plats för en DVD-skiva, och de två lösa delarna som ska integreras är dansarnas biografier och repertoaren. Arbetet har en fördjupande del som behandlar sex operahus och deras design in- och utvändigt. För att ge en komplett bild av varför designen ser ut som den gör finns en inledande del och även en kort historisk bakgrund till varje operahus. Syftet är att studera husens exteriör och interiör och se hur den tidens mode påverkat deras utformande, samt hur utseendet varierar mellan operahus från olika epoker.

Högskolan Dalarna Telefon: 023-77 80 00 781 88 Borlänge Telefax: 023-77 80 50 Röda vägen 3 URL: http://www.du.se/ DEGREE PROJECT Graphic Arts Technology

Programme Reg number Exents Graphic Arts Technology E 3278 GT 15 ECTS Names Year-Month-Day Katrin Age 05-08-07 Examiner Göran Bryntse Company/Department Supervisor at the Company/Department The Royal Opera Suzanna Carlsson Title Ballet folder for The Royal Opera Design and Architecture in Opera Houses

Keywords: ballet, opera, opera house, design, architecture, Royal Swedish Opera, The Teatro alla Scala, The Palais Garnier, Sydney Opera House, The Opéra Bastille, The Copenhagen Opera House

Summary

This work deals with the task of creating a ballet folder for The Royal Swedish Ballet at The Royal Swedish Opera in Stockholm. At the time, their current folder was a temporary solution and they needed a new one. The project involves designing this folder with its inner parts, construction, design and layout. The ballet folder contains information about the ballet company in text and pictures. The folder must also include a DVD-disc and the two separate parts, the dancers biography and the reper- toire, to integrate in the folder. This Degree Project has a theoretical part that discusses six opera houses and their interior and exterior. To give a complete image of why the houses design look the way they do, there is an introduction and also a short historical part to each one of the opera houses. The purpose is to study the exterior and interior of the houses and try to find out how the current style at the time influenced their design, and how the architecture varies between opera houses from different epochs.

Högskolan Dalarna Telefon: 023-77 80 00 781 88 Borlänge Telefax: 023-77 80 50 Röda vägen 3 URL: http://www.du.se/ Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Innehållsförteckning

1. Inledning 8 1.1. Bakgrund 8 1.2. Syfte 8 1.3. Mål 8 1.4. Metod 8 1.5. Avgränsningar 9 1.6. Om Kungliga Operan 9

2. Genomförande 10 2.1. Kontakt med handledare på Kungliga Operan 10 2.2. Skisser första stadiet 10 2.2.1. Första kommentarerna 11 2.3 Kontakt med baletten 11 2.4 Nästa förslag 12 2.4.1. Mappen 12 2.4.2. Text och bilder 12 2.4.3. Dekorelement 12 2.4.4. Fickan 12 2.4.5. Dansardelen 12 2.4.5.1. Omslag 12 2.4.5.2. Inbindning 12 2.4.5.3. Uppslagen 14 2.4.6. Kommentarer angående senaste förslag 14 2.5. Vidareutveckling av tidigare förslag 14 2.5.1. DVD och repertoar 15 2.5.2. Kommentarer angående senaste förslag 16 2.6. Finslipning 16 2.6.1. Förslag på omslag 17 2.6.2. Möte 17 2.7. Slutligt resultat 18 2.7.1 Grundlayout 18 2.7.2. Layout för balettmapp 18 2.7.3. Layout för dansardel och repertoar 19 2.7.4. Dekorelement 19 2.7.5. Teckensnitt, storlek och teckenfärg 20 2.7.6. Färger och toningar 21 2.7.7. Illustrationer 22

4 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

2.7.7.1. Operans krönta o 22 2.7.7.2. Textflödesillustrationen 22 2.7.7.3. Bokstavsdansaren 22 2.7.7.4. Bokstavsdansösen 22 2.7.8. Bildbehandling 23 2.7.8.1. Svansjön 23 2.7.8.2. Onegin 24 2.7.8.3. Double Concerto 24 2.7.8.4. Pippi Långstrump 24 2.7.9. Sammanfattning 24

3. Operahusens design och arkitektur 25 3.1. Operahusets uppkomst 25 3.1.1. Det första operahuset 25 3.1.2. Gottfried Semper, 1803-1879 26 3.1.3. Bränder 27 3.1.4. Stilarkitekturen 27 3.1.5. Totalteatern 28 3.1.6. 1960-talet och framåt 28 3.2. Teatro alla Scala, 1778 30 3.2.1. Varför byggdes operahuset? 30 3.2.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? 30 3.2.3. Bygget 30 3.2.4. Efter invigningen 30 3.2.5. Exteriör och interiör 32 3.2.5.1. Exteriör 32 3.2.5.2. Interiör 32 3.2.6. Total yta, antal salonger och sittplatser 32 3.3. Opera de Paris Garnier, Paris 1875 33 3.3.1. Varför byggdes operahuset? 33 3.3.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? 33 3.3.3. Bygget 33 3.3.4. Efter invigningen 34 3.3.5. Exteriör och interiör 34 3.3.5.1. Exteriör 34 3.3.5.2. Interiör 35 3.3.5.3. Beaux-Arts Architecture 35 3.3.6. Total yta, antal salonger och sittplatser 35 3.4. Kungliga Operan 1898 36 3.4.1. Gamla operahuset 1775 36 3.4.2. Varför byggdes det nya operahuset? 36

5 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.4.3. Vem var arkitekten och varför blev det han? 37 3.4.4. Bygget 37 3.4.5. Efter invigningen 37 3.4.6. Exteriör och interiör 38 3.4.6.1. Exteriör 38 3.4.6.2. Interiör 39 3.4.7 Total yta, antal salonger och sittplatser 40 3.5. Sydney Opera House 1973 41 3.5.1. Varför byggdes operahuset? 41 3.5.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? 41 3.5.3. Bygget 41 3.5.4. Efter invigningen 42 3.5.5. Exteriör och interiör 43 3.5.5.1. Exteriör 43 3.5.5.2. Interiör 43 3.5.6. Total yta, antal salonger och sittplatser 43 3.6. Opera de la Bastille 1989 44 3.6.1. Varför byggdes operahuset? 44 3.6.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? 44 3.6.3. Bygget 44 3.6.4. Efter invigningen 44 3.6.5. Exteriör och interiör 45 3.6.5.1. Exteriör 45 3.6.5.2. Interiör 45 3.6.6. Total yta, antal salonger och sittplatser 45 3.7. Operaen København 2004 46 3.7.1. Varför byggdes operahuset? 46 3.7.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? 46 3.7.3. Bygget 46 3.7.4. Efter invigningen 46 3.7.5. Exteriör och interiör 46 3.7.5.1. Exteriör 46 3.7.5.2. Interiör 47 3.7.6. Total yta, antal salonger och sittplatser 47

4. Slutsats 48

5. Diskussion 49

6. Slutord 50

6 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

7. Referenser 51

Bilaga A (52) Första skissen Bilaga B (53) Dekorelement Bilaga C (54) Balettmapp omslag Bilaga D (55) Balettmapp inlaga Bilaga E (56) Dansardel omslag Bilaga F (57) Dansardel inlaga Bilaga G (58) Repertoar inlaga Bilaga H (59) Skiss balettmapp Bilaga I (60) Skiss dansardel Bilaga J (61) Bilder Teatro alla Scalal Bilaga K (62) Bilder Opera de Paris Garnier Bilaga L (63) Bilder Kungliga Operan Bilaga M (64) Bilder Sydney Opera House Bilaga N (65) Bilder Opera de la Bastille Bilaga O (66) Bilder Operaen København

7 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Inledning

1.1. Bakgrund Fotoavdelningen på Kungliga Operan har tillsammans med marknads- avdelningen och Kungliga Baletten länge haft planer på att göra en så kallad balettmapp. Idéer har funnits och ämnet har diskuterats mellan de olika avdelningarna men har lagts på is på grund av bland annat brist på resurser.

1.2. Syfte Denna balettmapp ska presentera Kungliga Operan i Stockholm och Kungliga Baletten inför andra operahus världen över. Mappen ska skickas ut inför de turnéer som Kungliga Baletten gör runt om i världen.

1.3. Mål Att skapa en mapp som med text och bilder visar Kungliga Balettens dansare, Operans produktioner och alla de känslor som går att förmedla genom balettens alla rörelser. Mappen ska också gå att exportera till PDF för att kunna skickas över Internet.

1.4. Metod Tillsammans med kontaktpersonen på Kungliga Operan, Operans fotograf Alexander Kenney, gå igenom de tankar samt det ytterst tunna material som finns för tillfället. Kontakt med marknadschefen Lennart Lundblad, balettchefen Madeleine Onne och kungliga balettens dansare kommer också att vara en väsentlig del av förarbetet. Suzanna Carlsson är kontaktperson för baletten och den som tillsammans med Madeleine Onne har sista ordet. En stor mängd bilder kommer att tillhandahållas av Alexander Kenney. Vilka bilder som kommer att användas avgör Suzanna Carlsson, med hänsyn till vilka föreställningar som kommer att spelas de närmaste åren. En viss bildbehandling kommer att ingå där det behövs, i program- met Adobe Photoshop CS. Suzanna Carlsson har också ansvar för en stor del av den text som ska vara med. All layout kommer att göras i Adobe Indesign CS då Operans marknadsavdelning inom den närmaste tiden ska byta från Quark Xpress till Adobe Indesign. Eventuella illustrationer och grafik kommer att göras i Adobe Illustrator CS. Den yttre delen av mappen kommer ej att behöva uppdateras varje år utan innehåller neutral information om Kungliga Operan och Kungliga Baletten. Denna del kommer därför att tryckas på tryckeri. Den del som innehåller dansarnas biografier behöver som tidigare nämnts uppdateras så pass ofta att den måste kunna skrivas ut på Operans egna maskiner av baletten.

8 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

1.5. Avgränsningar Detta arbete omfattar idé, konstruktion och layout till själva mappen, idé och layout för dess innehåll, samt att lära ansvariga för baletten att använda Indesign och att exportera till PDF. Arbetet omfattar inte utkör- ning av dansardel och repertoar, utan enbart själva balettmappen.

1.6. Om Kungliga Operan Kungliga Operan har sedan den första föreställningen 1773 varit Sveriges nationalscen för opera och balett. Den första operaföreställningen spelades på det så kallade Bollhuset vid Slottsbacken. Det var kung Gustav III som lade grunden till den svenska operakonsten och operahuset. Det första operahuset byggdes 1775, det nuvarande invigdes 1898 sedan det gamla rivits. Kungliga Operan har satt upp både klassiska och moderna uppsätt- ningar av balett och opera. På 1920-talet började Kungliga Operan turnera med sina produktioner. Till en början bara i Sverige och Norden men turnéerna har nu besökt många platser runt om i världen. Efter nästan 100 år genomgick operahuset en ordentlig renovering och de publika utrymmena tvättades, målades och omförgylldes. Alla konstverk i trapphallen och hela Guldfoajén var täckta av sot från herrarnas cigarrer, men efter många timmars arbete, man gned guldet med bröd, var Guldfoajén åter glänsande med guldstuckatur på väggarna och i taket. De enorma speglarna som ger betraktaren en känsla av att sträcka sig hur långt som helst, återger guld, kristallkronor och möbler klädda i florentinsk guldbrokad, allt identiskt med och från samma tillverkare som de ursprungliga tygerna. Kungliga Operan är lika praktfull idag som när den invigdes 1898, men på husets andra sida, den tekniska, bland ljudlösa vinschar, olja och datorteknik har mycket förändrats. Ny teknik på de flesta avdelningar gör att konstruktion och bygge till största delen görs på Operan. Även på den grafiska sidan sköts produktionen till stor del i huset, som affischer för skyltning m.m. Detta gäller också hela programproduktionen utom just tryckningen. Bland annat av den anledningen skrivs biografier över sångare och dansare inom huset till viss del av artisterna själva. De flesta större danskompanier i världen presenterar sig i tryckt eller digital form. Kungliga Operan har en tid haft planer på att uppdatera och modernisera dansarnas biografier. Detta är viktigt för dansarnas internationella kar- riärer varför den måste kunna fungera självständigt och uppdateras av baletten själv. Avsikten med detta examensarbete är att utgöra grunden till detta.

9 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

2. Genomförande

2.1. Kontakt med handledare på Kungliga Operan Kontakt togs med Operans fotograf Alexander Kenney. Via telefon lämna- des en kort beskrivning av vad projektet handlade om och hur omfattande det var. Ett möte bokades in senare samma vecka. Under mötet diskuterades det mer grundligt vad denna balettmapp skulle innehålla och vad den skulle ha för syfte. Det visade sig att en balettmapp är något som alla balettkompanier i världen har, mer eller mindre välgjorda. Denna balettmapp används av de ansvariga för baletten när det är dags för turnéer i olika länder. Mappen skickas till det operahus eller den teater där föreställningen ska ges, och så kan mottagaren se vilka föreställningar olika dansare medverkat i och därefter välja vad de vill att Kungliga ska spela upp under sitt turnéstopp. Denna mapp ska också ha plats för en DVD-skiva. Den mapp som Kungliga Operan nu har är en vanlig svart kartong- mapp med Operans logotyp klistrad på framsidan och svartvita A4-sidor med enbart text, utskrivna från Word. Inga bilder på enskilda dansare finns med utan bara bilder i A4-format från olika föreställningar. I ett separat häfte som tidigare använts finns enbart svartvita porträttbilder på dansarna med i början medan texten återfinns längre bak i häftet. Detta ville baletten ändra på, då det är mer passande med en bild av varje dansare mitt i en rörelse än en porträttbild. Dessutom ska naturligtvis text och bild sitta tillsammans. Exempel från andra Operahus demonstrerades och att Operan behövde något annat var uppenbart. De krav som ställdes var att denna produktion skulle kunna hanteras av baletten själv. Projektet innebar layout och idé för mappen. Baletten ska kunna ändra text m.m. själv, dock ej själva layouten. De ska själv köra ut produktionen på Operans maskiner. Därför fanns det begräns- ningar när det gäller format. Dansarbiografierna måste vara i A4-format för att kunna skrivas ut på en ”vanlig” färglaser, och yttermappen ska då vara något större. Det kunde heller inte vara några utfallande bilder i dansardelen eftersom den färdiga sidan skulle vara exakt i A4-format.

