Ministermordet Ministermordet En Studie Om Myndigheternas Kommunikation Vid Attentatet Mot Anna Lindh

Ministermordet Ministermordet en studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot anna lindh

”Mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003, i kampanjspurten inför omröstningen om Sverige ska gå med i det europeiska valutasamarbetet, är den senaste krishändelsen i en serie allvarliga samhällsstörningar under ett decennium.” Det är de inledande orden i analysen av denna studie om myndigheternas krishantering och kriskommunikation i samband med mordet på Anna Lindh.

Om författarna: Larsåke Larsson (red.) är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Han har tidigare inom krisområdet bl.a. skrivit eller medverkat i "Det ser verkligen illa ut". Kommunikationsproblem i samband med Estoniakatastrofen’ (1996), ’Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunikation, rykten och förtroende (2000) och 11 september. Svenska myndigheters kommunikation vid terrorattentaten i USA 2001 (2003), alla utgivna av Styrelsen för psykologiskt försvar.

Mats Eriksson är fil.dr. i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Hans avhandling, Från ingenjörskonst till informationskonst, handlar om svenska riskföretags kommunikation. Han har också medverkat i Estoniastudien (se ovan) och PR på svenska (Larsson, red. 2002).

Anders Johansson är huvudlärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Försvarshögskolan och doktorand vid Örebro universitet. Han har medverkat i flera publikationer med kris- och krigsstudier, bl.a. Irak – perspektiv på politik och krigföring (Anderberg m.fl., red. 2004) och U.S. and the Others, Global Media Images on ’The War on Terror’ (Nohrstedt & Ottesen, red, 2004). Ministermordet en studie om myndigheternas Krisberedskapsmyndigheten kommunikation vid attentatet mot anna lindh

Box 599 TEMASERIE | 2004:4 KBM:S 101 31 Stockholm

Tel 08-593 710 00 Larsåke Larsson (red.) Fax 08-593 710 01

kbm@krisberedskaps myndigheten.se ISSN 1652-2915 www.krisberedskaps kbm:s temaserie | 2004:4 ISBN 91-85053-54-6 myndigheten.se kbm:s temaserie | 2004:4

Ministermordet en studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot anna lindh

Larsåke Larsson (red.) kbm:s temaserie

2003:1 Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam Irakkriget iscensatt i svenska medier

2003:2 Irakkrigets andra dag En jämförelse mellan SVT och tidningspressen den 21 mars 2003

2003:3 Krisberedskap i omvärlden Samordningsstrukturer i fem länder

2003:4 Från osäker källa Bevakningen av Irakkriget i svenska medier

2003:5 IT och sårbarhet Kritiska beroendeförhållanden i den nationella IT-infrastrukturen

2003:6 Demokratin och mordet på Anna Lindh

2004:1 Krisjournalistik eller journalistik i kris? En forskningsöversikt om medier, risker och kriser

2004:2 Stereotyper i vardagen Bilder av ”de främmande”

2004:3 Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen

2004:4 Ministermordet En studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot Anna Lindh

Titel: Ministermordet – En studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot Anna Lindh Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Omslagsfoto: Sven-Erik Sjöberg/PRB Upplaga: 2 000 ex

ISSN: 1652-2915 ISBN: 91-85053-54-6 KBM:s dnr: 1066/2003 Grafisk form: AB Typoform Tryck: Edita, Stockholm 2004

Skriften kan erhållas kostnadsfritt från Krisberedskapsmyndigheten, materielförvaltning. E-post: [email protected]

Skriften kan laddas ned från Krisberedskapsmyndighetens webbplats www.krisberedskapsmyndigheten.se

KBM:s temaserie 2004:4 Innehåll

Förord 5

Inledning 7 Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson

Tidsförlopp 15

Riksdag, regering och departement 19 Larsåke Larsson

Polis, åklagare och sjukvård 53 Anders Johansson

Krishantering, kommunikation och sorgearbete på lokal nivå 88 Mats Eriksson

Diskussion och slutsatser 115 Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson

English Summary 124 Mats Eriksson, Anders Johansson and Larsåke Larsson

Referenser 133

Bilagor 139

Förord

Mordet på Sveriges utrikesminis- och polisen. Den handlar också om hur ter Anna Lindh den 11 september 2003 dessa myndigheter hanterar en intensiv påminner oss att allvarliga händelser mediebevakning. Svårigheterna blir först av allt drabbar enskilda människor många, särskilt som tragedin drabbar en och deras anhöriga. Därefter får de familj med behov av tid för egen kris- konsekvenser för den omgivning som hantering samtidigt som en hel nation människan verkar i. I detta fall var väntar på att få veta vad som händer. det Sveriges regering som arbetsgivare, Krisberedskapsmyndigheten arbetar arbetskollegor och partikamrater. Anna för att det ska finnas en god beredskap Lindh var både nationellt och interna- och förmåga att kommunicera vid kri- tionellt en aktad och omtyckt politiker ser. I Krisberedskapsmyndighetens in- som rörde sig fritt i det svenska sam- struktion står det att myndigheten skall hället. Det gjorde att händelsen av utveckla metoder för kriskommunika- många uppfattades som ett angrepp på tion och krishantering. Ett viktigt sätt demokratin och det öppna samhället. att inhämta kunskap är att lära av olika Författarna till denna studie har händelser. Därför har KBM låtit studera inriktat sig på hur informationsarbetet kriskommunikationen hos olika instan- fungerat inom och mellan olika myn- ser i samband med mordet på Anna digheter som Regeringskansliet, Utrikes- Lindh. Kommande studier handlar om departementet, Karolinska sjukhuset mediernas roll och om människors oro.

Ulf Strandberg Handläggare kriskommunikation Krisberedskapsmyndigheten

förord | 5

Inledning

Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson

Förhösten 2003 attackeras och mördas dien har förlagts till tre samhällsnivåer: Sveriges utrikesminister Anna Lindh central nivå (riksdagen och berörda av en knivbeväpnad man på ett varuhus departement), fackmyndighets- och i Stockholm. Det är politisk slutspurt institutionsnivå (polis, åklagare och och fyra dagar kvar till folkomröstningen sjukhus) samt lokal nivå. På den senare som ska avgöra om landet ska gå med nivån, där Örebro valts som undersök- i det europeiska monetära samarbetet ningsobjekt, studeras krisarbetet vid (EMU) och införa euron som valuta. regionala och lokala myndigheter och Tidigt nästa morgon avlider hon på institutioner liksom hos kyrkor, organi- sjukhuset av de skador hon fått – sationer och större arbetsplatser samt dateringen är den 11 september. Det lokala medier. är på dagen två år sedan terroratten- Andra KBM-studier granskar medie- taten mot World Trade Center och rapporteringen (Ghersetti & Hjorth Pentagon i USA där historien inpräntat 2004) och människors reception av 11 september som en tragedins dag. informationen från främst medierna Mordet på rikets utrikesminister är (Höijer & Rasmusson 2004), studier den senaste i en serie svåra krishändel- som tillsammans söker ge en komplett ser under ett decennium med början bild av den aktuella krishändelsen. i Estoniahaveriet 1994. Längre tillbaka finns andra tunga likartade krishändel- ser, inte minst det föregående mordet Några teoretiska på statsminister Olof Palme 1986, vilket flera av dem som intervjuats anslag i denna studie har nära personlig Risksamhället erfarenhet av. Denna studie har haft till syfte att I dagens moderna och senmoderna studera myndigheternas krishantering tidsepok har betydelsen av förtroende och kriskommunikation med betoning och tillit till samhällets institutioner på de kommunikativa aspekterna. Stu- ökat markant, enligt flera kända sam-

inledning | 7 hällsteoretiker. Bakgrunden är tanken inriktat samhället blir, desto större ris- om att vi idag lever i ett risksamhälle, ker drabbas vi av. De risker vi utsätts fyllt av ”nya” faror som ska hanteras, för medför systematiskt betingade och som exempelvis tekniska och politiska ofta oåterkalleliga skadeverkningar. De risker. leder till sociala hotsituationer och po- Moderniteten är en riskkultur, litiska problem. Frågor om utveckling menar således Anthony Giddens. Synen och användning av teknologin över- att vi lever i ett samhälle med risker skuggas av frågor om hur man politiskt utgår från ett av hans centrala element och vetenskapligt hanterar dessa risker. i moderniteten, att denna är reflexiv, Beck resonerar också i senare samman- dvs. att i nutiden finns alltid framtiden hang om de risker globalisering i vid inräknad och att vi därmed läser in bemärkelse kan innebära. ”Risksam- kommande risker i det vi gör idag. Han hället är ett katastrofsamhälle där uttrycker det som att ”vi under moder- undantagstillståndet riskerar att bli nor- nitetens villkor /…/ praktiskt taget hela maltillstånd”, summerar han sina teser tiden tänker i termer av risker och gör (Beck 1998:29ff). riskbedömningar”. Men risk är ett relativt begrepp. ”Fokuseringen på risker i En kultur av rädsla? det moderna samhället har ingen direkt En annan riskinriktad forskare, Frank koppling till den faktiska utbredningen Furedi, instämmer i uppfattningen av livshotande faror”, hävdar han. Indi- om samhället som ett risksamhälle: viden lever mycket tryggare nu än i ”humanity is confronted by powerful tidigare perioder. Däremot är vad han destructive forces that threaten our eve- benämner ”institutionellt strukturerade ryday existence”. Med sin huvudtes att riskmiljöer” betydligt mer framträdande vi lever i en kultur av rädsla menar han i moderna samhällen än i förmoderna dock att det finns en riskpotential av samhällen (Giddens 1997:140ff). mer jordnära natur, nämligen de risker I samma anda menar Ulrich Beck i som är förknippade med relationerna sin snart klassiska bok Risksamhället att mellan människor. Under sitt forsk- det moderna samhället skapar systema- ningsarbete blev det för honom alltmer tiska risker parallellt med välfärd och tydligt att rikedom. Till ”gamla” risker och kriser som naturkatastrofer och krig lägger ”the many panics about the environ- han de teknologiska (och ekonomiska) ment or technology had a very similar riskerna. Han resonerar främst om far- structure to society’s fear about more liga ämnen som gifter i luft, vatten och mundane matters, such as risky relations livsmedel och inte minst storskaliga between people” (Furedi 2002:viii). destruktiva krafter av typ kärnkraften – boken publicerades precis efter Furedi tänker i första hand på risker i Tjernobylolyckan. Ju mer teknologiskt relationer av par- och familjekaraktär

8 | ministermordet och inte minst risker för våld gentemot Trots de samhällskriser som inträffat kvinnor och barn. Men de mänskliga under senaste decenniet, liksom ökad våldskriserna vidgas för honom i det rädsla för exempelvis personligt våld ögonblick han lägger sista handen vid (Picard 1993), är det sannolikt ännu så förordet till sin bok Culture of Fear, länge få medborgare i det svenska sam- när han i skrivande stund på tv bevitt- hället som uppfattar sig leva med risker. nar terrorattentaten i New York och Vi förlitar oss i hög grad på samhällets Washington 2001 som representerar förmåga att bedöma och hantera ris- ”the destructive side of human passions” kerna för attentat, olyckor och samhälls- (förordet signeras dagen efter 11 sep- katastrofer. Tilltron är i grunden hög tember). och allmänheten upplever inte risken Vi kan därmed räkna in en annan som speciellt stor för att det osannolika typ av risker än de teknologiska och ska inträffa (se Sundqvist 1995). Sven- miljömässiga. Det gäller de risker som ska förtroendestudier visar en interna- utgår från vad många anser vara ett tionellt sett hög generell tilltro till ökat enskilt våld i samhället, att indivi- exempelvis sjukvård och polis men även der i allt större utsträckning riskerar att för regering och riksdag (Holmberg drabbas av våldshändelser av olika slag. & Weibull 2003). Furedis risk- och våldsscenarier kan Det finns två motstående bilder om kompletteras med de risker och det människors kunskaper och insikter om våld som möter vanliga människor ute risker i samhället. Å ena sidan menar i samhället. Den händelse som här en del att vi idag är mycket medvetna studeras ligger i linje med ett sådant om riskerna i vår omgivning genom resonemang. Att den också har sociala riskinformation från olika parter. Å andra dimensioner och politiska implikationer sidan visar tillämpad riskforskning att kan knappast undgå någon betraktare. det är tämligen svårt att få oss intresserade av riskfrågor och riskinformation Förtroende och tillit – tills det händer en olycka eller allvar- i risksamhället lig samhällsstörning. I brist på egna erfarenheter av alla faror Oavsett grad av riskmedvetenhet i risksamhället utlämnas den enskilde in- kan man dock slå fast att denna med- dividen i hög grad till sitt förtroende för vetenhet sällan grundas i egen erfaren- de samhällsaktörer som har till uppgift het utan är förmedlad av medier, myn- att hantera och administrera de olika digheter och forskning. Den medierade riskverksamheterna. Oron för en allvarlig informationen är säkerligen den vikti- olycka och katastrof i samhället är där- gaste källan till kunskap och uppfatt- med kopplad till den tillit och tilltro ningar om risker (Lidskog m.fl. 2000). som människor känner för de organ Forskning vill också påvisa att graden som administrerar och symboliserar av riskupplevelse ökar med exponering- företeelsen (jfr t.ex. Sundqvist 1995). en av medieinnehåll av olycks- och

inledning | 9 Bild 1. Sverige, ett land i sorg efter mordet på utrikesminister Anna Lindh.

händelser men brister i att förklara händelsernas sammanhang, deras kon- text. Ytterst leder den överdrivna hän- delserapporteringen till att medborgare alieneras i sitt eget lokalsamhälle, menar Picard. Studier visar också på mer omedelbara kortsiktiga effekter där medial uppmärksamhet kring exempelvis ett flygplansdrama späder på rädslan att flyga (Hoffman 1998).

Förtroende i en krissituation Vid en samhällskris sätts samarbets- och samordningsförmågan mellan berörda samhällsorgan på prov. Deras förmåga att kommunicera med varandra och sättet på vilket information sprids till allmänheten får stor betydelse. För att medborgarnas tilltro till det demokratiska samhället ska bevaras krävs att medborgarna har tilltro och tillit till myndigheternas arbete och den information myndigheterna sprider. sven-erik sjöberg/prb Förtroendet för en offentlig institution eller myndighet vid en krissituation kriskaraktär. Amerikanska studier visar grundar sig givetvis på hur tidigare att upprepad och överdriven rapporte- historiska krishändelser hanterats ring av olyckor, brott, terrorism och (jfr Cvetkovich & Löfstedt 1999). annat våld i medier bidrar till ökad oro Riskforskare anger en rad generella och rädsla för att bli våldsoffer (Picard faktorer som därutöver anses öka det 1993). De negativa effekterna av detta upplevda förtroendet för en individ är att otrygghet och rädsla får ett orim- eller en organisation – faktorer som ligt starkt fotfäste i människors vardag. extroversion, självkontroll, öppenhet, Medierapportering fokuserar ofta på kompetens och karaktär är återkom-

10 | ministermordet mande. Hance (1991) lyfter fram fem ansvariga individer väljer att vidta åt- specifika faktorer som har betydelse för gärder och sprida information blir av graden av förtroende och tillit hos all- stor betydelse för den fortsatta trovär- mänheten gentemot en organisation: digheten för de samhällsorgan som a. Är organisationen kompetent? symboliserar den inträffade företeelsen. Politikermord kan påverka tilltron b. Ser organisationen ut att bry sig? till samhällsordningen, landets ledning c. Uppmuntrar organisationen och samhällets organ. Vid sådana extra- meningsfullt engagemang från ordinära händelser krävs samspel mellan befolkningen? dessa för att behålla det förtroende som d. Verkar organisationen hedervärd anses vara kärnan i det demokratiska och rättskaffens? samhället. e. Tar organisationen hänsyn till faktorer som upprör folk? Symboliska handlingar i kriskommunikation Mordet på statsminister Olof Palme 1986 blev något av ett trauma för den Risk kan betraktas och behandlas ur svenska befolkningen. Det var inte bara olika perspektiv. Ett traditionellt grund- själva händelsen som upprörde allmän- perspektiv är av naturvetenskaplig/ heten, utan även i hög grad samhälls- teknisk art där risker kan beräknas och organens oförmåga att gripa gärnings- sannolikhetsbedömas. Här är risk ett mannen. Hansén & Hagström (2004) mer eller mindre objektivt fenomen. har studerat de våndor och dilemman Ett motstående grundperspektiv menar som beslutsfattare inom polisen ställdes att risk är ett subjektivt fenomen som inför i samband med mordet på Palme. handlar om hur risker uppfattas av oss De menar att poliskåren genomsyras av människor (se t.ex. Boholm & Ferreira en i Sverige vanligt förekommande 2000). Inom detta grundperspektiv exceptionalism, dvs. en föreställning noterar Lupton (1999a, 1999b) tre om att det inte kunde hända här. Frågan perspektiv – ansatsen om risksamhället om polisens förmåga att i den akuta enligt Beck och Giddens, ”the govern- krisfasen därefter uppehålla och åter- mentality approach” som avser rege- skapa omgivningens förtroende – trots ringars ”strategy of regulatory power” att mordet redan inträffat – berörs i samt ett sociokulturellt eller kulturellt/ Hanséns & Hagströms studie. symboliskt perspektiv som är hennes Samhällsorganens verktyg för att egen utgångspunkt. försöka bibehålla eller återskapa förtro- En utveckling som blivit allt tydligare ende för samhällsordningen vid en all- inom risk managementområdet de varlig samhällsstörning handlar i hög senaste åren är att just se kriskommu- grad om kommunikation och informa- nikation som symboliska handlingar tion. Frågan om var, när och hur (jfr Benoit 1995; Coombs 1998; ’t Hart

inledning | 11 1993). Allt oftare riktas fokus mot hur symboliska handlingar som myndighe- symboler och symboliska handlingar ters ledare och informatörer använder används som en resurs i händelse av sig av då myndigheten ska utföra sina kriser i organisationer och i samhället informationsuppgifter vid samhälleliga i stort. De aktuella symbolerna kan påfrestningar etc. Frågan är också hur vara både verbala och icke-verbala. samma aktörer symboliskt hanterar Denna forskningsinriktning vilar på två situationer där myndigheten i sig grundläggande föreställningar: (1) att möjligen ifrågasätts och kritiseras. En kriser är ett hot mot samhället och dess annan intressant fråga är hur politiska organisationer och institutioner och att ledare använder symboler och symbo- kriskommunikation syftar till att skydda liska handlingar i olika krissituationer eller reparera skadad tilltro och tillit; som exempelvis då politiker får rollen (2) att olika krissituationer kräver olika av ”landsfader” vid extraordinära kata- symboler och symboliska handlingar strofhändelser. för att tilltro och tillit ska kunna åter- vinnas och/eller behållas. I fokus står såväl konkreta handlingar och aktiviteter Studiens metodfrågor med symbolvärde som exempelvis kläd- Denna studie bygger i första hand på sel och språk i krishanteringssituationen. intervjuer med involverade aktörer vid Rötterna till det symboliska perspek- de myndigheter som direkt berördes av tivet inom kriskommunikation finns krishändelsen då utrikesminister Anna enligt Coombs (1998) inom apologin, Lindh knivskars och senare avled. Det dvs. läran om hur individer använder gäller för det första riksdagen och de kommunikation och retorik i försvars- centrala departementen inklusive stats- tal. Benoit (1995, 1997) har visat på rådsberedningen. Dessutom har repre- olika generella kriskommunikations- sentanter för hovet kort redovisat sina strategier som kan förväntas innehålla krisaktiviteter. Det gäller för det andra olika symboler och symbolhandlingar två operativt ansvariga myndigheter som organisationer använder för att och institutioner, de rättsvårdande försvara sin image och sitt anseende. myndigheterna (Rikspolisstyrelsen, Coombs räknar upp ett antal strategier Stockholmspolisen och åklagare) samt som vanligen används – attack på den Karolinska sjukhuset. Det gäller för det anklagande, förnekande, ursäktande, tredje olika organ på lokal nivå som urskuldande, inställsamhet där man vill svarade för kriskommunikation i sam- få många att dela bördor/ansvar, löften band med mordet. I personliga samtals- om ersättning och åtgärder mot upp- intervjuer eller telefonintervjuer, fler- repning samt slutligen full avbön. talet under hösten 2003, har aktörerna Intressanta frågor ur ett symboliskt redovisat sina insatser och erfarenheter perspektiv på kriskommunikation inom under en tiodagarsperiod från attentatet myndighetssfären är vilka symboler och med tyngdpunkt på de första dygnen.

12 | ministermordet Utöver de institutionella aktörerna har många respondenter intervjuats per också i viss mån journalister som beva- telefon. Sammantaget har 36 personer kat händelsen intervjuats, flertalet på på myndighets- och institutionssidan telefon. och 16 journalister (varav 6 ingått i en På central nivå har därmed ansvariga gruppintervju vid en redaktion) givit statssekreterare vid statsrådsberedningen sin berättelse, till vilket kommer kor- (SB) och Justitiedepartementet samt tare intervjuer och uppgifter med/från kabinettssekreteraren vid Utrikesdepar- ett 30-tal personer. tementet (UD) intervjuats. Likaså har I underlaget för studien ingår vidare intervjuer gjorts med alla berörda press- departementala dokument av typ press- chefer/pressekreterare vid dessa enheter, meddelanden, uttalanden, personal- chefen för Information Rosenbad lik- information och vissa andra interna som expeditionschef, kanslichef och skrivelser som rör krishanteringen samt personalchef vid UD. Vid riksdagskans- sammanställningar av aktiviteter som liet har säkerhetschefen och talmannens gjorts på denna studies förfrågan. Från presschef intervjuats. polisen har även internutredningar och Hos polisen har förutom två polis- förundersökningen används. Ett utdrag chefer även de informationsansvariga på ur Karolinska sjukhusets policy ingår central, läns- och lokal nivå intervjuats. också i källmaterialet. Till detta kom- En av de förundersökningsansvariga mer telegram från Tidningarnas Tele- åklagarna har också intervjuats. Intervju- grambyrå (TT) under det första dygnet erna med representanter för Karolinska i ärendet samt vissa tidningsartiklar. sjukhuset omfattar en verksamhets- ansvarig läkare jämte två informatörer. På lokal nivå har studien riktats mot Disposition Örebro genom intervjuer med centrala personer inom kommun, länsstyrelse, och begrepp landsting, polis, kyrka samt vid lokala Skriften består av fyra avsnitt utöver massmedier. Även flera representanter denna inledning med en teoretisk in- för intresseorganisationer och större ramning. Det första avsnittet redovisar arbetsplatser har intervjuats för att ge krishanteringen och kriskommunika- studien en mer nyanserad bild av kris- tionen på central nivå, det andra på hantering och kriskommunikation i en fackmyndighetsnivå och det tredje på mellanstor svensk stad. Örebro har lokal nivå. Skriften avslutas med en valts som av rent praktiska skäl. samlad diskussion, analys och samman- Intervjuerna på central nivå och fattning. polis- och sjukhusnivå har mestadels Några begreppsförklaringar kan vara varit utförliga och öppna samt i flera läsaren behjälpliga. Studien handlar fall ofta inneburit efterföljande kom- med en samlad term om myndigheternas pletteringssamtal. På lokal nivå har krishantering/kommunikation. Med

inledning | 13 myndigheter menas alla typer av offent- kommunikation i samband med mor- liga organ som berördes av händelsen det på Anna Lindh. När det gäller den på olika nivåer. Även om Kungliga centrala nivån är alla departement Hovstaterna (hovet) inte är en myndig- samlade under regeringskansliet som het förs de i detta sammanhang in formell myndighet, vilket dock inte under detta begrepp. Även kyrkor och hindrar att varje departement kan vissa andra organisationer ingår därför betraktas som och fungerar som egen att de också tog ansvar för att ge kris- ”myndighet”.

14 | ministermordet Tidsförlopp

Onsdag 10 september 2003

16.13 Utrikesminister Anna Lindh attackeras av en knivbeväpnad man på NK:s varuhus i Stockholm.

16.14 SOS Alarm larmas av en kund på NK som sett överfallet: ”Någon har blivit knivhuggen i magen på /butiksnamn/, NK.” Ambulans och akutbil beordras till platsen av s.k. ambulansdirigent.

16.15 ca Ministerns medföljande väninna ringer till ministerns make i mobiltelefon och berättar om det inträffade, två samtal.

16.17 Ambulansdirigenten kontaktar polisens länskommunikations- central (LKC), samtalet placeras i kö.

16.18 Polisens länskommunikationscentral tar emot larmet från ambulansdirigenten och får ytterligare en signal från SOS Alarm i ärendet.

16.20 Länskommunikationscentralen larmar ut händelsen på radio.

16.20 Väninnan ringer statssekreterare Lars Danielsson vid Stats- rådsberedningen och informerar om händelsen. Danielsson ringer statsministern som just landat efter flygresa och slagit på sin mobiltelefon.

16.21–22 Ambulans respektive polis anmäler att de är på plats vid NK.

16.25 Dagens Eko (SR) kontaktar UD med förfrågan, efter uppgift från reporter på plats att utrikesministern skadats.

tidsförlopp | 15 16.25–30 Berörda departement (Utrikes- och Justitiedepartementen) samt senare riksdagens talman får besked från Statsråds- beredningen.

16.39 Ambulansen framme vid Karolinska sjukhuset.

16.41 TT-flash: Anna Lindh knivskuren.

16.45 Sveriges Radio/Ekot rapporterar händelsen i sin nyhetssändning. Utrikesministerns pressekreterare och LKC bekräftar händelsen under sändningen.

17.00 Anna Lindh börjar opereras på Karolinska sjukhuset. Departementen har inlett/inleder sin krishantering.

18.00 Presskonferens på Rosenbad.

21.00 Utrikesministerns pressekreterare och politiskt sakkunnige informerar om läget vid sjukhusets akutintag.

22.00 ca Ny direktkallad pressinformation på Rosenbad för kvarvarande reportrar. Pressekreteraren upprepar sin information vid akutintaget vid ungefär denna tidpunkt och ett par gånger senare under natten.

Torsdag 11 september

03.00 Pressmöte på sjukhuset, uppläsning av kort kommuniké där Anna Lindhs tillstånd beskrivs som ”något förbättrat men fortfarande kritiskt”.

05.29 Anna Lindh avlider av sina skador.

06.50 ca Medarbetare till ministern får besked om dödsfallet på plats och ringer statssekreteraren vid Statsrådsberedningen.

07.00 ca Statsministern informeras och därefter övriga berörda departementsledningar samt riksdagens talman och hovet.

08.30 ca Utrikesministerns make når fram till bostaden och kan informera barnen, besked till Statsrådsberedningen.

09.10 ca Sjukhuset ringer in kommuniké till Tidningarnas Telegram- byrå (TT) om dödsfallet.

16 | ministermordet 09.13 TT-flash: Anna Lindh död.

09.19 Presskonferens i Rosenbad. Presskonferensen direktsänds i SVT och TV4.

10.00 Personalen på Utrikesdepartementet (UD), som fått besked om dödsfallet kl. 09.22 liksom de utlandsanställda, samlas för minnesstund i Arvfurstens palats.

11.00 Överläggningar mellan riksdagspartierna om EMU-omröstningen. Fortlöpande nyhetssändningar i radio och tv. Under förmiddagen lägger flertalet kanaler om sina programtablåer.

14.00 Pressmöte vid sjukhuset, uppläsning av kommuniké.

15.00 Presskonferens med rikspolisen/länspolisen/åklagare.

15.45 Minnesstund i riksdagen.

18.00 Minnesgudstjänst i Storkyrkan.

Fredag 12 september Manifestation på Sergels torg med partiledarna m.fl. Pressmöte vid sjukhuset samt vid länspolisen. Presskonferens Stockholmspolisen.

Söndag 14 september EMU-omröstning i Sverige. Presskonferens Stockholmspolisen.

Måndag 15 september Presskonferens Stockholmspolisen/åklagare.

tidsförlopp | 17 Tisdag 16 september Parentation vid riksdagens öppnande. Presskonferens länspolisen kl. 15.00 och 23.00 då en misstänkt person anhålls och senare grips.

Onsdag 17 september Minnesceremoni i S:t Jacobs kyrka. Presskonferens Stockholmspolisen.

Fredag 19 september Internationell minneshögtid i Stadshuset.

Onsdag 24 september Gärningsmannen grips (och den först anhållne släpps). Presskonferens Stockholmspolisen.

Tisdag 23 mars 2004 Gärningsmannen döms för mord av Stockholms tingsrätt och senare Svea Hovrätt.

18 | ministermordet Riksdag, regering och departement

Larsåke Larsson

Det är politisk slutspurt i EMU-kam- sonliga relationer vet hon hur hon panjen hösten 2003 och fyra dagar kvar direkt kan få tillträde till myndighetens till omröstningen (14 september). ledning och den som hon bedömde Utrikesminister Anna Lindh, som är hade lättast att nå statsministern frontfigur för ja-sidan och avbildad på (Göran Persson): storbild på många av landets affisch- tavlor, ska medverka i en debatt i TV4 /Jag/ tänkte sedan – jag tänkte två sekun- på onsdagskvällen (10 september). der – att ”nu ringer jag SB”. Att jag Efter webbchatt på Utrikesdepartemen- ringde till SB var för att Göran skulle få tet med en göteborgstidnings läsekrets informationen först av alla. Och jag kän- och ett taktikmöte inför kvällens debatt ner Lars /som/ brukar gå att få tag på. Jag beger hon sig med en väninna som kollade med Anna också, och hon tyckte tidigare varit hennes medarbetare till att jag skulle ringa /dit/. Då har jag lagt varuhuset NK i Stockholm för att skaffa över det på honom – han kan meddela kläder till tv-framträdandet. Inne på alla, UD och Göran, alla – och sedan varuhuset angrips hon av en man som satt jag med Anna och torkade henne i kastar sig över henne och hugger henne pannan, och det var skönt, för det var med kniv. Väninnan ropar till butiks- nog hennes sista vakna minuter (Anna personalen att kalla på ambulans och Lindhs väninna och f.d. pressekreterare). polis, och ringer därefter till ministerns De ropade i högtalaren efter läkare. Väl make om överfallet på sin mobiltelefon. där slogs jag av hur blek och sjuk hon såg Klockan kan beräknas vara 16.15. ut. Jag ser skadan, som var som en kirur- Vid attentatet mot utrikesministern giskt snitt – det måste ha varit ett kraft- får de centrala myndigheterna snabbt fullt knivstick. Vi /läkarna/ kommunice- besked om vad som inträffat. Snart rar med blickar och inser allvaret, och jag efter upplysningen till ministerns make uppfattar henne som döende. Jag frågar ringer väninnan till statssekreterare Lars henne om hon har ont och hon svarar Danielsson på Statsrådsberedningen ”Nej”, och hur hon känner sig och då (SB). Genom sitt forna arbete och per-

riksdag, regering och departement | 19 säger hon ”Jag är yr”. Man har inte ont gift om att utrikesministern är kniv- vid en sådan skada. Men det var inte så huggen på NK. Även Tidningarnas mycket vi kunde göra (En av läkarna på Telegrambyrå (TT) hör av sig i samma besök på NK som skyndar till hjälp). ärende. Och UD:s pressenhet har nå- gon minut tidigare fått en liknande för- Väninnans samtal med Statsrådsbered- frågan från Ekot. Men ingen känner ningen sker ungefär klockan 16.20. ännu till det inträffade. Att medier så Statssekreteraren ”ringde statsministern snabbt blivit varse händelsen har sin omgående som då precis hade landat på speciella förklaring (se nedan). Press- Bromma och satt på sin mobiltelefon”. sekreteraren får genom en medarbetare Han meddelar sedan sin egen säkerhets- kontakt med ministerns väninna som chef som beslutar om en viss säkerhets- bekräftar dådet (ca 16.35). höjning hos myndigheten och sprider På Utrikesdepartementet tar kansli- beskedet till sina närmaste medarbetare. chefen på ministerkansliet emot beske- Därefter kontaktas Justitiedepartemen- det från Statsrådsberedningen och ste- tet och Utrikesdepartementet, och gar in på en mottagningsceremoni där under den följande kvarten hinner man kabinettssekreterare Hans Dahlgren också meddela hovet och riksdagens tal- deltar: ”Han kommer inrusande och vin- man (Björn von Sydow) via dess säker- kar till mig och /ett utrikesråd/, jag ser hetschef om det inträffade. Statssekrete- på honom att han är ganska bestört, och raren får också ytterligare en kontakt han säger /dämpat/ men så att jag får med väninnan som i ambulansen säger veta det, att Anna Lindh är knivskuren.” att tillståndet för Anna Lindh enligt Man beger sig till kabinettssekretera- hennes förståelse är mycket allvarligt. rens rum som blir krisledningscentral Statsministern åker med blåljus till och samlar en informell krisstab som Rosenbad tillsammans med sin press- består av ministerns pressekreterare, chef, som för tillfället är kampanjledare kanslichefen, expeditionschefen och ett på ja-sidan i EMU-omröstningen. De par politiskt sakkunniga samt press- har under resan kontakt med i första chefen. En sakkunnig, som också har hand statssekreteraren för att hålla sig läkarbakgrund, springer dock snabbt informerade. Presschefen får också kon- iväg till varuhuset och hinner fram i tid takt med ambulansen och väninnan för att åka med en polisbil som eskorte- som kort kan berätta att ”Anna var blek rar ambulansen till sjukhuset. ”Först och det blödde mycket, men det var unge- gällde det att etablera kontakt med sjuk- fär så /mycket/, det var ingen som visste huset och att ha några där”, säger kabi- speciellt mycket i början” (Presschefen). nettssekreteraren, men ” jag bestämde Utrikesministerns pressekreterare har att jag inte skulle åka dit, för jag behöv- samtidigt fått en indikation om attenta- des här”. Kanslichefen och pressekrete- tet. Sveriges Radios Ekoredaktion ringer raren tar därmed en statsrådsbil till (ca 16.25) och säger sig ha fått en upp- Karolinska sjukhuset.

20 | ministermordet Justitiedepartementets statssekreterare I sådana här lägen så tänker man /bara/ Dan Eliasson nås av beskedet ”någon ”vad måste jag nu göra?” Vi har ju ett minut innan 16.30”. Han informerar schema för saker som måste göras och det ”naturligtvis Thomas /Bodström/, justitie- handlar om att se till att man inte tappar ministern, som blev skakad, klockan var någonting, vår erfarenhet säger att det 16.31 skulle jag tro”. Han meddelar vi- gäller att göra allting rätt den första tim- dare berörda chefer som får i uppdrag men. Även om vi övar så blir ju verklig- att kontakta ansvariga myndigheter heten alltid annorlunda än vad varje (”Öppna polisen” och Säpo) samt ringer övning eller spel ger. Och vi hjälptes själv rikspolischefen som dock inte går väldigt mycket av att, i varje fall från att nå förrän en timme senare. Vid den- kvart i fem /16.45/, så fanns alla nyckel- na tidpunkt (17.30) sker ett första kris- personer här (Statssekreterare Statsråds- gruppsmöte på departementet: beredningen).

/Man/ fick inte intrycket alls att det var Flera frågor kräver snar hantering i detta dödsfara utan /…/ en attack av någon läge. En sådan fråga gäller mediekon- halvgalning som hade knivhuggit henne takterna där man omgående beslutar – men inte ett mord /…/ Krishanterings- inrätta ett presscenter i Rosenbad, mässigt var det först när vi fick reda på vilket innebär att mediehanteringen hugget i magen som vi kände att det här centraliseras och att fackdepartementen är allvarligt. Så då fattade jag beslutet därmed avlastas och frånhänds dessa formellt att gå upp i krisorganisation här, kontakter, för att få en ”mer effektiv nånstans lite efter fem /17.00/. Då för- apparat och framför allt närheten”. En sökte vi få ytterligare information från första presskonferens bestäms till klockan polisen om vad som hade hänt, det var 18.00. En annan fråga att snabbt ta ganska fragmentariskt (Statssekreterare ställning till gäller hur man ska göra Justitiedepartementet). med kampanjaktiviteterna inför EMU- omröstningen. Diskussioner förs med När statsministern anländer till Rosen- partikansliet och partisekreteraren, men bad klockan 16.45 har Statsrådsbered- ”det var ett mycket enkelt beslut att fatta” ningen dragit igång en informations- (Statssekreteraren), åtminstone på social- process där man bland annat börjat demokratisk sida. Efter kontakter med kontakta alla statsråden. Samtidigt kan övriga partier visar det sig emellertid man ta del av den första nyhetsrappor- att aktiviteterna blir inställda över hela ten från Ekot som meddelar att landets linjen. Dessa kontakter innebär samtidigt utrikesminister blivit attackerad och att partiledarna får information om vad knivskuren på NK, vilket under sänd- man visste om) attentatet och läget. ningen också bekräftats av hennes press- Redovisningen av de centrala myn- sekreterare (ca 16.50). digheternas krisverksamhet i fallet Anna Lindh är efter denna startplatt-

riksdag, regering och departement | 21 form fortsättningsvis disponerad på ting om motivet, vi visste ingenting om följande sätt: Först behandlas myndig- digniteten, om det var planerat, flera som heternas krishantering i allmänhet. medverkade och så vidare /…/ När vi Därefter inriktas framställningen på ganska snabbt kunde konstatera att ing- den externa kriskommunikationen till enting mer hände så är det klart att då i första hand medierna men även direkt kunde man dra slutsatsen att okej, det till allmänheten. Sedan behandlas de mesta pekar på att det här är ett enskilt interorganisatoriska kontakterna vansinnesdåd. mellan olika myndigheter och organ, följt av det interna krisarbetet och kris- Efter presskonferensen på Rosenbad kommunikationen vid särskilt Utrikes- (se nedan) hålls ett möte vid 19.00-tiden departementet. Slutligen återges de in- hos statsministern där även Justitie- volverade aktörernas syn på erfarenhe- departementets statssekreterare deltar. ter och lärdomar av krishändelsen och Innan dess får man på Statsrådsbered- krisarbetet. ningen tillfälle att tala med en ansvarig läkare på sjukhuset och ”från och med denna tidpunkt tror jag vi var mentalt Krishantering inställda på att det här klarar hon inte”. Vid mötet sker en ”rejäl genomlysning” Knivattentatet mot landets utrikes- av nödvändiga åtgärder, däribland om minister kräver givetvis omedelbar kris- vem som ska gå in som utrikesminister hantering och kriskommunikation av tillfälligt eller varaktigt beroende på ut- statsledningen. I krisarbetet försökte gången av den pågående operationen. man först skapa en bild av villkoren för Dessutom övervägs säkerhetsfrågor insatserna: ”I sådana här situationer gentemot statsråden. Under kvällen handlar det väldigt mycket om att avhandlas också den viktiga följdfrågan bedöma worst-case-scenarier”, säger kring EMU-omröstningen, om den ska Statsrådsberedningens statssekreterare. skjutas upp eller inte: Förutsättningarna är emellertid till en början oklara, så som fallet är i många Sedan handlade mycket av diskussionerna krissituationer, exempelvis i samband om hur vi hanterar folkomröstningen som med terrorattentaten 11 september sådan. Det var en diskussion ungefär två år tidigare. Ändå var det viktigt att under en timmes tid om den ska genom- regeringen agerade tydligt och entydigt, föras eller inte, då man vägde för- och menar han: nackdelar /och/ där var det också ganska lätt att komma fram till beslutet – det Då /11 september/ var osäkerheten och var egentligen inte någon som argumente- oron rent allmänt sett mycket större, men rade för att man skulle skjuta på folkom- det var också viktigt i det här fallet /att röstningen (Statssekreterare Statsråds- vara tydlig/, för vi visste ju inte någon- beredningen).

