Fordonsutformning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
KTH TRITA-INFRA 03-052 ISSN 1651-9051 ISRN KTH/INFRA—03/052—SE Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter Utbud, prognoser och samhällsekonomi Bo-Lennart Nelldal Gerhard Troche Kjell Jansson Järnvägsgruppen KTH vid avd för Trafik och Logistik Augusti 2003 Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 Summary in English 11 1 Bakgrund och syfte 15 1.1 Bakgrund: Banverkets utredning 15 1.2 Syfte med denna utredning 17 1.3 Sampers-prognoserna för Europakorridoren 19 1.4 Samvips-systemet 27 2 Höghastighetstrafik i Europa 35 2.1 Höghastighetstågens framväxt 35 2.2 Jämförelse med Spanien 42 2.3 Höghastighetstrafik som kvalitetsprodukt 52 2.4 Principer för byggande av nya höghastighetsbanor 55 3 Tåg för höghastighetstrafik 59 3.1 Utvecklingen mot högre hastigheter 59 3.2 Exempel på höghastighetståg 61 3.3 Magnetsvävtåg – ett alternativ? 65 4 Linjenät och utbud med och utan Europakorridoren 69 4.1 Vad kan åstadkommas utan Europakorridoren? 69 4.2 Restider i ändpunkts-relationerna med Europakorridoren 75 4.3 Restider i andra relationer med Europakorridoren 83 - 2 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren 5 Hittillsvarande resandeutveckling och tidigare prognoser 89 5.1 Hittillsvarande utveckling i Sverige 89 5.2 Internationella erfarenheter 93 5.3 Tidigare prognoser 96 6 Prognoser med och utan Europakorridoren 101 6.1 Prognoser för Europakorridoren med Götalandsbanan 101 6.2 Prognoser för Europakorridoren med Europabanan till Helsingborg 103 6.3 Prognoser för Europakorridoren med Europabanan till Hamburg 104 6.4 Prognoser för hela Europakorridoren 105 7 Samhällsekonomiska kalkyler 107 7.1 Samhällsekonomiska kalkyler för persontrafiken 107 7.2 Samhällsekonomisk lönsamhet för hela projektet 111 8 Diskussion och slutsatser 113 - 3 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren - 4 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Förord Järnvägsgruppen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) bedriver tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom järnvägsteknik och tågtrafikplanering. Syftet med forskningen är att utveckla metoder och bidra med kunskap som kan utveckla järnvägen som transportmedel, och göra tåget attraktivare för resenärerna och godskunderna. De viktigaste tvärvetenskapliga forskningsprojekten är ”Effektiva tågsystem för persontrafik” och ”Effektiva tågsystem för godstransporter”, där förutsättningar och utvecklingsmöjligheter för de framtida tågsystemen analyseras. För att tillämpa forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för dem de berör arbetar också Järnvägsgruppen KTH på uppdragsbasis. Järnvägsgruppen vid avdelningen för trafik- och transportplanering har publicerat ett flertal rapporter rörande nya trafikupplägg och järnvägslösningar, där grundläggande idéer och lösningar som framkommit under forskningen har tillämpats. Tidigare har Järnvägsgruppen KTH bl a publicerat följande rapporter som har anknytning till Europakorridoren: ”Södra stambanan mellan Stockholm och Linköping – utvecklingsmöjligheterna för trafik och bana via Nyköpingslänken” (1998) och ”Tåg för tillväxt i Östra Mellansverige” (2001) och ”Europakorridoren – ett bredband för fysiska transporter” (2001). Efter att Banverket utarbetat sin ”Idéstudie om höghastighetsjärnvägar i Sverige” bedömdes det framförallt viktigt att vidareutveckla prognosmetoderna för att få resultat som överensstämmer med de hittills vunna erfarenheterna av etableringen av snabba tågsystem i Sverige och i utlandet. - 5 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Huvudsyftet med föreliggande rapport är framförallt att vidareutveckla prognoserna och de därmed följande samhällsekonomiska kalkylerna för olika delar av Europakorridoren. I samband därmed har också utbudet preciserats både för fjärr- och regionaltåg som utgör grunden för prognoserna. Denna rapport har utarbetats på uppdrag av Europakorridoren AB. Projektledare har varit Bo-Lennart Nelldal. Rapporten har författats av Bo- Lennart Nelldal, Gerhard Troche och Kjell Jansson. Kjell Jansson har genomfört de samhällsekonomiska kalkylerna. Prognoserna med Vips- systemet har genomförts av Chris Halldin på ÅF Trafikkompetens. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser i denna rapport. Stockholm i augusti 2003 Bo-Lennart Nelldal Adjungerad professor - 6 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Sammanfattning Banverket gjorde i samband med sin Framtidsplan 2004-2015 en särskild utredning om Europakorridoren. Resultatet blev att man förordade att Götalandsbanan byggs till omkring 2025, men att inte Europabanan Jönköping-Helsingborg-Köpenhamn-Hamburg byggs inom överskådlig tid. Vidare förordar man att bygga för en största hastighet på 250 km/h medan man på kontinenten bygger för 300-350 km/h. I Banverkets utredning uppenbarades stora problem med prognoserna. Det nationella prognossystemet Sampers gav inte trovärdiga resultat. Framförallt blev fördelningen mellan transportmedel inte realistisk, det blev en liten total tillväxt och nästan hela tillväxten berodde på nygenererade resor och ändrad målpunktsfördelning. Resultaten stämde inte med tidigare internationella erfarenheter och prognoser som gjorts med andra prognosmodeller. Syftet med denna utredning är därför i första hand att få till stånd säkrare prognoser för Europakorridoren och därmed också ett bättre underlag för de samhällsekonomiska kalkylerna. Jämförelser har också gjorts med erfarenheter från andra länder. En prognosmodell Samvips har vidareutvecklats som använder sig av Sampers resandeflöden och Vips- systemet för fördelning mellan färdmedel och linjer. I detta ingår också att definiera ett konkurrenskraftigt utbud i enlighet med resultaten av forskningen på KTH om framtida tågsystem. Resultatet av de nya prognoserna visar att Europakorridoren fullt utbyggd ger en ökning som är större än effekten av hela Banverkets framtidsplan. Prognoserna visar på betydande trafikökningar på järnväg och stor påverkan på transportmarknaden i Sverige. - 7 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Jämförelse prognoser för Europakorridoren och BV Framtidsplan 20,0 Ökning pga Europa- 15,0 korridoren Ökning pga BV Framtids- 10,0 plan Ökning 1970-2002 5,0 Miljarder personkilometer Miljarder Transport- arbete 1970 0,0 1970 2002 2010BV 2010EU Med Banverkets Framtidsplan genomförd beräknas tågets marknadsandel för långväga resor öka från 15% 2002 till 19% år 2015. Med Götalandsbanan utbyggd till 2015 ökar den till 23%, med Europabanan till Helsingborg utbyggd till 2017 ökar den till 27% och med Europabanan utbyggd till Hamburg år 2020 ökar den till 30%. De visar att Europakorridoren kommer att bli konkurrenskraftig med bil och flyg lång tid framåt. Den samhällsekonomiska kalkylen ger ett betydligt bättre resultat än de som presenterades i Banverkets utredning. Med SIKA:s tidsvärden blir nettonuvärdeskvoten 1,7 vilket innebär att Europakorridoren genererar nästan tre gånger så stora vinster som investeringen i banan kostar Resultaten talar för att en satsning på ett höghastighetsnät av Europeisk standard är en satsning som är långsiktigt hållbar både ur ekonomisk och ekologisk synvinkel. Man bör fatta ett principbeslut om att bygga ett höghastighetsnät och sedan genomföra det i den takt man kan finansiera det. - 8 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren Långväga resor - tågets marknadsandel 1970-2002 samt prognos till 2020 30% Europa- korridoren, 25% etappvis Banverkets utbyggnad Framtidsplan 20% 15% 10% 5% Andel % av personkilometer % Andel 0% 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Sammanfattningsvis ger Europakorridoren följande effekter: • Mycket korta restider konkurrenskraftiga med flyg och bil i hela södra Sverige och till Danmark • Regionförstoring både längs och utanför banan som är i särklass- hela södra Sverige blir kanske fem olika arbetsmarknader • Ökar tillgängligheten mellan kontinenten och Sverige • Avlastning av södra och västra stambanan ger större kapacitet för gods- och regionaltåg • Möjliggör snabbgodståg som vidgar industrins marknad • Ger betydande ökning av tågtrafiken och minskning av flyg-, bil -, och busstrafik • Bidrar därmed till en bättre miljö och ökad säkerhet • Ger betydande samhällsekonomiska vinster, framförallt tidsvinster • Kostar ca 50 Miljarder SEK i investeringar i bana i Sverige och ger mycket god samhällsekonomisk lönsamhet • Är en investering som blir långsiktigt hållbar både ekonomiskt och ekologiskt - 9 - Nelldal, Troche, Jansson - Europakorridoren I Europa finns i dag drygt 300 mil höghastighetsbana, nätet byggs ut successivt och det går allt snabbare att åka tåg. Resandet har ökat i takt med att nätet byggts ut och tåget har tagit marknadsandelar från flyg och bil samt skapat nya resmöjligheter. I Frankrike kör man 300 km/h och avverkar nu sträckan Paris-Marseille på 3 timmar. I Tyskland, England, Belgien, Holland och Spanien byggs nya banor som också kopplas ihop med Frankrikes nät. Ett Europeiskt höghastighetsnät håller på att växa fram. De flesta nya banor och tåg byggs för hastigheter på 300-350 km/h. I Spanien planerar man att bygga 200 mil ny höghastighetsbana till år 2010. Den första banan för 350 km/h håller nu på att byggas mellan Madrid och Barcelona. Restiden mellan Madrid och Barcelona skall bli 2,5 timmar vilket ger en medelhastighet på 240 km/h. Förhållandena på denna linje liknar mycket det som råder för Europabanan mellan Stockholm och Köpenhamn. Avståndet, ca 60 mil, är nästan exakt detsamma, Spanien ligger i Europas utkant och befolkningsunderlag och trafikstruktur har också stora likheter. Stockholm Barcelona Europabanan Stockholm–Köpenhamn