2.2. Skisser första stadiet Då det enligt Alexander Kenney handlade om en yttermapp med två separata häften inuti började en del skisser ta form. Det häfte som skulle innehålla enbart bilder och neutral text om Operan och baletten behövde ingen speciell konstruktion utan där gällde det enbart layout. Det fick vänta eftersom konstruktionen på de andra delarna behövde lösas först. Den del som skulle innehålla dansarnas biografier krävde mest efter- tanke. Då sidorna skulle kunna bytas ut var för sig kunde inte en vanlig häftad broschyr användas, eftersom det skulle kräva att hela broschyren togs isär eller helt gjordes om varje gång. Därför uppkom idén med en häftad broschyr utan bilder eller liknande, men med en liten ficka upptill

10 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

och nedtill på varje sida. Baletten skriver ut dansarnas biografier på ett A4-papper som sedan sticks in i fickorna som håller arket på plats. Ett par enkla skisser som visade upp idéerna ritades upp i Adobe Illustrator CS. Dessa exporterades till .pdf och mejlades sedan över till kontaktpersonen Alexander Kenney (se bilaga A).

2.2.1. Första kommentarerna Alexander Kenney var mycket positiv till skisserna och vidarebefordrade dem till Suzanna Carlsson på baletten. Det visade sig att det blivit ett missförstånd på vägen mellan fotografen och baletten. Skisserna, som enligt Alexander Kenney var på rätt spår, var delvis helt fel. För det första skulle denna balettmapp inte bestå av en yttermapp med två lösa inlagor. För det andra skulle inte delen med dansarnas uppgifter uppdateras var tredje månad utan ungefär en gång per år om inget oväntat dök upp. Då skulle den gå att uppdatera under året. Dessutom skulle inte hela mappen produceras på Operans skrivare. Beskedet kom något oväntat då det från början verkat som om alla inblandade varit överens om vad projektet skulle gå ut på och hur arbetet skulle bedrivas.

2.3. Kontakt med baletten Kontakt togs med Suzanna Carlsson och under ett möte kom flera saker fram. Själva mappen behövde inte vara en självständig enhet utan fick gärna ha fasta sidor integrerade i dess konstruktion och design. Dessa sidor skulle innehålla informationen om Operan och Kungliga Baletten. Denna del skulle inte bytas ut de närmaste åren och skulle bland annat därför tryckas på ett tryckeri. Detta motsvarar då helt och fullt den del som tidigare var separat med bilder och text från olika balettuppsättningar. Delen för dansarnas information skulle som tidigare sagts vara i A4- format eftersom balettavdelningen själva ska kunna ändra i den. Den idé som de första skisserna presenterade fick positiva reaktioner men Suzanna Carlsson undrade hur ”stommen” till denna broschyr skulle produceras. Den ska helst inte behöva skickas till ett tryckeri och det var tveksamt om baletten själv skulle kunna sätta ihop den i det antal som behövdes. De texter och alla de bilder som Alexander Kenney lämnat var inte aktuella. Det var känt sedan tidigare att texten inte var helt korrekt, men nu visade det sig att många av bilderna som kom från olika uppsätt- ningar inte heller skulle kunna användas. Anledningen till detta var att eftersom den fasta delen i mappen skulle vara aktuell under flera år och inte bytas ut, vore det olämpligt att ha med bilder från föreställningar som inte kommer att spelas de närmaste åren. Det skulle kunna leda till missuppfattningar. Den text om Operan och baletten som skulle stå i den fasta delen av mappen var bara sex-sju rader lång och väldigt kortfattad. Suzanna Carlsson skulle se till att den texten, samt texten från balettchefen, uppdaterades och blev mer utförlig. Besked om vilka bilder som ska användas

11 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

skulle lämnas i samband med texterna. De enda som hittills var valda var bilder från Svansjön, som har spelats sedan 1964 och sätts upp regelbun- det.

2.4. Nästa förslag Ett förslag som följde de nya riktlinjerna gjordes, skrevs ut och häftades m.m. Detta skickades sedan med vanlig post till Suzanna Carlsson mån- dagen 25/4. Detta därför att det är mycket lättare att bedöma ett förslag man har i handen än på datorn. En kort beskrivning skickades med för- slaget och en längre mejlades sedan över.

2.4.1. Mappen Mappen är häftad i ryggen med ett antal fasta sidor och en ficka på den bakre pärmen. Fickan är del av samma ark som resten av mappomslaget, det kommer vara ett veck på fickans högra sida och limmad i över- och underkant. Formatet kommer att vara bredd 215mm x höjd 300mm. Inget förslag på fram- eller baksida har gjorts då det är oklart om det ska vara text och bilder eller både och o.s.v.

2.4.2. Text och bilder På uppslag ett ligger en helsidesbild samt text om Operan och baletten, för tillfället platshållartext (Times New roman 12pkt). Texten fortsätter på nästa sida, beroende på hur mycket text det blir. Alla textkolumnernas placering är anpassade efter bilderna, och kan ändras med bilderna. Texten ligger på en något genomskinlig beige platta och de två kolumnerna på första uppslaget ramar in och lyfter fram en av svanarna. Det känns viktigt att lyfta fram det speciella i bilderna, eftersom de är så vackra. Det är lite annorlunda när texten bara ligger på ena sidan, bilden klarar utan problem av att balansera upp det. Sedan ligger det en liten bild på den övre delen av den högra sidan. En blek beige färg används som teckenfärg på alla bilder utom en. Den beiga färgen är mjukare och inte lika skarp som vitt, och återknyter till dansarnas häfte (senare). På mittuppslaget ligger en bild tagen på svanarna bakifrån med ett blått ljus. Att just mittuppslaget ser annorlunda ut beror delvis på bilden. Eftersom det är ett veck i mitten och inte en skarv är den perfekt för en vacker bild man verkligen vill och kan fram- häva, som Svansjön. Här är istället texten blå för att inte störa bilden utan istället framhäva den.

2.4.3. Dekorelement Den lilla bilden som ligger på högersidan har fått ett speciellt dekorelement. När en liten bild är infogad i en stor bild har en ram av sirlig text lagts runt. Teckensnittet (Scriptina) blir väldigt dekorativt på det här sättet och lyfter fram det klassiska och graciösa (teckensnittet i sig) men ändå lite moderna (sättet det används på) som finns i balett. Det blir en vacker dekoration samtidigt som den är informativ. Det som verkligen kan störa en bild är små rutor med bildtext som slängts in här och var. Det

12 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

stör harmonin (och magin) totalt, därför måste det undvikas om möjligt. Dessutom blir det mycket mer estetiskt tilltalande än att bara lägga in en bild på en annan bild. Där enbart en bild används på sidan (som den från Guldfoajén och svanarna bakifrån) läggs texten i över- och underkant. Texten används som ett genomgående tema i hela mappen, en röd tråd som ger ett sam- manhang (se bilaga B).

2.4.4. Fickan På fickan finns profilen av en ballerina, skapad av en flödande text. Texten består av namn på olika föreställningar, som upprepas flera gånger. Fickans form är lite speciell och inte en vanlig kantig ficka. Det lite runda hålet visar vad som ligger i, och ligger precis så att figuren på dansardelens framsida syns. Även ett tumgrepp finns på sidan så att det blir lättare att ta ut innehållet i fickan.

��

2.4.5. Dansardelen

2.4.5.1. Omslag Omslaget plockar upp den flödande texten på bak- och delvis framsida, samt i bokstavsdansaren på framsidan. Omslaget går i klassisk beige (som teckenfärgen i dekoren) och en mjuk grå ton. Dansaren på framsidan och den flödande texten på baksidan ska inte vara i fullton, inte heller ”The Royal Swedish Ballet”. Den flödande texten från baksidan går in en bit på framsidan för att ta bort lite av A4-känslan. Eftersom det nu är nödvändigt att använda A4- formatet måste något göras för att ta bort den tråkiga känsla detta format ger. Denna dekor ger en känsla av ett lite högsmalare format.

2.4.5.2. Inbindning Här har en ny idé kommit till, jungfruben. Jungfruben består av en rund platta med två böjbara ben under. Dessa ben kan enkelt böjas ut för att hålla ihop två hålade papper. Eftersom de två lösa delarna ska vara lätta att ta isär och sätta ihop själv är det en smidig lösning, och billig. Jungfruben i guld passar dessutom den känsla som ska förmedlas. Inlagan består av lösa A4-sidor, dessa gör man hål i som vanligt med hålslag. Dock görs bara två hål på omslaget, som passar mot de två yttre av de fyra hålen som hålslagen gjort i inlagans sidor. Här sticks jungru- benen in. Då kommer inte de två oanvända hålen att synas. Med fyra hål blir det återigen en ”hophäftad A4”-känsla som absolut ska undvikas.

13 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

2.4.5.3. Uppslagen Första uppslaget är balettchefens sida. Hennes bild har också fått en ram av text, av hennes eget namn. Namnet står även överst i texten så att det inte går att missförstå vem det är. Hennes bild har ett annat format än dansarnas bilder som är mer högsmala, och även kolumnerna ligger annorlunda. Det är en annan typ av bild och en annan typ av text eftersom hon inte är dansare längre utan balettchef. Överst i yttre hörnet ligger samma bokstavsdansare som är med på framsidan, han är genom- gående. För sidorna med dansarnas biografier är grunden densamma, bokstavsdansaren finns med i de övre yttre hörnen, men bilderna är lika breda som kolumnerna. Textramar med dansarnas namn finns här också, och med namnet liggande överst i texten. Två dansare per sida blir lagom när texten är 10pkt, lägger man en dansare per sida kanske inte texten räcker till och dessutom blir det väldigt många sidor.

2.4.6. Kommentarer angående senaste förslag Förslaget blev väl mottaget överlag, dock ansåg Madeleine Onne att teckensnittet Scriptina var för snirkligt då balett i sig kan sägas vara ganska snirkligt. Idén med de två textkolumnerna på första uppslaget som ramar in och lyfter fram dansösen blev de mycket förtjusta i, men upptäckte att det syntes att alla dansare inte stod perfekt nu när bilden var i stort format. En annan bild behövdes men det skulle ordnas längre fram. De bilder som användes skulle också bytas ut då de som använts i detta förslag bara var ett exempel. Att ha en ficka på insidan av mappens baksida var en enkel lösning och den godkändes genast. Dess form med utstansningar uppskattades mycket eftersom det gjorde att hela fickan kändes betydligt roligare än en vanlig halvsidesficka. Vad gällde dansardelen så var både Madeleine Onne och Suzanna Carlsson nöjda med den nya lösningen på inbindning, med jungfruben i två hål. Även omslagets och inlagans layout var bra, det enda som väckte något missnöje var, som tidigare nämnts, att teckensnittet Scriptina var för snirkligt. De tyckte också att det var bra att bokstavsdansaren och den flödande texten inte var i fullton, men att ”The Royal Swedish Ballet” borde vara i fullton 100%. En sak som nu kom till var repertoaren och pressrösterna. Suzanna Carlsson undrade om dessa möjligen skulle kunna läggas in som lösa blad i den befintliga dansardelen, eller kanske löst i fickan? Sedan funderade de på om DVD-skivan också skulle placeras i fickan. Det började nu bli väldigt trångt i den lilla fickan...

2.5. Vidareutveckling av tidigare förslag Då teckensnittet Scriptina inte skulle användas togs tre nya förslag på teckensnitt fram; ”Snell Roundhand”, ”Kuenstler Script” och ”Shelley Andante Script”. Alla tre teckensnitten är ganska klassiska utan att vara spretiga. För att visa hur det kan se ut med de olika teckensnitten

14 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

gjordes tre varianter på uppslaget med dansarna. På det första uppslaget är ramarna runt bilderna skrivna med teckensnittet ”Kuenstler Script”. På det andra uppslaget med teckensnittet ”Shelley” och på det tredje ”Snell Roundhand”. De kan se lika ut vid första anblicken men studera t.ex. bokstaven J och E i Jan-Erik Wikström så syns skillnaderna mellan teckensnitten. Teckensnittet ”Shelley” rekommenderades då det kändes lagom sirligt och dess versaler är vackra utan att det blir överväldigande mycket. Här har dock en ganska stor ändring tillkommit. Efter noggrant övervä- gande har textramen runt bilderna och textraderna i över- och nederkant tagits bort och istället ersatts med en ram av linjer. Fortfarande finns namnet på dansaren/bilden med, men bara en gång. Ett par förslag med olika linjevarianter skickas med i förslaget.

