För Skåne Nordväst Timme Mellan Varje Huvudort

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

För Skåne Nordväst Timme Mellan Varje Huvudort Framtidssatsningar på infrastruktur i SKNV Skåne Nordväst är motorn i norra delen av Öresunds- Vi vill utnyttja den befintliga strukturen på bästa sätt regionen med direktförbindelser till Norge, Stockholm och satsar därför i första hand på att utveckla våra sta- och Danmark och en fjärdedel av Skånes befolkning tionsnära lägen och effektivisera kollektivtrafiken så att och arbetsplatser. För att fortsätta att utveckla Skåne fler kan dra nytta av den och därigenom underlätta sin Nordväst, Öresundsregionen och de internationella vardag. Genom att öka tillgängligheten i Skåne Nord- kopplingarna krävs att vi, kommunerna, gemensamt väst och förbättra de regionala kopplingarna stärker vi arbetar efter samma långsiktiga strategi vid investe- arbetsmarknadsregion ännu mer och erbjuder attrak- ringar och lokaliseringar. tiva förutsättningar för företag. Vi ska stärka den befintliga infrastrukturen, såväl väg Vi strävar efter att skapa hållbar utveckling - ekono- som spår, och de existerande internationella kopp- miskt, miljömässigt och socialt. Genom att stärka de lingarna eftersom det är viktiga förutsättningar för våra infrastrukturella banden till Malmö, Köpenhamn, Hel- invånares dagliga liv och för regionens utveckling. In- singör och övriga Norden skapas ett mer robust och frastrukturen som motor för näringslivet och handeln tillförlitligt system. Det är de smarta och effektiva lös- får större och större betydelse och det är viktigt att vi ningarna som vi skapar tillsammans som gör oss fram- skapar de bästa förutsättningarna vi kan. gångsrika. Infrastrukturen binder oss samman Genom att stärka och möjliggöra för effektivare och mer robust infrastruktur stärker vi banden mellan våra orter samtidigt som vi förbättrar förbindelser på interregional och internationell nivå. Det stomnät som kopplar oss samman med resten av regionen, nationen och kontinenten bör därför så långt som möjligt prioriteras. Vi prioriterar: Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, höghastighetståg från Oslo, Göteborg och Stockholm via Helsingborg, förbättrad kapacitet på Västkustbanan och Skånebanan samt att Söderåsbanan öppnas för persontrafik. Närhet skapar attraktivitet Genom att fortsätta att utveckla våra samhällen där det finns god kollektivtrafikförsörjning skapar vi en region där våra invånare på ett snabbt och enkelt sätt når flera arbets- och mötesplatser. Därför måste vi planera för fortsatt förtätning i våra stationsorter och större samhällen. För att skapa god tillgänglighet stärker vi kollektivtrafikens stomnät och finmaskighet samt satsar på att förbättra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik. Vi förbättrar även möjligheterna att byta mellan olika färdmedel vid Infrastrukturstrategi våra stationer. Vi prioriterar: Bostäder samt verksamheter med många anställda eller många besökare i närheten av våra stationer och förbättrar möjligheterna till byten mellan olika färdmedel samt arbetar för utbyggd busstrafik. Ett långsiktigt mål är att invånarna i SKNV ska kunna åka kollektivt mellan huvudorterna med en restid på högst en för Skåne Nordväst timme mellan varje huvudort. Med samarbete når vi våra mål - gemensam strukturplan för Genom att samarbeta över kommungränserna kan vi hitta effektivare och i flera fall mer ekonomiskt fördelak- tiga lösningar. Inom flera verksamhetsområden pågår det redan mellankommunala samarbeten, till exempel renhållningsverksamhet, vatten och avlopp, näringslivsutveckling med mera. Ett gott föredöme för fortsatt och utökat samarbete kring infrastruktur är projektet Söderåstrafiken där flera kommuner samarbetat för att förbättra Skåne Nordvästs elva kommuner turtäthet och tillgänglighet