"... men med larde män på latin" Latinska inskrifter i Monica Eriksson

"Ur graven behärskar du ännu halva Europa", säger klosterskolor stängdes och skolväsendet förföll. Men Esaias Tegnér om latinet i dikten Språken, 1814.Visst de lutherska prästerna måste kunna latin ordentligt har han ratt, det latinska språket är synnerligen livs- for att bedriva bibelstudier, och i det kungliga kan- kraftigt. Latinet fungerade som internationellt språk i sliet måste man ha skrivkunnig personal som behars- Europa under mycket lång tid och ar fortfarande i kade latin. I Tyskland blomstrade humanismen på högsta grad levande, i de romanska språken och i 1540-talet. Detta fick stor betydelse för latinkun- mängder av låneord i alla europeiska språk. Latinets skapernas anseende och betydelse. historia är kortare i Sverige än i de flesta andra län- Under 1500-talets senare del återfick latinet myck- der, men den omfattar ändå nästan iooo år. et av sin tidigare stallning. Gustav Vasas söner Erik Lange befann sig Sverige utanför den europeiska och Johan hade utmärkta latinkunskaper. Skolvasen- kulturgemenskapen. Vid Ansgars besök i Birka på det byggdes åter upp. Högadliga ynglingar fick möj- goo-talet lästes massa dar på latin, men det var forst lighet att skaffa sig ordentlig utbildning. Johan III på 1000-talet som latinet genom missionen fick riktigt grundade i Stockholm ett kollegium som var den en- fotfaste har. Vid mitten av 1200-talet utvidgades an- da högre utbildningsanstalten i Sverige tills Uppsala vändningen av latin, inom kyrkan och inom skol- universitet, som länge varit stängt, åter öppnades undervisningen som var organiserad av kyrkan. 1593. Vid Johan 111:s kollegium verkade Laurentius Svenska studenter och präster reste utomlands och Norvegus, "Klosterlasse", som i hemlighet var jesuit. kom hem med förbättrade latinkunskaper, ofta aven Latinsk poesi och latinsk talekonst blomstrade. med latinska handskrifter. Dominikaner och francis- Under stormaktstiden blev latinets stallning ännu kaner grundade kloster i staderna. Där kopierades starkare. Nu behövde Sverige latinet for att kunna handskrifter. I klostren fanns också många som själva göra sig gällande. Stormaktens diplomater använde författade. Latinet blev aven forvaltningsspråk. Men sig av latin. Skolorna rustades upp, och på 1620-talet den viktigaste användningen av latin i Sverige under fick vi våra första gymnasier. Undervisningen var på medeltiden var den litterära. Främst gäller det den latin, läroböckerna likaså. Ämbetsmännen hade lart liturgiska diktningen, så småningom också histo- sig latin ordentligt i skolan. Prästerna larde sig också rieskrivningen. latin grundligt. Gustav II Adolf och Kristina var kan- Högre undervisning var det klent beställt med i da for sina utmärkta latinkunskaper. Det humanisti- Sverige under medeltiden, men många studerade i ska bildningsidealet stod högt i kurs. utlandet. Uppsala universitet tillkom först 1477. Latinet användes också som litteraturspråk. 1600- Efter reformationsriksdagen I 5 27 upphörde man talets sista decennier ar vår latinpoesis glansperiod. så småningom att läsa massan på latin. Kloster och Georg Stiernhielm, som "larde muserna att sjunga Huset adlar inte ägaren utan ägaren adlar huset, säger inskrqten vid Skottgränd 3. Foto Ateljé Larsson rc)oi, i SSM.