22 | ministermordet Utöver mediemötesplanering och medie- kanslichefen. På reporterfråga om rege- kontakter koncentrerar sig Statsråds- ringen hållit sammanträde under nat- beredningen på att hålla kontakt med ten svarar presschefen nej (SVT 2003). sjukhuset (samt politiska kontakter som Vid sjukhuset uppstår ett intensivt ligger utanför denna studie). Utrikes- ”mediatryck /…./ med länkbussar och departementet har också en annan allt” (Pressekreteraren). Vid 21-tiden går grupp att ta hänsyn till – de anställda, pressekreteraren och den politiskt sak- inte bara personalen på hemmaplan kunnige ut till de journalister som är utan också den utlandsbaserade perso- samlade utanför akutintaget och ger ett nalen. Strax före presskonferensen får uttalande om skadornas omfattning så de ett första meddelande på nätet från som att levern är skadad. Pressekretera- kabinettssekreteraren om att deras poli- ren går också ut en timme senare och tiska chef blivit knivskuren och förts upprepar denna information (se för till sjukhus: övrigt kapitel Polis, åklagare och sjuk- vård). De båda övervarar också press- /Vi vet/ hur pass besvärligt det är att sitta konferensen klockan 03.00 på natten. ute i världen och få fragmentariska nyheter Expeditionschefen och den sakkun- om en verksamhet som är så nära som att nige stannar kvar hela natten på sjuk- ens egen chef har råkat ut för något illa huset. Vid 06.30-tiden söker de kon- /…/ Det var en huvuduppgift för mig takt med operativa aktörer, träffar ”en att försäkra mig om att den informationen sjuksköterska som sa att hon inte kunde som vi hade här i Stockholm i största säga någonting, och då började jag få möjliga utsträckning också fanns ute ganska onda aningar, hon såg lite skärrad på utlandsmyndigheterna (Kabinetts- ut” (Expeditionschefen). Denne återgår sekreterare Utrikesdepartementet). till väntrummet för att bevaka telefo- På sjukhuset har utrikesministern bör- nen, medan kollegan träffar ansvariga jat opereras klockan 17.00. I ett rum läkare och får då budskapet om att ut- i närheten av behandlingen väntar de rikesministern avlidit, klockan är ca tre UD-tjänstemännen, i ”hopp och för- 06.50. Anna Lindh hade då varit för- tvivlan”, och håller telefonkontakt med klarad död sedan klockan 05.29. Men i första hand Statsrådsberedningen. hennes make är fortfarande kvar på Pressekreteraren åker efter ett par tim- sjukhuset. Den sakkunnige ringer ome- mar in en vända till Rosenbad för att delbart statssekreteraren vid Statsråds- rapportera om läget vid mötet hos beredningen och UD:s kabinetts- statsministern (cirka 19.00), men åter- sekreterare. vänder snart. Statsministerns egen Statsministern informeras om döds- presschef gör en motsatt tur till sjukhu- fallet och därefter får hovet och talman- set sent på kvällen, samtidigt som UD:s nen budskapet från Statsrådsberedning- expeditionschef anländer för att avlösa en. Justitieministern får beskedet strax

riksdag, regering och departement | 23 fr di persson/prb edrik

Bild 2. Anna Lindhs pressekreterare, Dan Svanell, och politisk sakkunnig, Stefan Anér, talar med pressuppbådet vid Karolinska Sjukhuset. efter 07.00-slaget av sin statssekreterare make hunnit hem till barnen, vilket som i sin tur precis fått det av rikspolis- denne kräver och Statsrådsberedningen chefen. Flertalet involverade presstjän- också intar som policy. Statsministern stemän får också meddelandet vid den- kommer in från sin bostad och går till- na tidpunkt: ”När jag åkte in så visste sammans med statssekreteraren igenom jag att hon var död, och det var en väl- vad som måste göras, ”där väldigt mycket digt konstig känsla – då ringde det jour- handlar om hur vi hanterar regeringen”. nalister och jag kunde inte säga någon- Den senare tillstår att ”då befann vi oss ting” (Pressekreterare 1 UD). Men i ett slags chocktillstånd”, trots att de var Utrikesdepartementets presstjänst vet mentalt förberedda på en tragisk ut- ännu inget och uppger i efterhand att gång. En ny tillförordnad utrikesminis- det egentligen var bra då man inte ris- ter utses. Man har också tillgång till kerade att hamna i denna motstridighet timsgammal information om spanings- av att veta men inte kunna förmedla. läget hos polisen via Justitiedeparte- Den utåtriktade informationen får mentets statssekreterare. Runt 08.30 får nämligen anstå till dess Anna Lindhs statssekreteraren besked av polisen att

24 | ministermordet transporten med maken nått fram till kopplade till växeln, varför kontakt upp- bostaden i residenset i Nyköping. Ytter- rättas först ca klockan 08.50. När sedan ligare en premiss för att möta medierna offentliggörandet dröjer uppger man sig bestäms, efter visst övervägande: att åter ha ringt upp sjukhusets press- och sjukhuset som haft vårdansvaret ska ge informationsansvariga för att söka på- besked om dödsfallet utåt så inte stats- skynda denna hantering. De båda par- ministern behöver göra det: terna har olika bild av händelseförloppet under denna fas (jfr kapitel Polis, åklaga- Och då är vi sen överens om att /…/ re och sjukvård). I statsledningen väntar vi kallar till presskonferens men vi gör man ”på att det skulle ramla ut på TT, ingenting förrän Karolinska har gått ut men det tar helt enkelt lite tid för /dem/ med bulletinen. Och det gör ju att när att få ut bulletinen”, säger två aktörer på statsråden kommer hit för regeringssam- SB. ”Vi pratar nog inte samma tempo – manträde så vet de ingenting, utan det för oss var det självklart att man ringer till informerar vi dem om när de kommer. TT och läser upp det, så det kommer ut Roligare samtal har man ju haft som en flash”. Klockan 09.10 (ca) skickar (Statssekreterare Statsrådsberedningen). så sjukhuset sin bulletin till Tidningar- Statsrådsberedningens ansvariga söker nas Telegrambyrå (TT): därefter kontakt med sjukhusets infor- ”Utrikesminister Anna Lindh är död. matörer för att ge klartecken till sprid- Hon avled klockan 05.29 i dag den ning av nyheten, klockan kan beräknas 11 september efter en massiv blödning vara 08.40–45. Men de möter bara upp- orsakad av knivskada på lever och tagna telefoner och blir flera gånger flera av de stora blodkärlen i buken” (KS 2003c).

Efter motringning och kontroll av uppgiften meddelar TT klockan 09.13 med en flash att ”Utrikesminister Anna Lindh har avlidit av de skador hon ådrog sig vid gårdagens knivöverfall i Stockholm och rubriken Anna Lindh är död” (TT 2003h). Statsministern kan gå ner och starta presskonferensen (se nedan). erkmontgomery/prb henrik Torsdag är ordinarie dag för rege- ringssammanträden, men denna dags möte skjuts upp och ersätts med en

Bild 3. Upplysta fönster i Rosenbad under onsdagskvällen.

riksdag, regering och departement | 25 kort minnesstund för statsråden klockan Riksdagens talman beklagar det in- 09.00, i väntan på att sjukhuset går ut träffade i ett längre pressmeddelande, med budskapet och presskonferensen men har redan på kvällen skickat ett kan börja. Det ordinarie regeringssam- kort uttalande där han säger att över- manträdet genomförs sedan direkt efter fallet är en attack ”mot demokratin och presskonferensen. Rutinmässigt möts den svenska öppenheten” (Riksdagen: även denna dag alla statsrådens press- Pressmeddelande 03-09-10; 03-09-11). sekreterare parallellt med regerings- Och kungen uttalar att han med stor sammanträdet, vilket skapar en vansklig chock och bestörtning tagit emot be- situation då budet om bortgången fort- skedet om Anna Lindh som han ”haft farande inte är offentliggjort. Det inne- den längsta och närmaste kontakten bär att flertalet pressekreterare får kän- med” (Kungl. Hovstaterna: Pressmed- nedom om dödsfallet genom tv i sam- delande 03-09-11). band med mötet, något som de med Senare på förmiddagen hålls på vetskap på Statsrådsberedningen menar Rosenbad överläggningar med parti- var beklagligt. Ett andra möte med ledarna där man är överens om att pressekreterarna bedöms behövligt för genomföra folkomröstningen trots informationsutväxling och genomförs attentatet och utrikesministerns från- på eftermiddagen. fälle. En ny presskonferens genomförs Utrymmen med kondoleansböcker för att meddela beslutet och ett gemen- för sorgebesökande ställs i ordning vid samt uttalande sänds senare ut, under- riksdagen, Arvfurstens palats (UD) och tecknad av partiledarna för de sju riks- Rosenbad (både huvudentré och Infor- dagspartierna: mation Rosenbad). Människor har redan börjat samlas vid dessa platser för ”Vi vill uttrycka vår sorg och bestört- att lämna sin sorgebetygelse och lägga ning över det våldsdåd som berövat ner blommor. Statsråden går efter rege- Sveriges utrikesminister livet. Dådet ringssammanträdet ner i entréhallen var ett angrepp också på vårt öppna och skriver i boken, under intensiv samhälle, vår demokrati. Nu sluter mediebevakning. Interna kondoleans- riksdagens partier gemensamt upp för böcker ordnas också vid flera andra de- demokrati, mot våldet. Den folkom- partement. Statsmän från hela världen röstning som är utlyst kommer därför och internationella politiker hör av sig, att fullföljas som planerat. Resultatet flera uppges ha uttryckt sig ovanligt kommer att respekteras. Vi avbryter våra personligt – och många hade skickat kampanjaktiviteter /…/” (Regerings- beklagande uttalanden redan på kvällen. kansliet 2003b: pressmeddelande). Även många svenska ambassader lägger Flaggorna halas på halv stång på de ut kondoleansböcker – så exempelvis offentliga byggnaderna efter överens- besöker USA:s utrikesminister beskick- kommelse mellan Regeringskansliet, ningen i Washington under dagen. riksdagen och hovet, vilket även sedvan-

26 | ministermordet ligt skulle gälla på begravningsdagen, krisarbetet eftersom departementet som men UD väljer att sorgflagga hela tiden överställt organ (över polis och säker- fram till begravningen. För hovet är hetspolis) ansvarar för myndighetsrela- sådan typ av flaggning normalt bara i terade frågor kring brottet utan att vara kungliga sammanhang, men kungen operativt ansvarigt. beslutar om flagga på halv stång även På eftermiddagen hålls en minnes- för Anna Lindh. Hovet ställer också in stund i riksdagshuset för personal och en audiens för nya ambassadörer som ledamöter (riksdagen är dock inte sam- skulle ha genomförts på förmiddagen. lad), där också medierna begär att få Berörda delar av regeringskansliet deltaga. Minnesstunden sänds i tv. inriktas under torsdagen på krishante- För UD:s personal står den närbelägna ring, och även vid riksdagsförvaltning- S:t Jacobs kyrka öppen och har en för- en inleds ett kris- och säkerhetsarbete. bönsmässa. På kvällen genomförs en Statsrådsberedningen, personalmässigt minnesgudstjänst i Storkyrkan där en liten enhet, ombesörjer denna han- kungaparet och representanter för riks- tering vid sin dagliga ”morgonbön” där dag och regering deltar. Från sitt tjänste- man når all personal. För ledningen av rum i Rosenbad håller därefter stats- krisarbetet med statssekreteraren i spet- ministern ett tal till nationen som sen innebär det i första hand att ”se till sänds i tv. På fredagen genomförs en att arrangemangen för statsråden funge- manifestation på Sergels torg som social- rar, där vi gjorde en hel del säkerhets- demokratiska partiet arrangerar med höjande saker”. Utrikesdepartementet bland annat tal av partiledare och musik. fortsätter hantera krisen genom den Helgen (13–14 september) koncen- informella krisstaben – det anses natur- trerar man sig på EMU-omröstningen, ligt med tanke på händelsens art – men om ja eller nej till att landet ska byta under dagen slås den samman med valuta till euron. Men folkomröstningen ordinarie ledningsgrupp. Departementets känns som en ”bisak” och till och med formella krisorganisation mobiliseras ”bisarr tillställning” som flera intervju- dock inte då den mer är till för att ta ade uttrycker sig med olika ordvalörer: sig an kriser utanför rikets gränser. Ambassader och övriga utlandsmyndig- För det är precis så jag känner, och jag heter tillskrivs med riktlinjer om vet att många känner också, att folkom- informationsgivning till värdlandet, röstningen, den bara svepte förbi. Hon kondoleanser och flaggning. Vid dog på torsdan, på söndan var det folk- Justitiedepartementet, som gått upp i omröstning och valvaka på partiet. Nåt formell krisorganisation redan på kvällen, som annars skulle vara jättestort, jätte- möts krisledningen två gånger under stort i media och jättestort känslomässigt dagen, en ordning som man sedan och politiskt och resultatet skulle ju dagligen behåller den följande veckan. dribblas fram och tillbaka och orsakerna Här gäller delvis andra förutsättningar i till att det gick som det gick – det var

riksdag, regering och departement | 27 geor gi licovski/prb

Bild 4. Svenska flaggan på halv stång vid UD.

28 | ministermordet jörgen hildebrandt/prb

Bild 5. Affischer på Anna Lindh plockas ner. som att det drunknade totalt, man I övrigt inriktas denna vecka för tänker så här i efterhand att ”javisst, Statsrådsberedningens och inte minst det var en folkomröstning på söndan” Utrikesdepartementets del på en större (Pressekreterare 1). minneshögtid i Stadshuset på fredagen (19 september). Vid denna minneshög- Den följande veckan börjar med ett tid deltar en rad ledande politiker i möte mellan politiska tjänstemän i världen, och arrangemanget kräver bety- regeringskansliet och Säpo, med tanke dande mottagnings- och säkerhetsinsat- på att säkerhetsfrågorna tagit agendan ser. Även om socialdemokratiska partiet i besittning både i medierna och på ansvarar för arrangemanget så medverkar departementsnivå. En stor oro för säker- UD i hög grad genom att många an- heten uppdagas på flera departement ställda ges olika funktioner vid högtiden som inte direkt berörs av händelsen och den lunch som de utländska gäs- (medan de två direkt berörda departe- terna serveras i Arvfurstens palats. menten säger sig ha tacklat säkerhets- När riksdagen samlas för det nya frågorna mer odramatiskt utifrån sin arbetsåret genomförs en minnesstund större vana att hantera krissituationer). i kammaren (tisdag 16 september) med Uppenbarligen möts här två skilda kul- parentation på sedvanligt sätt. Begrav- turer som har svårt att förstå varandra ningen sker i en trängre familjekrets. när det exempelvis gäller att utväxla Krishanteringen trappas därefter information, att döma av återgivandet successivt ner, men Justitiedepartemen- av mötet från den politiska sidan. tet upplöser inte sin krisorganisation

riksdag, regering och departement | 29 förrän fjorton dagar efter händelsen, arnas Telegrambyrå (TT) går strax där- då polisen gripit den man som senare efter ut med en flash 16.41 (TT döms för mordet. Flera brydsamma 2003a). Utrikesministerns pressekrete- krishanteringsproblem uppstår, exem- rare bekräftar knivöverfallet och att pelvis när en person dessförinnan grips hon är förd till sjukhus i TT-telegram som misstänkt attentatsman (vilken 17.01 (TT 2003b). Trekvart senare dock visar sig vara fel person) vid en sänds en ny flash om att ministern ock- fotbollsmatch där det bland publiken så har allvarliga bukskador (TT 2003c). finns flera statsråd men även ministerns Första timmen efter attentatet är make och barn. Ett annat delikat pro- medierna främst upptagna av själva hän- blem, fast hos kampanjorganisationen delsen, jakten på förövaren och utrikes- för ja till EMU, gäller insatsen att ministerns tillstånd. Den insikt om hen- plocka ner så många som möjligt av nes mycket allvarliga tillstånd som EMU-affischerna på en leende Anna centrala departementsaktörer skaffat sig Lindh som pryder samhällsmiljön. finns ännu inte allmänt hos medierna, i deras föreställningsvärld är det fortfarande ett knivöverfall med skador i Medierelationer armen. Några journalister kontaktar visserligen läkare och börjar inse allvaret, och medieprocess men för andra är bilden att ”hon kommer Medierna och särskilt några medier får att sitta och äta vindruvor på en sjukbädd mycket snabbt kännedom om hän- med plåster på armen om en timme”. delsen. En Ekoreporter (SR) befinner Snart samlas en rad journalister sig privat på varuhuset i närheten av utanför Rosenbad i väntan på handling attentatet, ser det på lite håll, förstår och reaktioner från rikets ledning vid efter ett par minuter vem som är den presskonferens som utlysts till attackerad och larmar sin redaktion klockan 18.00. Presskonferenssalen som slår en koll till Utrikesdepartemen- Bella Venezia fylls av hundratalet jour- tet. En redaktör på Dagens Nyheter får nalister och tv-team, även flera utländ- också larm från sin fru (som är läkare), ska. Att de senare kommit på plats så som sett händelsen och menar att mi- snabbt beror på att de redan befinner nistern är ganska svårt skadad. Minst sig i landet för att rapportera om folk- ytterligare en journalist (Expressen) omröstningen. Presskonferensen inleds finns på varuhuset, utan att direkt se av ”En synbart rörd statsminister…”, händelsen, när mobilen kallar till enligt TT i ett första telegram (TT tjänstgöring på plats. Ekoreportern 2003d). En DN-reporter säger att stannar kvar och rapporterar i Eko- Jag reagerade särskilt för att Göran sändningen som börjar 16.45. Persson i princip grät och var väldigt blek Flera medier har snabbt fört in ny- och Pär Nuder /samordningsminister/ var heten på sina nyhetssajter och Tidning- askgrå i ansiktet.

30 | ministermordet be rt lericson/prb il

Bild 6. Statsminister Göran Persson meddelar under en presskonferens på Rosenbad på torsdagen att utrikesminister Anna Lindh på morgonen avlidit av sina skador efter knivattacken på NK på onsdagen.

riksdag, regering och departement | 31 Vid presskonferensen ger statsministern kring gärningsmannen, om det finns ett uttalande som han och de närmaste politiska motiv bakom dådet och slut- rådgivarna stolpat upp. En speciell scen- ligen om skadorna är just livshotande. bild är att statsministerns presschef pre- Svaren är bland annat att livvakt sak- cis före igångsättandet springer fram nades, att han inte funderat på folkom- och rapporterar något, vilket visar sig röstningen ännu och att läget för henne vara rådet att inte bortse från att ska- är allvarligt. På en fråga om hans första dorna är livshotande, då man just fått tankar vid beskedet ger han upplevelsen denna signal från sjukhuset. Presskon- av ”först den här känslan av overklighet, ferensen sänds direkt i tv och efter en att det inte kan och får hända, sedan inledande välkomstfras säger statsminis- insikten att det hänt och den bestört- tern: ning som då griper en…” (TT 2003e). Efter statsministerns mer empatiska ”(I)dag blev utrikesminister Anna Lindh bidrag får statssekreteraren ”ta hand om knivskuren på NK:s varuhus i Stock- de mer prosaiska delarna, om vad vi gör”, holm. Hon opereras just nu. Läget är som denne uttrycker det. allvarligt och jag informeras fortlöpande av läkare om hur hennes situation ut- Efter presskonferensen skrev jag löpande vecklas. Anna Lindh är utrikesminister, artiklar för nätet och för våra olika uppen av våra mest kända politiker, respek- lagor, och jag förstod vartefter jag pratade terad. Angreppet på henne är ett an- med /personer i regeringskansliet/ på deras grepp på vårt öppna samhälle. Över sätt att uttrycka sig att det här var myck- detta känner jag stor bestörtning och et allvarligare än vad vi hade trott. Så vrede. vi rev upp hela vår planering, tog en sida Säkerhetsarrangemangen kring rege- till och gjorde om hela fokuset vid nio ringsbyggnaderna har höjts och rege- /21.00/. Då fick jag uppgifter om att det ringen är fullt ut underrättad om situa- var skador på levern och att blödning- tionen liksom statsledningen i övrigt arna inte slutade, och sen /fick jag veta/ /…/ I kväll skulle Anna Lindh ha del- att de satt i krismöte utifall att – veder- tagit i en utfrågning i TV4, vi ställer börande sa inte att hon skulle avlida – för vår del in alla aktiviteter i folkom- men /…/ då började jag förstå att det röstningskampanjen tills vidare. Vi tar fanns en risk, när de satt och gjorde upp ny ställning till hur vi ska förfara i slut- den här krisplaneringen i Rosenbad fasen i morgon” (Utrikesdepartementet (Reporter Dagens Nyheter). 2003a: utskrift presskonferens /03-09- 10/; SVT 2003a). Medietrycket uppges hela kvällen ha Efter uttalandet besvarar statsministern varit hårt telefonledes mot Statsråds- ett begränsat antal frågor från journalis- beredningen där tre presstjänstemän ternas sida. Frågorna handlar om Anna har ständiga samtal. Samtidigt är be- Lindhs livvaktsskydd, huruvida folk- vakningen intensiv mot sjukhuset (se omröstningen ska flyttas, vad man vet kap. Polis, åklagare och sjukvård). Här

32 | ministermordet uppstår problemet att sjukhuset till en blev väldigt mycket att hålla vår utlands- början inte vill ge någon information organisation informerad, för de hade ju utan hänvisar till Statsrådsberedningen, mycket frågor – ambassader, pressråd och som å andra sidan inte kan uttala sig andra /gav/ frågetryck hela tiden.” Dess- om de medicinska frågorna som alltmer utom upplevs ett starkt tryck med hamnar i fokus för medierna. ”Det praktiska frågor om exempelvis vart fanns ett enormt informationsbehov man skickar kondoleanser men också /men/ mycket var ju sådana frågor som vi från ”folk som också vill ringa och bara inte kunde eller skulle besvara” (Press- prata och uttrycka sin sorg” (Presschef sekreterare 1). Medierna är under alla UD). förhållanden mer eller mindre missnöjda En ny presskonferens genomförs vid med informationen från sjukhusets 22-tiden, spontant påkallad då det fort- sida, ett missnöje som riktas mot båda farande finns många reportrar kvar i institutionerna. Rosenbad, där statsministern svarar på De pressansvariga i Statsrådsbered- ett antal frågor. Enligt TT meddelar ningen stod inför flera avvägningar i han att han för egen del avbryter alla informationsgivningen, förutom om kampanjaktiviteter och att partiledarna hur man skulle berätta om graden av ska träffas om den fortsatta EMU- livshot i ministerns skador: kampanjen (TT 2003g). Efter midnatt har både Statsråds- /En/ typ av avvägningar var – vad be- beredningen och UD pressjourtjänst höver vi få ut för information, vem ska med en tjänsteman – jour i hemmet är ge information, hur mycket ska Persson visserligen ordinarie ordning på båda vara ute i media, och, naturligtvis, vad ställena, men nu bestäms att SB:s press- ska han säga /Sedan/ blev det en svår sekreterare ska hålla sig vakna växelvis. balansgång /…/ också i förhållandet Den som tar första natten minns att mellan oss och Karolinska där vi framåt ”det ringde väl sex samtal i timmen, och natten var tvungna att diskutera hur jag hade inget nytt att säga” (Pressekrete- mycket information de skulle lämna ut. rare 2). Bland dem som ringde finns /Här/ hamnade vi också i en väldig ba- inte bara avkollande redaktioner utan lansgång mellan etiska regler och läkar- också reportrar vid sjukhuset som inte sekretess å ena sidan, och allmänintresset upplever sig få sina upplysningsbehov å andra sidan (Presschef Statsrådsbered- tillgodosedda där. Under natten söker ningen). mediernas redaktioner febrilt på olika Hos Utrikesdepartementets presstjänst håll efter källor som kan avslöja utrikes- är mediekontakterna färre, dit ringer ministerns tillstånd och senare bekräf- i första hand utländska medier för att telse av misstanken att hon avlidit. få nyheten bekräftad. Men samtidigt Flera av dessa källor erkänner i efter- får man många signaler från den egna hand den klämda känslan av att veta förvaltningen utomlands: ”Vår uppgift men inte kunna berätta.

riksdag, regering och departement | 33 När statssekreteraren efter ett kort Rosenbad gav ingen klargörande informa- hembesök återvänder till Rosenbad tion förrän flera timmar efter /hennes cirka 05.30 möts han och intervjuas död/. Det är självklart att man ska infor- av en Ekoreporter men har ingen ny mera anhöriga, men en sådan fördröjning, information att ge. Vad han inte vet är så länge! Det var en rejäl informations- att Anna Lindh just avlidit. Inte heller lucka /…/, en väldigt lång tystnad! socialdemokraternas partisekreterare Rosenbad hänvisade till Karolinska och eller övriga partiledare vet vad som Karolinska hänvisade till Rosenbad, rena hänt när de senare sitter i TV4-soffan cirkeln ... (Reporter TV4). där partisekreteraren uttrycker sin för- hoppning att hon ska tillfriskna (TV4 Reportrarna underrättas av en press- 2003). På väg ut ur studion får han ett sekreterare om att en presskonferens mobilsamtal som dock bekräftar döds- ska hållas klockan 08.45, en tid som fallet (TT 2003p). också ger negativa föraningar då man Attentatet fyller givetvis tv-kanaler- räknat med information senare efter nas nyhetssändningar på morgonen. regeringssammanträdet. Väl inne i Bella Återkommande upprepas att ”tillstån- Venezia får dock medierna vänta, något det har förbättrats något men är fort- som bidrar att ”vi blev mer och mer farande kritiskt” utifrån läkarkommu- övertygade om att hon faktiskt hade dött” nikén under natten. Och återkom- (Reporter DN). Stämningen i salen mande meddelar reportrarna utanför beskrivs av både presstjänstemän och sjukhuset att de saknar information, journalister som mycket förtätad. Både och så småningom att det är konstigt SVT:s och TV4:s reportrar ger korta att de inte får någon sådan. En reporter situationsbilder kring denna väntan i meddelar (08.30) att det går rykten att direktinslag. Ett tiotal minuter efter ministern avlidit, men ”det har hon nioslaget slår TT:s reporter på sin mo- inte gjort” (SVT 2003; TV4 2003). biltelefon och får strax flashen (09.13) Under morgonen samlas återigen en med dödsbudet. Beskedet sprids ut rad journalister utanför Rosenbad. De över lokalen och möts av en våg av ’nej!’. som intervjuats i denna studie berättar En minut senare bryter båda kanalernas i efterhand hur de ser bleka statsråd studior in och meddelar nyheten (SVT anlända utan att säga ett ord, hur de 2003 b–c; TV4 2003). SVT-reportern börjar ana det värsta och ringer sina gör därpå en vad kollegorna kallar stark redaktioner om att dessa bör bereda sig och oförglömlig ’ståuppare’: på ett tragiskt bud. TV4:s reporter av- Så sätter han på sin mobiltelefon och då rapporterar varje halvtimme ”i varenda kommer flashen att Anna Lindh är död nyhetssändning – jag ensam framför ka- och då skriker jag direkt bakåt till mitt meran och kunde inte säga så mycket – folk: ”lägg ut!” Och så berättar jag att nu ’men vi vet inte ...’ var beskedet hela tiden”: får vi reda på att hon har avlidit av ska-

34 | ministermordet dorna – det är det man ser i tv. Stäm- solidaritetens sak som var hennes. Det ningen där inne var ju fasansfull /…/ ska vi aldrig glömma” (Regeringskansli- Men jag tyckte att min uppgift var att et 2003a: Statsminister Göran Perssons blixtsnabbt berätta utåt vad jag hade fått uttalande /03-09-11/; SVT 2003b). reda på /…/ Det var svårt och många har sagt att jag var samlad men ändå Nyheten sprids snabbt över världen märktes det att jag var berörd för jag – de utländska nyhetsbyråerna har kanske inte grät öppet men jag var rörd nyheten minuten efter beskedet och /…/ Jag har aldrig nånsin fått så starka direkt därpå är den toppnyhet på de reaktioner på en rapportering som just största nyhetssajterna som hos BBC den (Reporter SVT). och CNN. Inom en timme har en rad utländska statsmän också uttalat sig Några minuter senare träder statsminis- och flera parlament håller tyst minut tern in i salen tillsammans med några (TT 2003j). nära medarbetare (09.19). Han beskrivs Medierna bevakar givetvis också av journalister som påtagligt gripen, överläggningen om folkomröstningen vilket också blir deras bild i medierna och kondoleansbesöken. Flera statsråd av typ ”Statsministern i tårar när han ger uttryck för sina känslor i samband lämnade besked om vännens död” med kondoleansskrivningen. Även vid (Aftonbladet 2003a). Han ger ett Utrikesdepartementet är det fullt med längre känslosamt uttalande som san- reportrar som skildrar sorgebesökarna nolikt delvis avviker från talskrivarens och söker utsagor från UD-personal. utkast. Rösten stockar sig flera gånger, Flera reportrar vittnar om chock- och han lämnar därefter salen utan att artade reaktioner inom sin egen kår vid ta några frågor: beskedet om dödsfallet. ”Då brast det för ganska många journalister inne i salen ”Det är med stor sorg som jag har och många började gråta /…/ Jag var tagit emot beskedet att Sveriges utrikes- väldigt tagen, hade väldigt svårt att åka minister Anna Lindh 05.29 denna hem och skriva sen, det var stort” (Reporter morgon avlidit av de skador hon fick Aftonbladet). Flera har liknande vittnes- vid gårdagens attentat /…/ börd för denna studie, att de upplevde Det känns overkligt. Det är svårt att tunga känslor och svårigheter att skriva riktigt förstå. Anna var alldeles nyss här när de kommer till redaktionen. En av mitt ibland oss. Engagerad. Kvicktänkt, pressekreterarna med egen journalistisk rak på sak. I full färd med att debattera bakgrund och många relationer inom och diskutera, att övertyga människor denna kår berättar om stämningsläget: på gator och torg. Så rycks hon ifrån oss, mitt i sitt demokratiska arbete /…/ När Persson meddelade att hon hade Det var demokrati och frihet som enga- avlidit, så ser man på journalisterna att gerade henne mest. Det var fredens och de nästan grät. Alla var ju väldigt tagna

riksdag, regering och departement | 35 ma ts an de rs son/scanpix

Bild 7. De närvarande journalisterna får beskedet att Anna Lindh har avlidit under presskonferensen på regeringshögkvarteret Rosenbad.

av detta, det var många som kände hen- uppger sig ha varit mycket kluvna och ne, hade träffat henne i många många år funderar i efterhand på om det fanns och följt henne på olika sätt. Det var ju någon väg att tillgodose både anhörigas också många som ville prata kring ”hur och allmänhetens behov, men på frågan kunde det hända?”, ville ha en samtals- om de skulle ha accepterat vetskapen partner (Pressekreterare 2). utan att publicera den direkt är svaret nekande. Somliga (intervjuade) reportrar uttrycker Radio- och tv-kanalerna anpassar sig i efterhand stark irritation över att det till det inträffade och ändrar sina pro- tog så lång att offentliggöra bortgången. gramtablåer med bland annat ökad ny- De flesta säger sig visserligen ha mer hetsrapportering, vilket inte bara gäller eller mindre förståelse för att de anhöriga Sveriges Radio, SVT och TV4 utan skulle underrättas först, men som en även TV3, ZTV och TV8 (TT 2003k; reporter uttrycker sin syn – ”det står i TT 2003m). Redan på attentatskvällen strid med att det är landets utrikesminis- ställer TV4 in sin EMU-debatt där ter som har blivit mördad /…/, ska folket Anna Lindh skulle ha medverkat (och leva i ovisshet i fyra timmar?”. Andra för vars skull hon besökte varuhuset för

36 | ministermordet att köpa kläder). Talmannen medverkar Under eftermiddagen håller både sjuk- i flera sändningar under förmiddagen huset och Rikspolisstyrelsen presskon- för ”att göra sorgen offentlig och bidra till ferens. Vid polisens information kom- det gemensamma sorgearbetet” (Presschef mer säkerhetsfrågorna i centrum och TT riksdagen). Tidningarnas och televisio- meddelar att den tillförordnade Säpo- nens nyhetssidor på nätet blir över- chefen ”pressades hårt /…/ på frågan belastade av det stora antalet besök. varför Anna Lindh inte hade livvakts- Under tiden sker överläggningar mellan skydd” (TT 2003o) (Se vidare kapitel partierna och SVT om hur slutfasen av Polis, åklagare och sjukvård). valkampanjen ska utformas där man Statsministerns uttalande vid press- beslutar ge slutdebatten en mer solenn konferensen läggs ut och översätts på karaktär utan direkt debatt. webben genom Information Rosenbad, När dödsfallet klingat av som nyhet som måste befalla låg publicering från fokuseras mediernas intresse åter på övriga delar av regeringskansliet och polisarbetet och på säkerhetsfrågorna som gör en teknisk justering på webb- – varför hade hon inte livvakt vid varu- platsen för att undvika överbelastning. husbesöket och överfallet? Medietrycket Utrikesdepartementets egen webbplats förflyttas till Justitiedepartementet och går dock ner en stund på grund av alla särskilt justitieministern. ”Men han skulle besök – 40 000 besök noteras här inte in i de frågorna än, det var polisiära under torsdagen. Regeringsväxeln upp- frågor fortfarande”, säger departementets ger sig ha haft normal telefontrafik, statssekreterare med undermeningen att men i stort sett allt handlar om Anna medierna sökte ”hitta ett politiskt Lindh, med alla typer av ärenden, från ansvarstagande”. Istället får statssekrete- säkerhetsfrågor och folkomröstningen raren själv i uppgift från den högsta till flaggning och hur man lämnar krisledningen i Rosenbad att uttala sig: blommor. De säkerhetsansvariga får ta emot många samtal medan andra upp- Så jag gick ut på eftermiddagen och arbe- ringande exempelvis ställer frågan hur tade av 7–8 medier, en i taget. /Jag/ personalen får psykologisk hjälp. Genom sa bara i stort sett att ”nu ska vi gripa att det finns en uppdaterad webbplats mördaren, därefter så ska vi utvärdera kan telefonupplysningen hållas på en vad som har skett och hur vi ska undvika rimlig och hanterlig nivå hos UD:s att det ska ske i framtiden igen och se om informationstjänst och Information det har skett några fel” Och då hade vi Rosenbad. ”I och med att man lägger ut under tiden sagt åt våra myndigheter att så mycket information på webbplatsen se till att ni ger så mycket information och översätter så ringer folk inte alls i som möjligt så att inte informations- samma grad”, säger UD:s presschef och trycket kommer på oss (Statssekreterare menar att det är en viktig uppgift att Justitiedepartementet). förekomma telefonsamtal genom att ständigt ligga före och lägga ut infor-

riksdag, regering och departement | 37 svt

Bild 8. Ett samtalsprogram med partiledare ersatte slutdebatten i EMU-frågan.

mation på webben. Men 4–5 personer den overkliga känslan och Anna Lindh ägnar sig åt telefontjänst runt denna som person. Därefter talar han om hen- krishändelse på de två departementen nes politiska och demokratiska gärning och Information Rosenbad får sätta in och om de betygelser som redan visats en psykosocial resurs för att ta emot henne under dagen. Så sker en koppling svåra samtal där människor behöver till Olof Palme där en del av hennes tal samtalsstöd. Även riksdagen lägger ut vid hans begravning om kamp för fred information på sin webbplats: ”Vi har och frihet citeras. Det ger en övergång tagit till oss /…/ hur viktiga hemsidorna till folkomröstningen där medborgarna är i information både utanför och innan- uppmanas att gå och rösta. Talet avslutas för /riksdagen/”, säger riksdagens säker- med konstaterandet att landet mist en hetschef. av sina viktigaste företrädare, ”vårt ansikte Det tal som Göran Persson håller utåt” (Regeringskansliet (2003c). På fre- i tv till nationen på torsdagskvällen är dagen intervjuas statsministern av både indelat i olika innehållsmässiga moment. SVT och TV4 i samband med minnes- I inledningen återkopplar han till mor- gudstjänsten i Storkyrkan. gonens presskonferens och dess empa- Under veckan som följer ägnar sig tiska tonläge genom att tala om att medierna främst åt mördarjakten och ”I kväll känns det kallt i Sverige”, om även säkerhetsfrågan. Nu går justitie-

38 | ministermordet ministern ut medialt (i SVT/Agenda) attentatet mot ministern och sedan och uttalar sig, ”då kunde han i lugn och hennes bortgång. ro sitta och förklara förutsättningarna” Justitiedepartementet har sina givna (Statssekreterare Justitiedepartementet). roller och relationer gentemot de rätts- vårdande myndigheterna, med tydliga gränsdragningar parterna emellan. Den Interorganisatorisk politiska ledningen har visserligen åter- kommunikation kommande kontakt med rikspolischefen men inte med den operativa polisen: Statsrådsberedningen, som fungerar och får rollen som nyckelapparat i kris- I sådana här sammanhang är vi kristall- arbetet kring Lindhmordet, har natur- klara med att politiker inte ringer opera- ligen täta kontakter med berörda delar tiv ledning, utan det är /enhetschefer av regeringskansliet, samt med riks- m.fl./ som informerar sig hur saker och dagssförvaltningen och med hovet. ting går /Dessa/ kontakter tas i början Men periodvis har man också intensiv kanske varje halvtimme sen blir det kan- kontakt med Karolinska sjukhuset, ske varannan timme sen blir det kanske särskilt under dagen för attentatet och två gånger om dan och sen kanske det morgonen därpå fram till dess att Anna blir en gång om dan (Statssekreterare Lindh förklaras avliden. Sjukhuskon- Justitiedepartementet). takterna riktas till ansvariga enhets- representanter och informatörer, sam- Utrikesdepartementet blir huvudsaklig tidigt som man, som vi redan sett, har mottagare av de utländska uppvakt- egna funktionärer inom sjukhusets väg- ningarna samtidigt som man har kon- gar som också sköter kontakter på plats takt med sina egna utlandsmyndigheter – under natten får dessa även en dubbel- för att ge information och praktiska roll genom att ge pressinformation om direktiv. Man har också vissa kontakter sjukläget för utrikesministern (medan med indirekt berörda departement, sjukhuset enligt sina regler och sin däribland Miljödepartementet där An- praxis tills vidare avstår att ge medicinsk na Lindh tidigare var miljöminister. information). Givetvis har landets poli- Hanteringen av den stora minneshögti- tiska ledning även intensiva kontakter den i Stadshuset kräver kontakter av med personer i sitt eget parti och med praktisk natur med i första hand Stock- företrädare för andra riksdagspartier, holms stad men även med myndigheter men det ligger utanför denna studie att som blir involverade i operativa åtgärder belysa. Statsrådsberedningen tar också när det exempelvis gäller transporter. emot ett stort antal internationella kon- Riksdagsförvaltningen har ett antal takter i form av utländska statsledare interorganisatoriska kontakter, i första som hör av sig för att beklaga först hand hovet och Svenska kyrkan (Stor- kyrkan), förutom med Statsrådsbered-

riksdag, regering och departement | 39 vnei sjöberg/prb sven-erik

Bild 9. Tusentals stockholmare fortsatte på fredagen att lägga blommor utanför NK.

ningen. Kyrkan bistår exempelvis med vid kriser under senare tid: ”Riksdagen präster som närvarar vid riksdagens har kommit in på ett annat sätt än vad öppnande och den minnesstund som man kanske gjorde förr i tiden, som en då genomförs. Över huvud taget menar samlande plats för minneshögtider och en företrädare för riksdagen att detta /manifestationer/” (Riksdagens säkerhets- organ fått en mer betydelsefull roll chef).

