NORRBRO GUSTAV ADOLFS Torg STRÖMPARTERREN Belysningshistoria och ljusarkitektur © Jan Garnert och Stockholm stad Materialet är framtaget av Jan Garnert Omslagsbild: Stockholm upplyst när Nordens fyra statsöverhuvuden möts i oktober 1939, foto Stockholms stadsmuseum Grafisk form: Laila Reppen Utgiven av: Trafikkontoret, Stockholm stad Ansvarig på Trafikkontoret: Britt-Marie Salmén, tel 08-508 273 40 Tryck: Edita, Västerås 2006 Förord Norrbro, Gustav Adolfs Torg och Strömparterren En utveckling och bättre synliggörande av Ström­ är Stockholms klassiska knutpunkt i skärningen parterrens kvaliteter är av godo, och välkomnas Gustav Adolfs mellan Mälaren–Saltsjön och landförbindelsen syd– av både besökare och stadens invånare. Torg nord. Områdets huvuddrag härstammar från Tessin Med detta som bakgrund har Trafikkontoret d.y:s förslag till slottsomgivningarna år 1712. anlitat docent Jan Garnert, etnolog och teknik­ Norrbro, Stockholms äldsta bro som invig­ historiker, för att utreda, analysera och beskriva des år 1807, står inför en omfattande renovering historiska skeden och fakta angående belysningen Norrbro i syfte att bevara den gamla stenvalvsbron, den på de omnämnda platserna. enda i sitt slag i Sverige. Med högvärdig belägg­ I arbetet med stadens yttre miljö är kunskap ning av granitsten, som ansluter till det nya om stadens tillblivelse på olika sätt viktigt. Strömparterren Gustav Adolfs Torg, får hela området en karaktär Nya förslag, som i och för sig kan vara väl så som bättre rimmar med det unika läget. spektakulära, bör förena det nya med en känsla Gustav Adolfs Torg byggdes om senast inför av kontinuitet. Detta är svårt att förmedla utan högertrafikomläggningen år 1967 till en renod­ profesionell kännedom om platsens utveckling. YRÉNS T lad trafikplats – i 1960­talets anda där trafiken Denna utredning om belysningen är därför ett tilläts dominera utan minsta hänsyn till om­ självklart led i förnyelsearbetet med Norrbro, givningen. Kgl slottet Gustav Adolfs Torg och Strömparterren. En mer PLANRITNING Torget skall nu rustas upp till ett vackrare och allmän historisk rapport om Gustav Adolfs Torg värdigare stadstorg. Målet är att skapa en plats och för Norrbro har utförts av Klas Lundkvist, för medborgare att vistas på och njuta av samt Stockholms stadsmuseum. en välkomnande plats för officiella mottaganden. Kulturella aktiviteter på och kring torget kan ut­ Trafikkontorets projektledare: vecklas, till exempel genom de många närbelägna Åsa Larsson för Norrbro muséerna och Operan. Britt­Marie Salmén för Gustav Adolfs Torg Strömparterren behöver också förnyas, särskilt Bodil Hammarberg för Strömparterren. som området kommer att nyttjas som etablerings­ yta vid broombyggnaden. Stockholm i augusti 2006 InneHÅLL Introduktion 3 Norrbro 5 Elektrisk belysning 10 1928-års gatubelysning 14 Illuminationer 18 Gustav Adolfs Torg 22 Illuminationer och fasadbelysning 35 Strömparterren 39 Illuminationer 42 Noter 43 Bild 1. En teknisk modernitet från 1853 – gaslyktorna vid Norrbro, Gustav Adolfs Torg och Strömparterren. Foto omkring 1868. Introduktion Norrbro, Gustav Adolfs Torg och Strömparter­ Norrbro var därtill stadens främsta promenad­ Norrbros elektriska historia visar sig dessutom ren har under de senaste 150 åren varit platsen plats under en stor del av 1800­talet. Här fanns stå i samklang med Tessin den yngres avsikter för en rad belysningstekniska innovationer som under åren 1839–1903 också den för det kulturel­ med Norrbro, samtidigt som brons lyktstol­ inneburit tekniskt sett ljusare förutsättningar för la, sociala och kommersiella livet viktiga Basaren par är ett av funktionalismens tidiga uttryck i liv och verksamheter. De viktigaste av dessa hän­ med butiker och serveringar. På Helgeandshol­ Sverige. Kanske är belysningen på Norrbro den delser redovisas i denna rapport. Betoningen är mens udde mot Saltsjön utgjorde Strömparterren bäst bevarade funktionalistiska gatubelysningen lagd dels på konkretion vad gäller stolpar, arma­ i sin tur från 1832 till några år in på 1900­talet i Sverige. turer och ljuskällor, dels på hur belysningens ut­ en populär park med serveringar och musikpavil­ Strömparterren å andra sidan ligger idag mer i förande vid olika tidpunkter har bidragit till att jonger som avlöste varandra genom åren. skugga. Platsen tynar i brist på både besökare och skapa olika kvaliteter i gaturummet. Det är mot den bakgrunden knappast en verksamheter men de allra senaste årens tekniska Fokus i utredningen ligger på åren från 1800­ tillfällighet att denna hjärtpunkt blev skådeplat­ utveckling kan samtidigt göra det möjligt att talets mitt fram till idag, det vill säga på de mod­ sen för både provbelysningar med gasljus och med ljusets hjälp skapa ett attraktivare Ström­ erna tekniska nätverkens tid, då