Regeringskansliet genom tiderna Regeringskansliets historia År 1974 ändrades grundlagen om hur den svenska staten ska vara organiserad. Kungen lämnade över all makt till riksdagen och regeringen. Samtidigt bytte man namn på kungens kansli från Kunglig Majestäts kansli till Regeringskansliet. Ordbytet speglade en viktig förändring av det svenska statsskicket. Parlamentarismen hade slagit igenom fullt ut.

Tiden fram till Gustav Vasa 3 Den äldre Vasatiden 1521–1611 4 Stormaktstiden 1611–1718 6 Frihetstiden 1718–1772 10 Gustavianska tiden 1772–1809 15 Karl Johanstiden och den tidigaliberalismen 1809–1840 16 Tiden efter 1840 18 Kvinnor och män i Regeringskansliet 25 Regeringen och EU 26 Regeringskansliets lokaler 28 B e r t i l S t r a n d e l l Tiden fram till Gustav Vasa U

I Sveriges äldsta historia var land- p Kanslern, marsken och drotsen p s a l a

skapen mer eller mindre egna U n

i Kanslern var den förste riksämbetsmannen som inte v e

”länder” med egna lagar och r s i t var militär. En kansler fanns i rådet redan i början av e t s egna domstolar. Först på b i

b 1200-talet, kanske redan tidigare. Kanslersämbetet l i o t 1000-talet förenades land- e k hade vuxit fram ur den romerska förvaltningen. Under skapen till ett land med en medeltiden var kanslern chef för en uppsatt persons gemensam kung. I det nya kansli och var särskilt kunnig i språk och skrivande. I Sverige var visserligen Sverige fick kanslern en hög ställning och ett stort politiskt inflytande. Andra viktiga ämbetsmän under kungen och hans män en medeltiden var marsken och drotsen, två ämbetsmän samlande kraft, men landskapen som hade stor betydelse vissa perioder. Marsken var hade rätt att självständigt sköta befälhavare under krigen, och drotsen var ställföreträ- många egna frågor. Det säger sig självt att det var Rikets sigill, den dare för kungen ibland. så kallade riks- omöjligt att styra ett land utan att det fanns en klämman. Sigillet administration som kunde hjälpa till. Och en var i bruk mellan åt kungen, men rådsmedlemmarna uppfattade 1439 och 1520 sådan hade bildats kring kungen, först med olika och användes för sig mer och mer som företrädare för kyrkan och militära ledare. En av dem var jarlen. Han var att bekräfta rådets stormännen. Den här motsättningen skulle bli beslut. kungens närmaste rådgivare och tillhörde alltid viktig i framtiden. Viktigt var också att Sverige någon av de förnämsta stormansätterna. Birger fick en gemensam lagstiftning för hela landet Jarl dog 1266 och var den siste jarlen. Ordet jarl under 1300-talet. I Magnus Erikssons landslag motsvarar det engelska ordet earl som är vanligt från 1350 stod det bland annat hur kungen skul- på vikingatiden och den tidiga medeltiden. Efter le väljas och hur han skulle styra landet. På den Birger Jarls död ersatte man ordet jarl med her- tiden ärvde kungen inte makten. U p tig. p s a l a U n i v e r

Förmyndarregering bildas s i t e t s b

I början av 1200-talet regerar ett råd som för- i b l i o t e myndarregering i stället för kung Erik Eriksson, k som var för ung för att regera. Rådet får stor betydelse för framtiden. På 1280-talet kom rådet tillbaka, även då som en förmyndarregering för en kung som var för ung för att regera. Från och En handskrift från 1430-talet visar med nu blev rådet kvar. I rådet ingick biskopar avsnittet i Magnus från den mäktiga kyrkan och stormän från de Erikssons landslag främsta familjerna. De var de viktigaste krafterna om hur kungen väljs och hur han i samhället vid sidan av kungamakten. Från bör- ska styra landet. jan var det tänkt att rådet skulle vara rådgivande

3 I B L B i l d b y r å / L ä n s m u s e e t G ä v l e b

Den äldre Vasatiden 1521–1611 o r g

Under Gustav Vasas tid var det kungen som Särskilda problem uppstod när Johan III:s son styrde Sverige. Han styrde landet på ett mycket Sigismund ärvde tronen vid sin fars död 1592. personligt sätt. Någon mäktig kansler ville han Eftersom Sigismund redan var vald till kung i definitivt inte veta av, särskilt inte någon som Polen och han bodde där, utsåg man hertig Karl var knuten till biskopsämbetet i Strängnäs som (sedermera Karl IX) till riksföreståndare. Dess- seden tidigare hade varit. Visserligen hade han utom krävde nu högadeln genom rådet att de både kansler, sekreterare och skrivare, men skulle få sitta med i Sveriges styrelse. Makt- genom blodbad hade adelns ställ- spelet som följde ledde till att Sigismund av- ning kraftigt försvagats. Gustav Vasa utnyttjade sattes 1598 och hertig Karl blev ny kung 1600. därför de adelsmän som fanns tillgängliga vid Många sekreterare i det svenska kansliet följde hovet. Även annan personal arbetade nära med Sigismund till Polen. Det innebar att Karl kungen. måste organisera om kansliet, för att kunna Kanslern blev chef för kansliet, som hade sina styra landet. Han hade gått hårt fram mot det lokaler på Stockholms slott. Där fanns även gamla rådet, till exempel genom Linköpings kammaren som var den lokal där en kammar- blodbad 1600 när han lät avrätta rådsherrar mästare och en kamrerare arbetade med skatter, som varit lojala mot Sigismund. För att kom- kontroll och bokföring. pensera bristen på rådsherrar skapade han ett nytt råd, helt enligt landslagens bestämmelser Ränte- och räknekammaren om antal rådsherrar och uppgifter. Rådsherrarna Kammaren delades upp i en räntekammare som fick höga titlar (drots, marsk, kansler), men det hanterade skatterna och en räknekammare som var nu en hovkansler som var chef för kansliet. kontrollerade fogdarna. Särskilda kammarråd Efter Linköpings blodbad bestämde man att ledde sedan 1560 kamrarna. Det var alltid med- rådet enbart skulle råda och inte regera. lemmar av högadeln som utsågs till kammarråd. Chefen för räknekammaren kallades överste skattmästare från och med 1571. Räknekam- maren blev kvar under en lång tid framöver. Under årtiondena efter Gustav Vasa blev det Riksdagen vanligare att högadliga män arbetade i den cen- Riksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet, trala förvaltningen och deltog i regeringsarbetet. för att från slutet av århundradet bli ett vanligt inslag i Det var något som adeln själv ville, för att beva- det svenska statsskicket. I början av 1600-talet ka sina intressen. Till exempel blev den hög- började riksdagen syssla mer regelbundet med skat- adlige Nils Gyllenstierna kansler 1561. Sam- ter. Det hade man bara fått göra ibland på 1500-talet, tidigt var flera av sekreterarna, skrivarna och men då precis som på 1600-talet skedde det helt på notarierna tyska. Sekreterarna fördelade ärende- regeringens initiativ. Kärnan i riksdagen var råds- herrarna. na inom kansliet efter språk (tyska eller svenska).