för busstrafiken på landsbygden. Detta görs genom att samutnyttja resurserna inom skolskjutsverksamheten och den reguljära busstrafiken. Vi prioriterar: Gemensamma lösningar och projekt för att hitta alternativ som bäst bidrar till positiv utveckling i regionen och för våra invånare. INFRASTRUKTUR - planeringsprinciper Stärkt kapacitet och mer robust Skånebana LAHOLM Skånebanan är den enda större öst-västliga kopplingen Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och är därför oerhört viktig för fortsatt positiv utveckling För att möjliggöra en fortsatt stark utveckling i Skåne och ett robust transportsystem. Den förbinder Helsing- Nordväst och Öresundsregionen krävs på sikt ytterligare BÅSTAD MARKARYD borgs hamn med destinationer i övriga Sverige. En stor en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. En ny Hov del av godstransporterna i SKNV går via Skånebanan fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör stärker Torekov Östra Karup samtidigt som där även går en stor del av persontrafiken. dessutom de internationella, regionala och lokala trans- Västra För att garantera den service som krävs för passagerare porterna och utgör ett mer robust transportsystem. Karup och godstrafik är det av största vikt att sträckan byggs ut Rammsjö - Vi är tydliga med att framhäva nödvändigheten av till dubbelspår. Sträckan mellan Helsingborg och Åstorp är Rammsjöstrand ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Grevie högst prioriterad. E6, E20 Skånes-Fagerhult Danmark, mellan Helsingborg och Helsingör, och tar Glimminge plantering - I översiktsplaner och detaljplaner är dubbelspår längs med det i våra respektive översiktsplaner och eventuella Skånebanan en planeringsförutsättning. remissvar som vi lämnar. Ängelsbäcksstrand/ Förslöv Segelstorpsstrand/ Hjärnarp Skånes Värsjö Höghastighetståg mellan Stockholm och Utbyggnad av cykelnätet Ranarpsstrand Hamburg samt mellan Oslo och Hamburg Åsljunga Det krävs ett aktivt mellankommunalt samarbete för att Stora Hult För att skapa ett så attraktivt system som möjligt och för förverkliga goda cykelförbindelser, i första hand till sta- Vejbystrand att komplettera de befintliga förbindelserna på bästa sätt tionsorterna och mellan de större samhällena. Det är ÖRKELLJUNGA bör höghastighetståg mellan Oslo-Hamburg och Stock- nödvändigt för att möjliggöra effektiv pendling och effek- Mölle Barkåkra holm-Hamburg gå via Helsingborg. Höghastighetstågen tiva byten mellan kollektivtrafikslagen. bör gå via Västkustbanan samt via nybyggd sträckning Munka Ljungby E4 som sammanfaller med Europabanan. - Utformning vid bytespunkter bör så långt som möjligt ÄNGELHOLM Eket beakta cyklisternas behov för att stärka bytespunktens Nyhamnsläge Jonstorp - Vi behandlar frågan om höghastighetståg i våra respek- funktion. tive översiktsplaner. - Vid planläggning beaktas möjlighet till nya gång- och 108 - På helt nya sträckningar bör möjlighet till plattformsspår 112 Vege 1780 Europabanan cykelvägar. Förbindelser mellan större samhällen och till Oderljunga för nya stationer beaktas. stationsorter prioriteras. HÖGANÄS Stidsvig 111 Strövelstorp Östra Ljungby Samarbete kring digital infrastruktur Lerberget Spårvägsutbyggnad Ett framtida samarbetsområde är kring digital infrastruktur. De kommuner som är med och driver utvecklingen och PERSTORP Viken Kattarp ÅSTORP Vi samordnar och effektiviserar våra resurser för att skapa utbyggnaden av nya spårvägssystem kommer att fort- Hasslarp KLIPPAN bättre och mer kostandseffektiv utbyggnad av digital infra- sätta med utvecklingsarbetet. Viktigt är att möjligheten Allerum- 21 struktur. 21 till utbyggnad av spårvägssystemet blir en naturlig del i Domsten Hjälmshult Ödåkra Hyllinge Kvidinge kommande detaljplaner i närheten av dess sträckning. 