och spela på svenska", hade 20 års erfarenhet som vända latin: man nådde direkt en internationell pub- framstående latinsk skald när han började sin verk- lik, där alla behärskade samma språk, och man hade samhet som svenskspråkig diktare. tillgång till en vetenskaplig terminologi. Det var under 1600-talet omtyckt att sätta upp la- Under hela 1700-talet skrevs litteratur på latin i tinska inskrifter och tänkespråk över portar, på hus, Sverige, parallellt med den svenskspråkiga litteratu- på slott och gårdar. ren. Poesins språk blev i första hand svenska, men På 1700-talet upphörde latinet efter hand att den latinska vältaligheten blomstrade och var under användas som diplomatspråk. Den litterära an- hela r 7oo-talet av förnämlig klass. En betydande för- vändningen däremot fortsatte, och antalet latinska fattare vars litterära verk är nästan enbart skrivna på avhandlingar till och med ökade. Man började latin är Emanuel Swedenborg. ifrågasätta latinet som undervisningsspråk. Bland Under 18oo-talet awecklades efter hand, i olika vetenskapsmännen såg många, däribland Carl von takt och av olika skäl, användningen av latin inom un- Linné, fortfarande de många fördelarna med att an- dervisning, kyrka och litteratur. (Har ar nedlagda de jordiska kvarlevorna av svenska Latin i munkar av den helige Dominicus orden i Gamla stan, påträffade under grunden till Sankt Nicholai skolas I Stockholm kan vi varje dag läsa latin i inskrifter på nya byggnad år 1932. Må de vila i frid.) byggnader och monument. Inskrifter från olika tider ger oss en liten latinövning under en vandring i sta- Vid Tyska skolgrand 4-6 låg på 1600-talet Tyska sko- den. Till största delen rör vi oss i Gamla stan och på lans första lokal. Over porten till nummer 6 finns i en Riddarholmen, men utflykter på malmarna förekom- kartusch en inskription som berättar om skolan. Den mer också. Vi väljer denna gång med få undantag lati- sattes upp 1670 i samband med att skolan byggdes till, ninskrifter som finns utomhus. och dar kan man läsa: Vandringen börjar i Gamla stan. På huset Vaster- långgatan 65 kan man i kartuschen ovanför porten DUM SCHOLA TEUTONICI COETUS läsa årtalet 1660 och SOL1 DE0 GLORIA (åt Gud EXSTRUCTA VIGESCIT / EXSURGET allena aran). Darovanför står I H S, som kan läsas STUDIIS GLORIA IUSTA PIIS som ett grekiskt Kristusmonogram eller som IESUS HOMINUM SALVATOR gesus människornas fral- (Så länge den av Tyska församlingen uppbyggda sko- sare). Vidare ser man initialerna P H A H S, vilka till- lan blomstrar, skall med redliga studier sann ära vin- hör kladeshandlaren Peter Hansson och hans hustru nas.) Inskriptionen ar skriven på vers, elegiskt dis- Anna Steker. De var mycket förmögna och lat 1660 tikon. Den ar skriven med omväxlande stora och små renovera huset. Dessutom skänkte de en ståtlig pre- bokstäver, och om man plockar ihop de stora bokstä- dikstol till Tyska kyrkan. Predikstolen finns fortfa- verna får man årtalet 1670. rande i kyrkan. Vi går in på Tyska kyrkans kyrkogård. Over kyrkans Papistkyrkan kallas ett hus vid Baggensgatan 27. Det södra portal finner vi inskriptionen VERBUM DO- beboddes i slutet av 1500-talet av skotten Anders MINI MANET IN AETERNUM (Herrens ord för- Keith med fru Elisabeth Birgersdotter Grip. De var blir i evighet). Orden ar hämtade ur Petrus första nara vänner till Johan III. Sigismund inköpte huset brev, 1:2 j. för att man dar skulle läsa katolsk massa. Ovanför I samma kvarter, på gården Svartmangatan 20, porten finns Keiths och hans hustrus vapensköldar finns en inskrift som berättar om händelser långt till- och texten AUXILIUM NOSTRUM A DOMINO baka i tiden. Har låg Svartbrödraklostret, och har har (Vår hjälp kommer från Herren). man funnit