Kallelse KF 2020-06-15.Pdf

Kallelse Kommunfullmäktige

Tid: måndag 15 juni 2020 kl. 18:00

Plats: Folkets hus, Lilla Edet

Ärenden Föredragande

Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning

Beslutsärenden 4 Val av ny ledamot i kultur- och fritidsnämnden, 2020/20 ledamot i tekniska nämnden och nominering av nämndeman i Vänersborgs tingrätt samt hemställan till länsstyrelsen om ny sammanräkning i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna

5 Valärende 2020/20

6 Tertialrapport 1 2020 - Lilla Edets kommun 2020/191 Jörgen Karlsson, ekonomichef

7 Utökad pendelparkering Lödöse station 2020/185

8 Antagande av detaljplan för Lillmaden 5 2019/73

9 Strategi för ett giftfritt Lilla Edet 2019/345

10 Svar på motion med förslag om 2019/31 medborgarförslag och allmänhetens frågestund, en naturlig del i ett demokratiskt samhälle

11 Partiernas redovisning för utbetalning av 2020/144 partistöd 2019

12 Begäran om utökad budgetram för 2020/187 volymökningar i utbildningsnämnden

13 Årsredovisning 2019 för Södra Bohusläns 2020/101 räddningstjänstförbund

1 sid- 2 -

14 Hantering av budgetunderskott 2019 för Södra 2020/208 Bohusläns Räddningstjänstförbund, SBRF

15 Årsredovisning LEFAB 2019 2020/104

16 Årsredovisning Samordningsförbundet 2020/176 Trollhättan Lilla Edet och Grästorp 2019

17 Årsredovisning 2019 för Tolkförmedling Väst 2020/158

18 Årsredovisning Tösslandagården 2019 2020/175

19 Årsredovisning Oscar Anderssons 2020/192 Donationsfond 2019

20 Fastställande av borgensavgift för AB EdetHus 2020/193 2020

21 Revidering av Biblioteksplan 2020 2020/115

22 Interpellation till utbildningsnämndens 2020/170 ordförande om öppna förskolans verksamhet och att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer

23 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande 2020/198 om Lilla Edets kommuns hantering av Coronapandemin

Eva Lejdbrandt (L) Ordförande

sid 2/2 2

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 109 Tertialrapport 1 2020 - Lilla Edets kommun Dnr KS 2020/191

Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2020. Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr i kommunen. Resultatet motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader (f år 2,0 procent). Prognosen för hela året beräknas till ett överskott motsvarande 20,3 mnkr vilket är 11,5 mnkr bättre än budgeterat och motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader. Enligt prognos kommer föregående års underskott på 16,4 mnkr kunna återställas i sin helhet under 2020.

Soliditeten enligt balansräkningen har förbättrats från 19,1 procent vid helårsbokslutet till 21,5 procent per 2020-04-30. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser uppgår vid periodens utgång till -16,5 procent vilket är en förbättring med 4,4 procentenheter jämfört med utgången av 2019. Den förbättrade soliditeten beror på det positiva resultatet i kombination med att det egna kapitalet ökar något i förhållande till skulderna för perioden

Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa och så ser även prognosen ut för 2020. Finansen prognostiserar ett överskott med 17,0 mnkr gentemot budget vilket gör att total budgetavvikelse för kommunen blir positiv och uppgår till 11,5 mnkr

Totalt för kommunen pekar prognosen på ett positivt årsresultat på 20 mnkr vilket är 11 mnkr bättre än budgeterat. I prognosen har medräknats intäkter från tomtförsäljning på 5 mnkr från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten exklusive exploateringsverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med -12 mnkr. Största avvikelsen, 16 mnkr, är hänförligt till utbildningsnämnden verksamhet, vilket beror på volymökningar inom grundskola, förskola och gymnasium. Kommunstyrelsen prognosticerar en positiv avvikelse på 8 mnkr inklusive tomtförsäljning, 3 mnkr exklusive tomtförsäljning

Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr. Utgifterna består till största delen av investeringsprojekt inom VA-verksamheten samt väghållning. Det totala investeringsutrymmet 2020 fastställdes av kommunfullmäktige 2019-09-09 till 76,3 mnkr, och justerades genom en resultatöverföring till Kultur- och fritidsnämnden med 350 tkr, till 76,7 mnkr, av KSAU 2019-11-12. Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02 reviderade därefter med anledning av den kraftigt försämrade likviditeten 2020-02-24 samt 2020-04-06 det ursprungliga investeringsutrymmet till 40,4 mnkr.

Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under perioden trots att några av verksamhetsmålen inte har bedömts under perioden. Helårsprognosen är att god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas då båda de finansiella målen och delar av verksamhetsmålen bedöms kunna uppfyllas.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-29 Tertialrapport 1 2020, Lilla Edets kommun

Ekonomiska konsekvenser En så kallad balanskravsutredning ska genomföras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen ska kommuner och regioner budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § Lagen om kommunal bokföring och redovisning är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt 11 kap. 12 § kommunallagen. Prognostiserat balanskravsresultat för år 2020 uppgår till 20,3 mnkr vilket betyder att 2019 års balanskravsresultat kommer att kunna återställas under 2020. Tidigare avsättningar till resultatutjämningsreservfonden (RUR) uppgår till 12,1 mkr

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner tertialrapport 1 2020.

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-29 KS 2020/191

Tertialrapport 1 2020 Lilla Edets kommun

Dnr KS 2020/191

Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr. Utgifterna består till största delen av investeringsprojekt inom VA-verksamheten samt väghållning.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-29 Tertialrapport 1 2020, Lilla Edets kommun

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner tertialrapport 1 2020

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder Förvaltningscheferna Revisionen

sid 2/2 6 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Tertialrapport 1 2020 Lilla Edets kommun

Datum: 2020-06-02

Dnr: KS 2020/191

7 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Innehåll 1. Förvaltningsberättelse ...... 5 1.1 Omvärldsanalys ...... 5 1.2 Viktiga händelser ...... 5 1.3 Jämställdhet ...... 7 2. Sammanfattning av ekonomi ...... 9 2.1 Resultat ...... 9 2.2 Verksamhetens nettokostnader ...... 9 2.3 Soliditet...... 10 2.4 Budgetföljsamhet ...... 10 2.5 Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv ...... 10 2.6 Likviditet ...... 11 3. God ekonomisk hushållning ...... 11 3.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning ...... 12 4. Uppföljning av kommunfullmäktiges målområden ...... 14 5. Uppdrag 2020 från kommunfullmäktige ...... 18 5.1 Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen ...... 18 5.2 Uppdrag till Teknisk nämnd ...... 18 5.3 Uppdrag till Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ...... 19 6. Sammanfattning av kommunfullmäktige och nämnder ...... 19 6.1 Kommunfullmäktige ...... 19 6.2 Kommunrevisionen ...... 19 6.3 Överförmyndarnämnd ...... 20 6.4 Kommunstyrelsen ...... 20 6.5 Individnämnden ...... 20 6.6 Omsorgsnämnden ...... 21 6.7 Utbildningsnämnden ...... 22 6.8 Kultur- och fritidsnämnden ...... 22 6.9 Miljö- och byggnämnden ...... 23 6.10 Teknisk nämnd ...... 23 7. Väsentliga personalförhållanden och jämställdhet ...... 24 7.1 Antal anställda ...... 24 7.2 Sjukfrånvaro ...... 25 8. Redovisning av ekonomi för kommunen ...... 26

8 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

8.1 Resultaträkning ...... 26 8.2 Balansräkning ...... 27 8.3 Kassaflödesanalys ...... 29 8.4 Investeringsredovisning...... 31 8.5 Exploateringsredovisning ...... 33 8.6 Finans inklusive pensionsförpliktelser ...... 33

9 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Tertialrapport 1 2020-04-30

Utifrån Lilla Edets modell för verksamhetsstyrning så ska uppföljning ske av följande delar:

1. Ekonomiska ramar/detaljbudget, Ekonomistyrning. 2. Prioriterade målområden för utvecklingsarbetet med tillhörande strategier och åtgärder, Målstyrning. 3. Verksamhetens kvalitet utifrån grunduppdraget genom kritiska kvalitetsfaktorer med tillhörande kvalitetsindikatorer Kvalitetsstyrning.

10 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

1. Förvaltningsberättelse

1.1 Omvärldsanalys Vid en utblick i omvärlden kan vi konstatera att händelseutvecklingen har präglats av den pågående coronapandemin. Kommuner och regioner gick in i 2020 inställda på ett år med en ansträngd ekonomi, till följd av att konjunkturen försvagats kombinerat med ett högt demografiskt tryck. Ingen kunde då förutspå den nu pågående coronapandemin, som fått stor påverkan på såväl verksamheten som de ekonomiska förutsättningarna. Kommunernas och regionernas verksamheter har på rekordtid fått ställa om sitt sätt att leverera välfärd. Inte sedan andra världskriget har välfärden påverkats i så snabb takt som under denna vår.

I nuläget är alla konjunkturbedömningar ytterst osäkra, vilket inte minst märks på de stora variationerna i BNP-prognoser från olika bedömare.

Redan under 2019 präglades svensk arbetsmarknad av en försvagad konjunktur med en minskning av antalet arbetade timmar, som är basen i kommunernas och regionernas skatteunderlag. Under 2020 räknar SKR med att arbetade timmar faller med över 3 procent och att arbetslösheten ökar med 2 procentenheter till knappt 9 procent, där den beräknas ligga kvar även under 2021.

För att motverka krisen har staten lagt krispaket som fram till den 8 maj hade en beräknad påverkan på statens budget med cirka 185 miljarder kronor. Detta, samt andra effekter av krisen innebär att statens finansiella sparande kommer att vara negativt under flera år. Statsskulden kommer att passera ramverkets intervall om en offentlig bruttoskuld på 35 procent +/– 5 procentenheter. Samtidigt har Sverige fortfarande en låg skuld i ett internationellt perspektiv

Det kommer att ta lång tid innan vi ser de fulla konsekvenserna av coronapandemin. Folkhälsomyndigheten återkommer till att det är först om 4-5 år vi fullt ut kan se folkhälso- konsekvenserna av pandemin. Inte minst kan det komma att dröja länge innan det kommer ett vaccin som ger tillräckligt skydd. Covid-19 får därmed antas vara något som påverkar vårt samhälle länge.

Kommuner och regioner kommer att ytterligare behöva stärka sin beredskap och samverkansförmåga för att kunna klara eventuella nya vågor av smittspridning. Forskning för att säkerställa utveckling av vaccin mot och behandling av covid-19 är globalt viktiga satsningar.

Globalt sett skulle det också kunna ske stora förändringar, bland annat som en följ av en förändrad syn på sårbarhet och hur den ska hanteras. Ökad protektionism kan försämra de globala tillväxtförutsättningarna. Vissa menar att det nu finns en större möjlighet att genomföra önskvärda förändringar, såsom till exempel satsningar på klimatet, på övergång till en mer hållbar livsstil och på mer hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.

1.2 Viktiga händelser

Pågående arbetet med anledning av coronaviruset och Covid-19

11 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Den 11 mars klassade Världshälsoorganisationen, WHO, coronaviruset som en internationell pandemi. Lilla Edets Kommun följer aktivt händelseutvecklingen med anledning av coronaviruset och sjukdomen Covid-19 och tar del av den information som ansvariga myndigheter förmedlar. Kommunen följer och arbetar utifrån de direktiv och rekommendationer som kommer från dessa myndigheter. En samordningsgrupp upprättades i början av mars. Gruppens uppdrag är att sammanställa information, samordna och stötta förvaltningarna i deras arbete för att hålla samhällsviktiga verksamheter igång. Gruppen består av säkerhetschef (samordnare), kommunikationschef, personalchef samt MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska).

Samordningsgruppen har träffats varje vardag sedan början av mars. Från och med vecka 22 träffas gruppen tisdag och torsdag kl. 8.30 samt ytterligare om behov uppstår. Tät dialog sker också i varje förvaltning. Avstämning och återrapportering sker till kommunchef och förvaltningschefer onsdagar kl. 9. Fredagar får samordningsgruppen återrapportering genom lägesrapporter som förvaltningarna sammanställer förvaltningsvis utifrån förutbestämda frågor från Länsstyrelsen som kommunen rapporterar in kommungemensamt varje fredag innan kl. 18.

Samordningsgruppen deltar även i Länsstyrelsens samverkanskonferenser samt ytterligare samverkanskonferenser som ansvariga myndigheter kallar till.

En samverkansgrupp för frivillig verksamhet är också etablerad sedan april månad. Gruppen består av näringslivsutvecklare (samordnare), handelsutvecklare, folkhälsoutvecklare, kommunikatör samt representant för Svenska kyrkan och föreningslivet och är ett brett samarbete.

Ökat antal invånare

Under första kvartalet ökade Lilla Edets Kommun antal invånare med 29 personer, per den 31 mars uppgick antal invånare till 14 138 i kommunen. Antal födda i första kvartalet uppgick till 44 personer och flyttnettot var positivt med 7 personer.

Personligt ombud för dig som har psykisk funktionsnedsättning

Lilla Edets kommun har första januari 2020 ingått ett samarbetsavtal med flertalet kommuner inom Fyrbodal kring att erbjuda personligt ombud. Personligt ombud finns till för den som har en psykisk funktionsnedsättning och som har ett omfattande behov av stöd från samhället. Detta stöd är kostnadsfritt.

Ny förbundsdirektör för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Direktionen för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, SBRF, har utsett Marcus Sundberg till ny förbundsdirektör. Han tillträdde den 20 februari. Marcus Sundberg har tidigare erfarenhet från polismyndigheten och kommer närmast från en tjänst som anstalt- och häkteschef inom kriminalvården.

12 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Ny kostpolicy

Kommunens kostchefer har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram en livsmedelspolicy för Lilla Edets kommun. Policyn avser alla måltider som tillagas i kommunens verksamheter, exempelvis lunchen till skol- och förskolebarnen samt den mat som serveras till de äldre i kommunens äldreboenden. I januari antogs den av kommunfullmäktige.

Enlig policyn ska detta ske genom att:

•Styra inköpen mot större andel svenskproducerade livsmedel samt främja val av livsmedel som vid framställningen bidrar till en hållbar utveckling.

•Sträva efter att arbeta med obearbetade livsmedel i så hög utsträckning som möjligt.

•Arbeta kontinuerligt med att minska matsvinnet.

Denna policy avser alla måltider som tillagas i kommunens verksamheter.

1.3 Jämställdhet

Arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens samtliga förvaltningar är ett långsiktigt arbete. Det krävs kunskap och vilja för att tänka ur ett jämställdhetsperspektiv i det dagliga arbetet. För det är i det ordinarie arbetet jämställdhetsperspektivet ska integreras, exempelvis i beslutsfattande, analyser, fördelning av resurser och i skapande av normer och värderingar. Det är viktigt att systematiskt synliggöra och analysera processer och insatser, hur de kan ge konsekvenser eller bidra till att skapa förutsättningar för jämställda villkor. På så vis bidrar jämställdhetsintegrering även till att kvalitetssäkra verksamheterna.

Under perioden har ett antal aktiviteter kopplade till jämställdhetsarbete genomförts i kommunens verksamheter.

Våld i nära relationssamordnare är med i Länsstyrelsens nätverk inom jämställdhet och våld i nära relation. I samverkan mellan Länsstyrelsen Västra Götaland och medverkande kommuner finns löpande möjlighet till olika utbildningsinsatser med jämställdhetsperspektivet som grund och olika former av våld – främst mäns våld mot kvinnor. Samordnaren har deltagit i flera av utbildningar samt löpande ansvarat för att vidarebefordra kunskapen till framför allt Socialförvaltningen.

Samordnaren ingår också i en samverkansgrupp tillsammans med folkhälsoutvecklare från Vänersborg, Trollhättan samt enhetschef för Enheten mot våld i nära relation Fyrbodal. Gruppen har en kontinuerlig kontakt, utbyte samt gemensamma projekt och kampanjer, såsom Vecka fri från våld, utvecklingsdag för alla tre kommuner, samordnade FRIDSAM-möten.

Under våren har flera verksamheter i kommunen fått ta del av det material som är framtaget från vår samverkanspartner Tjejjouren Väst, där bland fritidsgården, Fuxerna skolan, socialtjänsten, Familjecentralen och LEVA-huset, samt vårdcentraler i Lilla Edet och ungdomsmottagningen. Materialet har främst handlat om våld i ungas nära relationer, samt digitalt våld och övergrepp.

Den lokala samverkansgruppen mot våld i nära relationer FRIDSAM-gruppen med representanter från respektive förvaltning, samt vårdcentraler, BUP, MVC, ungdomsmottagningen har träffats fysiskt en

13 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

gång under våren. Under de speciella omständigheterna som har rått under Coronapandemin har gruppen valt att pausa träffarna och istället har samordnaren skickat ut nyhetsbrev och haft mailkontakt med de berörda representanterna.

Kommunen har fortsatt samverkan med Trollhättans stad inom våld i nära relationer och köper in insatser från Barnahuset. Här finns en aktiv samverkan mellan kommunerna och även polisen.

Kommunens ungdomsgrupp har under året arbetat med det våldspreventiva projektet som är finansierat av Länsstyrelsen. Inom den ramen har 10 lärare och 10 stycken från ungdomssamverkansgruppen, utbildats i Machofabrikens metod. Nästa steg skulle vara att utbilda samtliga sjuklassare i kommunen med Machfabrikens material. Dessvärre kom även här pandemin emellan och de utbildningstillfällen för elever i års 7 skjuts fram till hösten 2020. Ungdomssamverkansgruppen har under våren också arbetat aktivt med att sprida kunskap om den s.k. Våldspyramiden som förklarar samband mellan det lindriga och det grova våldet, alltså vägen från ojämställdhet, normer och vardaglig jargong till våldtäkt, övergrepp och mord.

Det här arbetet fortsätter under hela 2020.

14 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

2. Sammanfattning av ekonomi 2.1 Resultat

Prognos Årets resultat, Mnkr 202004 201904 202012 201912 Årets resultat 20,5 5,3 20,3 -15,8 Årets resultat enligt balanskravet 20,5 5,0 20,3 -16,4

Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr i kommunen. Resultatet motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader (f år 2,0 procent). Prognosen för hela året beräknas till ett överskott motsvarande 20,3 mnkr vilket är 11,5 mnkr bättre än budgeterat och motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader. Enligt prognos kommer föregående års underskott på 16,4 mnkr kunna återställas i sin helhet under 2020.

2.2 Verksamhetens nettokostnader

Prognos Nettokostnader (%) 202012 201912 201812 Årlig förändring, nettokostnader 0,9% 5,7% 7,7% Årlig förändring, skatter och utjämning 4,6% 2,7% 4,5% Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 98,2% 101,8% 98,9%

Den del av kommunens verksamheter som finansieras med skatteintäkter och kommunal utjämning kallas nettokostnader. I ett längre perspektiv kan nettokostnaderna inte tillåtas öka mer än de angivna intäkterna. Den senaste treårsperioden 2017-2019 uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 5,4 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 5,2 procent. Enligt prognosen för 2020 blir den genomsnittliga nettokostnadsökningen för 2018-2020 4,8 procent medan skatteintäkterna i genomsnitt ökar 3,9 procent för samma period.

Nettokostnadernas förhållande till skatter och utjämningsbidrag bör ligga betydligt under 100 procent så att det utrymme som då finns kvar kan användas för eventuell amortering av lån, investeringar och/eller sparande. Enligt prognos för 2020 beräknas nettokostnaderna uppgå till 98,2 procent av skatter och utjämningsbidrag vilket är en förbättring med 3,6 procentenheter jämfört med 2020.

Båda nyckeltalen tyder på att kostnadsutvecklingen kommer att minska.

15 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

2.3 Soliditet

Soliditet 202004 201912

Soliditet enligt balansräkningen 21,5% 19,1% Soliditet inkl ansvarsförbindelse -16,5% -20,9%

2.4 Budgetföljsamhet

Prognos Budgetavvikelse, Mnkr 202012 201912 201812 201712 Nämndverksamhet -5,5 -36,0 -12,8 -1,6 Finans 17,0 12,4 17,1 21,0 Summa 11,5 -23,6 4,3 19,4

2.5 Balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserv

Prognos Balanskravsutredning, Mnkr helår 2020

Årets resultat 20,3 Reducering av samtliga realisationsvinster 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 20,3 Reservering till resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 Disponering av resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 Balanskravsresultat 20,3 Balanskravsunderskott att reglera inom 3 år -16,4 Summa 3,9 Balanskravsresultat att reglera inom 3 år 0,0

16 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

En så kallad balanskravsutredning ska genomföras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen ska kommuner och regioner budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § Lagen om kommunal bokföring och redovisning är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt 11 kap. 12 § kommunallagen.

Prognostiserat balanskravsresultat för år 2020 uppgår till 20,3 mnkr vilket betyder att 2019 års balanskravsresultat kommer att kunna återställas under 2020.

Tidigare avsättningar till resultatutjämningsreservfonden (RUR) uppgår till 12,1 mkr.

2.6 Likviditet

Kassalikviditet 202004 201912

Kassalikviditet 78,9% 50,4%

Kassalikviditeten har förstärkts under perioden på grund av att kommunen tagit upp ett lån på 50 mnkr samt att kommunen visar på ett positivt resultat. För övriga kommentarer kring kommunens likviditet, se avsnittet Kassaflödesanalys.

3. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall det för den kommunala verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att:

 samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret  en övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året, eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen.

17 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

3.1 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.

Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen följande:

Redovisat resultat vid 2022 års utgång ska vara lägst 2 procent av verksamhetens nettokostnad

Kommunens behöver stärka sina resultat på sikt. Vid 2022 års utgång ska det redovisade resultatet vara lägst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. För att nå dit behöver vi arbeta strategiskt och långsiktigt med effektiviseringar av verksamheterna. Vi måste bromsa kostnadsökningarna för att lyckas. En utgångspunkt att arbeta utifrån är att nettokostnadsökningarna inte får överstiga 2 procent varje enskilt år.

Redovisat resultat är lägst 1 procent av verksamhetens nettokostnad

2020 års resultat ska vara lägst 1 procent av verksamhetens nettokostnad. För att klara det långsiktiga målet om att nå 2 procent i resultat av verksamhetens nettokostnad behöver dock alla verksamheter redan nu ställa om och effektivisera ytterligare då effekterna många gånger är förskjutna i tid.

Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensions- förpliktelser

Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på sikt. Den visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen äger, d.v.s. det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen, tillgångarnas och skuldernas förändring. Strävan är att minska skuldbelastningen och därmed frigöra utrymme på driftsresultatet. Det andra finansiella målet är att soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser.

18 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

3.1.1 Uppföljning av finansiella mål Båda de finansiella målen har uppfyllts för perioden och bedöms även uppfyllas vid årets slut:

Finansiellt mål nr 1 Redovisat resultat är lägst 1 procent av verksamhetens nettokostnad Varför är detta mål prioriterat? För att klara det långsiktiga målet om att nå 2 procent i resultat av verksamhetens nettokostnad behöver alla verksamheter ställa om och effektivisera ytterligare då effekterna många gånger är förskjutna i tid. Vad är problemet/utmaningen idag? Kommunen har en svag finansiell ställning vilket till stor del beror på flera års svag budgetföljsamhet. Vilka konkreta resultat är önskvärda inom Resultat över 1 procent av verksamhetens nettokostnader. målområdet? Valda strategier för måluppfyllelse Fokusera på de områden där kommunen ligger högt i strukturkostnadsindex och anpassa de verksamheterna till betydligt lägre nettokostnader. Prioriterade åtgärder för måluppfyllelse Förbättrad budgetföljsamhet och förstärkt dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna.

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr vilket motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader. Prognostiserat helårsresultat uppgår till 20,3 mnkr vilket motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader.

Finansiellt mål nr 2 Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser

Varför är detta mål prioriterat? Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Minskar skuldbelastningen frigörs därmed utrymme på driftsresultatet. Vad är problemet/utmaningen idag? Kommunen har en negativ soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser vilket i sin tur minskar kommunens finansiella handlingsutrymme. Vilka konkreta resultat är önskvärda inom Att årligen förbättra soliditeten och på sikt nå en positiv målområdet? soliditet.

19 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Valda strategier för måluppfyllelse Att stärka kommunens årliga resultat genom ökad budgetföljsamhet. Prioriterade åtgärder för måluppfyllelse Förbättrad budgetföljsamhet och förstärkt dialog mellan kommunstyrelsen och nämnderna.

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser uppgår per 2020-04-30 till -16,5 procent jämfört med -20,9 procent 2019-12-31. Enligt prognosen kommer årets resultat på 20,3 mnkr i kombination med en ökad likviditet bidra till att soliditeten förbättras vid utgången av 2020.

4. Uppföljning av kommunfullmäktiges målområden

Målområde nr 1 Bra boende och livsmiljö

Varför är detta område prioriterat? Beskrivning Vilka olika delområden är särskilt Beskrivning viktiga/väsentliga/kritiska inom området? Vilka effekter är önskvärda inom området? Beskrivning

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

20 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen Arbetet med beskrivning och bedömning av målområdet har ännu inte påbörjats.

Målområde nr 2 Hälsa och välbefinnande

Varför är detta område prioriterat?  Ökad hälsa och välmående ger trygga medborgare. Mår vi bra och inte är otrygga med att vistas utomhus, eller i vissa områden, så ökar engagemanget för att utveckla vårt samhälle tillsammans.  Lilla Edets kommun ligger högt i psykisk ohälsa, lågt i skolresultat (åk 9) och har hög andel familjer som upplever våld i nära relation.  Ökad hälsa ger fler medborgare som har förmågan att aktivt bidra till kommunens utveckling på flera områden och nivåer.

Vilka olika delområden är särskilt  Övergripande områden för alla medborgare är viktiga/väsentliga/kritiska inom området? hälsosam mat, god sömn och frekvent rörelse samt goda sociala kontaktytor.  Erbjuda vårdnadshavare ökat stöd i att själva kunna agera tryggt i sin föräldraroll.  För äldre motverka ensamhet och stimulera till fortsatt lärande och rörelse.  Tät samverkan, även operativt, mellan flera nämnder och mellan nämnder och föreningsliv.

Vilka effekter är önskvärda inom området?  Ökad andel godkända betyg i alla ämnen i grundskolan och gymnasieexamen inom tre år samt meningsfull fritid.  Färre familjer i kommunen som behöver särskilt stöd.  Trygga och fysiskt aktiva barn och ungdomar.

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

21 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen Grad av måluppfyllelse har ej ännu bedömts. En bedömning kommer att ske när resultatet av den sociala kartläggningen som genomförs av folkhälsosamordnaren presenteras i juni. En bedömning utifrån ungdomsperspektivet kommer att göras efter att ungdomsenkäten LUPP genomförts och presenterats i höst.

Strategier och åtgärder för att förbättra (eller bibehålla) nuvarande måluppfyllelse inklusive målprognos för helår När grad av måluppfyllelse har bedömts kommer en åtgärdsplan tas fram. En del av en tjänst, 20 procent, har tillsatts för att arbeta med LUPP-undersökningen, tjänsten är tillsatt 1 maj 2020 till och med 30 juni 2021.

Målområde nr 3 Hållbar miljö

Varför är detta område prioriterat?  Lokalt har kommunen det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö.  För att dagens behov ska kunna tillfredsställas utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.  För att möta behov hos dem som lever, verkar och vistas i Lilla Edets kommun.  För att vara ett gott föredöme för kommuninvånare och andra lokala aktörer Vilka olika delområden är särskilt  Människors hälsa och miljö viktiga/väsentliga/kritiska inom området?  Naturmiljöer  Biologisk mångfald  God hushållning Vilka effekter är önskvärda inom området?  En giftfri kommun  Kontinuerligt ökande grad av återvunnet matavfall  Ekosystemtjänster kartläggs och används som ett underlag vid fysisk planering, exploatering och förvaltning  Kommunens klimatpåverkan har analyserats och genom aktiva åtgärder minskats  Värdefull tätortsnära natur skyddas mot exploatering

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

22 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen Ett omfattande arbete har bedrivits för att ta fram en strategi och program för ett giftfritt Lilla Edet. Berörda förvaltningar har vart delaktiga i arbetet. Redovisning av arbetet sker i kommunstyrelsen i maj.

Strategier och åtgärder för att förbättra (eller bibehålla) nuvarande måluppfyllelse inklusive målprognos för helår Utifrån strategi och program kommer åtgärder för att nå målen att tas fram.

Målområde nr 4 Attraktivt företagsklimat

Varför är detta område prioriterat?  Med ett aktivt lokalt näringsliv stärks skattebasen, och därmed möjligheterna att erbjuda kommuninvånare en bra välfärd och en attraktiv miljö att leva och verka i.  Med ett bra företagsklimat i kommunen blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag. Fler invånare kommer i arbete och skatteintäkterna ökar.  Skapar fler arbetstillfällen som ger människor möjligheten att försörja sig.  4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen  75 % av skatteintäkterna kommer från privata sektorn i regionen. Vilka olika delområden är särskilt  Tillgång till verksamhetsmark, lokaler och förbättrad viktiga/väsentliga/kritiska inom området? infrastruktur  Service, bemötande och korta handläggningstider till och för våra företag  Stärka samverkan mellan skola och näringsliv. Vilka effekter är önskvärda inom området?  Att kunna erbjuda rätt verksamhetsmark och lokaler samt en infrastruktur som gynnar näringslivet  Nöjda företag som växer, är lönsamma och anställer fler.  Fler företagsetableringar  Högre betyg i rankningar som berör kommunens näringsliv.

Grad av måluppfyllelse (nuläge)

Prognos av måluppfyllelse (helår)

23 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Sammanfattande analys och slutsatser som motiverar ovanstående ställningstagande vad gäller måluppfyllelsen För tillfället ser vi en ökad aktivitet kring nya lokaler men inte kring verksamhetsmark. Insiktsmätningen visar en ökning av NKI från 73 till 77. Mätningen visar också att fler företag är nöjda. Trots coronapandemin har vi inte sett några varsel eller konkurser t.om april månad.

Strategier och åtgärder för att förbättra (eller bibehålla) nuvarande måluppfyllelse inklusive målprognos för helår I det aktuella läget kring corona prioriterar kommunen att kommunicera med företagare och fastighetsägare. Denna strategi har visat sig vara mycket uppskattad. Planering pågår kring en återgång till det normala. Kommunen har god hjälp av BRG och deras extra företagslots.

5. Uppdrag 2020 från kommunfullmäktige

5.1 Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen

Uppdrag Status Kommentar inkl prognos Kommunen ska vara Påbörjad Det finns en planering för att två till tre e-tjänster ska vara i drift digitaliserad 2022 2022. Arbetet fortskrider kring digital nyckelhantering i hemtjänsten samt beställning av varor till våra äldre via nätet. 2021 års Mål- och Påbörjad 2021 års Mål- och Resursplan håller på att tas fram med en treårig resursplan ska ha en drifts- och investeringsbudget. För investeringarna finns det genomarbetad underlag för ett tioårsperspektiv som är förankrat i respektive flerårsplan med flerårig nämnd genom bland annat framtagen lokalförsörjningsplan. Inför drifts-, investerings- och 2021 arbetar kommunen enligt en ny budgetprocess som syftar till exploateringsbudget att skapa större tydlighet, tidigarelägga budgetprocessen samt som är förankrad i förbättra den politiska förankringen i partierna och i nämnderna. nämnder och Prognos att uppdraget kommer att uppfyllas. förvaltningar

5.2 Uppdrag till Teknisk nämnd

Uppdrag Status Kommentar inkl prognos Skapa en samlad städ- Påbörjad Förvaltningens bedömning är att uppdraget bäst genomförs som och projekt. anläggningsavdelning Förvaltningens bedömning är vidare att för att lyckas med där kommunens städ-, uppdraget krävs resurser, främst i form av fastighets och ändamålsenlig och ledig kompetens. Det är också förvaltningens anläggningsskötare bedömning att kommunen idag saknar dessa resurser och därför samlas har arbetet med uppdraget avstannat. Prognos är att uppdraget ej kommer att slutföras under 2020.

24 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

5.3 Uppdrag till Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden

Uppdrag Status Kommentar inkl prognos Kultur- och fritidsnämnden, Pågår, Delvis avstannat Ungdomscoacherna arbetar med uppdraget utbildningsnämnden och p.g.a. Corona och en del arbete sker på individnämnden samverkar ungdomsmottagningen. Förslag till nya kring ”Lilla Edet fritid” arbetssätt har tagits fram och diskuteras mellan förvaltningarna.

6. Sammanfattning av kommunfullmäktige och nämnder 6.1 Kommunfullmäktige

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 0 0 0 0 7 0 0 0 Personalkostnader -85 -115 -125 10 -261 -376 -376 0 Övriga kostnader -172 -278 -174 -104 -560 -521 -521 0 -257 -393 -299 -94 -814 -897 -897 0

April månads utfall visar på en nettokostnad om 0,4 mnkr. Alla kostnadsposter bedöms följa planen.

6.2 Kommunrevisionen

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader -32 -27 -52 25 -159 -155 -155 0 Övriga kostnader -135 -96 -167 71 -490 -503 -503 0 -167 -123 -219 96 -649 -658 -658 0

Nettokostnaderna för kommunrevisionen uppgår till 0,1 mnkr den sista april. Alla kostnadsposter bedöms följa planen.

25 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

6.3 Överförmyndarnämnd

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 Personalkostnader -89 -223 -242 19 -485 -727 -727 0 Övriga kostnader -320 -348 -379 31 -1 067 -1 137 -1 137 0 -409 -571 -621 50 -1 552 -1 864 -1 864 0

Nettokostnaderna för överförmyndarnämnden uppgår till 0,6 mnkr den sista april. Alla kostnadsposter bedöms följa planen.

6.4 Kommunstyrelsen

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 5 874 6 080 7 851 -1 771 21 669 25 004 23 612 1 392 Personalkostnader -9 951 -9 511 -10 377 866 -30 370 -29 217 -30 097 880 Övriga kostnader -21 908 -23 506 -27 406 3 900 -71 043 -76 861 -82 277 5 416 -25 985 -26 937 -29 932 2 995 -79 744 -81 074 -88 762 7 688

Kommunstyrelsens budget har inför 2020 utöver kompensation för index förstärks med 12 mnkr för den verksamhet som kommunen köper avseende SOLTAK AB och SBRF. Dessutom har det genomförts ett effektiviseringskrav motsvarande 1,8 mnkr. Besparingen har genomförts genom minskad personalstyrka med 3 heltidstjänster på kommunledningsförvaltningen vilket kommer att få helårseffekt under 2021. För helåret prognosticeras en positiv avvikelse på 7,7 mnkr, vilket dels beror på överskott inom planerings- och exploateringsverksamheten samt vakanser under året som inte fullt ut kommer att ersättas.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att tre perspektiv prognostiseras uppnå medel kvalitet och ett perspektiv uppnår hög kvalitet.

Kommunstyrelsen har sex prioriterade mål varav tre prognostiseras bli uppfyllda, ett ej uppfyllt och två mål är ej bedömda.

6.5 Individnämnden

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 8 305 5 811 3 868 1 943 25 498 12 146 11 605 541 Personalkostnader -17 011 -18 521 -19 114 593 -53 168 -57 371 -57 341 -30 Övriga kostnader -25 044 -17 011 -16 821 -190 -70 406 -50 027 -50 464 437 -33 750 -29 721 -32 067 2 346 -98 076 -95 252 -96 200 948

26 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Individnämnden redovisar ett överskott för perioden med 2,3 mnkr. IFO står för 1,7 mnkr och AMA för 0,5 mnkr. Prognosen för hela året är ett överskott på 0,95 mnkr. Omställning från en hög kostnad för externa placeringar till en väl utvecklad öppenvård och egna familjehem påbörjades redan 2019. När det gäller vuxna missbrukare får många nu sina behov tillgodosedda på hemmaplan i öppna former varför vuxenstöd för perioden redovisar ett överskott på 1,3 mnkr. Prognosen för vuxenstöd är att detta överskott är något större på helårsbasis. När det gäller barn och ungdomar har placeringarna inte kunnat avslutas i den takt som planerat och enheten redovisar ett underskott på ca 0,4 mnkr. Prognosen för hela året är att detta underskott blir något större.

Försörjningsstöd redovisar för perioden ett överskridande med -0,3 mnkr och prognosen är att detta kvarstår vid årets slut. Dock förväntas detta hanteras inom enheten genom minskade personalkostnader.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att tre perspektiv prognostiseras uppnå hög kvalitet och ett perspektiv uppnår medel kvalitet.

Nämnden har tre prioriterade mål varav två prognostiseras bli uppfyllda och ett delvis uppfyllt.

6.6 Omsorgsnämnden

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 13 688 13 860 13 237 623 40 210 40 694 39 712 982 Personalkostnader -63 664 -61 898 -61 641 -257 -195 465 -185 169 -184 923 -246 Övriga kostnader -25 857 -24 957 -25 312 355 -77 260 -76 882 -75 938 -944 -75 833 -72 995 -73 716 721 -232 515 -221 357 -221 149 -208

För att få budgeten 2020 att räcka till togs många besparingsförslag fram. De största besparingarna handlar om minskade personalkostnader och att använda de medarbetare förvaltningen har genom att bemanna och schemalägga på ett annat och mer effektivt sätt. Detta har genererat en minskning av personalkostnader, men vissa åtgärder har inte fått full effekt under perioden och det stora omställningsarbetet fortsätter.

Omställningsarbetet innebär att förvaltningen måste arbeta mer förebyggande och rehabiliterande, så att personer kan bo hemma självständigt längre och skjuta upp kostsamma insatser. Detta medför att antalet platser inom särskilt boende kan minskas vilket är en förutsättning för en ekonomi i balans och att närma oss standardkostnaderna för jämförbara kommuner.

Planering pågår för att kunna verkställa fler beslut om bostad med särskild service LSS på hemmaplan.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att alla fyra perspektiven prognostiseras uppnå en medel kvalitet.

Nämnden har tre prioriterade mål varav två prognostiseras bli uppfyllda och ett delvis uppfyllt.

27 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

6.7 Utbildningsnämnden

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 15 693 16 130 15 396 734 45 449 45 680 46 189 -509 Personalkostnader -67 449 -71 640 -68 706 -2 934 -208 103 -213 075 -206 118 -6 957 Övriga kostnader -60 993 -69 921 -64 929 -4 992 -199 154 -204 737 -196 587 -8 150 -112 749 -125 431 -118 239 -7 192 -361 808 -372 132 -356 516 -15 616

På helår prognosticeras nämndens avvikelse mot budget att uppgå till ett underskott på 15,6 mnkr. Nämndens intäkter för 2020 helår prognosticeras till att bli 0,5 mnkr lägre än budget. Grundskolan räknar med att få 0,4 mnkr i ökade interkommunala ersättningar. Övergripande kommer på grund av beslut om minskad maxtaxa få ett underskott på 0,9 mnkr på helår. Kostnaderna för nämnden kommer på helår att avvika negativt med 15,1 mnkr jämfört med budget. Av dessa 15,1 mnkr så tillhör 3,4 mnkr 2019. På grund av att fakturorna inkommit sent under 2020 så hamnar utfallet på 2020.

2020 präglas av ekonomiskt åtstramningsarbete. Kostnader behöver minskas för cirka 20 - 21 mnkr och skolor och förskolor är nära maximal nivå vad gäller antal barn och elever. Under året sker samtidigt en volymtillväxt på både barn och elevsidan, så är minskning av lokaler inte en rimlig väg att gå. Då ca 70 % av nämndens budget består av personal så måste ett åtgärdspaket innebära en minskning av antalet anställda. Ett sådant åtgärdspaket är konstruerat och genomförs under 2020 i syfte att nå budget i balans för budgetåret 2021. Då 2020 är ett omställningsår, och helårseffekt inte uppnås på de åtgärder som införs, är det rimligt med ett ekonomiskt underskott för perioden.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att två perspektiv prognostiseras uppnå en medel kvalitet, ett perspektiv uppnår låg kvalitet och ett perspektiv är ännu ej bedömt.

Nämnden har ett prioriterat mål, det prognostiseras bli delvis uppfyllt.

6.8 Kultur- och fritidsnämnden

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 732 1 174 797 377 3 946 2 928 2 390 538 Personalkostnader -3 819 -3 720 -3 648 -72 -11 648 -10 645 -10 945 300 Övriga kostnader -5 265 -4 749 -5 463 714 -17 465 -17 575 -16 387 -1 188 -8 352 -7 295 -8 314 1 019 -25 167 -25 292 -24 942 -350

Det prognostiserade årsresultatet beräknas till ett nettounderskott på 0,4 mnkr.

Intäkterna prognostiseras bli 0,5 mnkr högre än budget, vilket främst orsakas av att de erhållna bidragen blir större än budgeterat, bl. a. överskjutande från föregående år.

Kostnaderna prognostiseras bli 0,9 mnkr större än budgeterat. När budgeten fastställdes förutsattes att stödet till föreningslivet skulle minska med flera hundratusen kronor, men beslutade åtgärder kommer inte vara tillräckliga i år, bl.a. beroende på att de inte fullt ut får helårseffekt.

28 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Även kostnaderna för personal prognostiseras till ett nettounderskott om 0,3 mnkr (exkluderat bidrag som täcker personalkostnaderna), vilket till viss del uppvägs av en positiv prognos för övriga kostnader.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att alla fyra perspektiven prognostiseras uppnå en låg kvalitet.

Nämnden har två prioriterade mål varav ett prognostiseras bli delvis uppfyllt och ett ej uppfyllt.

6.9 Miljö- och byggnämnden

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 1 814 1 156 1 435 -279 5 245 3 937 4 305 -368 Personalkostnader -2 140 -2 249 -2 363 114 -6 432 -6 906 -7 088 182 Övriga kostnader -446 -429 -693 264 -2 291 -1 761 -2 079 318 -772 -1 522 -1 621 99 -3 478 -4 730 -4 862 132

Sammanfattningsvis visar utfallet på ett litet överskott, främst pga. högre intäkter och lägre personalkostnader för området bygglov än budgeterat. Dessutom bidrar en allmän återhållsamhet vad gäller inköp av varor och tjänster till ett bra resultat. Kommunstyrelsen beslutade i mars om att vid behov ge anstånd för kommunala avgifter på grund av pågående Corona-pandemin. Utskicken av de årliga fasta avgifterna för miljö- och livsmedelsverksamheter har ännu inte skett med hänsyn taget till de aktuella tillsynsobjekten. Lägre intäkter än budgeterat noteras därför inom miljöskydd och livsmedel. På helåret är prognosen lägre intäkter än budget men också lägre kostnader, vilket främst beror på personalförändringar samt uteblivna kapitaltjänstkostnader då införandet av nytt verksamhetssystem blivit förskjutet på framtiden. Som helhet visar prognosen på ett mindre överskott för helåret. Några särskilda ytterligare åtgärder, förutom fortsatt återhållsamhet i ekonomin i likhet med vad som varit fallet under årets första tertial, bedöms inte nödvändiga för att nå en budget i balans.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att tre perspektiv prognostiseras uppnå en hög kvalitet och ett perspektiv prognostiseras uppnå medel kvalitet.

Nämnden har två prioriterade mål som prognostiseras bli uppfyllda vid årets slut.