108 Torrhamn - Vi lokaliserar verksamheter med mycket personal eller Hittarp / Laröd Ljungbyhed I Skåne Nordväst finns det goda förutsättningar för verk- många besökare i närheten av spårvägssträckningen för Maria BJUV 13 samheter inriktade på logistik. Vid Bjuv och Åstorp samt vid att möjliggöra största möjliga reseunderlag. Helsingborg finns förutsättningar för en torrhamn eftersom kopplingarna till järnvägsnätet och motorvägsnätet sam- Billesholm HELSINGBORG Mörarp manfaller och är ovanligt goda. Söderåstrafiken som modell för kollektivtrafik på landsbygden 109 - I dessa lägen prioriterar vi verksamheter med inriktning på Ramlösa Påarp För att stärka tillgängligheten mellan våra samhällen och 13 / 108 logistik som kan nyttja järnvägs- och vägförbindelserna. landsbygden kan projektet Söderåstrafiken användas 109 som modell. Genom att i ett geografiskt område samord- Bårslöv Röstånga Ekeby Kågeröd Västkustbanan och dess komplementbana Söder- na olika samhällsbetalda resor finns möjlighet att skapa Raus Gantofta fungerande busstrafik med bättre tillgänglighet och tur- åsbanan täthet, även på landsbygden. Rydebäck Vallåkra Det är av största vikt att västkustbanan byggs ut till dub- belspår på hela sin sträcka. På vissa sträckor bör möjlig- - Vi samordnar och effektiviserar våra resurser för att HÖÖR heten till fyrspår hållas öppen. Söderåsbanan är en viktig skapa bättre tillgänglighet på landsbygden och stärka Glumslöv Stationsläge (bentligt och Tågarp 108 13 del i järnvägstransporterna av gods i nord-sydlig riktning, kopplingarna till våra stationsorter (Samverkan SKNV). planerat, inklusive spårväg) Härslöv det så kallade Godsstråket genom Skåne. För att stärka Höghastighetståg SVALÖV utvecklingen i och förbindelserna mellan Ängelholm, Bjuv, Åstorp och Svalöv ner till Malmö-Lund bör Söderåsbanan Utveckling av våra stationsorter (ej fastlagd sträckning) öppnas för trafikering med persontrafik. För att maximera nyttan av kommande och genomförda Asmundtorp Billeberga investeringar är det av stor betydelse att potentialen vid Spårväg Motorvägar och Järnvägar i SKNV - I detaljplaner och översiktsplaner förbereds för ny per- våra stationer
Recommended publications
  • Accessibility of the Baltic Sea Region Past and Future Dynamics Research Report
    Accessibility of the Baltic Sea Region Past and future dynamics Research report This report has been written by Spiekermann & Wegener Urban and Regional Research on the behalf of VASAB Secretariat at Latvian State Regional Development Agency Final Report, November 2018 Authors Tomasz Komornicki, Klaus Spiekermann Spiekermann & Wegener Urban and Regional Research Lindemannstraße 10 D-44137 Dortmund, Germany 2 Contents Page 1. Introduction ................................................................................................................................ 3 2 Accessibility potential in the BSR 2006-2016 ........................................................................... 5 2.1 The context of past accessibility changes ........................................................................... 5 2.2 Accessibility potential by road ........................................................................................... 13 2.3 Accessibility potential by rail .............................................................................................. 17 2.4 Accessibility potential by air .............................................................................................. 21 2.5 Accessibility potential, multimodal ..................................................................................... 24 3. Accessibility to opportunities ................................................................................................... 28 3.1 Accessibility to regional centres .......................................................................................