rester från klostrets begravningsplats. Vid Skottgrand j finns ovanför porten en tavla med Man begravde svartbröderna på nytt längst in på går- texten NON DOMUS DOMINUM / SED DOMI- den till huset, som nu tillhör Storkyrkoskolan. På NUS DOMUM / 1627 (Huset adlar inte ägaren, gravhallen står: utan ägaren adlar huset). Gabrielska huset ligger vid Bollhusgrand j. En in- HIC POSITAE SUNT RELIQUIAE MORTALES skription ovanför porten ar till största delen på svens- MONACHORUM SVECORUM ORDINIS ka men innehåller några latinska meningar: BEATI S(ANCT1) DOMINICI IN PARTE ANTIQUA OMNES SPERANTES IN EUM (Saliga alla de som URBIS SUB FUNDAMENTIS NOVARUM hoppas på honom) och IN MANIBUS DOMINI AEDIUM (S)CHOLAE S(ANCT1) NICHOLAI SORSQ SALUSQ MEA (I Herrens händer ligger INVENTAE ANNO DOMINI MCMXXXII mitt öde och min välgång). REQUIESCANT IN PACE Nu går vi upp på Slottsbacken, och flera latinska inskrifter finns inom synhåll. Över Kungliga slottets På andra sidan av obelisken finns en svensk över- södra portal finns en lång inskrift: sättning: Gustaf III beslöt efter återvunnen fred MDCCXC (1790) Gustaf IV Adolph uppreste REGI OPTIMO FELICI PI0 SEMPER MDCCXCIX (1799) detta minne af AUGUST0 / ARCTOI ORBIS SPLENDORI borgerskaps trohet och nit under kriget. PATRI PATRIAE / CAROL0 X11 / CUIUS VIRTUS INVICTA / HERCULEO NIXU / AD På Storkyrkans östfasad finns en stor inskription som SUMMUM EUM PERDUXIT GLORIAE tillkom på lpo-talet, i samband med Carlbergs om- CULMEN / VITAM ET VICTORIAM / SUECIA byggnad av kyrkan. Den berättar om kyrkans bygg- INDEFESSE PRECATUR / STET FORTUNA nadshistoria och lyder: DOMUS ET AVORUM NUMERET AVOS Haec aedes sacra / Exstrui coepta a Pro-Rege Birgero Jarl / Anno a Chr:Nat: MMCCXIV / A (Sverige ber utan att förtröttas om liv och seger åt Flammis, quae urhem saepius populatae sunt konungen, den utmärkte, lyckosamme, fromme och intacta / Fulmine afflata annis MDLXVII & alltid vördnadsvärde Karl XII, den nordliga världens MDXCV / Magno hominum pavore, sed ve1 nullo stolthet, faderneslandets fader, vars oövervinnerliga ve1 levi detrimento / Pio Regis g1orios:mem: tapperhet under herkulisk kraftansträngning fort ho- GUSTAV1 I. Zelo / A Superstitionibus Papisticis nom till ärans högsta höjd. Må husets lycka bestå och A:MDXXVII repurgata. / Jussu Eiusdem Regis et rakna släktled efter släktled.) Inskriftens sista rad är Regni Statoris, / ne nimia propinquitate arci inspirerad av en rad hos Vergilius Georgica (IV: 209): officeret, a parte hac orientali truncata. / Sed quod Stat fortuna domus, et avi numerantur avorum. longitudini demtum, latitudine pensatum / Chorus ad amplitudinem Templi utrinque extensus. / I slottets norra valv, över porten mot , Tandem jussu & auspicio Clementiss: REGIS finns en relief som föreställer en basunblåsande ryk- FRIDERICI, / Turris stupendae altitudinis curn tesgudinna och en angel. De håller i ett band med in- vetustate fatisceret / diruta, / Et ipsa aedes una skriften IN DE0 SPES MEA (I Gud mitt hopp), curn tecto renovata. / Opus inchoatum Ulrika Eleonoras och Fredrik 1:s valspråk. Mot söder A:MDCCXXXVI, consumatum MDCCXLIII, / i samma valv, över porten mot borggården, finns Aeris solum non ullius hominis dispendio stetit / en liknande grupp. Där läser man inskriften Tu quisquis es, / Tam manifestum Conservatoris DOMINUS PROTECTOR MEUS (Herren min O: M: numen venerare, / et ut suum hoc beskyddare), Karl XI:s och Karl XII:s valspråk. Reli- Sanctuarium porro tueatur, / Verboque suo heic eferna ar gjorda av René Chauveau i699 men in- tonet indesinenter / Ac inflammet corda skrifterna har inhuggits senare. audientium, / Alia vero tonitrua, aliosque ignes Obelisken på Slottsbacken berättar: avertat, / Ardenter precare.