6.10 Teknisk nämnd

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår Intäkter/Inkomster 213 144 230 -86 801 481 690 -209 Personalkostnader -582 -988 -1 281 293 -2 278 -3 444 -3 844 400 Övriga kostnader -5 812 -5 329 -6 510 1 181 -18 282 -19 701 -19 528 -173 -6 181 -6 173 -7 561 1 388 -19 759 -22 664 -22 682 18

29 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Nämndens ekonomi kännetecknas för perioden av överskott hos den skattefinansierade delen och inom avfallskollektivet samt ett underskott inom VA-kollektivet.

Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på + 1387 tkr. Prognos för helår är ett överskott på +87 tkr. Periodens överskott beror i huvudsak på lägre kostnader för vinterväghållning och vakanser som inte kunnat tillsättas på grund av rådande anställningsstopp. Prognos för helår är en budget i balans.

VA-verksamhetens ekonomi visar för perioden ett underskott på – 387 tkr. Prognos för helår år ett underskott på – 1383 tkr, gentemot budget. Budgeten förutsätter att verksamheten ska göra ett överskott om 2 564 tkr för helåret, vilket innebär en kostnadsbesparing motsvarande ca 10 procent. Hade inte detta krav inte funnits hade verksamheten prognostiserats göra ett överskott om + 1181 tkr. Givet att prognosen står sig innebär det att skattekollektivet delvis måste återställa underskottet från 2017. Utöver redan genomförande åtgärder så pågår för närvarande ytterligare åtgärder för att komma till rätta med VA-ekonomin vilka framgår av stycke 1.3. För vissa av dessa åtgärder kommer effekten med största sannolikhet inte ge avtryck på kostnaderna för verksamhetsåret 2020. Förvaltningens bedömning är fortsatt att fastställd budget för VA-huvudmannens verksamhet för året 2020 inte täcker verksamhetens faktiska kostnader.

Avfallsverksamhetens ekonomi visar för perioden ett överskott på + 1147 tkr. Prognos för helår är ett överskott på +33 tkr. Periodens överskott beror i huvudsak på att matavfallsinsamlingsprojektet försenats ytterligare. Prognosen för helår är en budget i balans.

Uppföljning av kvalitet i grunduppdraget visar på att tre perspektiv prognostiseras uppnå en hög kvalitet och ett perspektiv prognostiseras uppnå medel kvalitet.

Nämnden har tre prioriterade mål varav ett prognostiseras ej bli uppfyllt, ett bli delvis uppfyllt och ett inte är bedömt.

7. Väsentliga personalförhållanden och jämställdhet

7.1 Antal anställda Per 2020-04-30 uppgår antalet tillsvidareanställda i Lilla Edets kommun till 889 st och antalet tidsbegränsade anställningar uppgår till 208 st. Vilande anställningar uppgår till 51 st och dessa är i grunden tillsvidareanställningar. Medarbetare med en vilande anställning kan bland annat vara föräldralediga, studielediga eller arbeta på en annan tjänst som tidsbegränsat anställd inom kommunen. Merparten av de vilande anställningarna har en tidsbegränsad anställning och räknas således med i antal tidsbegränsade i sammanställningen.

Antalet årsarbetare, inkl timavlönade uppgår till 1 032 jämfört med 1 037 vid årsskiftet 2019-12-31. Orsaken till att antalet årsarbetare är lägre 2020-04-30 än vid årsskiftet är att antalet arbetade timmar kommer att öka under sommarmånaderna framförallt inom omsorgen vilket kommer att öka upp antalet årsarbetare på helårsbasis.

Socialförvaltningen är den förvaltning som har flest antal tillsvidareanställda, tidsbegränsade anställningar och störst andel deltidsanställda.

30 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Andel Andel som Antal Antal Vilande Antal Totalt antal Antal Förvaltning arbetar tillsvidare anställn. tidsbegr. månadsavlönade årsarbetare kvinnor avgångar deltid Socialförvaltningen 420 38 110 530 451,71 89,8% 61,1% 11

Bildningsförvaltningen 393 12 88 481 456,55 86,1% 16,8% 7

Samhällsbyggnadsförv. 43 1 5 48 46,10 33,3% 6,3% 2

Kommunledningsförv. 33 0 5 38 36,50 76,3% 10,5% 1

Lilla Edets kommun 889 51 208 1 097 990,87 85,2% 37,6% 21

7.2 Sjukfrånvaro Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Siffrorna avser månadsavlönad personal.

Sjukfrånvaro i antal Andel långtids- Förvaltning Sjukfrånvaro Helårsarbetare sjukfrånvaro

Socialförvaltningen 10,4% 14,7 44,0%

Bildningsförvaltningen 7,5% 11,3 23,9%

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2,1% 0,3 0,0%

Kommunledningsförvaltningen 4,6% 0,6 71,7%

Lilla Edets kommun 8,4% 26,9 35,6%

Sjukfrånvaro 2016 2017 2018 2019 202004

Sjukfrånvaro > 60 dagar/total 41,4% 42,1% 40,7% 39,9% 35,6% sjukfrånvarotid Sjukfrånvaro i antal årsarbetare - - 72,8 68,1 26,9

Total 7,4% 7,4% 7,7% 7,0% 8,4% sjukfrånvarotid/ordinariearbetstid

Den totala sjukfrånvaron under perioden januari – mars är 8,4 procent, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med sjuktalen vid årsskiftet. Orsaken till detta förväntas vara pandemin till följd av Covid-19.

31 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

8. Redovisning av ekonomi för kommunen

8.1 Resultaträkning Vi följer Lagen om Kommunal Bokföring och Redovisning (LKBR), i övrigt följer vi samma redovisningsprinciper i delårsrapporten som i årsredovisning 2019.

Utfall Utfall Budget Prognos Utfall

Belopp i Mnkr 202004 201904 helår 2020 helår 2020 201912

Verksamhetens intäkter 54,9 58,0 206,6 182,7 172,8 Verksamhetens kostnader -318,5 -322,5 -1 042,0 -1 014,4 -998,5 Avskrivningar o nedskrivningar -6,6 -6,0 -19,8 -19,8 -18,2

Verksamhetens nettokostnader -270,1 -270,5 -855,2 -851,5 -843,9

Skatteintäkter 218,2 219,0 680,5 654,6 659,6 Generella statsbidrag o utj 70,8 56,7 186,5 212,5 169,3 Verksamhetens resultat 18,9 5,2 11,8 15,6 -15,0

Finansiella intäkter 3,7 3,0 3,9 12,0 6,3 Finansiella kostnader -2,1 -2,9 -6,9 -7,3 -7,1 Resultat efter finansiella poster 20,5 5,3 8,8 20,3 -15,8

Periodens resultat 20,5 5,3 8,8 20,3 -15,8

Resultat i % av verksamhetens nettokostnad 7,6% 2,0% 1,0% 2,4% -1,9%

Periodens resultat Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr i kommunen. Resultatet motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader (f år 2,0 procent). Prognosen för hela året beräknas till ett överskott motsvarande 20,3 mnkr vilket är 11,5 mnkr bättre än budgeterat. Prognostiserat resultat motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader. Kommunens resultat är en förbättring med 14,2 mnkr jämfört med samma period föregående år. Förbättringen beror framförallt på lägre nettokostnader inom individnämnden med 5 mnkr, lägre nettokostnader inom omsorgsnämnden med 3 mnkr, utdelning från EdetHus 2,7 mnkr (helår 8 mnkr) samt lägre personalkostnader inom omsorgsverksamheten. Då förhandlingarna inte var klara vid bokslutstillfället är inga kostnader för löneökningar för april med i periodens resultat. Årets löneökningar är däremot medräknade i helårsprognosen.

32 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Intäkter Kommunens intäkter visar en minskning på 5 procent jämfört med tidigare år motsvarande 3,1 mnkr. Minskningen beror till största delen på att justering gentemot avgiftskollektivet minskat med 0,9 mnkr, 0,5 mnkr avser lägre fakturerade avgifter inom Miljö- och Byggnämndens område, intäkter från tomtförsäljningar är 0,6 mnkr lägre jämfört med samma period föregående år. Även momsbidrag vid köp av ej skattepliktig verksamhet har minskat med 0,5 mnkr på grund av att köpt vård inom Individ- och familjeomsorgens område minskat. Bland kommunens intäkter redovisas en jämförelsestörande post om 0,5 mnkr som avser överskott i exploateringsverksamheten.

Kostnader Kommunens kostnader exkl. avskrivningar har minskat med 1 procent vilket motsvarar 4,0 mnkr jämfört med samma period föregående år. Kostnadssidan visar en del variationer mellan kostnadsökningar och kostnadsminskningar inom olika verksamheter, framförallt inom köpt verksamhet. Köpt vård inom Individ- och familjeomsorgens område minskade med 8,0 mnkr jämfört med tertial 1 2019, däremot ökade köpt verksamhet inom utbildningsnämndens område med 5,9 mnkr jämfört med samma period föregående år.

Skatter, utjämning och fastighetsavgift Skatteintäkterna uppgår till 218,2 mnkr vilket är 8,7 mnkr lägre än budgeterat. Det låga utfallet beror på att SKR prognostiserar en kraftigt lägre utveckling av arbetade timmar i Sverige under 2020 på grund av Coronapandemin. Prognosen präglas av stor osäkerhet och vi kommer att behöva följa händelseutvecklingen noggrant under året.

Skatteintäkterna har för perioden minskat med 0,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Generella statsbidrag och utjämning har ökat under samma period med 14,1 mnkr eller 25 procent och överstiger budget med 8,7 mnkr, staten har skjutit till generella statsbidrag till kommunerna vilket ska kompensera de lägre skatteintäkterna under 2020. Helårsprognosen för generella statsbidrag och utjämning uppgår till 212,5 mnkr vilket är 26,0 mnkr högre än budgeterat. Sammantaget har skatter, utjämning, fastighetsavgift och statsbidrag ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år vilket kan jämföras med verksamhetens nettokostnader som har minskat med 0,1 procent.

Finansnetto Kommunens finansiella intäkter har ökat med 0,7 mnkr vilket framförallt beror på utdelning från EdetHus vilket påverkar perioden med 2,7 mnkr. Ränteintäkterna har minskat med 2,0 mnkr på grund av att lån hos Kommuninvest inte längre innebär intäkter för negativ ränta då styrräntan gått upp något det senaste året. De finansiella kostnaderna har ökat 0,8 på grund av högre räntekostnader på högre lånebelopp jämfört med samma period föregående år. 8.2 Balansräkning

Tillgångar (belopp i mnkr) 2020-04-30 2019-12-31

Anläggningstillgångar 27

33 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Immateriella anläggningstillgångar 0,9 0,9

Pågående projekt avseende immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 341,8 345,9 Maskiner och inventarier 24,4 25,9 Pågående nyanläggningar 10,4 6,2 Finansiella anläggningstillgångar 57,1 57,1 Summa anläggningstillgångar 434,8 436,2

Bidrag till statlig infrastruktur 2,2 2,3

Omsättningstillgångar Varulager, Exploateringsfastigheter mm 21,5 21,5 Fordringar 125,8 109,2 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 Kassa och bank 19,2 3,5 Summa omsättningstillgångar 166,5 134,2

Summa Tillgångar 603,5 572,7

Eget kapital, avsättningar & skulder (belopp i mnkr) 2020-04-30 2019-12-31

Årets resultat 20,5 -15,8 Resultatutjämningsreserv 12,1 12,1 Övrigt eget kapital 97,1 112,9 Summa eget kapital 129,7 109,2

Avsättningar Avsättningar till pensioner 12,4 12,5 Övriga avsättningar 1,4 1,4 Summa avsättningar 13,8 13,9

Skulder Långfristiga skulder 276,2 226,1 Kortfristiga skulder 183,8 223,5 Summa skulder 460,0 449,6

Summa eget kapital och skulder 603,5 572,7

Ansvarsförbindelser Borgens- och ansvarsförbindelser 684,0 684,0 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 229,0 229,0

34 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Derivatinstrument, marknadsvärde -11,6 -11,6

Anläggningstillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar har under perioden minskat med 1,4 mnkr och uppgår till 377,7 mnkr. Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr och periodens avskrivningar uppgår till 6,6 mnkr. De största investeringarna avser omläggning och utbyggnad inom VA-verksamheten.

Omsättningstillgångar Kassa och bank har under perioden ökat med 15,7 mnkr på grund av att ett nytt lån om 50 mnkr tecknats i början av året, för övrig förändring av likvida medel se nedan kassaflödesanalys.

Avsättningar Avsättningarna har minskat med 0,1 mnkr. Avsättning för pensioner har minskat med 0,1 mnkr och avsättning för återställande av Högstorpsdeponin är oförändrad.

Låneskuld Ett nytt lån på 50 mnkr togs i början av året. Övriga kortfristiga skulder har minskat kraftigt med 39,7 mnkr vilket till största delen beror på att leverantörsskulderna är lägre för april 2020 jämfört med december 2019. Anledningen till att de var större vid årsskiftet var berodde på att det sker fler inköp i december månad jämfört med april samtidigt som betalningsdagen för en stor del av leverantörsfakturorna vid årsskiftet var 2 januari.

8.3 Kassaflödesanalys

Prognos

Belopp i mnkr 2020-04-30 2019-12-31 2020-12-31

Den löpande verksamheten Årets resultat 20,5 -15,8 20,3 Justering för avskrivning och nedskrivning 6,6 18,2 19,8 Justering för gjorda avsättningar -0,1 -1,1 -0,3 Justering för övriga, ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,2 0,2

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 27,0 1,5 40,0

Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar -16,6 -1,2 -1,2 Ökning(-) minskning(+) av förråd, lager och exploateringsfastigheter 0,0 -0,3 0,0 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder -39,7 4,0 -30,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten -29,3 4,0 8,8

Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 -0,3 -0,3 Investering i materiella anläggningstillgångar -5,0 -36,4 -40,4 Investeringsbidrag 0,0 0,4 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar,

35 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

omklassificering 0,0 0,0 0,0 Minskning/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -5,0 -36,3 -40,7

Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 50,0 50,0 50,0 Amortering av lån 0,0 -50,0 0,0 Ökning(-) minskning(+) av långfristig fordringar 0,0 0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 50,0 0,0 50,0

Årets kassaflöde 15,7 -32,3 18,1 Likvida medel vid årets början 3,5 35,8 3,5 Likvida medel vid årets slut 19,2 3,5 21,6 Förändring av likvida medel 15,7 -32,3 18,1

Periodens kassaflöde uppgår till 15,7 mnkr. Under perioden har ett lån på 50 mnkr tagits vilket gör att kassaflödet är positivt. Vid ingången av året var leverantörsskulderna höga och har under perioden minskat samtidigt som kundfordringarna under perioden ökat. Båda faktorer påverkar likviditeten negativt då likvida medel använts till att betala leverantörsfakturor och kundinbetalningar inte inkommit ännu till kommunens bankkonto. Det är framförallt genom storlek på inköp som kommunen på kort sikt kan påverka likviditeten.

Under maj förstärktes likviditeten ytterligare då en utdelning från EdetHus betalades in till kommunens bankkonto på 8 mnkr. Helårsprognosen pekar på en fortsatt ökning av likvida medel, prognosen förutsätter dock att verksamheten är återhållsam med inköp och genomför de åtgärder som planeras för att kunna hålla sin budget.

8.3.1 Utfall och prognos enligt organisatorisk struktur

202004 202004 202004 202012 202012 202012 201904 201912 Utfall Budget Prognos Budget Utfall Utfall Belopp i MnKr Netto Netto Avvikelse Netto Netto Avvikelse Netto Netto Fullmäktige/ revision 0 0 0 -1 -1 0 0 -2 Kommunstyrelsen -27 -30 3 -81 -89 8 -26 -80 Överförmyndarnämnden -1 -1 0 -2 -2 0 -1 -2 Individnämnden -30 -32 2 -95 -96 1 -35 -102 Omsorgsnämnden -73 -74 1 -221 -221 0 -76 -233 Utbildningsnämnden -125 -118 -7 -372 -357 -16 -113 -362 Kultur- och fritidsnämnden -7 -8 1 -25 -25 0 -8 -25

36 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Tekniska nämnden -6 -8 1 -23 -23 0 -6 -20 Miljö- och byggnämnden -2 -2 0 -5 -5 0 -1 -3 Avgiftsverksamheten 0 0 0 1 0 1 0 0 Återställande tidigare underskott 0 -1 Summa nämnder -271 -272 1 -824 -818 -6 -266 -829 Pensionskostnader -15 -17 2 -46 -52 6 -17 -54 Semskuldsförändr och uppl löner 0 -1 1 -3 -3 0 0 2 Personalomkostnader 11 9 2 28 28 0 10 29 Befarade kundförluster 0 0 0 0 0 0 0 1 Kapitalkostnad 3 2 1 8 7 1 2 7 Index 0 -6 6 -17 -17 0 0 0 Övriga interna poster 0 -1 1 0 -1 1 0 0 Summa verksamhet -273 -285 13 -853 -855 1 -271 -844 Skatteintäkter 218 227 -9 655 681 -26 219 660 Gen statsbidrag och utjämning 73 62 11 215 187 28 57 169 Finansnetto 2 -1 3 5 -3 8 0 -1 Summa efter finansiering 20 3 18 20 9 11 5 -16

Finansen beräknas ge ett överskott mot budget med 17 mnkr vilket förklaras av utdelning från EdetHus på 8 mnkr, lägre pensionskostnader än budgeterat samt något högre statsbidrag än budgeterat. De ökade statsbidragen avser stöd från staten med anledning av coronapandemin. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings senaste skattunderlagsprognos daterad 2020-04-29. Skatteintäkterna kommer enligt den senaste prognosen minska betydligt under 2020 vilket kompenseras av ökade generella statsbidrag. Prognosen präglas av stor osäkerhet och vi kommer att behöva följa händelseutvecklingen noggrant under året.

8.4 Investeringsredovisning

Investeringsredovisning 2020-04-30, tkr Utgifter sedan projektstart Varav: årets investeringar

Beslutad Ack. Resultat- Färdigställda projekt tot.budget utfall Avvikelse Årsbudget överföring Utgifter Inkomster Summa Avvikelse Maskiner och inventarier ON, Inventarier 83 83 0 83 83 83 0

37 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

PLEX, Mätinstrument geodata 410 408 2 410 408 408 2 VA, Biogaspanna - underhåll avloppsanl. 195 195 0 195 195 195 0 Summa maskiner och inventarier 688 686 2 688 0 686 0 686 2

Summa färdigställda projekt 688 686 2 688 0 686 0 686 2

Investeringsredovisning 2020-04-30, tkr Utgifter sedan projektstart Varav: årets investeringar Prognos Beslutad tot. Prognos Resultat- Pågående projekt tot.budget utgift avvikelse Årsbudget överföring Utgifter Inkomster Summa Avvikelse Maskiner och inventarier IN, Maskinpark Skogslaget 70 70 0 70 29 29 41 UN, Nätverk IT 500 500 0 500 0 0 500 UN, Arbetsmiljö 500 500 0 500 118 118 382 UN, Volym 200 200 0 200 49 49 151 UN, Utveckling 400 400 0 400 0 0 400 KS, Oförutsett 90 0 90 90 0 0 90 KS, IT-inventarier 1 000 1 000 0 1 000 0 0 1 000 KFN, Säkerhetsåtg. idrottshallarna 350 350 0 0 350 31 31 319 ON, Inventarier 347 347 0 347 0 0 347 VA, Förnyelse underhåll vattenanl. 350 350 0 350 34 34 316 VA, Förnyelse underhåll avloppsanl. 2 305 2 305 0 2 305 46 46 2 259 Summa maskiner och inventarier 6 112 6 022 0 5 762 350 307 0 307 2 883

Immateriella anläggningstillgångar KFN, utveckling e-serve 200 317 -117 0 0 4 0 4 -4 Summa immateriella anl.tillgångar 200 317 -117 0 0 4 0 4 -4

Anläggningar KFN, Altan Strömsvallen 100 100 0 100 0 0 100 KFN, Övrigt underhåll anläggningar 600 200 400 600 0 0 600 TN, Gata 6 000 6 000 0 6 000 0 0 6 000 TN, Dagvattenanläggningar 500 500 0 500 0 0 500 TN, Gång- och cykelbanor 500 500 0 500 0 0 500 TN, Trafiksäkerhet 300 300 0 300 0 0 300 TN, Upprustning Lödöse torg 219 219 0 100 102 102 -2 TN, Lekplatser 2 320 2 320 0 0 10 10 -10 TN, Oförutsett 1 000 1 000 0 1 000 0 0 1 000 VA, Nyinv. Singelserviser 1 000 1 000 0 1 000 10 10 990 VA, Nyinv. Utökn Danska vägen 2 300 3 800 -1 500 2 300 1 988 1 988 312 VA, Nyinv. VA & pumpstn Dalenv 1 500 0 1 500 1 500 0 0 1 500 VA, Förnyelse - Rörnät 8 000 8 000 0 8 000 1 800 1 800 6 200 VA, Förnyelse - Övr anläggningar 1 000 1 000 0 1 000 0 0 1 000 VA, Ofördelat anslag, oförutsett 1 500 1 500 0 1 500 0 0 1 500

VA, Utbyggnad nytt VA-system Etapp 1 3 000 3 000 0 3 000 125 125 2 875

VA, Exploatering Lödöse N:a Gossagården 300 300 0 300 0 0 300 VA, Exploatering Centralen 4 2 000 2 000 0 2 000 0 0 2 000 VA, Exploatering Ryrvägen 900 900 0 900 0 0 900 Avfall, införande Matavfall 3 311 3 311 0 3 311 0 0 3 311 Summa fastigheter och anläggn. 36 350 35 950 166 33 911 700 4 035 0 4 461 35 992

Summa pågående projekt 42 662 42 289 49 39 673 1 050 4 346 0 4 772 38 871

38 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Summa investeringar 43 350 42 975 51 40 361 1 050 5 032 0 5 458 38 873

Anslutningsavgifter -4 977 -4 977 4 977

Netto investeringar 43 350 42 975 51 40 361 1 050 5 032 -4 977 481 43 850

Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr. Utgifterna består till största delen av investeringsprojekt inom VA-verksamheten samt väghållning.

Det totala investeringsutrymmet 2020 fastställdes av kommunfullmäktige 2019-09-09 till 76,3 mnkr, och justerades genom en resultatöverföring till Kultur- och fritidsnämnden med 350 tkr, till 76,7 mnkr, av KSAU 2019-11-12. Kommunfullmäktige reviderade därefter med anledning av den kraftigt försämrade likviditeten 2020-02-24 samt 2020-04-06 det ursprungliga investeringsutrymmet till 40,4 mnkr. 8.5 Exploateringsredovisning Bristen på personal har påverkat arbetet med strategisk planering, detaljplanering, markförvaltning och exploatering. Verksamheten har gått på sparlåga och bedöms göra detta fram till oktober när två nya medarbetare förhoppningsvis är anställda. Trots detta har befolkningsprognos tagits fram och arbetet med lokalförsörjningsplan fortskridit. Detaljplan för Lillmaden 5 har genomförts med hjälp av konsult. Detaljplanen förväntas antas av kommunfullmäktige i juni. En ansökan om planbesked har inkommit för område söder om Smörkullen. Intresset för att köpa villatomter på Södra Stallgärdet har ökat under april.

Geodata

Under perioden har arbetet påbörjats med att höja kvalitén på geografiska data och se till att den data som vi behöver ha i kommunens digitala handläggningssystem är ajourhållen. För geodatas egen del är bra arbetsflöden av vikt för att arbetet ska löpa på smidigt och säkert. En intern digital beställningsportal av geodatatjänster är under framtagande. Portalen skapas för att få bättre arbetsfördelning av beställningar och kontroll på leverans av geodatatjänster. Den gör det också enklare för beställaren att beställa och se status för ärendet. Om arbetet slår väl ut kommer den att vara tillgänglig för alla förvaltningar och så småningom vara ett steg i en e-tjänst till externa kunder.

Arbetet med utveckling av kart- och mättjänster internt och externt är under utveckling. Internt har fler och fler i den kommunala organisationen börjat använda sig av möjligheten att få bättre kartunderlag, information om ytors storlekar och höjddata. Externa kunder har hittat och börjat använda möjligheten att få grundkartor, nybyggnadskartor, utsättning och lägeskontroller vilket har påverkat intäkterna i en positiv riktning.

8.6 Finans inklusive pensionsförpliktelser

Utfall 2019 Utfall 2020 Budget Avvikelse Prognos Utfall 2019 Budget helår Avvikelse Periodens resultat, tkr Jan-Apr Jan-Apr period period helår

39 Kommunfullmäktige Tertialrapport 1

Intäkter/Inkomster 461 2 454 0 2 454 871 2 454 0 2 454 Övriga kostnader -375 0 0 0 -789 -100 0 -100 Personalkostnader -7 140 -4 388 -14 522 10 134 -22 993 -37 801 -43 565 5 764 Skatteintäkter 218 983 218 192 226 843 -8 651 659 587 654 693 680 528 -25 835

Gen statsbidrag o 0 0 utjämning 56 680 71 137 62 166 8 971 169 323 212 461 186 497 25 964 Finansiella poster 2 582 4 228 1 296 2 932 6 527 12 609 3 888 8 721 271 191 291 623 275 783 15 840 812 526 844 316 827 348 16 968

Under denna rubrik redovisas kommunens intäkter via skatte- och, utjämningssystem, finansiella intäkter och kostnader samt åtaganden för pensioner och förändrad semesterlöneskuld.

Finansutfallet per april visar ett överskott gentemot budget med 15,8 mnkr medan prognosen visar ett överskott med 17,0 mnkr. De fyra första månaderna innehåller inte utfall för löne- och indexökningar vilket kommer att belasta resterande del av året.

Det prognostiserade överskottet förklaras av utdelning från EdetHus på 8,0 mnkr, lägre pensionskostnader än budgeterat samt något högre statsbidrag än budgeterat. De ökade statsbidragen avser stöd från staten med anledning av coronapandemin. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings senaste skattunderlagsprognos daterad 2020-04-29. Skatteintäkterna kommer enligt den senaste prognosen minska betydligt under 2020 vilket kompenseras av ökade generella statsbidrag. Prognosen präglas av stor osäkerhet och vi kommer att behöva följa händelseutvecklingen noggrant under året.

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 101 Utökad pendelparkering Lödöse station Dnr KS 2020/185

Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade 2020-04-22 § 47 föreslår kommunfullmäktige att godkänna utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station och ge kommunstyrelsen i uppdrag teckna därtill hörande avtal.

För utbyggnad av pendelparkeringen behöver kommunen teckna följande tre avtal med Västfastigheter respektive Västtrafik AB: - Nyttjanderättsavtal - Genomförandeavtal - Drift- och underhållsavtal

Frågan om avtal och tillhörande finansiering samt att avstå från taxeuttag föreslås hanteras som en helhet av kommunfullmäktige.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 60 Tjänsteskrivelse daterad 2020-05-06 Tekniska nämndens protokoll 2020-04-22 § 47

Ekonomiska konsekvenser Den sammanlagda kostnaden för pendelparkeringen, innefattande projektering och uppförande, har beräknats till 2 382 000 kronor (2009 års prisnivå). Västtrafik finansierar dessa åtgärder genom medel från Västsvenska paketet. Västsvenska paketets ledningsgrupp godkände finansieringen av pendelparkeringen genom beslut 2019-09- 23.

Västtrafik bekostar investeringar och ombesörjer skötsel samt drift och underhåll av utrustning för pendelparkeringen så som cykelställ, skyltar och för dem tillhörande stolpar. Kommunen ska reglera och övervaka användningen av pendelparkeringen.

Kommunen (teknisk nämnd genom Stadsmiljö och trafik) ombesörjer och bekostar underhåll och skötsel av pendelparkeringen (såsom snöröjning, sandning, sopning, lagning av tjälskador och liknande, skötsel av dagvattenanläggning samt lagning av armaturer och ljuskällor) i likhet med punkt 7.3 i ”Avtal om Ansvar för kollektivtrafiken i Västra Götalands län” tecknat mellan Västra Götalandsregionen och regionens 49 st kommuner. Kostnader för drift och underhåll av den tillkommande

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02 pendelparkeringen bedöms på kort sikt uppgå till ca 10 000 kr/år och på lång sikt till ca 25 000 kr/år.

Erforderlig sanering av föroreningar i området ansvarar, utförs och bekostas av kommunen liksom eventuella arbeten hänfört till arkeologisk utredning i området. Förvaltningens bedömning är att risken för att ovanstående ska påträffas i området är mycket liten. Om detta ändå skulle ske bekostas åtgärder av den skattefinansierade budgeten för allmän plats eftersom ytan och dess framtida användning och skötsel är att betrakta som allmän plats och därmed faller in under tekniska nämndens ansvarsområde.

Anläggandet av pendelparkeringen bygger på att kommunen inte tar ut någon ersättning för den mark som upplåts med nyttjanderätt. Om ersättning tas ut enligt gällande taxa för lägenhetsarrenden skall ersättning utgå med ca 3000 kr per år (1kr per kvm och år för yta om ca 3000 kvm). Avtalen med Västtrafik och Västfastigheter för att få pendelparkering utbyggd med pengar från Västsvenskapaketet och utan anläggnings- kostnad för kommunen bygger på att mark upplåts utan ersättning. Nyttan som en utökad pendelparkeringen utgör för kommuninnevånarna är betydlig större än den ersättning som skulle utgå enligt taxan. Detta sammantaget bedöms utgöra underlag för avsteg från tillämplig taxa.

Sociala konsekvenser Ett hållbart resande innebär till stor del att öka resandet med kollektiva färdmedel och cykel. Attraktiva pendelparkeringar där trafikanterna känner sig trygga och som går att använda hela året bidrar till ökad pendling med cykel och kollektivtrafik. Ur ett jämställdhetsperspektiv är pendelparkeringar en viktig del av ”hela resan” då det är fler kvinnor som åker kollektivt än män. Pendelparkering för cykel är också en viktig parameter för många ungdomar som tar sig till och från skolan och fritidsaktiviteter med hjälp av cykel och kollektivtrafik.

Yrkande Julia Färjhage (C): 1. Kommunstyrelsen noterar att plan- och exploateringschefen har delegation att teckna nyttjanderättsavtal för utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa enligt punkt 1. 2. Kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa om uttag av avgift för nyttjanderätter innebärande att taxan sätts till 0 kr, för upplåtelse av pendelparkering på fastigheten Klostret 6:95. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt Tekniska nämnden att teckna genomförandeavtal och drift- och underhållsavtal för pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunstyrelsen tecknar nyttjanderättsavtal.

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Julia Färjhages yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Julia Färjhages yrkande.

Beslut 1. Kommunstyrelsen noterar att plan- och exploateringschefen har delegation att teckna nyttjanderättsavtal för utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa enligt punkt 1.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa om uttag av avgift för nyttjanderätter innebärande att taxan sätts till 0 kr, för upplåtelse av pendelparkering på fastigheten Klostret 6:95. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt Tekniska nämnden att teckna genomförandeavtal och drift- och underhållsavtal för pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunstyrelsen tecknar nyttjanderättsavtal.

Beslutet expedieras till Karin Holmström, plan- och exploateringschef

43 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-06 KS 2020/185

Utökad pendelparkering Lödöse

Dnr KS 2020/185

Frågan om avtal och tillhörande finansiering samt att avstå från taxeuttag föreslås hanteras som en helhet av kommunfullmäktige.

Bakgrund Behovet av utökad parkering Dagens pendelparkering vid tågstationen i Lödöse är i dagsläget full, vilket märks av att man parkerar bilar på gräsytor och låser fast sina cyklar i räcken.

Finansiering genom Västsvenska paketet Västtrafik har, genom avtal med Trafikverket undertecknat 2016, fått i uppdrag att inom ramen för Västsvenska Paketet Block 2, uppföra pendelparkeringar inom Göteborgsregionen. Vid årsskiftet 2018/2019 flyttades delar av utförandeuppdraget över till Västfastigheter och arbetet med att uppföra pendelparkeringar görs nu i samarbete mellan Västtrafik och Västfastigheter. Lödöse södra station är en av de platser där det kan uppföras en pendelparkering. Västtrafik och kommunen avser att ingå nyttjanderättsavtal för de markområden där Västtrafik avser att beställa uppförande av pendelparkering från Västfastigheter.

Anläggningen Pendelparkeringen Lödöse södra station kommer att uppföras på kommunens fastighet Klostret 6:95 och syftet är att underlätta för resenärer som vill angöra till kollektivtrafiken med bil eller cykel. Projektet omfattar ca 40 st. bilplatser och ca 48 st. cykelplatser.

Kommunen avser att upplåta till Västtrafik rätt att på de villkor som anges i avtal utan ersättning nyttja berörd markyta. Gränserna kommer att revideras efter slutbesiktning och området ska då innefatta den fysiska ytan för pendelparkeringen med tillhörande nödvändiga sidoområden. Området upplåts i befintligt skick undantaget föroreningar samt arkeologi.

Erforderliga avtal Investeringen i ny pendelparkering är något som kommer kommunens medborgare till gagn och som i ett annat skede skulle kunna ha initierats och finansierats helt av kommunala medel. Därför föreslår förvaltningen att ingen taxa för nyttjanderättsavtalet ska tas ut. Motivet till detta är att den stora investering som görs i kommunen och som finansieras av extern part kommer medborgarna till stor nytta utan att investeringskostnader uppstår för kommunens del. Detta är ett avsteg från gällande taxa. Fullmäktige är den instans som fastställer taxor och därmed också den enda instans som kan besluta om undantag från taxan, då detta inte är delegerat.

Då projektet berör frågor som i kommunens reglementen är ålagda olika nämnder (kommunfullmäktige, kommunstyrelsen respektive teknisk nämnd) är det lämpligt, med hänsyn till spårbarheten i ärendet, att frågan om avtal och tillhörande finansiering samt att avstå från taxeuttag hanteras som en helhet av kommunfullmäktige.

För utbyggnad av befintlig pendelparkering behöver kommunen teckna följande tre avtal med Västfastigheter respektive Västtrafik AB: - Nyttjanderättsavtal - Genomförandeavtal - Drift- och underhållsavtal

Nyttjanderättsavtalet reglerar Västtrafiks nyttjande av fastigheten utan kostnad samt ägandeförhållandena parterna emellan. Sådana avtal är föremål för kommunstyrelsen att teckna då kommunstyrelsen är kommunens markägare. Nyttjanderätten gäller från och med den dag avtal tecknas till och med 2040-12-31. Om ingen av parterna sagt upp avtalet inom angiven tid förlängs det på oförändrade villkor med tre år i taget. Vid nyttjanderättsförhållandets upphörande tillfaller pendelparkeringen, i befintligt skick, kommunen utan lösen.

Genomförandeavtalet reglerar pendelparkeringens uppförande. Avtalet är giltigt från datum för undertecknande till slutbesiktningsdatum. Västfastigheter äger dock rätt att bryta avtalet under förutsättning att Västsvenska Paketet inte beslutar tilldela projektet avsedd finansiering.

Drift- och underhållsavtalet reglerar pendelparkeringens fortsatta skötsel såsom snöröjning, sandning, sopning, lagning av tjälskador och liknande, skötsel av dagvattenanläggning, cykelparkeringar, lagning av armaturer och ljuskällor etc. Merparten av drift och underhållskostnaderna bekostas av kommunen på samma villkor som för den befintliga pendelparkeringen. Finansiering tas från den skattefinansierade budgeten för allmän plats. Detta eftersom ytan i praktiken är att betrakta som en

sid 2/4 45 utökning av allmän plats och att den befintliga pendelparkeringen sköts och underhålls inom ramen för teknisk nämnds ansvarsområde.

Genomförandetid Projektet (VPa 41367) projekteras och byggs under året 2020.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-05-06 Tekniska nämndens protokoll 2020-04-22 § 47

sid 3/4 46

jämställdhetsperspektiv är pendelparkeringar en viktig del av ”hela resan” då det är fler kvinnor som åker kollektivt än män. Pendelparkering för cykel är också en viktig parameter för många ungdomar som tar sig till och från skolan och fritidsaktiviteter med hjälp av cykel och kollektivtrafik.

Förslag till beslut

1. Kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa om uttag av avgift för nyttjanderätter innebärande att taxan sätts till 0 kr, för upplåtelse av pendelparkering på fastigheten Klostret 6:95.

2. Kommunstyrelsen tecknar nyttjanderättsavtal för utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om avsteg från tillämplig taxa enligt punkt 1.

3. Kommunfullmäktige uppdrar åt Tekniska nämnden att teckna genomförandeavtal och drift- och underhållsavtal för pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station under förutsättning att kommunstyrelsen tecknar nyttjanderättsavtal.

Karin Holmström Anna Berlin Planerings- och exploateringschef Chef stadsmiljö och trafik [email protected] [email protected]

Beslut expedieras till Kommunstyrelsen Tekniska nämnden

Beslutet skickas för kännedom till Anna Berlin, chef stadsmiljö och trafik Karin Holmström, planerings- och exploateringschef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Jörgen Karlsson, ekonomichef, tf kommunchef

sid 4/4 47

Tekniska nämnden protokoll 2020-04-22

§ 47 Utbyggnad av pendelparkering vid Lödöse station Dnr TN 2020/133

Sammanfattning Dagens pendelparkering vid tågstationen i Lödöse är i dagsläget full, både avseende bil- och cykelparkering. Det finns nu planer att utöka pendelparkeringen och få full kostnadstäckning för investeringen (beräknat till 2 382 000 kronor i 2009 års prisnivå) från Västsvenska paketet. Projektet omfattar ca 40 st bilplatser (östra sidan) och ca 48 st cykelplatser (östra sidan 10 st, västra sidan 40 st) och projekteras och byggs under året 2020.

Då projektet berör frågor som i kommunens reglementen är ålagda olika beslutsförsamlingar (kommunfullmäktige, kommunstyrelsen respektive teknisk nämnd) är det lämpligt, med hänsyn till spårbarheten i ärendet, att frågan om avtal och tillhörande finansiering samt att avstå från taxeuttag hanteras som en helhet av kommunfullmäktige.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-04-06.

Tekniska nämnden protokoll 2020-04-22 kollektivtrafiken i Västra Götalands län” tecknat mellan Västra Götalandsregionen och regionens 49 st kommuner. Kostnader för drift och underhåll av den tillkommande pendelparkeringen bedöms på kort sikt uppgå till ca 10 000 kr/år och på lång sikt till ca 25 000 kr/år.

Beslut Teknisk nämnd föreslår kommunfullmäktige att godkänna utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station och ge kommunstyrelsen i uppdrag teckna därtill hörande avtal.

Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

Beslutet skickas för kännedom till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Jörgen Karlsson, ekonomichef, tf kommunchef

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-04-06 TN 2020/133

Utökad pendelparkering Lödöse station

Dnr TN 2020/133

Finansiering genom Västsvenska paketet Västtrafik har, genom avtal med Trafikverket undertecknat 2016, fått i uppdrag att inom ramen för Västsvenska Paketet Block 2, uppföra pendelparkeringar inom Göteborgsregionen. Vid årsskiftet 2018/2019 flyttades delar av utförandeuppdraget över till Västfastigheter och arbetet med att uppföra pendelparkeringar görs nu i samarbete mellan Västtrafik och Västfastigheter. Lödöse södra station är en av de platser där det kan uppföras en pendelparkering. Västtrafik och kommunen avser att ingå nyttjanderättsavtal för de markområden där Västtrafikavser att beställa uppförande av pendelparkering från Västfastigheter.

Nyttjanderättsavtalet reglerar Västtrafiks nyttjande av fastigheten samt ägandeförhållandena parterna emellan. Sådana avtal är föremål för kommunstyrelsen att teckna då kommunstyrelsen är kommunens markägare. Nyttjanderätten gäller från och med den dag avtal tecknas till och med 2040-12-31. Om ingen av parterna sagt upp avtalet inom angiven tid förlängs det på oförändrade villkor med tre år i taget. Vid nyttjanderättsförhållandets upphörande tillfaller pendelparkeringen, i befintligt skick, kommunen utan lösen. Genomförandeavtalet reglerar pendelparkeringens uppförande. Avtalet är giltigt från datum för undertecknande till slutbesiktningsdatum. Västfastigheter äger dock rätt att bryta avtalet under förutsättning att Västsvenska Paketet inte beslutar tilldela projektet avsedd finansiering.

sid 2/4 51

Genomförandetid Projektet (VPa 41367) projekteras och byggs under året 2020.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-04-06.

Förslag till beslut Teknisk nämnd föreslår kommunfullmäktige att godkänna utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid Lödöse station och ge kommunstyrelsen i uppdrag teckna därtill hörande avtal.

sid 3/4 52

Anna Berlin Chef stadsmiljö och trafik [email protected]

Beslut expedieras till Kommunstyrelsen

Beslutet skickas för kännedom till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Jörgen Karlsson, ekonomichef, tf kommunchef

sid 4/4 53

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 102 Antagande av detaljplan för Lillmaden 5 Dnr KS 2019/73

Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2019-04-24 § 86 om positivt planbesked och samråd för detaljplanen för Lillmaden 5. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra avstyckning av befintligt parhus. Planen innebär därmed att befintlig byggrätt för parhuset, kvarstår och att fastigheten kan avstyckas till två separata fastigheter.

Planhandlingar har tagits fram under 2019 och detaljplanen har varit ute på samråd mellan 2019-12-16 och 2020-01-24. Under samrådstiden har åtta yttranden inkommit. Yttrandena har lett till att detaljplanen har reviderats på några punkter. Planens innehåll vad avser markanvändning och principer är dock i allt väsentligt bibehållet. Kommunstyrelsen beslutade 2020-03-24 § 64 att ställa ut planen för granskning. Detaljplanen har varit på granskning mellan 2020-03-30 och 2020-04-24. Åtta yttranden inkom under granskningstiden. Dessa har sammanställts i ett granskningsutlåtande. Yttrandena har lett till en mindre revidering av detaljplanen. Revideringen gör att befintlig byggnad inte blir planstridig ifall fastigheten inte skulle delas. Planens innehåll vad avser markanvändning och principer är i allt väsentligt bibehållet.

Detaljplanen bedöms nu klar för att antas av kommunfullmäktige.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 64 Tjänsteskrivelse daterad 2020-05-11 Granskningsutlåtande daterad 2020-05-11 Plankarta antagandehandling upprättad 2020-03-03 reviderad 2020-05-11 Planbeskrivning antagandehandling upprättad 2020-03-03 reviderad 2020-05-11

Ekonomiska konsekvenser Exploatören bekostar planarbetet.

Beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner upprättat granskningsutlåtande

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige antar detaljplan för Lillmaden 5 upprättad 2020-03-03 och reviderad 2020-05-11.

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

Beslutet expedieras till Karin Holmström, plan- och exploateringschef

55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-11 KS 2019/73

Antagande av detaljplan för Lillmaden 5

Dnr KS 2019/73

Detaljplanen bedöms nu klar för att antas av kommunfullmäktige.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-05-11 Granskningsutlåtande daterad 2020-05-11 Plankarta antagandehandling upprättad 2020-03-03 reviderad 2020-05-11 Planbeskrivning antagandehandling upprättad 2020-03-03 reviderad 2020-05-11

Ekonomiska konsekvenser Exploatören bekostar planarbetet.

Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner upprättat granskningsutlåtande 2. Kommunfullmäktige antar detaljplan för Lillmaden 5 upprättad 2020-03-03 och reviderad 2020-05-11.