4 Gustav Vasa anklagar biskop Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Västerås. Under hösten 1525 försökte biskop Sunnanväder uppvigla allmogen i Dalarna mot Gustav Vasa. Upproret kuvades och Sunnanväder avrättades 1527. Sunnanväder hade tidigare varit kansler och rådgivare till Sten Sture den yngre. Målning av Ernst Josephson från 1875.

5 Stormaktstiden 1611–1718

Kansliet utvecklades starkt kungen sedan fattade beslut under stormaktstiden. Den om. Men i vissa frågor kunde som drev på utvecklingen var kansliet besluta självständigt. rikskanslern Axel Oxen- Kansliet var organiserat som stierna. Tillsammans med ett kollegium, det vill säga Gustav II Adolf skapar han chefen för kansliet fattade på sätt och vis det moderna beslut i samråd med ett antal Sverige. Kungen har inte rådgivare. Kansliet svarade för längre ensam makten, utan hela regeringen med undan- styrs av nya lagar och en fast tag för frågor om finanser och och välorganiserad central- krig. Räknekammaren (senare regering. Viktiga punkter i kammarkollegiet) ansvarade utvecklingen var kungaförsäk- för finanserna medan krigs- ran år 1611, en rad olika rådet (senare krigskollegiet) kansliordningar och slutligen ansvarade för krigsfrågorna. 1634 års regeringsform, den Även de andra delarna av grundlag som bestämmer hur riksstyrelsen organiserades Sverige ska organiseras. Vid som kollegier, till exempel kungens sida stod fem höga amiralitetskollegiet (högsta ämbetsmän som var chefer för varsin avdel- ledningen för flottan) och riksdrotsens ämbets- ning i riksstyrelsen (drots, marsk, amiral, verk Svea hovrätt. kansler och skattmästare). De var också med- lemmar av rådet. R i Axel Oxenstierna organiserade sitt kansli k

Axel Oxenstierna s a r k

utformade i v

som ett ämbetsverk, det vill säga en myndighet e Gustav II Adolfs t som lyder direkt under regeringen. Han samar- kungaförsäkran. betade med fyra kansliråd, som han hämtade ur rådet. Under kansliråden fanns sekreterare med särskilda arbetsområden och med under- ordnade skrivare. Dessutom hade man en hov- kansler och ett par mer kvalificerade sekretera- re, som från och med 1629 kallas statssekrete- rare. År 1661 fick statssekreterarna ansvar för var sin expedition, en för inrikes och en för utrikes ärenden. I kansliet förberedde man ärenden som

6 S t a t e n s p o r t r ä t t s a m l i n g S t a t e n

Eftersom drottning Kristina var för ung för att regera Axel Oxenstierna (1583–1654). Trots att han bara var s p o r

1634, ledde Axel Oxenstierna en förmyndarregering 28 år blev han riksrådets ledande man 1611 när t r ä t t i hennes ställe. Hur regeringen skulle arbeta slogs Karl IX dog. Året därpå blev han utnämnd till rikskansler. s a m l fast i regeringsformen. i n g 7 Förutom de höga riks- nerna. Detta innebar fler ämbetsmännen skulle ett tjänstemän fick dubbla stort antal rådgivare i kolle- uppdrag: ansvar för kans- gierna vara riksråd. De fem liet och rådgivare till riksämbetsmännen handla- kungen. de som regering i kungens År 1713 organiserade namn. Förutom de fem Karl XII om kansliet riksämbetsmännen deltog genom en ny kansliord- även andra rådsmedlem- ning. Kansliets uppgift att mar i regeringssammanträ- redogöra för ärenden dena. Det var med andra (föredragning) och utföra ord rådet som var regering, uppgifter (expedition) särskilt när kungen var ute överfördes till sex expedi- i fält under krigen och när tioner som skötte alla regenten var omyndig regeringsärenden. Expe- (1632–1672). Det är först ditionernas chefer kallades nu från början av 1600- ombudsråd. Förändringen talet som man kan säga att innebar i praktiken att de blir förvalt- föredragande och expedie- ningens medelpunkt. Där rande funktionerna blev finns riksstyrelsen alltid ett slags departement representerad, även när ovanför de olika ämbets- kungen är ute på krigståg. verken. Hela den nya År 1634 organisationen föll med Karl XII:s död 1718.

Kungligt råd R i k s a r När Karl XI blev myndig 1680 minskade han k i v e rådets makt. I stället för att låta rådet själv- t ständigt besluta i vissa frågor knöt han rådet närmare till sig och de höga riksämbetena fick förfalla. Chefen för kansliet blev kanslipresi- dent och de kollegiala arbetsformerna fick mindre betydelse. Ett exempel är att statskon- toret blev en självständig avdelning inom kam- markollegiet 1680. Kungen lyssnade på råd från dem han själv hade förtroende för, och det ledde till att fler tjänstemän blev viktiga rådgivare. Bland annat gav kungen två tjänstemän i kansliet som redogjorde för viktiga ärenden samma status som de kungliga råden. De fick titeln statsråd samtidigt som de fortsatte att vara chefer för inrikes- och utrikesexpeditio- 1634 års regeringsform.

8 Som adelsman har jag naturligtvis fått en gedigen utbildning och har studerat vid flera tyska universitet. Efter studietiden fick jag plats vid hovet och valdes snart in i rådet, trots min ungdom. Man ansåg att min analytiska för- måga, kombinerad med stark realism, skulle komma väl till pass. Att jag sedan var taktiskt skicklig och hade en enorm viljestyrka och förmåga att hålla fast vid långsiktigt uppställda mål, fick de lära sig. Jag hade ett mycket förtroendefullt sam- ”arbete med kung Gustav II Adolf. Vi hade båda målet att förvandla Sverige till en ledande euro- peisk makt. Det arbetet fortsatte jag när jag ledde förmyndarregeringen för drottning Kristina. Både kungamakten och regeringsmakten (och riksdagen) måste följa grundlagen och ha en fast organisation. Min största seger i det arbetet var 1634 års regeringsform. För att göra Sverige till en modern stormakt har jag effektiviserat landets administration på central, regional och lokal nivå. Dessutom har jag sett till att adeln, som rikets ledande stånd, har fått ensamrätt till rikets högsta ämbeten. Andra nödvändiga åtgärder har varit att för- bättra utbildningen, stärka krigsmakten, för- stärka finanserna och att föra en aktiv utrikes- politik. Historikerna säger att mina över 30 år som rikskansler, politiker och statsbyggare ger mig en unik plats i svensk historia.” Frihetstiden 1718–1772