�� Jan-Erik Wikström ��

��

�� 2.5.1. DVD och repertoar Här kommer DVD:n in i bilden. Att stoppa skivan i mappens ficka tillsammans med alla de andra saker som plötsligt tillkom kändes inte som någon god idé utan enbart rörigt. Istället blev det en annan lösning: ovan- lig, men rolig. På inlagans sista sida ligger en helsidesbild, på samma sätt som på tidigare uppslag. I förslaget ligger en bild på Pippi i Guldfoajén. På själva skivan finns sedan en del av Pippi-bilden, så att när sedan skivan sätts fast med en liten gummidutt eller liknande, så smälter den näs- tan in med resten av bilden. Sedan står det "The Royal Swedish Ballet"

15 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

på, och eventuellt Operans logotyp. När skivan är borttagen så är sidan en vanlig sida med en bild igen. De svarta och grå ringarna markerar var skivan sitter. Vad gäller repertoar och pressröster var egentligen lösningen självklar. Lösa blad som faller ur och som flyger runt överallt var inte ett alternativ. Dessutom blir det inte bra om det lösa bladet hamnar framför dansardelen, eftersom bokstavsdansaren då inte skulle synas. Det verkade inte heller som någon bra idé att sätta ihop det med dansardelen. Skulle det i så fall vara i början eller i slutet? Den bästa lösningen var helt enkelt att göra ett likadant häfte som det för dansarna. Lösa A4-blad med fastlagd layout som sätts ihop med två jungfruben på framsidan. Framsidan ser nästan likadan ut som den gör för dansardelen, men balettdansaren är i rött istället, samma röda färg som det är på fickan den ska stoppas i. ”Repertoar och recensioner” är också rött. På så sätt så gör det ingenting om den här delen skulle råka hamna framför dansarnas del, för det skulle fortfarande se snyggt ut när de låg i fickan. Dessutom hänger repertoardelen och dansardelen ihop på ett snyggt och bekvämt sätt, det syns att det är genomtänkt och att de två delarna harmonierar med varandra. Inlagans grundlayout är densamma som den för dansardelen. Bokstavsdansaren finns med i de yttre övre hörnen, i samma färg och procent som texten på utsidan. Då det inte finns några bilder här ligger det enbart en textkolumn. På sista sidan där tidigare års repertoarer står är det dock två smalare kolumner, lika breda tillsammans som den enkla kolumnen, eftersom det är korta men många rader text.

2.5.2. Kommentarer angående senaste förslag Det teckensnitt som valdes var Shelley Andante Script. Att byta ut textramen mot en linje och bara lite text ansågs som en god idé. Den ram/linje som valdes bestod av två linjer varav den ena var tunnare än den andra. Idén med DVD:n som en del av bilden blev mycket uppskattad och genast godkänd. Dock var det tveksamt om bilden på Pippi skulle använ- das eller om den skulle bytas mot någon annan. Häftet för repertoar och pressröster godkändes också. Den text som ska stå däri saknades fortfarande. Vad gäller själva mappen så bestämdes det att bilder från ett antal föreställningar skulle tas bort, dock var det inte klart vilka som fick och inte fick användas.

2.6. Finslipning Under ett möte med Suzanna Carlsson diskuteras en mängd detaljer. Bokstavsdansaren behövde snyggas till då den bara var en snabb skiss. Bland annat såg han för tjock ut och hans armar skulle vara längre. Bokstavsdansösen på fickan skulle också ändras, bland annat kjolen. Här diskuterades även omslaget som tidigare enbart har varit ett stort frågetecken. Det bestämdes att det inte skulle vara någon bild på framsidan, bland annat för att det var svårt att hitta någon som visade Operan och Kungliga Baletten i sin helhet utan att peka ut en specifik dansare

16 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

eller föreställning. Färgerna bestäms till guld och blått, både för att lyfta fram att det faktiskt är Kungliga Svenska Baletten (det finns bara fyra "kungliga baletter" i världen) och för att det ligger ganska nära svenska flaggans färger utan att likna Postens. Missnöje hade som tidigare nämnt visats över bilderna där man kunde se att alla dansare inte stod i perfekt position och formation. Bilderna var tagna under en pågående föreställning och alla dansare var mitt i en rörelse. En sådan bild visar inte upp kompaniet på ett positivt sätt och kan därför inte användas. Detta gällde fler bilder från framför allt Svansjön. Fortfarande var det oklart vilka bilder som kunde användas. Ytterligare bilder ratades, inga nya tillkom.

2.6.1. Förslag på omslag Två förslag på omslag tas fram. Båda är blå med det krönta o:t i guld på framsidan. Under står det ”The Royal Swedish Ballet”, även det med guld. På baksidan ligger adress och telefon m.m. längst ner till höger. Som dekorelement har det krönta o:t dragits upp i storlek och placerats på olika sätt på de olika förslagen. I och med att omslaget är mörkblått ingår det i förslaget att även repertoaren ska använda blått istället för rött.

2.6.2. Möte Onsdagen den 15/6 ordnades ett möte med Suzanna Carlsson och balettchefen Madeleine Onne på Operan. Där kom det fram att trots den enorma mängd bilder som fanns var det mycket få som kunde användas, beroende på dansarnas position. Madeleine Onne ville dessutom ha med fler bilder, bland annat från Pippi Långstrump som bara några veckor tidigare haft premiär. Den ena av framsidorna valdes, dock var det oklart vad som fick och inte fick göras med det kungliga o:t. Under mötet framkom bland annat att resten av bilderna på premiär- dansarna skulle skickas, att fotograferna till dansarbilderna skulle stå i slutet efter den sista biografin, att bokstavsdansösen skulle ritas om så att hon fick en tutu (en klassisk balettkjol i tyll) istället, plus andra små ändringar. Ytterligare bilder underkändes. En ny idé var att ha en bild på salongen på uppslag ett tillsammans med text om Operan, och en dansbild på uppslag två ihop med texten om baletten. Det framkom också att Operans nya tryckeri heter EO Print. Det kom också fram att kvinnan som skulle skriva texten om baletten inte hade möjlighet att göra detta, därför fanns det helt plötsligt ingen text att lägga in. Korrekt och fullständig repertoar från 2001–2005 fanns och skulle skickas via mail tillsammans med ett kalendarium för årets repertoar, med datum. Kontroll skulle ske för vad som fick göras med Operans krönta o, och om "The Royal Swedish Ballet" får skrivas med vilket teckensnitt som helst. Oklart.

17 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Per telefon bestäms uppslagens bilder till: 1. Svansjön, liggande svanar 2. Onegin, i Guldfoajén 3. Double Concerto 4. Pippi Långstrump 5. Pippi i Guldfoajén på vänster sida och mappfickan på höger

Det bestämdes även att texten om Operan skulle bytas ut mot text om baletten, enbart den texten skulle vara med. Den text som ligger på Operans hemsida skulle användas, den engelska versionen. Även den text som skulle ligga i repertoarhäftet som heter ”Introduction” skulle hämtas från hemsidan. Operans krönta o fick användas på det sätt som gjorts på omslaget.

2.7. Slutligt resultat

2.7.1 Grundlayout Mapp Dansardel/Repertoar De vita ramarna kring bilderna med den sirliga texten ska vara enkel, ren och klassisk, och associera till de spets- och tyllkjolar som används i den klassiska baletten. Dock kan materialet tyll nu även uppfattas som ett mycket modernt material då det återfinns i många klädkollektioner.

2.7.2. Layout för balettmapp Meningen med layouten var att den skulle spegla Kungliga Operan och framför allt Kungliga Baletten. Ordet balett framkallar ofta bilder på dansöser i tåspetsskor och vippande tutukjolar. Därför var det viktigt att visa att Kungliga Baletten har en bred repertoar som förutom klassisk balett även innehåller modern dans och balett i olika former. För att undvika vit eller färgad bakgrund som inte ger den känsla som skulle lyftas fram, lades en bild över hela uppslaget. Efter det sker en viss variation. De två första uppslagen skulle innehålla en viss textmängd, totalt tre kolumner. Genom att lägga en beige tonad ruta ovanpå bilden där texten skulle ligga blev texten lättläst utan att dölja och därmed för- störa bildens känsla. Första uppslaget har två kolumner. De ligger båda mot sidans ”ytterkanter”, d.v.s. vänster kolumn ligger mot sidans vänstra kant och höger kolumn ligger mot sidans högra kant, alltså mitten. Den spalt som uppstår mellan kolumnerna kan liknas med de sjok som skär- mar av scenen från kulisserna, eller bara som svepande dimslöjor som drar förbi svanarna där de rör sig kring sjön. På det andra uppslaget ligger den tredje kolumnen, längst mot vänster kant. Den går bra ihop med bilden och de varma färgerna gör att det är vilsamt att titta på uppslaget. Mindre bilder från samma föreställning har sedan lagts in på sidan. Det är endast en balett per uppslag.

18 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

I korta drag ser grundlayouten för balettmappen ut som följer: Varje uppslag täcks av en stor bild. Textkolumner ligger alltid på vänster sida. En liten bild ligger på högra sidans övre del, det är alltid endast en liten bild per sida. Om bilden är väldigt dramatisk och färgstark ligger ingen liten bild med på högersidan. Detta gäller om det ligger text på vänster sida. Det räcker gott med textkolumnen. Där inga textkolumner är med på vänster sida ligger istället en liten bild, precis som på den högra sidan. Det små bilderna är alltid lika breda, men höjden får variera. På sista sidan ska DVD-skivan sitta, den motsvarar en liten bild. Undantaget är mittuppslaget, där det mycket tidigt bestämdes att det enbart skulle ligga en bild och inget annat. Ingen text och inga andra bilder. Bilden som ligger på mittuppslaget skiljer sig mycket från den guld- färgade bilden på sidorna innan och effekten blir därmed mycket större. Layouten för omslaget är tänkt att vara klassisk i sin utforming men ändå kännas modern. Därför är enklast möjliga variant gjord, med det krönta o:t, texten och det uppförstorade o:t. Detta därför att det är fär- gerna som gör denna enkla layout till vad den är, elegant och passande ett kungligt balettkompani (se bilaga C och D).

2.7.3. Layout för dansardel och repertoar Tanken med utformingen för dessa två delar var att göra något enkelt och stilrent med en enkel dekoration som återknöt till balettmappen. Grundlayouten med bokstavsdansaren på framsidan och inuti häftena är lika i båda delarna. Det som skiljer dansardelen och repertoaren åt är kolumnernas bredd. I dansardelen är det två kolumner eftersom det är både text och bild, medan det i repertoaren bara är en då det bara är text. Undantaget är sidan med tidigare års repertoar som har väldigt korta men många rader och därför blir snyggast i två kolumner. Dessa två kolumner har tillsammans samma bredd som enkelkolumnerna. Två dansare per uppslag var lagom eftersom deras biografier inte är så långa att de på ett snyggt sätt skulle fylla upp en hel A4-sida, dessutom skulle det bli väldigt många sidor (se bilaga E, F och G).

2.7.4. Dekorelement De ljust beige ramarna kring bilderna med den sirliga texten ska ge ett enkelt, rent och klassiskt intryck, och ska återknyta till de spets- och tyllkjolar som används i den klassiska baletten. Dock kan materialet tyll nu uppfattas som ett mycket modernt material eftersom det återfinns i klädkollektioner i alla prisklasser. All dekor har färgen beige, den tonade rutan bakom texten och ramar och linjer i bilderna. För att lyfta fram bilderna och på samma gång lösa problemet med bildtext har balettens namn använts som ram. Grunden för dekoren är balettens titel i ett sirligt teckensnitt och sedan en dubbel linje, avståndet mellan text och linje är 12mm. Linjen är alltid med i nederkant av uppslagen, eftersom det aldrig ligger någon mindre bild där. Linjen ligger också med i överkant om det inte finns någon mindre bild inlagd på sidan. Den

19 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

övre av de två linjerna är tunn och den undre är tjock. I överkant ligger först balettens titel, sedan ett avstånd på 12mm och sedan den dubbla linjen. I underkant ligger linjen först och texten sedan. Detta för att få med titeln på båda sidorna av uppslaget, och för att man börjar överst till vänster och slutar längst ner till höger innan man vänder blad. På sidorna med textkolumner börjar linjen 12mm från kolumnens slut. En liten skillnad finns med när det gäller ramen kring de små bilderna. Grunden är densamma, titeln överst till vänster, ett avstånd på 12mm och sedan dubbellinjen. Linjen går hela vägen runt bilden men slutar 6mm innan den nått ända fram. Här är det inte frågan om en övre och en undre linje, utan snarare om en inre och en yttre. Den inre är den tunna och den yttre är den tjocka linjen (se bilaga H). Det finns en bild som bara har en ram och ingen text. Det är den lilla bilden på höger sida på uppslaget med Pippi Långstrump. Anledningen till det är att balettens namn enbart ska stå med två gånger, varken mer eller mindre. Dessutom ska det hela tiden eftersträvas att titeln står med i övre vänstra kanten och nedre högra kanten. För dansardelen är dekoren kring bilderna densamma. Den enda skill- naden är att ramen är svart istället för beige, samt att ramen börjar och slutar på ett fast ställe oberoende av dansarens namn. Detta är nödvän- digt eftersom baletten själv ska kunna lägga till dansare, ändra namn o.s.v, utan att behöva röra själva layouten (se bilaga I). Ett dekorelement som finns med i dansardelen och repertoaren är bokstavsdansaren. Han ligger placerad så att hans ben kommer utanför textkolumnerna, detta för att framhäva den fart och kraft som krävs för ett sådant hopp, och för att sidan inte ska kännas så uppstaplad. Bokstavsdansösen finns med på sista sidan i dansardelen, dels för att fylla ut tomrummet och dels för att knyta ihop början och slutet. Bokstavsdansösen dekorerar även fickan på balettmappen, tillsammans med fotografens och designerns namn.