Karin Holmström Planerings- och exploateringschef [email protected]

Beslut expedieras till Karin Holmström, planerings- och exploateringschef

Beslutet skickas för kännedom till Gerald Sota

sid 2/2 57 58 Instans KS KS KS , 4 kap. 16 § 1 st 1 § 16 kap. 4 , 2020-03-24 2019-04-24 2019-04-24 , 4 kap. 16 § 1 st 1 p. 1 st 1 § 16 kap. 4 , , 4 kap. 11 § 1 st 1 p. 1 st 1 § 11 kap. 4 , Uppdrag Antagande Laga kraft Beslutsdatum Samråd Granskning Dnr. KS 2019/73 Dnr. , 4 kap. 11 § 1 st 1 p. 1 st 1 § 11 kap. 4 , , 4 kap. 21 § 21 kap. 4 , , 4 kap. 16 § 1 st 1 p. 1 st 1 § 16 kap. 4 , , 4 kap. 18 § 1 st p. st 1 § 18 kap. 4 , 2 meter 50 Standardförfarande PBL2019:412 2010:900, SFS 45 40 Tea Cole Planarkitekt Ramboll Västra Götalands län 30 35 1:500 i A3 25 Största byggnadsarea är 30% av fastighetsarean av 30% är byggnadsarea Största Egenskapsgräns Bostäder Marken får inte försesmed byggnad Högsta nockhöjd i meter huvudbyggnad för Minsta fastighetsstorlek är 350 m 350 är fastighetsstorlek Minsta Planområdesgräns Byggnadsverk får sammanbyggas i fastighetsgräns i sammanbyggas får Byggnadsverk Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 3,5 meter 3,5 är komplementbyggnad för nockhöjd Högsta 1 p. Skala: 10 15 20 B 5 9 Karin Holmström Planerings- och exploateringschef Lillakommun Edets Antagandehandling Detaljplan för Detaljplan Plankarta Upprättad 2020-03-03 2020-05-11rev Lilla Edets kommun Edets Lilla 0 Lillmaden 5 Lillmaden 1 1 1 1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER ADMINISTRATIVA ANVÄNDNINGMARKAV VATTEN OCH f e d användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom bestämmelsen gäller saknas beteckning Där tillåten. är utformning och användning Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft laga vunnit planen dag den från år 5 är Genomförandetiden hela planområdet. hela GRÄNSBETECKNINGAR p EGENSKAPSBESTÄMMELSERKVARTERSMARK FÖR Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven Endast beteckningar. områdennedanstående medinom gäller Följande PLANBESTÄMMELSER

n 2 a t a g r o t S

Till planen hör: - Plankarta, denna handling - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning - Bergteknisk utredning

n Ritad av Marcus Olofsson, Ramboll e

r MARKNADSPLATSEN

2:31

g EDET

o B N 6446400N 6446400 N 6446400N

21 E157700 E157700

5 E 157700 B 1 1 LILLMADEN f e 1 p 2:29>1 N 6446400 9 1 d 2:30 22 UTSIKTEN

Skärmtak, liv Altan Slänt Markhöjd Fastighetsbeteckning Uthus/Garage, husliv Uthus/Garage, takkontur EDET

n e g ä v s r å a k E 00 00,00 2020-03-03 av Martin Widholm, Hovås Mätkonsult AB Koordinatsystem: Plan: Sweref 99 12 00 2000 Höjd: RH Grundkarta Fastighetsredovisningen gällande S:1 EDET

a t

r 9 2

6 17 5 1 r o L t Ägoslagsgräns Rättighetsgräns Vägkant Gångväg/Cykelbana Mur Staket Dike Höjdkurva Traktgräns Fastighetsgräns S MADEN Bostadshus, husliv Bostadshus, takkontur 24 16 Elskåp Lövskog Berg Gränspunkt Belysningsstolpe Teckenförklaring ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR LILLMADEN 5 LILLA EDETS KOMMUN

PLANBESKRIVNING

Upprättad 2020-03-03 reviderad 2020-05-11 Dnr: KS 2019/73

59 Beställare: Lilla Edets Kommun Beställarens projektledare: Karin Holmström

Konsult: Ramboll Sverige AB Uppdragsledare: Tea Cole Handläggare: Marcus Olofsson Granskad av: Saeed Ebrahimabadi Uppdragsnummer: 1320013811-119

Ramboll Sverige AB Vädursgatan 6 Box 5343 SE-402 27 Göteborg T 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

60 DETALJPLAN FÖR LILLMADEN 5 – PLANBESKRIVNING 3

INNEHÅLL

HANDLINGAR 4 PLANENS GENOMFÖRANDE 7 ORGANISATORISKA FRÅGOR 7 SAMMANFATTNING 4 Tidplan 7 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 4 Handläggande 7 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 7 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 3, 4 och 5 kap. 4 Avtal 7 Undersökning om betydande miljöpåverkan 4 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7 Markägande 7 PLANDATA 4 Servitut 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 Fastighetsbildning 8 Översiktliga planer 4 TEKNISKA FRÅGOR 8 Detaljplaner 4 Tekniska utredningar 8 Bostadsförsörjningsprogram 5 EKONOMISKA FRÅGOR 8 Riksintresse 5 Planekonomi 8 Strandskydd 5 KONSEKVENSER 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 5 Miljökvalitetsnormer 8 Bebyggelse, mark och vegetation 5 MEDVERKANDE 9 Park, lek och rekreation 5 Underskrifter 9 Geotekniska förhållanden 5 Bergtekniska förhållanden 5 Radon 5 Risk för skred/höga vattenstånd 5 Förorenad mark 5 Fornlämningar 5 Befintlig bebyggelse 5 Byggnadskultur och gestaltning 5 Offentlig och kommersiell service 6 Gatunät, gång- och cykeltrafik 6 Parkering, angöring 6 Vägtrafikbuller 6 Teknisk försörjning 6

PLANBESTÄMMELSER 7 Markanvändning, kvartersmark 7 Egenskapsbestämmelser 7 Administrativa bestämmelser 7

61 4 ANTAGANDEHANDLING

HANDLINGAR Undersökningen om betydande miljöpåverkan Detaljplanen består av följande handlingar: har kommit fram till att det är viktigt att belysa • plankarta med bestämmelser, skala 1:500 följande frågor i planen: • planbeskrivning (denna handling) • Siktförhållanden i gatukorsning • Bergtekniska förhållanden Övriga handlingar: • fastighetsförteckning (Hovås Mätkonsult AB) • grundkarta PLANDATA • undersökning om betydande miljöpåverkan Planområdet ligger centralt i Lilla Edet, ca • bergteknisk utredning (bergab 2019-11-07) 300 meter nordöst om torget och omfattar en areal om ca 770 m2. Fastighetsägare Översiktskarta planområdet N 6447595 Av ovanstående handlingar är det endast och rättighetshavare framgår av 331285 E plankarta med bestämmelser som har juridisk fastighetsförteckningen. verkan.

SAMMANFATTNING Planen innebär att befintlig fastighet kan avstyckas och komplementbyggnader STORGATAN kan uppföras. Befintligt parhus och

komplementbyggnader kvarstår. TORGET

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

EKARÅSVÄGEN Syftet med planen är att möjliggöra Koordinatsystem SWEREF 99 TM SWEREF Koordinatsystem avstyckning av befintlig bostadsfastighet. Planen innebär därmed att befintlig byggrätt för bostadshuset, kvarstår och att fastigheten EKARÅSEN IDROTTSPLATS E 330697 kan avstyckas till två separata fastigheter.N 6447218 1:2 075 FastighetsgränserFig 1. i kartan Översiktlig är översiktliga och saknar karta rättsverkan, jämföröver beslut iplanområdet lantmäterihandlingar och fastighetsrättslig karta/kartor. © Lantmäteriet

AVVÄGNINGAR ENLIGT TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN MILJÖBALKEN 3, 4 OCH 5 KAP. PLANOMRÅDESGRÄNS Den föreslagna markanvändningen Översiktliga planer överensstämmer med bedömd lämplig I rådande översiktsplan 2012 ingår planområdet användning enligt kommunens översiktsplan. i bebyggelseområde, huvudsakligen bostäder. Planen berör inga riksintressen och medför Detaljplanen överensstämmer därmed med en ur allmän synpunkt god resurshushållning. översiktsplanen. Planförslaget har därför ansetts förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning Detaljplaner av mark- och vattenresurser enligt 3, 4 och 5 Planområdet omfattas av stadsplan 15-LIS- kapitlen miljöbalken. 344 antagen år 1960. Planbestämmelser som berör planområdet anger endast fristående Undersökning om betydande miljöpåverkan huvudbyggnad i en våning, därutöver får vind Genomförandet av förslaget bedöms inte inredas. Högsta byggnadshöjd 5,0 meter. medföra någon betydande miljöpåverkan Största byggnadsarea för huvudbyggnad är enligt kommunens upprättade undersökning 140 m2 och för komplementbyggnad är 40 m2. om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen Fastigheten tillåts inte avstyckas. delar kommunens bedömning. En strategisk miljöbedömning behöver därmed inte upprättas.

62 DETALJPLAN FÖR LILLMADEN 5 – PLANBESKRIVNING 5

Bostadsförsörjningsprogram Grundläggning på berg bedöms kunna utföras Enligt bostadsförsörjningsprogrammet utan ytterligare grundförstärkning. strävar kommunen att förbättra och utveckla omgivningen för befintlig bebyggelse. För Berggrunden inom planen utgörs av en rödgrå att få en mer sammanhållen struktur kan ådrad lätt gnejsig granit med foliation som lutar komplementbebyggelse uppföras i anslutning svagt mot sydväst. till befintlig bebyggelse.

Planområdet är lokaliserat inom Lilla Edets tätort och medför en komplettering av befintlig bebyggelse. Förslaget överensstämmer därmed med bostadsförsörjningsprogrammet.

Riksintresse Planområdet påverkas inte av något riksintresse.

Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd. Fig 2. Bergart inom planområdet: Ådrad lätt gnejsig granit.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH Radon FÖRÄNDRINGAR Planområdet ingår i normalriskområde för radon enligt kommunens översiktliga karta för Bebyggelse, mark och vegetation radonrisk (hämtat 2019-11-11). Planområdet består av ett befintligt parhus och komplementbyggnad med tillhörande trädgård. Risk för skred/höga vattenstånd I planens östra sida finns en bergsvägg och i Planen ligger inte inom riskområdet för höga anslutning till denna finns ett fåtal träd. vattennivåer från Göta älv och förväntas endast medföra marginell påverkan på Park, lek och rekreation dagvattenflödet. Detta då befintlig byggnad Planen gränsar till ett större sammanhängande kvarstår och därmed förväntas planen inte skogs-/naturområde som kopplas samman med medföra en ökad exploatering eller mer Ekaråsens idrottsplats, ca 200 meter söder om hårdgjord yta. planområdet (se fig 1). Förorenad mark Geotekniska förhållanden Marken har tidigare använts för bostäder och Enligt Sveriges geologiska undersöknings förväntas därmed inte föreligga någon risk av jordartskarta (20191016) består planområdet av förorenad mark. svallsediment, grus och berg. Med hänsyn till detta anses de geotekniska förutsättningarna Fornlämningar vara tillfredställande. Planområdet omfattas inte av några kända fornlämningar. Bergtekniska förhållanden En bergteknisk bedömning (Bergab 2019-11- Befintlig bebyggelse 07) har genomförts för att utreda risken för Befintlig bebyggelse består av ett blocknedfall inom planen. Av bedömningen parhus i 1,5 våningar samt två mindre framgår att fastigheten ligger i anslutning till en komplementbyggnader. bergvägg med punktvis ytavrinning. Isbildning i bergväggen förekommer. Risk för blocknedfall Byggnadskultur och gestaltning och ytliga ras bedöms ej föreligga i befintlig Bebyggelsen inom Lilla Edet består av bergslänt. Befintlig vegetation i bergslänten bör fristående villor och flerfamiljshus i en till tas ned inom 10 år. fyra våningar. Majoriteten av bebyggelsen är uppförda i trä men även tegel förekommer.

63 6 ANTAGANDEHANDLING

Offentlig och kommersiell service där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte Området har god tillgänglighet till offentlig överskrids vid fasaden, och minst hälften service och handel. Inom en kilometer finns av bostadsrummen vara vända mot en förskola, skola klass 1-6, tandvård, handel, sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte café, restauranger och matbutik. Cirka 50 överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid meter söder om planområdet ligger Ekaråsens fasaden. korttidsboende. (Förordning om trafikbuller vid Gatunät, gång- och cykeltrafik bostadsbyggnader SFS 2017:35). I anslutning till planområdet finns en befintlig gatukorsning där god sikt råder vilket är Teknisk försörjning avgörande för trafiksäkerheten. Exploatören ska samråda med ledningsägaren om det planerade projektet påverkar Längs med Storgatan finns kombinerad gång- ledningsägarens anläggning. och cykelväg till centrum. Planen medför inga nya tillkommande vägar eller nämnvärd ökning Eventuell flytt/förändringar av befintliga av trafik. elnätanläggningar utförs av Vattenfall Eldistribution, men bekostas av exploatören. Parkering, angöring Parkering sker inom egen fastighet. Den Vid eventuella schaktningsarbeten ska befintliga angöringen är placerad så att kabelutsättning begäras. Befintliga god sikt uppnås och bedöms inte påverka elnätanläggningar måste hållas tillgängliga trafiksäkerheten. under alla skeden av plangenomförandet.

Kollektivtrafik Vid uppförande av anläggning, tex byggnad Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik ska de säkerhetsavstånd som framgår av med ca 400 meter till Lilla Edets busstation. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter följas. Vägtrafikbuller Planen förväntas inte påverkas av buller som Vatten och avlopp överstiger riktvärden för trafikbuller. Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och avlopp. Riktvärden Riktvärdena bör inte överskrida: Värme Fjärrvärme finns i anslutning till planområdet • 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en vilket bostäder med fördel kan anslutas till. Ett bostadsbyggnads fasad, och energisnålt byggande bör eftersträvas, men andra krav på uppvärmning eller energiåtgång • 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA än vad som finns i gällande byggregler (BBR) maximal ljudnivå vid en uteplats om kan inte ställas i detaljplanen. en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. El, tele och fiber Planområdet är anslutet till Vattenfall • För en bostad om högst 35 kvadratmeter Eldistributions elanläggning genom gäller i stället att bullret inte bör lågspänningsmarkkabel. Tele och och fiber är överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid anslutet via IP-Only Networks AB. bostadsbyggnadens fasad. Avfall • Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en Uppsamling av avfall och återvinningsprodukter bostadsbyggnads fasad ändå överskrids ska likt tidigare ske inom fastigheten bör minst hälften av bostadsrummen inom särskild anvisad plats i enlighet med i en bostad vara vända mot en sida kommunens anvisningar.

64 DETALJPLAN FÖR LILLMADEN 5 – PLANBESKRIVNING 7

PLANBESTÄMMELSER Enligt 4 kap 31, 33§§ och 6 kap 1§, PBL ska, för planens genomförande, de organisatoriska, Markanvändning, kvartersmark tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga • Bokstaven B står för bostäder. åtgärder redovisas som behövs för att Bostadsändamål omfattar all form av åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt boende av varaktig karaktär, samt även genomförande av detaljplanen. Det ska även bostadskomplement som t.ex. parkeringar redovisas vem som vidtar åtgärderna och när för boende och besökare, soprum m.m. de ska vidtas.

Egenskapsbestämmelser ORGANISATORISKA FRÅGOR • Bestämmelsen om största byggnadsarea är 30,0% av fastighetsarean reglerar den yta Tidplan som byggnader får uppta på marken. • Antagande kvartal två 2020 • Bestämmelsen om minsta fastighetsstorlek 350 kvadratmeter reglerar att fastigheten Handläggande inte kan delas upp till mer än två fastigheter. Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt PBL 2010:900 SFS • Byggnadsverk får sammanbyggas i 2019:412. fastighetsgräns gör det möjligt med parhus och komplementbyggnader kan • är förenlig med översiktsplanen, sammanbyggas i fastighetsgräns. • inte är av betydande intresse för allmänheten • Bestämmelsen prickad mark gör det ej eller i övrigt av stor betydelse, eller möjligt att uppföra byggnad inom området. • inte kan antas medföra en betydande Detta säkerställer trafiksäkerhet i korsning miljöpåverkan. och avstånd till gata och grannfastighet. • Bestämmelsen om högsta nockhöjd ADMINISTRATIVA FRÅGOR begränsar den högsta delen på en Planens genomförandetid är 5 år från det byggnads takkonstruktion, där delar datum planen vinner laga kraft. som till exempel en skorsten som sticker upp inte räknas in. Högsta nockhöjd för Under genomförandetiden har fastighetsägaren huvudbyggnad är 9 meter och 3,5 meter för garanterad rätt att efter bygglovsansökan få komplementbyggnad. bygga i enlighet med planen. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller Administrativa bestämmelser upphäva planen utan att fastighetsägaren har • Genomförandetiden är 5 år från den dag rätt till ersättning (för till exempel förlorad planen vunnit laga kraft. byggrätt). Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen dock att gälla tills den ändras eller upphävs av kommunen. PLANENS GENOMFÖRANDE Kapitlet ska redovisa de rättsliga och Avtal ekonomiska konsekvenserna av detaljplanen Planavtal med exploatören är upprättat. samt konsekvenserna för berörda fastighetsägare. Med detta menas att det för FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR i princip varje enskild fastighet bör redovisas vad detaljplanen innebär med avseende på Markägande bl.a. huvudmannaskap, allmänhetens tillträde, I planen ingår en privatägd fastighet, Lillmaden kommande fastighetsbildning, utförande och 5. Fastighetsägare och rättighetsinnehavare deltagande i gemensamhetsanläggningar, framgår av den till detaljplanen hörande förvaltning, ersättningsfrågor, kostnader och fastighetsförteckning. byggande.

65 8 ANTAGANDEHANDLING

Servitut Inom planområdet finns ett avtalsservitut för kraftledning som belastar fastighet Lillmaden 5. Kraftkedningen är dock belägen utanför planområdet.

Fastighetsbildning Fastigheten Lillmaden 5 avses att styckas av till två fastigheter. Fastighetsbildning genomförs av lantmäteriet men initieras och bekostas av exploatören.

TEKNISKA FRÅGOR

Tekniska utredningar Under kapitlet ”handlingar” redovisas vilka utredningar som genomförts inom ramen för planarbetet. Exploatören ansvarar för framtagande av eventuella kompletterande tekniska utredningar för planens genomförande.

EKONOMISKA FRÅGOR

Planekonomi Exploatören bekostar planarbetet.

Exploatören ansvarar för och bekostar utbyggnad inom kvartersmark.

KONSEKVENSER Planen innebär att en befintlig fastighet kan avstyckas och befintligt parhus med komplementbyggnader kvarstår.

Planen innebär därmed möjlighet för de boende att äga sin bostad med tillhörande fastighet.

I övrigt bedöms planen medföra marginell påverkan på folkhälsa, miljö, socialt liv, barnperspektiv, tillgänglighet, trygghet och den visuella miljön.

Miljökvalitetsnormer Ett genomförande av planförslaget bedöms inte leda till att gällande miljökvalitetsnormer överskrids.

66 DETALJPLAN FÖR LILLMADEN 5 – PLANBESKRIVNING 9

MEDVERKANDE Detaljplanen har utarbetats av Ramboll genom Tea Cole, uppdragsledare och Marcus Olofsson, handläggare i samverkan med Lilla Edets kommun.

Underskrifter Karin Holmström Planerings- och exploateringschef Lilla Edets kommun

Tea Cole Planarkitekt Ramboll Sverige AB

67 www.ramboll.se

68 69 70

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 103 Strategi för ett giftfritt Lilla Edet Dnr KS 2019/345

Sammanfattning Strategi för ett giftfritt Lilla Edet bygger på det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” med tillhörande etappmål som riksdagen beslutat om. Strategin lägger grunden för att på det lokala planet systematiskt arbeta med att få bort kemikalier med farliga egenskaper och se till att ha en säker hantering där de ändå måste användas. Arbetet med Strategi för ett giftfritt Lilla Edet tar sin utgångspunkt i kommunens egna verksamheter där kommunen har en direkt möjlighet att påverka. Verksamheterna ska uppnå en bättre kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper för att kunna arbeta förebyggande. Verksamheterna ska också kartlägga var det finns farliga ämnen och varor samt fasa ut eller substituera kemiska produkter och varor som innehåller särskilt farliga ämnen. Med informationsinsatser bidrar kommunen till att kommuninvånarna får tillgång till mer kunskap för att kunna göra egna medvetna och kloka val som kan bidra till en giftfri och mer hållbar miljö i hela kommunen.

Kommunens målsättningar och strategiskt viktiga områden ska följas upp årligen i kommunfullmäktiges årsredovisning. Till stöd för denna uppföljning hämtas underlag från Program för ett giftfritt Lilla Edet där de olika verksamheterna inom kommunen har redovisat vilka åtgärder som ska genomföras med bäring på miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och kommunfullmäktiges strategi.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 65 Tjänsteskrivelse 2020-05-05 Förslag till Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Strategi för ett giftfritt Lilla Edet.

71 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-05 KS 2019/345

Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Dnr KS 2019/345

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2020-05-05 Förslag till Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Strategi för ett giftfritt Lilla Edet.

Ingrid Murisoja Utredare [email protected]

Beslut expedieras till Samtliga förvaltningschefer AB Edethus Miljöchef Kristian Nordström Julia Domby, kommunikationsavdelningen

Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Antaget av: Kommunfullmäktige Datum: 2020-06-XX

Dnr: KS 2019/345

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Innehåll

1. Inledning ...... 2 2. Bakgrund och syfte ...... 2 3. Avgränsning ...... 3 4. Lite fakta om kemiska produkter och varor ...... 4 5. Styrande regler ...... 4 6. Farliga ämnen och särskilt farliga ämnen ...... 5 7. Målsättningar för Lilla Edets kommun ...... 6 8. Strategiskt viktiga områden ...... 6 9. Uppföljning ...... 8

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

1. Inledning

Kemikalier finns överallt omkring oss i vardagen i både rena ämnen och varor. Kemiska ämnen används i många sammanhang, till exempel i tvätt- och rengöringsmedel, bekämpningsmedel, målarfärger, kosmetika och läkemedel. Kemiska ämnen ingår också i varor såsom kläder, möbler, datorer och byggmateriel. Ämnen kan vara tillsatta för att exempelvis göra en plast mjuk, öka hållbarheten på mat eller att göra textilier flamsäkra och vattenavstötande. Användningen av kemikalier kan många gånger vara positiv men kan också påverka vår hälsa och miljö på ett negativt sätt.

Kemikalieproblematiken ser i dag annorlunda ut i Sverige än den gjorde på 1960- och 1970-talen. Numer sker de stora utsläppen huvudsakligen inte från industrier utan från användningen av varor och produkter. Den tekniska utvecklingen går snabbt, vilket har inneburit att skyddslagstiftning och forskning om risker har kommit först när människa och miljö redan har skadats. Välkända exempel på detta är användning av bly, asbest, PCB och DDT.

Fortfarande saknas mycket kunskap om hur kemikalier och föroreningar påverkar oss. Studier visar att vi människor har många olika kemikalier i våra kroppar som inte borde finnas där. PCB, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen och andra kemiska ämnen uppmäts i bröstmjölk, blod och urin. Några av de ämnen vi får i oss är hormonstörande och misstänks kunna bidra till uppkomsten av några vanliga folksjukdomar. Barn är särskilt känsliga för påverkan eftersom deras kroppar utvecklas. En del kemikalier har långtidsverkande effekter vars påverkan på hälsa och miljö är svåra att överskåda. Även om de enskilda kemiska produkterna och varorna normalt inte är skadliga sker påverkan från många håll samtidigt. Särskilt farliga ämnen identifieras fortlöpande inom EU. Det finns dock många ämnen som vi inte har tillräcklig kunskap om. I och med en ökande kemikalieanvändning kommer också ett större ansvar för vilka kemikalier vi använder och hur dessa påverkar naturen och oss människor.

Det är viktigt att tänka på att bara för att en kemisk produkt eller vara säljs innebär det inte att den är godkänd. Lagstiftning är effektivt och behöver fortsätta utvecklas, liksom även andra styrmedel. Ett problem är att tillverkning sker i huvudsak utanför EU, där lagkraven inte är lika långtgående.

2. Bakgrund och syfte

Det övergripande miljömålet för Sverige är det så kallade generationsmålet - ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Det är riksdagen som har beslutat om generationsmålet och de 16 nationella miljökvalitetsmålen där ett av målen är ”Giftfri miljö”.

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” handlar om att spridningen av farliga kemiska ämnen i miljön ska förebyggas och minskas för att skydda den biologiska mångfalden samt människor, djur och miljö1. Detta mål kopplar direkt till åtta av de 17 globala hållbarhetsmålen som ingår i Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

Riksdagens definition av målet Giftfri miljö

______

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun har satt upp som mål att Lilla Edets kommun ska ha en hållbar miljö. En del i att förverkliga detta mål är att ta fram en strategi för ett giftfritt Lilla Edet. Strategin bygger på det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” med tillhörande etappmål som riksdagen beslutat om.

Strategi för ett giftfritt Lilla Edet lägger grunden för att systematiskt arbeta med att på det lokala planet få bort kemikalier med farliga egenskaper och se till att ha en säker hantering där de ändå måste användas. Genom kommunens arbete med att skaffa sig kunskap om, kartlägga och undvika giftiga ämnen drar man sitt strå till stacken för att skapa en giftfri och mer hållbar miljö i hela kommunen.

Strategin utgör ett styrdokument för kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag som omfattas av de utpekade strategiska områdena. Kommunstyrelsen antar program och samordnar förvaltningarnas arbete i enlighet med strategin inom sina respektive områden.

3. Avgränsning

Strategi för ett giftfritt Lilla Edet tar sin utgångspunkt i kommunens egna verksamheter där kommunen har en direkt möjlighet att påverka. I detta sammanhang har inte kommunens arbete med förorenade områden eller transporter tagits med, trots att det har nära anknytning till att minska spridningen av giftiga ämnen. För dessa finns dock andra styrande dokument och lagkrav.

1 Kemikalieinspektionen är den centrala myndighet som har uppdrag att driva på utvecklingen och lämna förslag på hur kvalitetsmålet giftfri miljö ska bli möjligt att nå. Den mesta fakta som återges här har hämtats från kemikalieinspektionens hemsida med olika faktablad. 3

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

4. Lite fakta om kemiska produkter och varor

En kemisk produkt är ett kemiskt grundämne eller blandningar av ämnen i naturlig eller tillverkad form.

Med kemikalier avses kemiska produkter, det vill säga ämnen och blandningar av ämnen. Tändvätska, t-sprit, spolarvätska, glykol, rengöringsmedel, målarfärg och lim är exempel på sådant som räknas som kemiska produkter enligt kemikalielagstiftningen.

Man skiljer i regeltexter på kemiska produkter och varor. En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Skor, kläder, plånböcker, skärp och mobiltelefoner är exempel på sådant som räknas som varor i kemikalielagstiftningen. Andra exempel på varor är möbler, cyklar, trädgårdsslangar, träningsredskap, textilier, elektronik, leksaker och mycket annat.

Miljö- och hälsofarliga ämnen kan alltså finnas i sin rena form, i blandningar och i varor.

5. Styrande regler

En omfattande lagstiftning rörande kemikalieområdet finns såväl inom miljöområdet som inom arbetsmiljöområdet. Många regelverk har EU beslutat om och här återges de två främsta med allmän räckvidd - Reachförordningen (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) och CLP-förordningen (Classification, Labelling and Packaging).

Reachförordningen anger hur kemikalier och till viss del varor ska registreras, utvärderas, godkännas och begränsas och reglerar i första hand ämnen och blandningar av ämnen men till viss del också varor som innehåller farliga ämnen. De som köper och använder kemiska produkter yrkesmässigt ska få information om produkternas farliga egenskaper i säkerhetsdatablad. På den så kallade kandidatförteckningen, en lista som är kopplad till Reach, tas upp ämnen som har särskilt hälso- och miljöfarliga egenskaper (SVHC-ämnen). Identifieringen av ämnen som kan hamna på kandidatförteckningen är en fortlöpande process. När Reachförordningen kom inrättades en kemikaliemyndighet på EU-nivå (Echa) som står bakom kandidatförteckningen.

CLP-förordningen reglerar hur kemikalier ska klassificeras med avseende på farliga egenskaper och hur de ska förpackas och märkas. Det handlar om ämnen som är giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt hälsoskadliga samt ämnen som är miljöfarliga. Systemet bygger på det globala systemet GHS (globalt harmoniserat system) som tidigare utvecklats av FN. Märkningen sker med etiketter med farosymboler, så kallat faropiktogram.

Det finns också EU-regler som avser användning av kemikalier för särskilda definierade användningsområden, bland annat för växtskyddsmedel, biocider (ämnen som kan döda levande organismer), kosmetika, läkemedel och livsmedel. Ämnen som används för dessa ändamål kan omfattas av särskilda krav på tillståndsprövning. Vidare finns flera EU-regler som behandlar användningen av kemikalier i specifika varugrupper. Dessa så kallade produktregler har ofta ett väl

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

avgränsat tillämpningsområde. Produktregler som omfattar kemikalieaspekter finns för bland annat elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon.

Miljöbalken är grunden för den svenska miljölagstiftningen och innehåller tre hänsynskriterier som är centrala för ett utfasningsarbete av miljö- och hälsofarliga ämnen - kunskapskravet, försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen, oftast kallad substitutionsprincipen. Den första principen innebär att den som bedriver verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Med försiktighetsprincipen menas att den som bedriver verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förhindra att skada uppkommer för människors hälsa eller miljö. Substitutionsprincipen innebär att både näringsidkare och privatpersoner ska så långt som det är möjligt undvika att sälja eller använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risk för människa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.

I 14 kapitlet miljöbalken finns kompletterande regler till EU:s regler på kemikalieområdet men också bestämmelser som inte har sin grund i EU-rätten, bland annat reglerna om registrering av kemiska produkter i det produktregister som förs av Kemikalieinspektionen. Registrering sker enligt en kod som inte har med CLP-förordningen att göra, utan bygger på tullnummer enligt bestämmelser framtagna av EU.

6. Farliga ämnen och särskilt farliga ämnen

Till kategorin farliga ämnen räknas sådana som är klassificerade som farliga enligt kriterierna i CLP- förordningen och sådana som uppfyller regelverkets kriterier för farliga ämnen, men som ännu inte har klassificerats. Det är fråga om ämnen som är giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt hälsoskadliga samt ämnen som är miljöfarliga. Uttrycket ”farliga ämnen” omfattar dessutom sådana som är förknippade med fysikaliska faror, som exempelvis brandfarliga och explosiva ämnen. Dessa är dock som regel inte av intresse i samband med etappmålen2.

Särskilt farliga ämnen, så kallade SVHC-ämnen (Substances on Very High Concern), återfinns på kandidatförteckningen och har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön. Det är ämnen som är cancerframkallande, skadar arvsmassan, stör fortplantningsförmågan, är långlivade, bioackumulerande (ansamlas i biologisk vävnad) och toxiska eller har andra särskilt farliga egenskaper som anses vara lika allvarliga som de ovan, till exempel hormonstörande egenskaper. Även tungmetaller som kadmium, kvicksilver och bly samt deras föreningar hör till sådana ämnen.

2 Ur prop. 2013/14:39, s. 23. 5

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

7. Målsättningar för Lilla Edets kommun

Strategi för ett giftfritt Lilla Edet bidrar till att minska förekomsten av miljö- och hälsoskadliga ämnen på det lokala planet och verka för att det nationella miljökvalitetsmålet ”En giftfri miljö” uppnås.

 Lilla Edets kommun ska uppnå en bättre kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper, vilket är en grundläggande förutsättning för att kunna arbeta med att förebygga och minimera riskerna med farliga ämnen.

 Lilla Edets kommun ska kartlägga vilka farliga ämnen och varor som finns i kommunens verksamheter.

 Lilla Edets kommun ska så långt möjligt fasa ut eller substituera varor och produkter som innehåller särskilt farliga ämnen.

 I arbetet med ett giftfritt Lilla Edet ska kommunen främst ta vägledning av Kemikalieinspektionens rekommendationer och hjälpmedel som nås via myndighetens hemsida.

 Lilla Edets kommun ska vara en förebild och med hjälp av informationsinsatser bidra till att kommuninvånarna får tillgång till mer kunskap för att kunna göra egna medvetna och kloka val i sitt dagliga liv som bidrar till en giftfri miljö.

8. Strategiskt viktiga områden

Målsättningarna i avsnitt 7 berör flera områden inom den kommunala verksamheten. Nedan anges inom vilka områden arbetet främst ska genomföras och varför dessa områden har ansetts vara särskilt viktiga. För vissa områden ges också allmänna exempel på hur arbetet kan inriktas. Hur arbetet annars ska genomföras och vilka åtgärder som nämnder och förvaltningar vidtar beskrivs i Program för ett giftfritt Lilla Edet som antas av Kommunstyrelsen.

Barn och ungdomar

Barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det finns flera skäl till detta. En rad olika hormonella system samspelar för att säkra en normal utveckling hos barnet och samspelet är mycket komplext. Särskilt känsligt för störningar är den snabba utvecklingen hos det ofödda barnet. Känsligheten för störningar fortsätter dock fram till och under hela puberteten, den period då barnet utvecklas till vuxen. Allvarliga skador kan därför uppstå vid exponering under fosterperioden, under den första levnadstiden och vidare upp i puberteten. Detta gäller speciellt skador på nerv-, reproduktions-, hormon- och immunsystemet. Data från de senaste åren talar även för en ökad cancerrisk senare i livet till följd av kemikalieexponering under fosterstadiet3.

3 Ur prop. 2013/14:39, s. 74. 6

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Mat och dryck

Det vi äter tas upp direkt i kroppen. Vilka livsmedel som köps in, hur de är förpackade, hur de tillagas och serveras är viktigt för att undvika farliga ämnen i mat och dryck. Material som kommer i kontakt med livsmedel, till exempel förpackningar och köksredskap, kan avge ämnen som flyttas över till maten. Vid tillagning, förvaring, infrysning och servering är det därför viktigt att använda material som är avsett för just det ändamålet.

Städning och hygien

I damm samlas farliga kemikalier som utsöndras i luften från möbler, elektronik och plastprodukter som kommer i kontakt med våra händer och luftvägar. Hur och med vilken frekvens städning sker är därför viktigt. Vilka städkemikalier som används och mängden är också avgörande för att minska exponeringen av farliga ämnen.

Byggnation, lokaler och utomhusmiljö

Det är viktigt att både inomhus- och utomhusmiljön är miljövänlig och giftfri där både barn och vuxna rör sig. Ytskikt i byggnader som golv, tapeter och målarfärg men också byggmaterial kan innehålla farliga ämnen. Vid rivningsarbeten och renoveringar uppkommer ofta svårigheter att ta reda på vilka farliga ämnen som fanns i de byggprodukter som användes när huset byggdes. Byggprodukters livscykel kan spänna över 50–100 år. Ämnen som idag tros vara ofarliga kan längre fram visa sig ha miljö- eller hälsofarliga egenskaper. Det är därför viktigt att välja sunda byggnadsmaterial och godkända kemikalier vid både ny- och ombyggnation, renovering och reparation av byggnader liksom vid anläggande av lekplatser och andra utemiljöer.

Avfall

Kemikalier frigörs och sprids från varor och kemiska produkter även vid avfallshantering och återvinning. Ett ökat fokus på avfallsåtervinning har i vissa fall lett till att kretsloppsprincipen har fått företräde framför försiktighetsprincipen4. Detta medför att vissa farliga ämnen kommer att fortsätta spridas i miljön under lång tid framöver, även om nytillförseln upphör genom begränsningar och förbud. Det är viktigt att avfall som kan skada människor eller miljön hanteras på rätt sätt. Farligt avfall får inte blandas med annat avfall och det mesta av sådant avfall ska lämnas till återvinningscentral.

Vatten och avlopp

Kommunen är en viktig livsmedelsproducent genom att tillhandahålla kommunalt dricksvatten. De svårnedbrytbara och farliga ämnena i samhället påverkar dricksvattentäkter negativt och ställer nya krav på att rena vattnet. Innan vattnet kommer i kranen ska det renas i flera led där kemikalietillsättning är en del i kedjan. Kranvatten är det mest kontrollerade livsmedlet. För privat dricksvatten är lagar och föreskrifter inte lika strikta som för kommunalt dricksvatten.

4 Ur prop. 2013/14:39, s. 38. 7

Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett giftfritt Lilla Edet

Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det finns en stor variation på tekniska lösningar för rening av avloppsvatten. Vanligtvis omfattas reningen av mekanisk, biologisk och kemisk rening i olika steg. Miljöfarliga ämnen finns i en del rengörings- och skönhetsprodukter, läkemedel och ämnen från textilier som tvättas. Reningsverken är inte byggda för att ta hand om miljögifter, exempelvis kan de biologiska processerna störas av om vissa ämnen kommer in till reningsverken. En hel del miljögifter bryts trots det ned i reningsverken.

Upphandling

Kommunen kan som upphandlande myndighet arbeta förebyggande genom att ställa kemikaliekrav på produkter och varor som köps in. Upphandlande enheter behöver skaffa sig kunskap om lämpliga produkter och varor och var man kan hitta information om farliga ämnen. Den statliga myndigheten Upphandlingsmyndigheten anger exempel på hur offentlig sektor kan bidra till att miljökvalitetsmålet giftfri miljö nås.

Miljötillsyn och rådgivning

Miljön- och byggnämnden har tillsynsansvaret enligt miljöbalken och miljötillsynen omfattar exempelvis kemikalier, avfall och ventilation. Därför är det ett viktigt verktyg för uppföljning och kontroll men också för att informera verksamheterna om hur de kan minska kemikalieriskerna. En central del i kemikaliearbetet är att systematiskt inventera och dokumentera kemikalier som har klassificerats som miljö- och hälsofarliga ute i verksamheterna.

9. Uppföljning

Kommunfullmäktige har i sin mål- och resursplan för 2020 samt flerårsplan för 2021-2022 som mål att Lilla Edets kommun ska ha en hållbar miljö. Strategi för Ett giftfritt Lilla Edet är en del i detta arbete. Uppföljning av denna strategi görs årligen i samband med årsredovisningen då en översiktlig redogörelse ges för hur arbetet med målsättningarna inom de strategiskt viktiga områdena går (avsnitt 7 och 8). Underlag hämtas från uppföljningen av Program för ett giftfritt Lilla Edet där förvaltningarnas åtgärder redovisas mer detaljerat.

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 106 Svar på motion med förslag om medborgarförslag och allmänhetens frågestund, en naturlig del i ett demokratiskt samhälle Dnr KS 2019/31

Sammanfattning Mattias Ternehäll (-) inkom 2019-01-18 med en motion med förslag om att införa medborgarförslag med stöd av Kommunallagen, 8 kap. § 1 samt att införa allmänhetens frågestund i Lilla Edets kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges arbetsordning ska därmed också revideras i enlighet med ovanstående samt kompletteras med bestämmelser för hur medborgarförslag ska handläggas och samt bestämmelser för allmänhetens frågestund.

Kommunen befinner sig dock i ett besvärligt ekonomiskt läge som ställer stora krav på kommunen när det gäller omställningsåtgärder och effektiviseringar. I nuläget är det därför svårt att införa medborgarförslag och allmänhetens frågestund då det i allt för stor utsträckning skulle öka nämndernas och förvaltningarnas arbetsuppgifter i ett läge där fokus i första hand bör vara på en ekonomi i balans. Bedömningen är dock att det dock finnas ett visst utrymme att införa någon form av allmänhetens frågestund med start under hösten 2020.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-03-10 § 25 Kommunikationschefens tjänsteskrivelse 2020-02-17 Motion daterad 2019-01-18

Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser, sker inom budgetram.

Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

Anne-Lie Palm (S) och Tommy Nilsén (MP) tillstyrker Julia Färjhages yrkande.

Frej Dristig (SD) yrkar bifall till motionen i sin helhet.

Johan Sösaeter Johansson (SD) tillstyrker Frej Dristigs yrkande.

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

Beslutsgång Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag mot Frej Dristigs yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag.

Beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att återkomma med förslag på bestämmelser för allmänhetens frågestund.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktig avslår första att-satsen ”Lilla Edets kommunfullmäktige beslutar att införa medborgarförslag med stöd av Kommunallagen 8 kap. § 1”. 2. Kommunfullmäktige bifalles andra att-satsen ”Allmänhetens frågestund införs i Lilla Edets kommunfullmäktige”. 3. Kommunfullmäktige avslår tredje att-satsen ”Komplettera kommunfullmäktiges arbetsordning med bestämmelser hur medborgarförslag ska handläggas”. 4. Kommunfullmäktige avslår fjärde att-satsen ”Komplettera kommunfullmäktiges arbetsordning med bestämmelser för allmänhetens frågestund”.

Reservation Frej Dristig (SD), Johan Sösaeter Johansson (SD) och Mats Pekkari (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Beslutet expedieras till Malin Krantz, kommunchef Ellinor Östlund, kommunikationschef

83 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-02-17 KS 2019/31

Svar på motion om medborgarförslag och allmänhetens frågestund

Dnr KS 2019/31

Bakgrund Mattias Ternehäll (-) inkom 2019-01-18 med en motion med förslag om att införa medborgarförslag med stöd av Kommunallagen, 8 kap. § 1 samt att införa allmänhetens frågestund i Lilla Edets kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges arbetsordning ska därmed också revideras i enlighet med ovanstående samt kompletteras med bestämmelser för hur medborgarförslag ska handläggas och samt bestämmelser för allmänhetens frågestund.

Motionären vill genom sin motion främja direktdemokrati så långt som det är möjligt samt ge nya verktyg för medborgarna så att de kan få en större möjlighet att påverka politiken. Motionären anser vidare att en mycket viktig del i det demokratiska samhället är att varje invånare ska ha möjlighet att påverka och förbättra vårt samhälle.

Kommunfullmäktige kan också enligt Kommunallagen 8 kap. 1 § införa möjligheten för den som är folkbokförd i kommunen att lämna medborgarförslag samt även sådana unionsmedlemmar som anges i 1 kap 5 § andra stycket. Medborgarförslag kan inte väckas av föreningar, företag eller andra organisationer. Om kommunfullmäktige tillåter att medborgarförslag får väckas måste det gälla generellt för alla typer av ärenden och initiativ. Det är kommunfullmäktige som beslutar i ärenden avseende medborgarförslag.

I viss utsträckning är det möjligt för kommunfullmäktige att delegera beslutanderätten till nämnd.

Medborgardialog, i sin fulla potential, är administrativt betungande och kräver också en upparbetade organisation som inte finns idag. I det ekonomiska läge kommunen befinner sig är det rätt att göra aktiviteter som kräver mindre administration, som till exempel ”Fika med kommunalråden” samt att kommuninvånare använder redan befintliga och upparbetade kanaler att lämna in synpunkter på kommunens service och tjänster. I början av året implementerade kommunen en tjänst som förenklar för kommuninvånaren att när som helst på dygnet anmäla fel och brister i den offentlig miljön, exempelvis trasiga gatlampor, nedskräpning eller hål i gatan. Kommuninvånarna blir på detta sätt mer engagerade i sin närmiljö.

I kommunallagen finns en särskild regel om att kommunfullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde (Kommunallagen 8 kap. 16 §). Många kommuner har idag utvidgat möjligheten för allmänheten att i samband med något eller några av kommunfullmäktiges sammanträden ställa frågor i ärenden som rör hela kommunens verksamhet. I de fall kommuner har allmänhetens frågestund finns också särskilda bestämmelser framtagna som reglerar hur detta ska gå till.