GUSTAVUS III CIVIUM (Detta heliga hus började byggas av riksföreståndaren STOCKHOLMENSIUM FIDEM Birger Jarl år I 264 efter Kristi födelse. Det skonades FLAGRANTE BELL0 PROBATAM POSTERIS från de lågor som ofta härjat staden men träffades av TRAD1 VOLUIT RESTITUTA PACE MDCCXC blixten åren r 567 och I jgj till stor förskräckelse for TRADIDIT folket men till ringa eller ingen skada. Genom from MDCCXCIX. nit av konung Gustav I, ärevördig i åminnelse, rena- des det år 1527 från papistisk vidskepelse. På be- fallning av samme konung och rikets upprätthållare blev det, for att inte vara i vägen genom sin allt for stora närhet till slottet, avskuret på denna östra sida. Men det som togs bort i längd, ersattes i bredd. Koret utsträcktes på båda sidor till templets vidd. Slutligen, enligt den milde konung Fredriks bud och befallning revs det häpnadsvackande höga tornet, då det av ålder var bräckligt, och själva byggnaden jämte taket for- nyades. Arbetet påbörjades år 1736 och fullbordades 1743, utan penningutgifter for någon människa. Du, vem du än ar, vörda den högste upprätthållarens så uppenbara makt och bed med brinnande iver att han fortsätter att skydda denna sin helgedom och att hans ord har oupphörligt må genljuda och upptända åhö- rarnas hjärtan men att han härifrån awander åska och eld av annat slag.)

På en husvägg vid Kåkbrinken 2 finner vi några tänk- varda ord: QUO NOS FATA TRAHUNT / RET- RAHUNTQUE SEQUAMUR / ANNO 1650. Det ar - med ett ords tillägg - ett citat från Vergilius, Aeneiden j, 709: QUOfata trahunt retrahuntque sequ- amur (Vart an ödet oss for, må vi följa, fram eller åter). Under en renovering av huset 1904 - 1905 hittade man detta stenornament och satte upp det ovanför källardörren mot Kåkbrinken.

Riddarhuset och Riddarholmen

Vi går ner mot Riddarhustorget, dar mycket latin finns att se. Texterna på Riddarhuset ar nog de bast synliga latininskrifterna i Stockholm. Over ingångs- portalen står ARTE ET MARTE (Genom konst- närlig verksamhet och krigiska bedrifter) och PALA- TIUM ORDINIS EQUESTRIS (Riddarståndets palats). Inskriptioner löper runt frisen på hela huset. På sydfasaden läser vi: CONSILIO ATQUE SAPI- ENTIA (Genom rådighet och vishet) - CLARIS Storkyrkans historia skildras i inskrz$en bakom Theo- MAIORUM EXEMPLIS (Efter fadernas lysande dor Lundbergs staty av Olaus Petri. Foto i SSM. föredöme) - ANIMIS ET FELICIBUS ARMIS (Genom mod och segerrika vapen). Nordfasaden har BINA SAECULA / POS(U1T) ORD0 också tre deviser: PRUDENTIA MURUS SACER EQUESTRIS / MDCCLXXIII. NEC DECIDIT NEC PRODITUR (Klokheten är en helig mur som varken sviktar eller faller) - PER (At Gustav Eriksson, fosterlandets, frihetens och LABORES ITUR AD HONORES (Genom arbete trons försvarare, som från att ha varit en förnam un- når man ara) - FORTITUDO CIVIUM PRAECI- dersåte blev en utmarkt konung, uppreste Ridder- PUUM REGN1 FIRMAMENTUM (Medborgarnas skapet denna staty efter två sekel år 1773.) ståndaktiga mod ar ett rikes basta stöd). Västra gavelns text lyder DIVIN0 SINE NUMINE Nedanför Riddarhusets västra gavel, dit man kommer FAUSTUM EST NIHIL (Utan Guds makt ar ing- via en trappa ner från Riddarhustorget, ligger en stor enting lyckosamt) och östra gavelns text DULCE ET sten, inskriptionstavlan från