När Karl XII dog föll också sexton medlemmar. Med- det kungliga enväldet. Kungen lemmarna fattade besluten fick ge ifrån sig delar av mak- genom omröstningar där ten till de fyra stånden (adel, varje riksråd hade en röst präster, borgare och bönder). och konungen två röster. Som en följd av det fick Riksdagen kunde avsätta ämbetsmännen som dominera- riksråd som den var miss- de i riksdagen mer makt. Hur nöjd med. Det visar att riks- man organiserade regerings- dagen hade verklig makt. makten framgår av de nya Kansliet kallades nu regeringsformerna 1719 och kanslikollegiet och ansvarade 1720. Den nya organisationen för all offentlig verksamhet innebar att man gick tillbaka som inte hade med rätts- till det gamla rådet. Rådet, skipning att göra. Det var som nu kallades riksråd, uppdelat på två funktioner. utgjorde själva regeringen och Det skulle dels vara förval- hade kungen som ordförande. tande (utrikes ärenden, post- Det fungerade också som väsen, skolor, akademier, högsta domstol. arkiv och bibliotek), dels Kanslipresidenten (som motsvarar vår tids föredragande och expedierande. 1719 års statsminister) ingick i riksrådet, som bestod av regeringsform.

R Liknar nutidens departement i k s a r k Kanslipresidenten såg till att föredragningen i v e t sköttes av fyra expeditioner för justitieärenden (Nedre justitierevisionen), utrikesärenden, krigsärenden och inrikescivilärenden (kammar- expeditionen). Expeditionerna liknade vår tids departement. Cheferna för expeditionerna var statssekreterare och såg till att särskilda revi- sionssekreterare föredrog (redogjorde för) ärendena för riksrådet. Chefen för justitie- revisionen kallades justitiekansler. I kansli- kollegiet ingick även en hovkansler och ett antal kansliråd.

10 Jag började mitt yrkesliv som militär och blev sedan diplomat. Men min politiska bana började jag som kungligt råd i kanslikollegiet under Karl XII och därefter som kanslipresident, dvs. riks- rådets ledare, under drottning Ulrika Eleonora. Eftersom jag hade en annan åsikt om grundlagen avgick jag – jag har alltid varit motståndare till kungligt envälde – bara för att året därpå vara till- baka på posten som kanslipresident. Den posten behöll jag i 18 år. Många tycker att jag har varit en stark regeringschef i ett starkt riksråd. Min starka ställning berodde inte på att kungen visa- ”de välvilja, utan på att jag var skicklig på att manövrera de fyra stånden. Jag balanserade för- siktigt i utrikespolitiken och var sparsam i inrikes- politiska frågor. Med åren växte kritiken mot min politik. En grupp yngre adelsmän, borgare och officerare tyckte att jag förde en gammaldags politik. De organiserade sig som opposition och kallade sig hattar – hatt som symbol för frihet och mandom – och hånade mig och min anhängare som nattmössor. Trots detta har min politiske motståndare Tessin beskrivit mig så här: ’Greve Arvid Horn hade de flesta egenskaper som skapar en stor minister: vackert utseende, lätt talegåva, vänlighet, mod, intryckskraft, erfarenhet, outtröttlighet och ett fantastiskt minne. Efterhängsen i sina anläggningar, hittig i utvägar, skarp- synt i valet av arbetare; något mer hetsig än en kanslipresident vara bör; gudfruktigt hjärta med kan hända för mycket utvärtes sken.’ Vid 1738–1739 års hade kritiken vuxit sig så stark att jag blev tvungen att begära avsked. Det skedde förstås under stora hedersbetygelser och jag fick behålla min riksrådstitel och samtliga löneförmåner.” K u

På expeditionerna arbetade också expeditions- n g l .

B i sekreterare, registratorer, kanslister och kopister. b l i o t e k

Statssekreterarna hade stor makt över arbetet. e t

Ständerna tar makten Kanslipresidenten var den främste i riksrådet, och som sådan blev han den verklige regenten. Vid 1738 års riksdag segrade oppositionen (hattarna) vid valet i riddarhuset. Det ledde till att den sittande kanslipresidenten, den mäktige ledaren för mösspartiet Arvid Horn, avgick. I samband med det avgick även fem av de gamla riksråden. Detta har betecknats som ett slags genombrott för parlamentarismen, de fyra stånden fick makten. De fyra ståndens makt innebar att kansli- presidenten blev beroende av partiläget inom riksdagen. Det innebar också att det fanns en konflikt mellan kanslikollegiet där kanslipresi- Den äldsta tryckfrihetsförordningen kom 1766 och var den första av sitt slag i världen. denten ingick och kansliets expeditioner. År 1720 Denna konflikt varade hela frihetstiden.

12 Min far och min farfar var båda slottsarkitekter. Så intresset för de sköna konsterna föddes jag med. Men mitt intresse för politik var minst lika stort. Efter fem års kulturell utbildning utom- lands gav jag mig in i den svenska politiken. Under frihetstiden, som är min tid i svensk politik, uppstår det vi i dag kallar partier. Efter att ha närmat mig det holsteinska partiet anslöt jag mig till oppositionen mot Arvid Horn och hans mössparti. Jag kom senare att leda oppo- sitionspartiet – hattarna. Jag valdes till lantmarskalk och var med och ”störtade Horn. Efter ett mellanspel som ambas- sadör i Paris återvände jag sedan till Sverige där jag hade valts till riksråd. Mitt utrikespolitiska mål var att frigöra Sverige från Ryssland. Det lyckades jag med under min tid som kanslipresident, med stöd av Preussen och Danmark. Det resulterade också i två kungliga bröllop. Från Berlin förde jag personligen hem Lovisa Ulrika till Adolf Fredrik. Och senare ordnade jag förlovningen mellan deras son prins Gustav och den danska prinsessan Sofia Magdalena. Mitt goda förhållande till prinsparet bröts när de vid sitt trontillträde ändrade statsskicket, ut- ökade kungamakten och försvagade partiernas och riksdagens ställning. Jag hann också ägna mig åt konst och kultur. Visste du att det var Carl Hårleman och jag som introducerade den franska rokokon i Sverige? Och det är min stora konstsamling som är grun- den för Nationalmuseums äldre avdelning.”

13 H

T h o r w i d / S t a t e n s

k o n s t m u s e e r

Ett spelparti hemma hos den nyblivne statssekreteraren Elis Schröderheim på Nybrogatan 9 i Stockholm. Målning av Pehr Hilleström 1782.

