Riddarfjärden Arkeologiska Undersökningar Inför Citybanan Två Förundersökningar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 STATENS MARITIMA MUSEER ARKEOLOGISK RAPPORT 2008:11 Riddarfjärden arkeologiska undersökningar inför Citybanan Två förundersökningar Uppland och Södermanland Stockholms kommun Marcus Hjulhammar 1 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Statens maritima museer Marinmuseum/Naval Museum Sjöhistoriska museet/Maritime Museum Vasamuseet/Vasa Museum Stumholmen 371 32 Karlskrona Tel 0455 359 30 00 P.O. Box 27131 SE-102 52 Stockholm Tel 08 519 549 00 www.maritima.se www.vasamuseet.se www.marinmuseum.se www.sjohistoriska.se © 2008 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 ISSN 1654-4927 Kart- och ritmaterial Författaren. Layout Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild. Omslagsbild Litografi av Hjalmar Mörner (Fig. 35). Spårvägsmuseet. Tryck Arkitektkopia, Stockholm 2009. Kartor Godkända ur sekretess-synpunkt för spridning. Sjöfartsverkets dnr 010305-09-01176. 2 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Innehåll Innehåll 3 Sammanfattning och inledning 4 Sammanfattning 4 Inledning 4 Syfte och arkeologisk potential 7 Syfte 7 Arkeologisk potential 7 Genomförande och resultat 15 Slänten utanför Söder Mälarstrand, arbetsdjup 4–14 meter 16 Fartygslämning 17 Fartygets proveniens 23 Botten från Söder Mälarstrand till Riddarholmen, arbetsdjup 14 till 21 meter 29 Förändringar på botten 29 Bildäcksransonering 29 Södra Riddarholmskajens bottenslänt, arbets djup fyra till 15 meter 31 Provschakt 1 och 2. Fyllnadslager och kulturlager 32 Provschakt 3 och 4 32 Slutsats 35 Referenser 36 Arkiv och otryckta källor 36 Litteratur 36 Tekniska och administrativa uppgifter 37 Bilagor 1. Dyktider 38 2. Dateringsresultat 44 3. Fältdagbok. 53 3 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Sammanfattning och inledning Sammanfattning Vid provschaktning på 19 meters vattendjup och 1,5 meter under bottenytan påträffades en kvist Med anledning av att Banverket, Östra banregio- som 14C-analyserades till 300±40 BP okalibre rat. nen, projekterar för Citybanan har Statens mariti- Överliggande lager utgjordes av lätt flyktiga sedi- ma museer, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stock- ment utan kulturlager. Kvisten påträffades där holms län, utfört arkeologiska undersökningar i botten övergick från lösare till fast lerig botten. östra Riddarfjärden (Lst dnr 431-05-37973 och Statens maritima museer anser att några ytter- 431-06-43314). ligare arkeologiska åtgärder ej är nödvändiga, vil- Undersökningarnas utfördes i form av för- ket avser såväl de områden och objekt som under- under sökningar i två etapper under åren 2005 söktes 2005 under steg 1 samt de områden och respektive 2006. Syftet var att ge Länsstyrelsen objekt som undersöktes under den utökade för- ett underlag för bedömning av omfattningen av undersökningen år 2006. Länsstyrelsen beslutar eventuella slutundersökningar. Undersökning- i ärendet. arna resulterade i en kartering av sjöbotten samt provschaktning och dokumentation av en fartygs- lämning. Inledning Vid den inledande karteringen under 2005 på- Uppdraget träffades ett flertal pålar och träkonstruktioner på sjöbotten. Provschaktning i slänten utanför Mellan åren 2005 och 2006 undersökte Statens Riddar holmen visade sedermera på omrörda la- maritima museer på uppdrag av Länsstyrelsen i ger och sentida utfyllnader. Det visade sig också Stockholms län delar av botten i östra Riddarfjär- att pålarna var sentida. den, från Söder Mälarstrand till Riddarholmen, Under samma etapp påträffades en fartygs- inför projekteringen för Citybanan (fig. 1). Bestäl- lämning som stack ut cirka en meter ur en tryck- lare av uppdraget var Banverket, Östra banregio- bank på tio meters djup 20 meter utanför kajplats nen. 4 vid Söder Mälarstrand. Friläggningen skedde Området är beläget inom RAÄ 103, vilket är den under 2006 och resulterade i en 4×1,6 meter stor fornlämning som i princip innefattar de delar av odäckad farkost. Ett dendrokronologiskt analys- staden som var bebyggda vid mitten av 1600-talet. svar visade att förspegelns virke var fällt 1796± tre Till denna fornlämning hör även vattenområden. år, och hade vuxit i Närke eller Östergötland. Inom undersökningsområdet har inga marin- Vid provschaktning på 15 meters vattendjup arkeologiska undersökningar gjorts tid igare. Om- och 1,5 meter under bottenytan påträffades en rådets historia talade för att det fanns förutsätt- bearbetad käpp av ene som 14C-analyserades till ningar att finna omfattande arkeologiska lämn 290±30 BP okalibrerat. Överliggande lager ut- ingar längs hela exploateringsytan, men det var gjordes av lättflyktiga sediment utan kulturlager. samtidigt osäkert i vilken omfattning dessa täckt- Käppen påträffades där botten övergick från lö- es av sentida utfyllnadsmassor och sediment. sare till fast lerig botten. 