Linköpings Slott – Mer Komplext Än Någon Kunnat Ana

Linköpings slott – mer komplext än någon kunnat ana

Redan omkring år 1100 blev Linköping säte för biskopen i ett vidsträckt stift som omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland. Biskopsgården från 1100- talets början finns fort- Då Fastighetsverket 1995 beslutade att farande delvis bevarad Redan i augusti 1994 hade arkeolo- putsa om Linköpings slotts slitna fasa- giska undersökningar påbörjats i norra der, som stått orörda sedan 1930-talet, och ingår i de äldsta delarna längans bottenvåning. Tre rum som gavs möjlighet att göra en noggrann av Linköpings slott. varit arkiv och verkstad åt Byggnads- undersökning av murarna. Undersök- styrelsen hade rymts ut för att i framti- ningarna blev betydligt mer omfattan- den möjligen hysa ett slottsmuseum. de än någon kunnat föreställa sig, och stället – i sina äldsta delar – gå tillbaka En arkeologisk provundersökning be- då resultatet nu är analyserat betyder till början av 1100-talet. ställdes av Statens fastighetsverk, och det att hela byggnadshistorien har fått Den nya dateringen gör att slottet i Östergötlands länsmuseums arkeolo- skrivas om. Slottet som tidigare date- dessa delar nu kan räknas som Sveriges ger fick uppdraget att undersöka en rats till mitten av 1200-talet visade sig i äldsta bevarade profana byggnad. mindre murverksyta och dokumentera 3 en provgrop i golvlagren. En veckas stora renoveringen. Förre landsantik- de flesta var omöjliga att förstå. förundersökning övergick raskt i en varien Bengt Cnattingius undersök- Vi trodde till stora delar på Cnat- halvårslång utgrävning och byggnads- ningar, som var omfattande men ändå tingius byggnadshistorik, och som en arkeologisk dokumentation av de två otillräckliga, resulterade i en bygg- följd av det trodde vi också att vissa fa- östra rummen. Ett av rummen ingick i nadshistorik som betraktats som ‘san- sader var ‘rallysträckor’, det vill säga ett torn och var relativt lättolkat, me- ning’ ända in på 1990-talet. skulle bestå av ett enhetligt murverk dan det yttre rummet var fullständigt Den bruna kalkputs som täckte Lin- som var lätt att dokumentera. omöjligt att få någon ordning på. Det köpings slott i mer än 60 år har haft Ack vad vi bedrog oss! Även till- berodde på att de olika väggarna i rum- den stora förtjänsten att den inte skadat ståndsgivande myndighet trodde på met hade murats under olika århund- det underliggande murverket. När den Cnattingius version och hade svårt att raden, vilket vi med full säkerhet har skulle tas ner kunde den även knackas förstå att vår kostnadsberäkning be- kunnat konstatera långt senare! av för hand utan alltför stor möda. hövde bli så hög. Den blev ännu högre Vintern 1995 fick arkeologerna i innan det var färdigt, mycket högre. En total undersökning uppdrag att beräkna vad en total mur- Men resultaten har också överträffat av murarna verksdokumentation av slottet skulle våra vildaste förväntningar. Hur skulle man kunna förstå när alla kosta. Den flagnande putsen på mur- Två sommarsäsonger på byggnads- förändringar i murverket hade gjorts? verket studerades, speciellt där Cnat- ställningarna för sex arkeologer gav ett Vilket var först och vad kom sedan? tingius hade markerat skarvar och öpp- enormt grundmaterial. Vi ritade allt i Vådan av att enbart studera en begrän- ningar i putsen. Vilken betydelse hade skala 1:20 och tog murbruksprover sad del av en byggnad blev mycket alla dess halva öppningar som hade från varje parti som skilde sig från om- påtaglig. Det var just vad som hade markerats bredvid och över varandra? givningen. Vi utvecklade metodiken gjorts för 60 år sedan vid den senaste Somliga var lätta att gissa sig till men och förfinade möjligheterna till bear- 4 Linköping från sydväst på 1690-talet - detalj av ett kopparstick i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna. På bilden namnges slottet (arx regia), domkyrkan, rådhuset (curia) och landsförsamlingens kyrka Sankt Lars samt, utanför staden, kyrkorna i Rystads och Törnevalla socknar. Dahlbergh citerar i sitt verk en äldre inskription i kyrkan som gör gällande att kyrkan grundades år 813 under kung Björn iii. I dag vet vi att byggnaden är från början av 1100-talet – vilket är gammalt nog – och att de äldsta delarna av det intilliggande slottet är lika gamla.

för linköpingsbiskopens tingius gav källaren står sig bra. Men sexton gods nämns Lin- det finns alltså äldre delar som han köpings gård. Den bis- missade. kopsgården finns fortfa- I slutet av 1200-talet förlängs kalk- rande delvis bevarad och stenshuset, med det nya byggnadsma- är inbyggd i slottets västra terialet tegel, till en 29 m lång länga. länga. De bevarade delar- Ett fristående tegeltorn i öster nära bo- na utgjorde en representa- gårdmuren byggs som ett riddartorn tionsbyggnad av kalksten med krenelerad skyttevåning överst, – ett pallatium i två vå- och har faktiskt en furstbiskop som ningar. Nedre våningen byggherre. Cnattingius trodde att te- hade kök och brunnsrum geltornet hade tillkommit vid 1300-ta- i södra delen och en borg- lets mitt, men undersökningen visar att stuga i norra delen. Över- tornet är i bruk år 1300 och då framstår våningen bestod av en biskop Bengt Birgerson som den lämp- stor sal. Samma indelning ligaste kandidaten. Linköpings grun- återfinns även vid Erke- dande räknas från 1287 då franciskaner- bispegården i Trondheim klostret grundades av Magnus Ladulås från 1160-talet. och invigdes av biskop Bengt. Dessut- Dessutom fanns den om anses Bengt Birgerson ha skänkt nordvästra källaren och folkungalejonet till staden som vapen. möjligen ett bostadstorn Det finns ännu bevarade avtryck av vars grund Bengt Cnat- stadssigillet från år 1300. tingius hittade strax väster Ytterligare en byggnad verkar höra om pallatiet på 1930-talet. ihop med sekelskiftet 1300, en liten rest Murarna i nordvästra av en byggnad som vi fann i södra läng- betning, och resultaten kom steg för källaren och i kalkstenshuset har stora ans östra fasad. Den har troligen varit steg efter två års pusslande. likheter med den intilliggande domen stiglucka för passage mellan yttre Vår huvudtes var: Det enda bygg- kyrkans äldsta bogårdsmur. Det fanns borggården och kyrkogården. nadsmaterial som med säkerhet är ori- ett murbruksprov taget ifrån bogårds- Den fjärde byggnadsfasen verkar ha ginal i en byggnad är murbruket, allt muren 1990, och tunnslipsanalyser av samband med en stor brand som leder annat kan vara återanvänt. proverna från huset och muren visade till att man bygger om kalkstenshuset – En relativ murbrukskronologi ska- mycket stora likheter. en ombyggnad som överhuvudtaget pades för hela slottet och nu vet vi hur Eftersom bogårdsmuren borde vara inte har beskrivits av Cnattingius. Vi slottet har vuxit fram under 900 år. lika gammal som den äldsta domkyrkan som byggdes vid 1100-talets bör- Biskop Gisles gård jan, betyder det att även biskopens Linköpings slott består i dag av tre kalkstenshus bör ha byggts under 1100- längor kring en öppen gård. De äldsta talets första hälft. Biskop Gisle, den delarna av slottet ansågs vara den södra förste med säkerhet historiskt belagde källaren, men vi upptäckte att resterna biskopen, som var biskop i cirka 30 år, av en äldre kalkstenskällare fanns i skulle kunna vara en trolig byggherre nordvästra hörnet av slottet. Den hade till Linköpings gård. byggts om med samma murbruk som den södra källaren var byggd med. Bengt Birgerson bygger till Den äldsta bilden av Linköpings slott. Alltså måste den nordvästra vara den Den södra kalkstenskällaren däremot Detalj av en spionkarta från 1564 av äldre av de två. kan ha tillkommit under biskop Ambrosius Toms. Originalet finns på I påven Alexander iii:s skyddsbrev Bengts tid. Den datering som Cnat- Vaxholms Fästnings Museum. 5 har med hjälp av en inmurad bjälke, ning med lastlucka, stora fönster i byggnadskroppar som Johan iii ansetts daterad med dendrokronologi, kunnat översta våningen och sedan allt mindre vara upphovsman till. Ett bruk som ser datera bruket som använts i denna fönster ju närmare marken våningar- gult och medeltida ut borde inte finnas byggnadsetapp till slutet av 1300-talet. na ligger. Även uppvärmningsanord- högre upp i byggnaden än det vitaktiga En tredje våning byggs på kalkstens- ningar med varmluftskanaler och en bruk som förekommer i de underlig- huset och dessutom en hög tornlik- utslagsvask av kalksten liknar Glim- gande våningarna. Lösningen på pro- nande byggnad med trappstegsgavlar mingehus. blemet kom några år senare. ovanpå den norra 1200-talsdelen. Det Johan iii lät uppföra en hög tredje norra huset som av Cnattingius datera- Vasasönerna och våning, en kungsvåning, ovanpå den des till 1400-talets senare del blev alltså renässansslottet renässansvåning som hans far hade äldre då den undre delen visade sig Vasatiden inträder med Gustav Vasas byggt. Stora trapptornet på inre borg- vara från sent 1200-tal och den påbygg- triumf 1527 då biskop Hans Brask har gården kom till för att man skulle kun- da delen från sent 1300-tal! flytt till Polen och det ska firas jul i na nå den nya tredje våningen. Entré- Linköping. Kungen låter då «tilpynta dörren till trapptornet var på tornets 1400-talets ringmur salen med glasfenster». De relativt små norra sida och för att underlätta kom- Vid Linköpings gård uppfördes vid fönsteröppningarna har vi återfunnit munikationen mellan brunnsrum och 1400-talets slut en ringmur och ett stort på västra fasaden i bjälklagshöjd, mel- kök i bottenplanet och de övre planen hus i sydväst. Även då det gällde denna lan de två övre planen. På 1540-talet, togs en ny dörröppning upp i köksväg- etapp trodde vi först att den äldre när biskopshuset ska göras om till ett gen. Mäster Olof Andersson tornbyg- byggnadshistoriken var riktig. Men det kungshus sätts dessa fönster igen. gare nämns i källorna 1587 och 1588. stämde inte med de stötfogar mellan Gustav Vasas stora ombyggnad be- Byggmästare är Arent de Roy och mu- murverken som Cnattingius hade an- står av att göra om de tre låga våning- rarmästaren hette Ambrosius. Entré- fört som stöd för flera olika uppdel- arna i den befintliga byggnaden till en dörren in till tornet och västra längan ningar av byggnaderna. Det stora syd- låg bottenvåning och en hög renässans- flyttades senare till den östra sidan, där västra huset hade inga skarvar mot våning. En huskropp som tidigare varit residensets huvudentré finns i dag. ringmuren hur mycket vi än letade, helt okänd är den norra tillbyggnaden. varken på den östra eller västra sidan. Den murades i två våningar mot den En tidigare okänd byggnad En datering till 1473 av en bjälke i bot- norra ringmuren, innanför en trappa Längs med den södra ringmurens utsi- tenvåningen på sydvästra huset gör att upp till ringmurens skyttevåning. da uppfördes den södra längan i en vi vill tillskriva biskop Henrik Tide- «Erik xiv:s lönnegång» ut till träd- byggnadsetapp. Den södra längan hade mansson, 1465–1500, hela byggnads- gården som ibland omtalas i littera- vi klassat som ‘rallysträcka’, liksom de- etappen. Hans 35-åriga karriär kanta- turen har inte upptäckts ännu. Däre- lar av den norra. Första sommarsä- des av byggenskap, och åtminstone bis- mot bygger Gustav Vasas andre son Jo- songen hade vi dock lärt oss att det inte kopshuset i Vadstena är helt intakt, han iii desto mer på slottet. Johan stämde in på den norra. Den hade par- liksom hans tillägg till Linköpings fortsätter utbyggnaden till ett renäs- tier som tycktes enhetliga men ändå gård. Det stora huset i slottets sydvästra sansslott – men inte fullt ut ska det visa bestod av flera sorters murbruk. hörn har haft mycket stora likheter sig. Ganska snart upptäcker vi att nor- På södra längans sydfasad fanns en med Glimmingehus med trappstegs- ra längans tredje våning avviker i bygg- sträcka av enhetligt murverk, men som gavlar, kalkstenshörnkedjor, vindsvå- nadsmaterial och murbruk från alla de hade sex olika slags murbruk. De hade