14 Gustavianska tiden 1772–1809

Gustav III:s statskupp 1772 bereda handläggningen innebar att de fyra ståndens av regeringsärendena. I och riksrådets makt mins- denna beredning ingick kade mycket starkt. År bland annat statssekrete- 1789 förlorade de makten rarna. helt och hållet. Kungen, Riksstyrelsen organise- ”han och ingen annan”, rade om flera gånger i skulle styra Sverige. slutet av 1700-talet och i Gustav III hanterade början av 1800-talet, regeringsärendena i sär- men det ändrade inte skilda sammanträden som mycket. År 1801 upp- han kallade kabinett eller hävdes kanslikollegiet, konselj. Dit kallade han vilket ledde till att de tre dem han behagade, till expeditionerna fick en exempel fick flera stats- starkare ställning under sekreterare stort inflytande beteckningen Kunglig och deras expeditioner Majestäts kansli. Utrikes- blev lika inflytelserika som ärendena behandlades senare tiders departement. sedan 1791 av ett särskilt Ett typiskt exempel på kabinett för utrikes brev- detta är Johan Liljencrantz växlingen med en kabi- som blev Gustav III:s mot- nettssekreterare som svarighet till vår tids chef. År 1808 tillkom en finansminister. kunglig beredning för Gustav III upphävde alla ärenden som hörde riksrådet 1789 och förde till de tre expeditionerna över rättsfrågorna till en utom så kallade kabi- nyinrättad högsta domstol. nettsärenden. Men den Samtidigt inrättade han upphörde i och med Rikets ärenders allmänna 1809 års revolution. beredning, som skulle

År 1809

15 Karl Johanstiden och den tidiga liberalismen 1809–1840 R i k s a

Regeringsformen 1809 slog r En särskild kanslistyrelse tillkom 1809 som k i v e fast att det var kungen som t skulle granska att expeditionerna skötte sitt skulle styra riket. Det gamla arbete. Kanslistyrelsen bestod bland annat av riksrådet uppstod i form av utrikesstatsministern som ordförande, hov- ett statsråd med nio med- kanslern, de fyra statssekreterarna och kabi- lemmar. Av dem var två nettssekreteraren. ansvariga för vissa förvalt- Statsråden hade även sedan 1816 förbere- ningsområden, nämligen dande överläggningar inför regeringssamman- utrikesstatsministern och trädena. Överläggningarna kallades för stats- justitiestatsministern. En rådsberedning. Det var ett tillfälle för statsrå- tredje, hovkanslern, var när- den att överlägga mer informellt innan de mast en biträdande utrikes- mötte kungen i ett formellt regeringssamman- minister med ansvar för träde (konselj). Egendomligt nog var det tryckfriheten. Övriga sex antingen kronprinsen eller justitiestatsminis- statsråd var bara rådgivare. tern som ledde statsrådsberedningen. Stats- Alla regeringsärenden skulle rådsberedningens informella karaktär framgår föredras för kungen och avgöras av honom vid 1809 års av att den inte finns nämnd i regeringsformen regeringsform statsrådssammanträden. Undantaget var ären- med Karl XIII:s och att man inte förde protokoll. den som handlade om Sveriges förhållanden namnchiffer, Det fanns en tydlig konflikt mellan å ena sigill och be- till främmande makter (ministeriella mål) och kräftelse. Tal- sidan statsrådens och rådgivarnas roll och å ärenden som kungen avgjorde i sin egenskap männen i de andra sidan de sakkunniga statssekreterarnas fyra stånden har av högste befälhavare för krigsmakten (kom- skrivit under. roll. mandomål). Den här konflikten präglade de första årtion- Fyra statssekreterare var chefer för var sin dena på 1800-talet. Riksdagen diskuterade frå- expedition, nämligen krigsexpeditionen, in- gan flitigt och riksstyrelsen förde fram flera rikesexpeditionen, handels- och finansexpedi- förslag till en omorganisation. Redan år 1833 tionen samt en nyinrättad ecklesiastikexpedi- upphävdes kanslistyrelsen och utrikesstatsmi- tion. Statssekreterarna var föredragande i stats- nistern blev ensam chef för Kunglig Majestäts rådet och skulle ge råd och ha samma ansvar kansli. År 1840 kom slutligen en genomgripan- som statsråd i de frågor de föredrog. De skulle de förändring av riksstyrelsen som innebar att också delta i den förberedande beredningen statsråden blev både föredragande och rådgiva- som ägde rum i Rikets allmänna ärenders re. Reformen innebar att statssekreterarna blev beredning, det nya namnet för Rikets ärenders de ministrar som man länge hade pläderat för i allmänna beredning från 1789, och som av- olika sammanhang. Samtidigt lade man ner skaffades först år 1840. Statssekreterarna fick Rikets allmänna ärenders beredning. stort inflytande i statsrådet.

16 K u n g l .

1840 års departementalreform B i b l i o t e k

1840 års reform blev mycket genomgripande. e t Riksstyrelsens indelning i departement gäller fort- farande i dag. Statsrådet bestod nu av ett antal departements- chefer och några statsråd utan departement. Två av departementscheferna kallades statsminister – justitiestatsministern och utrikesstatsministern. De statsråd som inte var departementschefer var bara rådgivande statsråd. Hovkanslern avskaffades och justitiekanslern tillhörde inte längre statsrådet. Det äldsta beredningen som än så länge inte var formaliserad kända foto- Kungen skulle styra riket enligt regeringsformen grafiet av en eller förde protokoll. och var skyldig att samråda med statsrådet, utom i svensk reger- Expeditionscheferna stod närmast under depar- ing, taget så kallade kommandomål. Det var ärenden där 1859 eller tementscheferna och hjälpte till vid beredningen kungen beslutade i sin egenskap av högste befäl- 1860. I främ- av ärenden. Resten av personalen på departemen- havare över krigsmakten. I de ärendena skulle re raden ten arbetade med att föra protokoll, kontrolläsa längst till kungen fatta beslut i samråd med chefen för det vänster sitter avskrifter mot originaltexter (kollationering), expe- departement dit ärendet hörde, och behövde inte Louis De diera ärenden och skriva rent dokument. Geer som ta upp frågan i statsrådet. blev Sveriges Från början delade man inte upp arbetet inom Cheferna för departementen var alltså statsråd, förste stats- departementen på något organiserat sätt. De sju minister. men de skulle inte styra över de gamla kollegierna departementet hade inte särskilt många ärenden, eller andra myndigheter – med undantag för ut- totalt 1 000 ärenden per år de första årtiondena rikesförvaltningen under utrikesstatsministern. efter 1840. Jämför det med de 8 300 ärenden som Innan ärenden föredrogs hos kungen i statsrådet Regeringskansliet hanterade 2000. skulle de beredas av statsråden. Det innebar att Inom departementen diskuterade man ständigt statsråden hämtade in upplysningar från statliga principen om departementens roll i förhållande till ämbetsverk eller myndigheter. underlydande myndigheter och frågan om minist- Statsråden hade också andra former för de rar har rätt att besluta utan att samråda med reger- interna beredningarna, till exempel i statsråds- ingen (ministerstyre).