Det som motionären föreslår ligger i linje med den politiska viljeinriktning som framkommer i kommunens mål- och resursplan för 2020, där det poängteras att medborgarna ska få komma till tals och där dialog och tillit ska stå i fokus.

Kommunen befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge som ställer stora krav på kommunen när det gäller omställningsåtgärder och effektiviseringar. I nuläget är det därför svårt att införa medborgarförslag då det i allt för stor utsträckning skulle öka nämndernas och förvaltningarnas arbetsuppgifter i ett läge där fokus i första hand bör vara på att få en ekonomi i balans. Bedömningen är dock att det bör finnas ett visst utrymme att införa allmänhetens frågestund med start under hösten 2020.

Beslutsunderlag Kommunikationschefens tjänsteskrivelse 2020-02-17 Motion daterad 2019-01-18

Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser, sker inom budgetram.

Förslag till beslut Kommunfullmäktig avslår första att-satsen ”Lilla Edets kommunfullmäktige beslutar att införa medborgarförslag med stöd av Kommunallagen 8 kap. § 1”.

Kommunfullmäktige bifalles andra att-satsen ”Allmänhetens frågestund införs i Lilla Edets kommunfullmäktige”.

Kommunfullmäktige avslår tredje att-satsen ”Komplettera kommunfullmäktiges arbetsordning med bestämmelser hur medborgarförslag ska handläggas”.

Kommunfullmäktige avslår fjärde att-satsen ”Komplettera kommunfullmäktiges arbetsordning med bestämmelser för allmänhetens frågestund”.

sid 2/3 85

Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att återkomma med förslag på bestämmelser för allmänhetens frågestund.

Ellinor Östlund Kommunikationschef [email protected] Telefon

Beslut expedieras till Här skriver du vilka som ska ta del av beslutet

Beslutet skickas för kännedom till Här skriver du vilka som ska ha beslutet för kännedom

sid 3/3 86 87

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 110 Partiernas redovisning för utbetalning av partistöd 2019 Dnr KS 2020/144

Sammanfattning Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistödet får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Partistödet får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 72 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-11 Partiernas redovisning av partistöd 2019

Ekonomiska konsekvenser Utbetalningen av partistödet är budgeterad och finansieras inom beslutad budgetram

Yrkande Julia Färjhage (C) Kommunfullmäktige godkänner samtliga partiernas redovisning av partistöd 2019 förutsatt att begärda kompletteringar från socialdemokraterna, liberalerna och moderaterna inkommit.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner samtliga partiernas redovisning av partistöd 2019 förutsatt att begärda kompletteringar från socialdemokraterna, liberalerna och moderaterna inkommit.

88 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/144

Partiernas redovisning av kommunalt partistöd 2019

Dnr KS 2020/144

Det lokala partistödet i Lilla Edets kommun utgår till partier som är representerade i fullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kapitel 29 § andra stycket kommunallagen. Det måste även finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet.

Partistödet består av: - Grundstöd, som uppgår till 15 000 kr per parti och år, samt - Mandatstöd, som uppgår till 6 250 kr per mandat och år.

Redovisningen ska: - vara skriftlig och redovisa att partistödet använts för det ändamål som anges i 4 kap 29 § första stycket kommunallagen. Framtagen blankett/mall ska användas. - avse perioden 1 januari – 31 december föregående år - kompletteras med en granskningsrapport. Granskningen utförs av, av partiet utsedd granskare. Framtagen blankett/mall ska användas. - kompletteras med beslut om firmatecknare - inlämnas till kommunledningsförvaltningen senast den 31 mars

Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bland annat att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Däremot kan naturligtvis inte partierna tvingas att redovisa användningen av partistöd som har mottagits för tid före det att de föreslagna redovisningsbestämmelserna ska tillämpas.

Redovisningen behöver innehålla mer än ett uttalande att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Av redovisningen bör bland annat framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen, samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits”

För parti som inte lämnar komplett redovisning inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd. Kommunstyrelsen kan under beredningen ge parti möjlighet att komplettera sin redovisning.

Efter valår ska eventuellt nya partier i fullmäktige lämna årsmötesbeslut om firmatecknare för att få partistödet utbetalt.

Partistödet betalas ut innan juni månads utgång efter att fullmäktige fattat beslut om redovisningen uppfyller kommunallagens krav

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-11 Partiernas redovisning av partistöd 2019

Ekonomiska konsekvenser Utbetalningen av partistödet är budgeterad och finansieras inom beslutad budgetram

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner samtliga partiernas redovisning av partistöd 2019.

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga partier

sid 2/2 90

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 111 Begäran om utökad budgetram för volymökningar i utbildningsnämnden Dnr KS 2020/187

Sammanfattning

Kommunen har lagt en prognos för helåret 2020 baserat på utfall efter mars månad där utbildningsnämnden står för den största budgetavvikelsen.

Efter mars månads utfall prognostiseras utbildningsnämnden att visa en negativ avvikelse på -16,8 mnkr. Avvikelsen från 2019 kvarstår samtidigt som det kommer en ökning på gymnasiet till höstterminen, detta kommer att påverka årets resultat. Trenden är att elever i större utsträckning väljer dyrare program. Åtgärdspaket för att sänka kostnaderna är aktiverat men kommer inte att få helårseffekt

Utbildningsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om en utökad budgetram med 8 miljoner kronor 2020.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 73 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Information om åtgärdsplan för budget i balans Dnr UN 2020/48

Ekonomiska konsekvenser Det budgeterade resultatet 2020 för Lilla Edets kommun uppgår till 8,8 mnkr. Utbildningsnämndens begäran om utökad ram med 8 mnkr för 2020 finansieras genom att de finansiella intäkterna budgeteras med motsvarande belopp. De finansiella intäkterna förstärks under året med 8 mnkr med anledning av AB Edetehus extra utdelning 2020. Utdelningen från Edethus har inte budgeterats för under 2020

Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.

Johan Sösaeter Johansson (SD) och Zara Blidevik (M) tillstyrker Julia Färjhages yrkande.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bevilja utbildningsnämndens begäran om utökad ram med 8 mnkr. Utökningen av ramen finansieras genom att budgeten för finansiella intäkter höjs med motsvarande 8 mnkr med anledningen av AB Edetshus utdelning till kommunen med 8 mnkr.

139 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/187

Begäran om utökad budgetram till utbildningsnämnden 2020

Dnr KS 2020/187

Sammanfattning

Kommunen har lagt en prognos för helåret 2020 baserat på utfall efter mars månad där utbildningsnämnden står för den största budgetavvikelsen.

Utbildningsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om en utökad budgetram med 8 miljoner kronor 2020.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Information om åtgärdsplan för budget i balans Dnr UN 2020/48

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bevilja utbildningsnämndens begäran om utökad ram med 8 mnkr. Utökningen av ramen finansieras genom att budgeten för finansiella intäkter höjs med motsvarande 8 mnkr med anledningen av AB Edetshus utdelning till kommunen med 8 mnkr.

140

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen

sid 2/2 141

Utbildningsnämnden protokoll 2020-04-23

§ 38 Information om åtgärdsplan för budget i balans Dnr UN 2020/48

Sammanfattning Information om var i processen vi befinner oss utifrån den beslutade åtgärdsplanen för budget i balans.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-04-08

Utbildningsnämnden ajournerar sig kl. 17:15-17:50

Tilläggsyrkanden Anna Chorell (M) yrkar att utbildningsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om en utökad budgetram med 8 miljoner kronor 2020.

Carin Thorén-Hansson (S) yrkar bifall till Anna Chorells (M) tilläggsyrkande.

Johan Sösaeter Johansson (SD) yrkar bifall till Anna Chorells (M) tilläggsyrkande.

Tommy Nilzén (MP) yrkar bifall till Anna Chorells (M) tilläggsyrkande.

Carin Thorén-Hansson (S) yrkar att till nästa nämnd ska justerad åtgärdsplan samt uppdaterad tilldelad budget redovisas, förutsatt att KF bifaller utökad ram. Åtgärder för att minska kostnaderna måste dock påbörjas omedelbart.

Beslutsgång Ordförande ställer frågan till nämnden om man bifaller eller avslår Anna Chorells yrkande och finner att utbildningsnämnden bifaller Anna Chorells (M) förslag.

Ordförande ställer frågan till nämnden om man bifaller eller avslår Carin Thorén- Hanssons yrkande och finner att utbildningsnämnden bifaller Carin Thorén-Hanssons (S) förslag.

Beslut 1. Utbildningsnämnden antecknar informationen.

2. Utbildningsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om en utökad budgetram med 8 miljoner kronor 2020.

142

Utbildningsnämnden protokoll 2020-04-23

3. Till nästa nämnd ska justerad åtgärdsplan samt uppdaterad tilldelad budget redovisas, förutsatt att KF bifaller utökad ram. Åtgärder för att minska kostnaderna måste dock påbörjas omedelbart.

Carin Thorén-Hansson (S) lämnar följande protokollsanteckning: För att nämnden ska kunna fatta väl avvägda beslut behöver handlingar bifogas kallelsen.

Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige

143 Hemställan om medel för att klara volymökningar

I 2019 års mål- och resursplan tillfördes utbildningsnämnden 6,7 miljoner kronor för volymökningar. Då räknade man med kostnadstäckning för drygt hälften av förskolebarnen och grundskoleeleverna samt full kostnadstäckning för gymnasieeleverna. Bakgrunden till det är att när antalet grundskoleelever minskar kan man inte tillräckligt snabbt minska antalet lärare och lokalkostnaderna proportionellt. Med samma logik ökar normalt inte behovet av lärare och lokaler i samma takt som en ökning av antalet elever. Därför fick nämnden inte full kostnadstäckning för barn- och elevökningen. Eftersom kommunen inte har något eget gymnasium går kostnaden för gymnasie- elevökningen inte att påverka och därför gavs det full kostnadstäckning för den.

I underlaget till budgeten för 2019 var bedömningen att gymnasieeleverna skulle öka med 11 st och att det skulle kosta 1,2 miljoner kronor. I själva verket ökade gymnasieeleverna med 24 st vilket med en genomsnittlig elevpeng motsvarade 4,75 miljoner kronor.

I 2020 års budget har nämnden fått ett tillskott på 5,5 miljoner kronor. Gymnasieeleverna ökar med 31 elever 2020 vilket med en genomsnittlig elevpeng motsvarar 4,65 miljoner kronor. Utöver det har vi elevökningar inom förskola och skola på 79 elever, det motsvarar en kostnadsökning om man räknar med en genomsnittlig elevpeng på 10,6 miljoner kronor.

Nämnden jobbar hårt med att få en ekonomi i balans utifrån 2019 års underskott. Det vidtas en mängd åtgärder. Samtidigt kan det konstateras att med rådande ekonomiska förutsättningar behöver elevpengen sänkas markant för att anpassa verksamheten till den ekonomiska ramen. Det kommer också påverka elevernas möjlighet till en bra undervisning markant.

Den styrande minoriteten är väl medvetna om kommunens ansträngda ekonomiska situation och fortsätter arbetet med att effektivisera verksamheten. För att klara att hantera volymökningarna behövs dock ett tillskott till nämndens budget.

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden hemställer hos kommunfullmäktige om en utökad budgetram med 8 miljoner kronor 2020.

144

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 112 Årsredovisning 2019 för Södra Bohusläns räddningstjänstförbund Dnr KS 2020/101

Sammanfattning Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) har översänt årsredovisning 2019 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet.

Förbundets resultat efter finansiella poster uppgår till -7,7 mnkr (-4,8 mnkr). I jämförelse med föregående år har verksamheten haft ökade kostnader med 6,5 mnkr, medan intäkterna ökat med 1,9 mnkr. Största ökningen är kostnaden för personal.

För förbundet finns det i Verksamhetsplan 2019 definierat mål för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning uppnås enligt förbundets verksamhetsplan när de finansiella målen uppfylls, samt att inriktningsmålen uppfylls helt eller delvis. - Två finansiella mål 1. Egen finansiering (exkl. industriavtal) ska uppgå till minst 7 % av kommunbidraget. 2. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel

Utöver ovanstående finansiella mål har förbundet antagit fem inriktningsmål:

1. Antalet omkomna och svårt skadade i trafiken ska minska 2. Antalet omkomna på grund av drunkningsolyckor skall minska 3. Minska risken för att brand i byggnad utvecklas till en större och mer omfattande brand 4. Räddningsinsatser ska påbörjas och genomföras inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt 5. Gränslös Räddningstjänst GR-regionen, genomförande av ledning inom Göteborgsregionen GR i samverkan, enligt uppdragsdirektivet ”Gränslös räddningstjänst”

I årsredovisningen görs en uppföljning kring mål och åtaganden, och det kan konstateras att 2 av de 5 inriktningsmålen är uppnådda, 2 delvis uppnådda och ett inte uppnått. Då återstår arbete med: - Inriktningsmål 1: antalet omkomna och svårt skadade i trafiken skall minska

Inriktningsmål 3: minska risken för att brand i byggnad utvecklas till en större och mer omfattande brand - Inriktningsmål 4: räddningsinsatserna ska påbörjas och genomföras inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt

145

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

Förbundet uppnår ett av de två finansiella målen och kan inte anses uppnå god ekonomisk hushållning. Årets resultat är negativt med 2,4 mnkr trots ett extraordinärt tillskott från ägarkommunerna för att återställa förra årets underskott. Resultat efter finansiella poster är -7,7 mnkr vilket innebär en väsentlig avvikelse från budget. Förbundets eget kapital är nu negativt med 6,7 mnkr och detta måste återställas med positivt resultat under kommande år.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-04-07 § 52 Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2020-03-30 Årsredovisning 2019 SBRF Revisionsberättelse 2019

Ekonomiska konsekvenser Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund uppvisar ett negativt balanskravsresultat för 2019 vilket får till följda att förbundets ekonomiska ställning har försvagats under perioden

Yrkande Frej Dristig (SD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och lämnar följande tilläggsyrkande: 1. Kommunfullmäktige riktar en anmärkning mot direktionen för bristande styrning och kontroll under 2019.

Julia Färjhage (C) tillstyrker Frej Dristigs yrkande.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen 2019 för SBRF samt bevilja direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret. 2. Kommunfullmäktige riktar en anmärkning mot direktionen för bristande styrning och kontroll under 2019.

146 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-03-30 KS 2020/101

Årsredovisning 2019 SBRF

Dnr KS 2020/101

Sammanfattning Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) har översänt årsredovisning 2019 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet.

Utöver ovanstående finansiella mål har förbundet antagit fem inriktningsmål:

147

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2020-03-30 Årsredovisning 2019 SBRF Revisionsberättelse 2019

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen 2019 för SBRF samt bevilja direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till SBRF Ekonomiavdelningen Revisionen

sid 2/2 148 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

» sbrf.se 11 149 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

2 » sbrf.se » sbrf.se 150 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Innehållsförteckning 5

Förbundsledningen sammanfattar 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Omvärldsanalys 5 Gränslös samverkan 5 Närvaro i medlemskommunerna 5 Samverkan inom Västra Götaland 5 Nya avtal 5 Måluppföljning 6 Ekonomisk analys 10 Väsentliga personalförhållanden 12

FINANSIELLA RAPPORTER 16 Resultaträkning 16 Balansräkning 16 Kassaflödesanalys 17

NOTER 18 Redovisningsprinciper 18 Noter 19

DRIFTSREDOVISNING 20 Resultat i förhållande till budget 20 Verksamheten 20

INVESTERINGSREDOVISNING 20

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 22 Information och förebyggande arbete 22 Skogsbrand, Hjärtum Lilla Edet 25 Insats och samverkan 26 Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 28 Förbundsdirektionen 30 Revisionsberättelse 31

» sbrf.se 3 151 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Förbundsledningen sammanfattar det gångna verksamhetsåret Förbundsledningen har under året 2019 fortsatt Ett viktigt arbetsmiljöarbete har påbörjats under sitt arbete med att skapa förutsättningar och året, där våra medarbetare har fått tydliggöra vilka arbetat aktivt för en bättre hållbar organisation. fokusområden vi tillsammans behöver utveckla. För ledningsorganisationen och för vår personal Under året har också förbundsledningen till viss del har det gångna verksamhetsåret återigen varit förändrats, och ett utvecklingsarbete pågår inom mycket ansträngande där vi hanterat stor ledningsgruppen. Förbudets ekonomiska ramar är bemanningsproblematik främst inom den operativa under utredning av våra medlemskommuner. avdelningen. SBRF vill arbeta för en gemensam målbild, där ledning Sommaren 2019 var inte lika besvärlig som 2018 och personal ser samma mål där vårt fokus ligger på men medförde likväl stort belastning på samtliga verksamheten och dem vi är till för. räddningstjänster i Sverige. Den tidiga våren hade till följd, torka med hög brandrisk och detta fortsatte Avslutningsvis vill vi tacka all personal, ledning och under sommaren. Dessa väderförhållanden medförde direktion för era värdefulla insatser och för ert att förbundet fick värdera sin förmåga vid händelse av engagemang under det gånga verksamhetsåret. brand i skog och mark. Vårens torra och varma väder orsakade särskilt en större skogsbrand i Hjärtum inom Lilla Edets kommun. Förbundet fick värdefull hjälp av samverkansavtalet inom Göteborgsregionen (GR).

Vår mötesstruktur för olika personalgrupper Patrick D’Imporzano har utvecklats och förväntas skapa ytterligare Tf Förbundsdirektör delaktighet i vårt arbete. Det är väl känt att förändringsprocesser kan vara djupt besvärliga, detta är något som organisationen Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) har fått erfara.

Linda-Maria Hermansson Ordförande Direktionen

4 » sbrf.se » sbrf.se 152 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Omvärldsanalys Med bakgrund av de statliga utredningar som Förbundet har påbörjat sitt arbete med att planera för redovisats, om behovet av ett välorganiserat och höjd beredskap. Utsedd personal har under hösten uthålligt ledningssystem, kan lagkrav komma 2019 deltagit och kommer under våren 2020 att att införas på systemledning för kommunal deltaga vid totalförsvarsövningar i samverkan med räddningstjänst. Med detta i åtanke är SBRF väl våra medlemskommuner. Ett viktigt arbete återstår rustat inför framtiden. Följande räddningstjänster för att klarlägga förbundets uppdrag och resurser och räddningstjänstförbund ingår i systemledningen: utifrån tilldelat ansvar, för att stödja Försvarsmakten Räddningstjänsten Storgöteborg, Alingsås Vårgårda och kommuninvånarna i händelse av krig. Räddningsförbund, Bohus Räddningsförbund, Öckerö Räddningstjänst samt Södra Bohusläns Under hösten deltog SBRF i en dialog med Räddningstjänstförbund. Länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), vars syfte var att lämna synpunkter på utvecklingsmöjligheter för Närvaro i räddningsvärn. MSB har av regeringen fått i uppdrag av att ge kommunerna stöd i sitt arbete med att medlemskommunerna utveckla och stödja räddningsvärn. För att skapa ökad trygghet, säkerhet och närhet till våra medlemskommuner och dess invånare deltar SBRF vid eller arrangerar flertalet informations- och Gränslös samverkan utbildningsinsatser runt om i förbundsområdet. Den 1 oktober gick SBRF in i gemensam Informations- och eller utbildningsinsatser som systemledning tillsammans med övriga samverkande genomförts under 2019 var bland annat Öppet räddningstjänster och räddningstjänstförbund hus på våra stationer, Träbåtsfestival på Tjörn, Lilla inom GR. Samarbetet innebär en gemensam Edetmässan och Julmarknader. räddningsledning i GR med en räddningschef i beredskap (RCB), som på uppdrag av de 5 räddningscheferna ansvarar för händelser inom Samverkan inom Västra samma geografiska ansvarsområde. I samband med inträdet i systemledningssamverkan infördes Götaland funktionen Chef och stabsresurs (CSR) i SBRF samt i SBRF är en del av organisationerna i Räddsam VG, ett samtliga samverkande organisationer. samverkans forum för räddningstjänstorganisationer inom Västra Götaland. Varje år genomförs två Samarbetet innebär ett förstärkt ledningsstöd ledningskonferenser där samverkansfrågor och viktiga med bl.a stabsarbete, ytterligare befälsnivåer samt utvecklingsfrågor diskuteras. Ett viktigt samarbete en bättre samövad insatspersonal över tid. Detta som ger tyngd i samtal med statliga myndigheter och samarbete beräknas också bidra till att utbildningar organisationer. Möjligheten till att tillsammans svara och övningar kan genomföras till en bättre kvalité på remisser från exempelvis MSB, Regeringskansliet samt med god ekonomisk hushållning. Under året har med mera kan överenskommas inom Räddsam VG. flertalet utbildningar genomförts med anledning av förbundets inträde i gemensam systemledning. Nya avtal Under året har SBRF ingått i nytt avtal gällande GR systemledningssamverkan med Räddningstjänstförbundet Storgöteborg och övriga organisationer i systemledningssamarbetet.

» sbrf.se 5 153 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Utvärdering av måluppfyllnad Måluppföljning För att kunna mäta hur pass väl respektive mål SBRF är ett räddningstjänstförbund för kommunerna har blivit uppfyllt skattas arbetsinsatsen för varje Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn. Förbundet har prestationsmål från 0 till 100 %. Där 100 % betyder cirka 200 anställda som tillsammans arbetar för att prestationsmålet är helt uppfyllt. För att få en medborgarnas säkerhet. Vi arbetar alla för att nå indikation på hur bra ett säkerhetsmål uppfylls räknas visionen om ett tryggt och säkert samhälle för alla. ett medelvärde ut för de prestationsmål som lyder under säkerhetsmålet. Om ett mål ej uppfyllts till Uppdrag 100 % skall en förklaring redovisas. Utvärderingen skall vara utförd inför framtagandet av den årliga Uppdraget är att förebygga olyckor och att verksamhetsplanen. Ansvarig för att utvärdering snabbt och effektivt genomföra olika typer av av måluppfyllnad utförs är chef för förebyggande räddningsinsatser. SBRFs vision är ett säkert och (mål för förebyggande skydd mot olyckor) och tryggt samhälle för alla som bor, verkar och vistas chef för operativ verksamhet (mål för operativ i vårtområde. För att uppnå denna vision arbetar räddningstjänst). förbundet före under och efter olyckor genom att:

Informera Finansiella mål Förbundet utbildar och informerar medborgarna för Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha att förebygga oönskade händelser och för att skapa god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat ett säkert och tryggt samhälle. att förbundet ska ha såväl finansiella mål som mål för verksamheten. Kommunallagen stadgar dessutom att förbundet ska ha en ekonomi i balans vilket Stödja innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna Den bästa olyckan är den som aldrig inträffar. Vi och att den löpande verksamheten inte ska behöva stödjer därför den enskilde i att ta sitt ansvar för liv finansieras med lån. Målen som i SBRF definieras som och säkerhet. Detta kan bland annat innebära att se inriktningsmål beskriver syfte och inriktning och är till att det finns ett bra brandskydd i hemmet och att ett uttryck för den politiska viljan. Inriktningsmålen skaffa sig nödvändig utbildning och kunskap för att är en del av budgeten och stäms av både i hel- och kunna förebygga och hantera olyckor. Samtliga delårsbokslut. God ekonomisk hushållning betyder för SBRF att medarbetare i förbundet delar aktivt med sig av verksamheten ska ha hög ekonomisk kunskap och erfarenhet om hur man förhindrar en medvetenhet, en helhetssyn på alla resurser i olycka och hur man ska agera om de ändå inträffar. förbundet, en beredskap inför oförutsedda utgifter och ett ekonomiskt utrymme för utvecklingsinsatser. Hantera I Förbundet uppnås god ekonomisk hushållning Fasen under olyckan omfattar alla insatser som genom att de finansiella målen uppfylls, samt att sker vid en olycka och på skadeplatsen. Snabba inriktningsmålen uppfylls helt eller delvis. räddingsinsatser genomförs för att rädda och skydda människor, miljö och egendom. Resultat finansiella mål

Utveckla Förbundets finansiella mål är: Arbetet pågår med att ständigt förbättra • Egen finansiering (exkl. Industriavtal) ska uppgå till verksamheten. Detta sker genom att löpande utveckla minst 7 % av kommunbidraget räddningsinsatserna och det förebyggande arbetet för att anpassa organisationen mot samhällets risker. Utfallet för 2019 är att 15% är egenfinansiering. Vilket innebär att målet är uppfyllt till 100% Visionen ett säkert och tryggt samhälle för alla införlivas genom förbundets inriktningsmål, i syfte • Reinvesteringar ska finansieras med egna medel att skapa en bättre vardag för medborgarna i våra medlemskommuner. Samtliga reinvesteringar har inte finansierats med egna medel vilket innebär att målet inte uppfyllt. Direktionen har antagit två finansiella mål och fem inriktningsmål för verksamheten 2019. Dessa mål Måluppföljningen visar att de finansiella målen följer det för förbundet fastslagna handlingsprogram uppfylls till 50% samt att 75% av inriktningsmålen är enligt Lagen om skydd mot olyckor uppfyllda. Med anledning av ovanstående resultat (fastställdes under 2018 av direktionen). samt tillsammans med årets resultat uppnås inte god ekonomisk hushållning. I balanskravsutredningen beskrivs vilka åtgärder som kommer att vidtas under nästkommande år.

6 » sbrf.se » sbrf.se 154 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Resultat inriktningsmål

Inriktningsmål 1: Antalet omkomna och svårt skadade i trafiken skall minska

Prestationsmål förebyggande 1-A Insatsstatistik ska analyseras för att kunna identifiera olycksdrabbade korsningar/vägavsnitt. Berörda myndigheter skall informeras. 1-B Räddningstjänsten skall minst 2 gånger per år bevaka några trafikfarliga korsningar eller platser under trafikintensiv period och föra statistik på tillbud som kan observeras. 1-C Samverka i olika forum med berörda myndigheter i syfte att uppnå en förbättring av trafiksäker- heten. Prestationsmål operativt 1-D Samtliga kommunala räddningsstyrkor skall årligen (minst en gång) öva trafikolycka.

Antalet omkomna och Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad svårt skadade i trafiken 0-25% 26-50% 51-75% 76-100% ska minska

1-A

1-B

1-C

1-D Kommentar till ej uppfyllda mål 1-A - Skrivelse antagen av direktionen har skickats till trafikverket angående problemet med suicid vid Tjörnbroarna. Trafikingenjör i Stenungsund har uppmärksammats om korsning på Ucklumsvägen med många olyckor. Det har dock inte arbetats systematiskt med målet. 1-B - Har inte genomförts i samtliga medlemskommuner.

Inriktningsmål 2: Antalet omkomna på grund av drunkningsolyckor skall minska

Prestationsmål förebyggande 2-A Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor skall utföras kontinuerligt på kommunernas hamnar, badplatser och liknande vattennära anläggningar.

Prestationsmål operativt 2-B Samtliga kommunala räddningsstyrkor ska årligen genomföra övning i ytvattenlivräddning. 2-C Stenungsund och Tjörns styrkor ska genomföra samverkansövningar med Sjöräddningssällskapet.

Antalet omkomna på grund av Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad drunkningsolyckor skall 0-25% 26-50% 51-75% 76-100% minska

2-A

2-B

2-C

» sbrf.se 7 155 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Inriktningsmål 3: Minska risken för att brand i byggnad utvecklas till en större och mer omfattande brand

Prestationsmål förebyggande 3-A Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor skall utföras kontinuerligt enligt årligen framtagen tillsynsplan som skall beakta risken för att brand i byggnad utvecklas till större och mer omfattande brand. Prestationsmål operativt 3-B All operativ personal ska ha grundläggande kunskap om förebyggande av brand i byggnad för att kunna ge råd till den enskilde och för att kunna utveckla förmågan att effektivare genomföra räddningsinsatser. 3-C Räddningsvärnspersonalen skall särskilt utbildas i skydd mot brandspridning i brandfarlig bebyggelse.

Minska risken för att brand i byggnad utvecklas Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad till en större och mer 0-25% 26-50% 51-75% 76-100% omfattande brand

3-A

3-B

3-C Kommentar till ej uppfyllda mål 3-B - Kompletterande utbildning har inte genomförts av samtlig operativ personal. 3-C - Målsättningen har på grund av förbundets ansträngda ekonomiska läge inte kunnat uppnås och flyttas fram till 2020.

8 » sbrf.se » sbrf.se 156 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Inriktningsmål 4: Räddningsinsatser ska påbörjas och genomföras inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt

Prestationsmål operativt 4-A Samtlig operativ personal ska genomgå övningar där förmåga efter vad som krävs i tjänsten mäts. 4-B Det skall finnas planer för samverkan med andra räddningstjänster och övriga tillämpbara aktörer.

Räddningsinsatser ska påbörjas Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad och genomföras inom godtagbar 0-25% 26-50% 51-75% 76-100% tid och på ett effektivt sätt

4-A

4-B Kommentar till ej uppfyllda mål 4-A - Målsättningen har delvis uppnåtts genom de olika typer av moment som genomförs på övningar. Dock kvarstår arbetet med att göra bedömningsmetoden mindre subjektiv till att bli mer mätbar genom förmågebeskrivningar. 4-B - Målsättningen har på grund av förbundets ansträngda situation och ekonomiska läge enbart delvis uppfyllts.

Inriktningsmål 5: Gränslös Räddningstjänst GR-regionen, genomförande av ledning inom Göteborgsregionen GR i samverkan, enligt uppdragsdirektivet ”Gränslös räddningstjänst” 5A - Att genomföra och slutföra kopplingen med Räddningstjänsten Storgöteborgs Ledningscentral angående larm och ledning för att nå upp till en gränslös räddningstjänst.

Gränslös Räddningstjänst GR-regionen, genomförande av Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad Uppfyllnadsgrad ledning inom Göteborgsregionen GR 0-25% 26-50% 51-75% 76-100% i samverkan, enligt uppdragsdirektivet ”Gränslös räddningstjänst”” 5-A

» sbrf.se 9 157 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Ekonomisk analys

ölm Resultatanalys Balanskravsresultat Årets resultat är negativt och uppgår till - 2 413 tkr. Balanskravet innebär att förbundet ska bedriva Exkluderas extra ordinära intäkter är resultatet verksamheten så att kostnaderna inte överstiger -7 687 tkr. De extraordinära intäkterna avser intäkter intäkterna. Uppgift om årets balanskravsresultat från medlemskommunerna avseende återställande ska redovisas i årsredovisningen och ska rensas av 2018 år negativa resultat, samt schablonersättning från poster som inte härrör från den egentliga från Myndigheten för samhällsskydd, MSB, avseende verksamheten. Om förbundet redovisar ett negativt en större brand våren 2019. balanskravsresultat måste det återställas inom en Verksamhetens resultat uppgår till -7 687 tkr. Intäkterna är 2 477 tkr högre än vad som budgeterats. treårsperiod. Vid avstämning av balanskravet ska Intäkterna för automatlarm har ökat med realisationsvinster/förluster som uppkommit vid 550 tkr jämfört med budget. Vidare har Myndigheten försäljning räknas bort samt förändringen av den för Samhällsskydd och beredskap beslutat om delen av pensionsförpliktelserna som intjänats före ersättning på för branden i Hjärtum våren 2019. 1998. Medlemskommunerna har beslutat att höja Balanskravsresultatet är negativt vilket innebär att medlemsbidraget avseende overheadkostnader kostnaderna översteg intäkterna. För att nå budget med 930 tkr för 2019. Kostnaderna är 10 160 i balans under en treårsperiod arbetar förbundet tkr sämre än budget, där den största posten är aktivt med att skapa en organisation som säkerställer personalkostnader som uppgår till 4 950 tkr. Under året har verksamheten haft många vakanta både att lagkraven uppfylls samt att vakanta tjänster tjänster, både inom operativ ledning och inom tillsätts, så att inköp på övertid minimeras. Det utryckningsverksamheten, vilka ersatts med ackumulerade underskottet för 2018 regleras av befintlig personal på övertid då vikarier saknats. medlemskommunerna 2019. Pensionskostnaderna har ökat med 2 700 tkr, vilket innefattar både avsättningen till förmånsbestämd ålderspension samt avgiftsbestämd ålderspension. Kostnader för underhåll och reparationer av förbundets fordonspark har ökat med ca 1 000 tkr.

Avstämning av balanskrav, tkr 2019 2018 2017 Årets resultat enligt resultaträkningen -2 413,0 -4 832,0 507,0 - Samtliga relaisationsvinster - -- + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet +/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar -2 413,0 -4 832,0 507,0 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat -2 413,0 -4 832,0 507,0

10 » sbrf.se » sbrf.se 158 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Intäkter och kostnader Avsättningar Resultatet efter finansiella poster är -7 687 tkr. Avsättning för pensioner avser förmånsbestämd Verksamhetens intäkter (exklusive kommunbidrag) ålderspension. Förmånsbestämd ålderspension avser uppgår till 18 507 tkr, vilket är 15% bättre utfall pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp. Vad jämfört med budget. Det största intäkterna är gäller pensioner intjänade före 2017 finns avsättning i ersättning för automatiska brandlarm, tillstånd respektive ägarkommun. Avsättningen som avser den och för övriga avtal. Den största enskilda post som förmånsbestämda ålderspensionen uppgår till påverkar ökningen är intäkten med 4 440 tkr, vilket är en minskning med 350 tkr jämfört 1 400 tkr från MSB avseende ersättning för kostnader med 2018. i samband med en storbrand i Hjärtum våren 2019. Medlemsavgifterna från medlemskommunerna, Tjörn, Lilla Edet och Stenungsund, ersätter förbundet Pensionsåtagande Förbundet har ett ansvar för dem som arbetar i med beslutad andel enligt förbundsordningen. förbundet att klara av att utbetala pensionerna för Medlemsintäkten är förbundets största intäkt och dessa. uppgår 2019 till 45 232 tkr, vilket är 70% av de totala Pensionsskulden består av förmånsbestämd intäkterna. Under året har medlemskommunerna ålderspension som uppgår till 4 440 tkr. tillskjutit medel motsvarande 5 760 tkr dels för att täcka 2018 underskott samt merkostnader för köpta administrativa tjänster. Utöver medlemsintäkten Fordringar och skulder utgör samverkansavtalet mellan förbundet och Semesterlöneskuld har under året reglerats industrierna 17%. från ägarkommunerna. Den upparbetade semesterlöneskulden uppgår till 2 241 tkr. Verksamhetens kostnader uppgår till 69 178 tkr Årets förändring har inneburit en minskning av att jämföra med 62 603 tkr för 2018, vilket är en semesterlöneskulden med 126 tkr. ökning med ca 10%. Personalkostnaderna är den enskilt största kostnadsposten och utgör 73% av Reverslån på 6 650 tkr finns upptagna med förbundets totala kostnader. Pensionskostnaden ägarkommunerna avseende övertagande av befintliga har ökat från föregående år med 2 700 tkr, där den anläggningstillgångar. Vid förbundets bildande största kostnaden är förändringen i förmånsbestämd skedde ett övertagande av anläggningstillgångar ålderspension FÅP. Pensionskostnaderna är baserade från medlemskommunerna. Detta övertagande på uppgifter från KPA pension per 2019-12-31. finansierades genom ett reverslån mot respektive Kostnaderna för reparation av fordon är högre än kommun. Reverslånen amorteras i takt med budget pga av en äldre fordonspark. Utfallet för avskrivningarna av tillgångarna med en internränta kapitalkostnader har varit lägre under året på grund om 1,75%. av att investeringstakten förskjutits till senare delen av året jämfört med budget. Soliditet och förpliktelser Soliditeten talar om hur stor del av förbundets Finansnetto tillgångar som finansierats med eget Finansiella intäkter uppgår till 16 tkr. kapital. Soliditeten redovisas inklusive hela Finanskostnaderna uppgår till -173 tkr. pensionsåtagandet. Årets negativa resultat har Räntekostnader för upptagna reverslån avseende inneburit att soliditeten försämrats från -13,7% anläggningstillgångar med respektive ägarkommun 2018 till - 19,0% 2019. En anledning till det negativa uppgår till -129 tkr. Resterande kostnad fördelar sig resultatet är den ansträngda personalsituationen med på avgift bank och ränta skattekonto. flera vakanser som medfört höga personalkostnader. Förbundet har inga övriga förpliktelser i form av Avskrivningar och investeringar panter eller ansvarsförbindelser. Avskrivningarna för året redovisar ett överskott om 753 tkr. Investeringsbudgeten för 2019 var 3 700 tkr. Under året har investering aktiverats för 3 531 tkr.

» sbrf.se 11 159 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Väsentliga personalförhållanden

Kompetensförsörjning Räddningsvärn Förbundet har som så många andra räddningstjänster Räddningsvärnen är en värdefull resurs då de är den i Sverige problem med bemanning och rekrytering enda räddningsstyrkan som snabbt finns att tillgå främst av beredskapspersonal. Rekryteringsproblem på våra skärgårdsöar. Ofta är närmaste förstärkning inom förbudsområdet beror delvis på att styrka från brandstation cirka 20 min bort och räddningsvärnet finns för att kunna kompensera den kommuninvånare pendlar ut från bostadsorten till långa insatstiden. Räddningsvärnet kan snabbt vara arbete på annan ort. på plats och är inte beroende av färja eller liknande Ett arbete pågår med medlemskommunerna för att för att nå olycksplatsen utan kan snabbt påbörja en identifiera möjligheterna för kommunanställda att bli första insats. brandman i beredskap inom SBRF. SBRF deltog även 2019 i ”Brandman på jobbet- Till skillnad från de fyra brandstationer i förbundet dagen”, en rikstäckande kampanj på initiativ finns det inget krav på räddningsvärnen att de måste av Räddningstjänstens Riksorganisation för lämna brandboden inom en viss tid efter att larmet Beredskapsfrågor, som syftade till att synliggöra både gått. Som räddningsvärn håller man inte heller beredskap utan när larmet går larmas den frivilliga brandmän och deras huvudarbetsgivare men även kåren ut via personsökare och sms och de som har för att öka och fånga intresset för att arbete som möjlighet åker till brandboden. Räddningsvärnen Räddningspersonal i Beredskap. är till för att vara den första resursen på plats Förbundet ser en tydlig trend av ökad konkurrens vid en brand eller olycka men har även resurser av behörig personal till vårt yrkesområde. Det är av inom IVPA-sjukdom, annan typ av livräddning eller största vikt att organisationen SBRF aktivt arbetar sjukvårdassistans. Merparten av räddningsvärnens vidare mot att stärka vårt varumärke och på så sätt bli uppdrag är knutna till sjukvården såsom lyft- och en attraktivare arbetsgivare. bärhjälp och I Väntan På Ambulans (IVPA).

RÄDDNINGSVÄRN RÄDDNINGSSTATIONER

Området SBRF

12 » sbrf.se » sbrf.se 160 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Jämställdhet och mångfald Arbetsmiljöarbete SBRF verkar för en jämställdhet och mångfald Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara inom organisationen. Konkret innebär detta att i en naturlig del i den dagliga verksamheten inom samband med rekryteringskampanjer samt kontakt SBRF. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden med allmänheten och kommuninvånare informerar på arbetsplatsen, sociala, organisatoriska liksom förbundet om möjligheten att söka anställning i fysiska förhållanden. Inom organisationen SBRF SBRF. Förbundet verkar för att alla människor ska finns avtal med företagshälsovården för att ge stöd ha lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar i hela arbetsmiljöarbetet. Under året 2019 har en att arbeta inom verksamheten. Målsättningen är en medarbetarundersökning genomförts, bristerna som arbetsmiljö fri från diskriminering och kränkningar. framkommit visar på att arbetsgivaren måste vara En jämställd arbetsplats skapar förutsättningar för att engagerad och tillsammans med sin personal bedriva kunna rekrytera och behålla all den kompetens som ett resultatrikt förebyggande arbetsmiljöarbete. vi inom SBRF behöver. Verksamhetens uppdrag är Med anledning av undersökningen och det resultat att skydda människors liv och hälsa samt egendom som presenterades planeras flertalet aktiviteter under och miljö. För att klara uppdraget krävs en förståelse kommande verksamhetsår. för människors olika livsvillkor, och en förmåga att För närvarande planeras också en översyn och ett möta dem i vardagen samt att möjliggöra en levereras arbete med att revidera och färdigställa förbundets av jämställd service till kommuninvånare och dess systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). besökare.

Området SBRF

» sbrf.se 13 161 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Tillsvidare- och visstidsanställda Sjukfrånvaro Vid mättillfället den 31 december 2019 var antalet Den totala sjukfrånvaron under jan-dec 2019 var månadsavlönade anställda i förbundet 43 personer. 2,09 % vilket är en sänkning med 1,51 % jämfört med Antalet tillsvidareanställda var 40 och antalet 2018. Fördelning av sjukfrånvaro för kvinnor och män visstidsanställda var 1. En stor del av förbundets redovisas inte av integritetsskäl. bemanning består av brandmän anställda på RiB-avtalet, dessa uppgick vid mättillfället till 108 personer. Sjukfrånvaro jan-dec jan-dec per 2019 2018 åldersgrupp Antal Allmänna Räddnings- anställda bestämmelser personal i < 29 år 1,66 % 1,6 % (AB) Beredskap (RiB) 30-49 år 0,75 % 2,6 % Män 34 107 > 50 år 5,11 % 6,6 % Kvinnor 6 1 Totalt 2,09 % 3,6 %

Totalt 40 108

Sysselsättningsgrad Av de 40 tillsvidareanställda har 39 personer heltidstjänster och 1 har deltidstjänst. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de månadsavlönade är 99,4%.