Linköpings biskopsgård med borggårdsmuren Linköpings biskopsgård i slutet av 1200-talet. Linköpings biskopsgård efter branden i slutet runt kyrkogården vid mitten av 1100-talet. Ett försvars- och bostadstorn i öster och en av 1300-talet. Pallatiet byggs på till tre Pallatiebyggnaden av kalksten i två våningar, förlängning av pallatiebyggnaden i väster våningar och en tornliknande byggnad den norra källaren med träöverbyggnad och muras i det nya materialet tegel. En mindre uppförs i norra delen. Det förmodade det förmodade västra bostadstornet streckat. tegelbyggnad i söder tolkas som en stiglucka. kalkstenstornet från fas 1 har troligen rivits då Den streckade marklinjen visar konturerna den gemensamma väggen har murats om i av dagens slott. pallatiets sydvästra del.

6 Linköpings slott 1605, Karl ix:s tid. Renässansslottet färdigbyggt med praktgavlar och trumpetargång. Modell i skala 1:20 byggd av Mats Gilstring, med våra undersökningar som underlag, placerad i Linköpings slotts- och domkyrko- museum. vissa likheter men skilde sig ändå tyd- vi arbetade från öster mot väster och gare känd byggnad murad med ett me- ligt från varandra. Ett bruk som fanns i närmade oss portalen var denna enhet- deltida bruk. Fönstret hade troligen va- bottenplanet kunde dyka upp tio me- lighet slut. Runt ett igenmurat fönster i rit ganska litet från början och sedan ter upp på fasaden. Ingen ordning alls! bottenvåningen fanns murverk med förstorats första gången med Gustav Alla bruken hade dock en sak gemen- nio olika sorters bruk! Det var en liten Vasas 1540-talsbruk. Andra gången fön- samt och det var den vitaktiga kalken. försmak av vad som väntade på västra stret ändrades var under sent 1500-tal, Ballasten hade kommit ifrån olika fasaden. tredje gången var år 1865 och fjärde grustag men kalken var enhetlig. När Det vi hade stött på var en inte tidi- gången på 1930-talet. Slutligen mura-

Linköpings biskopsgård vid 1400-talets slut. Linköpings gård med Gustav Vasas ombygg- Linköpings slott under Johan iii:s tid 1570– Den västra längan förlängdes och ett stort hus nader från 1527 till 1560. Västra längans 90-tal. Västra längan höjs till tre våningar. med trappstegsgavlar byggdes i sydväst. våningsindelning gjordes om från tre till två Södra flygeln och porttornet mot yttre borg- Ringmuren med skyttegångshylla och ett våningar. Den övre höga våningen fick gården byggs. Trapptornet på inre borggården trapphus i norr uppfördes. I söder gjordes stora renässansfönster. En ny byggnad har med en loftgång direkt över till rikssalen något slags porthus som senare byggdes in i uppförts innanför ringmuren i nordvästra tillkommer samt två våningar av norra flygeln. södra flygeln och därför streckats in. hörnet. Porthuset mot söder byggdes på, men En trumpetargång mellan södra flygeln och utseendet är osäkert. tornet byggs ovanpå ringmuren i öster. 7 Del av slottets västra fasad. En uppmät- ningsritning där de olika byggnadsfaserna gångar till rikssalen som båda murats har givits olika färg visar murverkets kom- En bro till rikssalen igen 1796 vid den stora landshövdinge- 1100 1200 plexitet. Blått: -tal, violett: -tal, Huvudentrén söderifrån byggdes ut renoveringen. En dörröppning på nor- blekrosa: 1300-tal, cerise: 1400-tal, rött: med ett stort porttorn. Cnattingius ra fasadens tredje våning leder ut i fria 1520-tal, orange: 1540-tal, gult: 1580-tal. menade att det var sekundärt till södra luften. Denna dörröppning visade sig des det igen helt under krigsåren på längan. Även på denna 1940-talet. Dessutom satt fönsteröpp- punkt har han haft fel. Vi ningen i en gråstensmur som på den fann rester av ett mycket västra sidan var från sent 1400-tal och tydligt förband där porttor- på den östra sidan i en annan slags grå- nets väggar anslutit mot stensmur från 1580-talet. I fält lyckades södra längan. Avhuggna te- vi inte få klarhet i detta, vilket kanske gelstenar i vartannat skift ta- inte var så konstigt när man nu har fa- lar sitt tydliga språk. Port- cit i handen. tornet hade samma höjd Den byggnad vi hade upptäckt bör som södra längan och ett två ha fungerat som portbyggnad till ring- våningar högt valv. Porttor- murens södra entré. Undersökningar- nets tredje våning innehöll na inne i södra portgången gjorde att vi ett stort rum som låg i an- även fann Gustav Vasas påbyggnad på slutning till den stora rikssa- porthuset från 1540-talet. Dessa två len, som sträckte sig genom porthus är streckade på rekonstruk- hela södra längan. tionsritningarna då vi inte har haft Var fanns rikssalens in- möjlighet att kartlägga dem fullt ut. gångsdörrar, som alla de Linköpings slott och domkyrkan från väster. Södra längan byggdes alltså över be- som deltog i den blodiga Målning 1806 av P. Holm i Östergötlands läns- fintliga mindre byggnader i såväl öst riksdagen 1600 passerade museum. Slottet framstår här som en stram som väst. igenom? Vi har hittat två in- ämbetsbyggnad, avskalad renässansens praktgavlar. 8 ha en motsvarighet tvärs över gården hittades enbart på ett annat ställe på därför allt mer ner i förfall fram till på den norra längan. Den sekundärt hela slottet. Högt upp på trapptornet 1729 då en större renovering genom- upptagna dörren i 1200-talstornet visa- fanns fyra igenmurade bjälkhål i sam- fördes. Stadens arrestlokaler hade då de sig vid närmare undersökning vara ma murbruk. De satt dessutom i 1796 förlagts till slottet efter den stora stads- murad med exakt samma murbruk års murbruk. branden år 1700, då rådhuset med sta- som den på södra längan, alltså hade de Mysteriet var totalt under flera år – dens arrest förstördes. kommit till samtidigt. Igensatta fästen tills den dag då denna del var det enda Först 1796–1800 gjordes en mycket hittades och därmed vågar vi påstå att som återstod att reda ut och vi tvinga- genomgripande renovering, då slottet en träbrygga funnits tvärs över borg- des söka i varje vrå efter en ledtråd. gjordes om till en stram ämbetsborg gården. Ringmuren, som var två vå- Vi läste åter igenom alla de citat ur för Konungens befallningshavande. ningar hög, löpte redan mellan flyglar- slottets räkenskaper som Cnattingius Slottet fick en gul fasad i tidens anda, na, och en trumpetargång byggd ovan- så grundligt gått igenom. Där stod det och inomhus såg varje nytt landshöv- på ringmuren måste ha varit ett bra att taket på tornet renoverades 1602 dingepar till att sätta sin prägel på lo- tillskott som kommunikationsväg. och att två våningar iordningställdes kalerna. Mellanväggar och fönsterför- «Winnebroen innepå hussed» som 1604! Dessa notiser hade Cnattingius flyttningar talar sitt tydliga språk. Fa- omnämns 1593 fick sin förklaring. försökt att pressa in i sin version av saden fick en nyrenässansprägel på Den andra ingångsdörren till riks- byggnadshistorien men haft uppenbara 1880-talet, som varade i 50 år. På 1930- salen fanns längst in i hörnet på norra svårigheter med. Vår upptäckt att just talet skalades alla falska praktgavlar, fasaden. En loftgång löpte längs med dessa delar hade ett avvikande bruk rusticering, gesimser och listverk bort västra längan ifrån en dörr i trapp- gör att vi med säkerhet kan säga att igen och den strama borgen täcktes tornet till tredje våningen på södra Karl ix är den som färdigställer Linkö- med en brun dyster puts. Vid renove- längan. Färgspår efter det sneda röd- pings slott till ett renässansslott. Mur- ringen 1995–96 var cirkeln sluten, då tjärade taket som täckte loftgången hit- verket med det avvikande bruket på den gula fasadfärgen från år 1800 åter- tades över den igensatta dörröppning- norra längans tredje våning började i skapades. Vårt bidrag till slottets fasa- en i fasaden. överkanten på andra våningens fönster, der är att alla originalöppningar som ix vilket visar att inte heller denna var fär- dolts av putsen, markerats med rist- Karl färdigställer slottet dig under Johan iii:s tid. Således stäm- ningar. Det går således att läsa ut en hel Den norra längan, som Cnattingius mer notisen att två våningar iordning- del ur murverket för den som är in- ansåg vara från Johan iii:s tid, visade ställdes 1604. tresserad. ■ sig vara något mer komplicerad. Den Renässansslottet med praktgavlar var Eva Modén; översta våningen hade ett helt avvikan- till slut färdigt. Det användes dock Antikvarie, Östergötlands länsmuseum de murbruk, och samma gula murbruk sparsamt som kungligt slott och sjönk