Departementen 1840

Departementen och deras viktigaste ansvarsområden:

Justitiedepartementet Frågor om grundlagar och andra lagar. Tryckfrihetsärenden. Utrikesdepartementet Förhållandet till andra länder. Lantförsvarsdepartementet Lantförsvaret. Telegrafinrättningar. Sjöförsvarsdepartementet Sjöförsvaret. Lots- och fyrväsende. Civildepartementet Lanthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, hantverk och andra näringar, allmänna vägar och andra kommunikationer. Lantregeringen. Finansdepartementet Jordeboksväsendet, beskattning, tullverket, statsregleringen, mynt- och bankväsendet, postväsendet. Ecklesiastikdepartementet Kyrkoväsendet, undervisning, vetenskap, kultur. Medicinal- och allmän hälsovård. Fattigvård.

17 Tiden efter 1840

Statsministerämbetet egentligt departement. Ett Enligt 1840 års reform fanns sådant växte fram mycket två statsråd som kallades sent, eftersom Statsråds- statsminister – justitiestats- beredningen formellt hörde ministern och utrikesstats- till Justitiedepartementet. ministern. Titlarna visade att Först i början av 1950-talet de hade de högsta posterna lades grunden till det depar- jämfört med övriga statsråd. tement som statsministern Problemet under tiden när- har i dag. Till en början mast efter departemental- bestod departementet av två reformen var att justitiestats- sekretariat inom Justitie- ministern var så hårt bunden departementet: ett för stats- av sina uppgifter som chef för ministern och ett för stats- Justitiedepartementet att han råden utan departement inte hade tid att ägna sig åt (granskningskonsulterna). I allmänna politiska frågor ut- slutet av 1960-talet fick över de som departementet Statsrådsberedningen tydliga- ansvarade för. re bestämmelser för admi- Därför inrättade man 1876 nistrationen med en egen en ny post i statsrådet – statsministern. En samling av dokument och handlingar samt ledamot av statsrådet utsågs till statsminister register över alla ärenden (diarium). Men fort- och blev chef för regeringen utan eget depar- farande var det Justitiedepartementet som tement. Chefen för Utrikesdepartementet hanterade frågor om anslag till behöll sin ministertitel, den enda ministertiteln Statsrådsberedningen. vid sidan av statsministern i statsrådet. 1974 års regeringsform gav statsministern rätt att själv fatta ett antal beslut. Bland annat Förste statsministern utser statsministern departementscheferna, Den förste statsministern var Louis de Geer kallar statsråden till regeringssammanträde och 1876–1880. Han var mannen bakom represen- kan förordna att en grupp ärenden som hör till tationsreformen 1865–1866 när den gamla ett departement ska föredras av ett annat stats- ståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen. råd än departementschefen. Statsrådsbered- Så länge 1809 års regeringsform gällde var ningens uppgift är att hjälpa statsministern det kungen som utsåg statsministern. I dag är och övriga statsråd om de inte får hjälp av det riksdagens talmans uppgift, det slogs fast i något departement. Därmed har Statsråds- regeringsformen 1974. beredningen fått en starkare ställning inom Statsministern hade ursprungligen inget Regeringskansliet.

18 Jag var den förste svenske regeringschef som titulerades statsminister. Tidigare var jag justitie- statsminister och delade ledningen av regering- en med utrikesstatsministern. Dessförinnan satt jag som representant för min ätt med i ett par riksdagar. Som politiker företrädde jag nog vad som i dag kan betecknas som lagom borgerlig libera- lism. Egentligen ogillar jag partiväsendet och ser mig mer som en ämbetsman. Min största politiska insats var 1866 års representationsreform. Den innebar att stånds- ”riksdagen (med adel, präster, borgare och bön- der) byttes mot en folkrepresentation med två kamrar. Att skriva ihop förslaget krävde all min taktiska begåvning och förmåga att kompromis- sa. Det blev tillräckligt modernt för liberalerna, tillgodosåg böndernas och medelklassens delvis motsatta krav och var ändå tillräckligt samhälls- bevarande för att kunna vinna majoritet i Riddarhuset. De motsträviga prästerna fick rösta sist och följde naturligtvis majoriteten. Reformen antogs! Under min ledning av regeringen genomfördes även en rad andra reformer som t.ex. näringsfrihet, vidgad religionsfrihet, husagans inskränkande och möjlighet för ogifta kvinnor att bli myndiga. Efter ett nederlag i en försvarsfråga avgick jag som statsminister och blev kansler för landets universitet. Sedan ägnade jag mig åt min ung- doms stora intresse – att skriva. Mina Minnen del 1 och 2 är en klassiker inom den svenska memoarlitteraturen.”

19 De särskilda samordnings- • 1969 tömdes Civil- kanslier som de borgerliga departementet helt på sitt koalitionsregeringarna gamla innehåll och skulle i (Fälldin 1976–1982 och stället ansvara för länsstyrel- Bildt 1991–1994) inrättade serna, kommunerna och hade uppgifter som i viss den fysiska riksplaneringen. utsträckning kan sägas vara Samtidigt tillkom Industri- desamma som Statsråds- departementet och året beredningens. innan hade Ecklesiastik- Sedan 1997 är Regerings- departementet bytt namn kansliet organiserat som en till Utbildnings- enda myndighet. Den består departementet. av Statsrådsberedningen, • 1974 bytte Civil- samtliga departement och departementet namn till Förvaltningsavdelningen, Kommundepartementet som är ett gemensamt och Inrikesdepartementet administrativt organ för hela blev Arbetsmarknads- Regeringskansliet. Stats- departement. Samtidigt ministern är chef för myn- skapades Bostads- digheten Regeringskansliet. departementet. • 1983 blev Kommun- Departementen departementet på nytt År 1904 Eftersom departementen fick fler arbetsupp- Civildepartement för att 1996–1998 bli till gifter efter 1840, tyckte många att departe- Inrikesdepartement. menten borde bli fler. Men ingenting förändra- • 1976–1982 delades Finansdepartementet i des förrän 1900, när man inrättade Jordbruks- ett Budget- och ett Ekonomidepartement för departementet. Under 1900-talet har man att sedan åter slås samman 1983. organiserat om departementen många gånger. • Handelsdepartementet upphörde 1982 och Här är några av de viktigaste förändringarna: frågorna fördes över till Utrikesdeparte- mentet. • 1920 slogs de båda försvarsdepartementen • 1987 tillkom Miljö- och energidepartemen- ihop till ett departement. Civildepartemen- tet. Namnet har varierat genom åren, men tet ersattes av två departement: Social- och sedan regeringsskiftet 2006 heter departe- Kommunikationsdepartementen. Det tillkom mentet Miljödepartementet. också ett helt nytt departement: Handels- • 1991 bröts kulturfrågorna ut ur Utbildnings- departementet. departementet och Kulturdepartementet • Krigsåret 1939 bildades Folkhushållnings- bildades. Samma år upphörde Bostads- departementet som bestod till 1950. Samma departementet, medan Industrideparte- år tillkom ett nytt Civildepartement mentet bytte namn till Närings- 1950–1969 för löne- och pensionsväsendet. departementet (under åren 1996–1998 Redan ett par år tidigare (1947) hade under namnet Närings- och handelsdeparte- Inrikesdepartementet sett dagens ljus. mentet).