    [Show full text]
  • Höghastighetsbanorna Bör Byggas Som Separata Dubbelspår
    7 Analyser av höghastighetsalternativet Mina bedömningar och förslag: • Höghastighetsbanorna bör byggas som separata dubbelspår. • Det svenska höghastighetsnätet bör avgränsas och dimensio- neras för persontrafik. • För Europabanan bör sträckningen Jönköping–Värnamo Helsingborg/Hässleholm–Malmö väljas. • Anskaffandet av fordon bör vara en angelägenhet för den en- skilde operatören. • Depåer för fordon och fordonsunderhåll bör vara ett ansvar för operatörerna i samarbete med underhållsleverantörer, fastighetsägare och kommuner. • Stationer i form av terminalbyggnader är ett ansvar för fastig- hetsägaren och/eller kommunerna. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för plattformar och plattformsförbindelser. • En ny järnväg innebär betydande påverkan på miljö, landskap och bebyggelse. Exakt vilken påverkan är dock inte möjligt att bedöma i detta skede. Miljöpåverkan behöver utredas vidare i den fortsatta planeringsprocessen. • Genom landskapsanpassning och väl avvägd lokalisering kan intrångs- och barriäreffekter av den nya banan begränsas. Sådana åtgärder kan medföra ökade kostnader. • En utbyggnad av höghastighetsbanor ger både positiva socio- ekonomiska effekter och positiva effekter på folkhälsan, bland annat genom ökad tillgänglighet och minskade luftför- oreningar. 173 Analyser av höghastighetsalternativet SOU 2009:74 • Det finns möjlighet att sammankoppla ett svenskt höghastig- hetsnät med det europeiska höghastighetsnätet, under förut- sättning att befintliga banor i Danmark och norra Tyskland uppgraderas och förstärks genom kapacitetshöjande
    [Show full text]
  • SÖDERDELEGATIONEN Järnvägstunnlar I HELSINGBORG Idéstudie April 2006 Västkustbanan
    SÖDERDELEGATIONEN Järnvägstunnlar i HELSINGBORG www.helsingborg.se Idéstudie april 2006 Västkustbanan Norra tunneln Knutpunkten k i f a r t n o H s H- r tunneln pe Södertunneln HH-tunneln godstrafik Skånebanan Västkust banan Råådalsbanan 1 (145) 2005-05-30 Rev A12 2006-02-01 SÖDERDELEGATIONEN Järnvägstunnlar i Helsingborg Idéstudier Rev A12 2006-02-01 1 (145) 2005-05-30 Rev A12 2006-02-01 SÖDERDELEGATIONEN Järnvägstunnlar i Helsingborg Idéstudier Rev A12 2006-02-01 3 (145) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ......................................................................................................... 5 2 Uppdragsbeskrivning ................................................................................................. 9 3 Projektövergripande förutsättningar ....................................................................... 13 3.1 Kommunal planering......................................................................................... 13 3.2 Järnvägstrafik i Helsingborgsområdet............................................................... 18 3.3 Tillståndsprocessen ........................................................................................... 28 4 Norra Tunneln inklusive Maria station.................................................................... 33 4.1 Planeringsläget för Norra Tunneln .................................................................... 33 4.2 Vald anläggningsutformning............................................................................. 35 4.3 Kostnader .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Höghastighetståg
    Europakorridoren: Kapacitet och restider Oskar Fröidh Jennifer Warg KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Avd för Trafik och Logistik TRITA-TSC-RR 13-009 100 44 Stockholm ISBN 978-91-87353-17-8 www.kth.se/abe 2 Förord Europakorridoren är ett begrepp för de studerade höghastighetsbanorna Götalandsbanan, inklusive Ostlänken, och Europabanan. De nya stambanorna skulle om de byggs betjäna ungefär fem miljoner invånare i södra delen av Sverige med snabba tågresemöjligheter till många andra orter, med ändpunkterna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom inkluderade höghastighetsutredningen, det vill säga 2009 års statliga utredning (SOU 2009:74; också kallad Malm-utredningen) även genomgående tåg till Köpenhamn och vidare mot Tyskland, samt till Uppsala, Halmstad, Uddevalla, Växjö och Kalmar för att nämna några medelstora orter utanför de egentliga höghastighetsbanorna. Kapaciteten på de planerade nya stambanorna måste beaktas vid planering och projektering. I denna rapport har vi passat på att förbättra det planerade trafiksystemet efter nya rön, både forskning och utredning av olika parter, som framkommit sedan publiceringen av SOU 2009:74. Vi bidrar i detta uppdrag med ytterligare resultat för fortsatt planering. En annan aspekt är att restidsexemplen i tidigare utredningar i regel har fokuserat på restider till och från Stockholm. Många andra orter både vid de planerade höghastighetsbanorna och vid anslutande linjer kommer också att få väsentligt kortare restider med höghastighetståg. Det ger en potential för ökad arbetspendling. Europakorridoren AB genom Gunnar Sibbmark har därför gett KTH Järnvägsgruppen i uppdrag att fördjupa materialet i dessa delar. I uppdraget har Jennifer Warg genomfört körtidsberäkningar i RailSys och kapacitetsbedömningar i avsnitt 5. Övriga delar har undertecknad gjort.