Slottets fasad mot väster i dag. 9 10 Innergården med den glasade tillbyggnad som utgör entré till ambassadörens residens. Ansvarig för ombyggnaden har varit Jan Flank arkitektkontor, Sveriges Stockholm. ambassad i Vilnius

mera lämplig trots att byggnaden hade Vår ambassad stått tom och ouppvärmd, med fönster- och dörröppningar som gapande hål, i i Litauens huvudstad flera år. Den tidigare ägaren hade i Vilnius finns i ett kvarter mitten av 1980-talet påbörjat en hård- med medeltida anor. hänt ombyggnad som aldrig färdig- ställts. Därför såg fastigheten mycket Byggnaden, som för några skamfilad ut och många av de historis- år sedan var mycket ka spåren gick inte längre att avläsa. förfallen, har byggts om och Innerväggar var rivna, dörrar och fön- sterbågar saknades helt och inte ens restaurerats till en modern de ursprungliga bjälklagen mellan vå- och representativ ningarna fanns kvar. anläggning för Sveriges Det vi i dag ser som en samman- hängande byggnad har från början be- utrikesrepresentation. stått av flera olika hus med gemensam gård och portgång från gatan. År 1567 Svenska ambassaden i Vilnius ligger nämns fastigheten för första gången i vid Didziojigatan mitt i den vackra och Vilnius stadsarkiv, då som två skilda arkitektoniskt rika stadskärnan, som bostadshus mot gatan. Det finns också sedan december 1994 står på Unescos belägg för att en fristående byggnad världsarvslista. Alldeles intill finns en med välvda källarrum fanns längre in av stadens många kyrkor, S:t Mikalo- på tomten. Den byggnaden utgör i dag juskyrkan. Rådhuset, en byggnad i klas- ambassadens äldsta delar och tegelval- sicistisk stil, ligger också mycket nära. ven finns kvar. Under det halva millen- Ambassadbyggnadens fasad är rela- nium som passerat förändrades bygg- tivt anspråkslös – den omges av större naderna successivt. De brann flera och mer utsmyckade hus – men har en gånger, byggdes till, reparerades och enkelhet och harmoni som är tilltalan- förbättrades. de. Byggnadens inre har dessutom Såväl litauiska myndigheter som Sta- många andra kvaliteter. Där finns till tens fastighetsverk var överens om att exempel medeltida tegelvalv och en in- bevara så mycket som möjligt av bygg- tim stensatt innergård. nadens historiska kärna och återskapa det som saknades i historiserande stil. Husens historia svårläst Man beslutade sig för att stänga igen de Svenska staten köpte huset vid Didzio- stora butiksfönstren och återge fasaden jigatan 1996, efter att först under en mot gatan sin 1800-talskaraktär med kortare tid varit ägare till en annan symmetriskt placerade fönster i botten- större fastighet i staden. Didzioji 16 var våningen. Samtliga fönsterbågar och 11 dörrar har nytillverkats efter förebilder från liknande byggnader i Vilnius. Slutet men öppet Ambassadens fasad är slätputsad precis som tidigare, och infärgad med ljust ockragul kalkfärg. Inomhus är väggar- na oftast målade men på sina ställen helt obehandlade där gamla, orörda murverk funnits att visa. Av de tidigare golven fanns inga spår och man har vid iordningställandet valt att i första hand använda baltiska golvmaterial som estnisk kalksten och litauisk ek. Portvalvet är fortfarande huvud- entré till hela fastigheten. En vacker grind, nytillverkad i litauiskt smide, markerar säkerhetsgränsen, men visar samtidigt med symbolisk öppenhet att fastigheten har en gård och inre ut- rymmen. Inga parkeringsplatser har tillåtits här. I stället har gården stensatts och en tårpil planterats, ett vanligt vårdträd i Litauen. Efterhand kommer fler växter att få gården att grönska. På så sätt blir den en tillgång, en möjlig plats för fester eller vila. Den högra gårdsflygeln fick delvis tas ned eftersom grunden behövde för- stärkas. Arbetet var komplicerat, men byggnaden kunde sedan återställas till Ovan: Kansliet sitt tidigare utseende. De fåtaliga till- har inretts av lägg fastigheten fått genom renove- inredningsarkitekt ringen syns från gårdssidan. Bland an- Eva Herdin. nat gör ett antal takkupor det möjligt Rummen har fått att använda vindsvåningarna som kon- ljusa och mörka kontrasterande tor. Dessutom har en tillbyggnad i glas färger. med enkelt plåttak lagts framför fasaden i gårdens fond. Den möjliggör pas- Under: Matsalens försalong med sage mellan de två sidobyggnaderna gobeläng och skapar också en tydlig entré till av Elisabeth ambassadörens residens. Oscarsson och fåtöljer av Källarrum med stjärnvalv Mats Theselius. De äldsta byggnadsdelarna finner man i det inre gårdshuset. Här finns ett par valvslagna källarrum med medeltida tegel- och gråstensmurar och i entré- planet ett originellt rum med ett re- konstruerat stjärnvalv i tegel. Även dörröppningen till detta rum har valv i gotisk stil. Rummet har inga fönster men i alla fyra väggar finns nischer som sannolikt använts för någon slags ljusanordningar. I dag fungerar det gotiska rummet som representationsvå- ningens bibliotek. I väggarnas nischer finns svensk ke- ramik i form av skålar och figurer. På 12 golvet samlar en stor orientalisk matta sittgruppen men lämnar ändå mycket av det vackra stengolvet synligt. Svensk inredning Byggnaden innehåller i dag svenska ambassadens kansli, ambassadörens bostad och representationsvåningen. Me- dan själva byggnaden berättar om lokal byggnadstradition, så får dess interiö- rer med den väl valda inredningen för- medla något av svensk tradition och svenskt konsthantverk. Både möbler och textilier är till allra största delen utformade och tillverkade i Sverige. Det rikliga urvalet av ny och äldre konst är också svenskt – vilket är en Till vänster: princip vid inredning av ambassader. Matsalen har I gatuhuset, den byggnad besökaren möblerats med ett först möter, ligger kansliet. Inredning- slagbord i oljad al en består till stor del av en ny kontors- och mörkt blå möbel designad av den svenske form- stolar med enkel givaren Åke Axelsson. Den är tidlös linneklädsel. och gedigen och utförd helt i naturell Under: Represen- björk. Som kontrast till de ljusa möb- tationsvåningens lerna har svarta sittmöbler valts och bibliotek med sitt gotiska stjärnvalv. mattorna har fått unika färgsättningar. Nätta proportioner Representationsvåningens rum är sins- emellan mycket olika. Den nya, glasade entrén med sitt kalkstensgolv är ett vackert rum i sig som inte kräver mycket möbler. Matsalens lilla för- salong domineras av en gobeläng av konstnärinnan Elisabet Oscarsson, spe- cialbeställd för byggnaden av Statens Konstråd, samt Mats Theselius fåtöljer. Matsalens låga takhöjd fick inred- ningsarkitekten Maj-Britt Stadler att associera till en liten svensk herrgårds- matsal från 1700-talet. Därför möblera- des den med slagbord i oljad al. Bordet kan lätt anpassas för stora eller små sällskap. Till bordet hör mörkt blå stolar med enkel linneklädsel. Efter mid- dagen kan gästerna dra sig tillbaka till salongen eller biblioteket. Den förra är ett långsmalt rum, möblerat med be- kväma sittmöbler. En modern variant av kristallkrona, med specialgjorda prismor från Kosta Boda, kontrasterar mot de mera traditionella sittgrupper- na. Såväl matsalen som salongen har glasdörrar som kan öppnas ut mot in- nergården. ■ Christine Gustavsson; frilansjournalist

13 Oxenstiernska De byggnader i

I Kulturvärden nr 4/2000 kunde vi läsa kvarteret Krubban som ter sina ägare: under 1700-talet bland om Historiska museets byggnad som i dag kallas Oxenstiernska andra Spens, Roselius och Ekholms uppfördes på 1930-talet i kvarteret malmgården byggdes på tomt, och under 1800-talet Sjöstedtska Krubban, och i tidigare artiklar har egendomen. Under 1900-talet har dock kvarterets militära historia 1805–1929 1700-talet och ingick i själva namnet kommit att knytas till familjen redovisats. I kvarteret finns också någ- verket i greve Carl Gustaf Oxenstierna som en gång ägt marken. ra hus kvar från 1700-talet, den så kal- Spens malmgård. Av lade Oxenstiernska malmgården, vars Ladugårdslandet historia utmärkt väl illustrerar områ- Oxenstiernas gård finns – nybyggarland dets förändring under tre hundra år. ingenting bevarat. På Ladugårdslandet, det äldre namnet Gården har genom åren haft namn ef- för Östermalm, låg under 1500-talet 14 Malmgårdens flyglar från cirka 1740, och till vänster stenhuset malmgården från 1780-talet.

Vädla kungsgård med dess åkrar och Karta upprättad av ängar. För att tillgodose behovet av ny P. Tillaeus 1730. Kvarnen tomtmark för den växande staden in- Kurckan är väl synlig på berget förlivades den västra delen av Ladu- till vänster om de rader som markerar pestkyrkogården. gårdslandet med Stockholms stad på Nedanför berget ligger den så 1640-talet. Överståthållaren Claes Fle- kallade Oxenstiernska malm- ming upprättade en stadsplan med ra- gården med inkörsportar från ka gator och kvartersindelning, men Grev Magnigatan och från en det skulle dröja ännu en tid innan om- liten väg nedanför berget. rådet blev stadsmässigt bebyggt. Mind- re bemedlade som blev husvilla vid en 15 stor brand på Norrmalm vid samma Magnus Gabriel De la Gardies tomt, mellan Spens och herrarna greven Carl tid, erbjöds ny mark att bebygga på La- där han anlagt en magnifik trädgård in- Oxenstierna och baron Carl Leijon- dugårdslandet utan det gängse kravet delad i kvarter och med dammar och hufvud. Det finns också en vedertagen att bygga sina hus av sten. skulpturer. Gatan väster om tomten uppfattning att de kvarstående flyglar- Områdets utkant mot stadsgränsen fick namnet Grev Magnigatan, och na är från Elsa Sparres tid, vilket de ba- präglades av adelsmännens malmgår- tomten kallades Grev Magni trädgård rockartade gavlarna kan antyda. dar med tillhörande trädgårdar. Arki- ännu under 1700-talet. En jämförelse mellan flera kartor tekten Jean De la Vallée fick av drott- Vägen till Fredrikshov och Djurgår- från början av 1730-talet och den tomt- ning Kristina den mark som senare den, som gick genom trädgården, kom karta som upprättades över greve skulle bli Fredrikshov. Egendomen redan under 1700-talets senare del att Spens tomt 1747 visar att egendomen drogs in till Kronan vid Karl xi:s re- kallas Storgatan. fick ett helt nytt utseende efter Spens duktion. Abraham Grill fick 1715 köpa ett övertagande. Det är oklart när kvarte- År 1710 härjades Stockholm av en stycke mark vid vattnet, och anlade där ret väster om Grev Magnigatan införli- skoningslös pestepidemi och dess offer ett varv som kallades Terra Nova eller vades med den Oxenstiernska malm- begravdes på en i hast ordnad begrav- Köpmansvarvet. Namnet Terra Nova – gården, och hur marken där utnyttja- ningsplats på den inkorporerade mar- nya jorden – hade sitt ursprung i en då des före Spens övertagande. Någon ken, där Historiska museet och Narva- gjord utfyllnad av mark vid vattnet, ordnad trädgårdsanläggning har inte vägen nu är belägna. Uppe på berget och blev också kvartersnamn för Grev markerats på den detaljerade kartan väster om gravarna snurrade vid den Magni trädgård och Oxenstiernska från 1730, men eftersom en trädgårds- tiden en av stadens många väderkvar- malmgården. mästare var mantalsskriven på gården nar – Kurckan – sina väldiga vingar. är det sannolikt att man där hade grön- Gabriel Oxenstierna (1618–1647) hade Greve Spens gård saksodlingar och fruktträd för husbe- år 1646 erhållit en tomt som ersättning Ägarlängden för den Oxenstiernska hov. Spens egendom inhägnades mot för den mark han avträdde vid gatu- malmgården har komplicerats genom Storgatan, Styrmansgatan, Laboratorie- regleringarna i staden. Det lär vara giftermål och omgiften, arv och försälj- vägen och Grev Magni trädgård med hans änka Brita Kurck, död 1671, som ning, men i raden av ägare är några av murar och staket. Tre flyglar inneslu- lät bygga kvarnen. Svärdottern Elsa särskilt intresse för malmgårdens histo- tande en stall- och vagnsgård upptar Sparre (1664–1731) ärvde egendomen ria. År 1733 tillträdde överjägmästaren platsen för den tidigare bebyggelsen. år 1700. Det var då en relativt liten greve Carl Gustaf Spens (1682–1751) Huvudbyggnaden är belägen på den malmgård, anpassad mer för hushållets gården. Spens var i första giftet svärson västra delen av tomten, mot den pryd- behov av inkomster från kvarn och till Elsa Sparre, och det har därför anta- liga trädgården och med smala parter- trädgård än för representativa behov. gits att han fick ärva egendomen. Ett rer närmast huset och en berså i dess Oxenstiernas malmgård gränsade till köpebrev finns emellertid upprättat mitt. Kvarterens markerade rader för

Greve Carl Gustaf Spens tomt var 1747 en representativ och välordnad gård med stor trädgård.