20 P P P r r r B B B

Karl Staaff. Liberal statsminister 1905–1906 och Hjalmar Branting. Statsminister för den Ernst Trygger. Statsminister för höger- 1911–1914. första socialdemokratiska regeringen regeringen 1923–1924. 10 mars–27 oktober 1920. Statsminister även 1921–1923 och 1924–1925. P S P r r v B B e n - E r i k

S j ö b e r g / P r B

Tage Erlander på Harpsund. Social- Olof Palme. Socialdemokratisk statsminister 1969–1976 Centerledaren Thorbjörn Fälldin blev stats- demokratisk statsminister 1946–1969. och 1982 fram till sin död 1986. minister för de borgerliga regeringarna 1976–1978 och 1979–1982. P R a w o l

Ingvar e f l

S F ö Carlsson l a d t e o r b utsågs den e r g /

D 1 mars 1986 N / S till ny stats- c a n p minister efter i x Olof Palme, som mörda- des på öppen gata den 28 februari samma år. Ingvar Carlsson var statsminister mellan åren 1986–1991 och Efter valet 2006 fick Sverige en borgerlig majoritetsregering bestående av Moderata 1994–1996. samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna.

21 • 1999 skapades ”stordeparte- minoritetspolitik, folkrörelse- mentet” Näringsdepartemen- politik, ungdomspolitik, tet genom en sammanslagning storstadspolitik samt av Kommunikations-, konsumentpolitik. Arbetsmarknads- och Näringsdepartementen och Av de ursprungliga sju delar av Inrikesdepartementet departementen 1840 fanns (som samtidigt upphörde). alltså fem kvar – Justitie- • Arbetsmarknads- departementet, Utrikes- departementet tillkom1974 departementet, Försvars- och är bland annat ansvarigt departementet, Finans- för arbetsmarknadsfrågor. departementet och Utbild- Åren 1999–2006 skötte ningsdepartementet. Näringsdepartementet Indelningen i departement Arbetsmarknads- har visat sig vara en ovanligt departementets tidigare livskraftig idé. ansvarsområden. År 2006 Annorlunda har det varit återbildade den borgerliga med departementens inre alliansregeringen Arbets- organisation. Arbetsbördan marknadsdepartementet. för de mycket små departementen ökade hela • År 2007 inrättades Integrations- och jäm- tiden. År 1874 beslutade riksdagen att ställdhetsdepartementet som har ansvaret för departementsexpeditionerna skulle delas upp i integrationspolitik, diskrimineringslagstiftning, ett antal avdelningar (byråer), vars chefer skul- jämställdhet mellan kvinnor och män, demo- le bereda och föredra ärenden. kratiutveckling och mänskliga rättigheter, Resultatet av 1874 års diskussioner blev att A n d e r s

W i k l u n d / S C A N P I X

Några av Regeringskansliets kvarter i centrala Stockholm. Till vänster på bilden , till höger Arvfurstens palats och mellan dessa statsministerns tjänstebostad Sagerska huset.

22 man organiserade om depar- I slutet av 1930-talet tementens expeditioner och började även rättsavdel- utfärdade en särskild ningar successivt växa instruktion för ämbets- och fram. Indelningen i tjänstemän i Kunglig avdelningar och byråer Majestäts kansli. Den gällde var kvar till mitten av fram till 1922. 1960-talet. Då ersatte Enligt 1878 års instruk- man den med den orga- tion skulle departementen nisation som finns i dag. ha en expeditionschef, ett I dag är departementen antal kansliråd och kansli- är indelade i ett antal sekreterare samt en regi- enheter, sekretariat och strator. Dessutom skulle kanslier. Dessutom har man ta emot tjänstemän i alla departement nume- början av karriären (ama- ra särskilda politiskt sak- nuenser) i mån av behov. kunniga tjänstemän. Justitiedepartementet skul- Finansdepartementet le dessutom ha en revi- fick på 1950-talet ett sionssekreterare som byrå- serviceorgan som fram- chef för lagärenden. Kansli- för allt skulle syssla med råden var chefer för byråer- departementens finan- na. ser. 1965 flyttade det Med tiden fick expedi- År 2002 över till Statsdeparte- tionscheferna ägna sig alltmer åt beredning av mentens organisationsavdelning, men låg fort- ärenden, vilket ledde till att de i långa perioder farande kvar i Finansdepartementet. 1997 blev tvingades ta ledigt för att ägna sig åt att skriva serviceorganet Regeringskansliets förvalt- propositioner. Därför delade de flesta departe- ningsavdelning och ansvarar nu för Regerings- ment 1918 upp tjänsten som expeditionschef kansliets ekonomi- och arbetsgivarfrågor, IT- på två tjänster: statssekreterare och expedi- och säkerhetsfrågor, arkiv och bibliotek samt tionschef. Enligt 1921 års instruktion skulle övergripande informations- och kommunika- expeditionschefen fördela föredragningsskyl- tionsfrågor. digheter och arbetet i övrigt, där det inte fanns En mycket speciell grupp av ärenden som någon byråindelning. Detta gällde fram till inte berördes av 1965 års omorganisation 1965. handlade om regeringsrätten. Regeringsrätten Utvecklingen ledde till att man så småning- hade tillkommit 1909 som en administrativ om organiserade varje departement i avdel- högsta domstol och ärendena bereddes i det ningar. Alla departement hade minst två avdel- departement dit de hörde. I några departement ningar– en för statssekreterare och en för blev arbetet så omfattande att de måste inrätta expeditionschefer. Varje expeditionschefsavdel- särskilda regeringsrättsbyråer. Det här ledde till ning indelades i sin tur i byråer. Vissa departe- att Regeringsrätten omorganiserades till en fri- ment delade även in statssekreteraravdelningen stående administrativ högsta domstol 1972. i byråer.

