Linköpings Slott – Mer Komplext Än Någon Kunnat Ana
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Linköpings slott – mer komplext än någon kunnat ana Redan omkring år 1100 blev Linköping säte för biskopen i ett vidsträckt stift som omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland. Biskopsgården från 1100- talets början finns fort- Då Fastighetsverket 1995 beslutade att farande delvis bevarad Redan i augusti 1994 hade arkeolo- putsa om Linköpings slotts slitna fasa- giska undersökningar påbörjats i norra der, som stått orörda sedan 1930-talet, och ingår i de äldsta delarna längans bottenvåning. Tre rum som gavs möjlighet att göra en noggrann av Linköpings slott. varit arkiv och verkstad åt Byggnads- undersökning av murarna. Undersök- styrelsen hade rymts ut för att i framti- ningarna blev betydligt mer omfattan- den möjligen hysa ett slottsmuseum. de än någon kunnat föreställa sig, och stället – i sina äldsta delar – gå tillbaka En arkeologisk provundersökning be- då resultatet nu är analyserat betyder till början av 1100-talet. ställdes av Statens fastighetsverk, och det att hela byggnadshistorien har fått Den nya dateringen gör att slottet i Östergötlands länsmuseums arkeolo- skrivas om. Slottet som tidigare date- dessa delar nu kan räknas som Sveriges ger fick uppdraget att undersöka en rats till mitten av 1200-talet visade sig i äldsta bevarade profana byggnad. mindre murverksyta och dokumentera 3 en provgrop i golvlagren. En veckas stora renoveringen. Förre landsantik- de flesta var omöjliga att förstå. förundersökning övergick raskt i en varien Bengt Cnattingius undersök- Vi trodde till stora delar på Cnat- halvårslång utgrävning och byggnads- ningar, som var omfattande men ändå tingius byggnadshistorik, och som en arkeologisk dokumentation av de två otillräckliga, resulterade i en bygg- följd av det trodde vi också att vissa fa- östra rummen. Ett av rummen ingick i nadshistorik som betraktats som ‘san- sader var ‘rallysträckor’, det vill säga ett torn och var relativt lättolkat, me- ning’ ända in på 1990-talet. skulle bestå av ett enhetligt murverk dan det yttre rummet var fullständigt Den bruna kalkputs som täckte Lin- som var lätt att dokumentera. omöjligt att få någon ordning på. Det köpings slott i mer än 60 år har haft Ack vad vi bedrog oss! Även till- berodde på att de olika väggarna i rum- den stora förtjänsten att den inte skadat ståndsgivande myndighet trodde på met hade murats under olika århund- det underliggande murverket. När den Cnattingius version och hade svårt att raden, vilket vi med full säkerhet har skulle tas ner kunde den även knackas förstå att vår kostnadsberäkning be- kunnat konstatera långt senare! av för hand utan alltför stor möda. hövde bli så hög. Den blev ännu högre Vintern 1995 fick arkeologerna i innan det var färdigt, mycket högre. En total undersökning uppdrag att beräkna vad en total mur- Men resultaten har också överträffat av murarna verksdokumentation av slottet skulle våra vildaste förväntningar. Hur skulle man kunna förstå när alla kosta. Den flagnande putsen på mur- Två sommarsäsonger på byggnads- förändringar i murverket hade gjorts? verket studerades, speciellt där Cnat- ställningarna för sex arkeologer gav ett Vilket var först och vad kom sedan? tingius hade markerat skarvar och öpp- enormt grundmaterial. Vi ritade allt i Vådan av att enbart studera en begrän- ningar i putsen. Vilken betydelse hade skala 1:20 och tog murbruksprover sad del av en byggnad blev mycket alla dess halva öppningar som hade från varje parti som skilde sig från om- påtaglig. Det var just vad som hade markerats bredvid och över varandra? givningen. Vi utvecklade metodiken gjorts för 60 år sedan vid den senaste Somliga var lätta att gissa sig till men och förfinade möjligheterna till bear- 4 Linköping från sydväst på 1690-talet - detalj av ett kopparstick i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna. På bilden namnges slottet (arx regia), domkyrkan, rådhuset (curia) och landsförsamlingens kyrka Sankt Lars samt, utanför staden, kyrkorna i Rystads och Törnevalla socknar. Dahlbergh citerar i sitt verk en äldre inskription i kyrkan som gör gällande att kyrkan grundades år 813 under kung Björn iii. I dag vet vi att byggnaden är från början av 1100-talet – vilket är gammalt nog – och att de äldsta delarna av det intilliggande slottet är lika gamla. för linköpingsbiskopens tingius gav källaren står sig bra. Men sexton gods nämns Lin- det finns alltså äldre delar som han köpings gård. Den bis- missade. kopsgården finns fortfa- I slutet av 1200-talet förlängs kalk- rande delvis bevarad och stenshuset, med det nya byggnadsma- är inbyggd i slottets västra terialet tegel, till en 29 m lång länga. länga. De bevarade delar- Ett fristående tegeltorn i öster nära bo- na utgjorde en representa- gårdmuren byggs som ett riddartorn tionsbyggnad av kalksten med krenelerad skyttevåning överst, – ett pallatium i två vå- och har faktiskt en furstbiskop som ningar. Nedre våningen byggherre. Cnattingius trodde att te- hade kök och brunnsrum geltornet hade tillkommit vid 1300-ta- i södra delen och en borg- lets