Palmstedts Riddar- DECORUM EST PRO PATRIA MORI (Det är ljuvt holmsbro från 1780-talet, riven 1867. och ärofullt att dö för fosterlandet). Det sista är ett Stenen berättar: citat ur ett ode av den romerske skalden Horatius. Riddarhusets texter ar ett utmarkt exempel på hur GUSTAVO III O(PTIM0) man på 16oo-talet gärna satte upp latinska inskrifter R(EGE) / EX ITINERE ITALICO / SALVO och deviser på byggnader. Figurerna på taket ansluter ET SOSPITE PATRIAE REDDITO / HUNC till texternas innehåll. De föreställer personifikatio- PONTEM SECTO LAPIDE CONSTRUCTUM ner av de dygder som adelsmannen i Riddarhuset / FORTUNAE REDUCI ET LAETITIAE borde eftersträva. PUBLICAE / DEDICARUNT CIVES Nu går vi in i Riddarhuset för att se några latinska HOLMIENSES / D III AUG texter i samma anda som inskrifterna på husets fasa- MDCCLXXXIV. der. I riddarsalen, kring Ehrenstrahls stora plafond- målning, kan man läsa: PIE ET SINCERE (Fromt (Nar Gustav III, den utmärkte konungen, frisk och och uppriktigt) - IUSTE ET MODERATE (Rättvist välbehållen återvänt till fosterlandet från sin italiens- och måttfullt) - SAPIENTER ET FORTITER ka resa, uppförde Stockholms borgerskap denna bro (Med vishet och styrka) - PROVIDE ET CONCOR- av huggen sten som ett minnesmärke över den åter- DITER (Med förutseende och endräkt) -PRO PAT- ställda lyckan och den allmänna glädjen den 3 augusti RIA ET LIBERTATE (För faderneslandet och fri- 1784.) heten) - SALUS POPULI SUPREMA LEX (Folkets välgång högsta lag). Det sista ar ett citat ur Vi går nu över till Riddarholmen, där vi har anledning Ciceros verk De legibus, Om lagarna. att vänta oss mycket latin. Riddarholmskyrkans gus- tavianska gravkor, uppfört r63 2 - 1634, har flera in- Framför Riddarhuset står 1'Archeveques staty av skrifter som berättar om Gustav II Adolfs bedrifter. Gustav Vasa. Den har sin nuvarande placering sedan Under gravkorets taklist finns en fris med kartuscher r y r 7 Tidigare stod den mitt på Riddarhustorget. som är försedda med inskrifter. De är nötta och svåra Texten lyder: att läsa. Bokstäverna lär ursprungligen ha varit för- gyllda. Där står:

GUSTAVO ERIC1 / PATRIAE GLORIA ALTISSIMO SUORUM LIBERTATIS RELIGIONIS / VINDICI REFUG10 SEPULTURA POTENTISSIMI / EX NOBILI CIVI OPT(IM0) REGI / POST PRINCIPIS GUSTAV1 MAGNI D(E1) G(RAT1A) L 2rchmZques staty av Gustav Vasa på Riddarhustorget. Xylograj i Svenska Familjg'ournalen 187 I. F& i SSM. REGNORUM SVETIAE REGIS också längre inskrifter, i nordöstra respektive nord- INCOMPARABILIS QUI REGN0 UNDIQUE västra hörnet. HOSTIBUS OBSESSO AD IMPERIUM I nordost: INTRAVIT PACATIS DEINDE DANIS MOSCHOQUE ET POLON0 MITIORIBUS AETERNE MEMORIE / UTQUE FACTIS REGNUM AMPLIAVIT SUMMAQUE CONDAT QUOD MORTALE FUIT / TRIUM PRUDENTIA GUBERNAVIT TANDEM CAROLORUM X X1 ET X11 / REGUM RETRUSO CAESARE GERMANISQUE A SVECIAE / QUORUM / ILLE QUATVOR PAPAE DEFORMATIONE LIBERATIS IN PROVINC(I1S) IMPER(1UM) AUXIT / ISTE PUGNA LUTZENSI VICTOR HEROICE OBIIT TRIB(US) UNO ANNO VICTOR(1IS) VIII ID NOVEMB ANN1 DN1 DEFEND(1T) / HIC MALUIT C1 313 C XXXII. IMPERATORIE MORI QUAM PARTA NON TUERI. (Lovad vare den högste, de sinas tillflykt. Gustav den I nordväst: stores, av Guds nåd, det svenska väldets oförliknelige furstes grav, den ojämförlige konungens, som till- ATQUE