40 | ministermordet Internt krisarbete delandet att en personalkonsulent omedelbart finns tillgänglig för stöd- För Utrikesdepartementet innebär kris- insatser för i första hand ministerkansli- hanteringen i samband med mordet på ets medarbetare. ”Vi var redan på kvällen utrikesministern ett betydande internt fullkomligt klara med att det handlade krisarbete utöver organisatoriska åtgär- om akut krishantering för den närmaste der och kommunikation med i huvud- personalen och information till övrig sak extern riktning. Anna Lindh upp- personal och samling” (Expeditionschef). levdes ha en nära relation med många På torsdag morgon klockan 09.22, medarbetare och var uttryckligen när man fått bekräftelse på att sjukhu- mycket högt uppskattad av personalen set sänt sin bulletin till TT, får utrikes- som grupp – i detta fall kan man se förvaltningens personal via enhetsche- samma reaktioner som hos anhöriga i ferna besked om dödsfallet (men den andra typer av kriser och katastrofer. Stockholmsbaserade personalen kan Liknande krisförhållande kan också givetvis följa presskonferensen på tv). noteras hos Miljödepartementet där Kabinettssekreteraren konstaterar inled- Anna Lindh tidigare varit minister. ningsvis i sitt meddelande att deras Däremot är situationen annorlunda hos högt värderade chef och arbetskamrat Justitiedepartementet där i stort sett avlidit och avslutar med att ”Tomrum- bara de politiska tjänstemännen känner met hon lämnar efter sig är oerhört henne närmare medan merparten av (UD 2003b)”. Strax därefter kallas alla personalen saknar sådana personliga till en minnesstund klockan 10.00 i Blå relationer. Här läggs enbart ett med- salongen i Arvfurstens palats. Vid denna delande ut på intranätet om överfallet. minnesstund talar kabinettssekreteraren För att återgå till Utrikesdeparte- och den nyss tillförordnade nye utrikes- mentet får personalen besked om atten- ministern kort om Anna Lindh och vad tatet klockan 17.45 på onsdagen (10 de kallar illdådet mot henne, men september) i ett elektroniskt brev från huvudbudskapet är att samlas på sina kabinettssekreteraren där han kort upp- enheter för att sörja och tända ett ljus: lyser att utrikesministern blivit knivskuren och är förd till sjukhus men att En sån här händelse är ingenting som ingen gärningsman gripits samt att man har en samling och sedan lägger tankar går till henne och hennes familj. bakom sig, utan det krävs bearbetning Även all utlandspersonal får denna in- och att man sitter tillsammans med det formation: Han betonar att han såg det /…/ Det fanns en enorm sorg i vår orga- som en viktig uppgift att även ge den nisation /… / Även veckan efter minnes- information som fanns i Stockholm högtiden sa vi att det var helt okej att ta till utlandsmyndigheterna. En timme det lite lugnt och hålla ett lägre tempo senare distribueras statsministerns ut- (Expeditionschef UD). talande vid presskonferensen. I samma veva skickar personalenheten ut med-

riksdag, regering och departement | 41 Ledningen var oerhört tydlig och gav ”När man vaknar tidigt denna fredags- instruktioner i hela organisationen: morgon kommer känslan genast på en ”sätt er ner och sörj nu tillsammans” – igen – känslan av overklighet. Önskan det blev tillåtet /…/ Och det var precis att det måtte ha varit en mardröm. Men vad vi gjorde över hela departementet. det räcker förstås med att slå på radion (Personalchef UD). för att åter förpassas till verkligheten /…/ Det känns som en mycket otäck Regeringskansliets gemensamma repris. Liknelserna med händelserna POSOM-grupp (grupp för psykiskt kring statsministermordet 1986 fortsätter och socialt omhändertagande) aktiveras att vara tydliga. (Regeringskansliet 2003d). Gruppen Samma känsla får jag när jag kom- rekommenderar i ett nätbrev enhetsvisa mer till Arvfurstens palats någon timme möten där cheferna samlar sin personal senare. Framför ingången, precis vid för samtal och bearbetning samt med- cykelstället, ligger drivor av vackra sänder en rådgivning: ”Emotionell för- blommor, med hälsningar från alla sta hjälp”. Bland de enheter som ges slags människor. Jag önskar innerligt stöd är regeringskansliets växel som får att ni alla, runtom i världen, hade ta emot en hel del samtal från sörjande chansen att läsa dessa vittnesmål om människor. Utrikesdepartementet till- vilken älskad chef vi haft /…/ /Infor- försäkrar sig ytterligare bearbetnings- mationsavsnitt/ stöd från extern expertis utöver sina Det är en grymt vacker morgon i egna personalkonsulenter. En del med- Stockholm /…/ Solen speglar sig i Salt- arbetare på departementet utnyttjar sjöns vatten. Det är en dag som natur- möjligheten till avlastningssamtal, men vännen och miljökämpen Anna Lindh omfattningen av denna stödinsats anges hade älskat. Det är alldeles ofattbart sammantaget ha varit relativt begränsad. att hon inte längre finns ibland oss” Två dygn efter det att Anna Lindh (Utrikesdepartementet 2003c). avlidit skriver kabinettssekreteraren ett längre brev till personalen, och inte Behovet av samling kring förlusten av minst de utlandsanställda, med infor- den omtyckta politiska chefen innebär mation om vem som blivit tillförord- att Utrikesdepartementets krisledning nad minister, om beslutet att genom- bestämmer sig för att låta genomföra föra folkomröstningen, om minnes- en minnesstund i den närbelägna högtiden och om stödinsatser för S:t Jacobs kyrka på onsdagen (16 sep- personalen, men också med starka tember). Här finns planer på att även känslomässiga tonlägen, eftersom han inbjuda Miljödepartementets personal, ”ville försöka förmedla den fantastiska men kyrkan är för liten för att rymma men upprivande känslan av alla blom- båda personalgrupperna, varför miljö- mor, folket som stod här och skulle kon- personalen får se minnesstunden via dolera och den enorma tribut som hela storbild i en annan lokal. Den stora världen gav till Anna Lindh:” minneshögtiden i Stadshuset på fredagen

42 | ministermordet innebär för delar av UD:s personal inte arbetade i Regeringskansliet och i ett bara arrangörs- och värdskapsarbete fall var nära medarbetare till Olof Palme. utan upplevs uppenbarligen också som Tidigare krishändelser har givetvis ett led i sorgebearbetningen. ”Den akuta givit erfarenheter och lärdomar för han- sorge- och krisperioden höll på, kan man teringen av den aktuella händelsen. nog säga, tio dagar” (Personalchef). Både Statsrådsberedningen och Utrikes- Flera politiska tjänstemän på UD som departementet har varit involverade i arbetat mycket nära Anna Lindh är så flertalet krishändelser (möjligen med medtagna av händelsen och krishante- undantag av Göteborgsbranden för ringen direkt efteråt att de under en tid UD:s del). ”Jag tror att vi känner att går ur sin tjänst och i ett fall slutar sin vi har en viss vana nu att hantera /så- anställning (formellt upphör deras dant/,” säger en av de centrala aktörerna /politiska/ tjänst i och med byte av som varit inkopplad i krisarbete sedan minister). strax efter Estoniaolyckan (när social- En månad efter de traumatiska da- demokratin övertog regeringsmakten garna skriver kabinettssekreteraren ett 1994/95). Men samtidigt förklarar de nytt personligt hållet brev till personalen inblandade att ingen kris är den andra (via enhetscheferna) där han beskriver lik. ”Det fanns ingen mall, det skulle ju sin egen sorg men samtidigt resonerar inte hända”, säger en UD-tjänsteman. om att det mitt i all bedrövelsen varit en ”styrka att vi haft varandra att resonera Vi har haft krisgrupper flera gånger, med, att vi kunnat gråta tillsammans…” känner oss ganska rutinerade /och/ är och att det påtagligt ”funnits en mycket ganska klara över våra roller, men man stark gemenskap” på UD och utlands- måste alltid justera beroende på hur frå- myndigheterna (UD 2003d). gan ser ut /…/ Vad man alltid måste tänka på tycker jag, det är de personliga sakerna, hur människor i sin omgivning Erfarenheter /reagerar/, att man ringer det där samtalet extra – man kan aldrig ringa för Ministermordet är en i en rad av större många samtal i sådana här sammanhang samhällsstörningar som svenska myn- (Statssekreterare, Justitiedepartementet). digheter mött och fått hantera under senare decennier, från mordet på statsminister Olof Palme 1986 över kris- Genomgående menar de i studien händelserna på 1990-talet med Estonia- intervjuade personerna att man på haveriet i spetsen till konsekvenserna departemental nivå hanterade krishän- av terroristattentaten i USA den 11 sep- delsen på ett tillfredsställande sätt, ex- tember 2001. De intervjuade jämför ternt såväl som internt. Man upplever främst med den senare och senaste kris- sig ha god rutin och erfarenhet av att händelsen men också med det tidigare ta sig an krisuppgifter efter ett antal ministermordet, då ett par av dem händelser under det senaste decenniet.

riksdag, regering och departement | 43 Det organisatoriska lärandet, som blev tredje aspekt gäller kravet på snabb och en central erfarenhetsaspekt efter tydlig – och entydig – informations- 11 september-attentaten två år tidigare givning. En fjärde aspekt handlar om (se Larsson 2002), har fördjupats, menar att kommunikation inte bara innebär flera av dem som var mest involverade: informationsgivning till medierna och de anställda utan också andra kommuni- På det hela stora taget kändes det som att kationsformer som minnesmöten och vi hanterade det här korrekt. Det hand- ceremonier: lade ju om att både hantera det korrekt Vad som var viktigt /med/ erfarenhet utifrån någon slags beredskapsfunktions- från 11 september – ödets ironi att det perspektiv, men givetvis också att hantera var 11 september två gånger – var att en fråga som berörde så många djupt från början se till att informationsbud- personligen på ett korrekt sätt (Stats- skapet från regeringen blir entydigt och sekreterare Statsrådsberedningen). så klart som möjligt (Statssekreterare Statsrådsberedningen). Jag tycker att informationen som sagt fungerade väldigt bra, interninformatio- nen fungerade väldigt bra. Jag tycker det Det man lärt sig under den här tiden är var bra också att ledningen var så tydlig, ju hur mycket sådana här ceremonier att det faktiskt är tillåtet att sörja. Man betyder, det gör det verkligen. Samlingar, behöver inte gå tillbaka och skriva att människor samlas och pratar med promemorior direkt, utan det är bättre varandra och känner ihop, det är jätte- att samlas… (Expeditionschef UD). viktigt. För det är ett sätt att begripa vad som har hänt trots allt (Press- Krishantering är kommunikation. Det sekreterare 1, Stadsrådsberedningen). är en genomgående syn och erfarenhet hos många av krisaktörerna efter mord- Medierelationen är den typ av kommu- fallet 2003 – att kommunikation är en nikativa insatser som står i centrum för helt dominerande dimension av krisar- särskilt den högsta statsledningen i bete. För det första gäller det just detta Rosenbad, medan Utrikesdepartemen- konstaterande. /En/ ”lärdom är hur oer- tet som sagt även har personalen som hört viktigt det är med kommunikation, en tung relationspart. Även om det är det är verkligen A och O”, säger UD:s en mycket specifik händelse så bedöms expeditionschef. En annan aspekt gäller mediehanteringen ha fungerat rutin- ansvaret för att informera, där meningen mässigt, för ”jobbar man som press- från åtminstone Statsrådsberedningen är sekreterare, speciellt hos statsministern, att detta ansvar i krislägen måste centra- så är det ju krishantering i någon mening liseras till den högsta statsledningen, inte hela tiden” (Pressekreterare 2, stadsråds- minst i fråga om medierelationer. En beredningen).

44 | ministermordet Men också återigen, vår erfarenhet är den till det långsamma agerandet gentemot att vi måste vara beredda att ta ett väl- TT när besked väl kommit att det var digt stort ansvar för mediehanteringen de grönt att sprida budskapet. Å andra första dagarna, sen så fort vi kan så ska sidan fick regeringen tillfälle att sorge- vi trycka ner det till myndigheter och samlas före presskonferensen. När det andra. Det farligaste i sådana här lägen gäller den skarpa journalistkritiken mot är om det uppstår osäkerhet, att det blir sjukhusets (bristande) information oklara besked (Statssekreterare Statsråds- under natten har man på regeringsnivå beredningen). förståelse för sjukhusets avvägningar:

Det hade naturligtvis varit bättre om en Så här i efterhand, när vi vet vad som minister, likt en landsfader, tryggt och hände, så tycker jag att Karolinska infor- säkert hade kunnat gå ut och berätta hur merade helt korrekt, men för den medi- man gjorde, hur man jobbade, hur regel- cinskt relativt okunniga journalistkåren verket fungerade. Men samtidigt är ris- så tolkades det ju som att det var en för- kerna i ett sånt sammanhang ganska ändring till det bättre och så fanns det stora också. Säger man ett ord fel så är ju en viss debatt om att Karolinska inte det färdigt, om du är ansvarig minister, skötte informationen. Vi levde aldrig i och därför finns det anledning att lugna den bilden, delvis berodde det givetvis ner känslorna lite grann innan man på att vi hade en direktkanal (Stats- kommer ut på banan (Statssekreterare sekreterare Statsrådsberedningen). Justitiedepartementet). Jag har ganska stor respekt för att de På två punkter framför medierna, eller valde den där modellen och jag har i varje fall ett antal intervjuade repor- svårt att se att det är fel, samtidigt som trar, kritiska synpunkter. Det gäller dels jag begriper journalisternas frustration tidsutdräkten från det att Anna Lindh (Presschef Statsrådsberedningen). förklaras död till dess nyheten blir offentlig, dels sjukhusets information Även om de intervjuade menar att man under natten då hon opereras (se vidare i det stora hela hanterade krishändelsen kapitel Polis, åklagare och sjukvård). På på ett tillfredsställande sätt så finns det båda punkterna har departementsaktö- aspekter i denna hantering som upp- rer invändningar. ”Det fanns inget oav- levts ha fungerat mindre bra och som visligt allmänintresse att detta /offentlig- man skulle ha önskat se annorlunda görande/ skulle påskyndas”, säger en av genomförda. För Statsrådsberedningens dem och menar att man måste ta hän- del anger statssekreteraren två frågor, syn till de anhörigas behov av att få in- dels en bedömningsfråga, dels en kon- formation före mediernas publicering. kret organisatorisk fråga: ”Det jag själv underskattade var den oro som uppstod Däremot ställer man sig något frågande hos andra statsråd och framförallt /deras/

riksdag, regering och departement | 45 närmaste omgivning.” Den konkreta frå- En annan tydlig krishanteringserfaren- gan gäller fysiska faciliteter för krishan- het som särskilt betonas av de intervju- tering; ”Skulle jag ha någon önskan så vore ade i det fall som här studeras handlar det kanske att vi hade sådana utrymmen om ledarskapet. Under åren som före- /…/ att vi kunde praktiskt sitta i en gick ministerattentatet uppges Utrikes- gemensam lokal under det akuta skedet.” departementet ha satsat aktivt på ledar- Krishanteringsrollen är självfallet en utbildning som man nu menar bar mycket specifik roll, i relation till om- frukt i form av ett fungerande ledar- världen och i relation till den inre orga- skap i departementets olika enheter: nisationen – och i detta fall mycket specifik med tanke på att krisen är direkt I sådana här situationer är cheferna väl- kopplad till den egna organisationen. digt betydelsefulla, inte för vad de kan En påtaglig rollaspekt som sattes på sin om Bortre Mongoliet eller vad de kan om spets i detta fall gällde förhållandet till förhandlingsteknik, utan vad de kan när ansvariga sakmyndigheter, i synnerhet det gäller att leda människor och leda en polis och säkerhetspolis. All historia grupp och se till att en grupp fungerar visar, menar man, att departementet väl också i traumatiska situationer ska låta bli att gå in i operativa frågor: (Kabinettssekreterare UD).

Jag tycker att vad vi har lärt oss är att vi Jag har lärt mig, tycker jag, på det måste vara tydliga härifrån, visa att vi mänskliga planet ganska mycket. Att man har ansvaret, vi tar ledningen. Men vi måste se människorna i organisationen, måste samtidigt vara lika tydliga att vi alla människor. Det är inte funktioner tar inte över ansvaret från det som nor- där ute som ska göra en massa saker utan malt sett vilar på myndigheter. Sen så det är människor som upplever. Även fort vi kan så ska vi trycka ner det till sådana som knappt har träffat Anna myndigheter och andra. Det farligaste Lindh, upplevde ju att de var så nära i sådana här lägen är om det uppstår henne /…/ Jag var ändå överraskad över osäkerhet, att det blir oklara besked styrkan i sorgen, /…/ även utomlands (Statssekreterare Statsrådsberedningen). (Expeditionschef UD).

För oss på justitie- är det otroligt viktigt I det aktuella fallet uppstår en speciell att respektera våra olika roller. /…/ Vi situation på de två direkt berörda depar- själva kanske inte uppfattar att vi ger tementen genom att flera av dem som order, men kraften i att en minister, skulle leda krishanteringen samtidigt statssekreterare eller expeditionschef ringer stod mycket nära den drabbade och var och informerar sig direkt ska inte under- klart personligt berörda av händelsen, skattas, så vi måste sitta på händerna och på delar av Utrikesdepartementet för att inte uppfattas som att vi ger order närmast hade en anhörigrelation. Det är åt organisationen (Statssekreterare knappast förvånande att centrala aktörer Justitiedepartementet). upplevde svårigheter i denna krisroll.

46 | ministermordet Här upprepas den i krisforskningen chef eller inte, så det behöver alla hjälp vanliga observationen att krishanterare med tror jag, av proffs (Kabinetts- i sådana lägen oftast fungerar ytterst sekreterare Utrikesdepartementet). rationellt men får problem efteråt när de går ur krisarbetet. ”Jag lyckades, tycker jag, låta det professionella ta över, man får /…/ en inneboende kraft att man klarar Sammanfattning det”, uttrycker en av aktörerna och en Hur hanterade centrala myndigheter kollega säger att ”man sköt upp det per- – berörda departement och riksdags- sonliga sörjandet”. Medan medarbetare förvaltningen – den krissituation som beskriver krishanterande chefer i bilder uppstod i samband med attentatet och av att de fungerade ”som ett urverk” så mordet på utrikesminister Anna Lind konstaterar en av dessa att han fick beta- 2003? Hur fungerade deras krisarbete la ett pris för sitt rationella fungerande och kriskommunikation? Det har och har mått dåligt efteråt. Flera säger varit två viktiga frågeställningar i denna att de inte bearbetat krisen och sorgen studie inom det aktuella krisforsknings- än /vid intervjutillfället ett par månader projektet. efter händelsen/ i ord som ”Jag har nog Attentatet mot utrikesministern fyra inte landat än”. dagar före EMU-omröstningen hösten 2003 (10 september) blev snabbt känt Det här är ju oerhört slitsamt, fruktans- hos de direkt berörda departementen värt slitsamt på ett sätt som jag inte tror inom regeringskansliet, dvs. Statsråds- någon kan förstå, att kunna hantera den beredningen, Utrikesdepartementet och här balansgången mellan att visa empati Justitiedepartementet. På samma sätt men samtidigt inte bli totalt förlamad av som i fallet 11 september (2001) spelade sorg /…/ Jag tror att man klarar de första modern teknik i form av mobiltelefonen 7–8–10 dagarna på grund av att det är en avgörande roll i den akuta informa- så mycket som ska göras, men det är tionsprocessen, genom att de första klart att sen så behöver man ju gå ur larmen om händelsen förmedlas på på nåt sätt (Statssekreterare Statsråds- detta vis liksom kontakterna mellan beredningen). krishanteringsaktörer i regeringskansliet och i olika transporter. Jag fungerar förhoppningsvis hyggligt i Krishanteringen på departementen mitt jobb men jag är starkt påverkad av kan därför påbörjas snabbt. Vid Stats- den sorg som det här innebär och jag är rådsberedningen blir en av statssekrete- mer påverkad nu /en månad efter/ än jag rarna huvuddirigent i krisarbetet och var veckan efter. Och det är heller inte informationsgivningen till olika parter. fel att prata om det. /…/ Det där med Vid Utrikesdepartementet samlas, med hur själen och hjärnan fungerar, det vet kabinettssekreteraren som drivkraft, en vi så himla lite om, oavsett om man är informell krisgrupp inom ministerkans-

riksdag, regering och departement | 47 liet som dagen därpå slås samman med tion, nämligen information till perso- den ordinarie ledningsgruppen – där- nalen, inte bara den hemmabaserade emot utnyttjas inte departementets personalen utan också de utlandsplace- formella krisorganisation som främst är rade. Anna Lindh upplevdes mycket gjord för utrikes kriser. Justitiedeparte- närstående av många anställda och var mentet går däremot upp i reguljär kris- högt uppskattad, varför beskedet om organisation ungefär en timme efter attentatet och senare dödsfallet innebar man fått besked om händelsen. en traumatisk situation för stora delar Även medierna blir mycket snabbt av departementet. Ledningen närmast varse händelsen genom att journalister beordrade samlingar i de olika enhe- råkar befinna sig på varuhuset (i privata terna för att minnas och sörja och gav ärenden), vilket innebär att flera tiden tydlig signal om att det var tillåtet ningar och TT snabbt får ut nyheten att ligga lågt med arbetet under en på sina webbsidor samtidigt som Ekot längre period. Särskilt för ministerns kan rapportera om det inträffade inom närmaste politiska medarbetare i minis- en halvtimme efter attentatet. terkansliet var händelsen mycket be- För pressinformationen därefter står tungande. Resurser för stödsamtal och främst Statsrådsberedningen som beslu- debriefing ordnas både internt och tat om en centralisering av mediekon- genom inhyrd expertis, men det visar takterna till Rosenbad. En presskonfe- sig att efterfrågan på sådant stöd är för- rens sker en timme och trekvart efter hållandevis begränsat. händelsen och där blir statsministern Vid både Statsrådsberedningen men budbärare, en roll som kan förväntas främst Utrikesdepartementet innebar ha varit mycket svår genom den nära denna kris – där föremålet för krisen relationen till brottsoffret. Vid sjukhu- tillhör den egna arbetskretsen – att den set lämnar departementstjänstemän kom att hanteras av personer som själva några timmar senare viss information var direkt personligt berörda av den. om vårdläget, och denna upprepas Det är en fråga som tål att diskuteras, minst en gång. Och sjukhuset genom- vem som ska leda och hantera kriser av för en presskonferens klockan 03.00 sådant slag. med en kort läkarkommuniké. Men för Anna Lindh avlider på sjukhuset övrigt är pressinformationen under se- tidigt den följande morgonen, den na kvällen och natten mycket begrän- 11 september klockan 05.29. Från sad och därmed kritiserad av (delar av) Statsrådsberedningens sida var dock lin- journalistkåren. jen klar att de närmast anhöriga först Genom centraliseringen av press- skulle få besked, innan budet att hon kontakterna är Utrikesdepartementets avlidit blev offentligt. Ministerns make presstjänst relativt måttligt ansträngd. – tidigare själv minister – stannar kvar Däremot får departementet inrikta sig på sjukhuset för avsked till 07-tiden på en annan typ av kriskommunika- och kan även styra informationsgivning-

48 | ministermordet aspehrsson/scanpix lars

Bild 10. Manifestation på Sergels torg.

en under natten, vad och hur mycket den skjutas upp i drygt en halvtimme. som skulle sägas. När han så kommit Journalisterna får TT:s flash om den hem till barnen omkring klockan 08.30 avlidna utrikesministern där de sitter kan dödsfallet göras offentligt. Men det och väntar i Rosenbads pressrum. Stats- dröjer ytterligare en dryg halvtimme ministern, synbarligen tagen, uttalar innan sjukhuset lämnar beskedet om sig men undviker att ta några frågor. dödsfallet ungefär klockan 09.10 till Stämningen i salen är mycket förtätad Tidningarnas Telegrambyrå (TT), och ett antal reportrar uppges också beroende på flera tekniska och hante- ha gråtit. ringsmässiga brister. Den presskonferens Några journalister som intervjuats som är utlyst får under alla förhållan- i denna studie har svårt att förstå tids-

riksdag, regering och departement | 49 v tedesjö/prb eva

Bild 11. Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia vid torsdagskvällens gudstjänst i Storkyrkan.

utdräkten efter dödsfallet, medan de utrymmen för kondoleanser. En rad flesta accepterar motiveringen att de minnesstunder och ceremonier planeras anhöriga först skulle få information och genomförs av olika parter, departe- om den tragiska utgången. Däremot menten såväl som riksdagen, kyrkor kritiserar ett antal journalister i efter- och socialdemokratiska partiet. UD an- hand dröjsmålet efter det att familjen ordnar en minnesstund i en närbelägen nåtts av beskedet. kyrka för personalen och en dryg vecka Etermedier lägger om sina program- efter det inträffade genomförs en stor tablåer där en rad lättare program utgår minnesstund i Stadshuset där en rad av medan de nyhetsinriktade programmen världens statsmän och ledande interna- utökas, något som för Sveriges Televisions tionella politiker deltar. del kan jämföras med 11-september- Över huvud taget har ceremonierna händelsen där man var mer restriktiv stor betydelse i sorgearbetet. Flera med att ändra tablåerna. intervjuade konstaterar i efterhand att Krishanteringen innebär en rad åt- ceremonier uppenbarligen spelar en gärder, från säkerhetsarrangemang för viktig roll i krishanteringen och män- främst statsråden till ordnande av niskors krisbearbetning.

50 | ministermordet Kommunikationen med allmänheten mation både vid attentatstillfället och ökade i samband med attentatet, men morgonen därpå. Riksdagsförvaltningen inte i samma utsträckning som vid flera och hovet har också återkommande tidigare kriser som senast 11 september kriskontakter. Riksdagen deltar vidare 2001. Kanslihusväxeln har normal i kriskommunikationen externt och belastning, men i stort sett alla samtal internt genom egen webbinformation handlar om Anna Lindh. En orsak till och en särskild högtid i samband med att telefonkontakterna håller sig på kammarens höstöppnande, förutom denna nivå är att information fortlö- den minnesstund som genomförs för pande läggs ut på webbplatsen. Både personalen under dagen för dödsfallet. Information Rosenbad och Utrikes- Utöver de tre närmast ansvariga departementet får dock tillsätta ett departementen är även andra centrala antal personer för att besvara alla de organ involverade i krishantering och skiftande frågor som ställs, allt från kriskommunikation. För Miljödeparte- säkerhetsfrågor till hur man flaggar och mentet, där Anna Lindh tidigare varit skickar blommor. minister, krävs intern krishantering, De interorganisatoriska kontakterna som exempelvis innebär att personalen kan bedömas ha fungerat tillfredsstäl- kan ta del av den kyrkliga minnesstun- lande genom att de kommunicerande den på storbild. Flera andra departe- parterna har täta relationer i vardagen. ment uttrycker också behov av säker- Även med hovet utväxlas snabb infor- hetsåtgärder.

riksdag, regering och departement | 51 vnei sjöberg/prb sven-erik

Bild 12. Regeringsledamöter vid Anna Lindhs bänk när riksdagen öppnades för höstens förhandlingar. Riksdagen höll en tyst minut till hennes minne.

52 | ministermordet krishantering och kriskommunikation Polis, åklagare och sjukvård

Anders Johansson

På eftermiddagen den 10 september, Vi ska ju inte glömma att det här inte strax efter det att Anna Lindh attacke- var en katastrofhändelse för sjukhuset ras på varuhuset NK, startar en febril alls. Utan det här var ett normalläge. aktivitet på de myndigheter och Så det vidtogs inte sådana åtgärder som organisationer som har till uppgift att vi gör när vi har en stor katastrof hantera en sådan händelse i sin normala (Informatör vid KS). verksamhet. I detta kapitel kommer vi främst att behandla polisens, sjuk- Det här var ju från början ett ärende vårdens och åklagarmyndighetens som vi har många av i Stockholm, inte aktiviteter. varje dag kanske, men varje vecka. Inte att det är någon minister naturligtvis, men att en person blivit knivskuren och Krishantering gärningsmannen har sprungit därifrån. som vardagsuppgift Eller någon motsvarande händelse eller större händelse där det blir mycket media Polis, räddningstjänst med flera så på platsen (Informationsansvarig vid kallade blåljusorganisationer liksom Stockholmspolisen). akutsjukhus är särskilt organiserade för att hantera kriser och katastrofer. Det Anna Lindh-mordet är trots detta en som de flesta andra organisationer intressant händelse att studera utifrån skulle beteckna som en krishändelse är dessa organisationers perspektiv. Mor- för dessa myndigheter snarare normal det på Sveriges utrikesminister innebar vardagsverksamhet. Det är först när en en prövning av myndigheternas förmåga händelses omfattning överstiger organi- att hantera en händelse med stort sationens normala resurser, rutiner svenskt och internationellt såväl poli- och förmåga som den resonerar kring tiskt som allmänintresse. Världens en händelse i termer av kris eller kata- blickar var fästa vid myndigheternas strof. verksamhetsutövning och ytterst stod deras förtroende på spel. Myndigheterna

polis, åklagare och sjukvård | 53 visste att de skulle befinna sig i händelse- LKC samtidigt emot både ambulans- centrum och att suget efter information dirigentens orientering och larmet från skulle vara omättligt samtidigt som SOS alarmoperatör om händelsen på sekretess var en faktor som inverkade NK. Samtalet och ärendet tas över av på hur mycket som kunde sägas. LKC och händelserapport upprättas. Länskommunikationscentralen larmar ut händelsen på radio 16.20 och Larm och inledande beordrar patruller till platsen. Klockan krishantering 16.21 respektive 16.22 anmäler ambulans och polispatrullen att de är på Det första larmet kommer till SOS plats och konstaterar att den skadade Alarm klockan 16.14 (alla klockslag i är utrikesminister Anna Lindh. Polis- detta avsnitt är avrundade till närmsta patrullen rapporterar in denna nya hel minut). Den som ringer säger: information till LKC klockan 16.26 ”Någon har blivit knivhuggen i magen (PS 2003b). På länskommunikations- på Filippa K, NK.” Inget mer sägs och centralen förstår man att medieintresset samtalet bryts efter 19 sekunder. SOS på plats kommer att vara stort och alarmoperatör hinner dock koppla in beslutar därför 16.32 att skicka en en så kallad ambulansdirigent på med- presstalesman till platsen. Klockan lyssning. Samtalet bedöms som trovär- 16.34 rapporterar ambulansen till SOS digt och ambulansdirigenten larmar Alarm att den har ”lastat” och lämnar direkt ut ambulans och akutbil till NK med poliseskort. På Stockholms- platsen. SOS Alarm försöker även ringa polisen fattar man också beslut om att upp igen men hamnar i mobilsvar. lyfta ut dådet mot Anna Lindh som en Alarmoperatören ringer därför även till ”särskild händelse” vilket innebär att en butiken på NK för att verifiera larmet. kommenderingschef utses för insatsen Klockan 16.16 får SOS ett andra sam- och att den leds av en separat grupp tal om händelsen på NK (SOS 2004). poliser i stabsrummet på LKC. Åtgär- Motfrågning börjar och en annan den innebär att man skapat förutsätt- ambulansdirigent sätts på medlyssning ningar att koncentrera sig på arbetet och meddelar larmoperatören att am- med att leda polisinsatsen på NK och bulans redan är på väg. Den ambulans- beordra fram resurser för att ta upp dirigent som jobbat med det första jakten på gärningsmannen. samtalet ringer 16.17 polisens länskom- Länskommunikationscentralens in- munikationscentral (LKC) för att med- formationsansvarige kommer fram till dela att ambulans och akutbil har åkt NK 16.45 och möts av ett tjugotal till NK på ett larm om en knivskärning. journalister. Ytterligare en medarbetare Samtalet placeras i telefonkö eftersom ur informationsstaben kommer till polisen inte har medlyssningsfunktion platsen strax efter klockan 17.00 för att till larmcentralen. Klockan 16.18 tar stötta i arbetet. Efter att ha orienterat

54 | ministermordet be rt lericson/prb il

Bild 13. Björn Pihlblad vid Stockholmspolisen är snabbt på plats vid NK för att informera om läget. sig om situationen och samordnat bud- polisen tillåtelse att gå ut med den nya skapen till medierna med insats- och informationen (PS 2003b). På NK platschef hålls ett spontant pressmöte hålls nu en ny spontan pressinforma- som avslutas med journalisternas frågor. tion som följs upp med enskilda inter- Under pressmötet ges en beskrivning av vjuer där den nya informationen om händelsen, ett signalement på gärnings- stickskador i buk och bröst förmedlas. mannen och det polisen vet om skadan. Strax efter 18.00 får man dock med- I det här skedet handlar uppgifterna delande från Statsrådsberedningen att fortfarande om skador i en arm. den själv vill hantera informationen om Pressmötet pågår till cirka 17.45 Anna Lindh. Fortsättningsvis upprepar och man hanterar även ett stort antal polisen bara det man tidigare sagt om telefonförfrågningar från journalister Anna Lindhs skador. För all ny eller parallellt. När talesmännen vid NK ytterligare information som medierna stämmer av med LKC får de ny infor- efterfrågar hänvisar polisen till Stats- mation om skador i buk och bröst som rådsberedningens presschef. När LKC inhämtat från SOS Alarm 16.43. medieintresset vid varuhuset stillats Från LKC:s stabsrum kontaktas Stats- något åker informatörerna tillbaka till rådsberedningen för att höra om man länskommunikationscentralen. där känner till uppgifterna. Klockan Därifrån har ytterligare en presstales- 17.55 uppges Statsrådsberedningen ge man börjat jobba med mediekontakter.

polis, åklagare och sjukvård | 55 Ett flertal samtal inkommer på mobil- Fortsatt krishantering svar under tiden som denne sätter sig in i läget, läser händelserapporten och och mediekontakter pratar med kommenderingschefen. hos rättsväsendet Journalisterna tycks ha händelseförlop- På Stockholmspolisen finns ingen sär- pet ganska klart för sig och frågorna skild pressjoursrutin för att hantera kommer mest att handla om utrikes- press- och informationsfrågor vid extra- ministerns skador. Talesmannen ringer ordinära händelser. En handfull till- upp och berättar det polisen vet om gängliga presstalesmän och medarbetare skador i arm, buk och bröst och till- från informationsstaben ställer dock lägger: ”Hon befinner sig på operation, upp och delar på arbetet. Gruppen men skadorna är inte livshotande” lägger upp det fortsatta akuta informa- (se Reuters 2003a–c). Reuters telegram tionsarbetet och planerar för förfråg- går ut i tre versioner mellan 17.18 och ningar om att sitta med i morgon-tv:s 17.24. Uppgifterna om att skadorna soffprogram. inte är livshotande gäller ända fram Medietrycket är hårt under många tills statsminister Göran Persson håller timmar. Från attacken och fram till sin presskonferens klockan 18.00, och midnatt hanterar Stockholmspolisen cir- bidrar till förvirringen hos medierna ka 800 samtal från medier, både svenska om hur allvarligt skadad utrikesminis- och utländska. Polisen orienterar journa- tern egentligen är (TT 2003c). listerna om tipstelefonen och om den Presstalesmannen har också kontakt pågående polisinsatsen. Intresset från med informationsavdelningen på Karo- medierna avtar först vid 03.00 på mor- linska sjukhuset (KS). En informatör gonen då även de två sista kvarvarande på sjukhuset uppger sig ha påpekat för talesmännen ur gruppen gör en paus polisen att uttalandet som man fångat för vila innan det är dags att åka till upp i mediebruset om att skadorna tv-studion och kommentera händelsen. är allvarliga men inte livshotande är Medierna drar paralleller till mordet inkorrekt. (Enligt polisens händelse- på Olof Palme, vilket flera av poliserna rapport kommer uppgiften ursprung- på ett tidigt stadium också förstått att de ligen från någon som befinner sig vid kommer att göra (se Expressen 2003b). sjukhuset, men det är oklart vem som lämnat den till LKC.) Sjukhuset med- Men vi insåg ju direkt att det här blir en delar även att man inte heller har något stor händelse. /…/ Och framför allt att att säga till pressen ännu med hänsyn här skulle ju, även om man inte visste till den policy som gäller. utgången på det hela, helt plötsligt en massa paralleller dras, vilket också gjordes i förhållande till Olof Palmemordet (Informationsansvarig vid Stockholms- polisen).

