Regeringskansliet Genom Tiderna Regeringskansliets Historia År 1974 Ändrades Grundlagen Om Hur Den Svenska Staten Ska Vara Organiserad
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Regeringskansliet genom tiderna Regeringskansliets historia År 1974 ändrades grundlagen om hur den svenska staten ska vara organiserad. Kungen lämnade över all makt till riksdagen och regeringen. Samtidigt bytte man namn på kungens kansli från Kunglig Majestäts kansli till Regeringskansliet. Ordbytet speglade en viktig förändring av det svenska statsskicket. Parlamentarismen hade slagit igenom fullt ut. Tiden fram till Gustav Vasa 3 Den äldre Vasatiden 1521–1611 4 Stormaktstiden 1611–1718 6 Frihetstiden 1718–1772 10 Gustavianska tiden 1772–1809 15 Karl Johanstiden och den tidigaliberalismen 1809–1840 16 Tiden efter 1840 18 Kvinnor och män i Regeringskansliet 25 Regeringen och EU 26 Regeringskansliets lokaler 28 B e r t i l S t r a n d e l l Tiden fram till Gustav Vasa U I Sveriges äldsta historia var land- p Kanslern, marsken och drotsen p s a l a skapen mer eller mindre egna U n i Kanslern var den förste riksämbetsmannen som inte v e ”länder” med egna lagar och r s i t var militär. En kansler fanns i rådet redan i början av e t s egna domstolar. Först på b i b 1200-talet, kanske redan tidigare. Kanslersämbetet l i o t 1000-talet förenades land- e k hade vuxit fram ur den romerska förvaltningen. Under skapen till ett land med en medeltiden var kanslern chef för en uppsatt persons gemensam kung. I det nya kansli och var särskilt kunnig i språk och skrivande. I Sverige var visserligen Sverige fick kanslern en hög ställning och ett stort politiskt inflytande. Andra viktiga ämbetsmän under kungen och hans män en medeltiden var marsken och drotsen, två ämbetsmän samlande kraft, men landskapen som hade stor betydelse vissa perioder. Marsken var hade rätt att självständigt sköta befälhavare under krigen, och drotsen var ställföreträ- många egna frågor. Det säger sig självt att det var Rikets sigill, den dare för kungen ibland. så kallade riks- omöjligt att styra ett land utan att det fanns en klämman. Sigillet administration som kunde hjälpa till. Och en var i bruk mellan åt kungen, men rådsmedlemmarna uppfattade 1439 och 1520 sådan hade bildats kring kungen, först med olika och användes för sig mer och mer som företrädare för kyrkan och militära ledare. En av dem var jarlen. Han var att bekräfta rådets stormännen. Den här motsättningen skulle bli beslut. kungens närmaste rådgivare och tillhörde alltid viktig i framtiden. Viktigt var också att Sverige någon av de förnämsta stormansätterna. Birger fick en gemensam lagstiftning för hela landet Jarl dog 1266 och var den siste jarlen. Ordet jarl under 1300-talet. I Magnus Erikssons landslag motsvarar det engelska ordet earl som är vanligt från 1350 stod det bland annat hur kungen skul- på vikingatiden och den tidiga medeltiden. Efter le väljas och hur han skulle styra landet. På den Birger Jarls död ersatte man ordet jarl med her- tiden ärvde kungen inte makten. U p tig. p s a l a U n i v e r Förmyndarregering bildas s i t e t s b I början av 1200-talet regerar ett råd som för- i b l i o t e myndarregering i stället för kung Erik Eriksson, k som var för ung för att regera. Rådet får stor betydelse för framtiden. På 1280-talet kom rådet tillbaka, även då som en förmyndarregering för en kung som var för ung för att regera. Från och En handskrift från 1430-talet visar med nu blev rådet kvar. I rådet ingick biskopar avsnittet i Magnus från den mäktiga kyrkan och stormän från de Erikssons landslag främsta familjerna. De var de viktigaste krafterna om hur kungen väljs och hur han i samhället vid sidan av kungamakten. Från bör- ska styra landet. jan var det tänkt att rådet skulle vara rådgivande 3 I B L B i l d b y r å / L ä n s m u s e e t G ä v l e b Den äldre Vasatiden 1521–1611 o r g Under Gustav Vasas tid var det kungen som Särskilda problem uppstod när Johan III:s son styrde Sverige. Han styrde landet på ett mycket Sigismund ärvde tronen vid sin fars död 1592. personligt sätt. Någon mäktig kansler ville han Eftersom Sigismund redan var vald till kung i definitivt inte veta av, särskilt inte någon som Polen och han bodde där, utsåg man hertig Karl var knuten till biskopsämbetet i Strängnäs som (sedermera Karl IX) till riksföreståndare. Dess- seden tidigare hade varit. Visserligen hade han utom krävde nu högadeln genom rådet att de både kansler, sekreterare och skrivare, men skulle få sitta med i Sveriges styrelse. Makt- genom Stockholms blodbad hade adelns ställ- spelet som följde ledde till att Sigismund av- ning kraftigt försvagats. Gustav Vasa utnyttjade sattes 1598 och hertig Karl blev ny kung 1600. därför de adelsmän som fanns tillgängliga vid Många sekreterare i det svenska kansliet följde hovet. Även annan personal arbetade nära med Sigismund till Polen. Det innebar att Karl kungen. måste organisera om kansliet, för att kunna Kanslern blev chef för kansliet, som hade sina styra landet. Han hade gått hårt fram mot