REGINARUM / PIET(ATE) trädde regeringen medan riket var ansatt av fiender ALIISQUE SUMM(1S) VIRT(UT1BUS) från alla håll. Sedan han därefter tvingat danskarna ILLUSTRIUM / HEDEVIGIS ELEONORAE till fred och underkuvat moskoviten och polacken, ut- ET ULRICAE ELEONORAE / SIBIQUE / vidgade han sitt valde genom mildare bedrifter och MONUMENT(UM) HOC POSUERUNT styrde det med högsta klokhet. Och sedan han om- FREDERICUS ET ULRICA ELEON(0RA) REX sider drivit bort kejsaren och befriat tyskarna från det ET REGINA SUECIAE / ANNO MDCCXLI. påvliga oket, dog han som segrare hjältedöden vid Lutzen den 6 november I 6 3 2 .) (Till evigt minne och för att bevara de jordiska kvar- levorna av de tre svenska konungarna Karl X, Karl X1 Mer om Gustav II Adolf kan man läsa i kartuscherna och Karl XII, av vilka den förste utvidgade riket med på korets södra vagg: fjra provinser, den andre försvarade det genom tre segrar på ett år och den tredje hellre ville dö som IN AUGUSTIIS INTRAVIT / PIETATEM härskare an icke skydda det som erövrats, och (för att AMAVIT / HOSTES PROSTRAVIT / bevara de jordiska kvarlevorna av) drottningarna REGNUM DILATAVIT / SUECOS EXALTAVIT Hedvig Eleonora och Ulrika Eleonora, berömda för / OPPRESSOS LIBERAVIT / MORIENS fromhet och för andra dygder, och åt sig själva, upp- TRIUMPHAVIT. reste Fredrik och Ulrika Eleonora, konung och drott- ning av Sverige, detta minnesmärke år 1741.) (Under svårigheter började han. Fromheten älskade han. Fienderna besegrade han. Riket utvidgade han. Inne i kyrkan finns mycket latin att läsa, men vi nöjer Svenskarna upphöjde han. De förtryckta befriade oss denna gång med att titta på en originell inskrift. han. Döende segrade han.) Den finns på mittskeppets västra vagg, dit den flyttats från ett av valven vid restaureringen av kyrkan. Orden Det karolinska gravkoret har också inskrifter. En är hämtade ur Historia Metropolitana av Johannes strålande nordstjarna har texten NESCIT OCCA- Magnus, Sveriges siste katolske biskop, som efter att SUM (Den vet inte av någon nedgång). På koret finns ha blivit avsatt från sitt ämbete levde i Rom: SEX FUERUNT SUNT ERUNTQUE CAUSSAE MALORUM IN SUECIA: PROPRIUM COMMODUM. LATENS ODIUM. CONTEMTUS LEGUM. NEGLIGENTIA COMMUNIS BONI. FAVOR IMPROVIDUS IN EXTEROS. PERTINAX INVIDIA IN SUOS.

(Sex har orsakerna varit, ar och kommer att vara till olyckorna i Sverige: Egennytta. Lömskt hat. Förakt for lagarna. Liknöjdhet for det allmänna basta. Tank- löst gynnande av utlänningar. Inrotad avund mot landsman.)

Norr om Strömmen

Vandringen går över till Gustav Adolfs torg. På Arvfurstens palats, UD:s hus, laser vi: SOPHIA ALBERTINA AEDIFICAVIT (Sophia Albertina byggde). Palatset, som ar ritat av Erik Palmstedt, upp- fördes for prinsessan Sophia Albertina, Gustav 111:s syster, som en pendang till Operan mittemot.

Vi viker av mot Jakobs kyrka. På kyrkogården finns ett latinskt epitafium över skådespelerskan Marie-Anne L'Allié-D'Armancourt (i 728 - 1/63):

H(1C) S(IT'4) E(ST) MARIA ANNA L'ALLIE / NATA ABBAVILLAE D 29 SEPT 1728 / DENATA HOLMIAE D 26 JUNI 1763 / CUIUS IN SCENICIS LUDIS LEPORES / AULAE PLACUERE POPULOQUE / MORUM PROBITAS CONIUGEM / B R D'ARMANCOURT / RELIQUIT MOESTISSIMUM / CURA VIATOR / UT ACTA VITAE TUAE FABULA / FELIX DECEDAS.

