Ministermordet Ministermordet En Studie Om Myndigheternas Kommunikation Vid Attentatet Mot Anna Lindh
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Ministermordet Ministermordet en studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot anna lindh ”Mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003, i kampanjspurten inför omröstningen om Sverige ska gå med i det europeiska valutasamarbetet, är den senaste krishändelsen i en serie allvarliga samhällsstörningar under ett decennium.” Det är de inledande orden i analysen av denna studie om myn- digheternas krishantering och kriskommunikation i samband med mordet på Anna Lindh. Om författarna: Larsåke Larsson (red.) är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Han har tidigare inom krisområdet bl.a. skrivit eller med- verkat i "Det ser verkligen illa ut". Kommunikationsproblem i samband med Estoniakatastrofen’ (1996), ’Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunika- tion, rykten och förtroende (2000) och 11 september. Svenska myndigheters kommunikation vid terrorattentaten i USA 2001 (2003), alla utgivna av Styrelsen för psykologiskt försvar. Mats Eriksson är fil.dr. i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Hans avhandling, Från ingenjörskonst till informationskonst, handlar om svenska riskföretags kommunikation. Han har också medverkat i Estoniastudien (se ovan) och PR på svenska (Larsson, red. 2002). Anders Johansson är huvudlärare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Försvarshögskolan och doktorand vid Örebro universitet. Han har medverkat i flera publikationer med kris- och krigsstudier, bl.a. Irak – perspektiv på politik och krigföring (Anderberg m.fl., red. 2004) och U.S. and the Others, Global Media Images on ’The War on Terror’ (Nohrstedt & Ottesen, red, 2004). Ministermordet en studie om myndigheternas Krisberedskapsmyndigheten kommunikation vid attentatet mot anna lindh Box 599 KBM:S | 2004:4 TEMASERIE 101 31 Stockholm Tel 08-593 710 00 Larsåke Larsson (red.) Fax 08-593 710 01 kbm@krisberedskaps myndigheten.se ISSN 1652-2915 www.krisberedskaps kbm:s temaserie | 2004:4 ISBN 91-85053-54-6 myndigheten.se kbm:s temaserie | 2004:4 Ministermordet en studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot anna lindh Larsåke Larsson (red.) kbm:s temaserie 2003:1 Bagdad-Bob, menige Jessica Lynch och Cirkus Saddam Irakkriget iscensatt i svenska medier 2003:2 Irakkrigets andra dag En jämförelse mellan SVT och tidningspressen den 21 mars 2003 2003:3 Krisberedskap i omvärlden Samordningsstrukturer i fem länder 2003:4 Från osäker källa Bevakningen av Irakkriget i svenska medier 2003:5 IT och sårbarhet Kritiska beroendeförhållanden i den nationella IT-infrastrukturen 2003:6 Demokratin och mordet på Anna Lindh 2004:1 Krisjournalistik eller journalistik i kris? En forskningsöversikt om medier, risker och kriser 2004:2 Stereotyper i vardagen Bilder av ”de främmande” 2004:3 Säkerhet och beredskap i Europeiska unionen 2004:4 Ministermordet En studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot Anna Lindh Titel: Ministermordet – En studie om myndigheternas kommunikation vid attentatet mot Anna Lindh Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Omslagsfoto: Sven-Erik Sjöberg/PRB Upplaga: 2 000 ex ISSN: 1652-2915 ISBN: 91-85053-54-6 KBM:s dnr: 1066/2003 Grafisk form: AB Typoform Tryck: Edita, Stockholm 2004 Skriften kan erhållas kostnadsfritt från Krisberedskapsmyndigheten, materielförvaltning. E-post: [email protected] Skriften kan laddas ned från Krisberedskapsmyndighetens webbplats www.krisberedskapsmyndigheten.se KBM:s temaserie 2004:4 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson Tidsförlopp 15 Riksdag, regering och departement 19 Larsåke Larsson Polis, åklagare och sjukvård 53 Anders Johansson Krishantering, kommunikation och sorgearbete på lokal nivå 88 Mats Eriksson Diskussion och slutsatser 115 Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson English Summary 124 Mats Eriksson, Anders Johansson and Larsåke Larsson Referenser 133 Bilagor 139 Förord Mordet på Sveriges utrikesminis- och polisen. Den handlar också om hur ter Anna Lindh den 11 september 2003 dessa myndigheter hanterar en intensiv påminner oss att allvarliga händelser mediebevakning. Svårigheterna blir först av allt drabbar enskilda människor många, särskilt som tragedin drabbar en och deras anhöriga. Därefter får de familj med behov av tid för egen kris- konsekvenser för den omgivning som hantering samtidigt som en hel nation människan verkar i. I detta fall var väntar på att få veta vad som händer. det Sveriges regering som arbetsgivare, Krisberedskapsmyndigheten arbetar arbetskollegor och partikamrater. Anna för att det ska finnas en god beredskap Lindh var både nationellt och interna- och förmåga att kommunicera vid kri- tionellt en aktad och omtyckt politiker ser. I