T. h. År 1783 läm- nade repslagare Olof Roselius in en ritning till ett stenhus att uppföras i kvarteret Terra Nova mindre. Huset blev en våning högre än planerat.

16 Beata Ribbing bodde som änka på gården de sista åren före sin död 1760. Repslagare Olof Roselius De välbärgade borgarnas och adelsmännens egendomar utmed Storgatan stod i skarp kontrast till den påvra träbebyggel- se som dominerade Ladugårds- landet, och där många både frös och svalt. Carl-Fredrik Corin har utifrån Hedvig Eleonoras församlingsarkiv kunnat ge en detaljerad och målande beskriv- ning av området under tre hundra år i sin bok om Oscars för- samling, utgiven vid 50-årsjubi- leet 1956. Fattigdomen var förvisso värst i de tätbefolkade kvarteren i innerstaden och på Södermalm, men fattigdomen på Ladugårdslandet blev allt Olof Roselius stenhus från 1780-talet. Huset är starkt förändrat från den ursprungliga ritningen, se nedan. svårare under senare delen av 1700-talet. Den hjälp som fanns odlingar vittnar om att det är en träd- bakom sig när han slog sig ner på La- att få – fattighus, barnhus och allmosor gård för både nytta och nöje. dugårdslandet. Efter studier i Uppsala, – initierades av förmögna privatperso- Till skillnad från flertalet malmgår- Leiden och Utrecht gjorde han militär ner, präster och av Frimurarorden. dar som enbart var sommarnöjen med karriär och deltog i krigen mot danskar Kyrkoherden i Hedvig Eleonora för- hushållsekonomiska inslag, byggde och polacker. Av någon anledning be- samling, Johan Göstaf Hallman, orga- Spens sin gård för att bo där perma- viljades han avsked från Kronan 1707 niserade utspisning till de utblottade nent. Han hade ett omväxlande liv och blev kammarherre hos Karl xii:s och samlade in medel till ett fattighus. syster Hedvig Sofia, hertigin- Han verkade också för en organiserad na av Holstein-Gottorp, och fattigvård som resulterade i ett beslut tillika handledare för sonen att församlingarna skulle värna om de Karl Fredriks uppfostran. nödställda. Församlingens fattighus År 1716 tillträdde han pos- skulle ge husrum till dem «som voro ten som överjägmästare – går- stadda uti den aldrastörsta uselhet, nöd den låg i lämplig närhet till och armod». Repslagaren Olof Rose- Djurgården och dess kungliga lius, som bebodde Spens tidigare gård, jaktmarker. Mantalslängden var fattighusdirektionens kassör och en för 1736 uppger att greve Carl av dem som med privata medel bidrog Gustaf Spens, med hustrun till dess underhåll. grevinnan Beata Ribbing och Olof Roselius köpte egendomen tre barn, ägde och bebodde Terra Nova mindre 1774. Enligt Corin gården. Till hushållet hörde ägde han redan en smal och utsträckt också en skrivare, tre drängar tomt mellan de tidigare pestgravarna och fyra pigor. och Laboratorievägen, som antas vara Mjölnaren Johan Trana och platsen för Roselius repslageri, vilket hans hustru hyrde kvarnen verkar vara troligt. Men marken över- och tillhörande bostad. På läts inte förrän 1775 från Fredrikshov, egendomen bodde också en och man saknar repslageriet i den ‘Constapel’ Johan Hedelin och brandförsäkring som Roselius teckna- hans hustru, med sitt tjänste- de när han köpte malmgården i kvarte- folk. Var han den egentlige ret Terra Nova mindre. Roselius upp- trädgårdsmästaren som säkert ger märkligt nog i brandförsäkringen behövdes för att sköta den att gården var belägen i kvarteret Styr- stora trädgården? mannen vid Styrmansgatan, men övri- 17 Malmgårdens uthusbyggnader i november 1929. Under den militära epoken inrymde byggnaderna skosmedja, underbefälsmäss och marketenteri. ga dokument lämnar inga tvivel om färdiga byggnaden uppfördes enligt ändringar av rum, dörrar och fönster. vilka byggnader som avses. brandvärderingen i två våningsplan i Den södra källaren är nu inte tillgäng- Vi får genom brandvärderingen veta stället för ett, som först planerats enligt lig, men finns kvar under huset. Det att karaktärshuset var en träbyggnad ritningen. Värderingen uppger att hu- finns också uppgifter om en tidigare innehållande nio rum. På gården fanns set byggdes på gårdens norra sida, brunn i huset. Man noterar att Roseli- ett stenhus med stentrappor, innehål- «istället för portar och staket», och i us inte nämner något kök i någon av lande fyra rum och bagarstuga. Dessut- dess norra del var en välvd källare med byggnaderna. Av beskrivningen att om ett stenhus innehållande en kam- stentrappa och en järndörr, ett mindre döma kan det rum i bottenplanet som mare, fähus för fyra kor, ett hönshus valv och ytterligare en källare med Roselius kallar «murat contor» med och en kol- och vedbod. Det tredje järndörrar. Däröver ett stort och två panna och ugn ha haft funktion som stenhuset rymde ytterligare ett skafferi, mindre skafferier, samt på östra sidan kök. Det var vanligt att en separat ett vagnshus med två inkörsportar, en «et med kiällaren 3ne bodar med dör- köksbyggnad lades på bekvämt men stor vedbod och ett stall för nio hästar. rar från gården». Bodarna finns kvar brandsäkert avstånd från huvudbygg- På norra sidan var en kör- och en gång- än i dag. naden, så som man ser på till exempel port med anslutande mur, och en mot- Den södra delen mot gården, «mitt Svindersvik, byggt omkring 1740. svarande mur med portar ledde in på för inkörsporten», bestod av två vå- gården från söder. Nedanför väder- ningar, den första med 3/4 alns tjocka Förfall och fiendskap kvarnen fanns en byggnad med två murar, och innehållande förstuga med Roselius fick under slutet av sitt liv se rum och i trädgården två välvda källa- brunn och «murat contor» med panna sin verksamhet och sin ställning un- re. I trädgården växte 41 fruktträd och och ugn och där innanför en bakkam- dergrävd genom ekonomiska felbe- 42 lövträd. mare med bakugn och spiseld. I andra dömningar och olyckor. Efter hans död År 1787 inkommer Roselius med be- våningen är en uppgång med stentrap- 1795 övertogs Terra Nova mindre av en gäran om en ny värdering, med anled- pa, förstuga, två boningsrum med gip- av hans gäldenärer, Fredrik Jonathan ning av att han på tomten uppfört en sade tak, två garderober samt ett «con- Ekholm, ägare till den tidigare Grev ny stenhusbyggnad. En ritning hade tor». På vinden finns två gavelkamrar Magni trädgård, eller Terra Nova stör- lämnats in till Stadsingenjörskontoret och uppgång på en liten trätrappa. re. Den Ekholmska perioden begrän- redan 1783, med det riktiga kvarters- Beskrivningen stämmer väl med det sades till tiden 1797–1803. Den siste namnet Terra Nova, vilken godkändes ännu bevarade huset, trots stora om- private ägaren av egendomen var rep- av arkitekten Carl Henrik König. Den byggnader under 1800-talet, med för- slagarfamiljen Sjöstedt, som förvärvade 18 En täckt repslagarbana från 1800-talets början fick göra tjänst som stall under den tid då Livregementet – och senare Positions- artilleriregemenet – var förlagda till kvarteret. Den del som återstod efter Linnégatans framdragning revs 1929. Foto samma år.

Terra Nova mindre 1804. Samma år 1824 tog sig en av dem friheten att fyl- händelsen väckte stor uppmärksamhet sålde Ekholm den angränsande tomten la sin karaff med vatten, men blev sedd i Stockholm. till Kronan, och den militära etable- av Per Gustav Sjöstedt genom ett föns- Familjen Sjöstedt hade byggt en rep- ringen i området tog sin början med ter. Grälet om vattnet ledde till ett slagarbana invid Laboratorievägen där uppförande av Fredrik Bloms kasern våldsamt slagsmål, och Sjöstedt tvinga- tidigare trädgårdsmästarbostaden var och stallbyggnader för Kungl. Livgar- des fly från tomten, och så även hans belägen, och saluförde sina rep i bodar det till häst 1805–1817. hustru och barn som tog sin tillflykt vid Skeppsbron och på Blasieholmen. Grannskapet till Livgardet skulle bli till en granne. De förföljande gardis- Dessutom hade de ett garveri och var föremål för åtskilliga tvister mellan terna hade fått förstärkning och Per involverade i utrikeshandel. Sjöstedts och militärerna. I samband Gustav, som trodde han skulle bli lyn- Affärerna ledde till osämja också med bergsprängning för bygget hände chad, flydde till sist bort till Djursborg mellan bröderna, med åtföljande stäm- det att sprängsten flög över malmgår- vid nuvarande Karlaplan, där överjäg- ningar. Natten till den 20 juli 1829 dens byggnader. Peter Sjöstedt klagade mästare Ström hade sitt tjänsteboställe. brann karaktärsbyggnaden ner till inför Kungl. Maj:t och begärde ersätt- Incidenten när Sjöstedt dök upp med grunden, och Carl Wilhelm som hade ning för uppkomna skador, och erbjöd blessyrer och trasiga kläder har beskri- sin bostad i huset brann inne. Stenhu- samtidigt Kronan tomten. Man kunde vits i Ströms detaljerade dagbok. set som beboddes av Per Gustav skada- inte enas om priset, och Sjöstedt var Under tiden hade Carl Wilhelm till- des, men kunde räddas. heller inte till freds med den repara- kallat hjälp från artillerigården, men Också branden fick ett rättsligt ef- tion som Kronan gjorde. den ensamme löjtnanten som kommit terspel, eftersom det fanns misstankar Efter Peter Sjöstedts död fortsatte till undsättning tvingades retirera. Svea att det bakom branden förelåg både osämjan mellan gardessoldaterna och garde kom till undsättning just när gar- mord och mordbrand, men Per Gustav sönerna Carl Wilhelm och Per Gustav, disterna sprängde porten till gården Sjöstedt kunde inte bindas till något som Carl-Fredrik Corin har skildrat i där Carl Wilhelm hade stängt in sig. sådant brott. Familjen Sjöstedts tvister sin bok. Underlaget är rikt genom tid- Officerare och en underofficer vid gar- och den ödesdigra branden gav stoff ningar och domstolsprotokoll. det till häst rensade gården, men upp- till August Blanches roman Vålnaden. En källa till ständiga tvister blev loppet och misshandeln fortsatte på Där finns också kvinnorna med i hän- brunnen på den Sjöstedtska egen- Storgatan, och situationen var inte un- delseförloppet, men romanen ger inte domen, som bröderna vaktade noga der kontroll förrän sent på kvällen. det verkliga svaret på frågan var den för törstiga gardister. På pingstaftonen Kravallerna ledde till krigsrätt, och omkomnes hustru och barn fanns un- 19 der brandnatten. Den Sjöstedtska na. Exercishuset mot Styrmansgatan kallas, i förteckningen över statliga egendomen såldes efter branden på byggdes 1875. byggnadsminnesmärken med motive- auktion till en privatperson, som sålde Med den nya stadsplanen från 1885 ringen att de representerade kvarterets den vidare till Kungl. Maj:t och Kro- försvann de sista resterna av malm- förmilitära historia och utgör ett av de nan 1831. gårdsidyllen också i området utanför fåtaliga exemplen från äldre byggnads- kvarteret Krubban, som var det nya tid på malmarna. Året därpå renovera- Gamla byggnader kvartersnamnet. Nya höga bostadshus des den södra flygeln och Medelhavs- i ny funktion ersatte trähus, plank och trädgårdar. museet fick isolerade och funktionella När Kronan förvärvat den Sjöstedtska Den nydragna Linnégatan skar av en lokaler med fotorum och bibliotek. Ett tomten tog man de befintliga gamla del av kvarteret mot norr, liksom Nar- par år senare tillstyrktes inredning av byggnaderna i besittning för militära vavägen på dess östra sida. Också inne vinden och att takkupor kunde tas behov. Den norra flygeln inrättades i kvarteret skedde förändringar. Liv- upp. Den östra flygeln inreddes som som skosmedja och ett mindre sjuk- gardet avlöstes av Svea artillerirege- kontor, och den norra var kallmagasin. stall, och i den södra fanns marketen- mente 1897, och 1903–27 var Positions- Den norra längan var i mycket dåligt teri för underofficerare. Den östra regementet A9 förlagt till kvarteret. skick, och 1973 rev man hela flygeln så flygeln inrymde en underofficersmäss. När den militära verksamheten i när som på gavlarna och de långa mu- I de nedre våningsplanen i Roselius kvarteret upphörde beslöts att byggna- rarna upp till fönsterhöjd. Flygeln fick kontors- och bostadshus bodde gifta derna skulle upplåtas för Riksantik- nya takstolar och en helt ny inredning, underofficerare i varsin lägenhet om varieämbetet, Vitterhetsakademien med delar tillvaratagna från det gamla ett rum och kök. Övervåningarna och Statens historiska museum. Kungl. sjukstallet. Den östra flygelns södra del byggdes om till sjukstuga med förbin- Byggnadsstyrelsen övertog förvalt- revs likaså, och i dess ställe satte man delse mellan de bägge delarna. I en ningen och vården av kvarteret Krub- upp ett plank och en port, som åter- rapport från 1880 bedömdes att sjukhu- ban 1929. I den tidigare malmgården ställde utseendet av ekonomigården set, som saknade både gas och vatten, gjordes ännu inga större förändringar. vid mitten av 1700-talet. Den södra fly- var föga lämpligt för vård av svårt sju- En liten lägenhet vid södra flygelns ga- gelns ålderdomliga gavlar hade vid ti- ka, men kunde användas undantagsvis. vel var uthyrd ännu i slutet av 30-talet, digare renovering moderniserats, men En exercisplats ställdes i ordning där och de gamla sjukhuslokalerna använ- återställdes till sitt ursprungliga ut- det tidigare varit trädgård. des omväxlande som ateljé, bostäder seende. Flyglarna disponeras nu av Regementets behov av mark för nya och kontor. Den södra delen av huset Riksantikvarieämbetet och Historiska byggnader kunde tillgodoses på den är fortfarande privatbostad, medan museet. förvärvade tomten. Ett ridhus uppför- Riksantikvarieämbetet disponerar rest- Man brukar ibland ge uttryck för en des söder om malmgården 1849. En del en av byggnaden. önskan att träden kunde tala. Lindarna av marken som gränsar mot nuvarande Svenska Cypernsamlingen, senare som står kvar mellan flyglarna sedan Linnégatan uppläts 1872 till officers- ombildat till Medelhavsmuseet, hyrde drygt tvåhundrafemtio år skulle i så fall kåren vid Livgardet, som lät bygga ett de bägge flyglarna under många år. ha mycket att berätta. ■ stall för officerarnas hästar. Platsen År 1965 upptogs den Oxenstiernska Catrine Arvidsson; mellan stallet och ridhuset blev ridba- malmgården, som flyglarna kom att Konsthistoriker