    [Show full text]
  • R Helsingborg
    75$),.'$*(3c$$/%25*81,9(56,7(7 )DVWMlUQYlJVI|UELQGHOVH+HOVLQJ¡U+HOVLQJERUJ I över hundra år har en fast förbindelse mellan Helsingør och Helsingborg diskuterats. En rad olika förslag har under årens lopp tagits fram. Det gemensamma för samtliga förslag är att järnvägsförbindelsen alltid varit en viktig del i planeringen för järnvägsföretagen och de båda städerna. Så är det även idag när EU har delfinansierat en förstudie av en ren järnvägstunnel. Tunneln får en längd, beroende på lösning, på 6-7 km. Även med en måttlig genomsnittshastighet blir restiden från station till station sex minuter. Från centrum till centrum. Från land till land. 9$5)g5(1-b519b*67811(/" Det finns flera anledningar till det stora intresset för en järnvägstunnel mellan Helsingør och Helsingborg: Det starka UHJLRQDOD intresset. Öresundsregionen deltar just nu i kampen om företagsinvesteringar och forskarpengar med andra regioner i Europa, som till exempel Osloregionen, Stockholmsregionen och Hamburgregionen. Det LQWHUQDWLRQHOOD intresset, som har gjort att det sedan förra århundradet har gått tåg mellan de båda städerna Helsingør och Helsingborg. Här är sundet som smalast och HH- leden har alltid varit närmaste vägen från København till Oslo och Stockholm. Med andra ord den viktiga ”Nordiska Triangeln”, som med moderna kommunikationer skall bygga samman de nordiska huvudstäderna, så att Norden blir en stark arena i det nya Europa. Den Nordiska Triangeln är ett av de 14 TEN-projekten inom EU. Det allt viktigare intresset för vår gemensamma PLOM|. Både Danmark och Sverige har via undertecknandet av Rio-konventionen år 1992 förbundit sig att CO2 senast år 2005 skall ha stabiliserats på 1988 års nivå.