först gasljuset senare elektrisk gatubelysning. Gaslyktor lyste parterren. De tekniska alternativen som står till och därefter elektrisk belysning förändrade Norr­ här första gången i december 1853. Den första buds för att utnyttja elektriskt ljus till ett med­ bro, Gustav Adolfs Torg och Strömparterren. elektriska gatubelysningen arrangerades i sep­ vetet skapande av kvaliteter i stadsrummet har Hit till Helgeandsholmen och Gustav Adolfs tember 1881, som en provbelysning med sexton aldrig varit så många och så flexibla som idag. Torg var stockholmarna fram till 1877, då Vasa­ Brush båglampor vid Gustav Adolfs Torg, Norr­ Bild 1 från slutet av 1860­talet visar Norr­ bron byggdes, tvungna att bege sig för att via den­ bro och Mynttorget. Samtidigt tändes tolv glöd­ bro, Gustav Adolfs Torg och Strömparterren som na enda landförbindelse kunna förflytta sig mel­ lampor på Strömparterren. det såg ut innan det elektriska ljuset bidrog till lan norr och söder i staden. Norrbro och Gustav Sedan 1904 har det elektriska ljuset definitivt att omskapa kvällsstaden. Bildens gaslyktor från Adolfs Torg har därför för stadens kommunika­ satt sin prägel på området kring Norrbro och 1850­talet är fåtaliga, men samtidigt utgör de en tioner spelat en alldeles speciell roll i Stockholms Gustav Adolfs Torg. Men utredningen klarläg­ för 1850­talet exklusiv modernitet, må så vara att historia. Platserna har också flitigt utnyttjats för ger också hur belysningen använts för att fram­ deras ljus gav mer ledljus än någon belysning i rituella evenemang i samband med högtid och häva monumentalitet och gynna trafik vid Gus­ modern, elektrisk mening. statsbesök. tav Adolfs Torg men lågmäldhet över Norrbro. NORRBRO När de första gaslyktorna tändes på Norrbro den 18 december 1853 fanns gasljus sedan länge i flera europeiska städer, i till exempel London se­ dan 1813, i Paris och Wien sedan 1819, i Berlin sedan 1826 och i Göteborg sedan 1846. Gasbelysningen på Norrbro 1853 var en provbelysning och gasen kom från det nya gas­ verket nere vid Klara sjö. Till skillnad från all äldre belysning ingick gaslyktorna i ett tekniskt nätverk, där gasen via ett system av gasledningar distribuerades ut till varje enskild lykta. Gaslyk­ torna tändes och släcktes sedan av lykttändare som med hjälp av en hake på en stång vred om N en kran eller drog i en ring. En liten evighetslåga O antände då den gas som strömmade ut från huvud­ R ledningen. Den kanske äldsta bevarade bilden av R B en gaslykta och lyktstolpe på Norrbro är Carl R Johan Skogmans akvarell med överste Dævel som O den 18 juni 1854 rider över Norrbro (bild 2). När gasnätet i januari 1854 tagits i reguljär drift tändes stadens 900 lyktor i Klara, Jakobs och Nikolai församlingar. Några år yngre är Bild 2. Överste Dævel rider över Norrbro 1854, Bild 3. 1853 års gatlykta. det första året med gasljus i Stockholm. Akvarell Illustration ur Stockholms av Carl Johan Skogman. belysning, 1903. Carl Johan Billmarks teckning från den 26 juli 1860, bild 4. Under sommaren hölls alla gatlyk­ tor släckta eftersom gatubelysningen åren 1853– 1897 enbart användes mellan den 13 augusti och 4 maj. 1897 utökades lyshållningstiderna till att gälla under perioden 15 juli till 15 juni. Så länge gasverket drevs som privat företag, det vill säga fram till hösten 1884, gällde också regeln att ingen gatubelysning skulle vara tänd om det enligt almanackan var månsken. Generellt sett placerades lyktstolparna i staden på avstånd från 15 till 30 meter från varandra N O och med gaslågan ungefär 3,3 meter över gatan. R Den mest kända bilden från Norrbro vid denna R tid är Billmarks litografi från 1860­talet som B visar Norrbro i kvällsbelysning, bild 5. Stolpar R och armaturer syns också tydligt i ett tidigt O kolorerat vykort, där man ser att lyktorna inte Bild 4. Norrbro med gaslyktor. Teckning av Carl Johan Billmark 1860. N O R R B R O Bild 5. Carl Johan Billmark, Norrbro i kvällsbelysning. Litografi, 1860-talet. är fyrkantiga, utan sexkantiga, se bild 6. Dessa lyktor, med plana glas, sattes upp på platser där effektivare men också mer utrymmeskrävande brännare togs i bruk. Under hösten 1893 gjordes på Norrbro försök med ett nytt effektivare gasljus, Auers gasglödljus. I Auers gasbrännare, uppfunnen 1891, var det inte en låga som lyste utan en glödkropp som upp­ hettades av gasens förbränning till vitglödgning vilket gav ett intensivt och i det närmaste vitt ljus. I samband med Auerbelysningen infördes i Stockholm de runda lyktorna, »Stockholmslyk­ tan«, med hel glascylinder och ett på cylindern vilande lock av pressad och emaljerad plåt. N Även med 1890­talets nya, stolpar och arma­ O turer bibehölls synfältet öppet över Norrbro från R slottet till Gustav Adolfs Torg, något som skulle R komma att bli utmärkande för Norrbro och