Antal Heltid Deltid anställda 2019 2018 2019 2018 Män 34 42 107 108 Kvinnor 6 9 1 3 Totalt 40 51 108 111

14 » sbrf.se » sbrf.se 162 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

» sbrf.se 15 163 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning, tkr Not 2019 2019 2018 Utfall Budget Utfall Verksamhetens intäkter 2 18 507 16 030 16 645 Verksamhetens kostnader 3 -69 178 -57 288 -62 603 Avskrivningar 4 -3 021 -3 774 -3 371 Verksamhetens nettokostnader -53 692 -45 032 -49 329 Kommunbidrag 5 46 162 45 232 44 782 Verksamhetens resultat -7 530 200 -4 547 Finansiella intäkter 16 - 18 Finansiella kostnader 6 -173 -200 -303 Resultat efter finansiella poster -7 687 0 -4 832 Extra ordinära poster 7 5 274 Årets resultat -2 413 0 -4 832

Balansräkning, tkr

2019 2018 Maskiner och inventarier 8 10 411 9 900 Anläggningstillgångar 10 411 9 900

Kortfristiga fordringar 9 25 000 19 528 Checkräkningskredit - 2 131 Omsättningstillgångar 25 000 21 659 TILLGÅNGAR 35 411 31 559 Eget kapital -4 325 507

Årets resultat -2 413 -4 832 Eget kapital -6 738 -4 325

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 10 3 573 3 855 Avsättning för särskild löneskatt på pensioner 10 867 935 Avsättning för pensioner och liknande 4 440 4 790 Checkräkningskredit 6 495 - Långfristiga skulder 11 6 650 9 482 Kortfristiga skulder 12 24 564 21 612 Skulder 37 709 31 094 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 35 411 31 559

Soliditet -19,0% -13,7%

16 » sbrf.se » sbrf.se 164 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Kassaflödesanalys, tkr Not 2019 2018 Löpande verksamhet Rörelseresultat -2 413 -4 832 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - avskrivningar 3 021 3 371 Förändring av avsättning till pensioner inkl löneskatt -350 3 609 Kassaflöde för den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 258 2 148 Förändring i rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -5 473 -14 965 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 9 447 2 045 Kassaflöde löpande verksamhet 3 974 - 12 920 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 531 -544 Kassaflöde investeringsverksamhet -3 531 -544 Ökning/minskning av långfristig skuld 11 -2 832 -2 791 Kassaflöde finansieringsverksamhet -2 832 -2 791

Ökning /minskning av likvida medel -8 626 -14 107

Likvida medel vid årets början 2 131 16 238 Likvida medel vid årets slut 0 2 131

» sbrf.se 17 165 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

NOTER Redovisningsprinciper Leasing Leasingavtal inom förbundet redovisas som I detta avsnitt beskrivs de redovisningsprinciper som operationella leasingavtal, då avtalstiden för används av Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. fordonsleasing aldrig överstiger tre år och de övriga Principerna syftar till att ge en god bild över leasingavtalens värde bedöms som ringa i förhållande förbundets ekonomiska resultat. till balansomslutningen. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. Kommunalförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer i huvudsak med Lagen om Anläggningstillgångar Kommunal Bokföring och Redovisning (LKBR) samt Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits de rekommendationer som lämnats av Rådet för till anskaffningsvärdet minskat med planenliga kommunal redovisning. avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Intäkterna redovisas i den omfattning det är Investeringar som aktiveras som anläggningstillgång sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att ska ha ett anskaffningsvärde över 25 000 kr samt en tillgodogöra förbundet och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp ekonomisk livslängd överstigande tre år. varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar äldre än Anläggningstillgångar i balansräkningen som tre månader har upptagits som osäker fordran. övertogs från medlemskommunerna har upptagits Undantag till ovanstående principer och till det bokförda värde objekten haft i respektive rekommendationer är: medlemskommuns balansräkning i samband med Rekommendation RKR R4 angående materiella förbundets bildande. Reverslån finns upptagna mellan anläggningstillgångar. Södra Bohusläns förbundet och ägarkommunerna. räddningstjänstförbund har ännu inte börjat tillämpa komponentavskrivning. Förbundets befintliga anläggningstillgångar består till största delen av räddningsfordon. Fordon har i sin helhet samma Pensionsskuld förbrukning och nyttjandeperiod och förbundets Pensionsåtagande avseende anställda före år 2017 bedömning är att varje fordon består av en redovisas som åtagande i Tjörn, Lilla Edet respektive komponent. Stenungsunds kommuns balansräkningar. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder Avsättningens storlek baseras på KPA:s har använts som i den senaste årsredovisningen 2018. pensionsberäkning och följer RIPS17. Särskild avtalspension inom räddningstjänst (SAP-R) Avskrivningar är beräknad på pensionsålder 58 år. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Förbundet betalar ut hela den så kallade individuella görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär delen till de anställda. Den individuella delen avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive redovisas som en kortfristig skuld i bokslutet och eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, betalas ut under efterföljande år. konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i förbundet: 3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Ingen Semesterlöneskuld omprövning av avskrivningstider har gjorts under Semesterlöneskulden per 2017-12-31 finns upptagen året. En nedskrivning har skett under året, som i förbundet som semesterlöneskuld för intjänad finansieras LÄGGav industriavtalet. IN BILDsemester. Semesterlöneskulden har förändrats med 2019 års förändring.

18 » sbrf.se » sbrf.se 166 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Noter ldjnfj Not 2 Verksamhetens intäkter 2019 2018 Not 8 Anläggningstillgångar 2019 2018 Samv, avtal med industrier i Stenungsund 11 354 10 907 Byggnadsinventarier 52 52 Tilläggsuppdrag Tjörn 386 343 Bilar och andra transportmedel 12 660 9 699 Tilläggsuppdrag Lilla Edet 753 827 Förbättringsutg på fastigheter 635 660 Mynd, för samhällsskydd och beredskap 376 656 Övriga maskiner och inventarier 6 820 6 643 MSB hjärtum branden 1 405 0 Ack av- och nedskrivningar -9 756 -7 154 Automatlarm 2 483 2 075 Summa 10 411 9 900 Utbildning 367 514 Not 9 Kortfristiga fordringar Avgift tillstånd/tillsyn 320 239 Kundfordringar 23 934 16 024 Övrigt 1 063 1 084 Värdereglering kundfordringar -38 -38 Summa 18 507 16 645 Löneskulder 0 10 Not 3 Verksamhetens kostnader Avräkning för skatter och avgifter 105 30 Arvoden 201 218 Fordran mervärdesskatt 292 638 Lönekostnader 34 490 34 292 Beräknad ing mervärdesskatt, 16 0 förvärv från utlandet Personalomkostnader 10 707 10 320 Övriga interimsfordringar 691 2 864 Pensioner särskild löneskatt 1 041 885 Summa 25 000 19 528 Pensioner 4 395 2 283 Lokaler 4 350 3 804 Not 10 Avsättning för pensioner och liknande Material 9 382 7 995 Förmånsbestämd avsättning 3 573 3 855 Främmande tjänster 4 612 2 806 Särskild löneskatt 867 935 Summa 69 178 62 603 Summa 4 440 4 790

Not 4 Avskrivningar Not 11 Långfristiga skulder Avskrivningar enligt plan 3 021 3 371 Reverslån med ägarkommunerna 9 482 12 273 Summa 3 021 3 371 Amortering -2 832 -2 791 Summa 6 650 9 482 Not 5 Kommunbidrag Förbundsbidrag Stenungsund 14 545 14 094 Not 12 Kortfristiga skulder Förbundsbidrag Tjörn 17 845 17 360 Leverantörsskulder 2 962 1 951 Förbundsbidrag Lilla Edet 13 772 13 328 Personalens källskatt 1 026 992 Summa 46 162 44 782 Upplupna semesterlöner 2 242 2 368 Särskild löneskatt 671 375 Not 6 Finansiella kostnader Avgiftsbestämd ålderspension 1 692 473 Ränta reverslån 128 245 Övriga interimsskulder 15 971 15 453 Avgift bank 27 32 Summa 24 564 21 612 Ränta skattekonto 18 26 Summa 173 303 Särskild upplysning Not 7 Extra ordinära poster Not 13 Räkenskapsrevision Kommunbidrag reglering 2018 års 4 831 underskott Revisionsuppdrag 84 101 MSB - Schablonintäkt 443 - varav räkenskapsrevision 32 14 Summa 5 274 0 Kostnad för räkenskapsrevision avser de kommunala revisorernas granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning.

» sbrf.se 19 167 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Kostnaderna för förbundsledning/stab har ökat DRIFTS- jämfört med budget med 1 200 tkr Under året har det saknats insatsledare och räddningschef i beredskap. REDOVISNING Detta har resulterat i högre beredskapskostnader än budgeterat. Fler personer har under året genomgått utbildning så att dessa funktioner kan besättas med Resultat i förhållande till ordinarie personal framöver. budget Förebyggande avdelningen redovisar ett mindre Resultatet för SBRF uppgår till – 2 413 tkr. underskott. Den enskilt största posten är en extra ordinär intäkt under året med 4 831 tkr som avser tillskjutna medel Årets kostnader för avskrivningar är lägre än vad som från medlemskommunerna avseende 2018 års budgeterats, främst beroende på att de planerade underskott. Övriga avvikelse presenteras mer i den investeringarna uppkommit i slutet på året. ekonomiska analysen, samt nedan i varje verksamhet. Under finansverksamheten finns avsättningen för pensioner redovisade, som under året ökat med Driftsredovisning 2 700 tkr, där avsättning till förmånsbestämd ålderspension, FÅP, har ökat. Semesterlöneskulden Tkr Utfall Budget Avvikelse har minskat jämfört med föregående. 2019 2019 Förtroendevalda -475 -530 55 Förbundsledning/ -10 615 -9 411 -1204 stab INVESTERINGS- Operativ avdelning -32 777 -28 284 -4493 Förebyggande -3 307 -3 233 -74 REDOVISNING avdelning I tabellen nedan redovisas de investeringar som Avskrivningar -3 021 -3 774 753 bokförts under 2019. Samtliga pågående investeringar Nettokostnad -50 195 -45 232 -4963 har avslutats under året. Finansverksamhet 42 508 45 232 -2724 Medlemsintäkt 2018 4 831 0 4 831 Investeringsredovisning års underskott Tkr Budget Utfall Avvi- Schablonersättning 443 0 443 2019 2019 kelse MSB Rökskydd 300 264 36 Årets resultat -2 413 0 -2 413 Räddningsutrustning 100 100 Rakelradio 6 st 30 33 -3 Verksamheten Slang 70 70 0 Årets samlade budgetavvikelse för verksamheten Löpband 12 -12 uppgår till -7 687 tkr, vilket kan jämföras med Tankbil 3 200 3 152 48 – 3 677 tkr föregående år. Samtliga verksamheter Summa 3 700 3 531 169 förutom förbundets förtroendevalda redovisar ett budgetunderskott, där den största budgetavvikelse LÄGG IN BILDDen enskilt största investeringen under året är härrör till den operativa verksamheten och förklaras inköp av en ny tankbil som togs i bruk under främst med ökade kostnader för inköpt personal. senare delen av året. Vidare har investeringsplanen Vad gäller utfallet för förbundets förtroendevalda följts och förbundet har även investerat i ny slang, har de en positiv budgetavvikelse, beroende på att rökskyddsutrustning, räddningsutrustning samt Rakel samtliga ledamöter inte haft möjlighet att närvara på kommunikationsutrustning. samtliga möten.

20 » sbrf.se » sbrf.se 168 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

» sbrf.se 21 169 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Information och förebyggande arbete Förebyggande Skapa förmåga att förebygga Förbundets förebyggande arbete genomsyrar oönskade händelser hela organisationen och fokuseras på information, Genom att arbeta nära och tillsammans med utbildning, rådgivning, samverkan och tillsyn. alla förbundet är till för kan verksamheten på Hela organisationen skall förmedla förbundets så vis nå längre för att öka säkerheten i våra förebyggande kunskap och arbeta med förebyggande medlemskommuner. Genom att stärka den enskildes åtgärder. förmåga att förebygga och hantera olyckor skapas ett bättre och säkrare samhälle. Detta sker genom Medlemskommuner att kontinuerligt utbilda medlemskommunernas Förbundet stöttar och är en del av anställda i bland annat brandkunskap för alla (BKA) medlemskommuners säkerhetsarbete. Utöver att och hjärt- och lungräddningsutbildningar (HLR). biträda dem vid svåra samhällsstörningar eller extraordinära händelser är förbundet behjälpliga i det Att utbilda medlemskommunernas skolelever är en dagliga säkerhetsarbetet i respektive kommun. viktig del av förbundets uppdrag. Ett uppdrag som startar redan i förskoleklasserna, med ett första möte där barnen ges infomration om brandskydd i hemmet såsom att alltid släcka levande ljus, kontroll av brandvarnare och vad man ska göra om det börjar att brinna. Utbildningen till skoleleverna följs sedan under hela skoltiden, i årskurs två, fem och åtta, informeras och utbildas eleverna i koncepten ”Du behövs” och ”Upp i rök”. Genom dessa koncept ges möjlighet att dels lära eleverna brandsäkerhet men även visa hur man ska agera vid olika situationer, till exempel vid brand och hjärtstopp. Genom utbildning kan man skapa förståelse för räddningstjänstens arbete och genom detta förebygga skadegörelse och anlagda bränder.

Hjärt- och lungräddning 238 Brandkunskap deltagare för alla 359 deltagare

Information till Antal vi informerat/utbildat 2019 allmänheten 62 tillfällen 8278 personer

22 » sbrf.se » sbrf.se 170 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Evenemang Individanpassat brandskydd Traditionen att hålla öppet hus under sportlovs- Sedan 2016 har Sektor Socialtjänst i Stenungsunds veckan är ett uppskattat event på våra stationer från kommun tillsammans med förbundet samverkat för både besökare och personal. Förbundets stationer att förbättra det individanpassade brandskyddet i de öppnar upp portarna för sportlovslediga barn och hushåll som är kopplade till larmenheten (boende vuxna men även fritids och förskoleklasser. Utöver med trygghetlarm) och hemtjänst. Detta har bland att visa våra besökare brandstationerna och hur annat gjorts i form av en checklista där hemtjänst- och brandmännen arbetar, visas fordonen och barnen får larmenhetspersonal tillsammans med den boende även testa sina kunskaper i brandskydd i form av en besvarat fem frågor om vilken säkerhet man har i tipspromenad. Besökarna får även prova på att släcka hushållet. Under 2019 har drygt 110 personer svarat en mindre brand med brandfilt eller pulversäckare. på checklistan som tagits fram av förbundet.

Förbundet strävar efter att ha en aktiv roll vid Kan utrymma på ett säkert sätt evenemang i hela förbundets område. Likväl när det gäller att bistå med expertis inför evenemang Ja 103 st Nej 6 st som faktiskt deltagande för att visa vår verksamhet Hanteras levande ljus säkert? och för att utbilda och informera allmänheten Ja 107 st Nej 2 st i så stor utsträckning som möjligt. Under 2019 deltog SBRF bland annat på Julmarknad i Lilla Sker rökning på ett säkert sätt? Edet, Träbåtsfestivalen på Tjörn och Skogens dag i Ja 104 st Nej 5 st Stenungsund. Hanteras spisen på ett säkert sätt? Ja 108 st Nej 1 st Finns det fungerande brandvarnare? Ja 99 st Nej 10 st

Noteras kan att 9 % av hushållen som svarat, inte hade en fungerande brandvarnare. Detta har kunnat åtgärdas med hjälp av kommunens fixartjänst som satt upp brandvarnare där det saknats eller bytt batterier.

De flesta som drabbas av dödsbränder är människor med begränsad förmåga att uppmärksamma eller hantera en brand och som inte bor på ett behovsprövat boende. Förbundet arbetar därför allt mer med individanpassat brandskydd. Under 2019 har brandinspektörer utbildats så att individanpassat brandskydd kan införas i samtliga deltagare medlemskommuner.

» sbrf.se 23 171 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Tillsyn Plan och bygglovsfrågor Tillsyn utförs enligt räddningstjänstens tillsynsplan Ett väl utvecklat samarbete finns med kommunernas antagen av direktionen. Det innebär att tillsyn plan- och bygglovsavdelningar. Förbundet har vid genomförts på objekt skyldiga att lämna in skriftlig regelbundna veckomöten granskat drygt 400 st redogörelse för brandskyddet, samt verksamheter bygglovsärenden och vid behov lämnat skriftligt med tillståndspliktig mängd brandfarlig eller explosiv yttrande. 74 st bygglovsärenden och vara. Så kallad ”annan tillsyn” har också genomförts 5 st detaljplansärenden har skickats till förbundet enligt tillsynsplanen med andra myndigheter, samt på remiss. Vi har även deltagit på ca 10 st där vi fått kännedom om brister med mera. plangruppsmöten som kommunerna haft under året.

Tillsyn Antal Övriga remissärenden SBRF är bland annat remissinstans åt LSO 56 st polismyndigheten gällande offentliga arrangemang, LSO+LBE 7 st mark- och miljödomstolen i tillståndsärenden, samt åt alkoholmyndigheten gällande serveringstillstånd. LBE 10 st Förbundet har besvarat 61 st övriga remisser under Totalt 73 st året. Sotning Tillstånd LBE Förbundet handlägger tillstånd för fastighetsägare SBRF utfärdar tillstånd för hantering av brandfarlig som vill sota sin egen fastighet. Under 2019 har 13 st och explosiv vara på delegation av förbundets tillstånd utfärdats. direktion. Under året har 20 st tillstånd för brandfarlig vara handlagts, samt 9 st för explosiv vara.

Remissinsats åt bl a polisen 61 st

24 » sbrf.se » sbrf.se 172 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Skogsbrand, Hjärtum Lilla Edet

Den i särklass mest omfattande händelsen i förbundet Under dag två fortsätter släckningsarbetet från under 2019 var skogsbranden i Hjärtum, Lilla Edets samtliga sektorer med att jobba sig inåt och försöka kommun. Branden startade den 22 april som var släcka alla ”grytor” (glödbränder nere i marken) som annandag påsk och avslutades den 26 april klockan finns inne i brandområdet. Läget under sen kväll dag 15:00. Det var ca 15 hektar skogsmark i svårt kuperad två bedömdes som lugnt och under kontroll, varvid terräng som brann. ingen bevakning nattetid beslutades. Sent under natten går nytt larm från allmänheten om att man ser När första styrkan från Lilla Edet anländer ser de en öppna lågor på brandplatsen. En vindkantring under brand som spridit sig från en tomtmark uppför en natten gör att branden nu sprider sig åt syd väst, mot höjd in i skogen. Spridningen var snabb och styrkan den bebyggelse där vi upprättat stabsplats. Enheter försökte hinna med att lägga slangledning på båda från både Lilla Edet och Stenungsund måste nu lägga sidor om branden. Snart stod det klart att spridningen nya slangledningar för att säkerställa att man inte fortsätter uppe på höjden och att vi står inför en får spridning till bebyggelsen. Efter ca en timma är ganska omfattande brand. kanterna säkrade och läget under kontroll. Förstärkningar begärdes, förutom styrkor från eget förbund användes styrkor från både BORF, NÄRF och Dag 3 och 4 fortsätter man med personal från hela RSG. Totalt var det ca 40 man samt 12 brand- och förbundet att släcka ”grytor” inne i området. Styrkorna tankbilar på händelsen under dag ett. fortsätter jobba i tre sektorer med 5-7 personer i varje sektor. Arbetet att släcka runt alla träd och rotsystem Efterhand så konstateras att händelsen blir mer och är ett tungt och smutsigt arbete. Ibland måste man mer omfattande och därför delar man styrkorna i gräva och spola ner flera decimeter i marken för tre olika sektorer (områden) kring branden. Samtliga att vara säker på att det inte finns någon glöd kvar. sektorer vattenförsörjdes från tankbilar. Vatten Regnmätare placerades ut i brandområdet för att få hämtades senare även från en sjö bara några hundra kunskap om hur mycket regn som fallit lokalt. meter från brandplatsen. En ledningsplats med sjukvårdsberedskap upprättades i en villaträdgård där Efter information och utbildning om hur bevakning ägarna på ett föredömligt sätt bar fram utemöbler och fortsatt eftersläckning ska ske lämnar 61 st samt såg till att det fanns belysning, eluttag och kaffe Räddningsledaren fredagen den 26 april över ansvaret under hela insatsen. Vid flera tillfällen kom grannar till markägaren. dessutom med nybakat fikabröd till platsen. För förbundet återstod nu att hämta och rengöra all För att få en bra överblick användes tidigt i insatsen slang samt att laga all den materiel som var hårt sliten förbundets drönare, detta för att skapa en bättre efter att använts nästan dygnet runt i flera dagar i överblick för insatsledaren. Längre in i insatsen kunde sträck. insatsledaren utöver drönaren även leda och få en bra Efter genomförd insats kan vi konstatera att överblick med hjälp av polishelikopter. En helikopter förbundet i samverkan med andra har relativt god för vattenbegjutning begärdes tidigt men fördröjdes, förmåga att hantera omfattande skogsbränder. dels på grund av att det fanns väldigt låg beredskap Förmågan att leda och skapa uthållighet har ökat med med helikopter över storhelgen dels på grund av den GR-samverkan som startat under året. Under en annan insats utanför Nygård där det behövdes pågående insats hanterade förbundet dessutom helikopter. flera andra räddningsinsatser. Bland annat en större Under tidig kväll (dag ett) fick man fram vatten till skogsbrand utanför Nygård som pågick i ett par dygn. samtliga ytterkanter av händelsen och därmed förhindra ytterligare spridning. Det fanns fortfarande Tack vare samverkan kunde denna insats i princip stora områden inne i brandområdet som inte kunde helt hanteras av andra räddningstjänster inom GR. nås med vatten. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det var Ett stort problem var topografin med branta en bra genomförd insats i Hjärtum där det förutom bergskanter och risk för att ramla ner. Topografin skador på skogen inte fanns några person eller gjorde även att man fick lägga slang långa omvägar egendomsskador. för att komma åt att släcka på alla bergskanter.

Insatsledaren beslutade att bevakning, men inte Insatsen/händelsen pågick från någon aktiv släckning inne i brandområdet under de mörka timmarna. 22/4 - 26/4

» sbrf.se 25 173 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Insats och samverkan Räddningsinsatser Samverkan med andra aktörer Uppdraget enligt Lagen som skydd mot olyckor Samverkan kring gemensam systemledning inom (2003:778) är kommunens skyldighet att tillhandahålla Göteborgsregionen har fortsatt enligt plan och räddningstjänst som innebär att förhindra och tillämpas sedan 1 oktober 2019. Ett samverkansarbete minska konsekvenserna av olyckor hos alla som som stärker SBRF i sin ledningsförmåga samt bor, verkar och vistas i vårt område. Uppgiften möjliggör ett ökat stöd från övriga räddningstjänster innebär att upprätthålla beredskap dygnet runt vid omfattande olyckor inom vårt geografiska för att kunna utföra räddningsinsatser vid bränder ansvarområde. Samarbetet har medfört omfattande eller andra olyckor. Förbundet utvecklar och utbildningsinsatser för samtliga befälsnivåer upprätthåller kompetens, metoder och tekniska där det genomförts gemensamma scenario- resurser för att vara väl förberedda för olika typer av och ledningsövningar. Flertalet utbildningar räddningsinsatser, samt bistår kommunerna vid kris eller samhällsstörning. och gemensamma övningar ligger planerade Övning och utbildning är därför en del av varje inför kommande verksamhetsår. Insatsledare arbetspass för den operativa personalen. och insatschefer har börjat samåka i varandras Räddningsinsatser tenderar till att bli mer och mer närliggande områden i syfte att få ökad kännedom komplicerade och svårare att hantera än tidigare samt om geografi och riskbild. Detta arbete kommer att teknik och material i samhället blir mer komplext. fortsätta under 2020.

Förbundet har under året aktiverats på Samverkansövningar med kemresurser inom ca 850 räddningsinsatser och fördelningen per Göteborgsregionen har genomförts, där personal från medlemskommun i procent är Lilla Edet 26 %, Räddningstjänsten Storgöteborg deltagit vid övningar Stenungsund 50 % och Tjörn 24 %. i Stenungsund.

Sjöräddningen har länge varit en samverkanspartner då två av våra medlemskommuner ligger vid kusten. Under hösten genomfördes ett samverkansmöte som skall resultera i en fortsatt god samverkans dialog och gemensam övningsplanering inför kommande verksamhetsår.

LÄGG IN BILD

26 » sbrf.se » sbrf.se 174 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Antal sjukvårdslarm 2019 68 st

Hjälp till annan kommun 21 st

Rådig insats Rådig insats är en utmärkelse som privatpersoner uppmärksammas med från förbundet för sitt civilkurage. Vederbörande som får motta SBRFs utmärkelse Rådig Insats har genom sitt agerande visat mod och rådighet och på så vis räddat livet, eller försökt att rädda livet på en medmänniska eller på Funktionen CSR något annat sätt ingripit för att undanröja en olycka. I samband med inträdde i GR Under 2019 hade förbundet förmånen att dela ut systemledningssamverkan den 1 oktober förändrades utmärkelsen till 6 st privatpersoner. funktionen RCB till nuvarande funktion CSR (Chef och stabsresurs) Det vill säga att RCB nu endast finns 1 st. i tjänst dygnet runt med bas i Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG). Funktionen CSR i SBRF finns tillgänglig dygnet runt i beredskap och är en viktig funktion för att samarbetet mellan kommunerna och räddningstjänsten ska kunna fungera snabbt och effektivt i det akuta skedet vid händelse av en samhällsstörning. Vidare utgör funktionen en viktig aspekt i hela samhällets krishanteringssystem. Vid Antal trafikolyckor samhällsstörningar är det viktigt att samhällsviktiga aktörer snabbt kan nå varandra via tydliga och under 2019 uttalade ingångskanaler för en snabb och effektiv informationsspridning. Funktionen CSR i beredskap 140 st innebär bra förutsättningar för berörda aktörer att tillsammans uppnå samordning av de åtgärder som krävs för att hantera oönskad situationen, samtidigt som RCB är en naturlig kontaktyta för övriga aktörer som är involverade i händelsen.

Cirka 840 räddningsinsatser under 2019

» sbrf.se 27 175 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Framtiden för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Förbundet ser med tillförsikt på framtiden och vill Samarbetet med övriga räddningstjänster inom GR utvecklas i takt med att medlemskommunerna växer. kommer att ge bättre förutsättningar och möjligheter Förbundsledningens målbild är att skapa en mer till en gemensam beredskap för större komplexa hållbar och robust organisation som kan möta upp händelser samt medföra en positiv utveckling inom en framtida förväntad samhällsutveckling. En viktigt områdena övning och utbildning. parameter i framtida arbetssätt är att tidigt ingå som Samarbetet ställer samtidigt krav på oss som en naturlig samverkanspart i samhällsplaneringen och organisation där vi förväntas vara en professionell genom detta stärka det förebyggande arbetet. samverkanspart.

Samhällsutvecklingen kan komma att medföra SBRF står inför flertalet organisatoriska utmaningar förändringar i en allt mer komplex riskbild. Kraven några av dessa är, att bli en mer attraktiv arbetsgivare, ökar på förbundets förmåga och samarbete över såväl stärka vårt varumärke och skapa samsyn inom vår geografiska som organisatoriska gränser förväntas egen verksamhet. Arbetet för skapa en ”vi känsla” ske. inom organisationen är av stor vikt kommande Verksamhet behöver ständigt utvecklas för att möta verksamhetsår. framtida utmaningar och krav från lagstiftaren och från kommuninvånarna. Förbundets egna operativa Ett arbete kommer också att startas upp för förmåga är i behov av genomlysning för att säkerställa framtagande av ett nytt handlingsprogram där att denna motsvarar identifierade riskbild. medlemskommunernas förtroendevalda kommer att Förbundet ser behov av att utveckla sin förmåga när definiera det framtida uppdraget, ett uppdrag vi med det gäller att kommunicera med medborgare som stolthet kommer att verkställa. uppvisar en större mångfald av olika språk, kultur och sedvanor.

LÄGG IN BILD

28 » sbrf.se » sbrf.se 176 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

» sbrf.se 29 177 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Förbundsdirektionen

Förbundets styrs genom en politisk direktion med representanter från medlemskommunerna (2+2 från varje medlemskommun), ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande samt ledamöter. Ordförandeposten innehavs under pågående mandat period av Stenungsunds kommun.

Direktionens arbete har fungerat bra och har under 2019 haft nio direktions möten, samt fyra möten med medlemskommunerna (medlemsråd). Direktionen har under 2019 genomfört två utbildningsdagar i syfte av att stärka representanternas kunskap inom gällande lagstiftningar och förbundets uppdrag.

Presidiet Ersättare Linda-Maria Hermansson (C), Ordförande, Stenungsund Anna-Lee Alenmalm (M), LIlla Edet Lars Ivarsbo (C), 1:e vice ordförande, Lilla Edet Mats Nilsson (V), Lilla Edet Robert Johansson (M), 2:e vice ordförande, Tjörn Peter Andersson (L), Tjörn Krister Persson (M), Stenungsund

Katja Nikula (S), Stenungsund Ledamöter Magnus Gullbrandsson (TP), Tjörn Rikard Larsson (S), Tjörn Göder Bergermo (L), Stenungsund Harry Berglund (S), Lilla Edet

30 » sbrf.se » sbrf.se 178 Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Ersättare Anna-Lee Alenmalm (M), LIlla Edet Mats Nilsson (V), Lilla Edet Peter Andersson (L), Tjörn Krister Persson (M), Stenungsund Katja Nikula (S), Stenungsund Magnus Gullbrandsson (TP), Tjörn

» sbrf.se 31 179 Årsredovisning 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

sbrf.se

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Gesällgatan 6, 444 32 Stenungsund

32 » sbrf.se » sbrf.se 180

Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31

Revisionsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

KPMG AB

2020-03-10

Antal sidor 11

© 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved

Document classification: KPMG Public

181

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Mål för verksamheten 1

2 Inledning 2 2.1 Syfte och revisionsfråga 2 2.2 Revisionskriterier 2 2.3 Ansvarig nämnd 3 2.4 Projektorganisation/granskningsansvariga 3 2.5 Metod och avgränsningar 3

3 Resultat av granskningen 4 3.1 Årsredovisningen 4 3.2 Redovisningsprinciper 4 3.3 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 4 3.3.1 Balanskravet 5 3.4 Resultaträkning 6 3.5 Balansräkning 7 3.6 Redovisningsprinciper 7

182

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

1 Sammanfattning

Vi har fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF) för räkenskapsåret 2019. Vår granskning utgör inte en revision enligt internationell standard för revision (ISA) utan följer god revisionssed i kommunal verksamhet.

Förbundets revisorer ska enligt 12 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som förbundsdirektionen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen. Vi bedömer att årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och RKR:s rekommendationer.

1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Förbundets resultat efter finansiella poster uppgår till -7,7 mnkr (-4,8 mnkr). I jämförelse med föregående år har verksamheten haft ökade kostnader med 6,5 mnkr, medan intäkterna ökat med 1,9 mnkr. Största ökningen är kostnaden för personal. Vi har inte identifierat några väsentliga felaktigheter i årsbokslutet och i granskningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning.

1.2 Mål för verksamheten Enligt bestämmelser i Lagen om kommunal bokföring och redovisning ska förbundet i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. För förbundet finns det i Verksamhetsplan 2019 definierat mål för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning uppnås enligt förbundets verksamhetsplan när de finansiella målen uppfylls, samt att inriktningsmålen uppfylls helt eller delvis. - Två finansiella mål 1. Egen finansiering (exkl. industriavtal) ska uppgå till minst 7 % av kommunbidraget. 2. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel.

Document classification: KPMG Public

183

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

- Fem inriktningsmål 1. Antalet omkomna och svårt skadade i trafiken ska minska 2. Antalet omkomna på grund av drunkningsolyckor skall minska 3. Minska risken för att brand i byggnad utvecklas till en större och mer omfattande brand 4. Räddningsinsatser ska påbörjas och genomföras inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt 5. Gränslös Räddningstjänst GR-regionen, genomförande av ledning inom Göteborgsregionen GR i samverkan, enligt uppdragsdirektivet ”Gränslös räddningstjänst” 2 Inledning

Vi har fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för SBRF för räkenskapsåret 2019. Vår granskning utgör inte en revision enligt internationell standard för revision (ISA) utan följer god revisionssed i kommunal verksamhet. Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som förbundsdirektionen beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

2.1 Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om förbundets årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen.

2.2 Revisionskriterier

Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier: - Kommunallag och kommunal bokförings- och redovisningslag - God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR - Interna regelverk och instruktioner - Beslut från förbundsdirektionen

Document classification: KPMG Public

184

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

2.3 Ansvarig nämnd Granskningen avser förbundsdirektionens årsredovisning. Rapporten är sakgranskad av ekonomiavdelningen på Stenungssunds kommun.

2.4 Projektorganisation/granskningsansvariga Granskningen har genomförts av Josefine Kjellberg, certifierad kommunal yrkesrevisor, under ledning av Johan Rasmusson, certifierad kommunal yrkesrevisor och auktoriserad revisor.

2.5 Metod och avgränsningar Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal 1 2 verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR och Skyrev . Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i allt väsentligt men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• Förvaltningsberättelsen • Resultaträkningen • Balansräkningen • Kassaflödesanalysen • Tilläggsupplysningarna.

Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen • Intervjuer med berörda personer • Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen • Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen. • Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag. Översiktlig analys av övriga poster.

1 Sveriges Kommuner och Regioner 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

Document classification: KPMG Public

185

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

3 Resultat av granskningen 3.1 Årsredovisningen Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för 2019. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen. Syftet är att inhämta tillräckliga revisionsbevis på motsvarande sätt som för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Bedömning I granskningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade resultat-och balansräkningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.

Vi har inte identifierat några väsentliga felaktigheter i årsredovisningen.

3.2 Redovisningsprinciper I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett i överensstämmelse med LKBR och RKR:s rekommendationer. Bedömning Vår bedömning utifrån väsentlighetsprincipen är att kommunförbundet i huvudsak efterlever LKBR samt RKR:s rekommendationer.

3.3 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagens bestämmelser ska förbundet i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av förbundsdirektionen beslutade målen. Förbundet har fastställt två finansiella mål och fem inriktningsmål för verksamheten. God ekonomisk hushållning uppnås genom att de finansiella målen uppfylls samt att inriktningsmålen uppfylls helt eller delvis. I årsredovisningen görs en uppföljning kring mål och åtaganden, och det kan konstateras att 2 av de 5 inriktningsmålen är uppnådda, 2 delvis uppnådda och ett inte uppnått. Då återstår arbete med: - Inriktningsmål 1: antalet omkomna och svårt skadade i trafiken skall minska

Document classification: KPMG Public

186

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

- Inriktningsmål 3: minska risken för att brand i byggnad utvecklas till en större och mer omfattande brand - Inriktningsmål 4: räddningsinsatserna ska påbörjas och genomföras inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt

Ett av de två finansiella målen utgörs av att Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Under perioden har detta mål ej kunnat uppnås. Det andra finansiella målet, Egen finansiering (exkl. Industriavtal) ska uppgå till minst 7 % av kommunbidraget vilket vi anser har uppnåtts. Förbundet uppnår ett av de två finansiella målen och kan inte anses uppnå god ekonomisk hushållning. Årets resultat är negativt med 2,4 mnkr trots ett extraordinärt tillskott från ägarkommunerna för att återställa förra årets underskott. Resultat efter finansiella poster är -7,7 mnkr vilket innebär en väsentlig avvikelse från budget. Förbundets eget kapital är nu negativt med 6,7 mnkr och detta måste återställas med positivt resultat under kommande år.

3.3.1 Balanskravet

Ett kommunalförbund ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Ett balanskravsunderskott ska regleras senast tre år efter att det har konstaterats i årsredovisningen. Direktionen ska anta en åtgärdsplan för hur en reglering ska ske. För att inte tid ska gå förlorad bör åtgärder sättas in så fort som möjligt. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när förbundet medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Förbundet redovisar en avstämning av balanskravet i årsredovisningen uppgående till -2,4 mnkr. Förbundets balanskravsavstämning 2018 visade på ett underskott om -4,8 mnkr. Förbundet har arbetat fram en ny organisation för att nå budget i balans 2020 vilket är den åtgärd som beslutats för att komma till rätta med det negativa balanskravsresultatet. Vår bedömning är att förbundet inte uppfyller balanskravet per årsbokslutet.

Document classification: KPMG Public

187

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

3.4 Resultaträkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse.

Belopp i mnkr Utfall Utfall Budget 2019-12-31 2018-12-31 2019

Verksamhetens intäkter 18 507 16 645 16 030

Verksamhetens kostnader -69 178 -62 603 -57 288

Avskrivningar -3 021 -3 371 -3 774

Bidrag från medlemskommuner 46 162 44 782 45 232

Finansiella intäkter 16 18 0,0

Finansiella kostnader -173 -303 -200

Extraordinära poster 5 274 0,0 0,0

Årets resultat -2 413 -4 832 0,0

Resultatet har påverkats i negativ riktning främst av ökade kostnader för personal och pensioner. I de extraordinära posten ingår ett belopp om 4,8 mnkr som är ett extra tillskott från ägarkommunerna för att återställa förra årets negativa resultat. Borträknat detta tillskott är således 2019 års resultat ett underskott om 7,7 mnkr vilket avviker från budget med samma belopp.

Document classification: KPMG Public

188

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Granskning av bokslut och årsredovisning 2019-12-31 KPMG AB 2020 -03-10

3.5 Balansräkning Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse.

Belopp i mnkr 2019-12-31 2018-12-31 Anläggningstillgångar 10 411 9 900 Kortfristiga fordringar 25 000 19 528 Kassa och Bank - 2 131 Summa tillgångar 35 411 31 559 Eget kapital exkl årets resultat -4 325 507 Årets resultat -2 413 -4 832 Avsättningar till pensioner 4 440 4 790 Checkräkningskredit 6 495 - Långfristiga skulder 6 650 9 482 Kortfristiga skulder 24 564 21 612 Summa eget kapital och skulder 35 411 31 559

Som framgår av balansräkningen ovan har förbundets ekonomiska ställning försvagats under perioden.

3.6 Redovisningsprinciper Vår bedömning är att förbundet i huvudsak efterlever Rådets för kommunal redovisnings rekommendationer.

KPMG, dag som ovan

Johan Rasmusson Josefine Kjellberg Auktoriserad revisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor

Document classification: KPMG Public

189 190 191 192 193 194

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 113 Hantering av budgetunderskott 2019 för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, SBRF Dnr KS 2020/208

Sammanfattning Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har fattat beslut om att hemställa hos medlemskommunerna att tillskjuta det ackumulerade underskottet 2019 om 6 738 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, med beslutad fördelning enligt §14 i Förbundsordningen.

Fördelningen motsvarar i kronor: Lilla Edet 2 021 tkr Stenungsund 2 085 tkr Tjörn 2 633 tkr

Det ackumulerade budgetunderskottet 2019 är 6 738 tkr. Underskottet beror till största delen på ökade personalkostnader i form av övertid som uppkommit då organisationen haft vakanser, samt att kostnaderna för pensioner har ökat.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-06-01 Ordförandebeslut från Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2020-05-27

Ekonomiska konsekvenser Tidigare uppbokningar för 2018 och 2019 innebär en positiv avvikelse i resultatet med 221 tkr för 2020

Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser

Yrkande Julia Färjhage (C) Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta 2 021 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbud för att täcka det ackumulerade budgetunderskottet 2019 under förutsättning att övriga medlemskommuner fattar likalydande beslut.

Frej Dristig (SD) tillstyrker Julia Färjhages yrkande.

195

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta 2 021 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbud för att täcka det ackumulerade budgetunderskottet 2019 under förutsättning att övriga medlemskommuner fattar likalydande beslut.

196 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-06-01 KS 2020/208

Hantering av budgetunderskott 2019 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Dnr KS 2020/208

Fördelningen motsvarar i kronor: Lilla Edet 2 021 tkr Stenungsund 2 085 tkr Tjörn 2 633 tkr

I bokslutet för 2019 för Lilla Edets kommun är redan 2 245 tkr uppbokade för SBRF:s underskott, vilket innebär att 221 tkr kommer att tillföras resultatet för kommunen 2020.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-06-01 Ordförandebeslut från Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2020-05-27

Ekonomiska konsekvenser Tidigare uppbokningar för 2018 och 2019 innebär en positiv avvikelse i resultatet med 221 tkr för 2020

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta 2 021 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbud för att täcka det ackumulerade budgetunderskottet 2019

197

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

sid 2/2 198

ORFÖRANDEBESLUT

Diarienummer: 2020-000224

2020-05-27

Beslut gällande hantering av det

ackumulerade budgetunderskottet 2017-2019 för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Beslut

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund beslutar att hemställa hos medlemskommunerna att tillskjuta det ackumulerade underskottet 2019 till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, med beslutad fördelning enligt §14 i Förbundsordningen.

Underskottet uppgår till 6 738 tkr och fördelningen innebär följande belopp/kommun:

Lilla Edet 2 021 tkr

Stenungsund 2 085 tkr

Tjörn 2 633 tkr

Ärendet

2019 samlade budgetavvikelse för verksamheten uppgår till -7 687 tkr. Samtliga verksamheter förutom förbundets förtroendevalda redovisar ett budgetunderskott, där den största budgetavvikelse härrör till den operativa verksamheten och förklaras främst med ökade kostnader för inköpt personal. Vad gäller utfallet för förbundets förtroendevalda har de en positiv budgetavvikelse, beroende på sämre närvaro än budgeterat.

Kostnaderna för förbundsledning/stab har ökat jämfört med budget med 1 200 tkr. Detta förklaras med att det har saknats personal med kompetens att ha beredskap som insatsledare och räddningschef i beredskap. Detta har resulterat i högre beredskapskostnader än budgeterat. Flera personer har under året genomgått utbildning så att dessa funktioner kan besättas med ordinarie personal framöver. Förebyggande avdelningen redovisar ett mindre underskott och årets kostnader för avskrivningar är lägre än vad som budgeterats, främst beroende på att de planerade investeringarna uppkommit i slutet på året.

Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Postadress Besöksadress Telefon 010- 471 44 00 Org.nr 22 20 00-3194 Gesällgatan 6 Gesällgatan 6 444 32 Stenungsund 444 32 Stenungsund E-post [email protected] Hemsida www.sbrf.se

199

ORFÖRANDEBESLUT

Diarienummer: 2020-000224

2020-05-27

Avsättningen för pensioner ökade under året med 2 700 tkr, där avsättning till förmånsbestämd ålderspension har ökat mest. Semesterlöneskulden har minskat jämfört med föregående.

Verksamhetens underskott vägs till största delen upp av extraordinära intäkter. Den enskilt största posten är en extra ordinär intäkt under året med 4 831 tkr som avser tillskjutna medel från medlemskommunerna avseende 2018 års underskott.

Återstående underskott för åren 2017-2019 är 6 738 tkr enligt nedan sammanställning

Resultat 2017 506 tkr

Resultat 2019 - 7 687 tkr

MSB 2019 443 tkr

Summa - 6 738 tkr

Bakgrund

Enligt förbundsordningen för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund:

§13 Andel i tillgångar och skulder

”Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till kostnadsfördelningen för respektive förbundsmedlemmarna ansvar enligt §4 Bastjänster. Kostnadsfördelningen framgår av §14.”

Förbundsmedlemmarna har ansvar för täckande av eventuell uppkommen brist i enlighet med angiven fördelningsgrund.

§14 Kostnadsfördelning

Kostnaderna för Räddningstjänstförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna skall fördelas mellan förbundsmedlemmarna enligt nedan.

Lilla Edet 29,99%

Stenungsund 30,94%

Tjörn 39,07%

Fördelningen innebär följande belopp/kommun:

Lilla Edet 2 021 tkr

Stenungsund 2 085 tkr

Tjörn 2 633 tkr

200

ORFÖRANDEBESLUT

Diarienummer: 2020-000224

2020-05-27

Om ordförandebeslutet

Under rådande omständigheter med pågående coronapandemi med rekommendationer utfärdade av Folkhälsomyndigheten för riskgrupper har direktionen svårt att bli beslutsmässig. Bedömningen är att beslutet är så brådskande att pandemins avklingande inte kan avvaktas så att direktionen kan träffas. Beslutet är dock avstämt med direktionens ledamöter via mail. Med stöd av 6 kap. 39§ kommunallagen (2017:725) och punkt 1.1.1. I förbundets delegationsordning fattas därför ett ordförandebeslut i ärendet.

SÖDRA BOHUSLÄNS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

______

Linda-Maria Hermansson

Direktionens ordförande

201

Tjänsteskrivelse Dnr Diarienummer 2020-05-29

Maria Holmberg Till Kommunfullmäktige Ekonom

Hantering av budgetunderskott 2019 för Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund

Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta 2 085 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbud för att täcka det ackumulerade budgetunderskottet 2019. I bokslutet för 2019 för Stenungsunds kommun är redan 2 041 tkr uppbokade för SBRF:s underskott, vilket innebär att återstående 44 tkr kommer att belasta resultatet för kommunen 2020.

Sammanfattning av ärendet Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund har fattat beslut om att hemställa hos medlemskommunerna att tillskjuta det ackumulerade underskottet 2019 om 6 738 tkr till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund, med beslutad fördelning enligt §14 i Förbundsordningen.

Fördelningen motsvarar i kronor: Lilla Edet 2 021 tkr Stenungsund 2 085 tkr Tjörn 2 633 tkr

I bokslutet för 2019 för Stenungsunds kommun är redan 2 041 tkr uppbokade för SBRF:s underskott, vilket innebär att återstående 44 tkr kommer att belasta resultatet för kommunen 2020.