    [Show full text]
  • Report Final Vf
    TEC-MT 10-007 Evaluation of Punctuality for Different Train Traffic Intensities on High Speed Lines with Simulation Master Thesis STOCKHOLM, June 2010 Olivier Canella Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Olivier Canella Table of Contents Acknowledgment ......................................................................................................................... 4 Summary ..................................................................................................................................... 5 1. Introduction.......................................................................................................................... 6 1.1. Objectives and limitations ....................................................................................................... 6 1.2. Background .............................................................................................................................. 6 1.3. Methodology ........................................................................................................................... 8 2. Literature review .................................................................................................................. 9 2.1. Capacity ................................................................................................................................... 9 2.2. Delay and Punctuality ............................................................................................................ 10 2.3. Simulation .............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Ett Samhällsbyggnadsprojekt För Framtidens Sverige
    Europakorridoren – ett samhällsbyggnadsprojekt för framtidens Sverige Oslo Land- vetter Göteborg Vårgårda Borås Ulricehamn Helsingör Linköping Arlanda Norrköping Jönköping Mjölby Helsingborg Värnamo Nyköping Ljungby Vaggeryd KKöpen-öpen- Stockholm Høje hahamnmn ÖrkelljungaÅstorp Taastrup Kastru Åstorp NykøbingNykøbing F Hamburg p Lund Malmö Lübeck Regionen Europakorridoren består = Götalandsbanan av all befintlig infrastruktur i hela = Europabanan Syd- och Mellansverige, kompletterad med de nya höghastighetsjärnvägarna Europabanan och = Södra stambanan Götalandsbanan. = Regionalspår och övriga banor = Europavägar ÅN BYR IK KA GRAF SVENS www.europakorridoren.se Förminska regionerna – bygg ut Europakorridoren Det finns många exempel på hur satsningar EUROPAKORRIDOREN är den region som I grunden handlar detta om Sveriges och på bättre kommunikationer, med vägar, sträcker sig från Mälardalen och Stockholm över övriga nordiska länders konkurrensförmåga järnvägar, hamnar och IT, givit människor Jönköping och Göteborg till Köpenhamn och – i en värld med en alltmer internationaliserad och företag en bättre tillgänglighet. Till arbete Hamburg. ekonomi. och utbildning, till större marknader och nya Här ska två nya järnvägar – Europabanan Europakorridoren innebär att städer, affärsmöjligheter. och Götalandsbanan – bli pulsådern i ett kommuner och regioner i hela den Så skapar vi en viktig förutsättning för en trafiksystem som knyter samman Sverige, långsträckta korridoren kommer närmare ökad tillväxt. Norden och det kontinentala Europa. Ett varandra – genom de ansenliga tidsvinster trafiksystem som krymper avstånden och som höghastighetståg och ett väl integrerat De geografiska avstånden kan vi inte påverka. därmed ger tillgång till nya möjligheter att modernt trafiksystem ger. De 50 milen mellan t ex Stockholm och arbeta och studera, nya marknader och nya Göteborg förblir på det hela taget 50 mil, hur förutsättningar för utveckling.
    [Show full text]
  • AR5 SOD Chapter 08
    Working Group III – Mitigation of Climate Change Chapter 8 Transport Do Not Cite, Quote or Distribute Second Order Draft (SOD) IPCC WG III AR5 Chapter: 8 Title: Transport (Sub)Section: All Author(s): CLAs: Ralph Sims, Roberto Schaeffer LAs: Felix Creutzig, Xochitl Cruz‐Núñez, Marcio D’Agosto, Delia Dimitriu, Maria Josefina Figueroa, Lew Fulton, Shigeki Kobayashi, Alan McKinnon, Peter Newman, Minggao Ouyang, Jamie Schauer, Shigeki Kobayashi, Dan Sperling, Geetam Tiwari CAs: Adjo Amekudzi, Bruno Soares Moreira Cesar Borba, Helena Chum, Phillippe Crist, Han Hao, Jennifer Helfrich, Oliver Lah, Thomas Longden, André Frossard Pereira de Lucena, Paul Peeters, Richard Plevin, Steve Plotkin, Robert Sausen CSA: Bruno Soares Moreira Cesar Borba Version: 15 File name: WGIII_AR5_Draft2_Ch08.docx Date: 22 February 2013 Template Version: 3 1 2 Comment on text by TSU to reviewers 3 This chapter has been allocated 40 template pages, currently it counts 69 pages (excluding this page 4 and the bibliography), so it is 29 pages (!!) over target. Reviewers are kindly asked to indicate where 5 the chapter could be shortened. 6 Colour code used 7 Turquoise highlights are inserted comments from Authors or TSU i.e. [AUTHORS/TSU: ….] Do Not Cite, Quote or Distribute 1 of 117 Chapter 8 WGIII_AR5_Draft2_Ch08.docx 22 February 2013 Second Order Draft (SOD) IPCC WG III AR5 1 Chapter 8: Transport 2 Contents 3 Chapter 8: Transport...............................................................................................................................2 4 Executive