det lokaler på Stockholms slott. Där fanns även gamla rådet, till exempel genom Linköpings kammaren som var den lokal där en kammar- blodbad 1600 när han lät avrätta rådsherrar mästare och en kamrerare arbetade med skatter, som varit lojala mot Sigismund. För att kom- kontroll och bokföring. pensera bristen på rådsherrar skapade han ett nytt råd, helt enligt landslagens bestämmelser Ränte- och räknekammaren om antal rådsherrar och uppgifter. Rådsherrarna Kammaren delades upp i en räntekammare som fick höga titlar (drots, marsk, kansler), men det hanterade skatterna och en räknekammare som var nu en hovkansler som var chef för kansliet. kontrollerade fogdarna. Särskilda kammarråd Efter Linköpings blodbad bestämde man att ledde sedan 1560 kamrarna. Det var alltid med- rådet enbart skulle råda och inte regera. lemmar av högadeln som utsågs till kammarråd. Chefen för räknekammaren kallades överste skattmästare från och med 1571. Räknekam- maren blev kvar under en lång tid framöver. Under årtiondena efter Gustav Vasa blev det Riksdagen vanligare att högadliga män arbetade i den cen- Riksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet, trala förvaltningen och deltog i regeringsarbetet. för att från slutet av århundradet bli ett vanligt inslag i Det var något som adeln själv ville, för att beva- det svenska statsskicket. I början av 1600-talet ka sina intressen. Till exempel blev den hög- började riksdagen syssla mer regelbundet med skat- adlige Nils Gyllenstierna kansler 1561. Sam- ter. Det hade man bara fått göra ibland på 1500-talet, tidigt var flera av sekreterarna, skrivarna och men då precis som på 1600-talet skedde det helt på notarierna tyska. Sekreterarna fördelade ärende- regeringens initiativ. Kärnan i riksdagen var råds- herrarna. na inom kansliet efter språk (tyska eller svenska). 4 Gustav Vasa anklagar biskop Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Västerås. Under hösten 1525 försökte biskop Sunnanväder uppvigla allmogen i Dalarna mot Gustav Vasa. Upproret kuvades och Sunnanväder avrättades 1527. Sunnanväder hade tidigare varit kansler och rådgivare till Sten Sture den yngre. Målning av Ernst Josephson från 1875. 5 Stormaktstiden 1611–1718 Kansliet utvecklades starkt kungen sedan fattade beslut under stormaktstiden. Den om. Men i vissa frågor kunde som drev på utvecklingen var kansliet besluta självständigt. rikskanslern Axel Oxen- Kansliet var organiserat som stierna. Tillsammans med ett kollegium, det vill säga Gustav II Adolf skapar han chefen för kansliet fattade på sätt och vis det moderna beslut i samråd med ett antal Sverige. Kungen har inte rådgivare. Kansliet svarade för längre ensam makten, utan hela regeringen med undan- styrs av nya lagar och en fast tag för frågor om finanser och och välorganiserad central- krig. Räknekammaren (senare regering. Viktiga punkter i kammarkollegiet) ansvarade utvecklingen var kungaförsäk- för finanserna medan krigs- ran år 1611, en rad olika rådet (senare krigskollegiet) kansliordningar och slutligen ansvarade för krigsfrågorna. 1634 års regeringsform, den Även de andra delarna av grundlag som bestämmer hur riksstyrelsen organiserades Sverige ska organiseras. Vid som kollegier, till exempel kungens sida stod fem höga amiralitetskollegiet (högsta ämbetsmän som var chefer för varsin avdel- ledningen för flottan) och riksdrotsens ämbets- ning i riksstyrelsen (drots, marsk, amiral, verk Svea hovrätt. kansler och skattmästare). De var också med- lemmar av rådet. R i Axel Oxenstierna organiserade sitt kansli k Axel Oxenstierna s a r k utformade i v som ett ämbetsverk, det vill säga en myndighet e Gustav II Adolfs t som lyder direkt under regeringen. Han samar- kungaförsäkran. betade med fyra kansliråd, som han hämtade ur rådet. Under kansliråden fanns sekreterare med särskilda arbetsområden och med under- ordnade skrivare. Dessutom hade man en hov- kansler och ett par mer kvalificerade sekretera- re, som från och med 1629 kallas statssekrete- rare. År 1661 fick statssekreterarna ansvar för var sin expedition, en för inrikes och en för utrikes ärenden. I kansliet förberedde man ärenden som 6 Statens porträttsamling Statens porträttsamling 7 Axel Oxenstierna (1583–1654). Trots att han bara var Axel Oxenstierna (1583–1654). Trots 28 år blev han riksrådets ledande man 1611 när Karl IX dog. Året därpå blev han utnämnd till rikskansler. egeringen skulle arbeta slogs hennes ställe. Hur r Eftersom drottning Kristina var för ung för att regera 1634, ledde Axel Oxenstierna en förmyndarregering i fast i regeringsformen. Förutom de höga riks- nerna. Detta innebar fler ämbetsmännen skulle ett tjänstemän fick dubbla stort antal rådgivare i kolle- uppdrag: ansvar för kans- gierna vara riksråd. De fem liet och rådgivare till riksämbetsmännen handla- kungen. de som regering i kungens År 1713 organiserade namn. Förutom de fem Karl XII om kansliet riksämbetsmännen deltog genom en ny kansliord- även andra rådsmedlem- ning. Kansliets uppgift att mar i regeringssammanträ- redogöra för ärenden dena.