2.7.5. Teckensnitt, storlek och teckenfärg De teckensnitt som slutligen blev bestämda var Shelley Andante Script och Times New Roman, de kontrasterar vackert mot varandra. I balettmappen, som är en något fristående del, användes Times New Roman 11pkt i brödtexten (svart). Shelley Andante Script användes i storlek 30pkt i rubrikerna (guld) och 20pkt i inledande ord i brödtexten (guld). Där text finns med i själva layouten och inte med annan text är det Shelley Andante Script 30pkt i beige. I dansardelen och repertoaren används samma typsnitt. Times New Roman 10pkt i brödtexten, bold 10 och 12pkt i under- och mellanrubriker. Ett undantag är balettchefens biografi i dansarhäftet och pressrösterna i repertoardelen, där är brödtexten Times New Roman 12pkt och under- och mellanrubrikerna bold 12 och 14pkt. Shelley Andante Script används i 26pkt (svart) i ramen runt dansarna och i 36pkt (svart) i ramen kring balettchefen. Shelley Andante Script 26pkt (blå) används i huvudrubriker i repertoaren och i 18pkt (blå) i inledning av meningar. Ett undantag från regeln att ha Times New

20 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Roman bold 12pkt där brödtexten är 10pkt gjordes för årtalen. Istället för att ha mellanrubriken i Times New Roman bold två storlekar större valdes Shelley Andante Script 14pkt (blå). Detta därför att det skulle bli svårläst med en mellanrubrik och en underrubrik på raderna ovanför varandra. Omslagens teckensnitt är Shelley Andante Script 48pkt för alla tre delar. Guld för omslaget till själva balettmappen, svart till dansarhäftet och blå för repertoaren. På baksidan av mappens omslag är adressen i Shelley Andante Script 14pkt, också det i guld.

2.7.6. Färger och toningar Den blå färgen och guldfärgen har valts i samråd med Madeleine Onne och Suzanna Carlsson, eftersom färgerna ligger nära den svenska flaggans färger. Guldfärgen visar också på att det är den Kungliga Svenska Baletten, vilket är speciellt då det bara finns fyra balettkompanier i värl- den som är kungliga. Den ljust beiga färgen är vald för att den är sval och klassisk, och passar bra ihop med de flesta färger. Där den används som omslagsfärg framträder den som beige, medan där den används som text- och ramfärg ihop med bilder ger ett intryck av att vara vit. Dock är den mjukare och behagligare att vila ögat på än ren vit färg. Svart är en naturlig färg att använda, speciellt i text. Bortsett från att använda den i brödtext m.m. har den använts i ett par av illustratio- nerna.

De färger som använts är: Blå C100 M92 Y0 K65 1. På omslaget till balettmappen och dess ficka, i textflödesillustrationen och bokstavsdansaren på repertoarens omslag/inuti, samt i rubriker och textinledning inuti repertoaren. Guld C0 M27 Y100 K55 2. I Operans krönta o och texten på balettmappens omslag, bokstavsdan- sösen och texten på balettmappens ficka, samt i rubriker och textinledning inuti mappen. Beige C0 M0 Y10 K0 3. I omslagen till dansarhäfte och repertoar, samt i ramar och tonplattor i balettmappen. Svart 4. I brödtext i alla delar, i textflödesillustrationen och bokstavsdansaren på dansardelens omslag och inuti, samt i text och rubrik inuti dansardelen.

Textflödesillustrationen och bokstavsdansaren både i svart och i blått är inte i fullton utan i 30% ton. Färgvärdena är anpassade för utskrift på skolans färglaser Canon CLC1150 och ej för tryck eftersom det när rapporten skrivs ej är klart med tryckeri och profil.

21 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

2.7.7. Illustrationer Alla illustrationer är ritade i Adobe Illustrator CS.

2.7.7.1. Operans krönta o Operans logotyp skickades över som en .eps via mail. Sedan öppnades filen i Adobe Illustrator CS och alla bokstäver utom det krönta o:t plocka- des bort. Logotypen var svart från början och gjordes därför om till guld. Sedan gjordes en kopia på denna fil. Kopian fick färgen C50 M25 Y0 K20 (ljusblå) och användes sedan på balettmappens omslags baksida och delvis framsida.

2.7.7.2. Textflödesillustrationen Illustrationen, som både används i sin grundform och för att göra de två bokstavsdansarna, består av en mängd olika föreställningar efter varandra som upprepas flera gånger. Den är gjord i tre varianter; blått, svart och guld, för att passa för alla delar i mappen.

2.7.7.3. Bokstavsdansaren Bokstavsdansaren är ritad efter en bild tagen av Alexander Kenney. Bilden visar en dansare mitt i ett hopp, iklädd lurvig väst och stövlar. På grund av dansarens klädsel och att bilden är tagen under föreställning, d.v.s. inte rakt framifrån, blev den första idéskissen inte helt korrekt. Då var det ännu inte klart om figuren skulle vara med. Längre fram korrige- rades illustrationen så att huvudet separerades helt från den uppsträckta armen, armar och ben ändrades och vissa förlängdes så att figuren skulle se ut att vara framifrån. Figuren gjordes också mer uppsträckt och betydligt smalare kring midjan där egentligen västen buktar ut. Håret togs bort från huvudet, vilket kan se konstigt ut när figuren är helt svart, men det gör sig mycket bra när figuren sedan består av flödande text. Sedan passades figuren in ovanpå textflödesillustrationen och genom att trycka Ctrl och 7 skapades en urklippt figur av text. Eftersom bokstavsdansaren är vänd åt olika håll beroende på om den sitter på höger eller vänster sida gjordes ytterligare en bild. Figuren speglades innan den passades in på textflödesillustrationen och klipptes ut. ��

2.7.7.4. Bokstavsdansösen Bokstavsdansösen är gjord på samma sätt som bokstavsdansaren. Hon är ritad efter en befintlig bild med en lång kjol som virvlar upp över benen, även hon snabbskissad. Dock tyckte Suzanna Carlsson att dansösens kjol skulle gå längre ner, varvid den ändrades tillsammans med ett par andra

22 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

små detaljer. När den skulle godkännas tyckte Madeleine Onne att dan- sösen istället skulle ha en tutu som står rakt ut från höften och ofta finns med i klassiska baletter. Dansösen ritades om igen och fick en tutu. Även här gjordes en del ändringar, som att separera armen från huvudet. När figuren är svart ser armen och huvudet lite märkliga ut, men det ser snyggt ut när hon består av text. Sedan passades hon in på textflödesillustrationen och klipptes ut. Bokstavsdansösen är med två gånger, en gång på fickan i guld och en gång i svart i slutet av dansardelen intill fotograferna. Hon är vänd åt olika håll och därför speglades även hon.

�� 2.7.8. Bildbehandling All bildbehandling är gjord i Adobe Photoshop CS. Några bilder som redan var av god kvalitet har inte rörts, bortsett från den profil som lagts på för att skriva ut på skolans färglaser Canon CLC1150.

2.7.8.1. Svansjön Bilden från baletten Svansjön som ligger på första uppslaget är från samma föreställning som den svansjöbild som tidigare låg där. På den tidigare stod svanarna i V-formation, och problemet var att positionen bland de flesta av svanarna inte var perfekt. Detta eftersom bilden togs under föreställning och deras fötter rörde sig hela tiden. Den byttes därför ut mot nuvarande bild. På den nya bilden har svanarna också en V-liknande formation, där vissa svanar ligger ner, andra är på väg ner och en del fortfarande står upp. Problemet med denna bild var de två textkolumnerna som ramar in en av svanarna på vänster sida. Just den svan som skulle lyftas fram satt inte ordentligt i position och det såg inte alls snyggt ut. Men istället för att leta efter ytterligare en ny bild retuscherades den i Adobe Photoshop CS. Den fina högra sidan av bilden kopierades, speglades och lades ihop med högersidan. Sedan flyttades den fina sittande svanen något med hjälp av klonverktyget, för att hamna mer lämpligt i förhållande till textkolumnerna och de andra svanarna. Eftersom det ligger två textkolumner och en bild på uppslaget är det omöjligt att gissa att bilden är speglad. Efter det skärptes bilden och sparades. Den lilla bilden uppe till höger, på prinsessvanen och prinsen, var av god kvalitet och såg bra ut.

23 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

2.7.8.2. Onegin På andra uppslaget finns bara en bild, från baletten Onegin, där ensemblen står uppställd i Guldfoajén. Eftersom det är en uppställd bild var skärpan bra och ingen hade blivit fotograferad mitt i en rörelse.

2.7.8.3. Double Concerto På mittuppslaget ligger en bild från Double Concerto. Denna bild var lite oskarp och dessutom låg det text i över- och underkant. Texten klonades bort och bilden skärptes något med en oskarp mask.

2.7.8.4. Pippi Långstrump På uppslaget med Pippi Långstrump ligger det tre bilder, varav en ligger över hela sidan. Den stora bilden med hela ensemblen är oskarp. Eftersom bilden är tagen under pågående föreställning finns det en viss rörelseo- skärpa som det är svårt att göra något åt. Ett försök gjordes genom att bland annat lägga på en svag oskarp mask i Adobe Photoshop CS, bilden förbättrades något och det beslutades att den skulle användas. De två mindre bilderna på Karlsson och Persson, och Mamma Ängeln hade hög upplösning och var skarpa. På det sista uppslaget ligger en bild på vänster sida på Pippi i Guldfoajén. Den bilden var också bra och behövde inte retuscheras. Ingen retuschering eller behandling har gjorts på bilderna i dansardelen.

2.7.9. Sammanfattning Arbetet kan sammanfattas med att målet var att få fram det klassiska som finns i balett, men samtidigt peka på det moderna och nytänkande, eftersom det inte bara är baletter som Svansjön som spelas nu för tiden. Därför har klassiska element använts, sådant som förknippas med balett och opera, som det sirliga teckensnittet och bildernas innehåll, men de har kombinerats på ett nytt och annorlunda sätt.

24 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3. Operahusens design och arkitektur

3.1. Operahusets uppkomst Teatrar av olika slag har funnits så långt bak i tiden som det funnit civi- liserade bosättningar. Arkitektonisk utformning och naturligtvis vad som utspelar sig på scenen har varierat över åren. Ett operahus är detsamma som en teater men med inriktning mot opera och operetter. Opera i sig är en relativt ny företeelse. Musik har länge haft sin givna plats i teaterstycken, men idén att skriva en föreställning där hela fram- förandet bygger på musiken är bara några hundra år gammal. Att sjunga istället för att tala, och där rösten är ett instrument bland de andra i orkestern.

3.1.1. Det första operahuset År 1637 öppnades det första riktiga operahuset i Venedig. Tidigare spelades operor på mindre, privata teatrar och ensemblen hade ingen fast scen som de var knutna till. När det nu byggdes ett hus som var speciellt utformat för att spela operor var det en stor händelse. Opera hade varit något exklusivt, ämnat enbart för bildade aristokrater, men i och med detta offentliga operahus blev opera något allmänheten fick tillträde till. I Venedig gick folk ur alla samhällsklasser på opera, och alla var väl- komna bara de betalade. Trenden spreds sig snabbt och mellan 1637 och 1700 byggdes hela 17 operahus i Venedig. Dessa teatrar ägdes av olika patricierfamiljer som hyrde ut till impressarier* som sedan satte upp föreställningarna. Speciellt populära var operor med spännande kärleks- intriger och praktfull dekor som kunde förändras under föreställningens gång. Det i kombination med kända sångartister drog stor publik, och ju större publik desto mer pengar tjänade man. Vid utformandet av ett operahus fick arkitekten arbeta annorlunda än när han ritade de gamla teatrarna. För det första skulle så många som möjligt få plats i åskådarrummet, samtidigt skulle italienarnas krav på avskildhet och privatliv uppfyllas. Lösningen på detta blev vertikalt liggande rader ovanför varandra som var indelade i loger. På parketten**, ställdes stolar upp. I de nya operahusen låg hela åskådarrummet i mörker, en stor skillnad mot de tidigare teatrarna där publiken var en del av föreställningen. Därför lades inga pengar på arkitektonisk utsmyckning. För att få in så stor publik som möjligt krymptes proscenieramen*** till ett smalt band. Logerna tog stor plats och fler byggdes därmed intill prosceniet. I och med detta hade den så kallade logeteatern skapats, och italienarna älskade den.

Planritning från Venedig, 1600-tal.

25 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Operahusen var inte bara ett ställe dit man gick för att se operor, teatern fungerade som ett klubbhus och allting kretsade kring socialt umgänge. Man hyrde sin egen loge för en eller flera säsonger, och bekostade själv möblering och utsmyckning, allt efter eget tycke och smak. Logen kunde dessutom stängas av mot scenen så att det blev en privat salong där man tog emot gäster, åt och spelade kort. De som inte hade råd att betala för en egen loge fick nöja sig med parketten. De bekväma stolarna hyrdes per kväll, och för att behålla känslan av att vara privat kom publiken oftast maskerad.

Veneziansk logeteater. Gravyr från 1700-talet.

Teaterns grundstruktur var bra, men sikten från logerna behövde förbätt- ras utan att minska antalet platser och förstöra akustiken. I Teatro alla Scala, som återkommer längre fram i arbetet, fulländades det offentliga operahuset. Det var komfortabelt, akustiken var utomordentlig och det gick snabbt att evakuera vid brand. Även artisterna fick det bekvämare bakom scenen. Från Italien spreds nu logeteatern ut i Europa. Under den här perioden växte det franska inflytandet på operahusens arkitektoniska utsmyckning.

3.1.2. Gottfried Semper, 1803-1879 Den tyske arkitekten Gottfried Semper retade sig på sättet att bygga operahus. Hans idé var att trots en byggnads monumentala form så skulle den fungera tillfredsställande för sitt rent praktiska ändamål. Istället för att bygga ett stort och överväldigande hus först och sedan bygga in en teatersalong så skulle byggnadens inre bestämma dess yttre form. Semper ansåg att det genom fasadmaskering gick att dölja skavanker i byggnadens yttre, men att det på ett negativt sätt skulle påverka det karakteristiska i teaterns form. Den moderna teaterns behov krävde en del mindre avvikelser från stilrenheten. Det motiverade Semper med orden: ”I en byggnad där det än gråtes än skrattas, men alltid spelas kan * Impressario – person som en viss lek med formerna ha fog för sig.”. förmedlar artistuppdrag åt Under 1700-talets andra hälft hade det elliptiska åskådarrummet varit sångare, musiker o.d. ett stort samtalsämne. Adelcrantz operahus i Stockholm (byggt 1782) ** Parkett – åskådarutrymmet ansågs vara ett utmärkt exempel på att ett elliptiskt åskådarrum var bäst på en teatersalongs golv ut akustisk synvinkel, operahuset var känt för sin mycket goda akustik. *** Proscenium – avgränsar scenen mot salongen

26 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Semper var en av kritikerna av ellipsformen, hans åsikt var att ljudet inte gick fram lika bra till alla delar av salongen. Istället blev åskådarrummet runt i den teater han ritade i Dresden.

