Från Ödesfråga Till Övrig Fråga. En Studie Av Den Politiska Debatten Om
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
R-10-56 Från ödesfråga till övrig fråga En studie av den politiska debatten om kärnavfallet i Sverige 1976–2009 Lars Nord, Elisabeth Stúr Mittuniversitetet November 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 250, SE-101 24 Stockholm Phone +46 8 459 84 00 R-10-56 CM Gruppen AB, Bromma, 2010 CM Gruppen ISSN 1402-3091 Tänd ett lager: SKB R-10-56 P, R eller TR. Från ödesfråga till övrig fråga En studie av den politiska debatten om kärnavfallet i Sverige 1976–2009 Lars Nord, Elisabeth Stúr Mittuniversitetet November 2010 Denna rapport har gjorts på uppdrag av SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarnas egna. SKB kan dra andra slutsatser, baserade på flera litteraturkällor och/eller expertsynpunkter. En pdf-version av rapporten kan laddas ner från www.skb.se. Förord Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har till uppgift att slutligt omhänderta använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken så att människors hälsa och miljö skyddas på kort och lång sikt. I slutet av 1970-talet påbörjades ett omfattande arbete i syfte att utveckla en metod och finna en lämplig plats för ett slutförvar. Lokaliseringsarbetet och platsundersökningarna i Östhammars och Oskarshamns kommuner är avslutade. I maj 2009 valde SKB Forsmark som den plats vi kommer att ansöka om tillstånd att få uppföra och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle. SKB går nu in i ett nytt skede av sin verksamhet. Ansökningarna kommer att lämnas i början av år 2011. Projektet som helhet beräknas vara avslutat under andra hälften av detta århundrade. Uppgiften att omhänderta det använda kärnbränslet är komplex och ställer höga krav på teknisk och naturvetenskaplig kompetens. Efterhand har insikten växt fram att det använda kärnbränslets omhändertagande, även är en viktig samhällsangelägenhet. Det använda kärnbränslet ska förvaras betryggande under mycket lång tid. Det väcker många skilda typer av frågor som berör en vid krets av människor, från den enskilda medborgaren i kommunen till beslutsfattare på olika nivåer. Hur kan området kring förvarsplatsen, lokalt och i regionen, komma att påverkas ekonomiskt, befolknings- mässigt och kulturellt? Hur sker samordningen och avvägningen mellan miljöhänsyn, riskhantering och samhällseffekter? Vilka attityder till kärnavfallet har medborgarna, i platsundersökningskommunerna och i Sverige i stort? Hur resonerar människor kring hur hembygd och framtid kan komma att påverkas av ett slutförvar under långa tidsrymder? Hur ser ungdomar på frågor om demokrati, miljö, vetenskap och teknologi? Vilka överväganden ligger bakom Sveriges och andra länders val av strategier för hantering av använt kärnbränsle? Hur förhåller sig den nationella lagstiftningen till EU:s regelsystem? Vilka omvärldsförändringar – på kort och lång sikt – ekonomiska, politiska eller tekniska kan påverka svenska beslut om kärnavfallshanteringen. Andra frågor som ställs är hur den mediala opinionen och den politiska debatten om kärnavfallet har förändrats sedan 1950-talet. Ser debatten olika ut på det nationella planet jämfört med i platsunder- sökningskommunerna? Vilka etiska och filosofiska perspektiv lyfts fram och av vem? Ovanstående är exempel på frågeställningar som behöver belysas från samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och humanistiska perspektiv. År 2002 började SKB forma sitt program för samhällsforskning med syfte att: • Bredda perspektivet på kärnbränsleprogrammets samhällsaspekter. Därmed underlättas möjlig heterna att utvärdera och bedöma programmet i ett större sammanhang. • Ge djupare kunskap och bättre underlag för plats och projektanknutna utredningar och analyser. Därmed utnyttjas kunskap och resultat från samhällsforskningen till att höja kvalitén på besluts- underlagen. • Bidra med underlag och analyser till forskning som rör samhällsaspekter av stora industri och infrastrukturprojekt. Därmed kan kärnbränsleprogrammets erfarenheter tas tillvara för andra likartade projekt. Fyra områden utkristalliserades som särskilt relevanta: • Socioekonomisk påverkan – Samhällsekonomiska effekter. • Beslutsprocesser – Governance. • Opinion och attityder – Psykosociala effekter. • Omvärldsförändringar. Under våren 2004 tillsattes en beredningsgrupp bestående av forskare och representanter från SKB. De forskare som ingår i gruppen är professor Boel Berner, Linköpings Universitet, professor Britt-Marie Drottz Sjöberg, Norges Teknisk-Naturvitenskaplige Universitet i Trondheim och R-10-56 3 professor Einar Holm, Umeå Universitet. Till Beredningsgruppens huvudsakliga uppgifter hör att bedöma ansökningar samt att regelbundet granska arbetets vetenskapliga kvalitet och relevans. Därutöver granskas SKB:s samhällsforskning