Beskrivning av ärendet Ekonomiska konsekvenser Kostnaden på 44 tkr kommer att belasta den kommunala budgeten för räddningstjänsten för 2020.

202

Tjänsteskrivelse Dnr Diarienummer 2020-05-29

Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2020-05-29 Ordförandebeslut från Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund 2020-05-27

STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner

Kicki Nordberg Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef

Beslut skickas till [email protected]

[email protected]

203

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 114 Årsredovisning LEFAB 2019 Dnr KS 2020/104

Sammanfattning Lilla Edets Fjärrvärme AB har inkommit med årsredovisning för 2019. Kommunens ägarandel i LEFAB är 50 procent.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2020-05-29 Årsredovisning LEFAB 2019

Ekonomiska konsekvenser Resultatet är något sämre än föregående år och styrelsen föreslår en utdelning med 400 tkr vilket är något lägre än föregående år som tillfälligt hade en högre utdelning

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för LEFAB 2019

204 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-29 KS 2020/104

Årsredovisning 2019 LEFAB

Dnr KS 2020/104

Sammanfattning Lilla Edets Fjärrvärme AB har inkommit med årsredovisning för 2019. Kommunens ägarandel i LEFAB är 50 procent.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2020-05-29 Årsredovisning LEFAB 2019

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för LEFAB 2019

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen LEFAB

205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 115 Årsredovisning Samordningsförbundet Trollhättan Lilla Edet och Grästorp 2019 Dnr KS 2020/176

Sammanfattning Styrelsen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp har avlämnat årsredovisning och årsberättelse för verksamhetsåret 2019. Årets ekonomiska resultat uppgår till - 771 tkr, vilket var förväntat förbundet avsåg att använda del av det egna kapitalet . Det negativa resultatet minskar på tidigare års överskott gentemot eget kapital.

Samordningsförbundets revisorer har tillstyrkt att årsredovisningen godkänns och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019. I enlighet med förbundets stadgar ska förbundsmedlemmarna var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 75 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Revisionsberättelse 2019 Årsredovisning 2019

Ekonomiska konsekvenser Den utgående balansen av förbundets egna kapital, efter hanterad förlust, uppgår till 2 655 tkr för år 2019För år 2019 i kommer förbundets intäkter nästintill till hälften från den Europeiska socialfonden vilket också dubblerar omsättningen för året. En beräkning som utgår från omsättningen, visar ett belopp motsvarande 2 525 tkr som en rimlig storlek på eget kapital.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp för 2019. 2. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp ansvarsfrihet för 2019 års verksamhet.

218 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/176

Årsredovisning Samordningsförbundet Trollhättan Lilla Edet och Grästorp 2019

Dnr KS 2020/176

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Revisionsberättelse 2019 Årsredovisning 2019

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp för 2019. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp ansvarsfrihet för 2019 års verksamhet

219

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp Ekonomiavdelningen

sid 2/2 220

ÅRSREDOVISNING 2019

Beslutad vid styrelsemöte den 17 mars 2020

Organisationsnummer: 222 000-1719

221

Innehåll

1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ...... 3 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret ...... 3 1.2 Om förbundet ...... 4 1.3 Beskrivning av verksamheten ...... 5 1.3.1 Målgrupper ...... 5 1.3.2 Aktuella individinsatser genomförda under 2019 ...... 7 1.3.3 Aktuellt strukturövergripande arbete under 2019 ...... 9 1.4 Måluppfyllelse, resultat och god ekonomisk hushållning ...... 9 1.4.1 Uppföljning och resultat för individinriktade insatser ...... 10 1.4.2 Uppföljning strukturövergripande insatser och aktiviteter...... 11 1.4.3 Ekonomiskt resultat ...... 12 1.5 Styrelse, ledning och administration ...... 12 2 EKONOMISKT UTFALL ...... 15 2.1 Ekonomisk sammanfattning (tkr) ...... 15 2.2 Resultaträkning...... 16 2.3 Balansräkning ...... 16 2.4 Kassaflödesanalys ...... 17 2.5 Redovisningsprinciper ...... 17 2.6 Noter ...... 17 2.7 Eventuella tilläggsupplysningar ...... 18 3 STYRELSENS BESLUT ...... 19 BILAGOR ...... 19

• SUS sammanställning med könsuppdelad statistik • Verksamhetsberättelser från insatser • Intern kontrollplan med riskbedömning • Sammanfattande resultat från indikatormätning finns på hemsida www.softleg.se

• Denna årsredovisning följer den mall som NR, nationella rådet, rekommenderat sedan september 2019. En ny mall finns rekommenderad från februari 2020. Denna kommer användas vid nästa avrapportering.

222 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Denna årsredovisning för Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp innehål- ler en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt redovisning av det ekonomiska utfallet för tiden den 1 januari till och med den 31 december 2019.

Till redovisningen hör bilagorna:

• SUS sammanställning med könsuppdelad statistik • Intern kontrollplan med riskbedömning • Verksamhetsberättelser från insatser • Sammanfattande resultat från indikatormätning finns på hemsida www.softleg.se

1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret

Under 2019 har sammanlagt 324 kvinnor och män deltagit i olika samverkansinsatser som finns finansierade genom Samordningsförbundet och av dessa personer har 239 avslutats. Motsvarande antal avslutade deltagare under verksamhetsåret 2018 var 159. Övriga aktiviteter i form av volyminsatser så som t.ex. kunskap och kompetensutvecklingsdagar, struktur- projekt och samverkansdagar av olika slag har finansierat och genomförts för 586 personer. Motsvarande siffra 2018 var 447.

Resultaten av de uppföljningar som gjorts utifrån uppföljningssystemet SUS - system för upp- följning av samverkan, visar att av 239 avslutade kvinnor och män så har en fjärdedel fått arbete eller börjat studera. Förutsatt mål nås inte och anledningar som ses är bland annat att behovet av istället mer förberedande insatser ökat under året. Ett annat mål var att 8 av 10 kvinnor och män skulle stegförflyttas mot att få ökad förmåga till förvärvsarbete. Resultatet visar att drygt 8 av 10 kommit närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Årets mätning av upplevelse av ökad livskvalitet når sitt mål då resultatet att 7 av 10 kvinnor och män har ökat sin livskvalitet.

Den ekonomiska redovisningen för året visar att kostnaderna för förbundet blev lägre än budgeterat. Den lägre kostnadsnivån beror till största del av uteblivna insatser samt oförutsedda vakanser. Det sammantagna ekonomiska resultatet blev - 771 tkr, och därmed minskar det egna kapitalet som planerat, men dock i mindre omfattning än vad som budgeterats.

Förbundet är sedan den 1 mars 2019 ägare till ett Europeiska socialfonden projekt, ESF, ALL-IN för utrikesfödda och då främst kvinnor. Ett projektledningskansli har upprättats på Österlånggatan 47 i Trollhättan. Projektet ALL-IN har fått en mycket bra start med över 200 kvinnor i insatser under projektets första 4 månader.

Efter en implementeringskonferens för förbundets andra ESF projektet Friska Vindar för sjukskrivna inleddes under senvåren ett utvecklingsarbete som lett fram till beslut om att göra ”en väg in” för kvinnor och män i behov av samordnad rehabilitering i Trollhättan. Insatserna Trampolinen i Trollhättan, Hälsa för Alla och Friska Vindar har slagits samman och bildar från årsskiftet 2020 Friska Vindar 2.0. I insatsen finns ett team av personalresurser från samtliga av förbundets samverkande medlemsorganisationer.

I slutet av året beviljade ESF en tilläggsansökan avseende fortsatt metodutveckling av Friska Vindars ESF projekt. Nya målgruppen är personer med ohälsa och som uppbär försörjnings- stöd från Trollhättans Stad. 50 platser planeras att genomföras under 2020.

223 1.2 Om förbundet

Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp omfattar tre geografiska kommun- råden med sammanlagt drygt 78 500 invånare. Förbundets tre kommunområden varierar i storlek och behovet av insatser ser något olika ut. Samordningsförbundets målsättning är att finansiera individinsatser för kvinnor och män som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och det förväntade resultatet är självförsörjning genom arbete eller studier samt även förbättrad förmåga för att på sikt utföra arbete. Ytterligare ett mål är att stödja utveckling av samverkan mellan de samverkande medlemmarna som ingår i förbundet. Förbundet har under de senaste åren satsat på samarbete med den Europeiska socialfonden i Väst, ESF, och har under 2019 haft igång två ESF projekt, ett för kvinnor och män som är eller har varit sjukskrivna samt ett nystartat för utrikesfödda och då främst kvinnor.

Organisation Samordningsförbundet är en egen fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, Trollhättans Stad samt kommunerna Lilla Edet och Grästorp som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som ut- setts av medlemmarna samt av ett kansli. Vid kansliet finns en förbundschef och en ekonom som båda har lånats in genom särskilda avtal mellan förbundet och Trollhättans Stad. Kans- liet finns på Österlånggatan 47 i Trollhättan.

Historik Samordningsförbundet finns sedan den 1 januari 2009 då Trollhättans Samordningsförbund och Grästorps Samordningsförbund slogs samman. Vid sammanslagningen kom också Lilla Edets kommun in som en ny medlem.

Lagrum Samordningsförbundet verkar i enlighet med lagen 2003:1 210 om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet samt enligt den förbundsordning från 2011 som beslutats om av förbundets medlemmar. Lagens möjliggör för lokala aktörer att utveckla samverkan inom re- habiliteringsområdet samt att samordna gemensamma insatser för kvinnor och män i behov av samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet följer även lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och kommunallagen (2017:725) i tillämpliga delar.

Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar ska komplettera myndigheternas ordinarie verksamhet. Förbundet driver inte egna insatser utan samordnar och finansierar det som sedan genomförs av de samverkande parterna. Förbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre.

Förbundets finansiering från medlemmarna samt den Europeiska socialfonden 2019:

Medlemsbidrag från: Arbetsförmedlingen 1 800 000 kr Försäkringskassan 1 800 000 kr Västra Götalandsregionen 1 800 000 kr Trollhättans Stad 1 350 000 kr Lilla Edets kommun 324 000 kr Grästorps kommun 126 000 kr Summa: 7 200 000 kr

Utöver medlemsbidraget har förbundet även fått finansiering genom medel från ESF. Stöd har under året erhållits med 5 767 tkr.

224 Verksamhetsidé och vision Förbundets vision är att ”med gemensamma krafter skapa nya möjligheter…” vilket syftar till att utveckla den samverkan som sker för att fler ska komma i arbete och studier samt att fler uppnår egenupplevd ökad livskvalité. De tillgängliga resurserna förbundet förfogar över ska användas effektivt samt så ska förbundet ses kunna bidra till att stödja, fördjupa och utveckla det befintliga samverkansarbetet.

1.3 Beskrivning av verksamheten

Samordningsförbundet har anslagit resursbidrag till samverkande myndigheter för att driva individinsatser för kvinnor och män samt för strukturövergripande aktiviteter. Avtal och upp- dragsbeskrivningar avseende genomförandet och upplåtande av personalresurser finns upp- rättade. Med utgångspunkt från de lokala behoven som finns av rehabilitering har myndigheterna föreslagit att prioritera vissa valda målgrupper inför verksamhetsåret 2019. Inför näst- kommande verksamhetsår har målgruppsinriktning setts över och nya insatser och aktiviteter har arbetats fram.

1.3.1 Målgrupper

Samordningsförbundets styrelse har i sin verksamhetsplan med tillhörande budget för 2019 beslutat om följande målgrupper:

• Unga vuxna - med funktionsvariationer eller de som är i behov av särskilt stöd • Personer som är eller har varit sjukskrivna • Personer i behov av förberedande insatser och aktiviteter • Utrikesfödda - främst kvinnor • Riktade insatser som stödjer samverkan

Nedan följer beskrivande sammanställning av 238 kvinnor och 86 män som fick del av för- bundsfinansierade samverkansinsatser 2019.

Kvinnor Män Åldersfördelning 60 och äldre 60 och äldre 45 - 59 år 2% Upp till 29 år 5% 16% 18%

Upp till 29 år 45 - 59 år 48% 38%

30 - 44 år 30 - 44 år 34% 39%

225 Kvinnor Män Utbildningsbakgrund Högskola Saknas/okänd 2% 2% Saknas/okänd Grundskola Annan 18% 22% eftergymn 4% Grundskola 34%

Högskola 20%

Gymnasium

Annan Gymnasium 58% eftergymn 40% 0%

Kvinnor Män

Tid i offentlig försörjning

Ej tillämpligt Ej tillämpligt Längre tid än Längre tid än 9 år 2% 8% 9 år Upp till 1 år 14% Upp till 1 år 18% 6% 19%

6 - 9 år 6% 6 - 9 år 11%

3 - 6 år 24% 3 - 6 år 1 - 3 år 1 - 3 år 21% 34% 37%

Försörjning före resp efter insats, 174 avslutade Kvinnor Försörjning IN Försörjning UT 76 80 71 70 60 50 44 4543 40 34 30 12 20 8 7 10 10 2 2 5 4 3 1 4 5 0

226

Försörjning före resp efter insats, 65 avslutade Män Försörjning IN Försörjning UT 30 24 25 21 20 16 15 13 13 15 8 10 7 4 4 3 5 1 1 1 2 2 2 0

1.3.2 Aktuella individinsatser genomförda under 2019 • Friska Vindar, för den som är eller varit sjukskriven (delvis ESF finansierat) • Trampolinen i Trollhättan • Trampolinen i Lilla Edet • Hälsa för Alla • Case Manager i Grästorp • Vägen Vidare och Hälsoskola • FRISKUSK 2.0 • Praktikplatsprojekt i Trollhättans Stad • ALL-IN – för utrikesfödda främst kvinnor (delvis ESF finansierat)

Sammanfattning individinsatser 2019:

Friska Vindar, ett ESF projekt - för sjukskrivna Ett angeläget område som förbundet redan 2016 beslutade att stötta är samverkansarbete kring kvinnor och män som är eller har varit sjukskrivna. Efter beviljade medel från ESF har genomförts ett lyckosamt projekt som avslutades för deltagare under november 2019. Mål- sättning var att fler skulle hitta tillbaka till arbetslivet samt att hitta en ny arbetsmetod.200 nya rehabiliteringsplatser skulle planeras och genomföras. Efter ett gott resultat har de samverkande organisationerna under 2019 planerat för att implementera arbetsmodellen. Nya ar- betsnamnet blir Friska Vindar 2.0. ESF har även beviljat en tilläggsansökan för att utveckla och pröva metoden för kvinnor och män som är sjukskrivna och uppbär försörjningsstöd från Trollhättans Stad. Målet är 50 nya rehabplatser för målgruppen vid försörjningsstöd.

Trampolinen i Trollhättan och i Lilla Edet – arbetsförberedande insats Förbundet har sedan 2008 finansierat samverkansinsatserna Trampolinen i Trollhättan och senare även Trampolinen i Lilla Edet. Målgruppen var inledningsvis unga vuxna men har under åren även öppnats upp för en bredare målgrupp, t.ex. kvinnor upp till 45 samt sjukskrivna kvinnor och män. Trampolinen i Trollhättan, med personal från flera av myndigheterna har under året övergått till implementeringen tillsammans med Friska Vindar och bildar numer Friska Vindar 2.0 som blir en större samverkaninsats i Trollhättan. För Lilla Edets del övergår delar av Trampolinen till nya AURA, arbetsförmågebedömning i reell miljö, som kommer ge- nomföras i regi av Lilla Edets kommuns arbetsmarknadsavdelning. Målet för AURA är 100 nya platser under 2020 och 2021.

227 Hälsa för Alla - förebyggande av ohälsa och kom igång insats Hälsa för Alla är en förbyggande och arbetsförberedande insats som avser att bryta mönster och isolering för den som varit borta från arbete eller för den som riskerar att hamna i sjukskrivning och utanförskap. Aktiviteter som har erbjudits har omfattat 12 - 16 veckors grupp- aktivitet i form av hälso- och friskvårdsinsatser, arbetsmarknadskunskap samt enskilda samtal. Efterfrågan på platser i Hälsa för Alla och andra mer förberedande och förebyggande insatser har ökat under de senaste åren. Även denna insats kommer ingå i Friska Vindar 2.0.

Case manager i Grästorp, CM - förberedande och arbetslivsinriktad insats Grästorps kommuns enhet för socialt stöd och sysselsättning driver med finansiering från för- bundet insatsen Case Manager, CM. CM uppdraget drivs på halvtid och möjliggör att en samordnare med koordinatorfunktion kan ansvara för att utreda, planera och genomföra adekvata insatser som sedan följs upp tillsammans med deltagaren och involverade samver- kanspartners. Tanken är att utveckla samverkansarbetet kring personer i behov av extra stöd. Målet är att ge stöd åt 10 personer åt gången. Målsättning finns om att Grästorps kommun implementerar insatsen i det ordinarie kommunala arbetet från 2021.

Vägen Vidare och Hälsoskola - förberedande och arbetslivsinriktad insats Trollhättans Stads integrationsenhet har under våren 2019 genomfört pilotprojekten Vägen Vidare och Hälsoskola. Insatserna var riktade till utrikesfödda och då främst kvinnor. Båda aktiviteterna har genomförts i syfte att förbereda bra verksamheter inför starten av förbundets senaste ESF projekt, ALL-IN,. Båda insatserna har varit mycket uppskattade av sina deltagare samt har utvecklats väl utifrån deltagrenas behov. Vägen Vidare har varit inriktat mot fördjupad samhällsinformation och kunskap om det svenska arbetslivet och Hälsoskolan, som i grunden är ett Västra Götalandsregionen koncept, har utgått från ett sju veckors program som handlat om information och kunskaper om egenvård och det svenska vårdsyste- met. Aktörer som föreläst har varit t.ex. sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, tandlä- kare och personal från Röda Korset. Båda insatserna ingår numer i ALL-IN.

FRISKUSK 2.0 - förebyggande insats Förbundet har under året finansierat insatser som Trollhättans Stads personalavdelning ge- nomfört i syfte att förhindra sjukskrivning och frånvaro från arbetslivet. Personal har kunnat träna på arbetstid och satsningen har lett fram till att detta fortsätter i kommunens egen regi från och med januari 2020.

Praktikplatssamordnare i Trollhättans Stad – arbetslivsinriktad insats Trollhättans Stad har finansierats för att under 2019 ha en praktikplatssamordnare vid sitt ny- startade ”Alla behövs i jobb i Trollhättan”. Syftet är att hitta former för praktik och arbetsan- skaffning dels inom dels utanför kommunens egna områden samt att erbjuda och genomfö- ras handledarutbildning för arbetsgivare som tar emot praktikanter.

ALL-IN- för utrikesfödda, främst kvinnor – förberedande och arbetslivsinriktad insats Förbundet är sedan mars 2019 projektägare ett ESF projekt som kommer att pågå fram till och med mars 2022. Målgruppen är utrikesfödda, främst kvinnor, och medverkande kommuner i projektet är Trollhättan, Lilla Edet, Grästorp, Vänersborg, Mellerud och Bengtsfors. Syf- tet är att utrikesfödda ska lära sig mer om det svenska samhället, bli bättre på svenska språ- ket och att kvinnor men även män på sikt ska börja arbete eller studera. Aktiviteter som erbjuds är upprättande av en handlingsplan där varje kvinna och man ska känna att hon eller han äger sin plan, Hälsoskola för arbetslivet, Vägen Vidare samt även studier vid Folkhögs- kolan. Målsättning är att anordna insatser för minst 350 personer, varav 300 kvinnor och 50 män. Projektet fick en rivstart med över 200 inskrivna kvinnor under perioden september och till och med december 2019.

228 1.3.3 Aktuellt strukturövergripande arbete under 2019 Förbundet har i sin verksamhetsplan för 2019 beslutat om tre strukturövergripande inrikt- ningsmål. Dessa omfattar utveckling och förstärkning av samverkan mellan samverkande myndigheter och andra samordningsförbund. Förbundet vill även verka för minskat utanför- skap och ökad välfärd samt att bidra till tydligare ledningsstrukturer för samverkansfrågor.

Samarbete och samverkan Under året har förbundet startat sitt andra ESF projekt, ALL-IN. Förbundet är ägare till ALL- IN och delprojektägare är Samordningsförbunden Vänersborg/Mellerud samt förbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle och Årjäng. Dalslands Folkhögskola står för en del av pro- jektgenomförande av språkutbildning. Utmaningar ses i att utveckla samverkansarbetet över ett område som sträcker sig över tre samordningsförbund med olika behov i sina kommun- områden. Utöver det gemensamma ALL-IN projektet träffas regelbundet de samverkande förbundens presidier för att utbyta erfarenheter och diskutera samverkansfrågor.

De samverkande myndigheterna har under året arbetat via beredningsgrupp, övriga chefer och engagerade medarbetare för att hitta former för bland annat implementering av Friska Vindar samt för att i Trollhättan starta insatser för ”En Väg in” för de kvinnor och män som är i behov av samordnad rehabilitering i Trollhättan. Tanken är att det ska vara enkelt att hitta rätt insats. Nya insatsen från januari 2020 heter Friska Vindar 2.0.

Ett grundligt arbete har även genomförts i syfte att förbundet och sina medlemsorganisationer ska utforma nya samverkansavtal för de personella resurserna i olika samverkansinsatser som anordnas. Organisationerna bistår numer med resurser och funktioner istället för personligt utsedda medarbetare. Uppdragen har renodlats och handläggare har i större ut- sträckning med sig sina ordinarie arbetsuppgifter in i samverkansuppdragen.

Kunskap och kompetensutvecklingsdagar Inför ny mandatperiod anordnades i mars en Samordningsförbundsdag för nya och gamla styrelseledamöter och chefer i beredningsgrupper. Utbildningen hölls av Ola Andersson som arbetar för det Nationella Nätverket för Samordningsförbund, NNS. Styrelsen och beredningsgruppen har tillsammans även deltagit vid FINSAMs konferens i Stockholm.

Samverkande personal har under året deltagit i kompetensutvecklingsinsatser så som JGL, jämställdhet, grupp och ledarskap samt under hösten även utbildning i ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Förbundet har även anordnat kompetensutveckling genom Religions- vetarna med teman kring målgruppen utrikesfödda.

1.4 Måluppfyllelse, resultat och god ekonomisk hushållning

Den övergripande målsättningen för samverkan och samarbete inom rehabiliteringsområdet är att samhällets resurser ska användas på ett effektivare sätt och till större nytta för enskilda individer. Det förväntade resultatet är att fler kvinnor och män ska komma i egen försörjning, få bättre hälsa och uppleva att den egna livskvaliteten förbättras. Inför verksamhetsåret 2019 budgeterades för 280 rehabiliteringsplatser. Resultatet visar att 324 platser har genomförts. Främst är det ESF projekten ALL-IN och Friska Vindar som glädjande fått in fler deltagare än förväntat.

229 1.4.1 Uppföljning och resultat för individinriktade insatser I följande avsnitt redovisas årets sammantagna resultat hämtade från uppföljningssystemet SUS. För mer läsning kring varje enskild insats så finns separata verksamhetsberättelser i bilaga. Individinsatserna upptar 81% av det totala kostnadsutfallet. Sammanfattningsvis visar resultatet 2019 att av de 324 kvinnor (174) och män (65) som deltagit i olika individinsatser som samordnats genom förbundet så har 239 avslutats och följts upp utifrån verksamhets- planens följande fyra verksamhetsmål:

Mål 1: Behovet av offentlig försörjning ska minska Förväntat resultat är att 5 av 10 kvinnor och män ska vara i arbete eller studier efter avslut i förbundsfinansierade insatser. Genomsnittsresultatet visar att något fler än 2 av 10 (23%) på- börjat arbete eller studier direkt efter avslutad insats. Tidigare års resultatet har varit högre vilket kan tyda på att det trots relativt god arbetsmarknad finns det en målgrupp som fortfarande har det svårt att på egen hand hitta arbete eller komma igång i studier. Vi har även sett att det allt oftare efterfrågas mer av förberedande insatser.

Mål 2: Anställningsbarheten ska öka Förväntat resultat är att i genomsnitt så ska 8 av 10 kvinnor och män som avslutas få arbete, börja studera, stå till arbetsmarknadens förfogande eller övergå i annan arbetsförberedande aktivitet. Under perioden uppnår drygt 8 av 10 (84%) en ökad anställningsbarhet, något som visar på att fler behöver andra mer arbetsförberedande aktiviteter så som praktik och arbets- träningsplatser efter avslutad insats.

Mål 3: Upplevelsen av livskvalitet ska öka Förväntat resultat är att 7 av 10 kvinnor och män i de samfinansierade insatserna ska uppleva ökad livskvalité. Mätningen av livskvalitet har med hjälp av VAS-skala skett sedan 2012. Årets resultat visar att målet är uppnått då 7 av 10 uppger sig få ökad livskvalitet. Resultatet är jämt fördelat vad gäller kvinnor och män. Resultatet 2019 bygger på 154 svaranden.

Mål 4: Fokus skall ligga på individens behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och delaktighet i rehabiliteringsprocessen Samtliga individer som startat i en insats har deltagit i ett s.k. VISA-besök där deltagaren och den eller de handläggare som initierat insatsen är med. Deltagarens behov har ringats in och varit styrande över innehållet i de insatser och aktiviteterna som sedan genomförts. Egenmo- tivationen har setts ha stor betydelse för ett lyckat resultat och möjlig rehabilitering. I den en- kätundersökning som årligen genomförs genom s.k. indikatormätningen går det att utläsa att deltagarna är nöjda med medbestämmandet samt stödet och tiden är anpassad efter behovet. Det är hela 7 av 10 bland svaranden i enkäter som angett de två högsta svarsalternativen, 10

230 alltid eller för det mesta, vilket visar på att det finns ett tydligt fokus utifrån målsättningen. Det var ca 250 svar i enkätundersökningen som gjordes både under pågående tid samt av- slutsskede i insats.

1.4.2 Uppföljning strukturövergripande insatser och aktiviteter

Inför verksamhetsåret 2019 budgeterades för sammanlagt 390 volyminsatser i form av kunskap och kompetensutvecklingsinsatser samt information och riktade gruppaktiviteter. Resul- tatet visar att 586 platser har anordnats. Motsvarande siffra 2018 var 447. Strukturövergri- pande insatser upptar 8 % av det totala kostnadsutfallet.

T.ex. har genomförts kunskaps- och kompetensutvecklings insatser i form av:

• JGL, jämställdhet, grupp och ledarskap, 9 personer á 4 dagar. • ACT, Acceptance and Commitment Therapy, 75 personer á 4 dagar • Religionsvetarna – 1 dags föreläsning kring mångfald, 40 personer • Finsamkonferens 2019, 12 personer • Utbildningsdag för styrelse och beredningsgrupp, FINSAMs uppdrag, 15 personer • Information om förbundet, 60 personer • Utvärdering och indikatoruppföljning, 265 personer

Under 2019 har chefer mötts frekvent i olika sammanhang, dels har det varit beredningsgruppen för mer strategisk utveckling av samverkan men även i styrgruppsarbete för förbun- dets två ESF projekt. Dessa forum har varit mycket viktiga för att de resultat och framgångs- faktorer där nya arbetsmetoder och arbetssätt har tagits till vara och förts vidare in i organisationerna. Grupperna är viktiga bollplank för insatserna då samverkan ibland ”skaver”.

I syfte att hitta underlag för verksamhetsutveckling av insatser och aktiviteter genomförs sedan flera år s.k. indikatormätning för deltagare och handläggare samt för styrelse och beredningsgrupp. I enkätundersökningen bland deltagande kvinnor och män går det att urskilja att dessa överlag är nöjda med insatserna, stödet, medbestämmandet, samt tiden de medverkat.

Hur vet vi då att det blir bättre? - Resultat av indikatormätning 2019 När det gäller frågan om kvinnor och män känner sig mer redo att kunna arbeta eller studera, så har det skett en liten stegförflyttning hos hela gruppen från det att personerna varit med i insatsen till dess att personerna slutat, främst syns detta hos gruppen kvinnor. Upplevelsen gick från 36 %, som svarar de högre alternativen under sin pågåendetid i insatsen, till 48% som svarade detta under sin avslutsfas i insatsen. Kvinnor 41% till 52%, män 36% till 40%.

På organisationsnivå visade enkätundersökningen att styrelsen överlag har en god upplevelse i samtliga frågor; strukturer för goda relationer, strategier för uppföljning samt att detta används för utveckling utav samverkansarbetet. Enstaka har svarat annorlunda. Bered- ningsgruppens svar är inte till fullo lika goda som styrelsens men när det gäller frågan som är densamma mellan styrelsen samt beredningsgruppen, om dem har strukturer för att initiera, upprätthålla och underhålla relationer mellan inblandade aktörer, så är det ändå den frågan där beredningsgruppen har näst bäst upplevelse av att fungera väl. Beredningsgruppens upplevelse är bäst när det gäller frågan om erfarenheter från samverkan lett till att förebyg- gande insatser har utvecklats. Utvecklingsområden som identifieras är framförallt hos beredningsgruppen när det gäller gruppens rutiner för att samarbeta med näringsliv/ civilsamhälle/ ideella organisationer i arbetet när det gäller insatser för deltagarna. Fullständig resultatsam- manställning finns att tillgå på www.softleg.se.

231 1.4.3 Ekonomiskt resultat

Förbundet har erhållit medlemsbidrag om 7 200 tkr från sina medlemsorganisationer samt 5 767 tkr från den Europeiska Socialfonden (ESF) i Väst.

Finansieringen från ESF avser Friska Vindar, som uppgår till 1 183 tkr samt för ALL-IN är det 4 584 tkr, ALL-IN startade 1 mars.

Förbundets resultat för året 2019 blev -771 tkr. Förbundet har förväntat ett negativt resultat för att använda befintligt eget kapital. Dock så blev inte resultatet inte fullt så negativt som det var tänkt. Anledningar som ses är flera, t.ex. har processledning som budgeterat för i syfte att utveckla samverkan uteblivit. Flera deltagare som medverkar i ESF projektet Friska Vindar har också finansierats genom ESF medel. Största avvikelsen beror på flera oförut- sedda vakanser som inte blivit tillsatta. Det negativa resultatet minskar på tidigare årsöver- skott gentemot eget kapital, och balanseras därmed.

Förbundets finansiering utgörs i huvudsak av faktiska kostnader som uppkommit vid genom- förandet vilket direkt ger en större påverkan på årets kostnadsutfall när det inträffar oförut- sedda även mindre händelser. En god ekonomisk hushållning, att resurser används på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt är ändå utgångspunkten för förbundet och att kostnaderna aldrig ska överskrida budgetramen. Förbundets långsiktiga finansiella mål är att överskott av eget kapital ska följa de rekommendationerna kring omfattning som ges av Nat- ionella Rådet. Omfattningen beräknas utifrån en trappa och nivån är i förhållande till för- bundsmedlen och storleken på tilldelningen av dessa.

Den utgående balansen av förbundets egna kapital, efter hanterad förlust, uppgår till 2 655 tkr för år 2019. För år 2019 i kommer förbundets intäkter nästintill till hälften från den Euro- peiska socialfonden vilket också dubblerar omsättningen för året. En beräkning som utgår från omsättningen, visar ett belopp motsvarande 2 525 tkr som en rimlig storlek på eget kapital. Om endast förbundsmedlem beaktas är beloppet endast 1 430 tkr. Oavsett beräknings- modell så planerar förbundet, i kommande verksamhetsplan och budget, att minska det egna kapitalet även kommande år, 2020 -269 tkr, 2021 -794 tkr, 2022 -374 tkr. Varpå den goda ekonomiska hushållningen efterlevs på längre sikt.

1.5 Styrelse, ledning och administration

Under tiden den 1 januari och till och med den 31 december har styrelsen hållit sju styrelse- möten varav ett var ett extra insatt möte. Varje möte har föregåtts av möte i presidium där ordförande, vice ordförande samt förbundschef möts för att planera dagordningen. Vid två tillfällen har beredningsgruppen inbjudits till styrelsemötena för erfarenhetsutbyte samt för diskussion och planering. Styrning, ledning och administration upptar 11% av det totala kostnadsutfallet.

1.5.1 Styrelsens ordinarie ledamöter (4):

Arbetsförmedlingen Almasa Idrizovic ordförande tom 31 juli Arbetsförmedlingen Anders Paulsson ordförande fom 1 augusti Trollhättans Stad Monica Hanson vice ordförande Västra Götalandsregionen Ulrik Hammar tom 31 mars Västra Götalandsregionen Margareta Fredriksson fom 1 april Försäkringskassan Sofia Lantz

232

Styrelsens ersättare (5):

Arbetsförmedlingen Anders Paulsson tom 31 juli Arbetsförmedlingen Almasa Idrizovic fom 1 augusti Lilla Edets kommun Zara Blidevik 1:a ersättare Grästorps kommun Thomas Johansson 2:e ersättare Försäkringskassan Linda Biltmark Västra Götalandsregionen Kalle Blomgren

Några av aktuella händelser och beslut under 2019:

• Ordförande deltog vid ordförandedagen som anordnades genom Nationella Nät- verket för Samordningsförbund, NNS • En utbildningsdag för nya och gamla representanter i styrelser och beredningsgrupp hölls i mars. Temat var Finsam – uppdraget och möjligheterna. • Styrelse och beredningsgrupp deltog vid FINSAMs årskonferens som denna gång hölls i Stockholm. Temat var Välfärd så in i Norden! • Styrelsen deltog tillsammans med styrgrupp vid implementeringskonferens för Friska Vindar. Friska Vindars utvärderare Kontigo presenterade sin deltidsrapport. • Styrelsen beslutade att de förbundsfinansierade insatser som finns i Trollhättan ska slås samman till en insats. Insatsen heter från 2020 Friska Vindar 2.0 • Styrelsen beslutade att en tilläggsansökan till ESF skulle lämnas in. Syftet var att pröva Friska Vindar-modellen även för sjukskrivna kvinnor och män inom Trollhät- tans Stads försörjningsstöd. • I augusti deltog styrelsen vid Kick Off för ALL-IN samt medverkade vid årets medlemsråd.

1.5.2 Beredningsgrupp för förbundet

Till styrelsens beredningsarbete av insatser och aktiviteter finns en utsedd beredningsgrupp bestående av chefstjänstemän med beslutsmandat i samverkansfrågor. Beredningsgruppens uppdrag är bl.a. att organisera samverkan och möjliggöra att samverkan kan utvecklas. Be- redningsgruppen ansvarar även för att de uppdrag som styrelsen beslutar om kan genomfö- ras. Beredningsgruppen har under året haft fem sammankomster samt ett möte med styrelsen. Gruppens representanter 2019 har varit:

Caroline Ask, Kristine Wallenäs Försäkringskassan Niklas Pettersson, Ingemar Hansson Arbetsförmedlingen Trollhättan Eva Hallberg, Safet Peci Arbetsförmedlingen Nödinge Anette Hjern-Jegerås, Gunilla Nemcek Västra Götalandsregionen Annika Andersson, Christina Vallgren Trollhättans Stad Peter Bäcklund Lilla Edets kommun Mattias Ymefors Grästorps kommun

1.5.3 Kanslifunktion, lokaler och personalresurser i samverkansinsatser

Förbundet har ett kansli på Österlånggatan 47 i Trollhättan. Vid kanslifunktionen finns en för- bundschef samt en ekonom och uppföljningsansvarig som båda lånats in från Trollhättans Stad för att genomföra kansliarbetet enligt förbundets anvisningar. Under 2019 har kansliet utökats för att bilda ett projektkansli för att samordna de ESF projekt som genomförs.

233

Samtliga insatsers personella resurser har sin hemvist i någon av förbundsmedlemmarnas organisationer och avtal finns upprättade kring uppdragen samt det systematiska arbetsmiljö- arbetet. Samtliga av de aktuella förbundsfinansierade insatser har bedrivits i lokaler som till- handhålls av någon av de samverkande organisationerna.

Intern kontrollplan Förbundet har inför verksamhetsåret upprättat en intern kontrollplan med riskbedömning. Samtliga aktuella processer har under året kontrollerats enligt plan. Ett arkiv med tillhörande dokumenthanteringsplan finns upprättat, så även reglemente för attest, delegation och verk- ställighet. Uppföljning av budget och resultat har genomförts samt avrapporterats till styrelsen den 8 maj, den 26 juni och den 12 september. Nästa avrapportering sker den 17 mars 2020. Uppföljningen av den intern kontrollplanen 2019 finns som bilaga till årsredovisningen.

Dataskyddsförordningen GDPR I och med lagstiftningen om GDPR har förbundet upprättat ett avtal om att nyttja Trollhättans Stads dataskyddsombud. Därtill har en förteckning om förbundets personuppgiftsbehandling upprättats. Hanteringen av personuppgifter beskrivs även på förbundets hemsida www.softleg.se. Personal i samverkaninsatser följer sin huvudmans riktlinjer inom GDPR.

Uppföljning och extern utvärdering 2019 års plan för uppföljning och utvärdering har följts under året. Samtliga insatser och aktiviteter finns registrerade i uppföljningssystemet SUS. Personal från insatser har återrappor- terat om sin verksamhet till beredningsgrupp och styrelse vid möten under året. Inför årsre- dovisningen har samtliga insatser sammanställt en verksamhetsberättelse som finns som bilaga till rapporten. Varje höst sammanställs även Indikatorfrågor – Hur märker vi att det blir bättre? Sammanställningen utgör underlag till uppföljning samt verksamhetsutveckling.

Kontigo AB som av ESF utsågs till utvärderare för Friska Vindar har under året ersatts med utvärderingsföretaget WSP. För projekt ALL-IN har ESF utsett utvärderaren Contextio till att vara utvärderingsansvariga samt för att stötta projektet. Månadsvis genomförs avstämningar med respektive projektledningsgrupp.

Information och marknadsföring Förbundet har en egen hemsida www.softleg.se där aktuella händelser läggs ut regelbundet. Förbundet har även en del i www.samverkanvg.se som är ett gemensamt initiativ från Sam- ordningsförbunden i Västra Götaland. En kommunikationsplan finns sedan 2017.

1.5.4 Utsedda revisorer

I förbundets revisorsgrupp ingår: Jörgen Jörgensen Trollhättans Stad Staffan Albinsson Västra Götalandsregionen Kristian Hermansson Lilla Edets kommun Svante Engqvist KPMG, utsedd av Försäkringskassan

1.5.5 Medlemsråd

Ett medlemsråd hölls den 28 augusti 2019. Vid mötet deltog medlemsrepresentanter och sty- relsemedlemmar från Samordningsförbunden Vänersborg/Mellerud samt från BÅD-ESÅ. Da- gen inleddes med Kick off för ALL-IN samt efterföljande medlemsråd men genomgång av resultat och verksamheter. Förbundets medlemsrepresentanter under 2019 var:

234

Anna Johansson Arbetsförmedlingen Louise Samuelsson Försäkringskassan Håkan Linnarsson och Maria Nilsson Västra Götalandsregionen Paul Åkerlund Trollhättans Stad Julia Färjhage Lilla Edets kommun Kent Larsson Grästorps kommun

2 EKONOMISKT UTFALL

2.1 Driftsredovisning (tkr)

Belopp tkr Utfall jan-dec Aktuell Avvikelse utfall Bokslut helår 2019 budget jan- – budget 2018 dec 2019 Nettokostnad -13 738 -16 930 -3 192 -8 040

Bidrag/intäkt 12 967 14 500 1 533 9 118

Resultat -771 -2 430 1 659 1 078

Utgående eget 2 655 996 -1 659 3 426 kapital Likvida medel 2 668 4 869

235 2.2 Resultaträkning

2019-01-01 2018-01-01 Belopp i kr. Not 1 -2019-12-31 -2018-12-31

Verksamhetens intäkter 12 966 805 9 117 589 Verksamhetens kostnader -13 737 405 -8 039 762 Avskrivningar - - Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens resultat -770 600 1 077 827 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -121 -62

Resultat efter finansiella poster -770 720 1 077 765 Extraordinära poster - -

Årets resultat -770 720 1 077 765

2.3 Balansräkning

Balansräkning

Belopp i kr. Not 2, 3 2019-12-31 2018-12-31

Tillgångar Anläggningstillgång Omsättningstillgångar Fordringar 1 767 417 596 452 Kassa och bank 2 668 218 4 869 186 Summa omsättningstillgångar 4 435 635 5 465 638

Summa tillgångar 4 435 635 5 465 638

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 3 425 918 2 348 153 Årets resultat -770 720 1 077 765 Utgående eget kapital 2 655 198 3 425 918 Skulder Långfristiga skulder - - Kortfristiga skulder 1 780 437 2 039 720 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 435 635 5 465 638

236 2.4 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys, den löpande verksamheten

Belopp i kr. 2019-12-31 2018-12-31

Årets resultat -770 720 1 077 765 Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -770 720 1 077 765

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -1 170 965 -248 137 Ökning/minskning kortfristiga skulder -259 283 287 272 Kassaflöde för den löpande verksamheten -1 430 248 39 135

Kassaflöde från investeringsverksamheten - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - -

Årets kassaflöde -2 200 968 1 116 900 Likvida medel vid årets början 4 869 186 3 752 286 Likvida medel vid årets slut 2 668 218 4 869 186

2.5 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning i tillämpliga delar.

2.6 Noter

Not 1. Verksamhetens intäkter 2019-12-31 2018-12-31

Driftbidrag från staten 3 600 000 4 000 000 Driftbidrag från Trollhättans Stad 1 350 000 1 496 000 Driftbidrag från Lilla Edets kommun 324 000 356 000 Driftbidrag från Grästorps kommun 126 000 148 000 Driftbidrag från landsting/region 1 800 000 2 000 004 EU-medel 5 766 805 1 117 585 Övriga intäkter - - Summa 12 966 805 9 117 589

Not 2. Fordringar 2019-12-31 2018-12-31 Fordran moms, ersättning ing. moms perioden okt-dec 314 198 200 204 Fordran ESF Stöd för perioden nov-dec 1 453 219 271 581 Hälso- och sjukvårdsnämnd Norra, bidrag dec - 124 667 Summa 1 767 417 596 452 17

237

Not 3. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2019-12-31 2018-12-31 Kortfristiga skulder, samverkansparter, leverantörer 874 700 - Upplupen personalskatt arvoden styrelsen 7 894 8 700 Upplupna sociala avgifter, arvoden styrelsen 4 487 6 076 Övriga upplupna kostnader, samverkansparter, revision 893 356 2 024 944 Summa 1 780 437 2 039 720

2.7 Eventuella tilläggsupplysningar

Sammanställning av utfall och budget 2019

Budget Utfall Differens Insatser 2019 2019 Trampolinen Trollhättan 1 200 000 1 023 971 176 029 Trampolinen Lilla Edet / Samverkan Lilla Edet 1 100 000 1 100 185 -185 Hälsa för alla 2 000 000 1 019 069 980 931 Vägen vidare och Hälsoskola 200 000 200 000 - ALL-IN, start 1 mars 6 450 000 5 088 212 1 361 788 Friska Vindar 2 100 000 1 999 321 100 679 Case manager, Samverkan i Grästorp 300 000 266 287 33 713 FRISKUSK 100 000 100 000 - Nytt, Pilot Försörjningsstöd, Pilot Lilla Edet 700 000 319 000 381 000 Praktikplatssamordnare 600 000 563 352 36 648 Processledning utv. Samverkan 250 000 - 250 000 Kunskap & kompetensutveckling 300 000 402 512 -102 512 Uppföljning och utvärdering 100 000 79 402 20 598 Information 30 000 1 760 28 240

Summa insatser 15 430 000 12 163 071 3 266 929

Styrelse 255 000 239 084 15 916 Kansli 1 185 000 1 299 158 -114 158 Revision 60 000 36 198 23 802

Summa styrelse, kansli, revision 1 500 000 1 574 440 -74 440

Totalt 16 930 000 13 737 511 3 192 489

Intäkter/medlemsavgifter 7 200 000 EU-medel och andra bidrag 5 766 805 Intäkter/övriga intäkter 0 Öres- och kronutjämning -14

Resultat -770 720

238

3 STYRELSENS BESLUT

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt dess kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning.