mitt, men undersökningen visar att stuga i norra delen. Över- tornet är i bruk år 1300 och då framstår våningen bestod av en biskop Bengt Birgerson som den lämp- stor sal. Samma indelning ligaste kandidaten. Linköpings grun- återfinns även vid Erke- dande räknas från 1287 då franciskaner- bispegården i Trondheim klostret grundades av Magnus Ladulås från 1160-talet. och invigdes av biskop Bengt. Dessut- Dessutom fanns den om anses Bengt Birgerson ha skänkt nordvästra källaren och folkungalejonet till staden som vapen. möjligen ett bostadstorn Det finns ännu bevarade avtryck av vars grund Bengt Cnat- stadssigillet från år 1300. tingius hittade strax väster Ytterligare en byggnad verkar höra om pallatiet på 1930-talet. ihop med sekelskiftet 1300, en liten rest Murarna i nordvästra av en byggnad som vi fann i södra läng- betning, och resultaten kom steg för källaren och i kalkstenshuset har stora ans östra fasad. Den har troligen varit steg efter två års pusslande. likheter med den intilliggande dom- en stiglucka för passage mellan yttre Vår huvudtes var: Det enda bygg- kyrkans äldsta bogårdsmur. Det fanns borggården och kyrkogården. nadsmaterial som med säkerhet är ori- ett murbruksprov taget ifrån bogårds- Den fjärde byggnadsfasen verkar ha ginal i en byggnad är murbruket, allt muren 1990, och tunnslipsanalyser av samband med en stor brand som leder annat kan vara återanvänt. proverna från huset och muren visade till att man bygger om kalkstenshuset – En relativ murbrukskronologi ska- mycket stora likheter. en ombyggnad som överhuvudtaget pades för hela slottet och nu vet vi hur Eftersom bogårdsmuren borde vara inte har beskrivits av Cnattingius. Vi slottet har vuxit fram under 900 år. lika gammal som den äldsta domkyr- kan som byggdes vid 1100-talets bör- Biskop Gisles gård jan, betyder det att även biskopens Linköpings slott består i dag av tre kalkstenshus bör ha byggts under 1100- längor kring en öppen gård. De äldsta talets första hälft. Biskop Gisle, den delarna av slottet ansågs vara den södra förste med säkerhet historiskt belagde källaren, men vi upptäckte att resterna biskopen, som var biskop i cirka 30 år, av en äldre kalkstenskällare fanns i skulle kunna vara en trolig byggherre nordvästra hörnet av slottet. Den hade till Linköpings gård. byggts om med samma murbruk som den södra källaren var byggd med. Bengt Birgerson bygger till Den äldsta bilden av Linköpings slott. Alltså måste den nordvästra vara den Den södra kalkstenskällaren däremot Detalj av en spionkarta från 1564 av äldre av de två. kan ha tillkommit under biskop Ambrosius Toms. Originalet finns på I påven Alexander iii:s skyddsbrev Bengts tid. Den datering som Cnat- Vaxholms Fästnings Museum. 5 har med hjälp av en inmurad bjälke, ning med lastlucka, stora fönster i byggnadskroppar som Johan iii ansetts daterad med dendrokronologi, kunnat översta våningen och sedan allt mindre vara upphovsman till. Ett bruk som ser datera bruket som använts i denna fönster ju närmare marken våningar- gult och medeltida ut borde inte finnas byggnadsetapp till slutet av 1300-talet. na ligger. Även uppvärmningsanord- högre upp i byggnaden än det vitaktiga En tredje våning byggs på kalkstens- ningar med varmluftskanaler och en bruk som förekommer i de underlig- huset och dessutom en hög tornlik- utslagsvask av kalksten liknar Glim- gande våningarna. Lösningen på pro- nande byggnad med trappstegsgavlar mingehus. blemet kom några år senare. ovanpå den norra 1200-talsdelen. Det Johan iii lät uppföra en hög tredje norra huset som av Cnattingius datera- Vasasönerna och våning, en kungsvåning, ovanpå den des till 1400-talets senare del blev alltså renässansslottet renässansvåning som hans far hade äldre då den undre delen visade sig Vasatiden inträder med Gustav Vasas byggt. Stora trapptornet på inre borg- vara från sent 1200-tal och den påbygg- triumf 1527 då biskop Hans Brask har gården kom till för att man skulle kun- da delen från sent 1300-tal! flytt till Polen och det ska firas jul i na nå den nya tredje våningen. Entré- Linköping. Kungen låter då «tilpynta dörren till trapptornet var på tornets 1400-talets ringmur salen med glasfenster». De relativt små norra sida och för att underlätta kom- Vid Linköpings gård uppfördes vid fönsteröppningarna har vi återfunnit munikationen mellan brunnsrum och 1400-talets slut en ringmur och ett stort på västra fasaden i bjälklagshöjd, mel- kök i bottenplanet och de övre planen hus i sydväst. Även då det gällde denna lan de två övre planen. På 1540-talet, togs en ny dörröppning upp i köksväg- etapp trodde vi först att den äldre när biskopshuset ska göras om till ett gen. Mäster Olof Andersson tornbyg- byggnadshistoriken var riktig. Men det kungshus sätts dessa fönster igen. gare nämns i källorna 1587 och 1588. stämde inte med de stötfogar mellan Gustav Vasas stora ombyggnad be- Byggmästare är Arent de Roy och mu- murverken som Cnattingius hade an- står av att göra om de tre låga våning- rarmästaren hette Ambrosius. Entré- fört som stöd för flera olika uppdel- arna i den befintliga byggnaden till en dörren in till tornet och västra längan ningar av byggnaderna.