56 | ministermordet Länspolismästaren försöker motverka förundersökningsledare. Men när åkla- paralleller till Palmemordet genom att garna får klart för sig hur allvarligt läget göra ett tidigt uttalande för tv. Hon är beger de sig till polishuset och träffas betonar sitt stora förtroende för polis- där cirka 19.30. De börjar ta del av organisationens förmåga att gripa polisarbetet och bedömer situationen. gärningsmannen. Uttalandet är riktat Överåklagaren, som lärt sig vikten av både till allmänheten och den egna att tidigt vara med under sin tid som organisationen – allmänheten ska kunna Palmeåklagare, beslutar sig för att gå in känna trygghet i att polisen jobbar pro- som förundersökningsledare redan fessionellt och medarbetarna ska sporras 20.05 på kvällen. och känna att deras arbete räknas. Parallellt får Säpo ett stort antal Under kvällen ringer hon även runt till samtal från medierna om vilket liv- sina polismästare i distrikten och påmin- vaktsskydd Anna Lindh har haft. Den ner dem om att se till att ha många poli- centrala polisledningen inser tidigt att ser ute – polisen vet av erfarenhet att det frågan om livvaktsskydd kommer att är viktigt att det finns uniformerad per- bli mycket het. Med stöd av Rikspolis- sonal ute på gatorna efter det att ett all- styrelsens informationsdirektör lägger varligt brott begåtts och uppmärksam- Säpo upp en kriskommunikations- mats i medierna. Åtgärden är inte bara strategi för att möta kritiken mot att symbolisk för att öka trygghetskänslan. utrikesministern inte stått under liv- Den brukar även leda till att allmän- vaktsskydd vid attentatet. heten tar kontakt med poliserna på gatan för att lämna viktiga spaningstips och Vid all form av krishantering så finns det även får möjlighet att ”prata av sig” lite. enkla regler /när något gått fel/. Den för- Åklagarna uppmärksammar tidigt sta är: erkänn att du gjort fel, den andra attacken mot Anna Lindh genom är: ångra det, den tredje: peka ut någon mediernas rapportering. Åklagarmyn- preliminär väg som du ska beträda för digheten i Stockholm fattar cirka 17.30 att komma bort från det som varit fel beslut om att engagera sig i händelsen (Informationsansvarig vid polisen). redan innan åklagarna vet hur allvarligt Med strategin i ryggen svarar tre med- läget i själva verket är. Både den tillför- arbetare på mediernas frågor under hela ordnade överåklagaren Agneta Blidberg kvällen. Uttalandena följer principen och chefsåklagaren Krister Peterson att det är ett misslyckande för Säpo att kopplas parallellt in på fallet. Den till- Anna Lindh har attackerats, att Säpo förordnade riksåklagaren ringer även hade bedömt att det inte fanns en hot- och försäkrar sig om att man engagerar bild, och slutligen att attacken säkert sig i ärendet. Normalt leder polisen kommer att leda till en diskussion om själv en förundersökning fram till dess hur livvaktsskyddet i Sverige bör utfor- att den hittar en skäligen misstänkt mas. Talesmännen ger även bakgrunds- person och åklagaren kopplas in som

polis, åklagare och sjukvård | 57 information om hur många personer Krishantering och som har livvaktsskydd, hur många livvakter som finns samt tipsar om att mediekontakter vid systemen ser olika ut i olika länder. rättsväsendet efter Säpo, som betraktas som en sluten organisation, ser betydelsen av att vara Anna Lindhs död mer öppenhjärtig än man normalt är Beskedet att Anna Lindh har avlidit når i säkerhetsfrågor. Vinken är tydlig till chefer på nyckelpositioner inom polisen de regeringsmedlemmar som uttalar sig redan kring klockan 07.00 på morgonen kritiskt i medierna om Säpos hotbilds- den 11 september. Presstalesmän som bedömningar. Bedömningen om hot- har kontakter med medierna hålls dock bilden kritiseras eftersom den tycks ovetande om dödsbudet till dess det utesluta en vettvillig ensam gärnings- blivit officiellt. Länspolismästaren byter man som en särskild risk under ett kommenderingschef och utser Leif skede då Anna Lindh exponerats hårt Jennekvist att leda det fortsatta arbetet i EMU-kampanjen (Expressen 2003a; i och med att händelsen nu rubriceras TT 2003f, n–o). Säpo vill även försöka som ett spaningsmord och därmed vidga frågan utöver Anna Lindhs liv- övergår till länskriminalpolisen. På vaktsskydd genom att förklara vilka polisen inser man att trycket mot myn- resurser som krävs för ett permanent digheten kommer att vara hårt under livvaktsskydd till fler personer. den närmaste tiden. Förtroendet står på spel och hela Sveriges blickar är riktade Samtidigt är Säpo oerhört noga med att mot polisen. inte delta i, inte i varje fall i den typen av diskussioner, det är en politisk diskus- Polisorganisationen i Sverige klarar sion. Och i de fall Säpo har en åsikt i inte av att ha två olösta ministermord. frågan så ska den framföras till regeringen Det funkar inte, då kommer landet gå (Informationsansvarig vid polisen). in i en kris som är oerhört stor. Det var de tankarna som jag hade med mig Den tillförordnade Säpochefen Kurt (Informationsansvarig vid Stockholms- Malmström vill även undvika att frågan polisen). polemiseras i medierna. Han säger där- för inget om att Säpo inte ens känner Länspolismästaren som äger ansvaret till att Anna Lindh har ställt in sitt för utredningen fattar ett så kallat engagemang i Sundsvall och istället beslut-i-stort (BIS) som tjänar som väg- befinner sig i Stockholm. I förunder- ledning för underlydande chefers arbete. sökningen står det dock att UD med- I beslutet ingår ett direktiv om att ut- delat Säpo detta via fax 8 september redningen ska präglas av största möjliga klockan 15.10 (PS 2003h). öppenhet. Rikspolischefen kallar till möte klockan 08.00 på morgonen där länspolismästaren, länskriminalchefen,

58 | ministermordet avgående kommenderingschef, Säpo, huvudman. Vid den första presskon- åklagare samt ytterligare några högre ferensen klockan 15.00 är över 80 jour- polischefer deltar. Även Rikspolissty- nalister närvarande och 21 tv-kameror relsens informationsdirektör finns med, står uppställda, de flesta från europeiska däremot är ingen av Stockholmspolisens medier som finns på plats för att över- informationsansvariga representerade. vaka EMU-omröstningen. Presskonfe- Under mötet diskuteras den fortsatta rensen blir en nationalscen för mördar- hanteringen av utredningen och riktlin- jakten och ges en täckning som polisen jer för informationsarbetet läggs upp. inte riktigt förutsett. På mötet beslutar Rikspolisstyrelsen att kalla till en presskonferens. På den Vi hade inte förberett oss på att det var vill man visa upp ett enat professionellt på det sättet, och det var kanske också en rättsväsende som jobbar i samförstånd miss, i och med att ingen av oss försökte och med beslutsamhet att lösa mordet. jobba med det här strategiskt. Att på Gruppen vill även tydliggöra beslutet något sätt ha den där kollen och kunna att jobba efter ordinarie rutin och inte se det utifrån (Informationsansvarig skapa någon ny särskild kommission vid polisen). för polisarbetet såsom man gjorde för På podiet sitter rikspolischefen, läns- att hantera mordutredningen på Olof polismästaren, chefen för rikskriminalen, Palme. I dessa frågor är rikspolischefen chefen för länskriminalen, chefen för drivande. Han vill tydliggöra ansvars- Säpo samt åklagaren. De uppgjorda förhållandena för den egna organisatio- budskapen om att länskriminalen i nen men också för allmänheten. Stockholm ansvarar för utredningen När sådana här saker händer så går va- och får det stöd av Rikspolisens resurser renda polis och varenda polisorganisation man ber om trummas ut. Medierna på tårna och vill helst hoppa in och job- riktar främst sitt intresse till chefen för ba. Och då finns alltid risk att det blir länskriminalen och Säpochefen. Jour- en enda röra. /…/ Alla inser att det nalisterna ställer frågor som rör jakten måste vara ordning och reda och finnas på mördaren och kritiserar bland annat en som är ansvarig. Men sedan blir ivern att tunnelbanan inte omedelbart spär- att jobba så stor. Och då behövs det riks- rats av för att hindra gärningsmannen polischefer som säger: ”Skärp er, håll reda från att fly. Säpochefen pressas återigen på era roller, gör det som ni ska göra men på punkten varför Anna Lindh inte inget annat” (Informationsansvarig vid hade livvakter och han svarar på samma polisen). sätt som kvällen innan. Rikspolischefen får i ordförandeskapet också rollen att Gruppen beslutar även att hålla dagliga fördela journalisternas frågor och agerar presskonferenser under den närmaste bestämt då han pekar på reportrarna i tiden med Stockholmspolisen som tur och ordning (SVT 2003c). Stäm-

polis, åklagare och sjukvård | 59 be rt lericson/prb il

Bild 14. Polisen håller presskonferens. Från vänster: Kurt Malmström, Lars Nylén, Sten Heckscher, Carin Götblad, Leif Jennekvist, Agneta Blidberg. ningen är pressad och presskonferensen ingen deltagare säger något anmärk- upplevs som rörig av både journalister ningsvärt så blir intrycket från press- och personerna vid podiet. Skandina- konferensen inte det polisen har hop- viska reportrar ställer frågor på sitt pats på. Snarare blir effekten den modersmål. En av de utomnordiska motsatta. Rättsväsendet upplevs som journalisterna frågar slutligen om infor- splittrat, taget på sängen och som om mationen kommer att ges på engelska man inte har klart för sig vilka personer också. Frågan medför viss överraskning. som bör framträda. Flera av de inter- Rikspolischefen finner sig i situationen vjuade vid Stockholmspolisen är kritis- och erbjuder ett sammandrag på ka till upplägget för presskonferensen engelska efter presskonferensen. (Ett och menar att det var fel att rikspolis- ytterligare sammandrag på engelska chefen och chefen för rikskriminal- sätts ihop av länspolismästarens press- polisen var med samtidigt som läns- talesman och delges medierna under polischefen och chefen för länskriminal- eftermiddagen.) polisen. Dubbelrepresentationen Trots att representanterna från rätts- upplevs som att det finns en splittring väsendet i stort följer upplägget och mellan de olika nivåerna. Det förstärks

60 | ministermordet av att åklagaren inte gör något utta- tisk utrustning som underlättar ledning, lande. Kroppsspråk och stämning samarbete och överblick. Allt som tolkas mer aktivt än det som faktiskt skickas ut samlas även i pärmar som sägs. En av de närvarande journalis- backup ifall datorerna skulle krascha terna tycker att tillställningen ”andas (vilket datasystemet någon dag senare desperation” från rättsväsendets sida. också gjorde). Kontakten med växel- Ingen formell utvärdering görs av telefonisterna stärks och de bidrar på presskonferensen, men en av de infor- ett aktivt sätt med att avlasta arbetet. mationsansvariga menar att press- Besöken på polisens webbplats tio- konferensen skadade förtroendet för dubblas de första dagarna. Hemsidan polisens förmåga att lösa mordet går inte ner men anstormningen leder snarare än att skapa en bild av ett kom- ändå till tekniska problem som gör att petent rättsväsende. ”Jag kände att det man inte kan lägga ut ny information tog väldigt mycket tid att hämta tillbaka med den omedelbarhet som man är van det här, och vi lyckades aldrig hämta vid. Webbpubliceringen dras med för- tillbaka hela” (Informationsansvarig vid dröjningar från tre timmar upp till ett Stockholmspolisen). dygn. Situationen blir ohållbar och Under torsdagen (11 september) Rikspolisstyrelsens datatekniker kallas upplever de informationsansvariga vid in för att lösa problemen. Det tar ett Stockholmspolisen att det uppstår en par dagar och under tiden har webb- svacka i informationsarbetet. Orsaken platsen inte kunnat ge någon avlastning är personalbrist på grund av semestrar i mediekontakterna. och nödvändig vila för dem som jobbat Medieintresset är alltjämt stort och under natten. En lucka i bemanningen informationspersonalen känner att det fylls genom att ta in en talesman från är svårt att komma ikapp medierna och polisdistriktet i norrort. Informations- förutse inriktningen på medieintresset chefen kommer under kvällen tillbaka under de olika skedena i utrednings- från semester och organiserar ett jour- arbetet. De informationsansvariga upp- system för att ge dygnet-runt-uthållig- lever därför inte heller att de kommer het samt formulerar kommunikations- till den punkt då kommunikations- strategi och budskap. Ledningen på in- insatserna kan vändas till att bli mer formationsavdelningen beslutar att bara proaktiva. tre personer ska fungera som talesmän och att exponeringen av polischefer ska Som talesman gjorde jag i stort sett ingen- koncentreras till presskonferenserna. ting annat än att ställa upp på olika Ledningen av informationsarbetet intervjuer de första dagarna och den för- flyttas från stabsrummet på länskom- sta veckan. Och det ringde hela tiden munikationscentralen till webbredak- och fler intervjuer och svar hit och dit. tionens lokal. Där fyller man på med Dygnet runt. Jag hade inte möjlighet att extra telefoner, tablåer och annan prak- ha den här framåtblicken, det här ”vad

polis, åklagare och sjukvård | 61 händer nu” och ”hur kan vi organisera Att det var en så väldig dramatik kring det här arbetet”. Det kan jag ju se efteråt det här klockslaget klockan tre, det förstod att det var en brist (Informationsansvarig man ju inte förrän långt efteråt. Hela vid Stockholmspolisen). myndigheten, har man ju förstått efteråt, stod ju still, alla poliser i hela Sverige, Förutom att ständigt ge intervjuer och tror jag, satt och tittade på de här press- svara i telefon är de även låsta till presskonferenserna klockan tre och alla andra konferenserna som kontaktform med också, kanske. Det hade man ju inte en massmedierna. Informationschefen för tanke på då. Man var så inne i det Stockholmspolisen tar in en pr-konsult (Informationsansvarig vid Stockholms- som får till uppgift att med fräscha polisen). ögon analysera informationsarbetet och komma med goda råd. Konsulten Jag noterar till exempel att en kanal används även som en ”djävulens advo- annonserade presskonferensen till 14.55 kat” och bollplank då polisens kommu- på sin tablå. Av en händelse tittade jag nikatörer funderar kring budskap och 14.55 och då körde de reklam. De möjliga scenarier. började liksom att håva in pengar på vår Den närmaste veckan utvecklar sig presskonferens. /.../ Det kändes mycket till en uthållighetstävling med medierna. konstigt. Det var förmodligen så att de Presskonferenserna som polisen håller hade räknat ut att ”här kan vi sälja varje dag fram till dagen efter gripandet några minuters reklam svindyrt, eftersom av den först misstänkte gärningsman- det är så många människor som vill se nen, den så kallade 35-åringen (17 sep- polisens presskonferens” och så var det då tember), ger nämligen inte den avlast- tvättmedel och bildäck och allt möjligt ning i mediekontakterna som de före- där, och sedan kommer vi som några ställt sig. De informationsansvariga jokrar. Det kändes makabert, egentligen försöker att utöka interaktionen med (Polischef). medierna genom att vid något tillfälle hålla pressmöte på morgonen också. Inte På de fortsatta presskonferenserna för- heller det bidrar till någon märkbar för- söker polisen även strama upp vem som ändring i belastningen. Utrymmet för ska delta och varför. Det blir enklare för förberedelsetid inför presskonferenserna journalisterna att orientera sig bland re- är även starkt begränsat eftersom che- surspersonerna när de blivit färre än vid ferna bara hinner med en kort samling de två första presskonferenserna. Polisen före klockan 15.00 varje dag för koordi- ordnar även med enskilda intervjuer nering av budskap och upplägg. Stock- efteråt vilket uppfattas som positivt av holmspolisen inser först inte heller hur medierna. För länskriminalchefen och de direktsända presskonferenserna har länspolischefen innebär det dock att två utvecklats till en fast punkt för både timmar varje dag går åt till mediekon- medieföretag, tittare och personal. takter vilket upplevs som stressande med tanke på den övriga arbetsbördan.

62 | ministermordet l eif r jansson/scanpix

Bild 15. Presskonferens med presstalesman Stina Wessling, samma dag som en man anhålls skäligen misstänkt för mord på utrikesministern.

Det var jobbigt att känna att nu är det åstadkomma bättre ordning. Länspolis- bara två timmar kvar innan jag ska sätta mästaren, presstalesmannen och infor- mig där igen, nu är det bara en timme mationschefen turas om med den kvar, nu är det fem minuter och nu är otacksamma uppgiften att försöka upp- det presskonferens. Efteråt så var jag lite rätthålla ordningen på presskonferen- slut i huvudet, men det fanns inte serna och tillrättavisa ”stökiga” journa- utrymme för att vara det, det var bara lister. Till en presskonferens tas även att jobba på! (Polischef). uniformerad polis in för att hindra journalister från att gå upp runt podiet. Polisen funderar på om nyttan av att Mediernas representanter tar illa vid sig hålla presskonferens uppväger den be- och uppfattar det som stötande att lastning som insatsen innebär på andra ”ordningspolisen” finns med. Men sam- arbetsuppgifter. Men ett kvarvarande tidigt håller de med polisen om att det problem är att det är svårt att få kon- största problemet med presskonferen- troll över tillställningarna där journalis- serna är att det råder sådan oordning. terna upplevs som mycket påträngande I vimlet av journalister, kameror och och ställer frågor i mun på varandra. frågor är det chefen för länskriminalen Polisen upplever ett bristande samspel som alltmer kommer i fokus och upp- i vilket journalisterna inte respekterar levs som en fast punkt. Hans målsätt- personerna som deltar. De informa- ning är att behålla sitt lugn samt att på tionsansvariga funderar på hur de kan ett förtroendefullt och metodiskt sätt

polis, åklagare och sjukvård | 63 förklara hur polisarbetet bedrivs. Han polisens dementeranden. På kvällen vid trycker särskilt på att man letar brett 21-tiden den 16 september grips den i ett visst klientel och att polisen fort- så kallade 35-åringen på en restaurang farande vill ha in fler tips från allmän- utanför Råsundastadion. heten. Målsättningen tycks uppfyllas. Klockan 23.00 hålls ytterligare en Han säger sig ha fått mycket feedback presskonferens på polishuset med läns- och uppfattas som en god representant polismästaren och chefen för länskrimi- för polisen av kollegor, medier och inte nalen med anledning av gripandet. minst allmänhet. Gensvaret från all- Under eftermiddagen den 17 september mänheten är stort och cirka 4 500 tips hålls den sista presskonferensen i en strömmar in, vilket i sin tur leder till obruten serie av sju (PS 2003a). Åkla- att åklagaren kan anhålla en person i garen medverkar och anger att den dennes frånvaro under senkvällen den gripne är skäligen misstänkt för attacken 15 september. mot Anna Lindh. Hon betonar den Tidningen Expressen, som får nys låga misstankegraden. Men med en om att polisen har anhållit någon, skri- gripen gärningsman går polisarbetet in ver den 16 september att polisen gjort i ett nytt skede. Nu råder förundersök- ett gripande. Polis och åklagare hamnar ningssekretess och varken åklagare eller i ett dilemma. Uppgiften om ett gri- polis vill egentligen prata kring utred- pande måste dementeras eftersom den ningsarbetet eftersom behovet av att är felaktig (PS 2003d). Men de vill inte skydda utredningen fram till häktning heller prata om att någon har anhållits och väckande av åtal är i fokus. Polis i sin frånvaro med anledning av de och åklagare är lättade över beslutet att konsekvenser det kan få. De inser att ställa in de löpande presskonferenserna det egentligen inte finns något att hålla efter den 17 september (PS 2003e). en presskonferens om och vill helst Polischefer och åklagare tycker redan ställa in. Vid en kort pressträff på polis- innan beslutet fattas att det finns allt husets trappa med länspolismästarens färre skäl för att hålla presskonferens. presstalesman protesterar journalisterna Dessutom anser de att tillställningarna mot planerna att ställa in dagens press- börjar gå alltmer på tomgång. konferens. Stockholmspolisen beslutar därför att hålla en presskonferens med Så man kan säga då att det tog en knapp informationschefen och länspolismästa- vecka så lade vi ned de där presskonferen- rens presstalesman trots att dessa repre- serna. Och det var jätteskönt. Och då sa sentanter hamnar i en situation där de journalisterna att allmänheten kräver … hela tiden måste ducka för frågorna. allmänheten har rätt att få information. Med anledning av Expressens påstå- Och sedan upptäckte jag att vi ställde ende om ett gripande blir hetsen stor upp på journalisternas behov, inte all- bland medierna och bland andra SVT mänhetens. De /allmänheten/ förstod att går också ut med den uppgiften trots vi behövde arbetsro (Polischef ).

64 | ministermordet sv en

na ck st ra nd/prb

Bild 16. Carin Götblad, länspolismästare, Leif Jennekvist, chef för länskriminalpolisen, och Agneta Blidberg, t.f. överåklagare och förundersökningsledare, vid presskonferens den 17 september 2003 (den sista av sju presskonferenser hos polisen).

Presskonferensen upplevs som en svår- balla, utan vi ger intrycket av en seriös arbetad form för kontakter med medi- myndighet (Polischef). erna. Märkt av tidigare erfarenheter finns inom polisen en rädsla att press- Då hade vi väl haft lite olika uppfatt- konferenserna uppfattas som ett spekta- ningar, polisen och jag, i vad mån man kel som kan skada allmänhetens förtro- skulle ha de här presskonferenserna. Jag ende för rättsväsendets arbete. kände inte att man kunde lämna ut så mycket. /…/ För mig var det som en re- Men jag kände också att presskonferen- miniscens av presskonferenserna 1986 när serna höll på att bli lite patetiska. Det Hans Holmér satt och viftade med en höll på att bli lite av det andra som man revolver och såg ljuset långt bort. Det var hela tiden tjatar om, nämligen Palme- alltså samma sal, samma inredning och utredningen. Och vi bestämde att vi sitter samma journalister i stort sett, det liksom inte där och håller upp något som liknar ekade av vad som hade inträffat -86 och mordvapnet till exempel, eller vi sitter jag tyckte inte det kändes bra att sitta inte där och tänder ljus eller vi sitter inte där! (Åklagare vid åklagarmyndigheten där i skinnpajer och tycker att vi är i Stockholm).

polis, åklagare och sjukvård | 65 Medierna fokuserar nu helt och hållet /…/ Utan det skulle ju bli en dipp /i för- på den misstänkte 35-åringen. Polisen troendet för polisen/, tills vi hittade rätt får ett andrum från tvivlet på deras för- man (Polischef). måga. Framför allt kvällstidningarna agerar som om Anna Lindhs mördare Trots att utredningen om 35-åringen nu är gripen trots att frågan på inget sätt inte ger resultat är läget inte hopplöst. ännu är avgjord. Detta försvårar polisens Spaningarna mot andra misstänkta arbete och sätter press på utredarna. börjar ge resultat och spaningsledningen blir alltmer inriktad på en annan per- Det kändes ju befriande att ha gripit en son, den så kallade 24-åringen, som som skäligen misstänkt, men jag var inte tycks stämma in bättre. Polisen har belåten, inte alls. För redan när jag fick problem att få tag på dennes DNA- se honom så kände jag att det inte var profil eftersom den inte finns i polisens rätt. Det kändes som om det var någon- register och 24-åringen håller sig inne ting som inte stämde, men vi var ju i sin lägenhet. Lösningen på problemet tvungna att köra alla proverna, göra hus- finns PKU-registret vid Huddinge rannsakning och gå igenom allt material sjukhus. Genom körningar av den och kolla hans alibi och sådär. Och för misstänkte och i tingsrätten senare varje grej vi gjorde så var det negativt dömde Mijailo Mijailovics DNA-profil besked. Och det var skitjobbigt, det var mot bevismaterialet på Statens krimi- det (Polischef). naltekniska laboratorium (SKL) i Linköping får man bekräftelse på att 35-åringen häktas under det fortsatta ut- rätt gärningsman gripits. redningsarbetet samtidigt som hela hans förflutna dras fram i rampljuset. Fram- Vi visste inte hur vi skulle få en DNA- för allt kvällspressen jagar ständigt nya profil på 24-åringen, och därför var vi detaljer och försöker intervjua 35-åring- tvungna att vända oss till Huddinge ens familj och bekantskapskrets. Polisen sjukhus där vi visste att de hade hans upplever det som mycket pressande när DNA, och när vi fick ut den körde vi ner de blir mer och mer övertygade om att den till SKL med iltransport. SKL har det är fel person som är anhållen. ett antal timmar som det tar att köra den här och när utfallet från den kommer Tanken kom ju att vi måste ju snart tala och stämmer med massor av det som om det här, vi måste gå ut och berätta att ligger i lager, det bara rasslar ut, han har det var fel gärningsman och då uppstår ju varit i alla de här positionerna som vi en djup förtroendekris för oss även om vi hade, bevisligen, då var det ju självklart. hade den här bevisningen och även om Då bestämde vi oss för att ta in honom jag kunde vara lugn inombords för det, (Polischef). så kunde jag inte berätta om det. Det var ju sånt som vi måste ha till utredningen.

66 | ministermordet örjan björkdahl/prb

Bild 17. 35-åringens bakgrund exploaterades hårti kvällspressen vilket komplicerade rättsväsendets arbete.

polis, åklagare och sjukvård | 67 Åklagaren fattar beslutet att släppa Krishantering och 35-åringen klockan 10.00 på morgonen den 24 september och anhåller samtidigt mediekontakter på den i tingsrätten dömde gärningsman- Karolinska sjukhuset nen. Han är på sannolika skäl miss- När Anna Lindh kommer in med am- tänkt för mordet på Anna Lindh. Polis bulans till Karolinska Sjukhuset (KS) och åklagare håller en presskonferens klockan 16.39 är hon fortfarande vid 13.00 och meddelar den nya vändning- medvetande (KS 2003b). På trauma- en i kronologisk ordning. På presskon- enheten konstateras knivskador i bröst, ferensen fokuserar flera journalister buk och armar och läkarna ser även som inte förstått innebörden av det nya klara tecken på inre blödningar. De gripandet istället på att 35-åringen har beslutar omedelbart om operation som släppts och frågar om det inte är ett inleds klockan 17.00. Vid operation misslyckande. Frågorna upplevs som konstateras kraftiga blödningar från en fåniga och provocerande när polis och leverskada och flera stora blodkärl i åklagare just har berättat om ett genom- buken. Läkarteamet som jobbar har brott i utredningsarbetet. Spekulationer tiden mot sig. Ju längre tid det tar att uppstår också i medierna huruvida stoppa blödningen och stabilisera cir- polis och åklagare avsiktligt hållit kulationen, desto sämre är utsikterna 35-åringen till dess rätt gärningsman att patienten överlever. kunde gripas. I traumasammanhang pratar man egent- Det var inte så att vi tjyvhöll på 35- ligen om ”the golden hour”, men sedan åringen (skratt) till dess att vi skulle kan det utsträckas till ”the golden hours” hitta rätt gärningsman. Utan allting på naturligtvis. Men man har en viss be- honom föll efterhand bort, samtidigt som gränsad tid vid stora blödningar generellt vi fick in det här, och därför blev det i sådana här fall att stoppa blödningen. samma tidpunkt. /…/ Det var slumpen Lyckas man inte först att få den under som gjorde det. Det kunde möjligen ha kontroll, om ens hjälpligt, då är det rätt skilt en timme eller två till, men samma hopplöst i ett sådant läge (Läkare vid KS). dag, helt viss är jag om det (Polischef). Karolinska sjukhuset menar sig ha stor I medierna startar även en kritisk de- erfarenhet av traumaverksamhet och batt om att Huddinge sjukhus lämnat anser sig vara ett av landets främsta ut DNA-prover till polisen eftersom inom sitt område. Störst kunskap och ändamålet med PKU-registret inte erfarenhet anses finnas inom så kallat anses ge täckning för polisiär använd- trubbigt våld som är vanligt vid exem- ning av proverna. pelvis bilolyckor. Läkarna på KS har jämförelsevis mindre erfarenhet av att behandla skador från så kallat penetre-

68 | ministermordet rande våld (antalet knivskador ökar De befarar dock att de nya resurserna dock och traumaenheten får in cirka inte kommer att ha någon avgörande 300 fall årligen). Oftast lyckas persona- betydelse för utgången. len på traumaenheten rädda patienter med stickskador i buken, men läkar- Problematiken var hela tiden den enorma teamet förstår tidigt vilka svårigheter blödningen och svårigheten att komma det står inför denna gång. Trots sina tillrätta med den. Med de särskilda appa- relativt goda förutsättningar att ge rater som vi tog hit som de har vid lever- Anna Lindh förstklassig behandling är kirurgin, så kunde vi ju hålla i stort sett utsikterna att rädda hennes liv redan jämna steg. Men det finns bara någon från början mycket små. De omfat- sorts kritisk gräns när en organism inte tande skadorna kräver tekniskt svåra överlever en hur stor blödning som helst kirurgiska ingrepp och omfattande (Läkare vid KS). blodtransfusioner, vilket i sig är ett Samtidigt som operationen pågår för problem när operationer tar lång tid. fullt samlas det ett stort antal journalis- Det säger ju leverkirurgerna att redan ter utanför akutintaget. De flesta medie- vid en levertransplantation där det företagen gör en bred satsning på be- blöder, låt säga, mer än 50 enheter, det vakningen av Anna Lindh när de inser vill säga 25 liter, ökar mortalitetsrisken att hennes skador är allvarligare än vad väldigt påtagligt. Och det handlar om den första rapporten om en knivskär- rubbningar i blodlevring, massor av ning i armen angav. Till sjukhusområ- följdverkningar av stora transfusioner. det kommer därför tv:s sändningsbussar Så det är i sig ett väldigt stort problem och ett stort antal fotografer. Fortfarande (Läkare vid KS). är journalistkåren dock ovetande om exakt vilka skadorna är och hur allvarligt Yrkesstoltheten bland läkarna vid läget är. På Karolinska sjukhusets infor- traumaenheten upplevs som stor men mationsavdelning får informatörerna de menar sig vara noga med att inte an- tidigt fått klart för sig vilken situation ta en självgod attityd. Stora leverskador de står inför och förutser ett stort medie- är komplicerade att behandla. Läkar- intresse. Trots detta bestämmer infor- teamet begär därför externa resurser matörerna sig för att endast använda sig och expertis från Huddinge universi- av två personer ur avdelningen för att tetssjukhus för att öka chanserna att sköta kommunikationen kring Anna rädda patientens liv. Iltransporten med Lindhs behandling. Anledningen är att transplantationspersonal och särskild de vill kvalitetssäkra den medicinska apparatur för att ge omfattande blod- information som går ut. Med färre infusioner kommer fram vid 21-tiden. inblandade tror de att risken minskar Med ytterligare resurser på plats för- för att den medicinska informationen bättras oddsen något, menar läkarna. som går ut ska börja leva sitt eget liv.

polis, åklagare och sjukvård | 69 Jag gjorde bedömningen att om jag skulle att lämna information om behandling ha kallat in hela informationsavdelningen och tillstånd än på flera timmar. Infor- med sju informatörer som alla skulle matörerna avvaktar därför och sätter i kommunicera, då har du problem. För samråd med läkarna upp målsättningen då är det så mycket information som att gå ut med en officiell medicinsk kommer ut som inte är korrekt. Som du kommuniké vid 23-tiden. Informatö- då är tvungen att gå ut och rätta. Det rerna avvaktar även med informations- är värre (Informatör vid KS). initiativ till dess utrikesministerns make kommer till sjukhuset någon gång efter Strategin grundar sig på en policy som klockan 20.00 på kvällen. Makens vilja slår fast Karolinska sjukhusets medicin- är viktig eftersom Anna Lindh själv ska informationsansvar och reglerar hur inte längre är vid medvetande och ma- sjukhuset ska förhålla sig i informa- ken därför är uttolkare av hennes vilja. tionsfrågor kring patienter på sjukhuset Sjukhusets kommunikation med ma- (KS 2003a). Policyn följs strikt. Den ken går direkt via de läkare som över- syftar till att värna patienternas inte- vakar behandlingen. Maken begär att gritet och slår fast att endast uppgifter informationsgivningen om Anna som inte bedöms vålla patienter eller Lindhs skador och behandling ska vara anhöriga skada kan lämnas ut. Detta mycket restriktiv av familjeskäl. Läkarna sker dessutom endast med patients och accepterar detta och är inriktade på anhörigas medgivande. I de fall patien- att få en god relation till Anna Lindhs ten är en känd person är det dennes familj eftersom det är det mest väsentliga pressekreterare eller motsvarande som för deras medicinska arbete och efter- ansvarar för att tillkännage att patien- spelet av det. För sjukhuset och dess ten vistas på sjukhuset (KS 2003a). En läkare kommer alltid patientens inte- av informationsavdelningens första åt- gritet och medicinsk etik som punkt ett. gärder är därför att upprätta en dialog Sjukhusets informatörer ifrågasätter med Statsrådsberedningen. Sinsemellan dock inte läkarnas överenskommelse slår de fast rollspelet och klargör att utan stöttar lojalt. De är dock medvetna sjukhuset inledningsvis kommer att om problemet i den situation som upp- hänvisa journalisternas frågor till Stats- stått vilken de beskriver så här: rådsberedningen. Sjukhusets personal har även möjlighet till praktisk direkt- Jag kan tillägga att det är en annorlunda samverkan med Anna Lindhs press- situation för en kommunikatör i så måtto sekreterare och de övriga representan- att i vanliga fall handlar det om att verk- terna från Statsrådsberedningen och ligen lämna ut så mycket information UD som kommit till sjukhuset. som möjligt och även ännu mer kanske Informatörerna hoppas att kunna försöka intressera folk för den. I det här komma ut med en medicinsk kommu- fallet gällde det ju att vara återhållsam niké tidigt men läkarna är inte beredda med information. Och den situationen är

70 | ministermordet ju annorlunda. Men /det var/ fortfarande ens vill bekräfta att Anna Lindh finns inte någon konflikt, inne i mig, i det här på sjukhuset. Först följer reportrarna uppdraget. Men rollen och situationen presschefens uppmaning att flytta sig, var ju annorlunda (Informatör vid KS). men återvänder snart till akutintaget igen. Nu tar sjukhuset hjälp av väktare Och det står ju tydligt för oss ganska för att flytta journalisterna som blir tidigt att vi frångår den kriskommunika- irriterade och ifrågasätter åtgärden. tion vi har. Och det är det här som vi Journalisterna delar inte synen att deras förhåller oss till. Ja det är självklart, det närvaro utanför akuten utgör ett pro- ifrågasatte vi ju inte ens (Informatör blem och respekterar inte propåerna vid KS). om att flytta sig utan samlas snart återigen framför ingången i jakt på Den ovanligt restriktiva hållningen för- information. svårar för medierna att bidra till det Friktionen med journalisterna accen- allmännas krisbearbetning av attacken tueras klockan 20.30 då sjukhuset mot Anna Lindh. För sjukhuset blir bombhotas på telefon. Ytterligare poli- konsekvenserna synnerligen påtagliga ser kommer till sjukhuset för att utreda under det första dygnet eftersom håll- och utvärdera bombhotet. Sjukhusets ningen belastar sjukhusets relationer katastrofgrupp går upp i beredskap och med medierna. Det faktum att läkarna förebereder sjukhuset för en möjlig tar hänsyn till önskemål från maken evakuering av patienter och personal. som ligger bortom den medicinska Katastrofgruppen beslutar att ligga lågt etiken innebär att informatörerna från- med information om bombhotet till går praxis i rollspelet med informations- dess polisen är klar med sitt utrednings- utbyte mellan medierna och sjukhuset. arbete. Polisen tar över ordningsansvaret Presschefen vid sjukhuset går tidigt och kör även bort journalisterna från till sjukhusets akutintag för att möta akutintaget med anledning av bomb- journalisterna. Deras närvaro skapar hotet. Journalisterna uppfattar dock problem för sjukhuset eftersom de upp- åtgärden som att det är sjukhuset som levs störande av personal och patienter. har kallat på polisen och förstår aldrig Presschefen uppmanar reportrar och sambandet med bombhotet. Efter fotografer att flytta sig till en plats någon halvtimme bedömer dock poli- längre bort där de inte bedöms störa sen att bombhotet inte är på allvar. verksamheten men ändå kan ta bilder Katastrofgruppen upplöser sig och utan att kränka människors integritet. beslutar att inte informera om att det En journalist beskriver stämningen som funnits ett bombhot. Den bedömer att surrealistisk. Framför akuten står en informationsinsatserna kan inspirera polisman och tillika dokusåpakändis till förnyade bombhot. med automatvapen och bevakar in- Väktarna vid sjukhuset upplevs som gången, samtidigt som presschefen inte helt okänsliga i sina relationer med

polis, åklagare och sjukvård | 71 journalisterna och deras behov. Situa- det hela rör sig om. Fler journalister tionen kulminerar då två väktare vill börjar nu förstå hur allvarlig situatio- köra bort tv:s sändningsbuss från det nen är för Anna Lindh. UD:s press- enda ställe den kan få satellitkontakt. sekreterare upprepar informationen i en Den står ”felparkerad”. förnyad kontakt med medierna någon timme senare (se kapitel Riksdag, rege- Karolinskas informationsavdelning roade ring och departement). Detta skapar ett sig med att vilja köra bort vår sändnings- välbehövligt andrum för informatö- buss från området, de kom med beväp- rerna på Karolinska sjukhuset som inser nade vakter, ja de ville köra iväg oss. journalisternas frustration. Med hänsyn Men det lyckade vi ändra på, och då till patientetiken anser de dock att de började de prata om att det inte var fri inte själva kan lämna någon informa- gatumark utan sjukhusområde. Vi krävde tion om vad som pågår inne på opera- en förklaring och då blev de väl lite bleka tionen ännu. De avvaktar istället till- om nosen (Tv-reporter). fället då de kan gå ut med en officiell kommuniké med den medicinska in- Väktarnas initiativ är dock inte sanktio- formationen som avdelningsläkarna nerade av informationsavdelningen. lämnar i samråd med de anhöriga. Presschefen tillkallas och sändningsbus- Journalisterna vid akutintaget står i sen tillåts stå kvar efter en kortare för- regn sedan någon timme, och de saknar handling. Det uppstår fler mindre inci- även tillgång till toaletter sedan BB- denter under kvällen när de nervösa avdelningen tröttnat på oväntade toalett- väktarna försöker upprätthålla ordning- besök. Vid 23-tiden öppnar dock sjuk- en och samtidigt irriterar journalisterna huset ett pressrum i en angränsande som känner sig alltmer motarbetade. byggnad. Journalisterna är mycket Sjukhusets relationer till flera av jour- irriterade och tycker att sjukhusets ser- nalisterna är mycket spända och blir vicenivå är undermålig och förstår inte inte heller bättre av att det ännu inte varför inte pressrummet öppnats redan givits någon officiell information om vid 18-tiden. Särskilt irriteras de över Anna Lindhs tillstånd. väktarna och sjukhusets informatörer Vid 21-tiden går UD:s pressekrete- som upplevs som oprofessionella efter- rare och den politiskt sakkunnige ut som de inte upplevs göra tillräckligt för till de väntande journalisterna och gör att underlätta journalisternas arbets- ett kort uttalande. De berättar att Anna situation. Journalisterna, varav de allra Lindh bland annat opereras för en flesta är allmänreportrar, tycker att leverskada men går inte in på några sjukhuset åtminstone borde ställa upp detaljer. Flera journalister tar tag i den med en läkare som ger bakgrundsinfor- nya informationen och försöker ta reda mation om hur traumabehandling och på vad den kan innebära. Reportrarna leverkirurgi går till. ringer runt och pratar med läkare för Läkarteamets insatser fortsätter och att få en specialistuppfattning om vad operationen blir utdragen. Informatö-

72 | ministermordet rerna och läkarna har täta kontakter talesmän för läkargruppen hade en ganska under kvällen för att koordinera den svår roll i det avseendet, som jag ändå information som ska gå ut. Avdelnings- tycker att vi klarade av väldigt bra. läkarna, som även får fungera som Informationsstaben hade full förståelse talesmän för traumateamet, skjuter för det här fast varje gång de kom till- dock vid upprepade tillfällen upp skri- baka, och vi satte ut nya tider för press- vandet av en medicinsk kommuniké konferensen, var de ju väldigt pressade och tycker själva att det är olyckligt att hela tiden (Läkare vid KS). besked om Anna Lindhs hälsotillstånd dröjer. Situationen blir alltmer pressad Efter klockan 01.00 går arbetet in i ett för sjukhusets informatörer eftersom lugnare skede. Läkarteamet tar en paus de fortfarande inte lämnat någon medi- men fortsätter snart operationen igen cinsk information sedan utrikesminis- eftersom blödningen inte stoppats helt tern kom in till sjukhuset. De accepte- ännu. De två läkarna med talesmanna- rar trots detta att läkarna skjuter fram roll sätter ihop en kommuniké som de tidpunkten och förstår att det kan själva är ganska nöjda med och som finnas skäl för det. även informatörerna tycker är ovanligt fyllig (se bilaga 1). Läkarna säger sig ha Det primära skälet kan jag tänka mig är varit noga med att den även reflekterade att de var ansträngda. Att de arbetade den bedömning om den medicinska hårt helt enkelt, var upptagna. Och att det situationen som de delgivit familjen. I var svårt att samtidigt gå ifrån och göra samråd med familjen bestäms att kom- andra uppgifter. Och det sekundära skälet munikén ska läsas upp för de väntande kan då vara att de ville komma längre i journalisterna utan att man ska svara på behandlingsarbetet (Informatör vid KS). några följdfrågor. Pressmötet hålls klockan 03.00 då de båda läkarna läser De läkare, som har rollen som talesmän upp var sin del av kommunikén. och även sköter kontakten med de an- Journalisterna är efteråt mycket be- höriga, upplever själva att de har ham- svikna över att de inte får möjlighet att nat i en skärningspunkt mellan två helt ställa frågor. Flera journalister blir pro- skilda intressen: vocerade av att pressmötet övervakas av väktare. Reportrarna övertolkar även Vi respekterade maken och familjen i betydelsen av formuleringen: ”Utrikes- övrigt. Och så fanns många nära vänner ministerns tillstånd är just nu något till familjen plus människor från Stats- förbättrat men fortfarande kritiskt.” rådsberedningen och även Anna Lindhs Flera uppfattar detta som att läget för pressekreterare på plats, så det fanns fullt Anna Lindh nu har ljusnat och att hon med folk som stödde den grupperingen. kommer att överleva. Andra journalis- Så fanns det då KS informationsstab på ter är samtidigt misstänksamma och får den andra sidan. Och här var det en en känsla av att sjukhuset undanhåller skärningspunkt så att säga. Vi som var viktig information.

polis, åklagare och sjukvård | 73 l eif r jansson/scanpix

Bild 18. Överläkare Göran Wallin och verksamhetschef Lars Irestedt informerar medierna om operationen av utrikesministern vid en presskonferens på Karolinska sjukhuset klockan 03.00 den 11 september 2003.