Endast gavlarna och nedre delen av de långa murarna ingår i den år 1973 rekonstruerade norra flygeln.

20 Interiör från den norra flygeln, vars inredning återgår på dess tidigare funktion som skosmedja och sjukstall. I dag finns Riksantikvarieämbetets fotoenhet i lokalerna.

21 Arvfurstens

22 ett kungligt fideikommiss

Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg palats i Stockholm återfick för några år sedan sin ursprungliga färgsättning från 1700-talet. Det är det mest synliga resultatet av det omfattande restaurerings- arbete som pågått i byggnaden under Våren 1888 ärvde 1990-talet. De senaste da skäl ändrades den femårige her- namnet till Leijo- tigen av Skåne – åren har även innergården net i slutet av prins Gustav Adolf rustats med nya växter, 1600-talet, men – besittningsrätten en vattenspegel och ett kvarteret kallades till det 1700-tals- även i fortsätt- palats vid Gustav nytt konstverk. ningen stundtals Adolfs torg som för Leoparden. nu i snart hundra år, under namnet Lennart Torstenson (1603–51) – gre- Arvfurstens palats, varit hemvist för ve av Ortala i Roslagen, ryktbar fält- Sveriges utrikesförvaltning. Den bli- herre från den tyska krigsskådeplatsen vande Gustav vi Adolf blev den siste och generalguvernör över Västergöt- kunglige innehavaren av det kungliga land, Dal, Värmland och Halland – fideikommiss som Gustav iii:s syster köpte redan 1634 fyra tomter på västra Sophia Albertina instiftade 1783. sidan vid torget. Tomterna slogs sam- Gustav Adolfs torg, som fram till man till den nuvarande fastigheten 1805 hette Malmtorget eller Norr- Lejonet 1, som i stort sett är oförändrad malmstorg, fick sin nuvarande form sedan 1600-talet. 1647 och under 1640-talet byggdes flera På tomten, som upptar kvarterets adelspalats kring torget och trakten östra del mellan Fredsgatan och Ström- fick en aristokratisk prägel. men, uppförde Torstenson åren 1646– Under 1710-talet presenterade Nico- 51 ett palats. Själva palatset uppfördes demus Tessin den yngre ett magnifikt närmast Fredsgatan, medan den syd- förslag till utformning av torget. I fon- östra delen av tomten, mot Gustav den tänkte han sig en kunglig krö- Adolfs torg, upptogs av en envånings- Gustav Adolfs torg med Arvfurstens palats nings- och gravkyrka, som skulle flan- länga av korsvirke under torvtak med en morgon på 1890-talet, långt innan det blev keras av två pendangbyggnader. Tes- salubodar. Bodarna hyste i början av en trafikkarusell. Gaskandelabrarna kring sins förslag var en drömvision utan 1700-talet bagare, skräddare, handsk- 1880 Gustav Adolfs staty sattes upp på -talet, förankring i den krigsutarmade svens- makare, perukmakare, hattmakare och men Sergels skulpturgrupp som föreställer Axel ka verkligheten och det var först under en krog. Oxenstierna dikterande Gustav ii Adolfs bragder iii: för historiens musa Clio kom inte på plats förrän Gustav s tid som torget – genom Greve Torstenson och hans hustru 1906. Statyn förvaltas, liksom palatset, av tillkomsten av Norrbro, gamla opera- friherrinnan Beata de la Gardie var ett Statens fastighetsverk. Längst till höger i bilden huset och Arvfurstens palats – fick nå- internationellt par i en tid då krigarba- skymtar Hotell Rydberg. Fotografi från Lindahls got av det utseende Tessin tänkt sig. nan var en väg till framgång och be- Fotografiaffär, i Stockholms Stadsmuseum. römmelse. Friherrinnan följde med sin Lejonet och Leoparden man under krigskampanjerna på kon- T.v. Erik Palmstedts uppmätningsritningar I samband med ordnandet av torget på tinenten och båda stiftade bekantskap av Torstensonska palatset som ingår i norra delen av Arvfurstens palats. Fasaden mot Fredsgatan 1600-talet skapades på dess västra sida med tidens härskande mode och arki- och gavelfasaden mot torget. kvarteret Lejonet, som ursprungligen tektur. Det var självklart att de byggna- benämndes Leoparden, ett namn som der som de lät uppföra skulle utformas är belagt första gången 1649. Av okän- efter högt ställda anspråk och i tidens 23 Willem Swiddes kopparstick från 1693 visar palatset med Arbetet med Arvfurstens palats har inletts och bodlängan mot sin bodlänga mot torget, rakt nedanför Klara kyrka. torget är riven. Konturetsning i Martins skola cirka 1783. smak – den tysk-holländska renässans- vardagsmatsalen en trappa upp i huset, «Sophia Albertina stilen, som under 1500-talets slut och som nu är protokollchefens rum. Aedificavit» 1600-talets början fick stor spridning i Efter Lennart Torstensons död ärvde Nordeuropa. Efter samma manér som sonen Anders (1641–86) egendomen i Gustav iii:s syster Sophia Albertina, huset på Norrmalm byggdes också sä- kvarteret Leoparden. Anders Torsten- som i motsats till sina bröder hade en tesgården Ulvsunda och guvernörspa- son, som bland annat var generalguver- hyfsad ekonomi, köpte i februari 1783 latset i Göteborg. nör i Estland, försökte utan framgång för egna medel den Torstensonska fas- På Willem Swiddes kopparstick från att sälja fadershuset på Norrmalm för tigheten av Peill och Anna Johanna 1693, som visar Stockholm sett från att reparera sin i grunden havererade Grill för att bygga ett modernt palats Kastellholmen i Suecia Antiqua et Hodi- ekonomi. «Han saknade visserligen på tomten. erna, ser vi det Torstensonska palatset förmåga, men var en man af heder» ly- I mars samma år instiftade hon ett fi- i sin fulla glans med det branta kop- der Nordisk familjeboks dom över deikommiss av fastigheten för det re- partäckta sadeltaket och dekorerade denne ädling. gerande kungahuset. Palatset skulle ef- gavelrösten. Där bakom skymtar Gus- Palatset drogs in till Kronan 1696, ter hennes död tillfalla Gustav iii:s son taf Horns palats och till höger om men återlämnades redan samma år till hertig Karl Gustaf av Småland «och ef- detta, vid själva torget, ligger Norr- Torstensons arvingar. ter honom den äldsta af dess manliga malms kämnärskammares hus, kallat På 1730-talet eldhärjades palatset och arfvingar och så vidare man efter Castenhoff. efter nödtorftig reparation hyrdes det man». Eftersom hertigen emellertid Det Torstensonska palatset hade tre ut till allehanda borgerliga närings- dog i späd ålder kom den andra para- våningar och fasaderna var sannolikt idkare. Bland andra hyrde kaffekoka- grafen i stiftelseurkunden att tillämpas. av tegel eller rödputsade. Bottenvå- ren Norman en del av paradvåningen Den innebar att egendomen fick dis- ningen inrymde, förutom den välvda en trappa upp där han bedrev utskänk- poneras av «den äldsta Sveriges rikes entréhallen, bland annat några salubo- ning av icke allenast kokat kaffe utan Arffurste, som näst efter kronprinsen dar mot torget och en del av husets även spirituösa drycker. äger rätt till Kronan». ekonomilokaler. En trappa upp låg hu- Ägaren – karolinen och mösspoliti- Prinsessans generositet mot sina an- vudvåningen med det stora bankett- kern Ture Gabriel Bielke – gjorde sig förvanter var i själva verket ett avance- rummet Stensalen och paradsängkam- på sin ålders höst kvitt sina hyresgäster rat ekonomiskt rävspel. Med donatio- maren i öster. Stensalen hade ett väv- och inredde palatset, efter tidens smak, nen var förbundet att Kunglig Majestät spänt tak med «ett stort schilderi mitt till sin privatbostad. Sedan greve Bielke och Kronan, alltså staten och inte uti» och sängkammaren hade stucktak i maj 1763 lämnat det jordiska såldes kungafamiljen, skulle bekosta själva och var helt boaserad. I väster fanns fastigheten till den stormrike köpman- uppförandet av palatset. Som vanligt själva bostaden där rummen hade må- nen och hattpolitikern Claes Grill, vid den här tiden var det tomt i den or- lade tak. Palatset smyckades med två samme man som lät bygga det vackra dinarie statliga kassakistan och kostna- ståtliga portaler som fortfarande kan och välbevarade lantstället Svindersvik derna för prinsessans palats måste be- beskådas. Den ena pryder fasaden mot utanför Stockholm. När även Grill säl- stridas ur ‘särskilda statsmedel’. Vilka i Fredsgatan medan den andra finns be- lats till sina fäder ärvdes Lejonet 1 av själva verket bestod av de bidrag som varad mot gården. hans dotter Anna Johanna som var gift Frankrike givit Sverige för kampen Förutom entrén på bottenvåningen med köpmannen Henrik Wilhelm mot den gemensamma fienden Ryss- finns det bara ett rum från Torstensons Peill. land, medel som ‘finansminister’ Lil- tid kvar i palatset och det är den forna jencrantz förfogade över med magisk, 24 men kanske också motvillig, hand. Arkitekten Erik Palmstedt fick Kon- ungens uppdrag att ansvara för bygget, men hans konstnärliga frihet var starkt beskuren. Exteriören till prinsessans palats skulle göras exakt likadan som Adelcrantz operahus på andra sidan torget, som hade blivit färdigt 1782. Gustav iii ville nämligen förverkliga Tessins monumentala grepp om torget och låta det flankeras av två pendangbyggnader. Dessutom skulle väsentliga delar av det Torstensonska palatset be- varas. Denna för tiden anmärknings- värda pietet mot en gammal och omo- dern byggnad var ett utslag av Gus- tav iii vurm för Gustav ii Adolf och Gustav Adolfstorgsvakten ur Göta Livgarde utanför Arvfurstens palats. I bak- hans generalers hjältedåd. grunden Stockholms Intecknings Garantiaktiebolags hus, i kvarteret Johannes Vidare var det Louis