bland annat av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Kärnavfallsrådet inom ramen för SKB:s forskningsprogram (Fud). En första utlysning av forskningsmedel till svenska universitet gjordes år 2004 och därefter har ytterligare fem utlysningar gjorts. Huvudinriktningen för de forskningsområden som SKB finansierar är mot tillämpad forskning där forskarna ges stort utrymme att själva precisera de frågeställningar som är av vetenskapligt intresse. För närvarande är sjutton forskningsprojekt avslutade och ett pågår. Alla projekt slutrapporteras inom ramen för SKB:s R-rapportserie där föreliggande rapport är en del. Det material som presenteras i rapporterna är forskarnas egna texter. Författarna är ansvariga för innehåll, upplägg och slutsatser. Rapporterna är tillgängliga via SKB:s webbplats, www.skb.se. Svensk Kärnbränslehantering AB Kristina Vikström Ansvarig för samhällsforskningsprogrammet 4 R-10-56 Sammanfattning Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur förutsättningarna för de politiska besluts- processerna i frågan om slutförvaringen av det svenska kärnavfallet påverkats av förändringar i opinions klimat och omvärldshändelser. I centrum för studien står därför frågor om hur den nationella politiska debatten före beslut samspelar med mediedebatten och den opinionsmässiga dynamik som uppstår när de båda debatterna relaterar till varandra. Särskilt intresse ägnas de argument och stånd- punkter som förekommer i politik och medier och hur de refererar till det rådande opinionsläget och till förhållanden i omvärlden av politisk, juridisk, ekonomisk, ekologisk eller teknologisk natur. En analys av debatternas arenor och aktörer bör ge värdefull kunskap om hur den politiska dagord - ningen eller agendan formats i olika skeenden. Följande frågeställningar är centrala för studien: • Vad karaktäriserar den parlamentariska och partipolitiska debatten i kärnavfallsfrågan och på vilket sätt har aktörer, ståndpunkter och argument förändrats över tid? • Vad karaktäriserar mediernas opinionsbildning och nyhetsförmedling i kärnavfallsfrågan och på vilket sätt har aktörer, ståndpunkter och argument förändrats över tid? I undersökningen analyseras debattförloppen vid fyra olika tillfällen, och i samband med fyra riks- dagsval under perioden 1976–2009. I det material som analyseras ingår de fyra riksdagspartierna Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna. Dessa fyra partier har valts för att de varit representerade i riksdagen under hela den undersökta perioden och därför är rimliga att jämföra. Undersökningen genomförs huvudsakligen genom en kvalitativ textanalys av offentligt tryck, partidokument och medieinnehåll. Den kvalitativa textanalysen kompletteras i viss utsträck- ning med annan befintlig skriftlig dokumentation som politiska memoarer och debattböcker. Resultatet av undersökningen visar att kärnavfallsfrågan är i centrum för den inrikespolitiska debatten under 1970-talet, men förlorar sedan successivt i politisk betydelse under de följande decennierna. Vad som i början av den studerade perioden närmast kan beskrivas som en politisk ödesfråga är vid slutet av samma period på sin höjd en politikens övriga fråga, en restpost som ägnas ett mycket begränsat intresse och som i det närmaste avlägsnats ur den politiska sfären. Kärnavfallsdebatten kan fungera som en god illustration av en politikfrågas livscykel och illustrera de omständigheter under vilka en fråga kan politiseras i ett skede, för att sedan marginaliseras och utdefinieras från den politiska dagordningen. Det blir sällan så tydligt som i analysen av kärn- avfallsfrågans förändring i den svenska debatten. Det skrivs till exempel sex gånger så mycket i de ledande fyra dagstidningarna i detta ämne under valrörelsens tre sista veckor 1976 jämfört med valrörelsen år 1998. När det gäller antalet riksdagsmotioner om både kärnkraft och kärnavfall har de under riksdagsåret 2009/10 mer än halverats jämfört med tio år tidigare. Det rör sig alltså om en fråga som gradvis minskar i opinionsmässig betydelse, såväl när det politiska arbetet som när det gäller mediebevakningen. Kärnavfallsfrågans ställning i den svenska politiska debatten kan generellt förklaras med ett opinionsmässigt samspel mellan politik och medier, där det i allmänhet är så att politikens aktörer gör rationella överväganden och intar ståndpunkter för att maximera det egna inflytandet och för att vinna väljare, hålla ihop det egna partiet eller öka möjligheterna för samarbete med andra partier. Sådana överväganden kan förklara varför kärnkraften och dess miljökonsekvenser blir en så stor fråga vid 1976 års val (då Centern ville politisera frågan), liksom varför den blir en så liten fråga vid 1998 års val (då egentligen alla politiska aktörer medverkat till att avpolitisera frågan). Det intressanta är hur mediebevakningen i samband med dessa