4 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Befintliga tunnebanelinjer Befintliga tunnebanestationer Station, Citybanan Befintlig station Plattform Citybanan i tunnel Service- och räddningstunnel 0 100 200 300 400 500 m Fig. 1. Översikt med undersökningsområdet vid östra Riddarfjärden markerat med en röd polygon i den in- fällda detaljbilden. Skala 1:25 000. 5 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Fig. 2. Fotomontage över planerad tunnelbyggnad under produktionsfasen. Vid pilen till siffra 9 påträffades ett äldre vrak vid undersökningarna 2005. Fotomontage: Banverket. Teckenförklaring: 1. Temporär arbetsyta på 1000 m2 2. Temporär pontonbro 12 meter bred 3. Temporär pontonbro 6 meter bred 4. Bro över farled som är 10 meter bred och har 5 meter segelfri höjd 5. Temporärt parkeringsdäck på 500 m2 6. Tillverkningsspont/torrdocka vid Söder Mälarstrand 7. Spont för berganslutningen vid Riddarholmen 8. Temporär arbetsyta på 1500 m2 9. Temporär arbetsyta på 1550 m2 6 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 Syfte och arkeologisk potential Syfte mer än 40 meter under Mälarens yta. Söder Mälar- Undersökningarnas syfte, i form av förunder- strands kaj är utfylld och ovan berget ligger bland sökningar i två etapper utförda 2005 respektive annat åsmaterial av varierande tjocklek. Närmast 2006, var att ge Länsstyrelsen ett underlag för be- Riddarholmskajen och Söder Mälarstrand finns dömning av omfattning av eventuella slutunder- överst ett fyllningslager av sand, grus, trärester, sökningar. tegel, sprängsten m.m. Den del av Riddarholmen som berörs av schakt- Arkeologisk potential ningar för tunnelanslutningen ligger huvudsakli- gen inom utfyllt område från 1800talet (fig. 3). Geologiska förhållanden I samband med provborrningar år 2001 påträffa- Mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand des cirka 15 meter söder om det Sparreska palat- finns en förkastningszon där bergytans nivå ligger set virke cirka 13 meter under marknivån, vilket Fig. 3. Planerad spont i relation till äldre strandlinjer och tidigare fartygsfynd inom närområdet. Fartygslämn ingen omedelbart söder om fartyg 23 påträffades vid kajarbeten 1999 (SR nr 1326). Vitmarkerade fartygslämningar under båt 25 är markerade på karta av Hans Hansson 1956, men avser förmodligen samma fynd som fartygen nr 24 och 25. Längst upp till höger, i det skrafferade området, är Riddarholmsskeppet mar- kerat som upptäcktes 1930. De flesta andra fynden påträffades vid byggandet av tunnelbanan på 1950-talet. 7 Statens maritima museer Arkeologisk rapport 2008:11 visar att äldre anläggningar kan förväntas under betydande utfyllnadslager. Exempel på sådana utfyllnadsarbeten är när Riddarholmens kajer byggdes om mellan åren 1869 och 1890 då totalt 42 000 kubikmeter grus användes som utfyllnad. Arbetena utfördes så att en grusbank utfylldes i den blivande kajlinjen till stöd för pålningen och den bakomvarande fyllningen (Lilienberg 1897). Vid tiden innan kajregleringen 1869, vid den nu planerade tunnelanslutningen, var bottendjupet omkring fyra meter, vilket innebär att 1869 års sjöbotten ligger i medeltal omkring sex meter un- Fig. 5. Söderport med pålkransen tydligt synlig utan- der utfyllnader och dagens marknivå på kajen. för södra Riddarholmen. Avbildning av Hogenberg omkring 1570 (efter Hansson 1956:198). Vid Söder Mälarstrand, liksom mot flera andra kajer och mot Tunnelbanan, har tryckbankar lagts hängsmycke med oklara fyndomständigheter och upp som mothåll. Detta har varit nödvändiga ar- en sedan länge försvunnen runsten (Söderlund beten för hållfastheten av kajerna – så sent som på 2004:11f). 1880-talet skedde ett skred på Söder Mälarstrand Det äldsta namnet på Riddarholmen är Kidha- då hela strandlinjen trycktes ut i vattnet. Omfatt- skär, vilket antyder att ön använts som betesmark ningen av utfyllnaderna vid Söder Mälarstrand (kidh=killing). Omkring 1270 etablerades ett fran- varierar mycket. Inom undersökningsområdet ciskanerkloster på ön och holmen kallades däref- uppskattas utfyllnaderna närmast kajen vara upp ter för Gråmunkeholmen. Riddarholmskyrkan, till 20 meter tjocka. som byggdes som klosterkyrka, är en av norra Europas bäst bevarade franciskanerkyrkor. Un- der medeltiden fanns, förutom klosterbyggnader, Kulturmiljön vid Riddarholmen profan bebyggelse på ön som betalade tomt öre Riddarholmens historia går tillbaka till tidig med- till klostret. På 1400-talet byggdes provisoriska eltid. Det äldsta kulturlagret består av ett sandigt befästningsverk på ön och på 1500-talet lät Gus- brandlager som förmodligen har tillkommit vid tav Vasa uppföra två runda kanontorn som sedan röjning av växtligheten på ön omkring år 1200. under Johan III:s regering förbands med en mur Vid vikingatidens början bestod Riddarholmen av längs den västra stranden.