En av våra killar hörde hur personal ta- 05.29. Läkarna lämnar dödsbeskedet till lade om henne – att ”hur ska vi kunna maken som senare åker till Nyköping för meddela detta” eller nåt sådant, då blev att själv vara den förste som berättar för vi misstänksamma, då trodde jag att hon pojkarna att deras mamma har gått bort. var hjärndöd – efter en sådan operation På sjukhuset avvaktar informatörerna så var det nog så. Presskonferensen var med att offentliggöra att utrikesministern inte ens en presskonferens! Efter det de har avlidit till dess de fått klartecken från sagt gick de ju bara, vägrade svara på Statsrådsberedningen att gå ut. frågor. Det började bli väldigt konstigt Det dröjer sedan nästan fyra timmar – här väntade kanske stora delar av innan dödsbeskedet blir offentligt. svenska folket på besked, många satt väl Journalisternas tidigare tolkning av kvar vid tv:n, och så sa de inget mer! kommunikén blir problematisk efter- (Tv-reporter). som flera av dem nu känner att de lurat sin publik och givit en alltför ljus bild Klockan 04.30 försämras dock Anna av situationen. Andra journalister är Lindhs lungfunktion hastigt och kort mer sympatiskt inställda till förseningen därefter även blodcirkulationen (KS när de på andra vägar får veta huvud- 2003d). Utrikesministern avlider klockan orsaken till att dödsbeskedet dröjde

74 | ministermordet (se GP 2003). Under morgonen hjälper ändå ställer upp på att besvara frågor. informatörerna till att hänvisa journa- En av läkarna på Karolinska sjukhuset listerna på sjukhuset till presskonferen- beskriver det så här: sen på Rosenbad. Medietrycket mot sjukhuset är fortfarande stort och tele- Hans känsla var att pressen får ju ingen- fonerna ringer hela tiden. Det skapar ting, ”jag måste hjälpa dem”. Sedan sa vissa problem för inkommande samtal han ju en massa dumheter. Alltså medi- som automatiskt kopplas ned till växeln cinska inkorrekta saker. Och det här när linjerna till informationsstaben är ledde ju till att folk blev rätt upprörda. upptagna. Klockan 08.45–50 får man Vi fick rätt mycket kritik och det rörde besked från Statsrådsberedningen som upp ganska mycket känslor ute i landet. ger klartecken till ett offentliggörande. Andra liksom: ”Hur i h-e kan ni inte Informatörerna kallar på läkarna och ha kontroll på era medarbetare” och så skriver tillsammans en kort kommuniké vidare. (jfr kapitel Riksdag, regering och I ett uttalande säger narkosläkaren departement). När texten är klar cirka bland annat att sjukhusets blodbank 09.10 rings den in till TT som omedel- på 45 liter blod tömts under natten bart motringer innan flashen går ut (Aftonbladet 2003b, Expressen 2003c). 09.13. Kommunikén faxas även ut till Sjukhusledningen tar avstånd från hans övriga medier (se bilaga 2). uttalanden. Andemeningen i uttalande- Sjukhuset utlyser en ny pressträff till na uppfattas dock av en del, särskilt klockan 14.00 på eftermiddagen den läkare, som att läkarteamet gått för 11 september. Arbetet med att sätta långt i ansträngningarna att rädda ihop en mer utförlig kommuniké startas utrikesministerns liv. Detta upplevs och i gruppen ingår nu fler personer som problematiskt i sig eftersom all- från läkarteamet som stöter och blöter mänheten kan få intryck av att sjuk- olika formuleringar (se bilaga 4). Vid huset gör olika medicinska insatser för pressträffen väljer sjukhuset att använda ministrar och ”vanliga medborgare”. samma talesmän som tidigare. Eftersom Sjukhusledningen och informations- läkarna fortfarande upplever sig bundna staben ser oavsett detta ett behov att till de anhörigas önskemål väljer de att förklara och redovisa hur verksamheten inte heller denna gång svara på några vid traumaenheten fungerar på ett ge- följdfrågor utan lämnar lokalen så snart nerellt plan efter det gångna dygnets kommunikén har lästs upp. Journalis- händelser. Informatörernas målsättning terna har fortfarande många obesvarade var först att göra detta genom att hålla frågor och känner sig återigen lurade på ett pressmöte redan den 11 september. sin upplevda rättighet att få ställa frågor. Kvar i lokalen bland journalisterna sitter I den bästa av bästa världar hade man en narkosläkare från sjukhuset som inte ju velat samla de här specialisterna ännu är helt insatt i behandlingen men som tidigare. Men eftersom det var en så stor

polis, åklagare och sjukvård | 75 be rt lericson/prb il

Bild 19. Presskonferens på Karolinska sjukhuset om hur traumaomhändertagande går till, med anledning av utrikesministerns död och vården av henne på sjukhuset. operation så gick inte det att göra helt inte riktigt lyckas med målsättningen enkelt. Personalen hade behov av att att förklara och återställa bilden. bearbeta den här händelsen som de upp- levt. Det är alltid ett trauma när man Det blir lite märkligt när sjukhusdirektö- mister en patient (Informatör vid KS). ren sitter och säger ut i tv så här att ”vi har en fantastisk enhet och det är så bra, Sjukhusledningen beslutar att hålla så bra”. Men den här patienten förlorade denna pressträff den 12 september. vi. Och det är en fruktansvärd depression Informationsstaben försöker peppa de efter en sådan här sak (Läkare vid KS). nya talesmän som utses för pressträffen. Sjukhuset väljer fortfarande att inte ge Efter mötet är journalisterna fortsatt några detaljer kring behandlingen av besvikna eftersom de fortfarande inte utrikesministern med hänsyn till pati- tycker sig ha fått svar på sina frågor om entsekretessen. Istället ska temat för behandlingen (se SvD 2003). Sjukhuset pressträffen vara hur sjukhuset generellt upplever dock att allmänhetens förtro- sett bedriver traumaverksamhet och hur ende för sjukhuset är orubbat. Till omhändertagande av patienter går till. sjukhuset kommer flera spontana mejl Stämningen är dämpad på pressmötet från personer som tycker det är bra att och en av läkarna upplever att sjukhuset sjukhuset är restriktivt med att lämna ut information till medierna.

76 | ministermordet Medierelationer kände inte att vi hade behov av att äga den frågan just då (Informatör vid KS). Relationerna mellan myndigheter och medier sätts på hårda prov efter kniv- Bristen på konkret information om attacken på Anna Lindh. De olika Anna Lindhs skador är ett potentiellt rollerna, där medierna har ett behov av problem för förtroendet för sjukhuset, att berätta och analysera händelsen och i värsta fall riskerar sjukhuset att hamna myndigheterna och institutionerna har i en debatt om att ha misslyckats med ett behov att hålla på sekretessen, bäd- att rädda livet på utrikesministern på dar för ett svårt rollspel. grund av slarv. Man anser även att mar- I läkarkåren väcker Anna Lindhs ken behöver beredas för en eventuell knivskador det professionella engage- förlust av patienten. Sjukhusets läkare manget och flera läkare erbjuder sitt och informatörer är särskilt tacksamma stöd till sjukhuset på olika sätt. (Även för den rapportering som de medicin- internationellt finns det ett stort enga- ska reportrarna, även internationellt, gemang och sjukhuset mottar även står för. Den innebär ett viktigt bidrag erbjudanden om medicinskt stöd från till att förklara de svårigheter som länder såsom USA trots att de egentli- Anna Lindhs skadesituation innebär för gen inte har realistiska möjligheter att läkarteamet att hantera. Deras rappor- kunna bistå). Normalt sett är läkare tering upplevs som mycket rättvisande restriktiva med att kommentera en även av läkarna som har insyn i be- behandling i medierna som de själva handlingen av utrikesministern. inte deltar i. Men i det här fallet ställer flera läkare upp med att förklara och Det är viktigt att man förstod att vi gjort ge bakgrundsinformation. Det är något allt i vår makt. Och det var därför vi som en informatör kan uppleva som också talade om det i den här kommuni- störande, särskilt under en pågående kén, och det kom väl ut på olika sätt. händelse. I det här fallet upplever Christer Åström (SVT) gjorde en beskriv- informatörerna snarare en lättnad efter- ning som jag tycker var väldigt insikts- som det ger dem hjälp i det informa- full. Jag vill säga att den sammanfatt- tionsvakuum som hade uppstått i deras ningen han gjorde var märkvärdigt bra. egna kontakter med journalisterna. Otroligt insiktsfull alltså. Han hade i stort sett begripit allt. Ja, hela problema- Det finns alltid ett stort behov av att få tiken fångade han (Läkare vid KS). specialistinformation. Men i det här läget var det omöjligt för det var en så stor ope- På sjukhuset finns också en stor förståelse ration och ingen kollega ville gå ut och för att medierna har ett behov av att få prata med pressen i allmänna ordalag. Vi rapportera och att konsekvenserna av att uppfattade det som väldigt positivt att ande är återhållsamma med information dra sjukhus och kollegor pratade om hur leder till ett missnöje bland journalisterna. traumaverksamhet fungerade /.../ Jag

polis, åklagare och sjukvård | 77 Jag har ju lång erfarenhet från arbete För polisen, som ändå är van att stå i medier själv och jag vet precis hur man inför mediernas uppmärksamhet, inne- som journalist resonerar och hur man bär kontakterna med massmedierna vill agera och för mig var det inget kon- denna gång ändå en hård prövning av stigt i deras agerande. Det var fullkomligt organisationen. Att granskas och ifråga- naturligt och väntat. Deras reaktion sättas av medierna tycker de hör till på vår återhållsamhet var väntad rollspelet. Snarare är det uthållighet (Informatör vid KS). och pedagogisk förmåga, som att för- klara polisens utgångspunkter och Med hänsyn till situationen tycker de behov, som sätts på prov. Det stora informationsansvariga ändå inte att medieintresset innebär att kriminalpoli- sjukhuset kan göra särskilt mycket mer sens utredningsarbete måste bedrivas än vad man gör för att vårda relatio- med särskild eftertänksamhet. Bevis- nerna med massmedierna. Både läkare material, särskilt vittnesuppgifter, och informatörer bedömer att ett tum- riskerar att förlora sitt värde vid en rätte- mande på patientintegritet och de an- gång om vissa detaljer i utredningen hörigas önskemål kommer att få mer blir kända. Medierna intervjuade ögon- långtgående konsekvenser för allmän- vittnen redan minuterna efter attacken hetens förtroende för sjukhuset. Att mot Anna Lindh och sände detta i tv. göra en annan bedömning för att det Polisens presstalesmän har positiva var en offentlig person är heller aldrig erfarenheter av kontakterna med de ett alternativ som diskuteras. Ett pro- internationella medierna. De utländska blem som informatörerna ställs inför är journalisterna upplevs som trevligare, att läkarna upplevde sig förhindrade att artigare och mer tacksamma för den förklara varför sjukhuset inte kunde service som ges än de svenska. Polisen gå ut med mer information än som svarar på engelska och ger lite extra ser- faktiskt gjordes. Situationen når sin vice med att lotsa deras frågor rätt i det kulmen när medierna otåligt väntat på svenska rättsväsendets olika instanser. officiell information från sjukhuset Stundtals brottas de dock med den eng- under många timmar och sedan berö- elska terminologin i sina mediekontakter. vas möjligheten att ställa frågor efter Medierna brottas å sin sida med hur läkarnas kommunikéuppläsningar. de ska hantera polisens och allmänhe- Journalisterna ställs inför en situation tens förväntningar på hänsynstagande där det normala rollspelet åsidosätts till ansträngningarna att gripa gärnings- och upplever detta mycket negativt mannen. Ett närgånget granskande och eftersom de inte får veta varför de inte oförblommerad rapportering riskerar får ställa frågor. De förväntar sig att att stjälpa polisutredningen. Ett för frågan alltid är fri men är medvetna om återhållsamt förhållningssätt innebär att de av olika skäl inte alltid har rätt samtidigt att rollen som samhällets att förvänta sig ett svar. granskare kan komma att ifrågasättas.

78 | ministermordet scanpix

Bild 20. Aftonbladet och Expressen publicerar polisens spaningsbilder på den s.k. NK-mannen 13 september 2003.

Spaningsledningen tar den 12 sep- rad. En mediedebatt uppstår omedel- tember emot videoband från NK:s bart och det befaras att bildpublicering- övervakningskameror som kommer att en skadat polisens utredning. Eftersom bli mycket betydelsefulla för utredning- de ansvariga i spaningsledningen inte en. De publicerar bilden på den så pratat ihop sig i denna fråga får också kallade NK-mannen på den interna dessa farhågor grogrund. I officiella digitala kanalen Kriminalunderrättelse- uttalanden från presstalesmännen, som nytt (KUT-nytt) med hopp om att få förankras hos en av spaningsledarna, in spaningsuppslag från poliser som uttrycker polisen sitt missnöje med kanske har haft med gärningsmannen bildpubliceringen. Även åklagaren är att göra tidigare. Spaningsledningen är negativ till att bilden hamnar i medi- medveten om att risken är stor att bil- erna. Chefen för länskriminalen ser den därigenom även kommer massme- dock inte mediepubliceringen som dierna till del. Den interna publicering- något negativt i sig eftersom den ändå en leder inte till något uppslag. Där- hade varit steg två i ansträngningarna emot läcker bilden omedelbart ut till att identifiera mannen på bilden. Han medierna och publiceras, om än maske- menar att bilden i sig är värdelös om

polis, åklagare och sjukvård | 79 polisen inte hittar personen som finns sens integritet och moral står på spel. på bilden. Länspolismästaren reagerar starkt på Spaningsledningen beslutar därför påståendena och tar avstånd från even- att offentliggöra bilden som från den tuella läckor av sekretessbelagd infor- 14 september visas omaskerad av alla mation, särskilt uppgifterna om att medier. Detta leder till en mängd nya poliser ska ha sålt uppgifter till medi- tips och är det direkta skälet till att erna (se DN 2003a). Även rikspolis- man får uppslag som leder till att gär- chefen kommenterar påståendena på ningsmannen kan gripas. Rollspelet morgon-tv (SVT 2003d). Flera redak- kring bildpubliceringen kan ses som törer vid de större medierna menar att startskottet på en debatt om polisen det är en myt att medieföretag betalar och påstådda läckor. I den konkurrens för information och hävdar att de hål- som råder mellan kvällstidningarna sat- ler sig inom lagens råmärken. En infor- sas det stort på att rapportera om detal- mant på Expressen säger också att det jer kring den misstänkte gärningsman- är genom god kunskap om polisens nen. Expressen upplevs ligga steget före arbetssätt och sina egna observationer och hittar ständigt nya detaljer som som de kommer fram till de flesta upp- publiceras. Andra medier som inte gifterna i en mordutredning. Poliser upplevs som lika initierade i sin rappor- som är initierade i utredningen menar tering menar att det finns läckor hos att det stora flertalet uppgifter som polisen. I den läckdebatt som uppstår pressen publicerar lika gärna kan komma skjuter medierna konsekvent ifrån sig från vittnen och andra personer utanför sitt ansvar för kontroversiella publice- polisorganisationen. De uppgifter som ringar på polisen. Utredarna irriteras trots allt tycks komma från polisen kan över att pressen hänvisar till poliskällor vara sådana som journalister ”lurat av” och samtidigt skriver rena felaktigheter aningslösa medarbetare, menar man. som de har svårt att tro att någon polis har lämnat. Läckdebatten tar även fart En journalist som har hört något löst i samband med att försvarsadvokaten rykte om morakniv, ”du, den här mora- Peter Althin går ut i medierna och vill kniven, vet ni om det var en sån med rött ha en ny lag som begränsar meddelar- eller grönt skaft”? ”Näe, det vet vi inte friheten för att stoppa polisläckorna ännu” säger utredaren. Okej, så vet man som han menar snarare är att likna vid att det var en morakniv. Och är man ”ett vattenfall” (DN 2003b). inte van att handskas med journalister Debatten kommer vid ett tillfälle så går man i sådana här fällor. Så den när utredare vid polisen själva får höra här andelen med betalda eller medvetna från journalister att de lyckas hålla läckor tror jag inte är så jättestor. Men ovanligt tätt kring utredningen. Det det är klart att det förekommer och det förekommer även uppgifter om att po- är förskräckligt (Informationsansvarig liser säljer information till medierna vid polisen). (se DN 2003c). Förtroendet för poli-

80 | ministermordet I flera fall kontaktas även anhöriga till Och att vi inte bara desperat försökte poliser av journalister som försöker få hitta någon. Utan det fanns alltså grund upplysningar. Utredarna inser också att för en skälig misstanke (Åklagare vid journalister bevakar de tryckerier som åklagarmyndigheten i Stockholm). utredarna använder för att bland annat trycka upp förundersökningsprotokoll. För åklagaren blir arbetet besvärligt när Över huvud taget upplever polisen det står mycket om de misstänkta i mediernas närgångna bevakning som kvällstidningarna. Kring 24-åringen besvärande. Inte främst för de uppgifter hittade medierna uppgifter och inter- som publiceras utan snarare på grund vjuade släktingar långt innan polisen av upplevda brister i enskilda journalis- hade kommit till det stadiet i utred- ters etik och arbetsmetoder för att ningen. Exponeringen försvårar utred- skaffa sig upplysningar. ningen eftersom vittnesmålens kvalitet Vid en debatt på Publicistklubben skulle kunna ifrågasättas. Samspelet (17 november) om Anna Lindh- med försvarsadvokaten och den nu rapporteringen kritiserar länspolismäs- dömde gärningsmannen störs också av taren mediernas arbetsmetoder. Hon mediernas intensiva bevakning. beskriver en ihärdig Expressenjourna- Ambitionen har varit att på något sätt lists midnattliga påringningar i hemmet få utredningen att hålla tätt. När det som ett ”solklart fall av ofredande”. står för mycket i tidningen så blir advo- Ännu mer upprörd är hon över att katen irriterad och klienten vill inte säga 35-åringens mamma utsätts för ett någonting och vi har inte kunnat hålla mediedrev som får henne att känna sig förhör och så vidare. Vi står där vi står hotad av journalisterna i sitt eget hem. och ingen vågar säga någonting, därför Åklagaren är särskilt besviken över att dagen därpå står det i tidningen och att medierna inte är mer återhållsamma arbetet blir lidande (Åklagare vid åklagar- med rapporteringen kring 35-åringen myndigheten i Stockholm). eftersom han anhålls på en så låg misstankegrad och detta ändå betonas på Åklagaren är övertygad om att det finns presskonferenserna. Samtidigt förstår polisläckor även i de mer slutna utred- åklagaren att häktningen ändå kan ningskretsarna och beslutar att krympa ha spelat in i mediernas bedömning kretsen kring utredningen ytterligare. (PS 2003f–g). Ytterst handlar det om att de många uppgifterna i medierna kan uppfattas Man ville skriva om det och brydde sig som övertramp eller övergrepp mot den inte så mycket om vilken misstankegrad misstänkte vilket åklagaren på inget sätt det var. Sedan blev han ju häktad efter vill medverka till att skapa en bild av. några dagar och det kändes ju på sätt och vis /att det/ inte bara var lösa spekulationer från polisen och åklagarens sida.

polis, åklagare och sjukvård | 81 Interorganisatorisk den politiska ledningen av Stockholms- polisen är ovanligt hänsynstagande och kommunikation förstår polisens behov av arbetsro. Även Kommunikationen mellan olika myn- mellan de olika polismyndigheterna digheter i ett krisskede eller vid en fungerar kommunikationen och samar- extraordinär händelse riskerar ofta att betet ovanligt väl. I en stor myndig- bli oordnad och kaotisk om den inte hetsorganisation med många olika typer följer upparbetade rutiner. En vanlig av nivåer, ansvarsförhållanden och reaktion på osäkerhet i en organisation bindningar är risken annars stor att det är att informationsgivningen centrali- uppstår problem i den interorganisa- seras och att det är svårt att få till ett toriska kommunikationen. I detta fall fungerande samspel med andra intres- tycks rättsväsendet vinnlägga sig om att senter, särskilt då det kan råda intresse- jobba i största samförstånd och försöka konflikter. I fallet med Anna Lindh undvika kommunikationsmissar. tycks myndigheterna vara medvetna Press- och informationspersonalen om risken och försöker undvika onödiga vid polisen menar sig ha en väl upp- belastningar och missförstånd på byggd samarbetsrutin med olika intres- grund av ”kortslutningar” i kommuni- senter. Särskilt i förundersökningsske- kationen. Varken hos rättsväsende eller det stöttar de aktivt åklagarens externa sjukhus tycks det finnas erfarenheter kommunikation och har ett nära sam- som tyder på några större problem i arbete med åklagarmyndighetens repre- rollspelet. sentanter och talesmän. Både polis och Rikspolischefen, som tycks medve- åklagare är nöjda med hur samarbete ten om att intresset kring utredningen och kommunikation dem emellan har skulle innebära många kontakter med fungerat. Kontakterna med tingsrätten Statsrådsberedningen och UD, tar på gjorde att talesmännen kan assistera sig att sköta dessa. Han informerar sig utländska journalister i att ”hitta rätt” om polisarbetet genom länspolismästa- i det svenska rättssystemet med frågor ren som är den formella kontaktvägen. som rör exempelvis häktningsförhand- Chefen för länskriminalen behöver där- lingar. Inför minneshögtiden i Stads- för aldrig lämna utredningen för att huset kan polisen dra på tidigare kon- göra särskilda föredragningar för rege- takter och samarbete med UD från för- ringsmedlemmar som han tvingas göra intelsekonferensen vintern innan, vilket vid exempelvis Stureplansmorden de informationsansvariga menar har 1994. Trots detta fanns det normala stor betydelse för ett smidigt samarbete. inslag av påstötningar mot utredningen Det finns dock ett undantag från de av personer som ville informera sig. huvudsakligt positiva erfarenheterna Länspolismästaren kommer att spela kring den interorganisatoriska kommu- rollen av filter mellan utredarna och nikationen (se kapitel Riksdag, regering sådana intressenter. Hon uppskattar att och departement). Under attentatsdagen

82 | ministermordet gör polisen uttalanden om Anna Lindhs som förvaltningsmyndighet är det svårt skador under de första timmarna i att bygga ett system för internkommu- likhet med de rutiner de har kring nikation som medger ett egentligt våldsbrott. Polisen kollar visserligen kommunikationsutbyte. På intranätet, efterhand med Statsrådsberedningen Intrapolis, publicerar informationssta- respektive Karolinska sjukhuset hur de ben dock mer eller mindre dagligen ska göra med uttalanden om utrikes- korta meddelanden om spaningarna ministerns skador. Därigenom får poli- och skapar även en särskild avdelning sen reda på vilken policy Karolinska för Anna Lindh-fallet som gör att poli- sjukhuset jobbar efter. Men kontakten ser runt om i landet kan orientera sig med Statsrådsberedningen ger inte om utvecklingen. Sajten får många samma entydiga vägledning för polisens besök och de informationsansvariga informationsgivning. Agerandena visar anger att polisanställda uppskattat på att det råder osäkerhet hos främst informationsansträngningarna. Även Statsrådsberedningen och polisen om presskonferenserna blir en viktig kanal hur de ska förhålla sig till patientsekre- och följs av poliser i hela landet. Che- tess och hantera uttalanden kring fen för länskriminalpolisen ser även skador då ett statsråd utsätts för ett chefsorienteringarna som viktiga infor- attentat. mationstillfällen för att ge underhands- Sjukhus, polis och åklagare menar information om arbetet till kollegorna. sammanfattningsvis alla att kommuni- Med hänsyn till sekretessen kring kationen med Anna Lindhs anhöriga utredningen så finns det givetvis inom ramen för deras arbete efter mor- restriktioner i hur mycket som kan det har fungerat mycket väl. berättas.

Där kunde jag då vara mer öppen när Internt krisarbete och jag berättade om att det inte ser bra ut med 35-åringen, det är ingenting som kriskommunikation stämmer, det kunde jag säga. Å andra På Stockholmspolisen anstränger sig de sidan kunde jag säga att det ser riktigt informationsansvariga att bedriva en bra ut, vi har en väldigt bra utredning fortlöpande internkommunikation när det gäller 24-åringen, utan att gå kring spaningsarbetet. I tidigare fall in konkret på vad det var för någonting. som väckt stort intresse anser de inte Det tyckte jag att de flesta var nöjda med att de varit så framgångsrika med att (Polischef). informera medarbetarna. Mordet på Anna Lindh engagerar varje polis i På Karolinska sjukhuset görs inga sär- landet. Samtidigt är polisen i Sverige skilda interninformationsinsatser från inte en myndighet. Med 21 fristående informationsavdelningens sida med myndigheter under Rikspolisstyrelsen anledning av att Anna Lindh behandlas

polis, åklagare och sjukvård | 83 på sjukhuset. Informatörerna gör been ordentlig prövning i att hantera det dömningen att det inte finns några stora medieintresset. Särskilt chefer och särskilda behov eftersom sjukhuset fun- informationsansvariga stod inför stora gerar i sina vanliga rutiner. Visserligen utmaningar. Mest positiv är polisen till orienteras personalen vid akutintaget den egna organisationens samarbetsför- om att polisen utreder ett bombhot. måga och vilja att verkligen göra sitt Men i övrigt ges ingen information till bästa. Polisen tycker att de lyckas kom- de anställda om anledningen till upp- municera ut sina viktigaste budskap ståndelsen kring sjukhuset som belä- och att dessa får bra genomslag i medi- grats av journalister. Det tycks uppen- ernas rapportering. Mycket av den inre bart ändå vad det handlar om. Den tryggheten i att hantera medieintresset interninformation som ändå ges kom- bottnar i ett förtroende för mer från läkarna på traumaenheten som organisationens professionalitet som vid de ordinarie morgonmötena med också resulterat i en ”bra” utredning. personalen går igenom vad som hänt. Respondenterna vid polisen säger sig Under natten förlorar sjukhuset även en aldrig ha varit oroliga för att hamna i en annan svårt skadad patient. Det uppstår ny Palmeutredning. De upplever dock alltid behov av att få reflektera över de brister i informationsberedskapen. De tillfällen då man inte lyckas rädda pati- informationsansvariga vid Stockholms- enter eftersom det påverkar stämning polisen blev inledningsvis inte tillräck- och arbetsmoral, menar man. ligt involverade i ledningsbesluten och Den mest okomplicerade situationen tycker att det fanns brister i informa- när det gäller internkommunikation tionsstödet till polischeferna. Polisen hade åklagarmyndigheten. På myndig- menar att det var tur i oturen att attack- heten orienterar personalen varandra en hände under ordinarie arbetstid. om vad som händer och förvarnar om Trots detta saknades utrymme för att initialt organisera sig för uthållighet och att medieintresset kan förväntas öka vid planera informationsinsatserna framåt olika tillfällen under utredningens gång. i tiden. Hanteringen kom därför först Åklagarmyndigheten i Stockholm har att bygga på en kombination av impro- även korta kontaktvägar med Riksåkla- visation och rutin. Detta gör att polisen garen som bistår med juridiskt stöd. förlorade informationsinitiativet gente- Information om hur utredningsarbetet mot medierna. Trots att polisen på fortskrider lämnas fortlöpande. kvällen den 11 september kan komma igång med organiseringen och jobba för att bli mer proaktiva tycker man ändå Erfarenheter inte att man når hela vägen fram. Trots att Polisen är en organisation som har dygnet-runt-verksamhet och bered- Ingen av oss som jobbade här med infor- skap för att rycka ut på olika larm om mation hade tid och möjlighet att sitta brott innebar mordet på Anna Lindh och läsa pressklipp eller sitta och titta på

84 | ministermordet videoinspelningar av presskonferenser, och Polischeferna, som i de flesta fall har det borde man ha gjort mer. Men när ringa tidigare medievana eller medie- man har gjort det nu i efterhand, så träning, exponeras hårt och får tyvärr inser man att det gick väl rätt hyfsat negativa erfarenheter av mediernas armen det beror nog mer på tur än på bete. Cheferna upplever journalisterna skicklighet, så kan man sammanfatta det som arroganta, påträngande och att de (Informationsansvarig vid Stockholms- saknar respekt för det faktum att poli- polisen). sen försöker vara öppen och tillmötes- gående. Medierna upplevs som omöjliga Brister i omvärldsbevakningen gör att att mätta med information och det det är svårt att följa upp insatser men stora medieintresset stör utrednings- också att skapa ett bra analysunderlag arbetet. Länspolismästaren menar att för det löpande informationsbehovet om hon ställs inför en liknande situa- och medieintressets utveckling. De flesta tion så kommer hon istället att fatta ett praktiska problem med exempelvis fler- beslut-i-stort som värnar om arbetsro. språkighet löste de informationsansvariga Hon tycker i efterhand att det var blå- med den språkkompetens som fanns ögt att tro att ett beslut om största på avdelningen. Upplevd tidsbrist inne- möjliga öppenhet skulle respekteras av bar att de inte kunde skapa nya rutiner journalisterna. Förtroendet för etiken för att mobilisera hjälp från de språk- i journalisternas arbetsmetoder och resurser som finns inom polisorganisa- redaktörernas vilja att upprätthålla den tionen med simultantolkar och över- har fått sig en rejäl knäck. sättare. Tids- och resursbrister gör också Vid länskriminalen och åklagarmyn- att de inte lyckas leva upp helt och digheten funderar man även över vilka hållet till det beslut-i-stort som läns- konsekvenser mediernas behandling av polismästaren formulerar om största 35-åringen kan få för på beslut om att möjliga öppenhet. De gånger de infor- gripa personer på låg misstankegrad i mationsansvariga ändå får tid att leta fortsättningen. Frågan är alltid levande reda på medieintressant information eftersom båda instanserna känner ett såsom statistik från tipsdatabasen får ansvar för misstänktas integritet gente- detta ett bra genomslag. En informa- mot medierna. Med hänsyn till medier- tionsansvarig menar att informations- nas hänsynslösa exploatering av 35- staben borde ha gjort mer sådant för åringen tror de att de kommer bli ännu att vårda relationerna med medierna. mer eftertänksamma i fortsättningen. De informationsansvariga ser också att De tycker samtidigt att det är fel att de måste jobba mer med att skapa ruti- ändra sina arbetsrutiner för att mass- ner kring hur presskonferenserna ska medierna inte tar sitt etiska ansvar. hållas och hur ordningen ska kunna Även Karolinska sjukhuset tycker att förbättras (PS 2003c). det stora medieintresset för Anna Lindh innebar en påfrestning på sjukhuset.

polis, åklagare och sjukvård | 85 ma ja su sl in/scnpix

Bild 21. Journalister och fotografer trängs runt t.f. säpochefen Kurt Malmström.

Informatörer och läkare är dock nöjda lämna mer information än det gjorde. med de beslut de fattat och hur de har Men med hänsyn till de anhörigas vilja hanterat massmedieintresset. Lagar och var det i realiteten omöjligt eftersom sjukhusets policy har följts och patient- sjukhuset genom läkarna inledningsvis och anhörigrelationen har vårdats på den medicinska etiken väga högre än ett bra sätt. Att upprätthålla patient- informationsetiska hänsyn. Det är först sekretessen är sjukhusets credo menar i slutet av den 11 september som sjuk- sjukhusdirektören (se SvD 2003). husledningen ändå talar om varför den Oavsett vem som behandlas på sjuk- inte berättade mer under det gångna huset måste sekretessen kunna upprätt- dygnet. hållas. Ytterst står allmänhetens förtro- Frågan om vikten av att kunna tala ende för sjukhuset på spel, menar sjuk- om varför man inte kan gå ut med husledningen. Läkare och informatörer information behandlas senare under står fast vid att den medicinska infor- hösten 2003 vid ett erfarenhetssemina- mation som lämnats är saklig och kor- rium på Karolinska sjukhuset till vilket rekt. Men de är också självkritiska på även pressombudsmannen (PO) inbju- ett par punkter. Informatörerna inser dits för att ge sin syn. Representanter att de borde ha varit tydligare med att för sjukhuset väcker tillsammans med berätta varför sjukhuset inte kunde PO en idé som kan underlätta kommu-

86 | ministermordet nikationen i framtida händelser för otillgängliga för flertalet journalister sjukhuset. Genom att utse sjukhusets och för allmänheten. Att medicinskt chefläkare till talesman och förmedlare utbildade som följer händelsen förstår av officiell medicinsk information kan innebörden av kommunikéerna till denne tillåtas ha en något mer fristå- fullo är därför en ganska klen tröst. ende roll gentemot pågående behand- Läkare och informatörer kommer, visa lingar och anhörigkommunikation. av erfarenheten, att i framtiden vara Detta innebär inte något avsteg från mer noggranna med att förklara vad gällande lagar och policy men ger tales- orden ”kritiskt” och ”stabiliserad cirku- mannafunktionen för sjukhuset en lation” betyder (KS 2003d). Läkarna något mer balanserad roll gentemot beklagar särskilt att formuleringen patient- och anhörigönskemål. Sjuk- ”Utrikesministerns tillstånd är just nu huset känner dock inte i fallet Anna något förbättrat men fortfarande kri- Lindh något ansvar för att få de tiskt” misstolkats som att läget var mer anhöriga att överväga de konsekvenser positivt än i verkligheten (KS 2003b). som bristande öppenhet om skador kan Men samtidigt menar läkarna att de innebära för samhällig krishantering. själva aldrig gav upp hoppet om att De intervjuade vid sjukhuset menar att kunna rädda utrikesministern under det ansvaret åvilar statsledningen vars behandlingen. Innehållet i kommuni- representanter fanns på plats under kéerna återspeglar de bedömningar om Anna Lindhs behandling och som var situationen som även kommuniceras väl insatta i situationen. till de anhöriga och det har aldrig Läkarna, som tycker att de medicin- funnits någon intention att vilseleda ska kommunikéerna var välskrivna, journalister och allmänhet. inser ändå att dessa har varit språkligt

polis, åklagare och sjukvård | 87 Krishantering, kommunikation och sorgearbete på lokal nivå

Mats Eriksson

I detta kapitel flyttas studiens inriktning under eftermiddag kännedom om det från agerandet på nationell nivå till age- inträffade via medierapporteringen. randet på regional och lokal nivå. I fo- Vid dådet mot Lindh planerade kus står Örebro med omnejd och hur myndigheten att införa en ny funktion man där nåddes av och spred informa- benämnd vakthavande beslutsfattare. tion med anledning av att utrikesminis- Detta befäl planerades i sin tur bli lar- ter Anna Lindh knivskurits och senare mat av SOS Alarm vid händelser av avlidit. I delstudien skildras även det speciell karaktär. Nu nåddes istället läns- lokala krishanteringsarbete som mordet ledningen av beskedet via andra kanaler. ledde till. Tonvikt läggs på informa- Om en svår påfrestning drabbar tionsspridningen och arbetet inom läns- länet i fredstid eller om Sverige blir styrelse, landsting, polis, kommun, kyr- indraget i en väpnad konflikt är det ka, lokala medier samt större offentliga länsstyrelsen som på länsnivå ska leda och kommunala arbetsgivare. och samordna olika åtgärder i samverkan med övriga berörda myndigheter på lokal nivå. Ganska snabbt bedömde Länsstyrelsen försvarsdirektören att attentatet mot i Örebro län Lindh inte kunde kopplas till något så- dant större yttre hot. Inte heller nåddes Länsstyrelsens försvarsdirektör och myndigheten av några sådana signaler länsråd var under onsdagen den 10 sep- från nationella säkerhetspolisen etcetera: tember på ett möte i Stockholm. När försvarsdirektören kom hem till Örebro Ganska snabbt avfärdades tanken om att centralstation sen eftermiddag berät- det handlade om någon form av konspira- tade en taxichaufför att Lindh attacke- tionsteori – att det skulle föreligga något rats. Länsrådet, som fortfarande fanns hot mot staten etc. Man förstod att det i Stockholm, kontaktades av försvars- med all sannolikhet handlade om en dåre. direktören som ville informera om det Därmed fick vi inte heller någon central inträffade. Länets landshövding fick roll (Försvarsdirektör, länsstyrelsen).