Sempers operahus i Dresden, rekonstruerat.

3.1.3. Bränder Man använde levande ljus i operahusen och bränder var ett vanligt inslag i operahus liv och när sedan gasljuset kom ökade antalet bränder mar- kant. Under 1840-talet ansågs det att gasen borde förbjudas, speciellt på teatrarna. Bortsett från brandrisken så var gasljusets sken bländande och det blev hett och det stank inne i salongen. Men gasljuset blev kvar eftersom det ansågs vara en nödvändighet, att en och annan teater brann ner fick man acceptera. Under den här tiden infördes nya byggnadsnormer för stabilitet och brandhärdighet, för att minska risken för brand och dödsfall. Många rymliga, logiskt placerade utrymningsvägar krävdes, annars hade inte publik och personal någon chans att ta sig ut vid en brand eller en gas- explosion. Trapporna till raderna lades med egna bärande murar och vestibulen byggdes ihop med trapporna till ett överdådigt konstverk. På 1870-talet gjordes en undersökning i Tyskland som visade att mellan år 1843 och 1850 hade hela 43 teatrar brunnit ner till grunden. Fram till 1860 ökade siffran till 67 operahus som brandhärjats och förstörts, och 1870 var siffran uppe i 97 stycken.

3.1.4. Stilarkitekturen Under 1800-talet kom flera yngre arkitekter som ville skapa något helt nytt. Det blev stilarkitekturen. Två av dem var Charles Garnier och Axel Anderberg, vars arbete återkommer lite senare. Stilarkitekturen stod för överdåd, rikt dekorerade byggnader och blandning av olika element. Under 1890-talet började det riktas skarp kritik mot stilarkitekturen, den degraderades ner till ren dekoration. Anderberg fick kritik av Ragnar Östberg som var väl insatt i byggandet av operahuset i Stockholm. Han var tydligt avståndstagande till Anderberg och den arkitektur han företrädde. Men mer moderna, kontinentalt orienterade arkitekter som Anderberg hade en annan inställning till stil. Han var intresserad av

27 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Manfred Sempers* liberala inställning till både material- och stilval. Alla stilar är tillåtna, när det gällde teaterbyggande måste valet bero på teaterns storlek, dess syfte, av omgivningens karaktär eller de befintliga byggnaderna i närheten, samt av konstnärens egenart. Han menade att eftersom man på scenen ville skapa en illusion genom att använda publi- kens sinnen och fantasi, så var det viktigt att frihet rådde även vid den arkitektoniska utformningen av husets exteriör.

3.1.5. Totalteatern Under 1900-talets första decennier experimenterades det mycket. Man ville ”reteatralisera” teatern och komma bort från 1800-talets illusions- teater. Det experimenterades med nya scenlösningar, bland annat Walter Gropius totalteater. En öppen och flexibel byggnad som uteslutande verkade genom sina föränderliga rymdförhållanden. Konstruktionen baserades på en skiva. Beroende på dess läge förändras lokalen. Man kan växla till en djup scen där åskådarna sitter framför scenen, en reliefscen där åskådarna sitter på tre sidor och en arenascen där åskådarna sitter runt om. Denna idé blev inte mycket mer än just en idé, för även om man skulle lyckas bygga detta rent tekniskt skulle teaterns takkupol ha blivit en akustisk katastrof.

Walter Gropius totalteater 1926. De tre nedre ritningarna visar de tre lägena djup scen, reliefscen och arena.

3.1.6. 1960-talet och framåt Sedan 60-talet är inte längre hovteater, logeteater och radteater negativt laddade ord. Därför kan nu den runda radteaterns fördelar utnyttjas utan förbehåll. Ett exempel på detta är det nya operahuset i Helsingfors (1993).

Detta är en kort sammanfattning av vad som ligger till grund för ope- * Manfred Semper – Författare rahusens utformning, både konstruktion och dekoration. 1800-talet var av boken ”Handbuch der operahusbyggandets era och husen dök upp överallt. Tidslinjen på nästa architektur”, som avhandlar sida visar upp en del av de hus som byggdes med början från La Scala teater- och byggnadsarki- på 1700-talet fram till idag. Av dessa operahus är sex stycken utvalda, i tektur. Ej att förväxla med första hand för sin arkitektur och design, men även för att det som påver- Gottfried Semper. kade deras utseende är mycket intressanta historier.

28 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

��

Detta arbete tar upp de operahus som ligger ovanför tidslinjen.

Teatro alla Scala, Milano 1778 Opera de Paris Garnier, Paris 1875 Kungliga Operan, Stockholm 1898 Sydney Opera House, Sydney 1973 Opera de la Bastille, Paris 1989 Operaen København, Köpenhamn 2004

29 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.2. Teatro alla Scala, 1778

3.2.1. Varför byggdes operahuset? I februari 1776 hade den tidigare teatern brunnit ner till grunden under en karneval, och La Scala skulle bli det nya centret för opera i Milano. Initiativet togs av nittio välbärgade herrar som hade ägt loger på den gamla teatern. De skrev till Ferdinand I av Österrike och bad om en ny teater, och gärna också en där de kunde vara under byggets gång. Den nya teatern byggdes på Santa Maria alla Scalas tidigare plats. Kyrkan revs och efter två år stod det nya operahuset klart.

3.2.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? Teatro alla Scala har som tidigare nämnts pekats ut som det fulländade offentliga operahuset. Grundformen i åskådarrummet var elliptisk och akustiken var utmärkt. Bakom detta mästerverk stod arkitekten Giuseppe Piermarini. I Italien var Piermarini en välkänd arkitekt som tillhörde neoklassicismen*. Han fortsatte att utveckla logeteatern så att den skulle rymma en ännu större publik, men fortfarande behålla akustiken och sin skönhet. Men arbetet hade inte varit alldeles enkelt. Piermarinis första skiss för det nya operahuset blev nämligen direkt ratad av den österri- kiske guvernör som hade hand om projektet. Den andra skissen däremot togs bättre emot och godkändes av kejsarinnan Maria Theresa.

3.2.3. Bygget Kostnaderna för bygget betalades genom försäljning av logerna. Det dröj- de inte länge innan La Scala blev den självklara mötesplatsen för adliga och välbärgade Milanobor. Ovanför logerna fanns plats för dem som hade det sämre ställt och inte hade råd med egna loger eller ens en egen plats på parketten. La Scala hade även ett casino i sin foajé. Brandsäkerheten hade blivit bättre i det nya operahuset än i de tidigare, det gick nu att evakuera människor från både de publika områdena och resten av huset. La Scala lystes upp av 84 oljelampor kring scenen och ytterligare ett tusental i resten av operahuset. För säkerhets skull var flera rum utrustade med vattenhinkar. Lyckligtvis skedde det inga stora olyckor, och 1860 introducerades gasljuset. I slutet av 1800-talet kom det elektriska ljuset och 1883 var hela operahuset försett med elektricitet.

3.2.4. Efter invigningen Teatro alla Scala invigdes i augusti 1778. Det som framför allt spelades var opera buffa**, bland annat Il barbiere di Siviglia – "Barberaren i Sevilla". När repertoaren förnyades mellan 1793 och 1798 var den influ- * Neoklassicism – en stil som erad av den neoklassiska franska stilen, och opera buffa och romantiska efterbildar den klassiska operor spelades om vartannat. antiken. 1806 bestämde sig Alessandro Sanquirico, scenograf*** på La Scala, för ** Opera buffa – komisk opera. att anpassa teatern till den nya romantiska riktningen. *** Scenograf – konstnär som Många kända operor spelades för första gången på La Scala. Det var gör teaterdekor. operor av Giuseppe Verdi, Pjotr Tjajkovskij och många fler. Speciellt

30 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Verdi hade en stark anknytning till La Scala. 1839 introducerades hans verk för första gången, och hans verk Nabucco (1842) hjälpte till att stärka La Scalas position som en av de ledande teatrarna i Europa. 1872 spelades Aida för första gången i Europa, på La Scala. År 1898 fick teatern stora ekonomiska problem och man försökte sig på nya sätt att styra La Scala. En man som fick en betydande roll var Arturo Toscanini. Toscanini blev konstnärlig chefdirigent och ändrade om ordentligt i både sättet att sätta upp en föreställning och dess förhållande till publiken. Han anses vara en av tidernas största dirigenter och gjorde mycket för La Scala. Bland annat var det han som inkluderade symfoni- musik i repertoaren. Efter att ha spelat Richard Strauss Salome började teatern att välkomna utländska kompositörer. Från 1921 fick man inte längre hyra logerna privat, efter första världs- kriget råkade teatern i en ekonomisk kris och La Scala togs över av en statlig organisation. Nu skedde en del förändringar i operahusets inre. Scenen byggdes ut och blev större, och tekniken bakom uppdaterades. Organisationen såg till att operahuset användes, och under åren fram till andra världskriget uppträdde många artister på dess scen. Under andra världskriget blev operahuset mer eller mindre sönder- bombat, men renoverades och öppnades igen 1946. Det dröjde inte länge innan La Scala återigen tog sin plats i toppen bland de mest uppskattade operahusen. 1997 blev La Scala privatägt och därmed moderniserat. Bland annat började man turnera runt om i världen. La Scala började renoveras 2002 och två år senare öppnades teatern igen med samma opera som invigde La Scala 266 år tidigare. Under reno- veringen fruktade många att de historiska detaljerna skulle gå förlorade, men operakompaniet var väldigt nöjda när de upptäckte hur bra akustiken blivit efter att den tjocka röda mattan tagits bort. Arbetet har bland annat inkluderat att bevara operahusets utseende och att förnya tekniken bakom scen.

31 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.2.5. Exteriör och interiör

3.2.5.1. Exteriör Fasaden är i huvudsak i sten och elegant utan att vara överdådig. Fönstren på andra våningen skiljs från varandra med dubbla pelare och utsirade kornischer pryder fasaden.

3.2.5.2. Interiör På insidan är huset mycket enkelt jämfört med till exempel Garniers operahus. Dock finns det gott om guld, stuckatur och statyer. I salongen är de sex balkongerna i vitt med utsirad stuckatur klädda i bladguld, fyra stora korintiska pelare i guld och vitt står i prosceniet och där finns även plats för två gyllene statyer. Kejsarens loge ligger på andra balkong, mitt emot scenen, och har en elegant rektangulär form. Taket är skulpterat, i vitt och guld, och mitt över salongen hänger en stor ljuskrona. Det sitter belysning i form av ljusstakar på utsidan av balkongerna som långsamt tonas ner när föreställningen ska börja. Naturligtvis fanns den röda sammeten på väggarna i balkongerna och på sätena (den är nu delvis borttagen). Ridån är målad i rött med gyllene band och fransar och det kejserliga vapnet i guld är målat mitt i. Operahusets in- och utsida ger ett smakprov av vad som komma skall längre fram i tiden. Här finns början till de extravaganta teatrar som byggdes i Paris och Wien. På La Scala är det dock fortfarande smakfullt dekorerat och i lagom mängder (se bilaga J).

3.2.6. Total yta, antal salonger och sittplatser Efter ombyggnaden av Teatro alla Scala är det ingen som vet hur stor husets totala yta är. Operahuset har en salong med plats för en publik på 2 800 personer.

32 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.3. Opera de Paris Garnier, Paris 1875 Opera de Paris Garnier ligger i norra änden av Place de l’Opera i Paris och anses vara en av arkitekturens största mästerverk genom tiderna. Parisoperan blev en av kontinentens stora mönsterbyggnader, och blev känd för sin djärva arkitektur med olika former. Men skulle idag förmod- ligen anses som alltför överdådig och smaklös. Å andra sidan är det precis så här som de allra flesta förväntar sig att ett operahus ska se ut.

3.3.1. Varför byggdes operahuset? Före 1861 hade den franska teaterdesignen en mycket blygsam historia. Det fanns små teatrar, men de motsvarade inte något operahus. En man vid namn Jacques-Francois Blondel hade många åsikter om hur ett så stort bygge skulle konstrueras, och kritiserade flitigt den italienska logeteatern med sina stängda loger. Istället ville han ha öppna balkonger som sträckte sig runt hela salongen. Blondel tyckte också att utsidan skulle spegla den magnifika stad som det byggdes i. Det första riktiga operahuset i Paris var Seconde Salle du Palais Royal som invigdes 1770, men det fick bara stå i dryga 11 år innan det brann ner till grunden. Redan då talades det om en tävling men det blev inget av. Istället byggdes ett nytt hus som sedan flyttades. Under åren fram till 1860 kom det mycket förslag och alla som ansåg sig veta något om arkitektur lade fram sina åsikter. 1860 hade Victor Louis avslutat arbetet med salongens form, men hur huset skulle se ut och var det skulle ligga var fortfarande ett frågetecken.