Trollhättan den 17 mars 2020

Signerad Thomas Johansson

Signerad Linda Biltmark

Signerad Kalle Blomgren

Signerad Almasa Idrizovic

BILAGOR

SUS Sammanställning

Könsuppdelad analys

Intern kontrollplan med uppföljning av riskbedömning

Verksamhetsberättelser från insatser, finns tillgänglig separat via www.softleg.se

239 SUS Sammanställning Antal deltagare i samverkan jan-dec Totalt 2019 2018 Totalt aktuella under perioden 324 262 Nya under året totalt 215 195 varav med personuppgifter i SUS 324 191 varav Anonyma i SUS 9 4 Avslutade under året med pers.uppgifter 239 159 Volyminsats i SUS 586 447 FriskUSK 2.0 60 Praktikplatssamordnare antal arbetsgivarkontakter 40 Kunskap och kompetensutveckling 161 Information 60 Utvärdering, indikatorer 265 Totalt antal deltagare i samverkan 910 709

Kvinnor Män Totalt Variabler för personer aktuella under året (med personuppgifter) 324 Kön kvinnor 238 238 73% män 86 86 27% Summa 238 86 324 Kommun/stadsdel Trollhättan 189 60 249 77% Lilla Edet 33 16 49 15% Grästorp 11 9 20 6% Övriga 5 1 6 2% Summa 238 86 324 Ålder Upp till 29 år 44 41 85 26% 30 - 44 år 92 29 121 37% 45 - 59 år 91 14 105 32% 60 och äldre 11 2 13 4% Summa 238 86 324 Utbildningsnivå Grundskola 52 29 81 25% Gymnasium 95 50 145 45% Annan eftergymn 1 3 4 1% Högskola 47 2 49 15% Saknas/okänd 43 2 45 14% Summa 238 86 324 Tid m. offentlig försörjning Upp till 1 år 44 16 60 19% 1 - 3 år 82 32 114 35% 3 - 6 år 49 21 70 22% 6 - 9 år 26 5 31 10% Längre tid än 9 år 33 5 38 12% Ej tillämpligt 4 7 11 3% Summa 238 86 324

240 Variabler för personer avslutade under året (med personuppgifter) Kvinnor Män 239 Tid i aktivitet Upp till 3 mån 47 15 62 26% 4-6 mån 49 18 67 28% 7-9 mån 39 10 49 21% 10-12 mån 23 14 37 15% 13-18 mån 14 8 22 9% > 19 mån 2 2 1% Summa 174 65 239 Försörjning IN Aktivitetsersättning 2 1 3 1% A-kassa 12 4 16 7% Deltagare kan ha flera olika Sjuk/rehabpenning 76 16 92 38% försörjningskällor, summan Sjukersättning 4 1 5 2% kan bli större än deltagarantalet. Aktivitetsstöd 34 13 47 20% Försörjningsstöd 45 24 69 29% Studiestöd/studieme- del 1 2 3 1% Annan off försörjning 8 8 3% Ingen off försörjning 5 7 12 5% Uppgift saknas 0 Summa 187 68 255 Försörjning UT Aktivitetsersättning 2 1 3 1% A-kassa 5 4 9 4% Deltagare kan ha flera olika Sjuk/rehabpenning 71 13 84 35% försörjningskällor, summan Sjuksersättning 3 2 5 2% kan bli större än deltagarantalet. Aktivitetsstöd 44 15 59 25% Försörjningsstöd 43 21 64 27% Studiestöd/studieme- del 4 2 6 3% Annan off försörjning 7 7 3% Ingen off försörjning 10 8 18 8% Uppgift saknas 3 3 1% Summa 189 69 258 Avslutsanledning Utskrivning 59 30 89 37% Utskrivning-Fortsatt rehabilitering 90 22 112 47% Utskrivning pga sjukdom 23 7 30 13% Utskrivning pga föräld- raledighet 1 1 0% Utskrivning pga flytt 2 1 3 1% Medgivande återtagit 0 Utskrivning-Utan mät- ning 3 3 1% Övrigt 1 1 Summa 174 65 239

241 Vid avslut Arbete 16 8 24 10% Arbete med lönesub- vention 4 4 8 3% Eget företag 1 1 Studier 20 3 23 10% Arbetssökande; Unika arbets- Del- sökande som inte alls arbetar summa 41 15 56 23% eller studerar. Arbetssökande på af 26 15 41 17% Fortsatt rehabilitering mot arbete 82 22 104 44% Avbrott pga. ohälsa 23 7 30 13% Övrigt 2 6 8 3% Summa 174 65 239

242 Könsuppdelad analys Individinsatser år 2019, jämförelse föregående år Sedan 2015 har det prövats att göra könsuppdelade analyser inom uppföljningen. Nedan följer resultatet för deltagare som avslutades år 2019, samt en jämförelse mot föregående år. Samtliga beräkningar utgår från att kön är en övergripande indelningsgrund och hanteras som två populationer i beräkningarna, dvs. värdena mellan kvinnor och män är andelar inom sin respektive population och därmed helt jämförbara mot varandra.

Åldersfördelningen visar att det är fler yngre män och fler äldre kvinnor som får del av insatserna. Denna skevhet kunde utläsas redan under år 2017. Män är markant mer representerade i de yngre åldersgrupperna och kvinnor i de äldre. Vid jämförelse mellan år 2018 och 2019 har männen dock ökat inom ålderskategorin 30-44 år och minskat inom 25-29 år. Kvinnorna har minskat lite i ålderskate- gorin 30-44 år.

2019

2018

243 Utbildningsnivån är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor gällande de som har grundskola som högsta avslutade utbildning samt för de som gått högskola/universitet. Kvinnorna är mer välutbildade än männen. I jämförelse med 2018 syns att det är färre kvinnor med gymnasieutbildning samtidigt som männen har ökat något inom denna kategori. En märkbar skillnad (tredubbel ökning) finns hos de som saknar utbildning för kvinnorna, ingen större skillnad finns hos männen.

2019

2018

244

Tid i offentlig försörjning visar att det förekommer vissa skillnader mellan kvinnor och män. Män får i större utsträckning än kvinnor tillgång till förbundets insatser redan efter kortare tid med offentlig försörjning. I jämförelse med 2018 har männen ökat inom spannet offentlig försörjning upp till ett år. Båda könen har minskat inom spannet upp till två år samt upp till tre år i förhållande till 2018.

2019 Procent

0 Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år Upp till 8 år Upp till 9 år Mer än 9 år

Kvinnor Män

2018

245 Vid avslut kan en person ha gått vidare till arbete eller studier, eller vara aktivt arbetssökande. Ut- skrivning till arbete, studier eller arbetssökande är lite ojämnt mellan könen, männen är något fler inom sin grupp i kategorin utskrivning i jämförelse mot kvinnorna. Vid jämförelse med 2018 är det något färre kvinnor i denna kategori. Inom de som avslutat mot fortsatt rehabilitering så har det från föregå- ende år blivit en ökad skevhet mellan könen gällande detta. Kvinnor, i större andel än män är i fortsatt rehabilitering snarare än att avslutas pga. sjukdom.Trenden fortsätter även 2019 där det är betydligt fler kvinnor än 2018 i fortsatt rehabilitering samtidigt syns det att även männen är fler inom denna kategori än 2018. Andelen män som avslutas pga. av sjukskrivning har minskat från 2018 markant vilket var tvärtom vid jämförelse från 2017, siffrorna har minskat med mer än hälften. I siffrorna för kvinnor som avslutas till sjukskrivning syns ingen märkbar skillnad från 2018.

2019

2018

246 Bland de som avslutats till arbete, studier eller aktivt arbetssökande är skillnaderna mellan män och kvinnor som störst när det gäller subventionerade arbeten, män avslutas i större utsträckning än kvin- nor mot detta. Föregående år syns inte alls detta utan där var det främst aktivt arbetssökande som det gällde (män i större utsträckning än kvinnor). Vid jämförelse med 2018 har skillnaderna mellan könen jämnats ut, dock har andelen män mer än halverats sedan 2018. Gällande ej subventionerade arbeten är det något färre kvinnor som avslutats mot detta i jämförelse med 2018 samtidigt är det något fler män som har detta, så här syns en liten skillnad.

Kvinnor har, under samtliga år sedan analysen startade, varit en större andel som avslutats mot övrigt kategorin, dvs kvinnorna kommer i mindre utsträckning än männen vidare till arbete/studier oavsett om männen avslutas mot subventionerade arbete eller står som aktivt arbetssökande. I övrigt kategorin ingår: avbrott pga. ohälsa, eget företag, fortsatt rehabilitering mot arbete. Båda könen har ökat inom övrigt, männen i högre utsträckning än kvinnorna.

2019

2018

247

Har det blivit mer jämställt under 2019 än tidigare år bland deltagandet i individinsatser?

Liksom tidigare år visar siffrorna tydliga skillnader mellan könen gällande hur snart man får tillgång till förbundets insatser. Det är en stor grupp yngre män och en stor grupp äldre kvinnor i insatserna. Det framkommer även att kvinnorna är mer välutbildade än männen, samma som tidigare år. Dock visas en märkbar skillnad (tredubbel ökning) hos de som saknar utbildning för kvinnorna, ingen större skillnad finns hos männen.

Gällande tid i offentlig försörjning har kvinnorna haft det under längre tid än männen innan uppstart i förbundets insatser. Männen har dessutom ökat inom spannet offentlig försörjning upp till ett år.

Skevheten har ökat gällande avslut mot fortsatt rehabilitering mellan könen, betydligt fler kvinnor är kvar i fortsatt rehabilitering samtidigt som även männen ökat i denna kategori. En annan intressant iakttagelse är att andelen män som avslutas pga. av sjukskrivning har minskat från 2018 markant vilket var tvärtom vid jämförelse från 2017, siffrorna har minskat med mer än hälften. Men i siffrorna för kvinnor som avslutas till sjukskrivning syns ingen märkbar skillnad från 2018.

Sedan man började föra könsstatistik och göra analyser har fler kvinnor än män blivit kvar i övrigt kategorin efter avslutad insats och så ser det även ut 2019. Detta resultat visas oavsett om det emellan åren är inom kategorin subventionerat arbete eller aktivt arbetssökande som männen är överrepresen- terade, så blir kvinnorna kvar. Dock har en förändring skett 2019, båda könen har ökat inom denna kategori men männen har ökat mer i jämförelse med föregående år.

Om man ser till att männen ökat mer än kvinnorna inom övrigt kategorin vid avslut så har det blivit lite mer jämställt, i övrig del av könsstatistiken är svaret tyvärr nej på denna fråga.

Rebecca Gardendahl, 2020-02-11

248 Intern kontrollplan med uppföljning av riskbedömning

1 Intern kontrollplan Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 2019 Ny plan antas vid början av varje verksamhetsår.

Process/Rutin Kontrollmoment Kontrollansvarig Metod Rapportering till Kontroll genomförd Risk Datum, Signatur Bedömn. 1-5* Attest Att gällande regel- Förbundschef, Kontroll gällande att Styrelsen Signerad Ann Kickeus 1 verk följs ekonom attest skett sker minst 3 12/9-19 12 september 2019 Att attestförteckning ggr per år är aktuell Diare och Arkivering Uttag av söklista, in- Förbundschef, Min 1ggr/år Styrelsen Signerad Ann Kickeus 1 nehåll i diariet ekonom 12/9-19 12 september 2019 Uppföljning budget Budget i balans Förbundschef April, augusti, decem- Styrelsen Signerad Ann Kickeus 1 ber-bokslut 8/5-19, 26/6-19, 17 mars 2020 Ekonomisk samman- 12/9-19, fattning (insatser, verk- 17/3-20 samhet) Uppföljning av verk- Rapportering SUS Presidiet 3 ggr/år Styrelsen Godkänns i samband med 1 samhetens mål April, augusti, decem- 8/5-19 , 26/6-19, beslut årsredovisning Indikatorfrågor ber-bokslut 12/9-19, 17/3-20 17 mars 2020 Avstämningsrutiner Kontroll att bank- Förbundschef 2 ggr/år Styrelsen Signerad Ann Kickeus 1 redovisning, kvitto- kontot löpande Stickprov, dokumente- 12/9-19 17 mars 2020 kontroll stäms av rad avstämning samt 17/3-20 underlag. Lön Samtal Ordförande 1 ggr/år Samtal Styrelsen Godkänns i samband med 1 /Medarbetarsamtal /Vice ordförande Datum 19/3-19 12/9-19 beslut årsredovisning Förbundschef 17 mars 2020 Personuppgiftshante- Dokumentavstäm- Dataskyddsombud 1 ggr per år Styrelsen Signerad Ann Kickeus 1 ring ning hanteringsruti- 8/5-19 8 maj 2019 ner och uppföljning *Riskbedömningen sker vid start av år samt efter utfört kontrollmoment, skalan är 1-5, där 1 innebär låg risk och 5 innebär hög risk. Vid hög risk ska identifieras vilket moment som uppfattas som hög risk. För Friska Vindar och ALL-IN finns särskild riskanalys.

249

Verksamhetsrapporter från insatser januari till och med december 2019

Bilaga till årsredovisning 2019

Trampolinen i Trollhättan Trampolinen i Lilla Edet Hälsa för Alla Trollhättan Case Manager i Grästorp Friska Vindars ESF projekt Praktikplatssamordnare i Trollhättans Stad FRISKUSK Trollhättans Stad

www.softleg.se

1(3)

250

Till läsaren!

I följande redovisningar gör varje finansierad insats sin egen rapportering utifrån uppsatta verksamhetsmål och förväntade resultat samt beskriver annat viktigt för utveckling av verksamheten. Beskrivningen är kortfattad men mer information finns att få för den som önskar.

Statistiken som analyseras bygger sina uppgifter från SUS, livskvalitetsmätning samt indikatorfrågor som analyserats ur ett könsuppdelat perspektiv. För den som vill få veta mer om könsuppdelad analys för 2019 så finns detta som fördjupning i bilaga till årsredovingen.

Från 2020 kommer förbundet att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering och begreppet horisontella principer kommer succesivt bytas ut mot begrepp som jämställdhet, jämlikhet och icke-diskriminering. Begreppet horisontella principer kommer från Europeiska socialfondens begreppsvärld och har varit något som bidragit till ökad fokus på just dessa frågor under senaste åren.

Vi önskar trevlig läsning!

2(3)

251

Uppföljning januari- december 2019 ”Trampolinen i Trollhättan”

Bakgrund Samverkansinsatsen Trampolinen startades år 2008 och ingår i samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp. Syftet med Trampolinen är att vara en motivationshöjande, stödjande insats för unga vuxna med funktionsvariation/ohälsa eller som är i behov av extra stöd. Målgruppen har utökats och omfattar nu även kvinnor upp till 45 år samt kvinnor och män som är eller nyligen har avslutat en sjukskrivning. Personalen som arbetar på Trampolinen kommer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen. Målen är att 8 av 10 ska ha ökat sin förmåga till förvärvsarbete, 5 av 10 ska uppnå (helt/delvis) egen försörjning genom arbete eller studier inom ett år. 7 av 10 ska uppleva en ökad livskvalitet efter avslutad insats.

Eftersom Trampolinens metod varit väl fungerande under många år kommer stora delar av metoden tas tillvara i Friska vindar 2.0.

Samverkan mellan myndigheter Genom åren har Trampolinen utvecklat en välfungerande samverkan mellan myndigheterna. Samarbete sker mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Trollhättans Stad samt med Hälso- och sjukvården exempelvis Psykiatriska öppenvårdsmottagningen och rehabkoordinatorerna.

Då första delen av året var turbulent med besparingar och stora förändringar inom organisationerna var det svårare att få till en fungerande samverkan. Eftersom det förelåg en osäkerhet kring Trampolinens framtid både vad gäller personalläget och insatsens utformning var vi också tvungna att avvakta med VISA-besök samt information ut till myndigheterna under en period. På grund av att Trampolinen funnits sedan 2008 och är en väl inarbetad insats som myndigheterna känner till, stoppades trots detta inte inflödet av nya deltagare upp under perioden. Nya informationsträffar är inplanerade under början av 2020.

Sista halvåret har Trampolinen slagits samman med övriga insatser inom samordningsförbundet och blivit en och samma. Syftet med sammanslagningen är att alla som kommer till samverkanskinsatsen ska få en individuell planering där en eller flera inslag av tidigare insatser kan väljas utifrån personens unika behov. Det ska vara enkelt att få en plats och det ska bli enklare för myndigheterna att samarbeta med en insats istället för flera. I och med detta används Trampolinens metod som en fördjupningsdel. Detta innebär en större samverkan mellan insatsens personal som kommer från olika myndigheter.

På Trampolinen bjuder vi regelbundet in till nätverksträffar där ett flertal olika verksamheter deltar bland annat socialpsykiatrin, biståndshandläggare, AME, Arbetsförmedlingen, Stationen, LSS samt särgymnasiet MÅG. Detta har bland annat resulterat i samverkan kring planering för enskilda individer. Dessa nätverksträffar kommer att fortgå även i Friska Vindar

3(3)

252 2.0. Under hösten har vi utvecklat samarbetet med praktiksamordnare från Trollhättan stad och även detta samarbete kommer att fortsätta.

Vi har sett tendenser till att insatser liknande Trampolinen har utvecklats inom Trollhättan stad, vi tänker då på insatsen ”Alla behövs i jobb”. Den arbetsmetod de utvecklat påminner i stora drag om den metoden Trampolinen använt sig av med kartläggning, motivationshöjande och stödjande aktiviteter, ökad kunskap och förståelse för arbetsmarknaden samt stöd att arbeta vidare mot praktik, arbete och studier.

Horisontella principer Genom aktivt utvecklingsarbete strävar vi efter fungerande metoder för att öka medvetenheten om de horisontella principerna hos deltagarna och därmed även hos oss själva.

Genusspecialist inom Friska vindar har varit och informerat om horisontella principer på veckomöte med deltagare samt vid uppföljningsmöte med personal.

Vi har uppmärksammat horisontella principer på gruppträffar, veckomöten och i övrig kontakt med deltagare, bland annat genom olika övningar där vi t.ex. diskuterat diskrimineringsfall. Vi har även gjort studiebesök på Framtidshuset, Odlarna Arvidstorp och haft information om sociala företag för att visa på alternativ till den reguljära arbetsmarknaden. Vi har haft föreningen Attention här som pratade om tillgänglighet i samhället för personer med neuropsykiatriska diagnoser. Vi har också haft en föreläsning om digital teknik som hjälpmedel i vardagen.

Vi har uppmärksammat att vi är tre kvinnor i ungefär samma ålder vilket möjligen kan påverka arbetssättet samt deltagarnas upplevelse av insatsen. En annan reflektion vi har gjort är att vi tidigare oftare tänkt på jämställdhet än icke-diskriminering och tillgänglighet när det gäller de horisontella principerna. Förhoppningen är att vår ökade medvetenhet gett återverkningar på deltagarna. Vi jobbar med att ha en hög tillgänglighet för våra deltagare och anpassar efter individens behov och förutsättningar.

Horisontella principer finns nu med som en punkt på dagordningen vid alla interna möten för att medvetandegöra och utveckla arbetet. Det finns också med som en punkt att prata om vid VISA-besök och kartläggningar. Vi ser även till att deltagarna ges möjlighet att fylla i en enkät vid avslut.

Resultat Uppföljning av antal deltagare och platser: 49 deltagare (21 män, 28 kvinnor) varav 26 nya deltagare (11 män, 15 kvinnor) 29 avslutade (12 män, 17 kvinnor) och 20 pågående (9 män, 11 kvinnor).

Ett antal deltagare tillkom från Friska vindar och redovisas i Friska vindars delårsrapport. Antal lediga platser under perioden har varierat men vid årets slut är platserna i stort sett fyllda.

Från januari-maj arbetade det 3 personal i Trampolinen men sedan juni har det varit 2 personal. Under hösten har Trampolinen övergått till Friska Vindar 2.0 och därmed har personalstyrkan och arbetsuppgifter förändrats. Dessa förändringar kan ha haft inverkan på resultatet.

4(3)

253 Målgruppsbeskrivning: Unga vuxna, 20-29 år, samt kvinnor upp till 45 år. Sedan hösten 2017 omfattas även kvinnor och män som är eller nyligen har avslutat en sjukskrivning. Gemensamt för målgruppen är att de har någon form av funktionsvariation/ohälsa eller behov av extra stöd för att nå arbete/studier samt ökad livskvalité.

De flesta av deltagarna är mellan 22 och 29 år. Gällande utbildning har 17 av deltagarna grundskolekompetens (8 kvinnor, 9 män) och 26 har slutfört gymnasiet (16 kvinnor, 10 män). Få har högskoleutbildning. De flesta deltagarna har haft offentlig försörjning upp till 5 år vid start i Trampolinen men i gruppen kvinnor upp till 45 år har hälften haft offentlig försörjning i mer än 9 år.

Tid i insats: Genomsnittlig tid för unga i Trampolinen är 9 månader (kvinnor 9,1 månader, män 8,6 månader) och för kvinnor (upp till 45 år) 10,9 månader. Majoriteten av deltagare håller sig med god marginal inom 1-årsgränsen. Få deltagare har varit inskrivna längre än 1 år.

Vid avslut: 4 av 10 deltagare (drygt hälften är kvinnor) har nått arbete eller börjat studera (mål 5 av 10). 8 av 10 deltagare (nästan dubbelt så många är kvinnor) har nått arbetslinjen, det vill säga har fått arbete, påbörjat studier, kan stå aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller övergått i en annan arbetsförberedande aktivitet (mål 8 av 10). 3 deltagare har avslutat på grund av sjukdom.

Livskvalitet: 8 av 10 personer har ökat sin livskvalitet efter sin tid i Trampolinen vilket överträffar målet som är satt till 7 av 10. Det är ingen större skillnad i upplevelsen vad gäller kvinnor och män.

Indikatorer I 2019 års indikatormätning var det ett stort bortfall gällande pågåendeenkäterna vilket innebär att en jämförelse mellan svaren i pågåendeenkäten och avslutsenkäten ej kan göras. Vi kan ändå se att deltagarna vid avslut i stort sett är mycket nöjda. Kvinnor tenderar att svara de högre svarsalternativen, dock bör det betonas att väldigt få män svarat på enkäten. Detta gör att jämförelsen mellan könen blir osäker.

I frågan om planeringen efter avslutad insats svarar 100% av männen och 82% av kvinnorna att det finns en planering. De tycker också i stor utsträckning att planeringen som finns är tillräcklig.

Av kvinnorna har 89% svarat att personalen till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet tar till vara deras erfarenheter, kunskaper och synpunkter. Samma siffra för män är 88%.

Utveckling Vissa delar av det vi uppmärksammade förra året som utvecklingsområden har vi nu börjat arbeta med. T.ex. önskade vi ett ökat samarbete mellan Trampolinen och Hälsa för alla och nu är vi en insats, Friska Vindar 2.0. Det behov av stegförflyttning vi såg för att veta om deltagarna är på rätt spår finns nu med i vår metod.

 Med tanke på att målgruppen nu utvidgats i och med Friska vindar 2.0 behöver en del av materialet revideras, vilket görs efterhand.

5(3)

254  Vi ser ett behov för vissa av deltagarna av att stärkas upp ytterligare innan de går ut i en praktik. Ett sätt skulle kunna vara en gemensam arbetsträning på en arbetsplats med stöd av Friska vindars personal. De får då känna att de kommer närmare arbetsmarknaden samtidigt som tryggheten i gruppen kvarstår, detta som en del av Friska vindars utbud av aktiviteter. Det kan vara på exempelvis Röda korset, inventera varor i affär, någon av kommunens verksamheter. Detta är en tanke vi har för att få in mer arbetslivsinriktad aktivitet i insatsen Friska vindar. Om detta är möjligt att lösa med hänsyn till personalresurser kommer vi att utveckla idén vidare.

 Vidareutveckla samarbetet med praktiksamordnaren inom Trollhättan stad.

Namn och datum: Agnes Arag, Laila Nilsson och Stina Kjellström 2020-01-21

6(3)

255

Uppföljning januari - december 2019 Trampolinen Lilla Edet

Bakgrund Trampolinen i Lilla Edet har funnits som samverkansinsats sedan 2013 och har varit en del i kommunens verksamhet, insatsen avslutades, efter 6 år, i december 2019. Syftet med insatsen var att ge personer med funktionsvariation och/eller av annan anledning, som har behov av extra stöd, hjälp med att komma ut på arbetsmarknaden. Under åren i Lilla Edet har samverkansinsatsen gjort skillnad för målgruppen.

Samverkan mellan myndigheter Insatsen har under åren blivit en del av socialsekreterarna arbete och planering. Trampolinen har byggt upp en direktkontakt med rehab. koordinatorerna på vårdcentralerna, vilket har gjort det mycket lättare att komma i kontakt med vården och detta har handläggare som arbetar med försörjningsstöd fått nytta av. En av effekterna är att deltagaren får de intyg som behövs för att övriga myndigheter ska kunna arbeta vidare med deltagaren. Om det uppstår missförstånd mellan patient och vården brukar rehab. koordinatorn kontakta handläggarna på Trampolinen. Dessutom har Trampolinens handledare fått till sig, av vården, att kartläggningen av deltagare har varit till stor nytta för läkarnas planering och insatser. Arbetsmarknadshandläggarna och socialsekreterarna kan ta över detta kontaktnät i sitt arbete. Under 2019 har det hänt mycket inom arbetsmarknadspolitiken i Sverige och det påverkar även Lilla Edets kommun, personalstyrkan på Arbetsförmedlingen har minskat och kontakterna med Arbetsförmedlingen ska ske i första hand via digitala kanaler. Vi vet inte ännu hur det kommer att påverka den målgrupp som Trampolinen har arbetat med, de som har behov av extra stöd.

Horisontella principer Handledarna på Trampolinen i Lilla Edet har ägnat stor tid under de enskilda samtalen och på veckoträffarna med att vända och vrida på frågeställningar angående horisontella principer. Handledarna har försökt att frikoppla sig från det traditionella sättet att tänka, manligt kvinnligt, om vilken praktikplats/arbete som passar för vem. Rebecca Gardendahl har genomfört föreläsningar i Lilla Edet och hon har lagt en grund för tankar om horisontella principer för både handledare och deltagare.

Resultat

Uppföljning av antal deltagare och platser: Trampolinen i Lilla Edet hade en budget för 30 platser. Det har börjat 20 nya deltagare under året och alla deltagarna är avslutade eftersom Trampolinen i Lilla Edet upphör. Totalt har det varit 33 deltagare inskrivna under året. Utöver dessa deltagare har det varit 9 deltagare inskrivna från målgruppen Friska Vindar.

7(3)

256 Målgruppsbeskrivning: Unga vuxna 20-29 år och kvinnor upp till 45 år som behöver extra stöd samt insats från minst två myndigheter. Målgruppen Friska Vindar, sjukskrivna eller nyligen varit sjukskrivna. Trampolinen i Lilla Edet har gjort avsteg från åldern och kön på deltagarna om det har funnits lediga platser. Under året har det varit 33 deltagare inskrivna, 21 kvinnor och 12 män. 16 deltagare har varit under 30 år och 17 deltagare över 30 år. Utbildningsbakgrund, några saknar grundskola, 17 har klarat av grundskolan och 14 har klarat av gymnasiet. 15 av deltagarna har haft offentlig försörjning i 3 år eller mer

Tid i insats: 33 deltagare har avslutats, 12 deltagare har slutat inom 6 månader, 11 har haft behov av hela insatstiden 12 månader. Enstaka deltagare har medverkat längre än ett år, behovet har varit extra stöd och överföring av planering till remittent.

Vid avslut: 2 av 10 kvinnor och män har börjat arbeta/studera. 7 av 10 kvinnor och män har gått till arbetslinjen. 4 har avslutats p.g.a. sjukdom. 4 har fortsatt rehabilitering. Övriga har avslutats p.g.a. föräldraledighet och flytt. Resultatet visar på att de som har försörjningsstöd när de börjar har även det när de avslutas, vi hänvisar till att nästan hälften av deltagaren har haft försörjningsstöd över två år av dessa har 20 % haft försörjningsstöd över 9 år. Vi frågar oss skulle insatsen kommit tidigare?

Livskvalitet: Under 2019 är det 5 av 10 som upplever en högre livskvalitet vid avslut än vid start. 3 av 10 upplever samma, samt 2 av 10 som upplever sämre. Könsuppdelning: Det är 4 av 10 kvinnorna som upplever en ökad livskvalitet vid avslut, bland män är det också 4 av 10, ingen skillnad mellan kvinnor och män kan urskiljas.

Enkätresultat indikatorer: Hela resultatet visar på en mycket hög grad av nöjdhet med insatsen. Några få kvinnor var tveksamma vid både pågående- och avslutenkät, om stödet du fått hjälpt dig att utveckla sätt att hantera din situation och känner du dig mer redo att kunna arbeta eller studera. En orsak till tveksamheten kan vara att många av de kvinnliga deltagarna hade en omfattande ohälsa och kände att de inte hade kraft och ork till att planera sin tillvaro. Ett förbättringsområde från förra mätningen var att planeringen efter insatsen skulle var tydlig. Några få har svarat att ingen planering är påbörjad efter avslutad insats men svaren på om det finns tillräcklig planering för vad som ska hända, visar på att alla har en planering i alla fall delvis.

Utveckling Nästa insats i Lilla Edet kommun är Arbetsterapeut som har fått uppdraget att göra arbetsförmågebedömningar, dessa ska vägleda individer tillbaka till arbetsmarknaden.

20010116 Gunborg Olofsson, handledare, Trampolinen Lilla Edet.

8(3)

257

Uppföljning januari- december 2019 Hälsa för Alla Trollhättan

Bakgrund Hälsa för Alla har funnits sedan 2015. Det finns ett myndighetsgemensamt utförandeansvar för insatsen. Från och med 2017 till och med november 2019 ingick Hälsa för Alla också som en aktivitet i Friska vindar. Syftet med Hälsa för Alla är: •Att verka hälsofrämjande och öka livskvalitén. •Att leda till att fler kommer i arbete, börjar studera eller annat som på sikt leder till egenförsörjning. •Att minska utanförskap. Målsättning är att minst 8 av 10 deltagare som avslutas ska ha ökat sin motivation samt förmåga till förvärvsarbete, studier eller annan fortsatt rehabiliteringsåtgärd och att minst 7 av 10 ska uppleva en förbättrad livssituation. I Hälsa för Alla arbetar hälsovetare och beteendevetare. Personalen är utlånad från Vg- regionen, Arbetsförmedlingen och Trollhättan Stad. Hos personalen finns det tidigare erfarenhet från arbete som bland annat arbetsförmedlare, försäkringskassehandläggare och från andra samverkansprojekt.

Samverkan mellan myndigheter Hälsa för Alla är ett första steg till att komma igång efter tid av inaktivitet som inte finns i de egna organisationerna. Handläggarna vi möter är positiva till insatsen och deltar i både mittuppföljning och avslutningsmöte för deltagaren. Det finns också oftast en planering vidare för deltagaren när personen avslutas i Hälsa för Alla. Hinder vi stött på under året är att det varit omorganisationer i myndigheterna och det har gjort att deltagare ibland har bytt handläggare flera gånger under inskrivningstiden. Deltagare har på grund av omorganisationer också stått utan handläggare under längre tid och ibland har de behövt förlängas en tid i insatsen för att kunna få en planering att gå vidare med.

Horisontella principer Vi informerar deltagarna vid start i Hälsa för Alla om att vi jobbar utifrån de horisontella principerna. Deltagarna får ett föreläsningstillfälle på 2 timmar om principerna under inskrivningstiden. Personalen har med sig det i alla samtal och aktiviteter med deltagarna. Exempelvis görs promenaderna tillgängliga genom att vi anpassar med olika tempo i två eller tre grupper så att alla ska kunna delta utefter sin egen förmåga och urvalet av arbetsplatsbesök görs enligt de horisontella principerna. Vi har ett öppet klimat i grupperna och uppmuntrar deltagarna till att delta i diskussioner och att alla får säga sin mening. Förhoppningen är att deltagarna tar med sig detta förhållningssätt när de går vidare från Hälsa för Alla.

9(3)

258

Resultat

Uppföljning av antal deltagare och platser: Under 2019 har 32 personer deltagit i Hälsa för Alla. Av dessa ville 6 personer vara anonyma och inte lämna uppgifter i det uppföljningssystem som används (SUS). De resultat som redovisas nedan omfattar 26 personer. Utöver de 32 personer där ansökan kommit direkt till Hälsa för Alla så har 107 personer deltagit via ansökan till projektet Friska vindar där Hälsa för Alla ingått som en aktivitet.

Målgruppsbeskrivning: Av 26 deltagare var 14 kvinnor och 12 män. Åldersmässigt var 4 personer under 30 år (2 kvinnor, 2 män), 11 personer 30-44 år (6 kvinnor, 5 män), 11 personer var 45-65 år (7 kvinnor, 4 män).

Tid i insats: Inskrivningstiden är 12-16 veckor med möjlighet till aktivitet cirka 2 timmar/dag, 5 dagar/vecka. Det finns möjlighet till förlängning om det finns ett behov av det hos deltagaren. Förlängning har också skett för att undvika att deltagare gått hemma i väntan på att annan aktivitet ska ta vid och när deltagare saknat handläggare vid avslut. Genomsnittstid för inskrivning under 2019 var 5 månader (4,6 månader för kvinnor och 5,2 månader för män).

Vid avslut: De som slutfört insatsen har överlag varit nöjda. Ett fåtal personer har upplevt en försämring av hälsan under deltagandet i Hälsa för Alla. Orsak till försämring har varit en ökad värkproblematik. 19 personer har avslutats under året. Av dem har 4 personer gått vidare till arbete, studier eller arbetssökande, 10 personer har fortsatt i rehabilitering och 5 personer har sjukdom som avslutsanledning. Det finns både män och kvinnor i samtliga grupper. Sjukdom som avslutningsanledning innebär i de flesta fall att deltagaren inte klarat av att fullfölja utan avbrutit sitt deltagande i förtid. Orsak kan t.ex. vara försämrat fysiskt/psykiskt mående eller återfall i missbruk. Försörjningskällan har varit oförändrad från före start till efter avslut för 18 personer. 1 person har gått från att ha stått utan ersättning till att ha blivit beviljad sjukpenning. Majoriteten av deltagarna har haft försörjningsstöd och ett fåtal har haft aktivitetsstöd eller sjukpenning/rehabpenning. De som fullföljt har haft en planering vidare när de avslutats.

Livskvalitet: Tittar man på de som fyllt i skattningsskalor både vid start och avslut (Friska Vindar deltagare ej medräknade) så har 6 av 10 ökat sin upplevda totala hälsa, 3 av 10 förbättrat kosten, 5 av 10 förbättrat sin fysiska aktivitet, 5 av 10 upplever mindre stress och 5 av 10 har fått bättre sömn. Den sociala samvaron och att få träffa andra i liknande situation är en viktig faktor som många påtalar.

10(3)

259

Enkätresultat indikatorer: Mättillfälle 2018/11/01- 2019/10/31. Detta resultat är för de personer som enbart deltagit i Hälsa för Alla. Resultat för övriga personer som deltagit i Hälsa för Alla återfinns i Friska vindars redovisning. Det var ett stort individbortfall i Hälsa för Allas indikatorsresultat. Det var flera deltagare som valde att avstå att svara på grund av språksvårigheter och det var också deltagare som lämnat in svarskuvert men kryssat i vill inte svara alternativet på enkäten. Det var 7personer som svarade på pågåendeenkäten och 10 personer vid avslut. Eftersom så få har svarat är inte resultatet könsuppdelat.

Vid frågor rörande tid, medbestämmande och nytta (fråga 1, 2 och 3) ses ett mycket positivt resultat både vid pågående mätning vid avslut. Dock finns en liten förskjutning på fråga 1 (Får du stöd på ett sätt som är till stor nytta för dig) från det positiva till det negativa spannet samtidigt som det är en positiv förskjutning inom det positiva spannet från ”ofta” och ”för det mesta” till ”Alltid”. Frågorna 5 och 6 (om stödet hjälpt personen att utveckla sätt att hantera situationen på och om personen känner sig mer redo att arbeta eller studera) visar på en låg siffra inom de positiva svarsalternativen vid pågående mätning. Vid avslut har det skett en stor förflyttning från det negativa spannet till det positiva. På fråga nummer 7 (tar personalen tillvara dina erfarenheter, kunskaper och synpunkter) ligger största delen svar inom det negativa spannet i pågåendeenkäten. I avslutsenkäten finns det en stor stegförflyttning mot de positiva svarsalternativen. Detta kan bero på att personalen i början av inskrivningen tar mycket stor hänsyn till vad deltagaren själv upplever sig klara av för aktiviteter. Mot slutet av deltagandet blir deltagaren mer utmanad av personalen att pröva på aktiviteter för att skapa utveckling vilket inte alltid upplevs som positivt av deltagaren till att börja med. Vid avslut finns ytterligare tre frågor (fråga nr 8, 9 och 10) som handlar om planering för vad som ska hända efter nuvarande stöd upphört, om den planeringen är tillräcklig och om det kommer påbörjas inom rimlig tid? Här ligger en majoritet av svaren inom de positiva svarsalternativen. Det kan i dessa frågor finnas ett tolkningsutrymme för vad deltagaren upplever som planering. Att det t.ex. inte upplevs som planering att återgå till sin vårdkontakt. Viss planering innebär också att deltagaren behöver stå i kö innan annan insats kan påbörjas.

Utveckling Under hösten -19 har vi arbetat med en utveckling och sammanslagning av Hälsa För Alla, Trampolinen och Friska Vindar. Från och med 1 januari -20 är namnet på den gemensamma insatsen Friska Vindar 2.0. Det innebär att deltagarna nu kan ta del av friskvårdsaktiviteter och arbetsförberedande gruppaktiviteter inom samma insats.

Namn och datum: Katarina Bjarned 2020-01-07

11(3)

260

Uppföljning januari- december 2019 ”Case Manager”

Bakgrund Case manager Grästorp har pågått sedan 180101, detta med utföraren Niklas Krantz. Insatsen är riktad emot de personer som har behov av att två eller flera myndigheter samverkar för att hen ska komma närmare arbete, börja studera eller annat som på sikt leder till arbete. Case Manager ska utifrån individens behov arbeta med social färdighetsträning, ångest och aktivering för att få till en bättre hälsa m.m. Case Manager kan även vara ett aktivt stöd vid en arbetspraktik, detta ibland genom den evidensbaserade metoden Supported Employment

Samverkan mellan myndigheter - Insatsen Case Manager har i mitt arbete vid flera tillfällen fungerat som en ”dörröppnare” i samverkansärenden med olika myndigheter. Man får ett annat bemötande i kontakt med andra myndigheter då man presenterar sig som Case Manager. - I vissa ärenden har jag märkt att myndigheter kan vara väldigt ”spretiga” och att många klienter kommer i kläm. Jag anser att gentemot spretiga myndigheter är en Case Manager en framgångsfaktor, detta eftersom att en Case Manager oftast har en samlad bild av klienten och förhoppningsvis en fungerande relation. Funderingar finns på om alla klienter skulle kunna få en specifik handläggare (likt en Case Manager) som är delaktig i alla samverkande myndigheter - Under året har jag upplevt att man som Case Manager vara den ”tjatiga”. Ett konkret exempel är när en deltagare där man arbetar med att få en fysisk bedömning för eventuell ansökan om sjukersättning. Deltagaren har då fått ett erbjudande gällande magnetröntgen på sitt hemsjukhus, detta med 8-10 månaders väntelista, man har i samband med denna förfrågan också frågat om individen önskar åberopa ”vårdgarantin” vilket skulle förkorta vårdkön, men vilket inte kan garantera vilket sjukhus undersökningen kommer genomföras på. Eftersom individen har stora behov av trygghet och har svårt att ”ta sig längre sträckor” tackade hen nej till att genomföra undersökningen på annat än sitt hemsjukhus. Vid samtal med Case Manager förklaras vad som menas med ”vårdgarantin” och att Case manager kommer vara behjälplig med transport till eventuella besök. Case Manager får då samtycke till att ringa till hemsjukhuset för att be om ett nytt beslut i frågan. Efter detta samtal kontaktas individen återigen av aktuell mottagning och individen erbjuds undersökningen på annat sjukhus, vilket individen tackar ja till. Två veckor senare åker Case manager tillsammans med individen till Göteborg för att genomföra en magnetröntgen och svar väntas komma i början på det nya året. Detta resulterar troligtvis i att Case manager tillsammans med klienten kan komma vidare i processerna.

12(3)

261

Horisontella principer Vad har ni åstadkommit i det arbete ni gjort med de horisontella principerna? Vilka reflektioner gör ni?

- Jag tycker definitivt att insatsen Case Manager åstadkommer förändring utifrån de horisontella principerna. Jag tänker att alla som innefattas utav insatsen bemöts på ett icke-diskriminerande, jämställt sätt. Detta oavsett vilken bakgrund de har och vad de har gjort/inte gjort. - Tanken med Case Manager enligt min mening är att man som Case Manager ska vara en person som är lättillgänglig och finns för klienterna, något som fungerar väl.

Resultat Sedan uppstart har 12 personer fått ta del utav insatsen Case Manager i Grästorp. För tillfället bekostar Case Manager- insatsen en arbetsträning på en arbetsplats, något som uppskattas utav både företaget och den enskilde klienten.

Under året har: 1 av 1 kvinnor har efter insatsen återgått till förvärvsarbete. studier eller arbetssökande 2 av 4 män har efter insatsen återgått till förvärvsarbete, studier eller arbetssökande 1 av 4 män har under insatsperioden avslutat sin insats av personliga skäl. 1 av 4 män har återgått till fortsatt rehabilitering

Uppföljning av antal deltagare och platser: Målgruppsbeskrivning: Målgruppen omfattas av arbetslösa män och kvinnor i åldern 20-50 år som är i behov av stöd från fler än en samverkande organisation. Personerna kan komma från samtliga medlemmar i förbundet.

Tid i insats: De personer som har insatsen Case manager har i regel relativt långa insatser, detta eftersom det ofta är personer som har problem att känna tillit till vård och myndigheter. Många gånger tar det lång tid att bygga upp en relation och skapa allians. Den person som avslutat sin insats, Case Manager, och återgått till förvärvsarbete hade stödet i 8 månader.

Livskvalitet: - pga. få svaranden på dessa mätningar så sker ingen sammanställning av etiska skäl Indikatorer: - pga. få svaranden på dessa mätningar så sker ingen sammanställning av etiska skäl

Framtid, utmaningar, utveckling En utmaning vi sett under projektets gång har varit att få tillräckligt många deltagare. Vi kommer under våren göra en informationsfilm som kommer skickas ut till Samordningsförbundets samarbetspartners, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Denna film kommer också användas för att sprida vetskapen om att Case manager finns i Grästorp och att man kan få stöd i att samordna sina myndighetskontakter. För att utveckla vår verksamhet har vi också etablerat en kontakt med en erfaren Case Manager för att byta erfarenheter och få tips på arbetssätt med mera.