88 | ministermordet e ntsnnrksallehanda knutsson/nerikes per

Bild 22. Flaggan halas till halv stång vid Nikolaikyrkan i Örebro.

på lokal nivå | 89 I och med beskedet om att Lindh avli- dåden mot World Trade Center. I sam- dit förändrades inte myndighetens roll band med efterföljande hot om bl.a. nämnvärt. Försvarsdirektören menar att kemiska terrorattacker i Europa kon- ”medierna tog död på länsstyrelsens even- taktades vid detta tillfälle beredskaps- tuella regionala informationsuppgift”, avdelningen av oroade länsbor. genom sin snabba och kontinuerliga rapportering. Om någon stor olycka eller annan krissituation drabbar lokal- Örebro läns landsting samhället och det varit oklarheter om Örebro läns landstings centrala infor- hur gemene man skulle agera, hade mationsavdelning valde under torsdags- rollen blivit annorlunda. förmiddagen att via den interna och Att Lindh avlidit skapade dock en externa webben meddela att landstinget djup förstämning vid myndigheten. En skulle flagga på halv stång, med anled- vän till både Anna Lindh och hennes ning av det inträffade. Bakgrunden var make var landshövding Gerd Engman. e-post som landstingsrådet Sören Gun- Hövdingens personliga engagemang narsson skickade ut till förvaltningsche- kom att bli starkt och länsstyrelsens roll ferna och landstingets informatörer kom i det fortsatta arbetet att till stor klockan 09.38. Någon ytterligare infor- del handla om hennes personliga del- mation med anledning av minister- tagande i sorgearbetet. Vid 11-tiden mordet spreds inte i detta tidiga skede. publicerade Nerikes Allehandas webb- Däremot placerades det under dagen upplaga en artikel där Engman offent- en kondoleansbok vid landstingets ligt visade sitt deltagande. Under för- kansli i Örebro samt på lasaretten i middagen medverkade Engman även Karlskoga och Lindesberg. i Radio Örebros sändningar. Vid landstingets psykiatri skedde I länsstyrelsens lokaler – som ligger inga speciella åtgärder. Förvaltnings- intill Stortorget – placerades under ledningen valde att inte sprida någon dagen en kondoleansbok tillsammans specifik information angående det in- med ett foto av utrikesministern. Min- träffade till sin personal: ”det sprids så nesplatsen utnyttjades främst av den snabbt i samhället – det är väl sånt som egna personalen, men även allmänhe- man absolut inte behöver informera om. ten sökte sig i någon mån till myndig- Det blir ändå på var mans läppar” heten för att visa sin sorg. På eftermid- (Förvaltningschef, psykiatrin). dagen den 11 september ordnades en Belastningen på jourmottagningarna minnesstund för personalen där läns- skulle dock komma att bli ovanligt hög: rådet talade om det inträffade dådet Den 11 september var det 27 besök och samt informerade om länsstyrelsens roll det är mycket. Det kan vara en slump, i efterarbetet. men så många besök hade vi bara en Anna Lindh-mordet föranledde inga ytterligare dag under året (Förvaltnings- frågor från allmänheten till myndig- chef, psykiatrin). heten på liknande sätt som vid terror-

90 | ministermordet Snittet ligger runt 14 akuta besökare Örebropolisens informatör och press- per dag så just denna torsdag såg man talesman var ledig för älgjakt den dag en fördubbling. Trots detta valde led- Lindh avled. På förmiddagen blev han ningen inte att försöka öka bemanning- uppringd på mobilen av en reporter en etc. Den s.k. kris- och beredskaps- från Radio Örebro som ville göra en organisationen inom psykiatrin kom intervju med anledning av det inträffade: inte att aktiveras, eftersom det inte var ”Då hade man fått besked att hon hade någon katastrofhändelse som direkt dött. Så även den informationen fick jag hade drabbat grupper av boende i länet. via media.” Också informationen om att Lindh knivskurits hade presstalesmannen fått via medierna istället för Polisen via interna kanaler. Några timmar efter att knivskärningen Informatören som är en välkänd inträffat nåddes läns- och Örebropolisen kontaktperson för många journalister av direktiv från central nivå om hur kom sedan att bli uppringd av ett fler- eventuella tips angående gärningsman- tal olika lokal- och riksmedier de när- nen skulle hanteras. Beskedet om att maste dygnen. Anledningen var upp- Lindh avlidit fick polisen följande mor- gifter om att den s.k. NK-mannen gon via medierna. Hos vakthavande möjligen kom från Mellansverige. Via befäl blev inte dagen speciellt hektisk: journalisterna fick informatören själv ytterligare information: Det var en ovanligt lugn dag. Det var inte så att allmänheten ringde hit och Jag fick samtal från journalister som sökte information. Det var nästan som naturligtvis jagade den här 35-åringen att samhället stannade av lite grann överallt. Jag fick besked om att han var (Vakthavande befäl, Örebropolisen). nerifrån Jönköping och Halmstadstrakten. Där är ju journalisterna långt före oss Via Stockholmspolisens interna webb- /…/ De söker sin information överallt. sida kunde Örebropolisen ta del av viss Den som är snabbast fram … (Informa- information som inte nådde allmän- tör/presstalesman, Örebropolisen). heten, men i övrigt var man hänvisad till medierna. I ledningscentralen valde Antalet påringningar hos informatören man att följa tv:s nyhetssändningar: upplevdes vara i paritet med när det lokalt i länet sker lite mer spektakulära Det var så lugnt här att vi med hjälp av händelser som medierna vill skildra. vår videokanon la upp rikstelevisionen på Hos vakthavande befäl fortlöpte de vår storbildsskärm. Där har vi normalt närmaste dagarna efter attentatet mot övervakningskameror och kartor (Vakt- Lindh utan någon större arbetsbelast- havande befäl, Örebropolisen). ning med anledning av det inträffade. Det som tillkom var ett mindre antal

på lokal nivå | 91 tipssamtal från allmänheten rörande jade inte mötet – utan satt där och gärningsmannen. väntade och småsurrade. Sedan kom ju I efterhand har det uppdagats att det beskedet strax efter 9. Det var väldigt inom poliskåren i Örebro fanns anställ- fruktansvärt (Kommundirektör, Örebro da som med anledning av det inträffade kommun). gjorde sökningar i polisregister etc. Länspolismästaren menar att ett motiv Några av kommunens övriga chefstjän- till dessa informationssökningar möj- stemän samt kommunfullmäktiges ligen kan ha varit den knapphändiga ordförande sökte sig till sammanträdes- information som spreds internt inom rummet, när de via andra kanaler nåtts poliskåren. av beskedet. I någon halvtimme kom rummet att bli kommunledningens samlingsplats där man följde den fort- Örebro kommun satta utvecklingen på storbilds-tv: Kommunledning Det stod stilla flera minuter. Man reagerar ju olika på sådana här besked. Några Beskedet om att Lindh avlidit kom grät, några var alldeles tysta (Kommun- som en överraskning för kommunens direktör, Örebro kommun). ledande socialdemokrater. Utifrån rapporteringen i medierna under kvällen Kommunfullmäktiges ordförande den 10 september upplevde de inte beskriver situationen i sammanträdes- att det var någon absolut fara för rummet: hennes liv: Där sitter en förtvivlad och gråtande Alla signaler som vi fick – vi som inte var kommunledning som har fått beskedet via väldigt nära den inre partikretsen – sa extra presskonferens just då jag kommer att hon var tämligen lindrigt skadad och in. Där sitter 8–9 personer – vanligtvis att det inte var någon fara för hennes liv. strikta och går igenom allvarliga och De skulle fixa det där! (Kommunfull- svåra frågor – och allt brister. Kommun- mäktiges ordförande, Örebro kommun). direktören – våra kommunalråd – våra oppositionsråd – alla är samlade! /…/. I samband med att Örebros kommu- Man blir först alldeles förtvivlad, men nalråd och kommundirektör var sam- sedan uppstår en situation där man lade på sitt sedvanliga torsdagsmöte i – åtminstone jag – fick samma känsla rådhuset på förmiddagen kom dock som den där februarinatten då Palme dödsbeskedet: mördades. Då gjorde vi omedelbart ett När vi skulle starta klockan 8.30 så sa vi kondoleansbord nere vid Domus – och ”vi väntar och ser på senaste nyheterna” folk strömmade till för att skriva sorge- – för vi har tv i det rummet. Så blev det dikter och hälsningar (Kommunfullmäk- inga nyheter klockan 8.30, men vi bör- tiges ordförande, Örebro kommun).

92 | ministermordet Förstämningen förstärktes ytterligare av Arbetet med att sprida intern infor- att Anna Lindh just denna dag skulle mation om det inträffade inom kom- ha besökt Rådhuset. Under torsdagen munens egna förvaltningar centrerades fanns inga andra möten inplanerade till kommundirektören och kommu- vilka behövdes ställas in och det fanns nens informationschef. Via e-post in- plötsligt ovanligt mycket tid för efter- formerade kommundirektören samt gav tanke och reflektion omkring det in- förslag på hur situationen kunde hante- träffade. Flera ledande kommunalpoli- ras. Informationen till de kommunala tiker hade dessutom varit nära kollegor skolorna fick hög prioritet. Ett primärt med Lindh i ungdomsförbund och budskap var att ge skolpersonal och departement. skolelever utrymme för eftertanke och I sammanträdesrummet föreslogs samtal samt eventuella minnesstunder. ändå snabbt att ett kondoleansrum Ytterligare stärkt prioritet fick perso- skulle placeras i rådhuset. Ett annat för- nalen och skoleleverna i utsatta områden slag var att utlysa en minnesgudstjänst med stor andel invandrare, enligt kom- tillsammans med någon av de centrala mundirektören. Anledningen var att kyrkorna. Kommunfullmäktiges ord- det enligt kommundirektören tidigt förande kommer via telefon i kontakt började cirkulera rykten om gärnings- med landshövdingen samt representan- mannen: ter för Nikolaikyrkan. Kommunens pr-chef ordnar en kondoleansbok, Det cirkulerade rykten om att det kanske några andra ordnar en porträttbild av var en invandrare /…/ eller en galning – Lindh via Internet. Rådhusets vaktmäs- psykiskt sjuk. Då kändes det viktigt att tare och receptionspersonal kontaktas tänka på barnen i det utsatta områdenas för att iordningställa ett lämpligt rum skolor. Att ge möjlighet att fånga upp i husets bottenvåning. En knapp timme deras oro (Kommundirektör, Örebro efter dödsbudet öppnas lokalen för kommun). kommuninvånarna. Efterhand publicerades information via En viktig del i den interna krishan- den publika hemsidan samt kommu- teringen i rådhuset kom att bli den nens intranät IOR. Informationen till minnesstund som strax därefter hölls allmänheten handlade om möjligheten vid rådhuspersonalens förmiddagsfika. att besöka kondoleansrummet i Råd- De interna diskussionerna med anled- huset, samt den planerade minnesguds- ning av EMU-valet avstannade och tjänsten i den närliggande Nikolaikyr- stämningen var istället djupt förbrö- kan. Informationen riktad till kommu- drande: ”alla partiers politiska represen- nens egna anställda rörde allt ifrån tanter och alla tjänstemän – hög som låg flaggning på halv stång till riktlinjer för – är som en enda familj”, säger kom- mötet med oroade skolelever. Enligt munfullmäktiges ordförande då han kommunens informationschef kom beskriver minnesstunden. hemsidan att bli mycket välbesökt.

på lokal nivå | 93 Minnestalet som kommunfullmäktiges knivdåd, fördes tankarna till den egna ordförande kom att hålla i samband säkerheten inom kommunen. Främst med minnesgudstjänsten i Nikolai- aktualiserades säkerhetsfrågan i det kyrkan publicerades och fick exempel- egna rådhusets reception vilken nu stod vis 1 300 besökare. öppen för allmänheten. Kommundirek- Runt klockan 10.00 öppnades kon- tören kontaktade lokalpolisen som doleansrummet i ett rum intill rådhusets lovade att kontinuerligt patrullera runt reception och folktillströmningen blev huset: kraftig. Lokalradion hade på förmid- dagen reportrar på plats i rådhuset och Vi hade ju öppnat vår ingång till rådhuset på det närliggande Stortorget: och det var ju kö långt runt huset! Jag kände att en sådan här situation kunde Vi hade radion på plats när vi höll på fånga galningar – och trigga igång lite och ställde i ordning minnesplatsen i psykiskt sjuka människor. Jag sa – kan rådhuset och de har i stort sett direkt- inte ni ha lite koll på vårt hus? Man vet sändning. Både jag och kommunstyrelsens aldrig – vi hade ju inga säkerhetsvakter ordförande berättar vad som sker. Helt – ingenting! Då hade det här också hänt plötsligt har vi en öppen kanal utåt – i Arvika. Då tänkte jag – det kan ju hän- utan kritisk granskning från journalister da här också. Någon som plötsligt får för (Kommunfullmäktiges ordförande, sig att han ska komma in och skjuta här Örebro kommun). (Kommundirektör, Örebro kommun).

Mediernas snabba besök i Rådhuset Enligt de intervjuade kom kommun- sågs som positivt av kommunledningen ledningens arbete att präglas av det bland annat eftersom man kunde sprida inträffade en längre period efter mord- information om sina aktiviteter till dygnet. Dels genom den känslomässiga kommuninvånarna. Känslomässigt var förstämning som dådet skapat, dels det dock ansträngande: genom att dådet aktualiserade frågan om politikers säkerhet i det svenska sam- De var på plats lite för tidigt för att det hället. Under den närmaste veckan efter skulle vara lättsamt för oss. Det är med mordet genomfördes ytterligare min- gråten i halsen som man står där med nesstunder för personalen i rådhuset. kondoleansboken och funderar över var Kommunens minnesrum höll öppet man ska lägga den. Hur ska fotot stå? till ca 21.00 den 11 september. Rum- Har vi något svart band? Då kommer met och receptionen kom under den de. Med mikrofon under hakan på mig. följande helgen och veckan att hålla Men det är ju deras uppgift (Kommun- extraöppet. Under torsdagsförmiddagen fullmäktiges ordförande, Örebro kommun). var det inte bara allmänheten och medi- Då nyheten senare under dagen spreds erna som sökte sig dit. Även personalen om att ett barn i Arvika utsatts för ett i rådhuset sökte sig till sin reception:

94 | ministermordet Alla kom ned och man kände att man satt i ett sammanträde vid 09.30-tiden. hörde ihop på något speciellt vis. Alla var Mötet som han deltog i skulle just ledsna. Det blev en väldigt konstig stäm- avslutas och han begav sig omgående ning. Det upplevde jag hela tiden – med till den egna skolan: alla människor som kom in (Ansvarige i receptionen, rådhuset). Klockan 10 så hade jag möjlighet att samla hela skolledningen. Det var mera Besökarna sökte ofta kontakt med re- tur än skicklighet. Vi kunde sitta ned en ceptionspersonalen – inte för att ställa kvart – tjugo minuter och bestämma hur specifika frågor, utan mer för att ”byta vi skulle hantera situationen. Det är inte några ord om det inträffade”. Ofta satt praxis på något sätt. Det råkade bara de väldigt länge och skrev och formule- vara så. Vi skulle ändå träffas (Gymnasie- rade sina tankar i den utlagda kondole- chef, Karolinska skolan). ansboken. Första dagen utökades bemanningen i receptionen och man var Ett brev författades till samtliga lärare på hela tiden tre eller fyra personer. Sam- skolan. I brevet redogjordes för vad som tidigt som besökarna till kondoleans- hade hänt samt informerades om att rummet strömmade till så kontaktades skolan skulle flagga på halv stång från receptionspersonalen via telefon av olika klockan 11.00. I brevet uppmanades kommunala förvaltningar som sökte också lärarna att vid nästa lektion ta upp olika riktlinjer. Flera frågade om rikt- händelsen till diskussion i sina klasser: linjer för flaggning på halv stång. Fler- Vi gick ut till personalrummen och de- talet frågor klarade receptionspersonalen lade ut skrivelsen. Dessutom så komplette- av att besvara, annars hänvisade man rades brevet med en kort nyhetsnotis på vidare till ansvariga tjänstemän eller vår intern-tv om brevet skulle ha gått för- politiker. bi någon. Klockan tolv eller kanske halv Kondoleansrummet besöktes av ett så hade vi pratat med de flesta lärare sammanlagt ca 1 000 örebroare under – det är inte lätt att få tag i alla. Vi sa de dagar det hölls öppet. att vi inte skulle göra några större manifestationer. Skulle det vara så att elever Karolinska skolan eller lärare var så tagna av situationen Karolinska skolan är en av Örebros sex att man inte kunde genomföra undervis- gymnasieskolor i kommunal regi och ningen så sa vi att vi inte hade något ligger i stadens centrum med Örebro emot att man avlyste lektionen (Gymna- slott som närmaste granne. De tongi- siechef, Karolinska skolan). vande utbildningarna på skolan är det estetiska programmet, naturvetenskaps- Under dagen nåddes gymnasiechefen – programmet och samhällsvetenskaps- på liknande sätt som övriga kommuna- programmet. Karolinska skolans gym- la chefer – av en viss vägledning från nasiechef nåddes av dödsbudet då han rådhuset i Örebro: ”Men det var inga

på lokal nivå | 95 e ntsnnrksallehanda knutsson/nerikes per

Bild 23. Elever från Brickebackens skola i Örebro. råd som egentligen gick vid sidan om Jag satt på min expedition då en grupp dem vi redan själva dragit upp.” Även elever från årskurs 7 kom infarande och om inte dådet mot Anna Lindh kom frågade ”är det sant att hon har dött?”. att leda till ökad belastning på funktio- Nja, sa jag – det vet jag inte. Jag hade ner som skolsyster och kuratorer, rådde inte hört något och inte lyssnat på radion förstämning på skolan. I samband med (Rektor, Almbyskolan). attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 arrangerades bland Rektorn sökte upp annan personal på annat tysta minuter, men vid Lindh- skolan som hade lyssnat på radion och fallet blev manifestationerna vid skolan som också antog att Lindh avlidit: … inte lika kraftfulla. ”det skulle bli en extra presskonferens och då förstod vi att det var sant”. Efter en Almby skola stund spreds information via kommunens intranät: ”det kom ganska snabbt Almby skola är en av Örebros större från förvaltningschefen”. I ledningens låg-, mellan- och högstadieskolor i direktiv fanns bland annat information södra delen av staden. Dagen då Lindh om att flaggan skulle hissas på halv avled fanns bara en av skolans två rek- stång. torer på plats:

96 | ministermordet Internt kom samtalen mellan lärare I många klasser hade man redan ägnat och ansvariga på skolan snabbt att morgonens första timmar åt att disku- handla om hur man skulle förmedla tera och prata om det inträffade. budskapet till skolans elever: ”Man vet Många av barnen hade också följt hän- ju att det inte gäller att skapa hysteri om- delserna hemma under föregående kväll kring det. Diskussionen rörde sig kring och på morgonen före skolstart. Till- frågor som ’hur gör vi?’, ’hur meddelar sammans bestämde man att lärarna vi?’. Här pratades det ju lite grann om skulle ge fortsatt utrymme för ”prat”. att det gällde att stanna upp – så att det Viktigt bedömdes också vara att inte inte blev alltför mycket rykten som spreds” göra dödsbudet för dramatiskt: ”… att (Rektor, Almbyskolan). inte abrupt tala om att hon dött, utan På skolan finns flera skolbyggnader att fortsätta utifrån att hon var skadad och lärarna samlas i flera separata perso- och sedan jobba vidare!”: nalrum. Rektorn som denna dag ansva- rade för både låg-, mellan- och högsta- De som sedan kom tillbaka till sina klas- diet valde att försöka sprida informatio- ser och fortsatte att prata om det ”hon nen både muntligt och skriftligt. Först klarade sig inte …” Då blev det mycket vände hon sig till lärarna för de äldre samtal om döden bland de yngre årskur- eleverna i årskurs 4 till 9, eftersom dessa serna. Någon hade en farmor eller mor- fanns i expeditionsbyggnaden där rek- mor, eller ett djur, ”vad händer när de torn själv hade sin arbetsplats. Lärarna dör?”. Personalen upplevde att det blev som fanns i personalrummet vidtalades. väldigt bra (Rektor, Almbyskolan). De som inte var där kunde läsa om det Snart visade det sig att en av årskurs inträffade på ett blädderblock i lärar- 6-klasserna dagen innan åkt till Kils- rummet: ”… jag skrev om det som hade bergen på skolresa för att leva lägerliv hänt och bad att varje klassföreståndare och vandra: skulle ta ansvar för sin grupp” (Rektor, Almbyskolan). Då funderade jag: ”Hur ska jag få tag Efter informationen till högstadie- på dem?” ”Hur ska vi göra?”. De skulle lärarna prioriterade rektorn de yngre vandra med en ytterligare övernattning. eleverna och deras lärare i en närlig- Jag fick tag på dem med hjälp av mobil- gande skolbyggnad. Detta ställde henne telefon. Då hade någon förälder kommit inför ett lite större dilemma: till gruppen på morgonen och därigenom visste personalen om det (Rektor, Almby- Det var runt 10-rasten och jag gick över skolan). skolgården och tänkte – ”hur ska man bemöta de små barnen?”. Då var det så I lärar-/föräldragruppen som fanns tursamt att när jag kom in i personal- med på lägret hade man dock hunnit rummet så satt vår skolpsykolog där och prata om det inträffade och funnit en vi kunde bolla lite tankar hur vi skulle lösning: göra (Rektor, Almbyskolan).

på lokal nivå | 97 De hade kommit fram till att de inte I samband med Lindhmordet upplev- skulle berätta. Det skulle vara övernatt- des också tydligare direktiv till skolan ning och man tyckte att det därför var från central kommunledning och för- bättre att vänta tills de kom hem. Man valtning. såg till att de föräldrar som skulle komma under dagen var införstådda (Rektor, Almbyskolan). Kyrkan Kyrkornas arbete i Örebro med anled- Någon gemensam minnesstund kom ning av mordet på utrikesministern inte att arrangeras på skolan, utan så- kom att centreras till den centralt be- dant beslut togs av varje enskild lärare: lägna Nikolaikyrkan. Kyrkoherden i ”Vi kände inte att vi hade något behov Nikolai fick beskedet på förmiddagen av någon stor sammankomst – det är den 11 september: bättre att man sitter i den grupp där man är trygg” (Rektor, Almbyskolan). Någon gång på morgonkulan var jag på Efterhand utvecklades elevernas tankar väg i bilen till en begravning – då blev och frågor omkring dådet mot Lindh, jag kontaktad av en av våra diakoner. till en diskussion om vem som var Hon ringde mig och sa ”vad gör vi nu?” attentatsmannen. Just denna diskussion (Kyrkoherde, Nikolaikyrkan). fick dock inte något större utrymme i skolans regi: Genom erfarenheter från tidigare hän- delser som Estoniakatastrofen då det Det gick över i fasen ”vem har gjort fanns örebroare ombord, liksom terror- det?”. Det blev mer ”spännande”. Man attackerna 11 september, så hade kyr- pratade mycket om vem som var anhållen kan en beredskapsverksamhet riktad och misstänkt. Det kom bilder i tidning- mot Örebro city. Omgående tog kyrko- en ooh så vidare. Jag tror att det var något herden och diakonen olika kontakter som man arbetade mer med i hemmet för att planera för en eventuell guds- (Rektor, Almbyskolan). tjänst. Snabbt kom man i kontakt med kommunfullmäktiges ordförande som I en jämförelse med tidigare händelser kom att delta i planeringen: som t.ex. 11 september (2001) menar rektorn att Lindhmordet berörde de Det tog väl oss ungefär trekvart – så när yngre eleverna på ett tydligare sätt: jag hade återvänt från begravningen – så hade vi gjort i ordning den där gudstjän- Det här var närmare på något sätt – än sten. Fullmäktiges ordförande sa ”tar du 11 september. Då såg barnen mer på tv. hand om själva gudstjänsten så fixar jag Man pratade om det i skolan, men det allt som har med pr-sidan att göra – det här var Sverige! Det var vi. Det var nära. vill säga allt mot Sveriges Radio, tv och Man hade sett henne på bild. Man hade tidningarna”. Så det spreds information ett ansikte som gjorde att det kändes på ett via medierna vid middagen om att det helt annat sätt (Rektor, Almbyskolan).

98 | ministermordet här skulle äga rum. Det gick ju inte att Några av dem som sökte sig dit ville ta det via tidningar eftersom det skulle samtala om det inträffade. ”Det var inte äga rum samma dag (Kyrkoherde, många – men det var en del som sökte Nikolaikyrkan). sig dit för personliga samtal.” I kyrkan fanns också representanter för andra I en fullsatt kyrka med 500–600 perso- organisationer och ”inte bara religiösa ner inleddes gudstjänsten klockan – eller kristna – företrädare”. Tillsam- 19.00. Kyrkokören medverkade, kyrko- mans sökte man tröst och förståelse för herden samordnade och kommunfull- det inträffade. Kyrkoherden beskriver mäktiges ordförande höll ett känslo- gudstjänsten, samt det efterföljande mässigt huvudtal. Det var en sorgsen arbetet, som en ekumenisk historia. men varm stämning i kyrkan och män- Utöver den välbesökta minnesguds- niskor grät öppet i kyrkbänkarna: tjänsten i Nikolaikyrkan höll även flera Vi tänkte att folk vill ju tända ljus och andra centralt belägna kyrkor öppet vi hade bara ljusbåten som bara tog ca under torsdagskvällen och de följande 150 ljus. Vi tog bort allt som var framför dagarna. I Olaus Petri-kyrkan fanns altaret och hade bara det nakna stengol- t.ex. kondoleansbok, foto av Anna vet där vi ställde värmeljus. Det blev Lindh samt präster att samtala med ganska enormt. Folk gick fram och tände fram till 21-tiden under torsdagen. ljus, det gick ganska smidigt och det var Även i frikyrkoförsamlingen Betel hölls en form av folkvandring (Kyrkoherde, minnesgudstjänst under kvällen. Nikolaikyrkan).

Planeringen och genomförandet av Organisationslivet gudstjänsten upplevde man från kyrkan mycket positivt. Kyrkoherden kopplar Broderskapsrörelsen det framgångsrika arbetet till de per- och de muslimska sonliga relationer som byggts upp föreningarna mellan kommunledning, kyrka och Den 11 september hade den socialde- andra tänkbara aktörer: mokratiska kristna sammanslutningen Broderskapsrörelsen tillsammans med I och med att jag sitter med i national- flera av Örebros muslimska föreningar dagsgrupper och så vidare på rådhuset så planerat en gemensam fredsmanifesta- finns jag i deras medvetande. De säger tion på stadens stortorg, strax intill ”vi ringer Thomas!”. Det blir på det per- Nikolaikyrkan. Arrangemanget hade sonliga planet! Man blir ingen institution marknadsförts flitigt veckorna innan: – utan man blir en person som de vet ställer upp (Kyrkoherde, Nikolaikyrkan). Vi hade annonser, vi skickade ut information till alla medlemmar och på kyrkornas Kvällen efter gudstjänsten samt den dag hade vi delat ut flygblad i Stadsparken följande helgen höll kyrkan extraöppet. (Ordförande, Broderskapsrörelsen,

på lokal nivå | 99 Örebro). Manifestationen som inleddes Samtidigt valde kommunikationsavdel- klockan 18.00 fick förstärkt kraft och ningen att göra SVT-nyhetssändningar betydelse mot bakgrund av att Lindh tillgängliga för studenterna via de tv- avlidit under dagen: ”Det var fullt! På monitorer som finns uppmonterade Stortorget var det fullt. Man tände ljus, runt om på universitetets campus. Van- man hade rosor med sig. Man både sjöng ligtvis används monitorerna för infor- och talade” (Ordförande, Broderskaps- mation om allehanda aktiviteter, men rörelsen, Örebro). denna dag blev de en betydelsefull sam- Talarna under manifestationen kom lingsplats för studenterna: ”När vi sedan från olika politiska partier samt från var runt och tittade så var det ju enormt de muslimska föreningarna och deras mycket folk som stod framför tv-appara- kyrkor. Arrangemanget fick en mång- terna” (Internkommunikatör, Örebro kulturell prägel: universitet). Klockan 10.50 publiceras en person- Kurderna ville också komma till tals så vi lig text från rektor på universitetets lämnade plats … så det var flera natio- externa och interna webbplats: ”En naliteter som Anna hade betytt mycket för ledande företrädare för det öppna sam- /…/ Det var verkligen en blandning av hället är död /…/ Det är med bestörtning nationaliteter. Det är intressant att se som jag konstaterar hur våldet kan förän- muslimerna med sina långa skägg och dra den demokratiska dagordningen och som står där – de vill också ha fred! Det processen.” Beslutet om att publicera en är ju viktigt att ge utrymme till allt gott dylik text tas av rektor i samarbete med i samhället (Ordförande, broderskaps- kommunikationsavdelningen. rörelsen, Örebro). Samtliga offentliga föreläsningar och Efter manifestationen fortsatte många aktiviteter med anledning av den stun- av deltagarna till den närliggande Ni- dande EMU-omröstningen ställs in. kolaikyrkan där kyrkan (och kommu- Man avvaktar med invigningen av nen) anordnade minnesgudstjänst. Vid Campus Kopparberg som skulle ha Stortorget finns också Arbetarkommu- skett samma dag. Carl Bildts besök på nens lokaler vilka hölls öppna i sam- universitetet, där han tillsammans med band med arrangemanget. några av skolans studentföreningar skulle deklarera sin ståndpunkt i EMU- frågan, ställs också in. Örebro universitet Några riktlinjer för hur universitetets undervisande personal ska hantera Örebro universitet är en av Örebros situationen sprids dock inte från uni- största samlingspunkter. Vid beskedet versitetets centrala ledning. Lärarna om att utrikesministern avlidit på mor- som har föreläsningar och seminarier gonen den 11 september beordrade rek- inplanerade under torsdagen väljer efter torskansliet alla flaggor på halv stång. egen känsla hur de ska hantera situatio-

100 | ministermordet ki ck iso/eie allehanda i nilsson/nerikes

Bild 24. Sörjande örebroare tänder ljus på Stortorget i Örebro.

på lokal nivå | 101 nen. Från och med morgonen den 12 TT” (Programledare, Radio Örebro). Så september och två veckor framåt finns sent på eftermiddagen är bemanningen en kondoleansbok i universitetets Stilla på stationen låg och det inträffade led- rum vilket informeras om via univer- de inte till några åtgärder: ”Det var ju sitetets externa och interna webbsida. väldigt försiktigt. Anna Lindh har blivit Samma dag väljer rektorskansliet att knivskuren i armen – det lät ju inte så arrangera minneskonserter i två av uni- allvarligt” (Nyhetschef, Radio Örebro). versitetets lunchrestauranger. För musi- Under eftermiddagens sena nyhetssänd- ken står studenter från musikhögskolan. ningar informeras Radio Örebros lyss- Kvällen den 12 september uppmärk- nare om det inträffade, utan att hän- sammar kommunikationsavdelningen delsen ges någon lokal prägel. Persona- att någon anonymt berömmer univer- len inser dock snabbt att sändningarna sitetets hantering av sorgearbetet efter med stor sannolikhet kommer att på- mordet på den interna webbplatsen: verkas följande dag: ”… i morgon får vi nog prata om politikernas säkerhet” Någon uttryckte stolthet över universite- (Programledare, Radio Örebro). I detta tets hantering av händelsen. De tyckte att tidiga skede kontaktas inte lokalradio- det var snyggt hanterat. Det är väldigt stationen av lokala företrädare som har ovanligt! Oftast om man inte hör något information som de önskar att förmed- – då är det väl okej. Men annars är det la med anledning av det inträffade. mest om något är dåligt … (Intern- Morgonen den 11 september inleds kommunikatör, Örebro universitet). de lokala sändningarna med 60 sekun- Som på många andra myndigheter ders nyhetssändning klockan 05.59. hissade universitetet åter flaggorna till Nyheterna domineras helt av uppgifter halv stång den 19 september i samband kring dådet och Lindhs hälsoläge. med minneshögtiden för Anna Lindh. Sändningen har en viss lokal prägel. Denna minnesgudstjänst visas även på Länets socialdemokratiske Europaparla- campusområdets samtliga tv-monitorer. mentariker Hans Karlsson riktar kritik mot säkerheten kring utrikesministern. I sändningen meddelas även att Margot Lokala massmedier Wallströms inplanerade besök i Örebro (tillsammans med Lindh) var inställt Radio Örebro samt att Carl Bildts besök på Örebro Vid Lindhdådet fick Radio Örebro universitet också inställts på grund av (SR/P4) en viktig roll i den lokala det inträffade. Vilka källor dessa lokala kommunikationen och krisarbetet. uppgifter kommer ifrån är inte helt Redaktionen nåddes av beskedet att klart ”… det kan vara så att det står i Lindh hade knivskurits på eftermidda- lokaltidningarna att det är inställt eller gen den 10 september: ”Strax innan också finns det pressmeddelande utskickat” kvart i fem-Ekot kom det på flash från (Nyhetschef, Radio Örebro).

102 | ministermordet Lokalradions första längre nyhets- Parallellt försökte stationen lägga sändning sker 06.30. Sändningen inne- om musikutbudet i sändningarna, trots håller dels en längre TT-text om Lindhs detta hinner man få något enstaka sam- hälsoläge och den eventuelle gärnings- tal från irriterade lyssnare: mannen, dels görs ytterligare en lokal vinkling. Den lokala oppositionen ges Folk tyckte att den första låten var för utrymme genom Johan Persson, folk- uppoppad – att det inte var mer sorg i partistisk riksdagsledamot och ordfö- musiken – direkt. Det där är så otroligt rande i riksdagens justitieutskott. känsligt! Man tyckte att det var för med- Strax efter klockan 09.00 sker det ryckande (Programledare, Radio Örebro). som definitivt förändrar programtablån Musikproducenten vid stationen kände under den följande dagen: sig i någon mån lurad genom uppgif- Flashen kom strax efter nio. Då höll vi terna om att Lindh var lindrigt skadad. precis på att bryta upp ifrån morgon- ”Jag trodde att det var på väg att hon mötet. Då gick nyhetschefen direkt till skulle bli stabilare.” Musikvalet de in- sändande studio och läste … (Program- ledande minuterna fick göras utifrån ledare, Radio Örebro). tidigare planerad dagslista:

Då dödsbudet förmedlas till lyssnarna Vi gjorde de första förändringarna på avbryts en pågående direktsändning sekunden. Plockade av det vi hade – allt från ett dagis i Karlskoga. ”Vi hade en ligger på hårddisk – sedan, en liten, liten reporter som var ute och han visste ju stund efteråt, var jag där och gjorde om inget utan fick bara veta att han skulle resten av dagen och de följande dagarna lämna plats för reporter.” (Programledare, – helt och hållet från grunden (Musik- Radio Örebro) Minuterna runt beskedet producent, Radio Örebro). är sedan kaotiska. Sändningen växlar Reportrarna som begav sig ut på stan mellan nationella inslag från Ekot till intervjuar bara någon minut efter döds- sändningsutrymme för lokalstationen. budet ”vanliga” örebroare som passerar Direktiven om de nationella inslagen utanför studion om deras reaktion: ”Vi kommer med kort varsel: ”några gick in var direkt på!” (Reporter, Radio Örebro). i studion … och fick bara sitta och hålla I nyhetssändningen klockan 09.30 hörs igång /det lokala/ snacket” (Programledare, de första örebroarna kommentera mor- Radio Örebro). Även om situationen är det i etern. Under den följande dagen omtumlande hittar redaktionsmedlem- intar sedan stationen rollen som för- marna snabbt sina respektive roller. medlare av lokal information rörande Direkt efter dödsbeskedet ”springer” det inträffade, samt som beskrivare av ett par reportrar ut på gatan utanför det lokala sorgearbetet och de känslor redaktionen i centrala Örebro för att som dådet väckt bland de boende i samla lokala röster angående det in- länet. träffade.

på lokal nivå | 103 Det inplanerade programmet ”Boule- blivit en samlingspunkt för bestörta vard: på jobbet” som alltid sänds direkt valarbetare. Hon berättar om hur hon från en arbetsplats (denna dag ett dagis ser valarbetare som tar ner affischer och i Karlskoga) byter sändningsplats i och delar ut rosor. med dödsbudet: ”Hade reportern varit på I nyhetssändningen klockan 12.30 en större arbetsplats så hade vi kunnat gå ges en översikt av de evenemang som runt och prata med människor och slussa kommer att hållas i länet under kväl- in kommentarer i det programmet” (Pro- len, med anledning av det inträffade. gramledare, Radio Örebro). Istället beger Nyhetsuppläsaren berättar att det finns sig reportern och sändningsbilens tekni- kondoleansbord i samtliga kommuner i ker till torget i Karlskoga. Här intervjuas Örebro län och att minnesgudstjänster ett antal lokala företrädare med anled- har planerats i flera kyrkor bl.a. i Betel- ning av det inträffade, bl.a. kommunal- kyrkan och i Nikolaikyrkan. Informa- råd, journalister på Karlskoga tidning tion om att socialdemokraternas parti- samt lokala kampanjarbetare inför lokal i Örebro hålls öppen samt att en EMU-valet. Även representanter från fredsmanifestation kommer att hållas Örebro (bl.a. landshövdingen samt på Stortorget under kvällen sprids även Örebro kommuns pr-chef) medverkar av lokalradion. via telefon i sändningen. En finsk sam- Journalisterna vid lokalradiostationen manfattning omkring det inträffades ges återger i efterhand flera erfarenheter ur under förmiddagen. krishanteringssynpunkt. En rör dilem- Parallellt med förmiddagssändning- mat med valet av musik i sändning- arna från Karlskoga arbetar ett par ny- arna. Inga centrala direktiv gavs och hetsreportrar med att förmedla en bild inte heller var det aktuellt att spela den av vad som sker och händer i Örebro. ”förbrända s.k. kungen är död-skivan” Båda rör sig runt Stortorget: som ska användas när konungen eller hans kronarvingar avlider: Utanför kommunhuset står folk i kö och jag pratar lite med folk som är upprörda. Hur stor ska sorgen vara? Jämfört med Sedan gick jag in i kommunhuset. När till exempel Estonia? Man kanske jämför jag skulle prata med receptionisten – då med nine-eleven? Det går ju att gradera grät han! Alldeles röd i ansiktet. Så skulle det där – känslomässigt – men det får ju jag prata med en annan som också bör- var och en … det finns ju ingen mall. jade gråta. Det var alldeles tyst! Det var Stationerna lät ju väldigt olika – en som en otrolig upplevelse. Det var så tyst. var ute och reste denna morgon och åkte Människor viskade nästan (Reporter, igenom flera län hörde skillnader (Musik- Radio Örebro). producent, Radio Örebro).