    [Show full text]
  • Fordonsutformning
    KTH TRITA-INFRA 03-052 ISSN 1651-9051 ISRN KTH/INFRA—03/052—SE Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter Utbud, prognoser och samhällsekonomi Bo-Lennart Nelldal Gerhard Troche Kjell Jansson Järnvägsgruppen KTH vid avd för Trafik och Logistik Augusti 2003 Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 Summary in English 11 1 Bakgrund och syfte 15 1.1 Bakgrund: Banverkets utredning 15 1.2 Syfte med denna utredning 17 1.3 Sampers-prognoserna för Europakorridoren 19 1.4 Samvips-systemet 27 2 Höghastighetstrafik i Europa 35 2.1 Höghastighetstågens framväxt 35 2.2 Jämförelse med Spanien 42 2.3 Höghastighetstrafik som kvalitetsprodukt 52 2.4 Principer för byggande av nya höghastighetsbanor 55 3 Tåg för höghastighetstrafik 59 3.1 Utvecklingen mot högre hastigheter 59 3.2 Exempel på höghastighetståg 61 3.3 Magnetsvävtåg – ett alternativ? 65 4 Linjenät och utbud med och utan Europakorridoren 69 4.1 Vad kan åstadkommas utan Europakorridoren? 69 4.2 Restider i ändpunkts-relationerna med Europakorridoren 75 4.3 Restider i andra relationer med Europakorridoren 83 - 2 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren 5 Hittillsvarande resandeutveckling och tidigare prognoser 89 5.1 Hittillsvarande utveckling i Sverige 89 5.2 Internationella erfarenheter 93 5.3 Tidigare prognoser 96 6 Prognoser med och utan Europakorridoren 101 6.1 Prognoser för Europakorridoren med Götalandsbanan 101 6.2 Prognoser för Europakorridoren med Europabanan till Helsingborg 103 6.3 Prognoser för Europakorridoren med Europabanan till Hamburg 104 6.4 Prognoser för hela Europakorridoren 105 7 Samhällsekonomiska kalkyler 107 7.1 Samhällsekonomiska kalkyler för persontrafiken 107 7.2 Samhällsekonomisk lönsamhet för hela projektet 111 8 Diskussion och slutsatser 113 - 3 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren - 4 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Förord Järnvägsgruppen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) bedriver tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom järnvägsteknik och tågtrafikplanering.
    [Show full text]
  • A Systematic and Analytical Review of the Socioeconomic and Environmental Impact of the Deployed High-Speed Rail (HSR) Systems on the World
    A Systematic and Analytical Review of the Socioeconomic and Environmental Impact of the Deployed High-Speed Rail (HSR) Systems on the World 1*Mohsen Momenitabar, 2Zhila Dehdari Ebrahimi, 3Mohammad Arani 1*College of Business, Transportation Logistics & Finance, North Dakota State University, Fargo, ND 58108-6050, USA; Email: [email protected]; ORCID 0000-0003-2568-1781. 2College of Business, Transportation Logistics & Finance, North Dakota State University, Fargo, ND 58108-6050, USA; Email: [email protected]; ORCID 0000-0001-7256-0881. 3Systems Engineering Department, University of Arkansas at Little Rock, Little Rock, AR, 72204, USA; Email: [email protected]; ORCID 0000-0002-1712-067x. *Corresponding Author Abstract: The installation of high-speed rail in the world during the last two decades resulted in significant socioeconomic and environmental changes. The U.S. has the longest rail network in the world, but the focus is on carrying a wide variety of loads including coal, farm crops, industrial products, commercial goods, and miscellaneous mixed shipments. Freight and passenger services in the U.S. dates to 1970, with both carried out by private railway companies. Railways were the main means of transport between cities from the late 19th century through the middle of the 20th century. However, rapid growth in production and improvements in technologies changed those dynamics. The fierce competition for comfortability and pleasantness in passenger travel and the proliferation of aviation services in the U.S. channeled federal and state budgets towards motor vehicle infrastructure, which brought demand for railroads to a halt in the 1950s. Presently, the U.S. has no high-speed trains, aside from sections of Amtrak’s Acela line in the Northeast Corridor that can reach 150 mph for only 34 miles of its 457-mile span.