3.3.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? År 1861 utlystes en tävling. Det var ovanligt med sådana demokratiska grepp, men kejsar Napoleon III ville fortsätta att vara populär trots sitt styre. Detta var en chans för unga och okända arkitekter eftersom de redan kända var rädda att deras goda rykte skulle förstöras om de inte vann. En ung man vid namn Charles Garnier deltog tillsammans med 170 andra i tävlingen. Garnier växte upp i Paris slumkvarter men hade genom hårt arbete lyckats få utbildning på L’Ecole de Dessin och L’Ecole des Beaux-Arts. Han utgick helt från sina känslor och sin erfarenhet från skolan när han ritade sitt förslag, speciellt den senare skolan var en stor inspiration. Garnier var bara 35 år när han vann tävlingen och skulle presentera sitt förslag för kejsar Napoleon III och kejsarinnan Eugénie. Kejsarinnan var fientlig eftersom hennes egen favorit inte vunnit, och frågade vad det var för stil, eftersom den varken var grekisk eller romansk. Garnier svarade då att huset var i Napoleon III:s stil, ett svar som roade kejsaren.

3.3.3. Bygget Bygget fick problem med bland annat en underjordisk flod och en underjordisk reservoar fick konstrueras under byggnaden. Denna sjö inspire- rade till fantomens håla i operan Phantom of the Opera.

33 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Garnier anses vara den stora stilfrigöraren. Han använde arkitektoniska former och motiv i kombinationer som aldrig tidigare ens tänkts. Genom att blanda olika stilar från olika tider från den nationella franska repertoaren lyckades han skapa något helt nytt. Garnier hade en svensk brevvän vid namn Fredrik Wilhelm Scholander* som skrev att: ”operahusets yttre på ett tydligt sätt gifver tillkänna sitt ändamål och lemnar redan på afstånd en föreställning om de tre stora afdelningarna i det inre; försalarne, salongen och skådebanan”. Han var uppenbarligen imponerad av Garniers verk.

3.3.4. Efter invigningen Huset invigdes med pompa och ståt 1875 av kejsarinnan Eugénie. Många hade åsikter om husets utseende, men det var ett operahus för aristokra- terna och de var nöjda. Operahuset renoverades nyligen och friser och statyer fräschades upp.

3.3.5. Exteriör och interiör Garnier blev hårt kritiserad för sitt operahus, stilfriheten ansågs opas- sande. Samtida kritiker var speciellt emot sättet att använda motiv som utvecklingsmässigt och av tradition förknippades med byggnader som till exempel Louvren. Däremot fick Garnier beröm för sitt sätt att knyta an till Victor Louis i teatersalongens form och design. Utformningen byggde på Gottfried Sempers teser, men Semper själv tyckte att Parisoperan representerade en tillgjord överdrift. Visst befriades stilarna i och med Parisoperans tillkomst, men det byggde framför allt på det nationella och det associativa. Blandningen mellan de patriotiska motiven och sättet att få publiken att tänka att operahusets storslagna ut- och insida också betyder storslagna föreställ- ningar, lockade publiken till Le Palais Garnier.

3.3.5.1. Exteriör Operahuset byggdes i sten, men innanför stenväggarna finns en konstruk- * Konstakademiprofessor och tion av stål, något mycket ovanligt på den tiden. Garnier var fascinerad en svensk arkitekturaukto- av teknikens framsteg och installerade även elektricitet i huset så snart ritet. det var möjligt.

34 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Byggnaden är på gränsen till överdekorerad, stilen är storslaget överar- betad och dekorerad med all möjlig utsmyckning. Fasadens material är sten, marmor och gjutjärn. Pelarna är i rosa marmor, fasaden är täckt av omsorgsfullt utarbetade friser* och två gyllene statyer ståtar på taket tillsammans med en kupol i koppar. Intrycket är att ett sådant storslaget hus definitivt bjuder på något utöver det vanliga, och att det var aristokraternas hemvist råder det inget tvivel om.

3.3.5.2. Interiör Insidan är om möjligt ännu mer storslagen än utsidan. Något som speciellt gjorde operahuset berömt var den storstilade och intrikat designade trappanläggningen, som är hela 30m hög och i marmor (se bilaga X). Designen med stora entréer och trappformationer lånades från barockpa- latsens design, men de var inte bara imponerande utan även funktionella. Operans besökare blev visserligen överväldigade men de gick garanterat inte vilse. Den stora foajén är 54m lång och dess tak är täckt med mosaik och ljuskronor hänger överallt. Stuckatur i både sin originalfärg och förgylld pryder sin plats på de flesta ställen i huset. Under den stora kopparkupolen ligger salongen, rikligt dekorerad med röd sammet, små keruber i gips, nymfer och naturligtvis bladguld. Väggarna är dekorerade med friser och änglar, och över salongen svävar en stor ljuskrona med en vikt av hela sex ton. Taket målades av Marc Chagall 1964 (se bilaga K). Balkongerna är någonstans mellan öppen balkong och loge med sina skärmväggar som ger en viss avskildhet. Sätena är naturligtvis i röd sammet.

3.3.5.3. Beaux-Arts Architecture För att förstå Garniers smak bör man ha en viss kunskap om Beaux–Arts Architecture, imperialistisk romersk arkitektur, italiensk renässans och speciellt fransk och italiensk barock. Mycket skulpturala dekorationer tillsammans med konservativa linjer, med plats för franska och italienska barock- och rokokodetaljer ihop med en impressionistisk touch. Byggnaderna skulle prydas av detaljer i överdriven storlek, stora skulp- terade konsoler, djupa kornischer, och en så stor mängd skulpturer och detaljer och utsmyckningar kunden hade råd med.

3.3.6. Total yta, antal salonger och sittplatser Operahusets totala yta är 11 000m2. Trots dess yta rymmer huset bara en teater med 2 200 platser.

* Fris – list eller bandliknande väggfält, ofta med figurer.

35 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.4. Kungliga Operan 1898

3.4.1. Gamla operahuset 1775 Gustav III lade grunden till den svenska operakonsten. Fransk opera och teater var så självklart att tanken på svensk opera var obegriplig, men kungen samlade snabbt ihop ett kompani. Problemet var bara var de skulle hålla till. En del av föreställningarna kunde spelas på Bollhuset, men det var egentligen alldeles för litet. Bortsett från slottsteatrarna på Drottningholms slott, Gripsholms slott och Ulriksdals slott, fanns det bara en svensk teater i Stockholm. Den var dock i mycket dåligt skick och helt fel placerad. Istället för att ligga i stadens centrum låg den i dunkla kvarter där det söps och slogs, i Gamla stan. Därför bestämde kungen att ett nytt operahus skulle byggas i Stockholm. Platsen blev Gustav Adolfs torg vid Strömmen. Gustav III hade låtit köpa den De la Gardieska tomten, Ekebladska huset och en del andra byggnader som låg där Gustav Adolfs torg ligger idag. Operahuset såg ståtligt ut på framsidan, men på baksidan där den vanliga publiken fick gå in var det inte lika tjusigt. När man rev husen som stod där innan hade man av ekonomiska skäl sparat en del av husens fasader som man sedan återan- vände på operahusets baksida. Huset ritades av arkitekten Carl Fredrik Adelkrantz, som även åter- uppbyggde Drottningholms slottsteater efter branden 1766, och som invigdes 1782 med pompa och ståt. Salen beskrevs som en av de vackraste i Europa, med nitton loger per rad, utom i den första där det bara fanns tolv eftersom den stora kungliga logen tog stor plats. Den stora ljuskronan i taket imponerade också. Ridån var röd och de dominerande färgerna var vitt, guld och grått. Salongen var elliptiskt formad, med scenen i ena änden och kungens loge i den andra, så att han skulle få det bästa ljudet. Dock är det tveksamt om Adelkrantz fick något mer än äran för något av de två husen, eftersom varken hovet eller staten ville kännas vid skul- derna. Operahuset var mycket aristokratiskt och det utfärdades kungörelser över vilka vagnar och ekipage som fick stanna utanför stora entrén och vilka som fick åka runt till baksidan. Gustav III fick dock bara njuta av sitt operahus i knappt tio år innan han blev skjuten på en maskeradbal på operan och avled två veckor senare. Rummet dit kungen fördes blödande finns fortfarande kvar i husets övre regioner. Det demonterades försiktigt och återuppbyggdes i det nya huset.

3.4.2. Varför byggdes det nya operahuset? År 1892 gav Oscar II order om att riva operahuset, något mycket ovanligt eftersom de flesta operahus hann brinna ner innan det fanns en tanke på rivning. Men det var absolut nödvändigt då den gamla yttermuren mot Strömmen sjönk p.g.a. landhöjningen och den därav följande grundvat- tensänkningen. Huset höll på att gå itu och en del var på väg ut i vattnet.

36 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Huset svarade heller inte mot de brandsäkerhetsregler som fanns och tekniken kring scenen var föråldrad. Kungen ville ha ett större operahus som kunde mäta sig med dem nere på kontinenten, 948 platser var alldeles för lite för den växande staden. Men många var kritiska till kungens idéer. Mittemot operahuset på andra sidan Gustav Adolfs torg låg Arvfurstens palats*, vars framsida redan på 1790-talet hade gjorts till en spegelbild av operahusets fasad. Nu menade man att torgets utsökta balans skulle förstöras när den ena av de gustavianska tvillingbyggnaderna revs (se bilder bilaga L).

3.4.3. Vem var arkitekten och varför blev det han? Arkitekten Axel Johan Anderberg var bara 29 år när han 1892 fick sin ritning på ett nytt operahus antagen. Anderberg hade flera nya idéer, men hämtade också inspiration från både kungliga slottet och det gamla operahuset. Hans största förebild var dock Charles Garnier, arkitekten som byggt det överdådigt fantastiska operahuset i Paris 17 år tidigare. Han var också förtjust i neo-barock och art nouveau. Anderberg hade studerat på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Kungl. Akademien för de fria konsterna. Den unge arkitekten gjorde en radikal förändring av operahusets plan- lösning. Sedan gammalt hade kungen haft en egen ingång så att han inte skulle behöva beblanda sig med folket, och eftersom han satt i mitten av salongen delades huset upp i två delar utan kontakt med varandra. Anderberg lade istället den kungliga logen vid scenens högra sida, i själva prosceniet, så att kungens ingång låg för sig på sidan av operahuset, ut mot Strömgatan. I andra länder ligger statsöverhuvudets loge på vänster sida om scenen, men hade den gjort det i det här operahuset hade kungens ingång legat ut mot Arsenalsgatan där trafiken var livlig. På vänster sida ligger istället en loge för gästande ambassadörer och liknande. Att kungligheterna nu satt nära scenen, rakt över hovkapellets slag- verk, och varken såg eller hörde särskilt bra var ju en annan sak. Det viktiga var att synas av folket.

3.4.4. Bygget Det blev en del problem under byggandet, det var mycket lera och pelarna sjönk, och berg och sand var ännu mer ovälkomna störningar. När väl huset stod klart var åsikterna blandade, det var visserligen pampigt, näs- tan så att det blev svårsmält för vissa som kallade huset för en jättesnigel eller ett grosshandlarpalats. Insidan blev dock mer populär, tekniken var modern och guldet och alla utsmyckningar låg rätt i tiden.

3.4.5. Efter invigningen Det nya operahuset invigdes av Oscar II 1898. Det enda som finns kvar från gamla operan är rummet där den skjutne Gustav III togs om hand, och änglarna som håller riksvapnet som sitter ovanför scenöppningen. Änglarna togs ner när huset revs och sattes upp ovanför prosceniet igen i det nya huset. De har sett alla föreställningar som getts på Operan. Båda operahusen har haft namnet Kungliga Operan, men för att sär-

37 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

skilja dem kallas det gamla huset för den gustavianska operan och det nya för den oscarianska operan. Efter nästan 100 år genomgick operahuset en ordentlig renovering och de publika utrymmena tvättades, målades och omförgylldes. Alla konstverk i trapphallen och hela Guldfoajén var täckta av sot från herrarnas cigarrer, men efter många timmars arbete, man gned guldet med bröd, var Guldfoajéns guldstuckatur på väggarna och i taket åter glänsande. Från de enorma speglarna som ger en känsla av att foajén sträcker sig hur långt som helst, till guldet, kristallkronorna och de vackra möblerna, allt är identiskt och guldbrokaden är från samma tillverkare som de ursprungliga tygerna från 1700-talet.

3.4.6. Exteriör och interiör

3.4.6.1. Exteriör Operahuset ser från vissa håll ut som ett antal lådor som staplats på varandra, och sedan blivit utsmyckade. En del av dekorationerna, till exempel balustraderna** på taket och terrasserna, är i stort sett kopior från kungliga slottet. Balustradernas dockor är av gotländsk sandsten och dörr- och fönsteromfattningarna är i kalksten från Öland. Även huvudlis- ten är av kalksten, från Närke. Fasaden där entrén ligger är naturligtvis den mest utsmyckade delen av huset. Loggian*** ovanför entrén är djup och mycket vackert dekorerad, en vacker bakgrund till Gustav III och Oscar II namnchiffer. Statyerna på fasaden ett par våningar upp är i sandsten från Oberkirchen. Pelarna är i granit och ungefär fem meter höga. Operahusets nedre våningsplan är i grovhuggen, rödaktig granit från Vätö i Roslagen och * I Arvfurstens palats ligger huvudportarna i snidad och mörkbonad massiv ek. Det är tydligt att idag utrikesdepartementet. Anderberg inspirerades av Garniers arbete. ** Balustrad – en typ av räcke. När den runda lyktan på balkongen ovanför biljettförsäljningen lyser *** Loggia – en täckt pelargång rött är alla biljetter till kvällens föreställning slutsålda. eller veranda.