Den andra reportern återger en stäm- Dagarna efter mordet på Lindh kom ningsfull betraktelse från Stortorget dock Radio Örebro att få mycket be- där valstugorna från EMU-debatten röm av sina lyssnare för musikvalen.

104 | ministermordet ki ck iso/eie allehanda i nilsson/nerikes

Bild 25. Ljus och blommor i Örebro.

på lokal nivå | 105 Journalisterna upplevde – i linje med Radio Örebro). I samband med natio- tidigare erfarenheter från krishändelser nellt uppmärksammade händelser som – att lokalradion även fungerar som en inträffat i Örebrotrakten har lokalradion central informationskälla dit myndig- utsatts för många frågor från andra me- heter och kyrkor m.fl. hör av sig för att dier i landet, t.ex. vid pedofilskandalen: försöka sprida information: ”Börjar vi ”Då måste vi nästan avsätta en person att säga i sändning att Örebro ska ha … som ska serva andra medier – men det då ringer både Nora och Kumla och så bekymret hade vi inte nu” (Nyhetschef, vidare och berättar. Då fylls det på rätt Radio Örebro). snabbt” (Nyhetschef, Radio Örebro). Parallellt söker stationens journalister Nerikes Allehanda: också egen information via bl.a. kom- www.nerikes.se munernas hemsidor. Vid Lindhdådet Ytterligare ett lokalt massmedium som kontaktar dock inte allmänheten lokal- fick en central roll i det akuta skedets radion, vilket förekommit vid andra lokala informationsgivning var Nerikes typer av kriser (t.ex. Estonia). Lindh- Allehandas webbupplaga. Här spreds – mordet föranledde endast något enstaka parallellt med etermedierna – den för- samtal från lyssnarna. sta lokala massinformationen angående En annan erfarenhet rör samspelet dådet och dess efterverkningar. Klockan med riksradions Ekosändningar som 16.58 onsdagen den 10 september ofta måste läggas in i de lokala sänd- meddelar webbsidan att Lindh kniv- ningarna utifrån centrala direktiv i skurits. Uppgifterna hämtas från TT: samband med bl.a. större samhällskriser etc. I samband med dådet mot Lindh Knivskärningen inträffade vid varuhuset gavs lokalradion större plats för egna NK vid Hamngatan. Björn Pihlblad, sändningar än vid t.ex. 11 september- informatör vid Stockholmpolisen, säger katastrofen i USA. till Sveriges Radios Ekoredaktion att En ytterligare erfarenhet rör perso- Lindh blivit knivskuren i armen. nalens tidigare erfarenheter av dylika Lindh är enligt Ekot förd till sjukhus händelser. Både internationella och (www.nerikes.se 03-09-11). nationella krishändelser (t.ex. Estonia, 11 september (2001) och lokala kris- Under den följande kvällen förmedlas, händelser (pedofilskandal, Kumlarym- parallellt med ”flashar” från riksmedi- ning, större trafikolyckor m.m.) i länet erna, lokala nyheter vid ett par tillfällen har givit värdefulla erfarenheter. Perso- (21.02 och 21.30). Det rör sig om nalen menar att man vid dylika situa- kommentarer från socialdemokratiska tioner har: ”… drivna roller … man företrädare i Örebro samt information vet vad man ska göra! Så fort som det om att socialdemokraterna ställer in har landat inom en själv – så går man sina lokala möten under kvällen. Trots in i det och bara jobbar” (Reporter, det inträffade ligger antalet besökare på

106 | ministermordet sidan i princip på normal nivå (12 400 nås redaktionen av det formella dödsbe- besökare sammanlagt under dagen). skedet och klockan 09.14 publicerar När webbredaktören når sin arbets- Nerikes Allehanda webbtexten ANNA plats vid 06.30-tiden den 12 september LINDH DÖD tillsammans med en re- anar han att Lindhs hälsoläge med stor sumé av den information som givits vid sannolikhet försämrats: presskonferensen. I och med dödsbeskedet får innehål- Jag drog slutsatsen redan på kvällen – let en mer lokal prägel. ”Första steget är: egentligen när jag pratade med en granne ’Oj! Nu måste vi ut med nyheten!’ Steg som är läkare – blodsidan – hematolog. två blir att vi försöker hitta så många Med tanke på operationen tänkte jag lokala aspekter som möjligt.” Bara ett ”hon dör!”. Jag var på något sätt mentalt 30-tal minuter efter dödsbudet på tors- inställd på det när jag gick till jobbet den dagsmorgonen (09.46) väljer Nerikes här morgonen (Webbredaktör, Nerikes Allehandas webbsida att inbjuda sina Allehanda). användare att uttrycka sin mening på Strax efter att han anlänt till redaktionen tidningens debattforum. Webbplatsen (ca 07.00) bekräftas hans föraningar via blir snabbt en virtuell mötesplats och en av kvällstidningarnas webbsidor: under en tiodagarsperiod lämnas 138 förhållandevis långa minnesord och Jag vill minnas att Expressen under någon innehållsrika tankar kring det inträffade. minut eller om det var några sekunder la Att uppmana läsarna/användarna att ut ”Anna Lindh död!”. Sedan försvann bidra på diskussionsforumet – i sam- det bara. Då blev jag säker! Då drog jag band med svårare samhällshändelser slutsatsen ”de vet – men har inte fått – hade webbredaktören erfarenhet av det bekräftat” (Webbredaktör, Nerikes sedan tidigare: Allehanda). Även vid 11 september (2001) gjorde vi Efter detta inträdde en sorts informa- samma sak. Då var det en lite annan typ tionsvakuum där det varken kom några av uppmaning: ”Är du på andra sidan ”flashar” från riksmedierna/nyhetsbyrå- Atlanten – hör av dig och berätta om hur erna eller officiella uttalanden från rege- du upplever det!” Då fick vi på något ringskansliet angående hälsoläget. Vid dygn 25-30 svar från gamla örebroare Nerikes Allehanda väntade man på ett etcetera som hörde av sig med sina histo- formellt dödsbesked: ”Det är i huvudsak rier. Så vi märkte redan då att det fanns TT:s information som man lutar sig emot ett behov. Samma vid Astrid Lindgrens till 98 procent i ett sådant skede.”Klockan bortgång. Nätet blir ett forum där folk 08.57 förmedlas information om att får skriva av sig lite grann (Webbredaktör, statsminister Göran Persson strax ska Nerikes Allehanda). hålla en presskonferens där denne ska berätta om Lindhs hälsotillstånd. Snart

på lokal nivå | 107 Efter den första akuta nyhetsfasen beger Vid lunchtid förmedlas en mer sig redaktören till tidningens bildarkiv sammanställd information om planerade för att sammanställa bilder från utrikes- aktiviteter i länet. Sidan berättar att det ministerns besök i länet. Klockan 10.34 finns kondoleansböcker (bland annat i publiceras Anna Lindhs liv i bilder, med rådhuset, i Arbetarkommunens lokaler en lokal vinkling. På redaktionen råder i Örebro samt på Nora bibliotek). full aktivitet. Information om vad som Kommundirektören i Örebro kommun kommer ske i länet på grund av det in- ges utrymme och denne uppmanar per- träffade samlas in: sonalen i Örebro kommun att ta sig tid, både på arbetsplatser och skolor, I ett sådant läge är hela redaktionen … för att prata om det som har hänt. Andra folk har sina tentakler … folk hör saker uppgifter som ges är att kommunen och har sina kontakter. Det kommer ju flaggar på halv stång på officiella flagg- uppgifter hela tiden. Det är mera att stänger. Likaså har Nora och Laxå webbredaktören eller någon annan får kommun flaggorna på halv stång. Att försöka att sammanställa (Webbredaktör, det finns möjlighet att besöka Arbetar- Nerikes Allehanda). kommunens lokaler vid Stortorget i Från länsstyrelsen kommer ett press- Örebro förmedlas samt att det ska hållas meddelande som leder till de första en manifestation mot våld vid samma uttalandena från lokala företrädare via torg. Det informeras även om kvällens webbtidningen. Klockan 11.10 publi- planerade minnesgudstjänst i Nikolai- ceras en text där landshövding Gerd kyrkan. Engman visar sitt deltagande och sin Under fredagen den 12 september sorg: ”Det är fruktansvärt det som fortsätter webbtidningen att sprida hänt. Sverige har mist en mycket duglig information om minneshögtider och kvinna /…/ För mig är det en personlig platser där det finns kondoleansböcker vän som gått bort. Mina tankar i denna i länet. Man väljer också att skildra svåra stund går självklart till Bo med sorgearbetet genom ett s.k. webb-tv- barnen: Samtidigt är det nu viktigt att inslag inspelat på stortorget i Örebro. visa att vi står starka. Det är i Annas Den 11 september (2003) skedde anda och det är vad jag tror att hon en 30-procentig ökning av antalet besö- själv skulle vilja.” kare (16 300 besökare) på hemsidan. Strax därefter (11.14) följer nätupp- Dessa besökare gjorde samma dag lagan upp med en artikel om säkerheten 30 200 besök (ca 40 procent uppgång) omkring Lindhs besök i Örebro, vilket och genererade 132 000 sidvisningar skulle ha skett samma dag som hon (ca 35 procent uppgång). Det högsta avled: ”Hon skulle inte ha haft några antalet besökare fanns på sidan mellan säkerhetsvakter – två polispatruller klockan 10 och 12 på förmiddagen och skulle vara på plats för att se till att inte enbart under timmen 10–11 besöktes ordningen stördes.” sidan av fler än 3 000 besökare. Den

108 | ministermordet 12 september återgick trafiken till mer Strax efter att redaktören anlänt till re- normal nivå. Trots att ökningen av besö- daktionen på torsdagsmorgonen nåddes kare var markant i samband med Lindh- man av en ”TT-flash” som berättade att mordet, så har tidningens webbsida upp- Lindh avlidit. Redaktören blev i viss levt ännu starkare ökningar i samband mån överraskad: ”Jag hade vaknat på med vissa större lokala nyhetshändelser. morgonen – ganska tidigt – av klock- radion. Då sa man att läget var stabilt.” SVT: Tvärsnytt Redaktionsarbetet därefter inriktades Dådet mot Anna Lindh fick stora mot att ge händelsen en lokal vinkling konsekvenser för de planerade regionala samt att följa och återge det nationella SVT-sändningarna i Örebro- och händelseförloppet. Redaktionen sökte Västeråsområdet. De regionala nyhets- kontakt med olika lokala företrädare sändningarna blev dock inte en primär samtidigt som den kontaktades av exem- informationskälla för allmänheten an- pelvis kyrkor och församlingar som ville gående det lokala kris- och sorgearbetet informera om minnesgudstjänster: ”Vi eftersom sändningarna skedde först på blev uppringda av flera stycken och försökte kvällen (klockan 17.55, 19.10, 22.15). samla det i telegram.” Nyhetssändning- Redan den 10 september – några arna under kvällen kom i hög grad att timmar efter att knivskärningen inträf- präglas av det inträffade: ”Vi hade poli- fat – valde redaktionen att ägna stor del tiker från Sala, Fagersta, Västerås, Asker- av nyhetssändningen åt personen Anna sund, Örebro och Karlskoga som kommen- Lindh. I kvällssändningen klockan terade det inträffade – ett svep över vårt 19.10 var en större del av sändnings- område.” Trots att evenmangsinforma- tiden avsatt till EMU-debatt mellan tion spreds i kvällssändningarna möttes Lena Hjelm-Wallén, kommunalpolitiker redaktionen i efterhand av viss kritik i Sala och Anna Lena Jansson, SECO:s från bland annat Nikolaikyrkan i Örebro länsordförande. När nyheten om att som inte upplevde sig ha fått önskad Lindh angripits började att spridas var information spridd via etern: gästerna redan på väg till studion: Det var någon som var missnöjd. De När mina gäster kom var de väldigt, tyckte inte att de fått ut sin information. väldigt bestörta. De var märkbart berörda. Då ska man komma ihåg att vi normalt Vi la alla motsättningar om EMU åt inte är som lokalradion. Vi har ingen sidan och talade istället om politikers skyldighet att gå ut med den typen av in- villkor. Lena Hjelm-Wallén kunde formation (Redaktör och programledare, mycket målande beskriva sin tid som Tvärsnytt). utrikesminister. Om hur det är att I samband med Lindhmordet fick inte leva med livvaktsskydd och så vidare Tvärsnytt utökade sändningstider. Inte (Redaktör och programledare, Tvärsnytt). heller ledde händelsen till utökad bemanning på redaktionen, något som

på lokal nivå | 109 förekommit vid andra exceptionella Flera av undersökningens frågor anknöt nyhetshändelser: ”Vi klarade oss på till EMU-kampanjen där Lindh var en befintliga resurser” (Redaktör och av frontfigurerna. Flera intervjuare valde programledare, Tvärsnytt). på eget initiativ att minska sin arbetstid, genom att nyttja sina möjligheter till flextid. Andra – som inte hade den Större lokala möjligheten – sänkte intervjutempot. arbetsgivare Frågeundersökningen som rörde Lindh kom efterhand att justeras. SCB:s per- I Örebro finns ett antal större offentliga sonal valde sedan att delta i den tysta och privata arbetsplatser som i olika minut som arrangerades i samband med omfattning kom att beröras av det in- den allmänna minneshögstiden. träffade. Vid det kommunala bostads- Även hos några av de största lokala bolaget Örebrobostäder (ÖBO) ledde privata arbetsgivarna ledde dödsbeske- inte det inträffade till några mer omfat- det till aktiviteter och åtgärder. Bland tande åtgärder riktade mot personalen. de anställda vid verkstadsföretaget I samband med den allmänt utlysta Atlas Copco riktades stort intresse mot minneshögtiden uppmuntrades perso- det inträffade och många av de anställda nalen att medverka. Flaggning på halv på verkstadsgolvet och i kontorsbygg- stång vid bolagets fastigheter sköttes på naderna följde händelserna via radions ”eget initiativ” av ett anlitat vaktbolag. nyhetssändningar. I samband med den Hos Försäkringskassan följde infor- nationella tysta minuten uppmuntrades mationsansvarig, platschef och dennes personalen att delta. Vid verkstadsföre- sekreterare den extrainsatta presskonfe- taget Haldex gick inga speciella direktiv rensen med Göran Persson från Rosen- ut från ledningen. Stor del av verk- bad. Då dödsbudet blev offentligt valde stadspersonalen följde händelseförlop- informatören omgående att förmedla pet via radio i sina hörselskydd. Vid denna information via kassans intranät. Sydkraft valde man att visa sitt delta- I samband med den officiella minnes- gande genom att flagga på halv stång högstiden arrangerades tyst minut. den 11 september. Statistiska centralbyrån (SCB) berör- Sitel Nordic är ett av Sveriges större des framför allt inom intervjuverksam- callcenterföretag och samtidigt en stor heten. Detta skedde på två sätt. Dels arbetsgivare i Örebro. När företaget kände sig flera intervjuare sorgsna och nåddes av beskedet att utrikesministern omtumlade av det inträffade och upp- avlidit valde det att kontakta sina upplevde olust inför att ringa och besöka dragsgivare och kunder. Ungefär hälf- människor för att genomföra intervjuer. ten av dessa ville inte att personal i sin Dels arbetade myndigheten med Göte- tur skulle kontakta företagens kunder borgs universitets traditionella SOM- denna speciella dag. Callcentrets personal undersökning när mordet inträffade. fick därför genomgå en snabbt arrange-

110 | ministermordet rad utbildning, istället för ordinarie tar olika politiker och tjänstemän ett telefonsamtalsarbete. Efterhand arran- rutinmässigt ansvar, men också spon- gerades en tyst minut vid företaget till tant ansvar för olika delområden i kris- minne av Lindh. hanteringsarbetet. Vem som tar initiativ och gör exakt vad är i efterhand bitvis oklart, men information sprids snabbt Sammanfattning både till kommuninvånarna (via lokal- Hur nås myndigheterna på lokal nivå medierna och kommunens webbsida), av beskedet om att Anna Lindh kniv- samt till kommunens egen personal skurits och senare avlidit? Vilka åtgär- (via e-post och intern webbsida). der leder det inträffade till hos regiona- Händelsen leder inte till att några la och lokala myndigheter som läns- formella krisplaner etc. utlöses vid t.ex. styrelse, landsting, kommun och polis? kommun och/eller länsstyrelse, utan de Hur fungerade krisarbetet och sorgear- aktiviteter som iscensätts sker genom betet i stort i det lokala samhället? en ad hoc-organisation byggd på per- Dessa frågor står i centrum för denna sonliga nätverk och lokal närhet. delstudie där huvudsyftet är att ge en På skolornas verksamhet ger dådet lokal bild av kommunikation, krishan- starka avtryck. En möjlig tendens här tering och sorgearbete i samband med är att det sätter djupare spår i verksam- utrikesministermordet. heten ju lägre ned i skolåldrarna man Vid myndigheterna på lokal nivå kommer. Vid gymnasieskolan som finns ingen vetskap om att utrikesmi- undersökts vidtas dock flera åtgärder nister Anna Lindh avlidit av sina ska- för att sprida information om det in- dor innan nyheten förmedlas ut över träffade (bl.a. informationsbrev), men landet via riksmedierna. När beskedet händelsen uppfattas ändå inte påverka kommer blir många starkt känslomäs- verksamheten i samma omfattning som sigt berörda, allra tydligast påverkas de exempelvis terrorattackerna 11 septem- instanser som har anknytning till Anna ber (2001). Vid den undersökta hög-, Lindhs politiska liv. mellan- och lågstadieskolan sprids in- Det lokala krishanteringsarbetet cen- formation till lärarna via lärarrummen. treras till kommun och kyrka. Arbetet På denna skola präglas undervisningen dirigeras från rådhuset i Örebro där det allt tydligare ju lägre ned i åldrarna snabbt ordnas med ett kondoleansrum man kommer. Samtidigt gör personalen dit både den egna personalen och kom- vad man kan för att ge det inträffade muninvånare söker sig. Genom lokal rimligt stora proportioner, med tanke närhet och tidigare kontakter knyts på de yngre eleverna. snabbt den centralt belägna Nikolai- Inom kyrkan föranleder det inträffade kyrkan till sorgearbetet, bl.a. arrangerar förstärkt aktivitet. Kyrkans arbete cen- kyrkan minnesgudstjänst under kvällen treras till den centrala Nikolaikyrkan, den 11 september. Inom kommunen men även i andra kyrkor hålls extra-

på lokal nivå | 111 öppet samt ordnas möjligheter till sam- arrangerades minnesgudstjänster m.m. tal med präster etc. Inom kyrkan upp- så var inte kommunikationen mellan lever man att tidigare erfarenheter (bl.a. de lokala myndigheterna speciellt om- från Estoniakatastrofen och 11 septem- fattande. I det akuta skedet efter att ber, 2001) lett till förbättrad beredskap Lindh avlidit utbyts tankar om det in- för en dylik händelse. träffade mellan representant för kom- Hos polisen leder inte det inträffade munledning och landshövdingen. till någon ökad belastning. Tvärtom Efterhand under dagen söker kommun- blir dagarna efter dödsbudet ovanligt direktören upp polisen och frågar om lugna. Läns- och lokalpolisen får inte möjligheten till ökad bevakning runt någon information från central nivå rådhuset, med anledning av de stora som skiljer sig markant från den som folkmassor som samlades där. Genom sprids via medierna. lokala nätverk sprids information Landstinget berörs inte i någon större mellan kommunledning och andra omfattning av det inträffade. Som vissa organisationer som t.ex. kyrkan. andra större offentliga arbetsplatser Medierna blir en central förmedlare ordnas med kondoleansböcker vid nå- av lokal information. Etermediernas gra centrala mötesplatser (kansliet och roll (tillsammans med den lokala tid- vid några av lasaretten inom länet). ningens nyhetswebb) blir extra central Inte heller inom vården leder det in- då de erbjuder den enda möjligheten träffade till någon form av åtgärder. att snabbt sprida dagsaktuell informa- Inom psykiatrin visar ändå i efterhand tion om utlysta och/eller inställda ar- statistik att antalet akutsökande ökade rangemang med anledning av dådet. på jourmottagningarna under dygnet De lokala etermediernas programtablå- då utrikesministern avled. er och sändningstider förändras samti- Vid de stora arbetsplatserna och digt som medierna söker sig till för andra typer av mötesplatser handlar dem traditionella källor (som t.ex. sorgearbetet i många fall om flaggning kommunledning, journalistkollegor och på halv stång. Ofta uppmanas även de landshövding) för kommentarer. anställda att medverka i den utlysta I vissa typer av kriser uppstår ofta tysta minuten i samband med minnes- konflikter mellan just medier och myn- högtiden för Anna Lindh. Vid några digheter. Vid Lindhdådet uppstår dock stora arbetsplatser där verksamheten inga sådana lokala brytpunkter. Medi- bygger på telefonintervjuer etc. plane- ernas granskande roll minskar och de ras delvis verksamheten om i det akuta intar mer en roll som lokal ”myndig- skedet efter dödsbudet. hetsmegafon” i det akuta skedet. Lokal- Även om det i Örebro snabbt gavs politiker får möjlighet att sprida en möjlighet att skriva i kondoleansböcker, ovanligt oredigerad information via öppnades minnesrum, planerades och exempelvis lokalradion.

112 | ministermordet Som en ”ny” viktig medieaktör vid Sammantaget är de viktigaste resul- kriser framstår den lokala tidningens taten vad det gäller kommunikation, webbupplaga. Antalet besökare ökar krishantering och sorgearbete i Örebro kraftigt och webben blir tidigt under med anledning av utrikesministermor- torsdagsförmiddagen en välbesökt plats det att: där människor söker information samt uttrycker tankar omkring dådet. Tidi- • Länet nås av beskedet om att Lindh gare har lokalradion ofta varit den i sär- avlidit via medierna. klass mest använda informationskällan •Mordet på Anna Lindh leder inte vid större (lokala) krishändelser, men till att formella krishanteringsplaner Lindhmordet visar att den lokala tid- aktiveras vid de regionala och lokala ningens webbsida allt tydligare står som myndigheterna. ett komplement när allmänheten söker • Krisarbetet hos huvudaktörerna information. Även myndigheternas (t.ex. vid kommunledningen) får (främst kommunens) webbsidor får dubbla dimensioner. Dels förväntas ökat antal besökare. de iscensätta ett lokalt sorgearbete En viktig roll för både informations- för allmänheten, dels ställs de inför givning samt informationshämtning intern krishantering och eget sorge- vid Lindhkrisen får de elektroniska arbete. medierna. Internt inom myndigheter, offentliga större arbetsgivare samt i •Utfallet av krishanteringsprocessen skolorna används intranät och e-post relateras i hög grad till tidigare goda för att sprida information och riktlinjer relationer mellan lokala myndig- med anledning av det inträffade. På heter, lokala medier samt andra skolor där det finns s.k. interna tv- organisationer som blev engagerade. monitorer används dessa för informa- Faktorer som tidigare bekantskap, tionsspridning. lokal närhet och tidigare erfaren- Tidsmässigt är ett krishanterings- heter är sådant som kopplas till ett arbete iscensatt i Örebro cirka tre framgångsrikt krisarbete av de in- timmar efter att statsminister Göran blandade. Persson meddelat att Sveriges utrikes- • Lokalmedierna ger händelsen en minister Anna Lindh avlidit. Vid lokal vinkling och intar rollen som lunchtid ger flera av lokalmedierna ”myndighetsmegafon” i det akuta sammanfattande information om läget. Medierna ägnar sig till stor möjligheterna att skriva i kondoleans- del åt att förmedla information och böcker, besöka minnesrum samt att skildra lokala aktiviteter med anled- delta vid minnesgudstjänster. Under ning av det inträffade. dessa tre timmar har redan många örebroare hunnit besöka t.ex. minnes- • Internet är en mycket viktigare kanal rummet i rådhuset. för lokal krisinformation i samband

på lokal nivå | 113 med mordet. Via nätet sprids såväl händelsen blir välbesökta. Såväl extern information (från t.ex. kom- direkta (torg, kyrkor, kondoleansrum munens webbsida) men också etc.), som indirekta (dvs. samling vid internt (via intranät och e-post) radio- och tv-apparater för att ta del inom flera organisationer och för- av etermediernas sändningar) samt valtningar. virtuella mötesplatser (t.ex. Nerikes Allehandas diskussionsforum på • Lokala mötesplatser där människor webben) får ett stort antal besökare/ kan samlas och uttrycka sin sorg lyssnare/användare. och sina tankar med anledning av g unnar lundmark/svd/scanpix

Bild 26. Kondoleansbesökare.

114 | ministermordet Diskussion och slutsatser

Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson

Mordet på utrikesminister Anna Lindh na dubbla dimension utmärker i allra i september 2003, i kampanjspurten högsta grad denna krishändelse, i alla inför omröstningen om Sverige ska gå fall på central nationell nivå. med i det europeiska valutasamarbetet, Rikets högsta ledning i form av är den senaste krishändelsen i en serie statsministern och dennes närmaste allvarliga samhällsstörningar under ett medarbetare liksom många anställda decennium. Alla krishändelser av denna vid Utrikesdepartementet var mycket dignitet – som Estonia 1994, Göteborgs- personligt påverkade av händelsen. branden 1998 och 11 september 2001 Genom den direkta närheten mellan – har politiska implikationer på ett eller offret och regerings- och departements- annat sätt, och i det sista fallet även anställda blev förutsättningarna för politiska orsaker i ett internationellt krisarbetet mycket speciella. perspektiv. Ministermordet har däremot Dessa förutsättningar kom att forma direkt politisk karaktär. Inte bara därför krisarbetet och krisbearbetningens sym- det drabbade en framträdande förtroen- boler och symbolhandlingar. Att många devald person utan också mot den av de utåtriktade kontakterna med demokratiska ordningen och processen exempelvis medierna delvis kom att ske (oavsett om gärningsmannen haft poli- mitt inne i sorgemiljöerna påverkade tiska syften med dådet eller inte). också utvecklingsförloppet. Även vid Attentatet berör och drabbar där- tidigare krishändelser har ledande sam- med det politiska och demokratiska hällspersoner visat empati och omsorg systemet på ett annat sätt än tidigare gentemot drabbade och deras familjer. kriser. På regerings- och departements- Det är en viktig del i en statslednings nivå – och i viss mån även hos riksda- nationella krishantering och krisbearbet- gen – nödgas man hantera en krishän- ning. I Lindhfallet fick dessa symboliska delse och dess konsekvenser, nationellt handlingar en ytterligare fördjupad och gentemot omvärlden, samtidigt karaktär genom aktörernas personliga som man ställs inför en intern krishan- närhet till den drabbade och hennes tering och egen sorgebearbetning. Den- familj.

diskussion och slutsatser | 115 Krishantering fade bekräftat. Redan tio minuter efter knivöverfallet, innan det var känt vid på central nivå departementet (utöver av ett fåtal perso- På departementsnivå hanteras krisen ner), ringer de första redaktionerna. Det med god rutinkänsla genom erfarenhet är ett tydligt tecken på de uppdrivna av ett flertal allvarliga samhällsstörning- och komprimerade kommunikations- ar under ett antal år. Krishanteringen processerna i dagens samhälle. kunde sättas igång snabbt på de tre Även vid riksdagen genomförs ett närmast berörda departementen (Stats- kris- och säkerhetsarbete i samband rådsberedningen, Utrikesdepartementet med mordet på Anna Lindh. En sam- och Justitiedepartementet), underlättad ling sker för i första hand personal när av att de flesta aktörer fanns på plats, dödsfallet blivit känt och en minnes- utom inledningsvis statsministern. ceremoni genomförs sedan när riks- Krisledningar samlades på kort varsel dagen påbörjar sitt arbete för hösten. även om den till en början var informell på Utrikesdepartementet (UD). På detta departement insåg man också Kriskommunikation omedelbart den dubbla dimensionen, och mediekontakter varför intern krishantering och krisbearbetning mobiliserades parallellt med Kriskommunikationen i den aktuella de externa aktiviteterna (se nedan). händelsen tog sig delvis andra former De speciella förhållandena med den än vid tidigare händelser. Pressinforma- politiska karaktären och den känslo- tionen och mediekontakterna kom, när mässiga närheten till händelsen för det gäller regeringsnivån, således att ske många myndighetsaktörer gav samti- mitt inne i kris- och sorgemiljön och digt särskilda villkor för krishantering- tog delvis en mer omedelbar form med en och kriskommunikationen. Den ibland direktarrangerad informations- praxis och rutin som erhållits från tidi- givning. De som svarade för denna in- gare krishändelser ställdes inför vissa formation – inte minst statsministern akuta justeringsbehov och improvisa- själv – var personligt högst berörda, tioner. Det är i och för sig ”naturligt” men även många journalister blev då ingen krishändelse är den andra lik mycket känslomässigt påverkade vid och varje händelse kräver en egen den presskonferens där budet om döds- specifik praktisk hanteringsordning. fallet de facto kom. Den snabbt igångsatta krishante- Statsledningen tog snabbt komman- ringen och kriskommunikationen kan dot i informationshanteringen gente- förklaras dels med att de centrala aktö- mot medierna och centraliserade den rerna i detta drama får information om till Statsrådsberedningen (SB). Syftet händelsen direkt från attentatsplatsen, var att uppnå entydig information, en dels genom att medier hör av sig myck- strävan som uppnåddes i betydelsen att et med kort varsel för att få det inträf- information spreds av ett begränsat

116 | ministermordet il ericson/prb rt be

Bild 27. Chefen för länskriminalpolisen, Leif Jennekvist, omringad av journalister vid presskonferens på Polishuset i Stockholm.

antal källor, främst då statsledningen i vem som skulle ansvara för informa- Rosenbad. Samtidigt skapar denna han- tionsgivningen i olika skeden, dels om teringsordning ett frö till problem i informationens innehåll, särskilt efter kommunikationen mellan inblandade det att Anna Lindh avlidit. Till detta parter samt i informationen till medier kommer också det faktum att svenska och allmänhet. folket inte fick besked om dödsfallet Kommunikationen med allmänhet, förrän närmare fyra timmar efter att medier och utländska intressenter på det inträffat. Ett antal medierepresen- telefon är förhållandevis normal och tanter upplevde informationen som regeringskansliets växel fungerar med bristfällig i flera avseenden. ordinarie bemanning. Hemsidan är När det för det första gäller frågan däremot mycket välbesökt och starkt om informationsansvaret uppstod vissa belastad (se nedan). oklarheter. Journalister uppger sig ha Attentatet mot Sveriges utrikes- fått olika besked härvidlag både i kris- minister visar i ett avseende på vissa processens inledning och även senare funktionsstörningar i kriskommunika- efter dödsfallet. Här infinner sig ett tionen. Problemen handlar dels om dilemma i förhållandet mellan centrali-

diskussion och slutsatser | 117 seringen av informationsgivningen till skap om förbättrat tillstånd för ministern Statsrådsberedningen och det faktum att spreds i tv under hela morgonen. All- sjukhuset ägde kunskapen om vårdläget. mänheten uppfattade således inte den Sjukhuset utgick från sin policy som lägesbild som statsledningen hade: att innebär att denna typ av information skadorna var mycket allvarliga. En bätt- ska lämnas i samråd med patient och/ re kommunikativ rådgivning till kom- eller närmast anhörig samt att tillkän- munikéns skribenter kunde möjligen nagivande av att ledande offentliga per- ha minskat detta problem. soner vistas på sjukhuset ska göras av För det tredje kan tidsspannet från informationsansvariga hos personens dödförklaring till offentliggörande dis- myndighet. Avgörandet om informatio- kuteras på en punkt. Kunde tiden från nens art och omfattning låg dock i detta besked om makens hemkomst till sjuk- fall i praktiken på ministerns make som husets bulletinutskick ha minskats förefaller ha krävt en restriktiv informa- genom koordinering mellan parterna tionshantering, en vilja som statsled- och en förberedelse av bulletinen under ningen och dess representanter på sjuk- tidig morgon? huset inordnade sig i. Man kan anlägga två synsätt på den När det för det andra gäller infor- begränsade informationen om Anna mationens innehåll uppstod osäkerhet Lindhs skadesituation och det sena hos medierna och allmänheten vilken budskapet efter dödsfallet. Å ena sidan även bidrog till spekulation och rykten. kan hävdas att familjens intressen och Polisen gav inledningsvis, bland annat vilja måste vara avgörande för vilken på brottsplatsen, besked om skadeläget information som ges samt att det inte som indikerade att skadorna var av förelåg något ”oavvisligt allmänintresse” mindre omfattning. Det korrigerades att snabbt offentliggöra dödsfallet. Å senare, dels vid statsministerns press- andra sidan kan hävdas att mord på en konferens, dels vid sjukhuset där depar- utrikesminister är en central riksange- tementsrepresentanterna kortfattat lägenhet, och även en internationell upplyste om skador och hälsotillstånd. angelägenhet, som måste gå före enskilda Sjukhuset avvaktade däremot med att personers och familjers behov. lämna medicinsk information – den Frågan är således vilken princip som första kommunikén kom först tio tim- ska anses lämplig i det aktuella fallet mar efter det att operationen av minis- – den valda linjen med hänsynstagande tern påbörjats. Kommunikén uppfat- till de anhöriga eller ett krav på snabb tades som svårtolkad av journalisterna samhällsinformation. Även om hänsyn som inte fick ställa några frågor. Flera till familjen ska gälla som huvudlinje medier kom att sätta stor betydelse vid kan diskuteras om det hade varit möj- formuleringen att ”utrikesministerns ligt att åstadkomma en bättre informa- tillstånd är just nu något förbättrat ...” tionsspridning innehålls- och tidsmäs- i sin rapportering. Läkarspråket blev sigt. Frågan kan för framtiden vidare kort sagt inte förstått, varför ett bud- ställas om det finns behov av tydligare

118 | ministermordet riktlinjer på regeringsnivå om hur kom- Samtidigt som polisen riktar kritik munikation ska hanteras i krislägen av mot mediernas, särskilt kvällstidningar- typ vålds- och olycksrelaterade hän- nas, arbetsmetoder och etik i samband delser riktade mot ministrar och andra med Lindhmordet så tydliggör hän- centrala offentliga personer. delsen polisens och mediernas beroende- förhållande. I den akuta fasen under- stöder medierna i stor utsträckning Polisens krishantering polisarbetet. Medierna förmedlar poli- och kriskommunikation sens tipsnummer och efterlyser vittnen. Ett ytterligare exempel är att en journa- Krishanteringen inom rättsväsendets list vid regional-tv påtalar för polisen olika delar kan bedömas ha präglats av att den tipsbuss som utlovats stå fram- samförstånd och väl fungerande relatio- för varuhuset dagen innan inte var på ner. Till skillnad från Palmemordet var plats. Detta gav polisen en chans att poliskåren förberedd på att en händelse rätta till sitt misstag och de lyckades få av detta slag kunde inträffa i Sverige fram tipsbussen en halvtimme senare. genom ett individuellt och organisato- Reportern valde att inte heller göra riskt lärande inom polisen som till något inslag om polisens misstag. stor del baseras på erfarenheterna från Lindhdådet innebar även en rad kri- Palmeutredningen. tiska frågor från medierna som polisen Polisens krishantering vid Lindh- fick hantera. Dessa rörde framför allt mordet kom till stor del att kretsa kring att Anna Lindh hade gått utan livvakts- kommunikationsfrågor rörande myndig- skydd, men också själva polisarbetet vid hetens medierelationer. Även om man attentatet. Medierna intresserade sig utvecklat kompetens och arbetsmetoder även för utlarmningen av polis och am- under senare år inom polisens informa- bulans till NK. Medierna letade således tionsverksamhet blev det omfattande tidigt efter fel och syndabockar samti- medieintresset problematiskt. Polisen digt som de också understödde polisens uppvisar, trots tidigare erfarenheter från jakt på gärningsmannen. olika typer av extraordinära händelser, en viss ovana vid att hantera omfattande externa kommunikationsansträngningar Den viktiga interna av typ långa serier av presskonferenser. På detta område kan bedömas att ytter- kommunikationen ligare lärdomar och erfarenheter från ti- Krishanteringen innebar förutom externt digare krishanteringar finns att inhämta riktade handlingar också en intern in- och införliva i organisationen. Så exem- riktning, och kriskommunikationen pelvis simultantolkades polisens presskon- kom att få större betoning av målgrup- ferenser på fyra språk vid Estoniaförlis- pen personalen än normalt vid krislägen. ningen, men i samband med denna hän- Visserligen är intern kommunikation delse erbjöds ingen sådan språktolkning. i meningen lägesinformation m.m. av

diskussion och slutsatser | 119 central betydelse vid alla organisatoriska Den nya kommunika- krishändelser – även om den ofta förbi- ses – men i detta fall handlade informa- tionsteknologins roll tionen om personalen själv. Vid särskilt Två föregående stora krishändelser, Utrikesdepartementet upplevde sig Göteborgsbranden 1998 och terror- många anställda ha en nära relation till attentaten mot World Trade Center Anna Lindh, inom ministerkansliet och Pentagon i USA 2001, visar vilken närmast av anhörigkaraktär. Attentatet viktig roll den nya digitala tekniken fått och dödsfallet blev en traumatisk och i krishanterings- och kriskommunika- chockartad upplevelse för hela förvalt- tionssammanhang. ningskollektivet, även för utlandsplace- För det första har mobiltelefonin rad personal. spelat en avgörande roll, särskilt i kri- Utrikesdepartementet insåg snabbt sernas inledande faser. Den nu aktuella behovet av särskilda satsningar på kom- krishändelsen uppvisar samma bild som munikation med de anställda och gav de krishändelser som ligger närmast i (uppbackat av regeringskansliet som tiden. Kommunikationen direkt efter helhet) snara möjligheter till krisbear- överfallet på varuhuset och i det när- betning för personalen. Behovet av mast följande skedet, larmning och debriefing och krisbearbetning kan lägesrapportering, skedde uteslutande förväntas ha varit stort, men ett förut- genom mobilsamtal. seende påbud om kollektiva krissam- Det råder för det andra ingen tvekan lingar i de olika enheterna inom UD om att Internet har etablerat sig som ett förefaller ha löst en stor del av detta massmedium även i krissammanhang. behov. Lindhmordet visar att webben förstärkt Det innebar också att krishantering- sin roll vid samhällskriser. Men trots att en kom att skötas av personer i ledande den tekniska kapaciteten att ta emot ställning som själva personligen var många besökare via nätet ökat under se- kris- och sorgtyngda. Även om denna nare år, så blir belastningen så stor vid krishantering i stora drag måste betrak- centrala myndigheter och riksmedier tas ha fungerat klart tillfredsställande att det uppstår problem. Information blir frågan hur lämpligt det är att så Rosenbads webbplats går ner en stund direkt berörda aktörer sköter en kris- på grund av alla besök, bland annat hantering. Å andra sidan fanns det i då webben används för att sprida press- praktiken i särskilt detta fall knappast information på andra språk. Lokalt något alternativ. Alla tänkbara kris- (i Örebro) använder kommunen webben aktörer var mer eller mindre berörda för extern och intern information om av det inträffade. det inträffade och antalet besökare ökar. Antalet besökare på mediernas webbsidor ökade likaså kraftigt. På nationell nivå blir tidningarnas och