23 De första kvinnorna tog plats i riksdagen 1922. Men det dröjde ända till 1947 innan Sverige fick sitt första kvinnliga statsråd. Jag tillträdde som rådgivande statsråd i Tage Erlanders regering, för att hjälpa till vid hand- läggningen av ekonomiska frågor och ärenden rörande omfattande förändringar av näringslivet. Då passade det ju med en professor i national- ekonomi. Dessutom hade jag en stark ställning inom kvinnorörelsen och stor erfarenhet från utredningar och kommittéer. Jag ingick till exempel i ledningen för den stora undersök- ”ningen om Sveriges nationalinkomst. Mitt intresse för sociala problem samt min kunnighet och stora arbetsförmåga spelade säkert in när jag året därpå fick ta över posten som folkhushållningsminister. Efter några år lades departementet ner. Då lämnade jag regeringen och blev chef för Statistiska central- byrån. Statistik igen! Jag arbetade faktiskt vid Stockholms stads statistiska kontor en tid i min ungdom, innan jag började studera ekonomi på allvar.”

24 P r B

Karin Kock avlägger som första kvinna statsrådseden 9 april 1947. Kvinnor och män i Regeringskansliet

Man vet inte när den första kvinnan anställdes 1969 innehöll bara två kvinnor av totalt nitton i Regeringskansliet, men hon fanns säkert statsråd, inklusive statministern. Ola Ullstens bland kontors- och biträdespersonalen på minoritetsregering 1978 bestod av sammanlagt 1800-talet. År 1870 fanns åtminstone några nitton personer, varav sex var kvinnor. I Göran kvinnor som skrivbiträden i Utrikes- Perssons regering våren 2002 var nio av totalt departementet. Göran Persson tjugo statsråd kvinnor, en av världens mest flankerad av sina I dag är drygt hälften av Regeringskansliets 4 statsråd utanför jämställda regeringar. 500 anställda kvinnor. Men så har det inte all- Rosenbad 1996. B j tid varit. Tvärtom var Regeringskansliet från ö r n

L a r

början en typiskt manlig arbetsplats som speg- s s o n - lade samhället i övrigt. Däremot är de flesta A s k / F L T

chefer fortfarande män. Först på 1970-talet - P I C (med något enstaka undantag) fick kvinnor A höga poster i Regeringskansliet som statssekre- terare, rätts- och expeditionschefer eller bud- getchefer. Från mitten av 1990-talet har anta- let kvinnliga chefer ökat. Det första kvinnliga statsrådet var Karin Kock, rådgivande statsråd 1947 och folkhus- hållningsminister 1947–1948. Men det skulle dröja länge innan fördelningen av kvinnor och män var jämställd. Olof Palmes första regering

25 M a r k

E a r t h y / S c a n p i x

Arvfurstens palats, vid Gustav Adolfs torg i Stockholm, återfick under 1990-talet sin ursprungliga färgsättning från 1700-talet. Hit flyttade redan 1906 bl.a. UD som nu disponerar hela huset. Sverige och EU

Sverige är medlem av Europeiska unionen ministerrådet. Statsministern har det övergri- (EU) sedan den 1 januari 1995. Det innebär pande ansvaret för utvecklingen och samord- bland annat att vissa beslut som Sveriges riks- ningen av Sveriges EU-politik. I Statsråds- dag tidigare fattade, numera fattas gemensamt beredningen finns också EU-ministern och tillsammans med de övriga EU-länderna. Det Kansliet för samordning av EU-frågor. Till- gäller till exempel regler för handel med län- sammans med statsministerns kansli ansvarar der utanför EU, regler för stöd till jordbruk EU-kansliet för EU-frågor som berör flera län- och landsbygdsutveckling och kvoter för hur der ansvarsområden, till exempel EU:s fördrag, mycket fisk som man får fiska i Östersjön varje långtidsbudget, bemanning av svenskar i EU:s år. Däremot beslutar EU inte om lagstiftning institutioner, Lissabonprocessen, vissa informa- för skatter, sjukvård och utbildning. tionsfrågor och övergripande EU-rättsliga frå- Regeringens roll i EU-arbetet består av att gor. EU-kansliet samordnar också instruktio- företräda Sverige i Europeiska rådet och nerna till Sveriges EU-representation i Bryssel. Europeiska unionens råd, som ofta kallas

26 Som politiker har du makt, men det är ett mandat som du har fått från väljarna. Man får inte glömma att det kan tas tillbaka. Mitt politiska engagemang började tidigt. Som 12-åring gick jag med i SSU-gruppen i Trögden i Enköpingstrakten där jag bodde. Och jag engagerade mig i Vietnamrörelsen. Att jag ägnat mig åt politiken beror på att jag vill vara med och påverka samhället och bidra till en bättre värld. För att få en bättre värld krävs mänskliga rättigheter, demokrati och eko- nomisk rättvisa. Grunden är alla människors ”lika värde, som uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Detta är centralt för Sverige och för EU, som i dag är ett av våra främsta verktyg för att nå våra mål. Jag har varit ordförande i SSU, - ledamot och kultur- och fritidsborgarråd i Stockholm och fick plats i regeringen 1994, först som miljöminister och därefter som ut- rikesminister. Den svenska utrikespolitiken bygger på enga- gemang och dialog. Att vara utrikesminister och ha hela världen som arbetsfält var oerhört stimulerande och spännande. Men för att göra ett bra jobb som minister måste man också ha en stabil politisk förankring. Man måste vara ute mycket och träffa människor, samtala och lyssna.” Regeringskansliets lokaler S t o c k

I Regeringskansliet arbetar i dag 4 500 perso- h o l m s

ner, en siffra som kan ställas mot de tio- och S t a d s hundratal som arbetade i Kunglig Majestäts m u s e u kansli under flera århundraden från 1500-talet m framåt. Hur de äldsta kanslierna var organiserade mer i detalj vet vi inte, och inte heller vet vi var de låg. Men de följde förmodligen med regenten till de platser där han befann sig. Man vet att det har funnits kanslier i Stock- holm, Gripsholm, Vadstena och Nyköping. Alla viktiga dokument förvarades till en början i kistor för att de enkelt skulle kunna fraktas mellan de olika orterna. Slottet Tre kronor Redan efter några år blev kansliet trångbott Så småningom kom slottet Tre kronor i på en målning av och flyttade till nya lokaler i slottet. Den så Govert Stockholm att bli en mer eller mindre fast Camphuysen kallade kanslilängan fanns kvar ända till den plats för kansliet som växte fram under vasa- omkring 1660. stora slottsbranden 1697. Det var en katastrof kungarna, och det var där som kansliets hand- i kansliets historia och innebar bland annat att lingar fanns. Gustav Vasas kansler hade sitt stora delar av rådsprotokollen och avskrifterna kansli på Stockholms slott där även kammaren Mosaik från av kungliga brev och regeringsbeslut (riksregi- Bella Venezia, låg. Rosenbad. straturet) brann upp.