38 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.4.6.2. Interiör Interiören växlar mellan barock och oscariansk pompa och ståt. Det är marmor och guld som gäller. Eftersom Sverige var i union med Norge när operahuset byggdes fanns det förmodligen någon form av tyst överens- kommelse att hämta en del av materialet från grannlandet. Bland annat kommer den nästan genomskinliga citronmarmorn som används i trapp- räcket och det flerfärgade mönstrade marmorgolvet från Norge. Trappan leder upp ur vestibulen och nästan genast öppnar sig enorma valv ovanför huvudet. Grundfärgen är vitt, precis som i det gustavianska operahuset, och guldstuckatur och utsirade kornischer sitter i ett intrikat mönster bland valven. Takmålningar ramas in av ytterligare snidade guldtäckta former och runda lampor får guldet att skimra. Grågrön marmor pryder golvet i trappan där det också ligger en tjock grön matta som hålls på plats av smäckra mässingsstänger. En av de salar som finns i huset är Guldfoajén. Här samlades man i pauserna och herrarna blossade på sina cigarrer. Anderberg hade egentligen velat ha parketten på gatuplanet istället för på andra våningen som det är nu, men grundvattnet låg för högt. Istället hamnade Guldfoajén i höjd med första raden, något som blev precis rätt. Då fick han nämligen möjligheten att bygga ytterligare en fantastisk trappa som han kunde dekorera. Guldfoajén ser ut precis som man föreställer sig den, nämligen täckt av guld. Väggarna och taket är täckta av bladguld, och guldet bryts bara upp av ett antal vackra målningar och byster, samt förstås alla speglar. Elva meter upp i taket hänger flera stora ljuskronor och speglarna skapar en speciell känsla när spegelbilderna speglas i oändlighet i den 27 meter långa salen. Möblerna är klädda i guldskimrande florentinsk guldbrokad från Frankrike. Själva salongen har huvudfärgerna vitt, rött och guld. Väggarna fram- me vid prosceniet är rikt dekorerade med olika utsirade former, allt täckt av bladguld. Änglar och små keruber i gips bryter av mot guldet och i den stora plafondmålningen av konstnären Vicke Andrén kan man se en av änglarna hålla i operahusets planritning. De tre balkongernas utsidor är klädda i guld och även dem utsirade. Lampor sitter i väggljusstakar och den två ton tunga ljuskronan i taket har 252 lampor som sakta tonas ned inför föreställningen. Röd sammet klär alla säten och insidan av balkongerna. Ridån är målad med fransar, tofsar och djupa veck, och är en exakt kopia av den som hängde i salongen när huset invigdes 1898. Naturligtvis är även den i rött och guld. Ovanför ridån hänger de två änglarna som håller i riksvapnet (se bilaga L). Scenen är stor som en halv hockeyplan, 26m bred och 19m djup, och upp till tågvind är det hela 23m. När föreställningen är slut sänks järnridån ned. I händelse av brand någonstans i huset sätter denna ridå stopp för vidare spridning in i den andra delen. Operahuset är nämligen inte ett utan två hus, det publika och scenhuset. Eftersom scenen har en lutning på 4%, något som är ovanligt och ovant för gästande kompanier, så lutar sidokorridorerna 4%. Det medför att parkett måste ha samma lutning fast åt andra hållet.

39 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Anledningen är främst att det ger möjlighet att laborera med perspektivet för att skapa djup, samt att parkettpubliken ser bättre. Lutningen ställer extra stora krav på dekoren, därför uppfinns det ofta speciallösningar av teknikerna. Faktum är att operahuset i Stockholm är marknadsledande på scenteknik i vår del av världen. Huset är fullt av gångar och skrymslen, och i och med att den ickepu- blika delen lutar så kan man börja på våning tre och sluta på våning fyra. Alla korridorer är dessutom identiska, så det finns en hel del historier om folk som har gått vilse.

3.4.7 Total yta, antal salonger och sittplatser Kungliga Operan har en total yta på 52 800m2 och har en teatersalong. I teatern finns 1 165 platser, på 110 av dem ser man så dåligt att biljetterna säljs billigt som lyssnarplatser.

40 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.5. Sydney Opera House 1973 Operahuset i Sydney är en av de mest kända byggnaderna från 1900- talet. Det ligger på Bennelong Point i Sydneys hamn, nära den enorma Sydney Harbour Bridge. Operahuset härbärgerar Opera Australia, the Sydney Theatre Company och Sydney Symphony Orchestra, och adminis- treras av föreningen Opera House Trust som hör till New South Wales Ministry of the Arts.

3.5.1. Varför byggdes operahuset? Sydney Opera House’ historia börjar i slutet av 1940-talet. 1946 kom Eugene Goossens till Australien som gästdirigent för Sydneys symfonior- kester. Han blev förvånad över att det inte fanns någon stor konserthall eller ens en teater stor nog för opera, utan endast lilla Sydney Town Hall. Så snart han blivit direktör för NSW State Conservatorium of Music bör- jade han propagera för ett operahus, utan att komma någon vart. 1954 hade regeringen blivit alltmer generad över alla hans pressmeddelanden och sin egen inaktivitet, och premiärministern kontaktade Goossens. Premiärministern John Joseph Cahill var mycket intresserad av projektet och 1954 satte han ihop en kommitté som skulle besluta om var huset skulle uppföras. De valde Bennelong Point där spårvagnscentralen låg, och föreslog också att en arkitekttävling skulle anordnas. Det skulle finnas en stor salong (3 000–3 500 personer) och en mindre (1 200 personer). Deltagarna fick också veta att de hade fria händer, och att det inte fanns några ekonomiska begränsningar. 233 tävlande från hela världen skickade in sina förslag.

3.5.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? Jørn Utzon, en dansk arkitekt, såg tävlingen i en svensk arkitekturtid- ning och anmälde sig. Utzon var född i Köpenhamn och hade läst på Academy of Arts i Köpenhamn där han tagit sin examen 1942. Då flyttade han till Stockholm och fram till tävlingen jobbade han med flera andra arkitekter, bland andra Alvar Aalto. Oväntat vann Utzon 1955 tävlingen om Sydneys nya operahus. 1957 kom han till Sydney för att hjälpa till att leda projektet. Utzon har tilldelats flera utmärkelser för sitt arbete med operahuset, bland annat som hedersdoktor vid University of Sydney och Pritzkerpriset som är det finaste en arkitekt kan få. Under 2000 var han med och rede- signade bland annat operahusets entré.

3.5.3. Bygget Projektet genomfördes i tre steg. Steg 1: Bygge av det övre podiet 1959-1963 Steg 2: Konstruktion av de yttre skalen 1963-1967 Steg 3: Interiörens design och utformning 1967-1973

41 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Cahill insisterade på att arbetet skulle påbörjas trots Utzons protester, ritningarna var inte klara. Detta ledde till flera problem med konstruktionen. Bortsett från de svårigheter som uppstod när bygget startades för tidigt, så blev det ytterligare förseningar när regeringen ändrade i ritningarna. Det skulle bli fyra teatrar istället för två. När grunden var klar uppstod ett annat problem, pelarna som höll upp taket orkade inte med tyngden. Det skulle ta för lång tid och bli alldeles för dyrt att göra om konstruktionen, därför sprängde man bort en pelare i taget och ersatte den med en mycket större. I januari 1961 låg bygget 47 veckor efter tidsplanen, bland annat beroende på regnoväder. Ett regeringsskifte 1965 ledde till att samarbetet mellan Utzon och regeringen kollapsade och Utzon lämnade projektet. Australiske arkitekten Peter Hall tog över hans roll och blev huvudansvarig för interiörens design. Ett antal stora ändringar i interiören gjordes efter att Utzon lämnat projektet. Podiet i stora salen skulle inte kläs hela vägen ned till vattnet, glasväggarnas konstruktion gjordes på ett annat sätt och inred- ningen i plywood som Utzon planerat togs helt bort. Även hans special- designade lösning för akustiken och sittplatserna ratades. Bortsett från detta så ändrades användningen av hallarna. Stora salen blev enbart en konserthall och den mindre fick ta hand om operaföreställningar. När sedan två teatrar lades till ändrade det helt interiörens utseende, så scenmaskineriet i den stora salen som redan var designat och inpassat fick rivas ut.

3.5.4. Efter invigningen Operahuset invigdes av drottning Elizabeth II den 20 oktober 1973. Det sköts fyrverkerier och Beethovens nionde symfoni spelades. Operahuset var verkligen en skön syn för ögat, trots att man inte följt Utzons design fullt ut. 1979 lades en femte sal till. 1999 kom planer på att ändra den inre designen till Utzons originaldesign. Det skulle omfatta stora entrén och operateatern, och ledas av Utzon. Han var nu för gammal för att resa och ledde projektet från sitt hem på Mallorca. Ny teknik installerades också och i september 2004 var arbetet slutfört.

42 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.5.5. Exteriör och interiör

3.5.5.1. Exteriör Valvbågarna var från början designade som en serie paraboler, men ingenjörerna hade inte lyckats komma på en bra lösning för att konstru- era dem. Utzons lösning var att alla bågarna skulle göras som revben av en sfär med samma radie. Dessa delar kunde sedan sättas ihop till de färdiga valvbågarna. Detta gjorde att ingenjörerna blev nöjda, tiden för byggandet förkortades betydligt, det tillät också att takplattorna monterades på marken istället för uppe i luften. Denna lösning gjorde också att takets former blev så vackra och speciella att människor värl- den över känner igen huset.Valvbågarna består av 2 194 ihopmonterade betongsektioner, där varje sektion väger ungefär 15,5 ton. Operahusets tak består av exakt 1 056 056 glaserade vita granitplattor importerade från Sverige. Ytterväggarna är klädda med rosa granit från Tarana i New South Wales. Konsertsalen och operateatern ligger i de största valvbågarna, och de mindre teatrarna ligger på bågarnas sidor (se bilaga M).

3.5.5.2. Interiör De inre väggarna, trapporna och golven är klädda med samma rosa granit som ytterväggarna. Trä och plywood från norra NSW används, och dub- belt franskt glas (vanligt och färgat) är infällt på flera ställen i byggnaden, totalt 6 225m2. Speglar ingår också i utsmyckningen, ungefär 2 000 stycken i 700 olika storlekar. Den största teatern, konserthallen, är inredd med samma material som resten av byggnaden, australiskt trä och plywood, vilket är bra för akustiken. Taket svänger sig runt salen i en form som påminner om trappsteg, också det i trä. Vid den bortre väggen står den enorma piporgeln som inte blev klar förrän 1979. Operateatern, den näst största teatern, är liksom konserthallen klädd i trä. Taket och väggarna är svartmålade för att publiken ska kunna foku- sera på scenen utan att distraheras av dekorationer. Ridån är designad av en australisk konstnär vid namn John Coburn och har ett abstrakt och mycket färgstarkt mönster. Den är allmänt känd som Curtain of the Sun och är vävd i Frankrike. Stilen är sval och ren och utsmyckningar i barockstil existerar inte. Det är tydligt att syftet redan från början var att skapa ett modernt operahus som tar avstånd från de tidigare 1800-talshusen. Det känns fortfarande modernt trots att det ritades redan på 50-talet.

3.5.6. Total yta, antal salonger och sittplatser Operahusets totala yta är 45 000m2 och det rymmer fem teatrar där den stora teatern rymmer 2 679 personer. De andra har 1547, 544, 398 och 364 platser. Det slutliga priset för operahuset blev $102 miljoner, mycket mer än den kalkylerade kostnaden 1957 ($7 miljoner). Det beräknade slutdatu- met var januari 1963, det tog 14 år istället för de beräknade fyra.

43 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.6. Opera de la Bastille 1989

3.6.1. Varför byggdes operahuset? 1982 bestämde Frankrikes president Francois Mitterrand att ett nytt operahus skulle byggas i Paris. 200-årsjubileet av stormningen av Bastiljen närmade sig och byggandet av ett nytt operahus var en del av ett projekt startat av presidenten. Operahuset var tänkt att vara en modern och demokratisk opera, i motsats till den aristokratiska Opera de Paris Garnier. Dess moderna design och arkitektur skulle göra det till ett popu- lärt operahus för alla. Här skulle man spela opera medan Opera de Paris Garnier fick ta hand om balettföreställningarna.

3.6.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? En tävling utlystes 1983 för att välja en arkitekt som skulle få äran att designa det nya operahuset. Hela 750 arkitekter deltog i den internationella tävlingen, med 1600 projekt. Bland de tre finalisterna fanns en kanadensisk-uruguayisk man vid namn Carlos Ott. Han var född i Uruguay och läste där arkitektur på universitetet. Fram till 1984 jobbade han som arkitekt på flera olika företag och startade även en egen firma. Han var bara 37 år när han handplockades av presidenten personligen som vinnare. Det blev upprörda känslor hos vissa eftersom det inte var en fransman som skulle designa det nya operahuset.

3.6.3. Bygget Valet av plats blev mycket enkelt, naturligtvis skulle operan för folket ligga på Place de la Bastille. Därför fick man börja byggandet med att riva tågstationen som låg på Bastiljens plats. Bygget gick ovanligt smidigt och operahuset stod färdigt som planerat.

3.6.4. Efter invigningen L’Opéra Bastille invigdes den 14 juli 1989, på 200-årsdagen av stormningen av Bastiljen. Den första föreställningen spelades dock inte förrän 1990.

44 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.6.5. Exteriör och interiör

3.6.5.1. Exteriör När Opera de la Bastille skapades valde Ott att ha samma material interiört som exteriört. Detta var något helt nytt och gav känslan av att det verkligen var ett modernt hus för folket. Fasaderna är i glas och helt transparenta. Förutom glaset så användes stål och blå granit. Målet var att få operahuset stilrent och inte så överdrivet utsmyckat som Garniers operahus. Det var stora ytor och mycket rymd, och framförallt stilrent. En tunnelbanenedgång och flera affärer är integrerade med byggnaden och förstärker bilden av en folkets opera.