120 | ministermordet televisionens sidor till och med över- E-post, intranät och andra verktyg belastade, och även på lokal nivå ökar kopplade till nätverksanslutna datorer antalet besökare på lokaltidningens är en av de viktigaste kanalerna för att webbsidor. sprida intern information och riktlinjer Vid några svenska myndigheter (t.ex. med anledning av det inträffade. kommuner och länsstyrelser) finns i dagsläget förberedda webbsidor för kris- och katastrofinformation. Genom att Kriskommunikation dessa sidor finns tillgängliga även till på lokal nivå ”vardags” är tanken att besökarna ska lära sig att hitta till sidan när det väl Lindhdådet föranledde ingen nämn- händer något extraordinärt. Vid Lindh- värd kommunikation mellan centrala mordet använde sig ingen av de stude- och regionala/lokala myndigheter. De rade myndigheterna av de förberedda länsmyndigheter (länsstyrelse, polis, krissidorna, utan istället fick händelsen landsting) som studerats i Örebro län en central plats på ordinarie webbsidor. nås av beskedet om knivskärningen, Vid diskotekbranden i Göteborg samt uppgiften om att Lindh avlidit, 1998 sökte många personer med ut- via medierna. Mordet leder inte till att ländsk bakgrund information via kom- formella krishanteringsplaner iscensätts munens hemsida, vilket ledde till vid länsorganen i Örebro även om hän- språksvårigheter. I samband med delsen föranleder lokala kontakter och Lindhmordet tas en viss språklig hän- aktiviteter. Förhållandet var sannolikt syn på de centrala myndigheternas annorlunda i Stockholm där kontakter webbsidor, men på lokal nivå är webb- kan förväntas ha blivit upprättade med sidebesökarna hänvisade till svenska både länsorgan och kommunala organ, språket. Lindhdådet visar även att men det har inte undersökts i denna nyhetsmediernas webbplatser inte bara studie förutom vad gäller rättsvårdande är ett interaktivt forum för nyhetsför- instanser. medling och annonser etc. utan också Den krishantering och det sorge- en central plats för utbyte av åsikter arbete som bedrevs på lokal nivå upplevs och funderingar i samband med större av de inblandade samhällsaktörerna som samhällsstörningar. Den studerade lo- välfungerande. Det goda resultatet hän- kaltidningens diskussionsforum på förs till upparbetade kanaler och sedan webben blir exempelvis en välbesökt tidigare goda relationer mellan myndig- virtuell mötesplats där människor heter, lokala medier och andra organisa- diskuterar det inträffade. tioner som kom att bli engagerade. Mordet på Anna Lindh visar också Lokal närhet och tidigare erfarenheter att nätet har fått en allt viktigare roll av extraordinära krishändelser är specifika i det interna krishanteringsarbetet faktorer som kopplas till ett framgångs- inom myndigheter och organisationer. rikt krisarbete av de inblandade.

diskussion och slutsatser | 121 Krisarbetet på kommunledningsnivå Den externa kommunikationen med präglades av samma dubbla dimension medier och allmänhet genomförs ändå som på central nivå (regering och verkningsfullt utifrån god rutin för departement). Samtidigt som ledande krishantering hos de centrala aktörerna lokala politiker och tjänstemän får en i detta drama. Kommunikationen med central roll i att arrangera kondoleans- andra involverade institutioner fungerar rum m.m. för allmänheten, står de i likaså smidigt. Vissa samordningspro- behov av ett eget internt krishante- blem uppstår emellertid i relationen ringsarbete. Bland personalen i råd- mellan statsledningen i Rosenbad och huset i Örebro fanns flera som arbetat Karolinska sjukhuset, vilket orsakar nära Anna Lindh på departementsnivå otydligheter i ansvar för informations- och i ungdomsförbund och som kom givningen till medierna och någon att bli starkt personligt berörda av det tidspillan i offentliggörandet av att inträffade. utrikesministerns avlidit. Sjukhusets information skapar ävenså vissa problem ur journalistikens synvin- Avslutande kel. Informationen upplevs som mycket sammandrag knapp och läkarspråket under operations- natten blir inte förstått av reportrarna. Ingen kris är den andra lik. Det är ofta Det bidrar till att allmänheten får upp- slutsatsen i utvärderingar av allvarliga gifter och uppfattningar om ett förbätt- samhällsstörningar av olika slag och en rat tillstånd hos ministern långt in på allmän lärdom. Ändå finns det flera lik- morgonen då hon faktiskt redan är död. heter mellan många sådana händelser För polisen innebär mordet mycket när det gäller formerna för krishante- intensiva mediekontakter med fort- ring och kriskommunikation. I dessa löpande presskonferenser. En viss ovana avseenden uppvisar mordet på Anna att hantera så omfattande pressinsatser Lindh 2003 flera likheter med tidigare kan noteras. Samverkan med medierna krishändelser. får dock bedömas som väl fungerande, Mordet på landets utrikesminister är men det är en samverkan som både ändå en unik krishändelse på speciellt innehåller mediernas hjälp i att få in ett sätt. Det drabbar direkt statsled- tips och en synnerligen intensiv bevakningen, den statsledning som sedan ning av misstänkta gärningsmän. kommer att svara för den centrala kris- Att krisen är placerad mitt i krishanteringen och kriskommunikationen. arbetets hjärta vid berörda departement Det innebär givetvis delvis andra vill- medför en betydande intern krishante- kor för krisarbetet än vid tidigare ring gentemot personalen, framför allt krishändelser av typ 11:e september- inom Utrikesdepartementet. Anna attentaten. Lindh upplevdes som mycket närstående av många anställda både på hemmaplan

122 | ministermordet och av dem i utrikes tjänst, varför det Kommunikation med allmänheten inom UD krävdes ett omfattande i samband med mordet på utrikes- intern krisbearbetning. Tät empatisk ministern är dock inte koncentrerad kommunikation och påbud om avlast- till huvudstaden. På lokal nivå, med ning och sorgearbete utgår från led- Örebro som undersökt exempel i denna ningen där aktörerna dessutom själva är studie, svarar ett flertal myndigheter, högst berörda av händelsen. institutioner, kyrkor, organisationer och Utrikesdepartementet avlastas hante- företag för kriskommunikativa insatser ringen en stor del av mediekontakterna, och möjligheter till sorgebearbetning. då regeringskansliets kommunikations- I denna studie står myndigheternas arbete centraliseras till Statsrådsbered- arbete med kommunikation, krishante- ningen i Rosenbad. Sådan centralisering och sorgearbete i fokus. Det går ring tillhör de vanliga organisatoriska dock inte att bortse från lokalmediernas greppen vid katastrofer och olyckor. viktiga funktion som informations- Det möjliggör mer enhetlig information, spridare och aktiv understödjare i det men kan samtidigt föda problem – i lokala arbetet. Lokalmedierna ger hän- detta fall kringskars normala kontakt- delsen en lokal vinkling och intar i hög kanaler gentemot bland andra medierna, grad rollen som ”myndighetsmegafon” och departementets presstjänst stod i viss i det akuta läget. mån vid sidan om händelseförloppet.

diskussion och slutsatser | 123 English Summary

Mats Eriksson, Anders Johansson and Larsåke Larsson

The murder of foreign minister Anna the same time as being faced with an Lindh in September 2003, in the final internal crisis to deal with, as well as stages before the vote on whether personal mourning. The event was to Swedish should join the euro, was the the greatest possible extent hallmarked most recent crisis event in a series of by this double dimension at any rate at grave national emergency situations central, national level. The country's over a ten-year period. All crisis events top leadership, personified by the prime of this magnitude - such as Estonia in minister and his closest staff together 1994, the Gothenburg fire in 1998 and with many employees in the foreign the 9/11 attack in 2001- have had office, were deeply affected personally political implications in one way or by the event. Because of the close another, and in the last case also political relationship between the victim and causes with an international perspective. government and departmental staff, the The murder of the minister on the conditions for dealing with the crisis other hand is of a directly political were highly charged emotionally. nature. Not only because it befell a These conditions were to shape distinguished elected representative but work in connection with the crisis and because it impacted on the democratic the symbols and symbolic action in order and process (whether the perpe- crisis therapy. That many of the external trator had political motives or not). contacts with e.g. the media came The attack thus concerns and impacts about partly amidst an environment of upon the political and democratic system mourning also impacted on the course in a different way to earlier crises. At of events. Leading members of society government and departmental level and have shown empathy with and care for to a certain extent also in Parliament, it victims and their families also on pre- has been necessary to confront a crisis vious occasions. This is an important event and its consequences both natio- part of state-organised national crisis nally and vis-à-vis the outside world, at management and therapy. In the Lindh

124 | ministermordet case this symbolic action took on an The speed with which crisis manage- even deeper nature due to the actors' ment and communication were esta- personal closeness to the victim and her blished can be put down to the fact family. that the central players in this drama received information about the event straight from the scene of the crime, Crisis management and to the fact that the media appeared at central level at very short notice to confirm the fact of the occurrence. The first editors At departmental level the crisis was were ringing up just ten minutes after handled with satisfactory routine sensi- the stabbing, before the Department tivity derived from past experience of had been told (apart from a few people). several serious emergency situations This is a clear sign of the intensified over a number of years. Crisis manage- and compressed communication pro- ment could be quickly commenced at cesses taking place in today's society. the three most closely affected depart- Crisis management was carried out ments (the Cabinet Office, the Foreign in Parliament too in connection with Office and the Department of Justice), the murder of Anna Lindh. A group facilitated by the fact that most players meeting was held principally for staff were on hand apart from the prime when her death was made known and minister initially. Crisis managers gathered a memorial service when Parliament at short notice albeit meeting informally resumed work in the autumn. at the Foreign Office at first. In this department they realised the double dimension immediately, where- Crisis communication upon crisis management was mobilised in parallel with external action (see below). and media contacts The special circumstances combi- Crisis communication after the current ning the political nature of the event outrage took on other forms than in with the emotional proximity to it pre- earlier events. Press information and sented many actors in authority with the media contacts thus came about, as special circumstances for crisis manage- far as government level is concerned, ment and communication. The practical amidst an environment of crisis and experience garnered from earlier crisis mourning and took on a more immedi- events necessitated a certain urgent ate form with the provision of directly need for adjustment and improvisation. arranged information. Those responsible This is "natural" per se since no crisis for this information - not least the event is like another and every event prime minister himself - were deeply requires its own specific practical mode affected personally, but many journalists of action. were also deeply emotionally affected at

english summary | 125 the press conference where the de facto say they were told different things both announcement of the death took place. at the start of the crisis process and also The state leadership quickly took later after her death. A dilemma resides command of information handling vis-à- here in the relationship between the vis the media, based on the Cabinet basing of the dissemination of informa- Office. The purpose was to achieve tion at the Cabinet Office and the fact clear information, an endeavour which that the hospital owned the knowledge succeeded in the sense that the infor- of her state of health. mation was disseminated by a limited The hospital's point of departure number of sources, first and foremost was its policy to the effect that this type the state leadership at Rosenbad. At the of information should be given out in same time this mode of action sowed consultation with the patient and/or the seeds of problems in communication next of kin and that notification that a between involved parties and in the leading public figure is present at the information passed to the media and hospital should be given by those the public. responsible for information at the Communication with the public, person's place of work. A decision about the media and interested foreign parties the amount and type of information by phone was comparatively normal rested however in actual fact with the and the ministry's switchboard worked minister's husband, who appears to well with normal manning. The web- have requested restricted handling of site on the other hand was visited a lot information, a wish to which the state and under heavy pressure (see below). management and its representatives at The attack on Sweden's foreign the hospital acceded. minister points in one respect to certain Secondly, as regards the content of functional disruption in crisis communi- the information, uncertainty arose in cation. The problems concern both the media and the public which also who should be responsible for giving contributed to speculation and rumours. out information at the different stages, At the scene of the crime and elsewhere and also for the content of the informa- the police first of all announced the tion, especially after Anna Lindh died. state of her injuries as relatively minor. In addition there is also the fact that This was corrected later, both at the the Swedish people were not told of her prime minister's press conference and death until four hours after it occurred. at the hospital where departmental A number of media representatives representatives gave brief details of her considered the information deficient in injuries and state of health. The hospital several respects. on the other hand delayed giving out Firstly, in connection with the issue medical information - the first com- of responsibility for the information, a munication coming ten hours after certain lack of clarity arose. Journalists commencing operating on the minister.

126 | ministermordet The news bulletin was regarded by – indeed even international concern, journalists, who were not allowed to which must take precedence over the ask questions, as difficult to understand. needs of individuals and families. The Many members of the media set great question is thus what principles are to store by the formulation, stating that be considered appropriate in the present the foreign minister's condition had case: the chosen approach with con- just improved somewhat... in their sideration for relatives or a requirement reports. The medical language was in for fast information to the public. Even short not understood, whereupon news if consideration for the family was about the minister's improved condition deemed the essential issue, it is still a was disseminated on TV throughout moot point whether it would have the morning. So the public did not been possible to bring about better realise the true situation as the state dissemination of information as regards leadership did - that her injuries were both content and the timing. A question very severe. can further be raised for the future as Better advice on communication to to whether there is a need for clearer the authors of the news bulletin might guidelines at government level about have reduced this problem. how communication should be handled Thirdly, the time interval from her in critical situations concerned with being pronounced dead to a public violence and accidents involving min- announcement was discussed at one isters and other central public figures. point. Could the period of time between news of the husband's return home and the hospital issuing the bulletin have Police management been reduced through co-ordination of the crisis and between the parties and preparation of the bulletin in the early hours of the communication morning? Crisis management within the various It is possible to take two approaches parts of the judicial system can be to the restricted information about considered to have been characterised Anna Lindh's injuries and the delayed by mutual understanding and a well- news of her death. On the one hand it functioning relationship. In contrast can be maintained that the family's with the murder of Olof Palme, the interests and wishes must be decisive police force were prepared for an event for the information given out and that of this type being liable to occur in there was no "irrefutable public interest" Sweden through individual and requiring fast notification of her death. organised training within the police On the other hand it can be maintained service based largely on the experiences that the murder of a foreign minister of the Palme investigation. is a matter of central national concern,

english summary | 127 The police crisis management in the their mistake right and they managed Lindh murder revolved largely about to get the tips bus to turn up half an communicational matters concerned hour later. In return the reporter chose with the authorities' relations with the not to write about the police mistake. media. Even if skills and working The Lindh outrage also meant a methods had been developed within number of critical questions from the the police information activity, the media which the police had to field. comprehensive media interest was still These concerned especially the fact that a problem. The police displayed, despite Anna Lindh had been without a body- earlier experience from different types guard, but also police activity itself of extraordinary events, a certain lack after the attack. The media were also of familiarity with handling compre- interested in the way the police and hensive external communications con- ambulance were summoned to NK [the sisting of long series of press conferen- Swedish department store where Lindh ces. It may be said in this area that was murdered]. The media were thus further lessons and experiences from looking for errors and scapegoats early earlier crisis management need to be on whilst at the same time supporting learnt and internalised by the organisa- the police hunt for the attacker. tion. Thus for example the police press conferences were simultaneously inter- preted into four languages on the occa- Important internal sion of the sinking of the Estonia, but communication in connection with this event, no such interpreting was offered. In addition to externally orientated Whilst the police directed criticism action, crisis management also involved at the ethics and working practices of internal orientation, and crisis com- the media and especially the evening munication was to be more strongly papers in connection with the Lindh emphasised by the target group, i.e. the murder, the event shows up the depen- staff, than in normal crisis situations. dency relation between the police and Certainly internal communication in the media. In the acute phase the media the sense of the current situation etc is largely supported the work of the police. of central importance in all organisa- The media passed on tips from the tional crisis management - even if this police and called for witnesses. A further is often ignored - but in this case the example is when a journalist on regional information concerned the staff them- TV pointed out to the police when the selves. Especially at the Foreign Office tips bus which was supposed to have many employees felt they had a close been outside the department store the relationship with Anna Lindh, and previous day had failed to turn up. within her ministry almost a family This gave the police a chance to put one. The attack and her death were a

128 | ministermordet traumatic, shock experience for the portant role is played by the new digi- entire administration, even for staff on tal technology in connection with crisis placement abroad. management and communication. The Foreign Office saw an immediate Firstly mobile telephony played a need for a special effort in communica- decisive role, especially in the early tion with the employees and quickly stages of these crises. The current provided opportunities for crisis thera- emergency shows the same picture as py for the staff (backed up by the the other emergency situations in the Cabinet Office and the ministries in immediate past. Communication general). The need for debriefing and immediately after the attack in the crisis therapy can be expected to have department store and in the immediately been large, but a far-sighted instruction following stage, the alarm and reporting for collective crisis meetings in the of the situation, took place exclusively different sections of the F.O. seems to by mobile phone. have solved many of these needs. Secondly there can be no doubt that It meant also that crisis management the Internet has established itself as a had to be handled by people in leading mass medium also in emergencies. The positions who were themselves borne murder of Lindh shows that the web down by crisis and mourning. Even if has strengthened its role in social emer- this crisis management must be largely gencies. But despite the fact that the considered to have manifestly worked technological capacity to receive many well, the question remains of how ap- visitors on the Net has increased over propriate it is for directly affected play- recent years, the loading is so heavy on ers to be called upon to provide crisis the central authorities and national management. On the other hand there media that problems arise. Information was no practical alternative, especially Rosenbad's web site went down for a in this case. All imaginable actors in while due to the number of visits, e.g. the crisis were more or less affected by when the web was used for press what had occurred. releases in other languages. Locally (in Örebro) the council used the web for external and internal information about The role of the what had taken place and the number new communication of visitors increased. The number of visitors to media technology websites increased just as strongly. At Two previous major emergency situa- national level the newspapers' and TV tions, the Gothenburg fire in 1998 to- companies' pages were overloaded, and gether with the terror attack on the the number of visitors to local papers' World Trade Center and the Pentagon websites increased also at local level. in the USA in 2001, show what an im-

english summary | 129 Some Swedish authorities (e.g. muni- most important channels for the dis- cipal and county councils) currently semination of internal information and have web pages prepared for emergency guidelines on the occasion of what has and disaster information. By having occurred. these pages available on an everyday basis, the idea is for visitors to learn to find their way to the page if something Crisis communication disastrous should really happen. In the at local level case of the murder of Lindh none of The Lindh outrage did not cause any the authorities studied made use of the notable communication between central prepared crisis pages but gave the event and regional/local government. The a prominent place on their ordinary county authorities (the administrative web pages instead. board, police, county council) which At the Gothenburg disco fire in were studied in Örebro County were 1998 many people with a foreign back- informed by the media about the ground sought information via the stabbing and told that Lindh had died. municipal web site, which led to language The murder did not lead to any formal difficulties. In connection with the plans for crisis management being pro- Lindh murder there was some regard duced by the county bodies in Örebro for linguistic matters on central autho- even if the event gave rise to local con- rities' websites, but at local level web tacts and activities. The situation was sites visitors were restricted to the probably different in Stockholm where Swedish language. The Lindh outrage contacts can be expected to have been also shows that the news media's web- set up by both county and municipal sites are not just an interactive forum bodies, but the matter has not been for disseminating news and advertise- investigated in this study apart from ments, etc, but are also a central site for what applies to legal authorities. views and opinions in connection with The crisis management and bereave- major social emergencies. The local ment counselling organised at local paper's discussion forum on the web level are felt by the social actors involved for example has become a well-visited to be well-functioning. The good results virtual meeting place where people can have been adduced to the channels discuss what has happened. provided and the long-running good The murder of Anna Lindh also relations between authorities, local shows that the Net has taken on an media and other organisations which ever more important role in internal came to be involved. crisis management work within autho- Local proximity and previous experi- rities and organisations. E-mail, the ence of extraordinary crisis manage- Intranet and other tools linked to net- ment are specific factors linked to success- worked computers are amongst the ful crisis work by those involved.

130 | ministermordet Crisis work at municipal manage- routine for crisis management by the ment level was hallmarked by the same central players in this drama. Communi- double dimension as at central level cation with other institutions involved (government and departmental). also went smoothly. Certain co-ordina- Whilst leading local politicians and tion problems arose however in the civil servants play a central role in relationship between the top government arranging condolence rooms, etc, for at Rosenbad and Karolinska sjukhuset the public, they stand in need of their [the Royal Caroline Hospital], which own internal crisis management work. caused confusion in the responsibility Amongst the staff at Örebro town hall for disseminating information to the there were many who worked close to media and some delay in the announce- Anna Lindh at departmental level and ment of the Foreign Minister's death. in youth associations, and who were The information from the hospital personally touched by what took place. also created problems from journalists' point of view. The information was found to be meagre in the extreme and Concluding summary the medical language during the night No crisis is the same as any other. This of the operation was not understood is often the conclusion when assessing by the reporters. This contributed to serious types of social disruption and the public being given details and an general lessons can be learnt. And yet impression of the minister's improved there are many similarities between condition extending far into the morning many such events as regards for forms when she was in fact already dead. of crisis management and communica- For the police, the murder involved tion. In these respects the murder of intensive contacts with the media and Anna Lindh in 2003 has many similari- continual press conferences. A certain ties with earlier crisis events. lack of familiarity with handling such The murder of the country's Foreign comprehensive press contacts could be Minister is still a unique crisis event noted. Co-operation with the media may in one way especially. It affected top however be considered as satisfactory but government directly, the same top it was co-operation which included government which was to be responsible media help in acquiring tips and parti- for central crisis management and com- cularly intensive surveillance of possible munication. This naturally involved suspects. certain other circumstances in crisis That the crisis was sited at the heart work than earlier events such as the of crisis-working in the department 9/11 outrage in America. concerned involved considerable internal External communication with the crisis management vis-à-vis staff, espe- media and the public was nevertheless cially within the Ministry for Foreign carried out effectively, based on good Affairs. Anna Lindh was felt to be very

english summary | 131 close by many staff both on her home Communication with the public in ground and by those in the diplomatic connection with the murder of the service abroad, which therefore called Foreign Minister was not however for comprehensive internal crisis therapy restricted to the capital. At local level, within the Ministry for Foreign Affairs. with Örebro as a researched example in Close empathetic communication and this study, responsibility rested with a an instruction to allow time for respite number of authorities, institutions, and mourning was issued by the leader- churches, organisations and companies ship where the players were themselves for communicating information about deeply affected by the event. the crisis and opportunities for bereave- The Ministry for Foreign Affairs was ment therapy. relieved of handling a large part of the The focus of this study has been on media contact due to the government's the authorities' work on communication, communication work being centralised crisis management and the grieving to the Prime Minister’s Office at Rosen- process. The important function of the bad. Such centralisation is part of normal local media cannot be ignored however organisation procedure in the event of as disseminators of information and disasters and accidents. It allows more active supporters of local work. The unified information, but can at the local media give events a local slant same time give rise to problems – in which to a considerable extent takes this case normal contact channels to on the role of "authority megaphone" e.g. the media were circumscribed, and in emergency situations. the Ministry's press service were somewhat sidelined by the course of events.

132 | ministermordet Referenser

Litteratur Cvetkovich, George & Löfstedt, Beck, Ulrich (1998): Risksamhället. Ragnar (1999). Introduction: Göteborg: Daidalos Social Trust in Risk Management. Benoit, William (1995). Accounts, I Cvetkovich, George & Löfstedt, excuses, and apologies: A theory of Ragnar (red.), Social Trust and the image restoration. Albany: State Management of Risk. London University of New York Press. Earthscan. Benoit, William (1997). Image repair Furedi, Frank (2002): Culture of Fear. discource and crisis communication. London: Continuum Public Relations Review (2): 177–186. Ghersetti, Marina & Hjorth, Gunilla Boholm, Åsa & Ferreira, C (2002): (2004) Mördare och poliser. En studie Osäkerhetens representationer, i av två huvudaktörer i mediernas Boholm m.fl. (red.): Osäkerhetens rapportering om mordet på Anna Lindh horisonter. Nora: Nya Doxa /Prel. titel/. Stockholm: Krisbered- Buskqvist, Ulf (2002): Webbjournalistik skapsmyndigheten på SVT och TV4. Journalistik och Giddens, Anthony (1996): Modernite- nyheter i förändring. PM. Örebro tens följder. Lund: Studentlitteratur universitet. Giddens, Anthony (1997): Modernitet Coombs, Timothy (1998). An Analytic och självidentitet. Göteborg: Daidalos Framework for Crisis Situations: Bet- ’t Hart, Paul (1993). Symbols, Rituals ter Responses From a Better Under- and Power: The Lost Dimensions of standing of the Situation. Journal of Crises, i Management. Journal of Public Relations Research 3:177–191. Contingencies and Crisis Manage- Coombs, Timothy (1995): Choosing ment, 1:1: 36–50. the right words: The development of Hance, Billie Jo (1991). Improving guidelines for the selection of the Dialogue with Communities. A Risk ”appropriate” crises response strategies, Communication Manual for Govern- i Management Communication ment. New Jersey Dept. Of Environ- Quarterly 8:447–476. mental Protection and Energy.

referenser | 133 Hansén, Dan & Hagström, Ahn-Za Myndighetsmaterial (2004). I krisen prövas ordningsmak- Kungl. Hovstaterna (2003): Pressmed- ten, sex fallstudier av extraordinära delande 03-09-11: Uttalande av händelser där det svenska rättssamhäl- Hans Majestät Konungen let har satts på prov. Stockholm: Jure. Regeringskansliet (2003a): Statsminis- Hoffman, Bruce (1998): Inside Terrorism. ter Göran Perssons uttalande med London: Casell Group anledning av utrikesminister Anna Holmberg, Sören & Weibull, Lennart Lindhs bortgång (03-09-11) (2003): Fåfängans marknad /SOM- Regeringskansliet (2003b): Pressmedde- undersökningen 2002/ Göteborg: lande: Gemensamt uttalande av parti- Göteborgs universitet ledarna för de 7 riksdagspartierna Höijer, Birgitta & Rasmusson, Joel Regeringskansliet (2003c): Statsminister (2004): Medborgarnas gio vid mordet Göran Perssons tal till nationen med på Anna Lindh och andra våldsdåd – anledning av Anna Lindhs bortgång en djupstudie. Stockholm: Krisbered- (03-09-11) skapsmyndigheten Regeringskansliet (2003d): Med anled- Larsson, Larsåke (2002): 11 september. ning av överfallet på utrikesminister Stockholm: Styrelsen för psykolo- Anna Lindh – RK POSOM i bered- giskt försvar (SPF) skap för att aktiveras, 2003-09-11, Larsson, Larsåke & Nohrstedt, Stig internt pm Arne (red.) (2000): Göteborgsbranden Riksdagen (2003): Pressmeddelanden 1998. En studie om kommunikation, 03-09-10; 03-09-11 rykten och förtroende. Stockholm: SPF Utrikesdepartementet/UD (2003a): Lidskog, Rolf; Nohrstedt, Stig Arne Utskrift presskonferens 03-09-10, & Warg, Lars-Erik (red.) (2000): internt pm Risker, kommunikation och medier. Utrikesdepartementet/UD (2003b): Lund: Studentlitteratur Från kabinettssekreteraren till all Lupton, Deborah (1999a): Risk. personal i utrikesförvaltningen, London: Routledge 2003-09-11, internt pm Lupton, Deborah (1999b): Risk and Utrikesdepartementet/UD (2003c): Sociocultural Theory. Cambridge /Brev till enhets- och utlands- University Press. cheferna från kabinettssekreteraren/, Picard, Robert (1993): Media Portrayals 2003-09-12, internt pm of Terrorism. Ames: Iowa State Utrikesdepartementet/UD (2003d): University Press /Brev till enhets- och utlands- Slovic, P (2000): The perception of risk. cheferna från kabinettssekreteraren/, London: Earthscan 2003-10-15, internt pm Sundqvist, Göran (1995). Risk och Karolinska sjukhuset/KS (2003a) kärnavfall – En studie av det Utdrag ur sjukhuspolicy moderna samhällets experter. Sociologisk forskning 2:37–64.

134 | ministermordet Karolinska sjukhuset/KS (2003b) Polismyndigheten i Stockholms län Presskommuniké KS 11 september (PS 2003h) Förundersökning 2003 klockan 03.00 avseende mordet på utrikesminister Karolinska sjukhuset/KS (2003c) Anna Lindh del 1 av 4, 03-12-18 Presskommuniké KS Utrikesminister SOS Alarm AB (2004) Korrespondens Anna Lindh är död med SOS Alarm Karolinska sjukhuset/KS (2003d) Presskommuniké KS 11 september Mediematerial 2003 klockan 14.00 Sveriges Television, SVT (2003a): Polismyndigheten i Stockholms län Bevakning av presskonferens (PS 2003a) Logg över informations- 03-09-10: 18.00 hanteringen Anna Lindh, första Sveriges Television, SVT (2003b): dygnet Morgonsändning 03-09-11: Polismyndigheten i Stockholms län, 06.00–09.30 (SVT2) LKC (PS 2003b) Genomgång av Sveriges Television, SVT (2003c): telefontrafik och larm m.a.a. mordet Direktsändning från presskonferens på utrikesminister Anna Lindh den m.m. 03-09-11 10 september 2003 Sveriges Television, SVT (2003d): Polismyndigheten i Stockholms län Morgonsändning 03-09-29: (PS 2003c) Kriskommunikation – 06.00–09.30 mordet på utrikesminister Anna TV 4 (2003): Morgonsändning Lindh – reflektion kring den externa 03-09-11: 06.00–09.30 kommunikationen. Aftonbladet (2003a): Statsministern Polismyndigheten i Stockholms län i tårar när han lämnade besked om (PS 2003d) Pressmeddelande: vännens död 03-09-11 Polisen efterlyser en man som är Aftonbladet (2003b): Därför kunde misstänkt för mordet på Anna Lindh läkarna inte rädda henne 03-09-12 03-09-16 Dagens Nyheter (2003a): Tio minuter Polismyndigheten i Stockholms län innan polisen kom 03-09-12 (PS 2003e) Pressmeddelande: Ingen Dagens Nyheter (2003b): Althin vill presskonferens idag på polishuset stoppa läckor med ny lag 03-10-05 i Stockholm 03-09-18 Dagens Nyheter (2003c): 24-åringens Polismyndigheten i Stockholms län DNA fanns på kniven. Försvarsad- (PS 2003f) Pressmeddelande: vokaten Peter Althin kräver utredar- Häkningsframställan inlämnad till nas avgång efter läckor till pressen tingsrätten 03-09-19 03-10-08 Polismyndigheten i Stockholms län Expressen (2003a): Krismöten i (PS 2003g) Pressmeddelande: Rosenbad. Statsministern kunde Misstänkt man häktad 03-09-19 inte hålla tillbaka tårarna 03-09-11

referenser | 135 Expressen (2003b): ”En lika stor tavla Tidningarnas Telegrambyrå, TT som vid Palmemordet” 03-09-14 (2003e): ”En känsla av overklighet” Expressen-GT-Kvällsposten (2003c): 03-09-10: 18.26 Dokument Expressen. Annas sista Tidningarnas Telegrambyrå, TT 22 timmar 03-09-11 (2003f): Säpochef medger misslyck- Göteborgsposten (2003): Hur mycket ande 03-09-10: 21.54 har den svenska allmänheten rätt Tidningarnas Telegrambyrå, TT att få veta? 03-09-17 (2003g): Persson lägger ner kampanj- Nerikes Allehanda (2003): arbetet 03-09-10: 22.35 www.nerikes.se 03-09-11 Tidningarnas Telegrambyrå, TT Svenska Dagbladet (2003). Anna Lindh (2003h): TT-Flash: Utrikesminister fick hotfullt brev. Sjukhuset fortsätter Anna Lindh har avlidit /…/ att tiga 03-09-13 03-09-11: 09.13 Sydsvenskan (2003a): Dådet minut Tidningarnas Telegrambyrå, TT för minut 03-09-11 (2003j): /Diverse internationella Sydsvenskan (2003b): Karolinska uttalanden/ 03-09-11: 09.30 kritiseras för dålig information Tidningarnas Telegrambyrå, TT 03-09-13 (2003k): Etermedierna ändrar sina Reuters (2003a): Anna Lindh. Kniv- tablåer, 03-09-11: 11.45 skuren i bröst, buk och armar Tidningarnas Telegrambyrå, TT – polistalesman 03-09-10: 17.18 (2003m); Reklamen utgår i TV3, Reuters (2003b): Anna Lindh befinner ZTV och TV8, 03-09-11: 12.04 sig på operation – Skador inte livs- Tidningarnas Telegrambyrå, TT hotande 03-09-10: 17.19 (2003n); Hård kritik mot Säpos Reuters (2003c): Anna Lindh, Skador hotbedömning, 03-09-11: 15.09, inte livshotande, ingen gärningsman 16.59 och 19.24 gripen 03-09-10: 17.24 Tidningarnas Telegrambyrå, TT Tidningarnas Telegrambyrå, TT (2003o): Hårt pressad Säpochef, (2003a): TT-Flash Anna Lindh 03-09-11: 16.39 knivskuren 03-09-10: 16.41 Tidningarnas Telegrambyrå, TT Tidningarnas Telegrambyrå, TT (2003p): Officiell bekräftelse dröjde (2003b): Oklart hur allvarliga fyra timmar, 03-09-11: 17.42 skadorna är 03-09-10: 17.01 Tidningarnas Telegrambyrå, TT (2003c): TT-Flash: Allvarlig buk- skada 03-09-11: 17.48 Tidningarnas Telegrambyrå, TT (2003d): Lindh hade ingen livvakt 03-09-10: 18.16

136 | ministermordet Intervjuer Leif Jennekvist, chef för länskriminal- polisen, polismyndigheten i Centrala myndigheter Stockholms län Hanna Brogren, chef Information, Staffan Kellerborg, informations- Rosenbad direktör, Rikspolisstyrelsen Paula Burrau, pressekreterare, Statsråds- Björn Pihlblad, informationsansvarig, beredningen länskommunikationscentralen, Hans Dahlgren, kabinettssekreterare, polismyndigheten i Stockholms län Utrikesdepartementet Agnetha Styrwoldt-Alfheim, informa- Lars Danielsson, statssekreterare, tionschef, polismyndigheten i Statsrådsberedningen Stockholms län Dan Eliasson, statssekreterare, Justitie- Stina Wessling, länspolismästarens departementet presstalesman, polismyndigheten i Göran Forsell, säkerhetschef, riksdagen Stockholms län Anna Hellsén, pressekreterare, Stats- Margareta Hamark, informationschef, rådsberedningen Karolinska sjukhuset Ingrid Iremark, presschef, Utrikes- Richard Johansson (Jeppsson), departementet presschef, Karolinska sjukhuset Malin Kärre, personalchef, Utrikes- Läkare vid Karolinska sjukhuset departementet Jan Larsson, presschef, Statsrådsbered- Kortare intervjuer med Ann Lawesson ningen (konsult Stockholmspolisen) samt Dan Svanell, pressekreterare, Utrikes- Rolf Olsson, platschef SOS Alarm departementet i Stockholm Per Thöresson, expeditionschef, Utrikes- departementet Lokala myndigheter Anna Wieslander, presschef, riksdagen och institutioner m.fl. Korta uppgifter från Stefan Amér, UD, Gunnar Bergström, försvarsdirektör, Morgan Gerle, Kungl. Hovstaterna länsstyrelsen Örebro län. Ulla Britt Carlsson, distriktsordförande, Broderskapsrörelsen Fackmyndigheter och institutioner Göran Gunnarsson, informations- Agneta Blidberg, tf överåklagare, ansvarig, Örebropolisen åklagarmyndigheten i Stockholm Lena Källström, kommundirektör, Ulf Göranzon, informationsansvarig Örebro kommun. vid länskriminalpolisen, polis- Gunvor Larsson, receptionsansvarig, myndigheten i Stockholms län Örebro kommun Carin Götblad, länspolismästare, Martin Larsson, internkommunikatör, polismyndigheten i Stockholms län Örebro universitet

referenser | 137 Torgny Larsson, kommunfullmäktiges Journalister ordförande, Örebro kommun. Riksmedier: Thomas Lindqvist, kyrkoherde, Peter Andersson, Reuters Nikolaikyrkan, Örebro Kerstin Holm, Sveriges Television Leif Lindström, gymnasiechef, Bo Holmström, TV4 Karolinska skolan. Warda Khaldi, Expressen Mats Persson, vakthavande befäl, Ulf Kristofferson, TV4 Örebropolisen. Olle Kastelius, Aftonbladet Kristina Sällefors, f.d. rektor, Almby- Dan Olsson, Dagens Nyheter skolan. Eva Stenberg, Dagens Nyheter Margareta Wall, informationschef, Örebro kommun Kortare intervju med Li Hellström, (Flertalet intervjuer är telefonintervjuer) Sveriges Radio, Mats Johansson, TT Regionala/lokala medier: Kortare intervjuer med Monika Bark, Birgitta Ekblad, redaktör, SVT/ Sydkraft, Gerd Engman, landshövding, Tvärsnytt Lars Erik Gunnarsson, Haldex Gar- Gabriel Rådström, webbredaktör, phyttan, Jenny Kautto, Örebro läns Nerikes Allehanda landsting (ÖLL), Mikael Käck, Univer- sitetssjukhuset, Anders Mårtensson, Gruppintervju på Radio Örebro med ÖLL/psykiatrin, Nadim Penscer, Atlas Maria Hansson, Marie Hansson, Copco, Åke Petersson, SCB, Lars-Åke Arne Holmberg, Päivi Kotka, Karwan Stenström, Försäkringskassan, Claes Tahir, Jens Tisbo Strömqvist, Olaus Petri församling, Bengt Svensson, länspolisen, Örebro, Kortare intervju med Håkan Carlson, Lena Tapper, Sitel Nordic. Karin Tellås, SVT/Tvärsnytt Örebro Bostäder, Anna Marie Wentzel, ÖLL, Bernt Öhman, SCB. Övriga intervjuade Eva Franchell, f.d. pressekreterare UD Läkare på besök på NK

138 | ministermordet Bilagor

Bilaga 1

bilagor | 139 Bilaga 2

140 | ministermordet Bilaga 3

bilagor | 141 142 | ministermordet Bilaga 4

bilagor | 143 Bilaga 5

144 | ministermordet Ministermordet Ministermordet en studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot anna lindh

Box 599 TEMASERIE | 2004:4 KBM:S 101 31 Stockholm

Tel 08-593 710 00 Larsåke Larsson (red.) Fax 08-593 710 01

kbm@krisberedskaps myndigheten.se ISSN 1652-2915 www.krisberedskaps kbm:s temaserie | 2004:4 ISBN 91-85053-54-6 myndigheten.se