(Har vilar M. A. L'Allié, född i Abbaville den 29 sep- På-fakobs kyrkogårdstår nzonumentet ÖverDomenico Mi- tember i 72 8, död i Stockholm den 26 juni i 763. chelessi, lärd italienare på Gustaz: 111:s tid. Foto i SSM. Hennes skådespelartalanger behagade hovet och HUNGARIAE ET BOHEMIAE REGINAE / hennes oförvitliga seder folket. Hon lämnade sin ma- MINISTER RESIDENS AD AULAM REGI0 ke, B. R. D'Armancourt, i djupaste sorg. Bemöda dig, SVECICAM / NATUS DIE 14 JUL. 1690 vandrare, om att skiljas hädan lycklig när ditt livs skå- DENATUS DIE 24 AUGUSTI 1763 / despel är slut.) REQUIESCAT IN PACE. På Jakobs kyrkogård finns också ett monument över Domenico Michelessi, italiensk abbé och för- (Här vilar C. T. d'Antivari, adelsman i det heliga ro- fattare (1735 - 1773): merska riket och i riket Sverige, den vördnadsvärde romerske kejsaren Frans 1:s rådsherre och kejserlige AUSPICE GUSTAV0 III IMPERII kammarherre och samma kejserliga majestäts och RESTAURATORE DOMINICO den vördnadsvärda kejsarinnan Maria Theresias, MICHELESSIO OPTIMO ERUDITISSIMO Ungerns och Böhmens drottnings, sändebud vid NATIONE ITALO ADOPTIONE SVECO AMICI svenska hovet. Född den 14 juli 16y0, död den 24 au- MOERENTES D:S COMES AND JOH AB gusti 1763. Må han vila i frid.) HOPKEN AC D:NA COMES CAR FR På den västra muren av samma kor finns en tavla SCHEFFER P(0SUERUNT). med en mycket lång inskrift som berättar om Joseph de Bouligny (17j 8 - i80 j), spansk diplomat i Turkiet, (Under Gustav III:s, rikets räddares, regeringstid senare placerad i Holland och slutligen i Sverige. restes vården över Domenico Michelessi, en fram- På Klara kyrkogård finner man också profana in- stående lärd man, italiensk genom sin härkomst och skrifter, närmare bestämt på Klara trivialskolas bygg- svensk genom adoption, av de sörjande vännerna gre- nad. På skolans norra flygel finns denna text: ven A. J. von Höpken och grevinnan C. F. Scheffer.) CUM PRIVILEGIO S(UAE) R(EG1AE) Nu riktar vi stegen mot Klara kyrka och kyrkogård. M(AIESTAT1S) MEDIANTE QUORUNDAM De många gravkoren på kyrkogården ger oss en del PIORUM / LIBERALITATE HANC SCHOLAM övning i att läsa latin. På kyrkogårdens södra sida står AEDIFICARI CURAVIT / M(AG1STER) ett gravkor med texten ET RENOVABOR (Och jag SAMUEL BENED(ICT1) HAMARINUS HUIUS skall bli förvandlad) Ao. 1730, strax därintill ett med ECCLESIAE PASTOR A MDCLV. texten ORTU MELIORE REVERTAR (Jag skall återuppstå genom en bättre födelse) Ao. 1725. (Med Hennes Kungliga Majestäts privilegium och På benhuset vid Klara södra kyrkogårdsport finns några fromma människors hjälp lät denna kyrkas pas- en lång inskrift: tor, magister Samuel Bengtsson Hamarinus, år 165j bygga denna skola.) HIC QUIESCIT / CHRISTOPHORUS På södra flygeln läser vi: AEDES SCHOLAE THEODORUS D'ANTIVARI / SACRI ROMANI CLARENSIS INSTAURATAE ET DIMIDIA / IMPERII & REGN1 SVECIAE NOBILIS / PARTE AUCTAE ANNO MDCCCXLI (Klara sko- AUGUSTISSIMI ROMANORUM la, invigd och tillbyggd med hälften år 1841). IMPERATORIS / FRANCISCI I / CONSILIARIUS IMPERIALIS AULICUS / På väg mot Östermalm bör vi göra en avstickare bort NEC NON / EIUSDEM CAESAREAE mot Nationalmuseum, for där står på fasaden med MAJESTATIS ET / AUGUSTISSIMAE gyllene bokstäver ANTIQUITATIS LITTERA- IMPERATRICIS / MARIAE THERESIAE / RUM ARTIUM MONUMENTIS vilket betyder att h.:, k4: Dats prorector noster, Gud rar besk.yddare, ar inskrqten özvr Kronobageriets port. Foto Ateljé Larsson ~,yo;, i SS& byggnaden ar agnad åt "fornminnenas, litteraturens (Till Guds den allsmäktiges ara har detta tempel, och konstens minnesmärkenn. Texten berättar om med Gustav Vasas namn, i det trettiofjarde året av hur man ursprungligen tänkt använda byggnaden: Oscar 11's regeringstid, invigts år 1906.) bottenvåningen skulle inrymma de arkeologiska sam- lingarna, livrustkammaren och myntkabinettet, mel- lanvåningen Kungliga biblioteket och övre våningen Avslutning på Söder konstsamlingarna. Ostermalm, gamla Ladugårdslandet, ar inte så rikt På Söder slutar vandringen. Emanuel Swedenborg på gamla byggnader, men Stockholms äldsta profana har fått en minnestavla vid Hornsgatan, mellan Tim- byggnad utanför Gamla stan finner vi har. Det ar mermansgatan och Torkel Knutssonsgatan, dar han Kronobageriet vid Sibyllegatan 2. Over porten mot var bosatt I 743 - 1772. Inskriften, uppsatt 1888, inne- gården laser man DEUS PROTECTOR NOSTER / håller ett citat ur en av hans egna skrifter: VENTU- ANNO 1580. Devisen, "Gud vår beskyddare", ar Jo- RUM EST TEMPUS QUANDO ILLUSTRATIO han 111:s valspråk. (Det skall komma en tid då ljuset skall bliva uppen- På fasaden till huset Nybrogatan I i kan man läsa på barat). Citatet ar hämtat ur hans verkArcana coelestia, latin om husets tillkomst: ANNO DOMINI SALVA- Himmelska hemligheter. TORIS MCMXII POST CHRISTUM NATUM HEAC DOMUS AEDIFICATA EST PER DIREC- TOREM A. ANDERSSON (Ar 1912 efter Kristi födelse uppfördes detta hus genom direktör A. An- Litteratur: dersson). Längre upp på Ostermalm, i ett fönsterglas ovanför Den levande antiken. Uppsatser om den klassiska tradi- porten till Ostermalmsgatan 95, står: DOMINUS tionen i litteraturen (Stockholm i 97 3). CUSTODIAT INTROITUM TUUM ET EX- Eriksson, M, "Skulpturerna på Riddarhusets tak - en ITUM TUUM / EX HOC NUNC ET USQUE IN ikonologisk studie", Stadsvandringar 13 (Stockholm SAECULUM (Herren bevare din ingång och din ut- 19~0). gång, från nu och till evig tid). Glase, B, Glase G, Gamla stan med Slottet och Riddar- Inte långt därifrån ligger Försvarshögskolan, Os- holmen (Stockholm 1988). termalmsgatan 87, dar det i stiliga guldbokstäver fast- Josephson, R, Borgarhus i gamla Stockholm (Stockholm slås EXERCITUS SINE DUCE CORPUS EST SI- 1916). NE SPIRITU (En har utan härförare ar som en Lagerquist, M, "Riddarholmsbrobygget 1784-1789", kropp utan sjal). RIG, nittonde årgången (Stockholm 1936). Lindberg, B, Europa och latinet (Stockholm 1993). Vi beger oss så till en annan stadsdel. På Gustav Vasa Sveriges kyrkor, Stockholm. Band I, II, VI (Stockholm kyrka vid Odenplan kan man läsa: 1928 resp. 1937). Silfverstolpe, G M, "Riddarhuspalatset", Sveriges Rid- IN GLORIAM OMNIPOTENTIS darhus, Ridderskapet och adeln och dess riddarhus, red. DE1 / HOC TEMPLUM / NOMINE Carl Hallendorff, (Stockholm i y 26). GUSTAV1 VASA APPELLATUM / REGNANTE Stockholms slotts historia. Band II. Det Tessinska slottet TRICESIMUM QUARTUM ANNUM / (Stockholm 1940). OSCARE II / INAUGURATUM EST Tengström, E, Latinet i Sverige. En kulturhistorisk översikt A. D. MCMVI. (Stockholm 19 j 3).