3.6.5.2. Interiör Foajén är ljus och luftig med milda färger som naturvitt och granit. En staty tar upp en del av foajén och den är desto färggladare, det är en skulptur av Nikki de Saint Phalle i bland annat blått, guld, grönt och rött. Stora salens inredning avviker inte på något sätt från resten av huset. Det är milda färger stilrent, nästan kalt i salen. Längre än så här går det inte att komma från 1800-talets vräkiga operahus med guld, sammet och utsmyckningar på varje ledig plats. Men designen är intressant, istället för att ha balkongerna liggande i en halvcirkel runt parkett så svävar balkongerna nästan i luften när de sträcker sig längst bak i salen fram mot scenen. De är inte heller i ett stycke, utan det är flera mindre balkonger i två våningar som går olika långt fram. Sätena är bekväma och ergono- miskt anpassade fåtöljer med stöd för svanken. Hela taket är belysning, som stora vita våder med lysrör bakom (se bilaga N). Denna sal har 2 700 platser med likadan akustik, det låter alltså lika bra var man än sitter.

3.6.6. Total yta, antal salonger och sittplatser Opera de la Bastilles totala yta är på 150 000m2 och är därmed mycket större än Garniers operahus, den största teatern rymmer 2 703 personer där alla har obegränsad sikt över scenen. Operahuset innehåller ytterligare två teatrar, som rymmer 450 respektive 237 personer.

45 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

3.7. Operaen København 2004

3.7.1 Varför byggdes det? Numera byggs inte operahus på samma premisser som för hundra år sedan. Då byggdes ett operahus som en hyllning till konsten, nu är det snarare så att en rik person kan bygga ett operahus som ett monument över sig själv. Det gäller det senaste tillskottet i operahusvärlden. Den scen som fanns sedan tidigare var för liten för att klara av att spela stora opera- och balettföreställningar, så ett nytt operahus behövdes. I augusti 2000 donerade the A.P. Møller and Chastine Mc-Kinney Møller Foundation ett operahus till det danska folket.

3.7.2. Vem var arkitekten och varför blev det han? Den danske arkitekten Henning Larsen var den som fick uppdraget att rita det nya operahuset. Hans uppdrag var att bygga ett operahus i världsklass med utomordentlig akustik och teknik som var så ny att den knappt fanns ännu. Operahuset skulle designas så att det räckte med att besöka själva huset för att bli överväldigad. Det skulle vara modernt och med framtiden inom räckhåll.

3.7.3. Bygget Bygget påbörjades i oktober 2001 och det nya operahusets plats skulle bli Holmenön i Köpenhamns hamn.

3.7.4. Efter invigningen I oktober 2004 stod Köpenhamns operahus klart och invigdes officiellt i januari 2005.

3.7.5. Exteriör och interiör

3.7.5.1. Exteriör Operahuset ser inte på något sätt ut som ett klassiskt operahus. Det har ett stort, svävande tak liggande på en 32 meter lång konsol. Under det ligger foajén som kröker sig genom fem våningsplan. Huset har fem våningar ovan jord och nio under.

46 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Utanför ingången ligger ett 35 meter brett torg, och två 17 meter långa kanaler har grävts på två av husets sidor för att skapa en ö. Operahusets utsida är klätt med 11 207 plattor nordtysk kalksten. Kinesisk granit har lagts över hela området. 1450 fönster släpper in dags- ljuset och utsikten är fantastisk från alla våningarna i foajén. En trappa går hela vägen ner till kajkanten. Dess design är häpnadsväckande, den glastäckta sidan ut mot vattnet påminner lite om Opera de la Bastille i Paris, men resten av huset är unikt. Det påminner nästan om en svävande båt, och upplyst ser foajén utifrån ut som en gigantisk balsal.

3.7.5.2. Interiör Fler än Henning Larsen har bidragit till insidan av Köpenhamns nya operahus. Till exempel så har den danske konstnären Per Kirkeby skapat fyra konstverk i brons till foajén, och dansk-isländske Olafur Eliasson har bidragit med tre ljusskulpturer. Även målningar och andra konstverk pryder sin plats i foajén och på andra ställen i huset. I foajén består golvet av siciliansk perlatinomarmor och väggarna är klädda med lönnträ och betsad lönnfanér. Blått och trä är färgerna i stora salongen, de blå sätena i kombination med det skimrande lönnträet på väggarna skapar en klassisk känsla men känns på samma gång modern. Trots det moderna utförandet finns det plats för lite guld, taket är nämligen smyckat med 105 000 ark 24 karats bladguld. Ridån till operahusets stora scen designades av Per Arnoldi, en dansk designer. Ridåns blå botten står för himlen och på den ligger flera stili- serade geometriska figurer. Den runda ringen är byggandet, den orange ellipsen står för konsten och det gula för operans logotyp, alltsammans stående i de raka linjerna som bildar ett scenrum (se bilaga O). Scengolvet är byggt på hjul så att det går att flytta mellan scenerna, och det finns även ett golv speciellt anpassat till balett under det ordinarie golvet.

3.7.6. Total yta, antal salonger och sittplatser Operahusets yta är på totalt 41 000m2, stora scenen har plats för 1 500 personer och Takkelloftet ungefär 200, totalt finns det sex scener. Det kostade 2,5 miljard DKK att bygga huset.

47 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

4. Slutsats

Det praktiska arbetet i detta projekt har lett fram till flera slutsatser. För det första att även en konstform som balett som funnits under så många hundra år behöver den moderna tekniken som datorer och internet för att synas. I dagens samhälle är media och marknadsföring nästan lika viktigt som föreställningen i sig. En annan slutsats som kunnat dras är att samspelet mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren, i det här fallet formgivaren, måste fungera. De två måste kunna samarbeta trots eventuella oenigheter. Ofta vet inte uppdragsgivaren vad det egentligen är han/hon vill ha, bara att det ska vara snyggt och bra. Formgivaren måste presentera ett brett spektrum av förslag och sedan utifrån uppdragsgivarens reaktion minska och ändra i utbudet tills förslaget är på rätt spår. För att lyckas med detta måste formgivaren vara lyhörd och kunna gissa sig till vad uppdragsgivaren vill ha, fast han/hon inte riktigt vet det själv. Denna process, från start till mål, där uppdragsgivaren ändrar sig ett antal gånger, kräver tålamod hos formgivaren. Men denna utveckling är nödvändig för att uppdragsgivaren och formgivaren tillsammans ska kunna uppnå ett tillfredsställande resultat.

En slutsats man kan dra av fördjupningen i operahusens design och arkitektur är att det i de flesta fall har varit relativt unga och nytänkande arkitekter som fått rita operahusen. De unga arkitekterna inspirerades naturligtvis av tidigare verk men lade till stor del ner sina egna idéer i designen. På samma sätt som 1980-talets pastellfärger verkar hopplöst föråldrade idag, upplevde de unga arkitekterna hur fel och gammalmodigt designade de tidigare operahusen var. De skapade en ny trend, som sedan naturligtvis kunde förkastas av nästa generation. Det går även att se att operahusen speglar det samhälle de byggdes i. Operahus utsmyckade för att tilltala de rika eller mer sparsmakade byggnader avsedda att locka gemene man till konsten, uttrycker olika politiska system och skilda synsätt på människan. I många fall är operahuset uppfört som en statussymbol för sin stad eller som ett monument över en kung eller annan inflytelserik person. Sättet att välja arkitekt till operahuset varierar också. Tävlingar där alla inbjuds att delta har varit vanliga, i andra fall har arkitekten valts ut av kungen. Allt detta har påverkat hur dessa operahus, och många andra, har fått sin design och arkitektur.

48 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

5. Diskussion

När jag började med det här projektet var det väldigt oklart vad som egentligen skulle göras. Eftersom Alexander Kenney absolut ville att jag skulle hålla mig så långt borta från Operans grafiska manual som möjligt fick jag helt fria händer. Ingen hänsyn till Operans grafiska profil skulle alltså tas. Detta gjorde att jag inte hade en aning om var jag skulle börja. När det sedan visade sig att baletten delvis hade klart för sig vad de ville ha ändrades förutsättningarna i stor utsträckning, och projektet kändes på samma gång mycket lättare att definiera. Efter varje skickat eller visat förslag tog det alltid en dryg vecka innan jag fick ett svar, mycket beroende på att samtidigt skulle baletten Pippi Långstrump ha premiär. Balettchefen var hårdbevakad av media och svår att få tag på, och allt skulle godkännas av henne. Mitt i denna röra var Suzanna Carlsson mycket hjälpsam och tillgäng- lig för diskussion så att jag ändå kunde arbeta på ordentligt. Trots det har jag fått göra en otrolig mängd ändringar, vilket beror på den stora bristen på användbara bilder och att inga färdiga texter fanns. Jag tror att det har varit till mycket stor hjälp att jag själv är "upp- vuxen" i operahuset och på Operans verkstäder och haft mycket kontakt med alla de olika arbetsgrupper som finns på en teater, inte enbart dem som publiken får se. Det har varit ett mycket roligt och framför allt kreativt och stimuleran- de projekt, och jag hoppas teaterhus runt om i världen tycker lika mycket om resultatet som jag och Kungliga Baletten. Denna balettmapp kommer att tryckas upp under 2005/2006 och distri- bueras ut i världen, först till Shanghai i oktober 2005.

När det gäller fördjupningen så har arbetet varit mycket intressant på flera sätt. Att läsa om olika operahus och deras historia och anledningen till att de ser ut som de gör, har varit spännande. Det som har tagit mest tid var att hitta material. Operahusens hemsidor är pålitliga källor, och alla utom de franska operahusens hemsida fanns på engelska. Nackdelen med hemsidorna är att de enbart berättar om husets historia, ibland knappt det utan bara vilka föreställningar som spelats sedan öppnandet. Eftersom Arkitekturmuseet har varit stängt hela sommaren har mycket av informationen hämtats från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där fanns en stor del av den information jag sökte, inte bara på engelska och svenska utan på franska eller andra språk. Då jag läst franska tidigare förutom engelska kunde jag även använda det materialet, men det tog längre tid än beräknat att gå igenom. Jag har inte kunnat ta några bilder själv utan har använt dem som finns i böcker och på operahusens hemsidor. Bilder ur böcker från Kungliga Biblioteket håller en sämre kvalitet eftersom det enbart är personalen där som får kopiera, för att inte skada böckerna.

49 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

6. Slutord

Tack Kungliga Operan och baletten för uppdraget och det vänliga bemö- tande jag fått trots all stress kring premiärer och andra föreställningar. Tack även till Leif Age som bidragit med mycket information och varit fackgranskare för detta arbete.

50 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

7. Referenser

7.1. Böcker Gram Holmström, Kirsten & Stribolt, Barbro: Från kultplats till operahus - studier i teaterns arkitektur. ISBN 91-88206-47-5 Charlet, Gerard: L'Opera Bastille. ISBN 2-281-19039-0 Rydberg, Enar & Carlsson, Tore: Operan vid Stockholms ström. ISBN 9177362985 Curtis Mead, Christopher: Charles Garnier’s Paris opéra. ISBN 0-262- 13275-3 Wetterström, Jeanette: Stor opera små pengar: ett operativt företag och dess ledningshistoria. ISBN 9172034041 Rangström, Ture: Drottningholms slottsteater. ISBN 91-86808-02-8 Gilbert, Susie & Shir, Jay: A tale of four houses. ISBN 0-00-255820-3 McDermott, Catherine: 20th c design. ISBN 1858687101

7.2. Hemsidor www.teatroallascala.org/public/LaScala/index.html www.opera-de-paris.fr/ www.operan.se/ www.sydneyoperahouse.com/ www.glasssteelandstone.com/OZ/SydneyOperaHouse.html www.operahus.dk/default.htm www.operaprojektet.dk/page.php www.kgl-teater.dk/

7.3. Personer och kontakter Suzanna Carlsson, [email protected] Alexander Kenney, [email protected] Leif Age, [email protected] Korrekturläsning av Jimmy Gran och Marie Age.

51 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga A

��

52 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga B

�� Jan-Erik Wikström

�� Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn

Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn

��

�� N

Namn Namn Namn Namn Namn

�� Namn m n n m �� a N N �� a

m n �� n m

a �� N N a

�� n n m

a �� N N a

�� m

n N n m a N n m a N n m a N n m a N n m a N n m a m N �� a ��

53 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga C

54 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga D

55 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga E

56 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga F

57 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga G

58 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga H 12mm �� 12mm 12mm 123,5mm 12mm 12mm ��

59 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga I text text text text text text text text text text text text text text text text text text text �� text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text Major roles, Dansarens namn Dansarens roles, Major text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text �� text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text Major roles, Dansarens namn Dansarens roles, Major 46,3mm 4mm 20,3mm 36,5mm 98mm 76mm 74mm text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text �� text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text Major roles, Dansarens namn Dansarens roles, Major 17mm 8,75mm 36,7mm 12,7mm 29,5mm 5mm

text text text text text text text text text text text text text text text text text text text

�� text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text text Major roles, Dansarens namn Dansarens roles, Major

8,3mm 12,7mm

60 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

61 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga J

Planritning

Salongen

62 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga K

Ovan: foajén Th: trappan upp till balkongerna

63 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga K

Ovan och tv : salongen Nedan: taket i salongen målat av Marc Chagall

Planritning 64 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga L

Ovan: Arvfurstens palats, UD Th: gamla operahuset

Ovan: det gamla emblemet Th: takmålningen i salongen

65 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga L

Ovan: trappan upp till salongen Th: Guldfoajén Nedan: Salongen

66 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga M

Th: plattorna på operahusets tak

67 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga M

Ovan: konserthallen Th: operateatern

Nedan: Valvbågarnas form är baserade på en sfär.

68 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga N

Tv: foajén

69 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga N

Ovan: stora salongen Tv: korridor till salongen

70 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga O

Tv och th: foajén

71 Katrin Age Högskolan Dalarna Examensarbete, 10p Grafisk Teknologi Balettmapp Kungliga Operan

Bilaga O

Ovan: stora salongen och ridån Tv: planritning