P Den kungliga familjen köpte Wrangelska a w e l

Dåliga lokaler f palatset på Riddarholmen och kansliet med l a t I slutet av 1500-talet bestämde hertig Karl att o arkiv tog plats i det närbelägna Rosenhaneska kansliets dokument skulle förvaras i skåp i palatset. Bygget av det nya slottet pågick kanslirummen. De var belägna i Tre kronors under lång tid och först 1754 kunde kunga- västra länga vid stora borggården, våningen familjen flytta in. Den nordvästra flygeln, som ovanpå räknekammaren. Men kansliets lokaler var tänkt för kansliet, blev inte klar förrän var inte de bästa – ibland regnade det in – och 1763. läget blev inte bättre förrän 1626 års kansli- Det visade sig snart att de nya lokalerna inte ordning trädde i kraft. var tillräckliga för kansliet. Dessutom fanns en Denna kansliordning slog fast att det dagliga krog i en angränsande lokal med en ständig kansliet och Riksarkivet skulle ligga i särskilt ström av löst folk. Behovet av ytterligare loka- utvalda lokaler i Stockholms slott. Kansli- ler löstes genom att kansliet ständigt flyttade ordningen gjorde kansliet till ett regelrätt runt inom slottet och att delar av kansliet så ämbetsverk. småningom flyttade ut.

28 År 1840, departementalrefor- in i Rosenbad. Redan dessförin- mens år, krävde dåvarande justitie- nan hade flera departement statsministern nya lokaler. Det lämnat för att flytta året hade de flesta departemen- in i andra lokaler. Efter 1981 ten redan lämnat slottet. Kvar flyttade resten av departemen- fanns bara Utrikesdepartementet ten i Gamla stan över och Statsrådsberedningen. Kravet Strömmen till södra Klara. resulterade i att Justitiedeparte- Utbildningsdepartementet var det mentet flyttade över till mynthuset vid departement som flyttade sist, 1993 nuvarande Mynttorget. Där fanns redan blev det av. Det senaste tillskottet bland Civil-, Finans- och Ecklesiastikdepartementen. fastigheterna är det gamla Centralposthuset Mynthuset, kol- 1850 flyttade även Utrikesdepartementet dit teckning av på Mäster Samuelsgatan/Vasagatan där många och kort därefter Statsrådsberedningen. Därmed Ferdinand Stockholmare gjorde sina postärenden under hade hela Kunglig Majestäts kansli lämnat slot- Boberg 1916. 1900-talet. 2008 flyttar delar av tet. För att mynthuset skulle bli ett renodlat Regeringskansliet in i huset. kanslihus var myntverket tvunget att flytta. Efter alla omflyttningar finns nu hela Rege- Däremot fick inte alla departement rum, så ringskansliet norr om Stockholms ström – kansliet förblev splittrat på olika lokaler. samlat, fast i olika fastigheter. De flesta depar- År 1906 flyttade Utrikesdepartementet till tement, Statsrådsberedningen och Förvalt- Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg och ningsavdelningen är förbundna med varandra där har det blivit kvar. Det innebar en tillfällig genom ett underjordiskt kulvertsystem som lösning på lokalproblemen men behoven var all- gör att man kanske kan säga att den gamla tjämt mycket stora. Till slut bestämde man sig drömmen om ett gemensamt kanslihus för för att bygga om mynthuset. Det ombyggda regeringens kansli har gått i uppfyllelse. kanslihuset stod helt klart 1937. I kanslihuset in- B i l rymdes nu Statsrådsberedningen och sju depar- l

N i l s s tement. Genom köp och byte av mark med o n ,

I n f

Stockholms stad byggde man kanslihusannexet o r m a t i

1945–1950 i grannkvarteren. Till annexet flytta- o n

R

Postens gamla o de Försvars- och Finansdepartementen. s e n

huvudkontor på b a I mitten av 1960-talet började man planera Vasagatan. d för en utbyggnad av Regeringskansliet i södra Fasaden ritades av Ferdinand Klara-kvarteren. Riksdagen hade under några år Boberg 1897 lämnat sitt hus på , och be- och huset in- vigdes 1903. stämde sig 1975 för att flytta tillbaka till sitt Byggnaden ”eget hus”. Detta gjorde att man fick skynda på köptes 2004 av planeringen av departementsutbyggnaden, efter- Statens fastig- hetsverk och har som riksdagen behövde använda kanslihuset. renoverats för Regerings- kansliets räk- Lämnar Gamla stan ning. Inflyttning År 1981 lämnade Statsrådsberedningen och sommaren 2008. Justitiedepartementet kanslihuset och flyttade

29 I l l u s t r

Vill du veta mer? a t i o n

a v

F e r d

Du kan läsa mer om Regeringskansliets historia i Kunglig i n a n d

Majestäts kanslis historia. Del I Kansliets uppkomst, organi- B o b e r sation och utveckling intill 1840 (av O. Wieselgren m.fl., g Uppsala 1935) och Del II (av Nils G. Wohlin, Uppsala 1934) samt i Departementshistoriekommittén. Att styra riket. Regeringskansliet 1840–1990 (Uddevalla 1990). Vill du läsa mer om olika organisationsändringar, t.ex. följa departementsindelningar, kan du gå till Svensk Författnings- samling och Riksdagstrycket. Du kan också följa utveckling- en under den senaste tiden på www.lagrummet.se. På regeringens webbplats www.regeringen.se får du aktuell information om arbetet i regeringen och Regerings- kansliet. Du kan till exempel följa varje veckas regerings- beslut samt ta del av utredningar, propositioner och press- meddelanden. Vill du fördjupa dina kunskaper om Regeringskansliets arkiv, är Riksarkivets beståndsöversikter helt oumbärliga. Läs i första hand Riksarkivets beståndsöversikt. Del 1. Medel- tiden. Kungl. Maj:ts kansli. Utrikesförvaltningen. Band 1 och band 2 (Skrifter utgivna av Riksarkivet, 8, Sthlm 1996).

Sedan 1998 ger Regeringskansliet ut en årsbok om det gångna årets verksamhet. I den publiceras även en del statistik. Årsboken för ett kalenderår kommer ut året efter, vanligtvis i maj. Vill du veta mer om årsboken och övrigt informationsmaterial kan du ta kontakt med Information Rosenbad, Förvaltningsavdelningen.

Text: Rune Hedman Textbearbetning 2:a upplagan: Maria Sundin, Textfixarna Illustrationer: Jakob Wegelius Omslagsbild: Lantmäteriet Form och layout: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2008

Regeringskansliet genom tiderna

Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati – från kungligt envälde till parlamentarism.

Den här kortfattade broschyren presenterar milstolparna i Regerings- kansliets utveckling från Kunglig Majestäts kansli och dess föregångare fram till ett modernt regeringskansli. Du får också möta några personer ur historien: Axel Oxenstierna, den mäkti- ge kanslern från 1600-talet och Karin Kock som blev Sveriges första kvinnliga statsråd 1947, för att nämna några.

Tfn växel: 08-405 10 00 www.regeringen.se