    [Show full text]
  • A Life Cycle Model for High-Speed Rail Infrastructure
    A life cycle model for high-speed rail infrastructure: environmental inventories and assessment of the Tours-Bordeaux railway in France Anne de Bortoli, Lina Bouhaya, Adélaïde Feraille Fresnet To cite this version: Anne de Bortoli, Lina Bouhaya, Adélaïde Feraille Fresnet. A life cycle model for high-speed rail infras- tructure: environmental inventories and assessment of the Tours-Bordeaux railway in France. Inter- national Journal of Life Cycle Assessment, Springer Verlag, 2020, 25 (4), pp.814-830. 10.1007/s11367- 019-01727-2. hal-02518936 HAL Id: hal-02518936 https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-02518936 Submitted on 25 Jan 2021 HAL is a multi-disciplinary open access L’archive ouverte pluridisciplinaire HAL, est archive for the deposit and dissemination of sci- destinée au dépôt et à la diffusion de documents entific research documents, whether they are pub- scientifiques de niveau recherche, publiés ou non, lished or not. The documents may come from émanant des établissements d’enseignement et de teaching and research institutions in France or recherche français ou étrangers, des laboratoires abroad, or from public or private research centers. publics ou privés. de Bortoli et al., published in Int J Life Cycle Assess 25, 814–830 (2020). https://doi- org.extranet.enpc.fr/10.1007/s11367-019-01727-2, authors’ accepted version. A life cycle model for high-speed rail infrastructure: environmental inventories and assessment of the Tours-Bordeaux railway in France. A. de Bortoli 1* , L. Bouhaya 2, A. Feraille 3 1 Univ. Paris-East, Lab. City Mobility Transportation, Ecole des Ponts ParisTech, Marne-la-Vallée, France 2 Scientific Research Center in Engineering, Lebanese University, Faculty of Engineering I, Tripoli, Lebanon 3 Univ.
    [Show full text]
  • IEA-UIC Railway Handbook 2017
    7 INTERNATIONAL ENERGY AGENCY The International Energy Agency (IEA), an autonomous agency, was established in November 1974. 2 Its primary mandate was – and is – two-fold: to promote energy security amongst its member countries through collective response to physical disruptions in oil supply, and provide authoritative research and analysis on ways to ensure reliable, affordable and clean energy for its 29 member countries and beyond. The IEA carries out a comprehensive programme of energy co-operation among its member countries, each of which is obliged to hold oil stocks equivalent to 90 days of its net imports. The Agency’s aims include the following objectives: n Secure member countries’ access to reliable and ample supplies of all forms of energy; in particular, through maintaining effective emergency response capabilities in case of oil supply disruptions. n Promote sustainable energy policies that spur economic growth and environmental protection in a global context – particularly in terms of reducing greenhouse-gas emissions that contribute to climate change. n Improve transparency of international markets through collection and analysis of energy data. n Support global collaboration on energy technology to secure future energy supplies and mitigate their environmental impact, including through improved energy efficiency and development and deployment of low-carbon technologies. n Find solutions to global energy challenges through engagement and dialogue with non-member countries, industry, international organisations and other stakeholders. IEA member countries: Australia Austria Belgium Canada Czech Republic Denmark Estonia Finland France Germany Secure Greece Sustainable Hungary Together Ireland Italy Japan Korea Luxembourg Netherlands New Zealand Norway Poland Portugal Slovak Republic Spain International Energy Agency Sweden Website: www.iea.org Switzerland Turkey United Kingdom Please note that this publication United States is subject to specific restrictions that limit its use and distribution.
    [Show full text]