Masreliez Större. Huset byggdes om 1903–05 och fotografiet måste alltså tagits något av dessa (1748–1810), den gustavianska tidens år. Även kvarteret Johannes Större förvaltas av Statens fastighetsverk. store inredningskonstnär, som fick uppdraget att utforma de förnämsta in- teriörerna i palatset. Palmstedts själv- ständiga insats begränsades därför till planlösningen samt gestaltningen av bottenvåningens vestibul med sina do- riska kolonner, och av det monumentala huvudtrapphuset. Dessutom svara- de han för inredandet av Torstenson- ska palatset till provisorisk bostad åt prinsessan. Byggnadsarbetena kom i gång redan 1783, men först 1791 var huset under tak och nu började inredningsarbetena. Masreliez insatser koncentrerades till våningen en trappa upp i huset och han skapade där några av den gustavianska tidens förnämsta interiörer. Basar i Stora salongen i Arvfurstens palats 1901. Det centrala rummet är Stora sa- Fotografi av Anton Blomberg i Stockholms Stadsmuseum. longen. Den sträcker sig tvärs igenom huset med tre fönster på vardera kort- väggen mot torget och gården. Salong- en, som inreddes under sommaren 1792, är hållen i vitt och guld och har genom sin storlek och de helboaserade väggarna indelade med joniska pilast- rar, en uttalad monumentalitet. Sa- longen kallades ursprungligen Andra förmaket till skillnad från det angrän- sande och enklare Första förmaket, som var det första rum besökaren träd- de in i. Söder om Stora salongen ligger Sop- hia Albertinas audiensrum som inreddes 1792–93, även det med tre fönster- axlar mot torget. Rummet har trots sin paradkaraktär en något mjukare ge- staltning än Stora salongen, något som Ett av rummen i prins Eugens våning i den södra delen av Arvfurstens palats. bland annat uttrycks av att den korin- Fotografi från omkring 1890 i Stockholms Stadsmuseum. 25 Efter prinsessans död stod huvudvå- ningen tom och berövad det mesta av sitt möblemang. På 1830-talet uppläts ett par rum åt Konstföreningen i Stockholm, som för övrigt köpte flera av Bennets verk, och senare fick även Konstakademien och Slöjdföreningen husera i prinsessans förgyllda gemak. På bottenvåningen fanns dessutom sedan 1805 en av huvudstadens militär- posteringar – Gustav Adolfstorgsvak- ten – och gardisterna har meddelat sig med eftervärlden genom graffiti i trapphuset. Oscar, Carl och Eugen Prins Oscar Fredrik, Sveriges och Nor- ges arvfurste, hertig av Östergötland, År 1891 inleddes rivningen av Gustav iii:s operahus från 1782. Det var då även förmäldes med prinsessan Sophia av aktuellt att riva Arvfurstens palats och ersätta det med ett modernt affärshus. Nassau den 6 juni 1857. Inför bröllopet iordningställdes Arvfurstens palats till tiska pilasterordningen använts i stället Der låg ett skimmer öfver bostad åt det unga fursteparet av arki- för den joniska. Gustafs dagar, tekten Johan Erik Söderlund, under Hörnrummet mot Strömmen, som Fantastiskt, utländskt, flärdfullt överinseende av Fredrik Wilhelm nu är utrikesministerns arbetsrum, av- om du vill, Scholander, som då var professor i slutar rumsfilen utmed torget. Det in- Men det var sol deri, och, byggnadskonst vid Konstakademien. reddes 1793–94 och var ursprungligen hur du klagar, I Sophia Albertinas palats föddes prinsessans ‘Sallon de Compagnie’. Hvar stodo vi, om de ej varit till? Oscars och Sophias söner, prinsarna Rummet har en intimare karaktär än All bildning står på ofri grund Gustav, Oscar, Carl och Eugen. de båda föregående men utgör också, till slutet, Oscar Fredrik efterträdde sin bror med sin rika interiör, en visuell och Blott barbariet var en gång Karl xv som kung efter dennes död symbolisk kulmen på besökarens vand- fosterländskt; den 18 september 1872 och följande år ring genom mottagningsrummen i Men vett blef plantadt, jernhårdt språk lämnade det nya kungaparet Gustav prinsessans våning. Hörnsalongen för- blef brutet, Adolfs torg och flyttade in i slottet på medlade också övergången från parad- Och sången stämd, och lifvet andra sidan Norrström. rummen mot torget till den privata de- menskligt njutet, Palatset hade redan vid Oscars tron- len av prinsessans våning med tre sa- Och hvad Gustaviskt var tillträde övergått till hans näst äldste longer mot Strömmen och tre mindre blef derför äfven Svenskt. son, hertigen av Gotland, prins Oscar. entresolerade rum mot gården. Prins Oscar förlorade emellertid be- Till utrikesministerns rum ansluter Vid Sophia Albertinas död 1829 blev sittningsrätten när han 1888 gifte sig kabinettssekreterarens rum som ligger den blott treårige prins Karl – den bli- med enskild svensk mans dotter och mot Strömgatan. Det var ursprungli- vande Karl xv – fideikommissarie. Den därmed förverkade arvsrätten till tro- gen Sophia Albertinas arbetsrum, som späde prinsen flyttade naturligtvis inte nen. I stället övergick palatset till prins också kallades Blå Cabinettet efter de in i palatset utan det inrymde till stora Gustav Adolf, den blivande Gustav vi blå damasttapeter som ursprungligen delar bostäder för hovförvaltningen Adolf, som blev den siste fideikommis- prydde väggarna och nu åter finns på och prinsessans forna hovstat. Enligt sarien. plats efter den stora restaureringen prinsessans testamente fick hennes Följande år flyttade prinsarna Carl 1948–52. I detta rum finns flera origi- uppvaktning och tjänstefolk fritt be- och Eugen in i Arvfurstens palats som nalmöbler som har tillhört prinsessan. hålla sina bostäder på livstid. Här bod- hyresgäster hos brorsonen. Bland andra märks det förnämliga de bland andra officeren och konstnä- skrivbordet som är ett arbete av Georg ren Carl Stefan Bennet, som skapade Arvfursten sägs upp Haupt. den stämningsfulla vinterutsikten över Gustav Adolfs torg förändrades ge- Man kan förvånas och förskräckas Strömgatan, Strömmen och Riddar- nomgripande under 1800-talets slut över den kungliga ‘misshushållningen’ holmen, som publicerades i Kulturvär- och 1900-talets början och till slut var med ett fattigt lands begränsade resur- dens ‘julnummer’ 1999. Bennet blev det bara Arvfurstens palats, Norrbro ser. Men man kan ju alltid begrunda prinsessans kammarherre så sent som och Gustav Adolfs staty som fanns kvar Tegnérs ord i dikten till Svenska Aka- 1827 och bodde kvar i palatset till sin av den gamla torgmiljön. demiens femtioårsjubileum 1836: död 1878 – sannerligen ingen dålig ut- Det verkliga nidingsdådet – ofatt- delning för två års hovtjänst! bart i sin brutalitet – var rivningen av 26 Gustav iii:s operahus 1891–92, men det Moselius var för övrigt också kultur- upprustning som började 1998. fanns också tankar på att fortsätta för- historisk kontrollant vid Ragnar I sin nuvarande form skapades går- störelsen genom att ersätta Arvfurstens Hjorths restaurering av Gustav iii:s pa- den ursprungligen vid Ivar Tengboms palats med ett modernt affärshus! viljong på Haga 1937–46, där interiö- restaurering 1948–52. Då utjämnades Staten köpte då palatset för samma rerna också är gestaltade av Masreliez. den kraftiga nivåskillnaden och gårds- summa – 2 250 000 kronor – som en Vid restaureringen återställdes Sop- planen belades med kullersten inramad privat spekulant erbjudit för att bereda hia Albertinas paradvåning i sin ur- av skiffer. Nu har gården kompletterats utrymme åt bland andra Utrikesdepar- sprungliga glans och skönhet efter en med konstnärlig utsmyckning och ett tementet, som flyttade in 1906. Till lång tid av förfall och det Torstenson- arrangemang med rinnande vatten och laga fardag, den sista september samma ska palatsets entréhall, med ingång från en spegeldamm samt nya växter. I och år, blev såväl hertig Carl som militär- Fredsgatan, fick tillbaka sitt 1600-tals- med att Erik Dietmans skulptur Det var vakten uppsagda till avflyttning. Tre år utseende. en gång … kommit på plats och kunde senare flyttade också Sjöförsvarsdepar- Samtidigt byggdes på gården en helt avtäckas var de mångåriga arbetena i tementet in i huset, men även Rege- ny arkivbyggnad, som också tog en del Sophia Albertinas palats avslutade. ■ ringsrätten, Lagrådet, Stuteriöversty- av Sagerska husets tomt i anspråk. Staffan Nilsson; relsen och många statliga kommittéer Fil.dr, byggnadsantikvarie fanns en tid i palatset. Sedan Rege- Det var en gång … ringsrätten flyttade på 1930-talet har Statens fastighetsverk avslutade Utrikesdepartementet ensamt härskat i 1995 en renovering av palatset huset. som tagit sin början några år ti- Arvfurstens palats blev statligt bygg- digare. För allmänheten är det nadsminne 1935 och året därpå fick mest påtagliga resultatet av re- Byggnadsstyrelsens just avgångne ge- noveringen att fasaderna mot neraldirektör, arkitekten Ivar Teng- torget och Strömgatan färgats bom, i uppdrag att utreda en restaure- om i de ursprungliga kulörerna ring och ombyggnad av det nedslitna från 1700-talets slut. Dessutom palatsets hundra rum. har huvudtrapphuset blivit lju- Kriget kom emellan och först åren sare genom att 1790-talets mar- 1948–52 genomfördes restaureringen moreringar restaurerats efter under ledning av Tengbom och med den ursprungliga färgskalan. Masreliezkännaren Carl David Mose- På luciadagen förra året in- Erik Dietmans skulptur ‘Det var en lius som riksantikvariens kontrollant. vigdes palatsets gård efter en gång …’ invigdes på Luciadagen 2000.