Krisberedskapsmyndighetens in- som rörde sig fritt i det svenska sam- struktion står det att myndigheten skall hället. Det gjorde att händelsen av utveckla metoder för kriskommunika- många uppfattades som ett angrepp på tion och krishantering. Ett viktigt sätt demokratin och det öppna samhället. att inhämta kunskap är att lära av olika Författarna till denna studie har händelser. Därför har KBM låtit studera inriktat sig på hur informationsarbetet kriskommunikationen hos olika instan- fungerat inom och mellan olika myn- ser i samband med mordet på Anna digheter som Regeringskansliet, Utrikes- Lindh. Kommande studier handlar om departementet, Karolinska sjukhuset mediernas roll och om människors oro. Ulf Strandberg Handläggare kriskommunikation Krisberedskapsmyndigheten förord | 5 Inledning Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson Förhösten 2003 attackeras och mördas dien har förlagts till tre samhällsnivåer: Sveriges utrikesminister Anna Lindh central nivå (riksdagen och berörda av en knivbeväpnad man på ett varuhus departement), fackmyndighets- och i Stockholm. Det är politisk slutspurt institutionsnivå (polis, åklagare och och fyra dagar kvar till folkomröstningen sjukhus) samt lokal nivå. På den senare som ska avgöra om landet ska gå med nivån, där Örebro valts som undersök- i det europeiska monetära samarbetet ningsobjekt, studeras krisarbetet vid (EMU) och införa euron som valuta. regionala och lokala myndigheter och Tidigt nästa morgon avlider hon på institutioner liksom hos kyrkor, organi- sjukhuset av de skador hon fått – sationer och större arbetsplatser samt dateringen är den 11 september. Det lokala medier. är på dagen två år sedan terroratten- Andra KBM-studier granskar medie- taten mot World Trade Center och rapporteringen (Ghersetti & Hjorth Pentagon i USA där historien inpräntat 2004) och människors reception av 11 september som en tragedins dag. informationen från främst medierna Mordet på rikets utrikesminister är (Höijer & Rasmusson 2004), studier den senaste i en serie svåra krishändel- som tillsammans söker ge en komplett ser under ett decennium med början bild av den aktuella krishändelsen. i Estoniahaveriet 1994. Längre tillbaka finns andra tunga likartade krishändel- ser, inte minst det föregående mordet Några teoretiska på statsminister Olof Palme 1986, vilket flera av dem som intervjuats anslag i denna studie har nära personlig Risksamhället erfarenhet av. Denna studie har haft till syfte att I dagens moderna och senmoderna studera myndigheternas krishantering tidsepok har betydelsen av förtroende och kriskommunikation med betoning och tillit till samhällets institutioner på de kommunikativa aspekterna. Stu- ökat markant, enligt flera kända sam- inledning | 7 hällsteoretiker. Bakgrunden är tanken inriktat samhället blir, desto större ris- om att vi idag lever i ett risksamhälle, ker drabbas vi av. De risker vi utsätts fyllt av ”nya” faror som ska hanteras, för medför systematiskt betingade och som exempelvis tekniska och politiska ofta oåterkalleliga skadeverkningar. De risker. leder till sociala hotsituationer och po- Moderniteten är en riskkultur, litiska problem. Frågor om utveckling menar således Anthony Giddens. Synen och användning av teknologin över- att vi lever i ett samhälle med risker skuggas av frågor om hur man politiskt utgår från ett av hans centrala element och vetenskapligt hanterar dessa risker. i moderniteten, att denna är reflexiv, Beck resonerar också i senare samman- dvs. att i nutiden finns alltid framtiden hang om de risker globalisering i vid inräknad och att vi därmed läser in bemärkelse kan innebära. ”Risksam- kommande risker i det vi gör idag. Han hället är ett katastrofsamhälle där uttrycker det som att ”vi under moder- undantagstillståndet riskerar att bli nor- nitetens villkor /…/ praktiskt taget hela maltillstånd”, summerar han sina teser tiden tänker i termer av risker och gör (Beck 1998:29ff). riskbedömningar”. Men risk är ett rela- tivt begrepp. ”Fokuseringen på risker i En kultur av rädsla? det moderna samhället har ingen direkt En annan riskinriktad forskare, Frank koppling till den faktiska utbredningen Furedi, instämmer i uppfattningen av livshotande faror”, hävdar han. Indi- om samhället som ett risksamhälle: viden lever mycket tryggare nu än i ”humanity is confronted by powerful tidigare perioder. Däremot är vad han destructive forces that threaten our eve- benämner ”institutionellt strukturerade ryday existence”. Med sin huvudtes att riskmiljöer” betydligt mer framträdande vi lever i en kultur av rädsla menar han i moderna samhällen än i förmoderna dock att det finns en riskpotential av samhällen (Giddens 1997:140ff). mer jordnära natur, nämligen de risker I samma anda menar Ulrich Beck i som är förknippade med relationerna sin snart klassiska bok Risksamhället att mellan människor. Under sitt forsk-