Arvfurstens palats återfick i samband med Fastighetsverkets fasadrestaurering för några år sedan sin ursprungliga färgsättning från 1700-talet. 27 Kungsgården

Marieholm – residenset i det tidigare Skaraborgs län – är ett av de länsresidens som ‘blev över’ vid bildandet av Västra Götalands län den 1 januari 1997. Omfluten av Tidan, just där ån rinner I dag används Marieholm Gustav Vasas yngste son Karl var ut i Vänern, ligger Marieholm som i bland annat som hertig av Södermanland, Närke och drygt 360 år var säte för landshövding- konferensgård och i ett par Värmland; till hans hertigdöme hörde arna i Skaraborgs län. Marieholm är också Vadsbo och Valle härader i Väs- något så märkligt som en bevarad äm- av byggnaderna finns tergötland, och 1571 fick han disposi- betsmannagård från 1700-tal och tidigt Vadsbo hembygdsmuseum tionsrätt till Tunaholms kungsgård i 1800-tal och kanske det vackrast beläg- och Industrimuseet. Vadsbo härad. na av landets alla landshövdingeresi- Vid Tunaholm grundade hertig Karl dens. 1583 en ny stad, som fick namnet Ma- 28 i Tidan

riestad efter hans gemål Maria av första landshövdingarna residerade på klou tyckte att det bästa vore att flytta Pfalz. Samtidigt ändrades kungsgår- Höjentorp och Götala utanför Skara. residenset till Läckö slott och lämna dens namn till Marieholm. Men 1660 utsågs Mariestad till resi- bebyggelsen på Marieholm åt sitt öde. Denne dynamiske hertig, som i ti- densort i länet och den då nyutnämnde Alternativt kunde man tänka sig att dernas fullbordan blev kung Karl ix, landshövdingen Thord Ulfsson Bonde flytta en tillräckligt stor träbyggnad till bröt ut Värmland och sina västgöta- anvisades Marieholms kungsgård som holmen. domäner ur Skara stift som ett led i de boställe. Kuriöst nog låg inte Marie- Den ekonomiske Karl xi fastnade liturgiska striderna med brodern Jo- holm i Mariestad utan i Leksbergs för det senare alternativet och den nya han iii. En domkyrka, Mariakyrkan i socken, eftersom gränsen mellan sta- huvudbyggnaden, som var uppförd av Mariestad, började uppföras 1593. Kyr- den och landsförsamlingen gick i Ti- timmer i en våning, placerades vid går- kan, som blev färdig 1619, har fortfa- dans östra gren. Det var ett förhållande dens södra kortsida. Örneklou strävade rande heder och värdighet av domkyr- som kom att bestå ända till kommun- efter att göra en tidsenlig herrgårdsan- ka trots att Mariestad inte varit stifts- sammanslagningen 1952. läggning enligt en symmetrisk plan, av stad sedan mitten av 1600-talet. Det var inget kräsligt boställe som Marieholm. Förutom huvudbyggna- På Marieholm lät hertig Karl uppfö- den nye landshövdingen tillträdde, den lät han uppföra en flygelbyggnad i ra en mangårdsbyggnad som kom att utan en samling bofälliga träbyggnader väster som pendang till Bondes hus. kallas Stora konungsbyggningen; lik- med Karl ix:s gamla ‘konungsbygg- Om det nu var byggnadsverksamhe- nande hus hade fursten på andra plat- ning’ som corps-de-logi. Från sitt rutt- ten på Marieholm eller andra orsaker ser inom sina hertigdömen. Det var en nande residens på den vårligen och som låg bakom, men Örneklou tving- timrad byggnad på en hög stengrund höstligen översvämmade holmen i Ti- ades till slut att söka avsked från tjän- som låg på holmens norra del, på plat- dan rapporterade Bonde i sin ämbets- sten på grund av sin dåliga ekonomi. sen för nuvarande östra flygeln. I berättelse 1662 till Kunglig Majestät i Innan dess hade han dock hunnit med anslutning till ‘konungsbyggningen’ Stockholm att Marieholm var «nästan att resa en sten i parken till minne av fanns en mängd timrade mindre hus alldeles i ruin och nederfall under- sina insatser på Marieholm. Detta ått- för olika ändamål. gången varet». Men samtidigt berättar kantiga minnesmärke finns fortfaran- Karl ix dog 1611 och Marieholm landshövdingen att han har för avsikt de kvar. lämnades då mer eller mindre att för- att förbättra situationen och tänker Inte heller Örneklous skapelse hade falla. bland annat flytta dit en ny huvud- någon större framgång i kampen mot byggnad, vilket också skedde. tidens gnagande tand. Den närmast Nästan alldeles i ruin Överste Peter Örneklou tillträdde notoriska vanvård Kronan bestod sina Genom 1634 års regeringsform bilda- som landshövding i Skaraborg 1683 hus i landsorten föranledde landshöv- des Skaraborgs län som ett av de tolv och möttes av samma miserabla förhål- ding Soops hustru att i mars 1708 skri- ursprungliga hövdingadömena. De landen som Bonde på sin tid. Örne- va i ett brev: «Vi äro rät komna till ett

Huvudbyggnaden och trädgården från entrén mellan kansliflyglarna. Till vänster ligger den tidigare betjäntflygeln och till höger köksflygeln. 29 Det dekorerade 1700-talstaket togs fram och renoverades på 1950-talet.

Trädgårdssalongen, ursprungligen sal i den mangårdsbyggnad Kabinettet på övre våningen. som uppfördes 1733. 30 öde näste, när vi skall gå öfwer gålen byggt att det redan 1796 ersattes med Johan Malmsten, som var Konungens behöfver vi båtar och husen äro alltför den nuvarande flygelbyggnaden. Ome- befallningshavande i Skaraborgs län ängsliga … » delbart norr om betjäntflygeln byggdes 1866–79, var den siste landshövding 1765 en förrådsbyggnad och samtidigt som hade Marieholms kungsgård med Karolinsk herrgård uppfördes mittemot denna stallet som omgivande gårdar som så kallat jord- i timmer en pendang i väster. bruksboställe. Skaraborg var en av lan- Karl ix:s ‘konungsbyggning’ skattade År 1808 beslöts att två kansliflyglar dets mest inkomstbringande landshöv- slutligen åt förgängelsen när den helt skulle byggas på ömse sidor om infar- dingebeställningar och avkastade un- sonika blåste omkull i en orkan som ten till Marieholm. Den östra flygeln, gefär 40 000 kronor om året. Det var drabbade Marieholm i januari 1724. På som inrymde landskansliet, byggdes en avsevärd summa på den tiden och grundmurarna uppfördes fyra år sena- 1811 på grunden till Karl ix:s ‘Stora kan jämföras med utrikesministerns re en ny kanslibyggnad. konungsbyggning’. Två år senare stod lön som var en av statsförvaltningens Två år senare godkändes ritningarna den västra flygeln, med lokaler för högsta och uppgick till 24 000 kro- till en helt ny huvudbyggnad, som stod landskontoret och ränteriet, färdig. De nor. Malmsten, som var professor i färdig 1733 ungefär på platsen för Ör- båda flyglarna disponeras nu av Vadsbo matematik, var länets förste ofrälse neklous hus. museum. hövding. Det nya residenset, som uppfördes År 1851 tillträdde Anders Petter År 1883 väcktes förslag om att flytta av timmer, utformades som en karo- Sandströmer sitt ämbete i Mariestad ef- länsstyrelsen till Skövde, som tack vare linsk herrgård där husets mittaxel upp- ter att tidigare ha varit landshövding i järnvägen låg betydligt bättre till än tas av förstuga och en utbyggd sal. På Jämtland. Den nye hövdingen fann Marieholm, där tjänstelokalerna dess- ömse sidor om mittpartiet fanns stugan på Marieholm för trång och utom var dåliga och otillräckliga. I det- bostadssviter. Den högra sviten var lyckades övertala höga vederbörande i ta kritiska läge donerade Mariestads mannens medan hustrun bebodde den Stockholm att bygga på det gamla hu- stad för evärdelig tid en tomt i staden vänstra. Av dessa är den högra sviten set med en övervåning. Arkitekt för för länsstyrelsens behov. Efter riks- bäst bevarad i dag. ombyggnaden var den flitige Johan dagsbeslut 1893 började ett nytt lands- På framsidan fanns två korta flyglar Fredrik Åbom, som vid den här tiden statshus att byggas 1895, samma år som och den rödfärgade byggnaden täcktes var konduktör vid Överintendentsäm- en förödande eldsvåda härjade Marie- av ett tegeltak. Drygt tjugo år senare betet i Stockholm. Genom denna om- stad. Huset stod färdigt påföljande år. byttes tegeltaket ut mot plåt och bygg- byggnad fick husets exteriör i allt vä- Inför Fabian De Geers tillträde som naden putsades. sentligt sitt nuvarande utseende. landshövding 1906 gjordes en grundlig Omdaningarna av Marieholm fort- Med den nya våningen tillfördes re- renovering av residenset under ledning satte under hela 1700-talet och ett sidenset en stor bankettsal, en salong av Torben Grut, Stockholms stadions stycke in på följande sekel. År 1742 er- samt ytterligare sällskapsrum, gästrum arkitekt, som själv var bördig från Ska- sattes Örneklous västra flygel av den och några bostadsrum för landshöv- raborg. Bland annat skapades då en- nuvarande köksflygeln och 1756 fick dingen. tréhallen samt den nuvarande stora landshövding Bondes flytthus lämna Landshövdingarnas lön bestod tidi- matsalen på bottenvåningen genom plats för en ny byggnad med bostäder gare i avkastningen av Marieholms sammanslagning av tre mindre rum. för betjäningen. Huset var dock så illa kungsgård och omgivande gårdar. Karl De Geer efterträddes 1917 av direktö-

Från stora bankettsalen på övervåningen ser man genom Den forna privatmatsalen. övre hallen och salongen mot kabinettet. 31 Stora matsalen på bottenvåningen. ren för Finspångs styckebruk Axel Ek- Från hallen kommer man in i träd- möbler. Till höger om hallen ligger man och även vid detta landshövdinge- gårdssalongen, som är den ursprungli- först en salong som är möblerad med skifte gjordes betydande ombyggnader ga salen från 1733. Det målade 1700- sengustavianska möbler. Där innanför och reparationer i residenset. Samtidigt talstaket togs fram och renoverades på finns ett kabinett som domineras av en flyttade Vadsbo museum till residens- 1950-talet. Målade tak finns också i yt- empiresäng med sänghimmel. holmen. terligare några rum på bottenvåningen Till vänster om övre hallen ligger, – i vardagsrummet, vardagsmatsalen innanför ett par mindre salonger, hu- Husesyn och i det rum som tidigare var lands- sets största rum, den stora bankettsa- Karl Frithiofson blev landshövding i hövdingens arbetsrum. len, som har en påtaglig senempireka- Mariestad 1967 och i samband med Till vänster om trädgårdssalongen raktär. hans utnämning renoverades residen- ligger stora matsalen som alltså kom I dag är Marieholm, som blev statligt set, och byggnaderna på Marieholm till i början av 1900-talet. Dess främsta byggnadsminne 1935, inte längre lands- fick då den nuvarande gula färgen med prydnad är ett barockskåp med glas- hövdingeresidens sedan Skaraborgs län vita detaljer. Karl Frithiofson stannade dörrar som innehåller pjäser ur Rör- den 1 januari 1997 gick upp i det nybil- på sin post i nästan tjugo år och under strands porslinssamling. dade Västra Götalands län som har Gö- hans tid byggdes flera av flygelbyggna- Trappan på bottenvåningen leder teborg som residensstad. ■ derna om. Bland annat förvandlades upp till övre hallen som har karaktären Staffan Nilsson; stallet till utställningshall för Vadsbo av ett stort mottagningsrum och är Fil.dr, byggnadsantikvarie museum. möblerad med förgyllda gustavianska 32 « … allt ifrån Skaraborg»

I samband med artiklarna om våra länsresidens har vi de senaste åren även skrivit om matkultur med lokal anknytning och presenterat recept som skulle kunnat kom- ma från länsresidensets kök. Då vi nu hunnit till före detta Skara- borgs län och Mariestad tar vi som ut- gångspunkt för måltiden Mariestads stadsvapen, som visar ett nötkreatur som kliver ur vattnet efter en stärkan- de simtur. Vi föreställer oss att djuret simmat in upp utan att det får koka igen. Salta den och koka ihop ytterligare till en i Tidan utifrån Vänern, där det till- och krydda med vitpeppar och dragon. simmig sås. Smaka sedan av såsen med bringat eftermiddagen med att beta på Rör samman äggulor och grädde i en socker och 12-procentig ättikssprit tills den alldeles utanför staden belägna skål och slå den heta soppan över. Ser- balansen mellan syran och det söta Dillön. Huvudrätten är därmed given: vera sedan med stekta brödkrutonger känns lagom. Såsen mixas så med stora kokt kalv i dillsås – en klassiker bland och små bitar knaperstekt bacon. mängder mycket finskuren dill så att svensk husmanskost, som alltså inte den blir helt grön. Krydda med salt och saknar lokal anknytning. peppar och lägg tillbaka köttet i såsen Skaraborgs län var, förutom för sina Dillö-kalv och låt allt bli genomvarmt. Garnera musikanter, även känt för sin mejeri- 1 kg grytbitar av kalv sedan med färska dillkvistar och severa industri och då främst sin osttillverk- 1 stor gul lök med kokt potatis. ning. Så varför inte som förrätt välja en 2 medelstora morötter ostsoppa från Billingen och Falbygden. 1 bit rotselleri Efteråt kan man runda av med små 1 purjolök Kållandsöpäron i ingefära gyllene ingefärspäron efter ett gam- salt och peppar 4 medelstora fasta päron malt recept från Kållandsö. 2 bitar färsk ingefära dillö-sås 1 vaniljstång Kalvbuljong sockerlag av 4 dl vatten Ostsoppa från Billingen Ättikssprit och 2 dl socker ca 200 g riven ost, t.ex. Billinge strösocker 3 dl riven kavring 1 liter kalvbuljong 3 dl vispgrädde 100 g riven blockchoklad 1 finhackad gul lök salt 1 msk socker 1 finhackat litet äpple vitpeppar Vispgrädde smör 1 knippa dill 2 msk vetemjöl Koka en simmig lag av vatten och 2 äggulor Skär grönsakerna i lagom stora bitar socker smaksatt med ingefära och va- 1 dl vispgrädde och lägg dem tillsammans med gryt- nilj. Skala päronen och koka dem mju- 1 tsk dragon bitarna i kokande vatten. Skumma väl ka i lagen. Päronen får kallna i lagen salt och peppar och låt det hela koka sakta under lock och gärna stå över natten. Servera pä- tills köttet är så mört att det nästan fal- ronen på en bädd av riven block- Fräs lök och äpple i en kastrull utan att ler sönder. Prova med en sticka. choklad och riven kavring som blan- de tar färg. Strö över mjölet och späd Tag upp köttet och koka ihop bul- dats med lite strösocker. Garnera med med buljongen och låt det hela koka jongen till cirka en halv liter som sedan vispad grädde. några minuter. Rör ner osten och hetta silas genom ett durkslag. Sätt till gräd- Hans Landberg 33 Ett målat tak Nytt residens från 1600-talet i Sydafrika

Vid renoveringen av Svea Sydafrikas regering samlar sin hovrätts lokaler i Rosenhanes- verksamhet till Pretoria och ka palatset på Riddarholmen i NOTISER Sveriges utrikesförvaltning Stockholm har tidigare okända behöver ett nytt ambassad- takmålningar kommit i dagen. residens i staden. Trots att byggnaden har Fastighetsverket, har därför förändrats och byggts om ett arrangerat en arkitekttävling, flertal gånger sedan 1600-talet där uppdraget är att utforma gömmer den fortfarande orör- två friliggande byggnader da kulturskatter. samt inredning. I en inbjuden Målningen upptäcktes av tävling deltar fem svenska konservatorn och dekorations- arkitektkontor. målaren Lennart Tjärnberg Ny slottsarkitekt De tävlande är: Erik An- som tidigare arbetat med Fastighetsverket har i samråd dersson, arkitekt och Magnus bland annat renoveringen av med Riksantikvarieämbetet Ståhl, inredningsarkitekt; Åke Kina slott. Den nyupptäckta och Ståthållarämbetet förord- Bejne, arkitekt och Solweig målningen består av en stor nat Johan Celsing till ny Sörman, inredningsarkitekt; oval i takets mitt och rundlar slottsarkitekt för Stockholms Anders Landström, arkitekt i varje hörn. slott efter avgående Ove och Jonas Bohlin, inrednings- I rummet finns även 18 Hidemark. Celsings uppgift arkitekt; Anna-Karin Edblom, sedan tidigare kända väggmål- blir att förvalta och bygga arkitekt och Beban Nordh och ningar med allegoriska motiv vidare på Kungl. Slottet. Ann Morsing, inredningsarki- från Westfaliska Förordnandet är på sex år. tekter; Gunnar Mattson, arki- freden. Schering Johan Celsing har varit tekt och Åke Axelsson, inred- Rosenhane del- verksam arkitekt i nära 20 år ningsarkitekt. tog som svensk med kontor i Gamla stan. Genom arkitekttävlingen diplomat i freds- Bland Celsings verk märks om ambassadresidenset i förhandlingarna Bonnierhusets konsthall i Pretoria uppmärksammar 1648. Palatset lät Stockholm, Millesgårdens Fastighetsverket tävling som han uppföra på konsthall på Lidingö, en upphandlingsform och Riddarholmens Museum Gustavianum i tävlingen är också ett led i högsta punkt Uppsala och en paviljong till satsningarna under arkitek- efter ritningar av vårens Bomässa i Malmö. turåret 2001 . Nicodemus Tessin d.ä. 1653. Oftast har det rört sig om I dag är Svea hovrätt hyres- byggnader som ska fungera i gäst i palatset och det är för befintliga miljöer, en erfaren- dess räkning som Fastighets- het som nu kommer väl till verket genomför renoveringen pass. Johan Celsing räknar och ombyggnaden. med att parallellt kunna fortsätta arbetet med samtida byggnader från sitt eget kontor.

34 Kungl. Hovkapellet Folkrörelse får ny repetitionslokal i gammal kasern

Nu börjar Statens fastighets- Svenska Turistföreningen verk renovera Operans flyttade i höstas in i nya kon- rotunda i Stockholm. När torslokaler i Amiralitetshuset arbetet är klart ska lokalen bli på Skeppsholmen i Stock- Kungl. Hovkapellets repeti- holm. Amiralitetshuset tionslokal och fasta arbets- började byggas 1647 och togs plats. Den ska också kunna i bruk 1650. Ursprungligen användas för teaterföreställ- inrymde huset amiralitetets ningar och även hyras ut till kansli och sammanträdessal Operakällaren för större fest- samt på översta våningen evenemang. segelmagasin. Amiralitets- Det omfattande renove- huset har sedan genomgått ringsarbetet har föregåtts av flera ombyggnader och varit ett stort antal klimat- och bland annat arkiv, spannmåls- akustikprov, utförda som full- magasin och kasern. Inför skaleexperiment och i nära omvandlingen till moderna samarbete med Hovkapellets kontorslokaler har byggnaden musiker. genomgått omfattande reno- Fastighetsverket svarar nu veringsarbeten och försetts för att klimatologiskt anpassa med nya installationer för el lokalen för såväl röst som trä- och data. och bleckinstrument, vilka alla Svenska Turistföreningen är ställer olika krav på optimala en av Sveriges största ideella Vad skrev vi om? fuktighetsförhållanden. organisationer med cirka På Fastighetsverkets hemsida Lokalen ska också ges en 300 000 medlemmar. Före- – www.sfv.se – hittar du, akustik som passar såväl ningen bildades 1885 av en förutom aktuell information Hovkapellets dagliga repeti- grupp geologistuderande i om olika projekt, även fakta tionsarbete som stora festeve- Uppsala under mottot «Känn och historik kring de bygg- nemang. ditt land» och ändamålet «att nader vi förvaltar. På hem- Den i dag helt sönderrosta- främja svensk turism och spri- sidan finns dessutom ett de, mjukt rundade fasaden da kännedom om land och register över alla artiklar som mot Karl xii:s torg byts ut och folk». Föreningen blev pionjär publicerats i de 28 nummer av förses med värmeglas, utan att inom svensk turism och växte Kulturvärden som kommit ut rotundan exteriört förlorar sitt snabbt till en folkrörelse inom sedan våren 1994. Innehållet i ursprungliga utseende. natur- och kulturturism. artiklarna redovisas i ett Interiören får – av akustiska mycket kort referat. skäl – nya, böljande väggar där Du kan även med hjälp av samtidigt ny ventilation byggs en sökfunktion leta fram in. Operans rotunda ritades av artiklar om en speciell bygg- arkitekten Peter Celsing som nad, arkitekt eller annat ämne. en tillbyggnad till operahuset. På hemsidan kan du också Den stod färdig 1961 och är, ta del av Fastighetsverkets liksom operahuset, i dag bygg- pressreleaser och läsa om nadsminne. senaste nytt. Arkitekter för det nuvarande renoveringsarbetet är Stadion arkitekter ab genom Thomas Varhelyi.

35 POSTTIDNING B Returadress: Box 2263, 103 16 Stockholm

Gammalt stall får nytt liv

Till sommaren öppnar ett nytt skulp- verk har låtit bekosta avgjutningar av sparkat och gnagt. Golvet och entré- turmuseum i Dragonstallet vid Drott- originalen, ett arbete som påbörjades trappen har klätts med gotländsk kalk- ningholms slott. Museet ska visa skulp- 1992. Till sommaren finns avgjutning- sten och förstärkts där de tunga skulpturer av den flamländske skulptören arna på plats i slottsträdgården, och turerna ska placeras. Planeringen av lo- Adriaen de Vries (1556–1627). Skulptu- originalskulpturerna i det nya museet. kalen har skett i nära samarbete med rerna – krigsbyten från Stallet, en gulput- Nationalmuseum och Drottningholms Danmark och Prag – sad stenbyggnad i ett slottsförvaltning, som kommer att sva- har stått i Drottning- plan för cirka 100 häs- ra för museets drift. ■ holms slottsträdgård tar, uppfördes 1816 Hans Landberg sedan Nicodemus Tes- och har renoverats sin d.y. placerade dem varsamt så att rummet Prenumerera på där på 1680-talet. I dag i stort sett åter kan är de 32 bronsskulp- upplevas som det såg SFV KulturVärden turerna hårt åtgångna ut under stalltiden. Mot en expeditions- och porto- av väder och vind och Väggarna har kalkats avgift på 200 kronor får du fyra risken finns att de helt med ren kalkfärg och nummer av SFV KulturVärden. förstörs om de inte på pelarna, målade i Ring 08-696 70 00 och beställ kommer inomhus. grå linoljefärg, kan din prenumeration. Statens fastighets- man se var hästarna 36