Namn och datum: Niklas Krantz 2020-01-22

13(3)

262 Årsuppföljning januari - november 2019 Friska Vindar

Bakgrund Friska Vindar (genomförandefas 20170901 - 20191130) är ett ESF projekt i samverkan, som satsar på individinriktade, arbetsrehabiliterande insatser med deltagarnas behov i fokus. Målet har varit att skapa 200 nya platser för kvinnor och män med långtidssjukskrivning. Projektet har använt sig av metoderna Hälsa för Alla och Trampolinen samt skapat nya friskvårdsplatser under genomförandeperioden. Personal består av projektledare, projektekonom, projektadministratör och projektmedarbetare. Det har även funnits en styrgrupp samt en referensgrupp.

Målgruppsbeskrivning:

 Kvinnor och män som har en pågående sjukskrivning men saknar anställning eller annan sysselsättning och är i behov av stöd för att återgå till arbete eller påbörja studier.

 Kvinnor och män som nyligen avslutat en sjukskrivning, numera är arbetslösa och är i behov av stöd för att återgå till arbete eller påbörja studier.

 Kvinnor och män som är sjukskrivna från en anställning men som ändå bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. För att denna bedömning ska kunna göras måste sjukskrivningen ha pågått i över 90 dagar och individen ska vara i behov av stöd som inte erhållits genom ordinarie rehabilitering.

Förväntade resultat och effekter under projektperioden:

 25% av deltagarna når arbetsmarknaden

 50% av deltagarna når rehabilitering mot arbetsmarknaden eller studier

 70% av deltagarna upplever ökad hälsa

 Långsiktig stabil försörjning för deltagarna

 Ökad tilltro till egenförmågan

 Ökad samverkan mellan myndigheter avseende målgruppen

 Utveckla metoder och upplägg för målgruppen

Horisontella principer (jämställdhet, icke - diskriminering och tillgänglighet) Friska Vindar har från start arbetat med att de horisontella principerna (Hp) ska integreras i hela verksamheten. Arbetet med Hp har lett till en ökad medvetenhet och kunskap hos både personal och deltagare.

Under 2019 har en specifik Hp enkät arbetats fram, en för personal och en för deltagare. Utifrån de enkäter som lämnats in från deltagare visar resultaten att 92% har vetskap om att projektet arbetar utifrån Hp. Närmare 50 % av deltagarna har dessutom valt att delta på erbjudna seminarium med fördjupning i ämnet utöver sina ordinarie aktiviteter. Deltagare har även tagit initiativ till diskussion med varandra och personalen. Närmare 70% av deltagarna uppger att projektets arbete har fått dem att reflektera över Hp i vardagen. Mer än hälften har svarat i fritext att Friska Vindars insatser genomförs utifrån jämställdhet, icke – diskriminering och tillgänglighet. På grund av fåtal enkätsvar från män görs inte någon könsanalys. Kommentar från deltagare: ”…Alla i personalen har visat en stor respekt för mig som individ samt mina behov. Det visades i respekt för integritet samt självbestämmande. Jag som individ upplevde att jag har inflytande i alla beslut som gäller mig”.

14(3)

263

All personal som arbetar med projektet har fått informationsmaterial om hur man ska använda Hp i sin utövande profession. Enkätsvaren visar att nästan all personal har varit med under Hp seminarier. Personalen anser även att de kan vända sig till genusspecialisten för att ställa frågor och diskutera vid behov. Man svarar även att Hp genomförts väl i projektet och att det är mycket sannolikt att man kommer ta med sig informationen kring principerna i sin vardag och i sitt fortsatta arbete. Kommentar från personal: ”Vi lär oss mkt genom att sätta fokus på Horisontella Principer, för oss själva som individer och i vårt arbete. Anser att det är viktigt och att vi ligger i framkant som verksamhet gällande dessa frågor...”

Resultat Statistiken visas utifrån 90 avslutade under året. 42 personer fortsätter sin arbetsrehabilitering i nya Friska Vindar 2.0. Alla jämförelser mellan kvinnor och män bör beaktas med försiktighet eftersom få män är representerade i projektet.

Uppföljning av antal deltagare och platser: 132 totalt, 73 nya, 90 avslutade. (Totalt 191 personer har varit inskrivna under genomförandefasen). Könsfördelning under året: 99 kvinnor, 31 män (samt 2 anonyma) Fler kvinnor än män har en anställning vid inskrivning. Det kan bero på att personalkontoret på Trollhättans Stad står för flest inremitteringar med anställning i projektet. De största förvaltningarna man kartlagt under 2019 är kvinnodominerade.

Åldersfördelning: Spridningen av åldern är stor, majoriteten är mellan 30 - 49 år. Ingen större skillnad i könsfördelning.

Utbildningsnivå: 75 har gymnasiekompetens, 20 grundskola, 23 högskola/universitet 1 - 3 år, 10 har högskola/universitet mer än 3 år. Fåtal har annan eftergymnasial utbildning. Ingen större skillnad mellan könen, dock är det fåtal män som har högskoleutbildning.

Tid i insats: De flesta i projektet har under 2019 varit inskrivna 5 - 8 månader. Snitt tiden ligger på 7,5 månader (kvinnor 7,8 samt män 6,7). Deltagarperioden har varierat beroende på deltagarens mående, val av metod och utifrån hur den vidare planeringen i samverkan med remittenten sett ut.

Majoriteten av de inskrivna har använt sig av metoden Hälsa för Alla. Flera av deltagarna har övergått till Trampolinen efter några månader. Under året har projektet genomfört ytterligare friskvårdsinsatser såsom sk ”målarskola” och ”naturskola” med delvis möjlighet till egenremittering. Dessa aktiviteter har varit uppskattade av deltagarna och även fungerat som en inkörsport till vidare arbetsrehabilitering inom projektet.

Tid i offentlig försörjning: 1 - 3 år: 83 pers. 4 - 6 år: 29 pers. 7 - 9 år: 11 pers. Mer än 9 år: 6 pers. Könsfördelning: Kvinnor: 1 - 3 år: 64 pers. 4 - 6 år: 21 pers. 7 - 9 år: 10 pers. Fåtal mer än 9 år. Män: 1 - 3 år: 19 pers. 4 - 6 år: 8 pers. Fåtal mer än 7 år.

Vid avslut: 90 kvinnor och män har avslutats under året. 51 % har nått rehabilitering mot arbetsmarknaden eller studier (mål 50 %). 13 % har påbörjat förvärvsarbete (mål 25 %). 9 % är aktivt inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter insatsen. 7 % har gått vidare till studier. 17 % har avslutats pga. sjukdom. Statistik utifrån kön anges inte pga. för få manliga deltagare.

Personalkontoret på Trollhättans Stad 18 personer med anställning inom Trollhättans Stad har avslutats under året. De flesta av dem har gått vidare i sin rehabilitering hos arbetsgivaren och har en tydlig rehabiliteringsplan med sin chef. Det finns också många goda exempel i genomförandefasen med hela 25% som har återgått i arbete hos Trollhättans Stad, fåtal har påbörjat arbetsträning eller tex. avslutat tjänst mot studier (statistik från långsiktig mätning upp till 6 månader efter avslutad projektperiod).

Livskvalitet: Hela 7 av 10 uppger att de har ökat sin livskvalitet efter avslutande deltagarperiod, vilket är mycket positivt (mål 70%). Könsfördelning: kvinnor 75%, män 60%

Enkätresultat indikatorer: Gruppen män som medverkat har varit mindre än gruppen kvinnor och svarsantalet är en mindre grupp män. Resultatet generellt för gruppen män bör beaktas med försiktighet.

Resultat pågåendefasen: Det är glädjande att se att de sammantagande resultaten från mätningen i pågåendefasen är goda, deltagarna är fortsatt överlag väldigt nöjda. Kvinnorna svarar i högre utsträckning de högre 15(3)

264 svarsalternativen som ”Till mycket stor del” och ”alltid” jämfört med männen. Över 80 % av deltagarna svarar att de ofta, för det mesta eller alltid får det stöd som är till stor nytta för den enskilda och att det råder stor medbestämmanderätt och delaktighet. Även tidsperspektivet är mycket bra i förhållande till deras behov. 99 % svarar att de har en person eller ett team att vända sig till med frågor och behov. 81 % anger även att de är nöjda med personalens lyhördhet och förmåga att ta tillvara på erfarenheter och kunskaper. 55 % (ytterligare 25 % svarar delvis) uppger att de får stöd att utveckla sätt att hantera sin egen situation. Här skiljer det sig lite mer i svaren mellan könen då männen i högre utsträckning anser att de ”delvis” fått stöd i hanteringen att utveckla sätt att hantera sin egen situation medan kvinnorna anger högre grad av nöjdhet på den frågan. Fler än hälften av deltagarna (54 %) känner sig (delvis, till stor del, till mkt stor del, helt och hållet) mer redo att kunna arbeta eller studera (fråga 6). Här är det en skillnad på hur kvinnorna respektive männen svarar. Kvinnorna tenderar i större utsträckning att ange ”Inte alls” på denna fråga. (Detta är också en fråga som man förväntar sig ett lägre resultat av eftersom enkäten delas ut under pågående insatstid.) Dock uppger 56% av kvinnorna ett positivt svar på denna fråga. En kommentar till detta är att deltagarens individuella planering innefattar olika aktiviteter beroende på val av metod, vilket kan påverka de olika svaren i enkäten i fråga 6. Det är även troligt att anta att personer som tidigare haft eller har en anställning kan känna sig mer redo att återgå i arbete deltid eller heltid än personer utan tidigare arbetslivserfarenhet.

Resultat avslutningsfasen: Liksom i tidigare mätning 2018 svarar den stora majoriteten av deltagarna i samma positiva riktning som i pågåendefasen. På frågorna kring stödet, medbestämmandet, samt tiden svarar fler män ”alltid” i mycket högre utsträckning än i pågåendefasen. Dock ansåg männen i högre utsträckning under pågåendefasen att personalen tog tillvara dess erfarenheter, kunskaper och synpunkter än i avslutningsfasen, men fortfarfarande var mer än majoriteten av männen nöjda. I fråga 6 är det totalt 8 % fler som svarar att de är mer redo att kunna arbeta eller studera vid avslutningsfasen. Ytterligare frågor som ställdes i den avslutande enkäten var om det hade påbörjats en planering för vad som ska hända efter att nuvarande stöd har upphört, vilket 82 % ansåg. Något färre män än kvinnor, 73% av männen och 85% av kvinnorna har svarat ”Ja” på frågan om en planering är påbörjad efter att nuvarande stöd upphört. Vidare ansåg 76% av kvinnorna och männen dessutom att planeringen är tillräcklig, 16 % svarade delvis. Totalt ansåg 86 % kvinnor och män dessutom att planeringen hade påbörjats inom rimlig tid, och 7 % svarade att det delvis planerats inom rimlig tid.

Framgångsfaktorer bakom det goda resultatet kan bland annat vara att det finns ett stort utbud av olika aktiviteter som passar sjukskrivnas individuella behov och att man stegvis kan öka sin aktivitetsnivå. En styrka i projektet är även att personalen kommer från olika organisationer, med olika kompetens och bakgrund sammansatt till ett välfungerat team.

Samverkan mellan myndigheter - Implementering och utveckling Det är betydelsefullt med samfinansiering och god samverkan över myndighetsgränserna för att nå resultat för målgruppen. Trots de politiska riktningarna med minskad budget och omorganisationer hos myndigheterna genomfördes många visabesök och därefter inremitteringar till projektet. 74 % av de inskrivna är inremitterade från Försäkringskassan i samverkan med vården, av dessa är 32 personer även i samverkan med personalkontoret på Trollhättans Stad. Socialförvaltningen står för 17%, Arbetsförmedlingen 7%, fåtal har annan ersättning. Samverkan med vårdcentralerna och öppenpsykiatrin har fortskridit på ett välfungerat vis. Under året har Friska Vindar haft samarbete med utvärderare på WSP Advisory och drivit implementeringsarbetet tillsammans med projektets styrgrupp. Förberedelser har skett genom bland annat ett flertal workshops för personalen. Att göra en övergång mellan metoderna Hälsa för Alla och Trampolinen har visat sig vara ett bra koncept eftersom deltagarna har fått en stegvis rehabilitering, med en trygg övergång inom projektet vidare mot arbetsmarknaden eller studier. Från januari 2020 slås därför Trampolinen, Hälsa för Alla och Friska Vindar ihop till Friska Vindar 2.0. Tanken är att skapa en väg in för kvinnor och män i behov av samverkan för att kunna komma i arbete, börja studera eller annat som på sikt leder till självförsörjning. Under en tvåårsperiod är målet att skapa 400 nya rehab platser. Personalkontoret på Trollhättans Stad kommer även att förfoga över platser i Friska Vindar 2.0. 50 platser vigs för personer med försörjningsstöd vid Trollhättans Socialtjänst och är en del av en förlängningsansökan hos Europeiska Socialfonden. Lilla Edets kommun implementerar delvis projektet genom ”AURA”, som en ny insats för att bedöma och utreda arbetsförmåga. Styrelsen har fattat beslut om ny verksamhetsplan 28 november.

2020-01-17 Paula Andersson, projektledare Rebecca Gardendahl, projektmedarbetare

16(3)

265

Verksamhetsberättelse januari- december 2019 – Praktikplatssamordnare i Trollhättans Stad

Bakgrund

I början av 2019 startade arbetsmarknadsenheten Alla behövs i jobb som en modell för att öka utflödet från försörjningsstöd till egenförsörjning för individen. Modellen utgår från Jobbcenter där kartläggning görs i samverkan mellan Arbetsmarknadsstöd, Socialt stöd och försörjning och Arbetsförmedlingen som en part. Utifrån den nya metoden Alla behövs i jobb har praktikplatssamordnaren under året arbetat med privat näringsliv för att skapa fler platser för målgruppen samtidigt som insatserna behöver förstärkas och tydliggöras i stadens verksamheter.

Samverkan mellan myndigheter/Övriga parter

Praktikplatssamordnaren arbetar övergripande för att skapa kontakter/platser. Tillsammans med rekryterare och jobbcoacher skapas fler platser i offentlig och privat verksamhet. Under året har stor del använts till dialogmöten med ovanstående med målet att rekvirera arbetsträning/praktikplatser.

För att säkerställa verksamheten har praktikplatssamordnaren även haft som uppgift att ta fram blanketter och dokument som är nödvändiga för att följa lagar och riktlinjer samt ha koll på försäkringar samt driva facklig samverkan. Under våren uppdaterades listan på platser inom stadens förvaltningar och under hösten ny förhandling om dessa med Kommunal, Lärarförbundet och Vision. Tillsammans med jobbcoacher och Arbetsmarknadskonsulenter har samordnaren haft möten med arbetsplatsombud för att diskutera arbetsprocess och rutiner kring praktikplaceringar. För privat näringsliv har olika fackförbund kontaktats för rutiner kring samråd inför praktik inom yrkesområden/branscher vi upparbetat platser.

Utifrån praktikplatsanskaffningen deltar samordnaren även i en arbetsgrupp inom DUA (AF, AME Trollhättan/Vänersborg samt Vuxenutbildningen) där man praktiskt sjösätter olika jobbspår ihop med företag som har rekryteringsbehov. I och med nära koppling med Jobbcenter kan informationen snabbt ges och ev. matchning ske.

I nära samarbete med Näringslivsenheten Trollhättans Stad, deltar praktikplatssamordnaren i ett internationellt ESF projekt. I projektet lyfts frågor om arbetsintegration där utbyte av erfarenhet, metoder och insatser sker mellan tre europeiska länders myndigheter samt den lokla organisationen Support Group Network. Under 2020 planeras att utveckla arbetet med plattformar för nätverk med företag och organisationer för målgruppen utrikes födda.

Resultat utifrån uppställda mål

17(3)

266 För en stor del av målgruppen som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden har behovet av social träning varit av stor vikt (närvaro, tidspassning, språknivå, beteende och attityd etc.)och har medfört ett större fokus lagts på placering och arbetsträning inom AME:s interna platser och även kommunala externa placeringar.

Platserna för praktik inom privat näringsliv har används och nya har anskaffas när individer är redo att matchas. Det finns just nu 40 företag och platser för praktik/arbetsträning i yrkesområden som: livsmededelsbutiker, detaljhandel, transport/flytt, lager, restaurang, bygg, måleri, IT/webbdesign, fastighetsservice, grönytor, postsortering, administration, städ, hunddagis, industritextil, bil/MC verkstad och tekniskt område. Platsbanken är ett ”levande verktyg” och är under kontinuerlig uppbyggnad. Via social hänsyn vid upphandling har vi också upparbetade kontakter med 5 företag inom byggbranschen som tar emot praktikanter utifrån upphandlade projekt.

Att skapa och genomföra tre handledarutbildningar á tre halvdagar, 45 personer totalt Handledarutbildning genomfördes under oktober och november. Av 15 anmälda personer kom 13 st. ifrån olika förvaltningar inom staden. Från privat sektor anmälde sig 4 personer från 3 olika företag. Det låga deltagandet har främst berott på meddelad tidsbrist (privat sektor) samt organisationsförändringar inom det offentliga. Kursutvärderingen från utbildningstillfället visar dock på en positiv respons och att utbildningsinnehållet var väl anpassat efter uppdraget och rollen som handledare.

Att skapa underlag som ligger till grund för en snabbare process att hitta den mest lämpliga praktikplatsen utifrån individens behov Jobbcoacherna inom Alla behövs i jobb arbetar också med praktikanskaffning och platser utifrån kartläggningen som genomförts på jobbcentrum. Tillsammans med individen upprättar man en handlingsplan för vägen vidare mot egenförsörjning. Det strategiska arbetet med näringsliv och offentlig förvaltning som praktikplatssamordnaren står för lägger grund för det individuella arbetet som utförs av jobbcoach och deltagare.

Att bygga upp en platsbank med företag som är villiga att ta emot praktikanter och som ser möjliga rekryteringar Platsbanken är under uppbyggnad och modellen med jobbcoacher prövas mot varje arbetsplats, möjliga rekryteringar är en färskvara som hela tiden måste uppdateras. Genom nätverket praktikplatssamordnare, jobbcoacher och arbetsförmedlare skaffar man sig en gedigen kunskap om arbetsmarknadens behov och kan därigenom ”marknadsföra individer i rätt ögonblick”.

Att sprida den framtagna modellen till andra verksamheter/projekt/samverkansinsatser som finansierats av Samordningsförbundet

Under första delen av året inleddes erfarenhetsutbyte md projektet All In och Vägen Vidare och under andra halvåret har även samverkansmöten med Friska Vindar 2.0. inletts i syfte att delge information och nyheter om praktikplatser som finns i platsbankerna. Praktikplatssamordnaren har samverkansmöten med Friska Vindar 2.0 en gång per månad och nätverksmöte ihop med arbetsmarknadskonsulent eller jobbcoach en gång per kvartal.

December 2019 Annika Andersson, områdeschef ASF Trollhättans Stad

18(3)

267

Uppföljning januari- december 2019 FriskUSK 2.0

Bakgrund Max 10 rader bakgrund om insatsen, vem har utförandeansvar? Syftet med insatsen? Målgrupp för insatsen? Hur länge har insatsen vart igång? Resurser?

I Trollhättans Stad pågår ett arbete som fokuserar på att arbeta med ett strategiskt långsiktigt hälsofrämjande arbete och för att öka frisknärvaron. Målet med insatsen är att deltagarna upplever en ökad hälsa i sin vardag både fysiskt, psykiskt och socialt. Visionen är att träning både fysisk och mental blir en naturlig del av vardagen för personalen och att det finns regelbunden träning på arbetstid. Målgrupp är deltids- och korttidssjukskriven personal. Inriktning på insatsen har varit funktionell fysisk och mental träning med syfte att stärka och förebygga för uthållighet. Insatsen har pågått sedan hösten 2018 och hälsovetare på Arena Älvhögsborg har haft utförandeansvaret.

Samverkan mellan myndigheter Vilka effekter får insatsen inom de samverkande myndigheterna gällande organisatorisk eller arbetsmetodernas utveckling?

Insatsen har möjliggjort förutsättningar för att stärka och förebygga för uthållighet i arbetet genom träning i vardagen.

Resultat utifrån uppställda mål

Att deltagarna upplever en ökad hälsa i sin vardag både fysiskt och psykiskt och socialt

Visionen att träning både fysiskt och mental blir en naturlig del av vardagen för personalen och att det finns regelbunden träning på arbetstid

En utvärdering av FriskUSK-satsningen har genomförts vid årsskiftet 2019/2020.Två utvärderingsenkäter skapades, en för deltagare (bilaga 1) och en för deras chefer (bilaga 2). De både enkäterna innehöll skilda frågor. Syftet med enkäten var att lyfta vad deltagarna och deras chefer tyckte om programmet i helhet samt syftet med insatsen. Från deltagarna fick vi in få svar på enkäten, 25 av 60, vilket är mindre än 50% av de tillfrågade deltagarna. Till följd av det blir det svårt att göra en bedömning och utvärdering av de svaren som har inkommit.

Utifrån svaren som inkom från de 25 deltagarna kan vi utläsa att flertalet känner att både det fysiska och psykiska måendet har blivit bättre efter deltagandet i insatsen. Jämför vi de två emot varandra, så är det fler deltagare som känner att det fysiska måendet har blivit bättre än det psykiska, men det är relativt jämt mellan dem. Bland deltagarna var det fler än hälften som sa att träningen inte hade kommit att bli en naturlig del av vardagen för dem. För ett par grupper har programmet och insatsen precis avslutats, vilket kan göra det svårt att redan svara på dessa frågor kring deras fysiska och psykiska mående samt om träningen blivit en naturlig del av vardagen. 19(3)

268 Många deltagare tycker att det finns vissa delar i programmet som är viktigt att behålla till eventuella kommande insatser. Två specifika delar som utmärker sig är medicinsk yoga och avslappning. Flera deltagare anser även att hela programmet är bra och att det bör behållas som det är. Om det finns några förbättringar att genomföra i programmet så inkom det ungefär 50/50 i svarsfrekvens mellan ja och nej. Flera deltagare tycker att en förbättring skulle vara ett längre program samt innehålla mer teori. I slutet av enkäten fick deltagarna möjlighet att ge övriga kommentarer. Exempel på en kommentar som inkom var att en deltagare är tacksam att de fick chansen att prova på flera sorters träning samt en annan var tacksam att hen blivit anmäld till programmet utav sin chef. Överlag var det positiva kommentarer som inkom.

Från cheferna hade vi en relativt hög svarsfrekvens på enkäten, 23 av 30. Cheferna fick i enkäten bedöma om de upplevt att deltagarnas fysiska och psykiska hälsa har förbättrats efter deltagandet. Många av cheferna ansåg att både den fysiska och psykiska hälsan har förbättrats hos deras medarbetare som deltog i projektet. Det finns samtidigt ett antal som anser att varken den fysiska eller psykiska hälsan har förbättrats. Vid en jämförelse om det främst är den fysiska eller psykiska hälsan som har förbättrats bland medarbetarna, så anser cheferna att det efter deltagandet främst är den psykiska hälsan som har förbättrats.

Sista frågan, i chefernas enkät, var om sjukfrånvaron har minskats bland deras medarbetare efter deltagandet i programmet. Flest inkommande svar var att den inte har minskats. Det var dock en väldigt liten skillnad på svaren, om den hade minskats eller inte. Skillnaden var endast tre svar, vilket innebär att det ändå var relativt jämt. Cheferna fick också möjlighet att sist i enkäten skriva övriga kommentarer. Det som går att utläsa från de kommentarerna är att flera chefer ansåg att det var svårt att besvara enkäten då deras medarbetare nyligen avslutat projektet. Mer tid behövs för att se om en förändring har skett och ge fullständiga svar på enkätens frågor. Ytterligare två kommentarer var att programmet har varit värdefullt för medarbetarna då det för en har motverkat en vidare sjukskrivning samt att någon medarbetare själv har valt att efter programmet fortsätta träna på egen hand.

Ett samband mellan deltagarnas och chefernas svar på enkäten är att båda grupperna överlag tycker att både den fysiska och psykiska hälsan har förbättrats hos deltagarna. Det som dock skiljer sig åt är att deltagarna främst upplever att det är den fysiska hälsan som har förbättrats, medan cheferna anser den psykiska. Utifrån enkäterna, trots det låga antalet svar från deltagarna, så kan det utläsas att programmet har bidragit till en bättre hälsa hos deltagarna, både den fysiska och psykiska. Sjukfrånvaron har även minskat bland vissa grupper samt att programmet anses av många vara bra.

Uppföljning av planering, två grupper genomförs per halvår, antal deltagare per grupp

Insatsen har pågått under hösten 2018, våren 2019 och hösten 2019. Under dessa tre terminer har två grupper gått per termin, det vill säga sex grupper med ungefär 10-20 personer i varje och tolv tillfällen har hållits per grupp.

Utvecklingen framåt, implementeringstankar

Kommunstyrelsens personalutskott har beviljat medel för en fortsatt satsning riktad till deltids- och korttidssjukskrivna. Ett likartat program kommer att genomföras under 2020.

Namn och datum: Monika Johnsson, 2020-01-23

20(3)

269 270 271 272 273 274 275 276

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 116 Årsredovisning 2019 för Tolkförmedling Väst Dnr KS 2020/158

Sammanfattning Tolkförmedling väst har översänt årsredovisning 2019 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 76 Ekonomichefens tjänsteskrivelsedaterad 2020-05-07 Årsredovisning Tolkförmedling Väst 2019 Revisionsberättelse Protokollsutdrag 2020-03-27

Ekonomiska konsekvenser Årets resultat uppgår till 5 867 tkr och balanseras i ny räkning.

Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 22 mkr. Efter att direktionen beslutat att godkänna årsrapporten beslutas även om eventuell återbetalning ska ske av eget kapital till förbundsmedlemmarna. Ett eget kapital om minst 27 mkr krävs för att en återbetalning ska bli aktuell. För eventuell återbetalning av eget kapital och utbetalningar kopplat till pågående investering kan förbundets checkkredit komma att nyttjas varpå den är beslutad att finnas kvar. Sedan driftstarten 2013 har likviditeten varit god och alla investeringar har klarats med egna medel. Det överskott som genererats i förbundet gör att den ekonomiska ställningen är god.

Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska ej nyttjas

Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat och likviditeten har varit god vilket innebär att checkkrediten inte nyttjats

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen 2019 för Tolkförmedling väst samt bevilja direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret

277 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/158

Årsredovisning 2019 för Tolkförmedling Väst

Dnr KS 2020/158

Sammanfattning Tolkförmedling väst har översänt årsredovisning 2019 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelsedaterad 2020-05-07 Årsredovisning Tolkförmedling Väst 2019 Revisionsberättelse Protokollsutdrag 2020-03-27

Ekonomiska konsekvenser

Årets resultat uppgår till 5 867 tkr och balanseras i ny räkning.

Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: • Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska ej nyttjas

Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat och likviditeten har varit god vilket innebär att checkkrediten inte nyttjats

278

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisningen 2019 för Tolkförmedling väst samt bevilja direktionen ansvarsfrihet för verksamhetsåret

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Tolkförmedling väst Ekonomiavdelningen

sid 2/2 279 280 281

ÅRSREDOVISNING Dnr 20/0011-2 2020-03-27

Årsredovisning 2019

Tolkförmedling Väst Organisationsnummer 222000-2972

282 Innehåll

Förvaltningsberättelse ...... 4 Inledning ...... 4 Vision ...... 5 Ledord ...... 5 Omvärldsanalys ...... 5 Nuläge ...... 6 Övergripande verksamhetsmål ...... 7 Måluppfyllelse ...... 7 Verksamhetsmål 2019 och måluppfyllelse ...... 8 Kvalitetsmål ...... 8 Arbetsmiljömål ...... 8 Miljömål ...... 8 Måluppfyllelse ...... 8 Verksamhet ...... 9 Tolkar och översättare ...... 10 Kunder...... 11 Organisation ...... 12 Direktionen ...... 12 Medarbetare ...... 14 Tillsvidare- och visstidsanställda ...... 14 Sysselsättningsgrad ...... 15 Sjukfrånvaro ...... 15 Pensioner ...... 16 Händelser av väsentlig betydelse ...... 16 Nya medlemmar ...... 16 Nya lokaler i Göteborg ...... 16 Ett kontor i Fyrbodal ...... 16 Omförhandlat avtal ...... 16 Avtal nytt verksamhetssystem ...... 16 Konkurrensverket ...... 16 Ny webbplats ...... 16 Verksamhetschef Fyrbodal ...... 17

2 (30)

283 Mässdeltagande ...... 17 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång ...... 17 Förlängt avtal ...... 17 Brand i Trollhättan ...... 17 Ny verksamhetschef Fyrbodal ...... 17 Covid-19 påverkar verksamheten ...... 17 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi ...... 18 Utveckling av verksamheten över tid ...... 18 Förbundets investeringsverksamhet ...... 19 Ekonomi ...... 19 Likviditet ...... 19 Mål för god ekonomisk hushållning ...... 19 Utvärdering av ekonomisk ställning ...... 20 Utfall i förhållande till budget ...... 20 Bakgrund till budget ...... 20 Utfall ...... 20 Driftsredovisning ...... 22 Balanskrav utifrån årsresultat ...... 22 Resultaträkning ...... 23 Resultaträkning ...... 23 Balanskravsavstämning ...... 24 Balansräkning ...... 25 Kassaflödesanalys ...... 26 Redovisningsprinciper ...... 26 Noter ...... 27

3 (30)

284 Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund och dess ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk. En myndighet ska enligt 13 § i Förvaltningslagen ”… använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.” Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från dess medlemmar och är därmed huvudman för verksamheten. Förbundet utför även vissa översättningstjänster till medlemsorganisationerna.

Tolkförmedling Väst består av 40 medlemmar; Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda och Öckerö.

Figur 1 Karta över medlemskommuner Förbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninvånare som andelskapital. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet.

4 (30)

285 Förbundet styrs av en direktion bestående av ledamöter från respektive medlemsorganisation. Särskilt utsedda revisorer granskar förbundets verksamhet. Förmedlingsverksamheten bedrivs på fyra orter och kansliet har sitt säte i Göteborg. Förbundet har varit i drift sedan 1 april 2013.

Vision Genom att erbjuda kvalitativa språktolk- och översättningstjänster bidrar Tolkförmedling Väst till en ökad integration i samhället.

Ledord Förbundets ledord; professionalitet, tillgänglighet och trygghet är en del av förbundets varumärke. Ledorden talar om vad förbundet står för och ska genomsyra verksamheten.

Omvärldsanalys UNHCRs årliga rapport visar att andelen människor i världen som tvingats lämna sina hem nu är högre än någonsin. I slutet av 2018 befann sig 70,8 miljoner människor på flykt vilket är 2,3 miljoner fler människor jämfört med 2017. Av dessa 70,8 miljoner människor är ca 26 miljoner flyktingar. I slutet av 2017 var samma siffra dryga 25 miljoner flyktingar. Drygt två tredjedelar av flyktingarna kommer från länderna; Syrien, Afghanistan, Syd Sudan, Myanmar och Somalia. 1

I juli 2019 fattade riksdagen beslut om att förlänga den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd. Beslutet gäller till och med den 19 juli 2021.2

Resultatet för 2019 visar att knappt 30 000 22 000 personer sökte asyl i Sverige vilket är cirka 500 fler jämfört med 25 000 2018. Flest asylsökande kom från 20 000 Syrien, Iran, Irak, Uzbekistan och 15 000 Georgien. Jämfört med föregående år har dock antalet asylsökande från 10 000 dessa länder minskat, endast antalet 5 000 asylsökande från Uzbekistan har ökat. 0 Kommunmottagandet har jämfört med föregående år nästintill 3 halverats. 2016 2017 2018 2019

Figur 2 Totalt antal asylsökande, migrationsverket.se 2019-12-31

1 UNHCR, Global trends forced displacement in 2018 2 www.regeringen.se 3 www.migrationsverket.se

5 (30)

286 Nuläge För 2019 budgeterades 345 000 uppdrag, dock utfördes nästan 347 000 uppdrag. De tolv nya medlemskommunerna som inträdde 2019 står för drygt 8 000 uppdrag vilket motsvarar 2,5 % av totalen.

Flera tolkförmedlingar i landet har under året signalerat en nedåtgående efterfrågan på tolk. Jämfört med föregående år har Tolkförmedling Väst utfört 10 000 fler uppdrag under 2019. Att förbundet till skillnad från övriga förmedlingar i landet ökar antalet utförda uppdrag beror till viss del på de nya medlemskommunerna, men Övriga 17% främst tros det bero på en ökad avtalslojalitet från förbundets övriga medlemmar. Förbundets Turkiska 2% generella ökning har varit enligt prognos. Polska 2% Albanska 2% Arabiska 36% De senaste åren har avtalslojaliteten följts upp. Sorani 3% Den första mätningen 2016 visade att medlemmarna då köpte tolktjänster från andra Tigrinja 4% leverantörer motsvarande ca 25 000 uppdrag. BKS 5% Förbundet har därefter aktivt arbetat med att Somaliska öka avtalslojaliteten och i mätningen 2019 var Dari 5% 16% köp av tolktjänster från andra aktörer knappt Persiska 7% en tredjedel av första mätningen. Figur 3 Språkfördelning i relation till varandra 2019

De mest efterfrågade språken 2019 var arabiska och somaliska vilka tillsammans motsvarade 52 % av uppdragen. Jämfört med föregående år utfördes något fler uppdrag på arabiska medan uppdragen på somaliska minskade. Persiska, tigrinja, albanska och turkiska är de språk som ökat mest jämfört med 2018. Dari har fortsatt minska under 2019 och sedan den stora flyktingvågen i slutet av 2015 har antalet uppdrag på dari mer än halverats. Förbundet har under 2019 förmedlat tolktjänster på 118 olika språk vilket är 14 fler språk än föregående år.

140 000 20% 1% Antal uppdrag 2019 Antal uppdrag 2018 120 000 15%

100 000 10%

80 000

5% -3% 7% 60 000

0% 40 000 10% -8% 6% 16% -5% 20 000 0% 17% 2% 10%

0 -10%

Figur 4 Antal uppdrag samt procentuell förändring 2019 jmf 2018

6 (30)

287 Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst levererar kvalitativa språktolk- och översättningstjänster och är det självklara valet av förmedling för professionella uppdragstagare. Förbundet är en attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare vet sitt uppdrag och vem vi är till för. Tolkförmedling Väst ska vara i framkant och en förebild för andra. Verksamheten ska genomsyras av professionalitet, tillgänglighet och trygghet i alla led.

Tolkförmedling Väst

• har god tillgänglighet vid beställning och likvärdig service till förbundets kunder. • hanterar och tillvaratar såväl kundernas som uppdragstagarnas synpunkter för verksamhetens kvalitetssäkring. • har en god ekonomisk medvetenhet och arbetar kostnadseffektivt. • arbetar miljömedvetet. • verkar för ökad kunskap om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället.

Måluppfyllelse Förbundet har under året haft en bra tillgång på tolkar och har kunnat ge likvärdig service till kunderna. Kontinuerligt arbete har pågått för att säkerställa god tillgänglighet av tolk samt kvalitetssäkra servicen till förbundets kunder.

För att säkerställa verksamhetens kvalitet arbetar ett särskilt team med synpunktshantering från såväl kunder som uppdragstagare. Under året har även samarbetet intensifierats mellan förbundet och dess två största medlemmar i syfte att ytterligare möta upp medlemsorganisationernas föränderliga behov och utveckla verksamheten därefter.

Genom att regelbundet, inom förbundet, kommunicera och redovisa verksamhetens ekonomi har en god ekonomisk medvetenhet uppnåtts. Förbundet arbetar ständigt med verksamhetsutveckling för att vara kostnadseffektiva.

För att frigöra den effektiva tolktiden samt minska resorna mellan tolkuppdragen arbetar förbundet med utveckling av distanstolkning. Förbundets tolkar uppmanas att resa kollektivt för att minska miljöpåverkan.

För att öka kunskapen om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället har förbundet under 2019 informerat om såväl tolkyrket som tolkanvändande i olika forum. Bland annat har förbundet varit representerat på Kvalitetsmässan och Nationella primärvårdskonferensen samt deltagit på olika rekryteringsmässor. Förbundet har vid flertalet tillfällen besökt medlemmar och informerat om tolkanvändande. Under hösten bjöd förbundet in kunder till frukostmöten för information och dialog om tolkanvändande. Förbundet har också agerat remissinstans gällande regeringens tolkutredning.

7 (30)

288 Verksamhetsmål 2019 och måluppfyllelse Direktionen har fastslagit följande verksamhetsmål:

Kvalitetsmål Tolkförmedling Väst ska ha en pålitlig leverans Utfall Målvärde Utfall Indikator 2018 2019 2019 Andel tillsatta beställningar ska uppgå till minst 99 %. 99,2 % ≥99 % 99,5 % Andel tillfällen tolkar kommit sent eller uteblivit från bokade uppdrag ska understiga 1 %. 1,3 % <1 % 1,2 %

Tolkförmedling Väst ska tillhandahålla utbildade och kvalificerade tolkar Utfall Målvärde Utfall Indikator 2018 2019 2019 Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk ska uppgå till minst 7 %. 4,5 % ≥7 % 4,1 % Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska uppgå till minst 13 %. 13,0 % ≥13 % 14,4 % Andel uppdrag som utförs av tolkar med utbildningsnivå 1C ska uppgå till minst 48 %. 56,3 % ≥48 % 57,6 %

Tolkförmedling Väst ska ligga i framkant och verka för att verksamheten utvecklas Utfall Målvärde Utfall

Indikator 2018 2019 2019 Andel beställningar som inkommer via digitala tjänster ska uppgå till minst 55 %. 40,0 % ≥55 % 45,2 %

Arbetsmiljömål Tolkförmedling Väst ska vara en attraktiv arbetsgivare Utfall Målvärde Utfall

Indikatorer 2018 2019 2019 Sjukfrånvaron ska understiga 5 %. 6,8 % <5 % 6,0 %

Miljömål Tolkförmedling Västs verksamhet ska vara långsiktig och hållbar Utfall Målvärde Utfall Indikatorer 2018 2019 2019 Tolkning på distans ska utgöra minst 50 % av totalt antal utförda tolkuppdrag. 40,4 % ≥50 % 40,3 %

Målet uppnått Målet ej uppnått

Måluppfyllelse Andel tillsatta beställningar ska uppgå till minst 99 %. Under 2019 tillsatte förbundet 99,5 % av antalet inkomna beställningar vilket är en ökning på 0,3 procentenheter från föregående år. Målet är uppfyllt.

8 (30)

289 Andel tillfällen tolkar kommit sent eller uteblivit från bokade uppdrag ska understiga 1 %. Under 2019 var andelen tillfällen då tolkar kom försent eller uteblev till bokade uppdrag 1,2 % vilket är något lägre jämfört med föregående år. Av dessa tillfällen står förbundets mest efterfrågade språk, arabiska och somaliska, för drygt hälften. Förbundet arbetar fortlöpandet med synpunktshantering och följer konsekvent upp tolkar med avvikelser. Målet är ej uppfyllt.

Andel hälso- och sjukvårdsuppdrag som utförs av tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk ska uppgå till minst 7 %. Under 2019 utförde sjukvårdsauktoriserade tolkar 4,1 % av hälso- och sjukvårdsuppdragen vilket är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Sjukvårdsuppdragen var dock 5 800 fler jämfört med 2018. Minskningen bedöms bero på en kombination av ökat antal sjukvårdsuppdrag och den nationella bristen på sjukvårdsauktoriserade tolkar i de mest efterfrågade språken. Förbundet fick under 2019 tre nya sjukvårdsauktoriserade tolkar varav två auktoriserade sig under årets två sista månader och har därmed inte haft någon direkt påverkan på utfallet. Målet är ej uppfyllt.

Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska uppgå till minst 13 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2019 var 14,4 % vilket är en ökning på 1,4 procentenheter från föregående år. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar har ökat succesivt de senaste åren och vid årets slut hade förbundet totalt 17 fler auktoriserade tolkar jämfört med föregående år. Målet är uppfyllt.

Andel uppdrag som utförs av tolkar med utbildningsnivå 1C ska uppgå till minst 48 %. Förbundet har under senaste åren intensifierat arbetet för att öka andelen tolkar med utbildningsnivå 1C. Under 2019 har 57,6 % av förbundets uppdrag utförts av tolkar på nivå 1C. Detta är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Målet är uppfyllt.

Andel beställningar som inkommer via digitala tjänster ska uppgå till minst 55 %. En långdragen upphandlingsprocess har försenat införandet av det inplanerade nya verksamhetssystemet. Då systemet är en förutsättning för ökad digitalisering är målet inte realistiskt. Under 2019 inkom 45,2 % av beställningarna via digitala tjänster. Det är dock en ökning på 5,2 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på att förbundet sedan januari erbjuder tjänsten Akut tolk, vilken är en helt digital tjänst. Målet är inte uppfyllt.

Sjukfrånvaron ska understiga 5 %. Den totala sjukfrånvaron för 2019 är 6,0 % vilket är en minskning om 0,8 procentenheter jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har inte minskat i den omfattning som förväntades dock påverkas resultatet starkt av några få medarbetares icke-arbetsrelaterade sjukfrånvaro. Målet är inte uppfyllt.

Tolkning på distans ska utgöra minst 50 % av totalt antal utförda tolkuppdrag. Under 2019 har totalt 40,3 % av tolkuppdragen utförts på distans vilket är en liten procentuell minskning jämfört med föregående år. Dock har drygt 1 000 fler uppdrag, jämfört med 2018, utförts på distans. Målet är inte uppfyllt.

Verksamhet Tolkförmedling Väst har i uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Förbundet erbjuder även översättningstjänster till sina medlemmar. Språktolkning erbjuds på plats

9 (30)

290 och på distans. Distanstolkning utförs via ljud och skärm för såväl kortare meddelanden som längre tolkningsuppdrag. Bokning av förbundets tjänster kan ske såväl genom telefonkontakt som digitalt via webb och app. Förmedlingskontoren har öppet vardagar under kontorstid. Övriga tider administreras förbundets bokningar av Regionservice, Västra Götalandsregionen. Via förbundets digitala tjänst Akut tolk tillsätts akuta tolkuppdrag inom fem minuter, dygnet runt, årets alla dagar.

Förbundet har under 2019 utfört ca 347 000 uppdrag vilket är 2 000 fler uppdrag än budgeterat. Tillsättningsgraden av beställda uppdrag har trots detta ökat jämfört med föregående år och är nu 99,5 %.

Antal utförda Procentuell År uppdrag tillsättning 2019 347 000 99,5 % 2018 337 000 99,2 % 2017 336 000 98,8 % 2016 355 000 97,6 % 2015 307 000 97,3 % Tabell 1 Antal utförda uppdrag och procentuell tillsättning per år

Tolkar och översättare Den 31 december 2019 hade förbundet 1 183 aktiva tolkar vilket är en ökning om 95 tolkar. Vid samma tidpunkt fanns också 96 aktiva översättare. 31 uppdragstagare är verksamma både som tolk och översättare. Av de aktiva uppdragstagarna är 271 auktoriserade och av dem har 62 tolkar även sjukvårdsauktorisation.

Både tolk och Auktoriserade Sjukvård- År Tolkar Översättare översättare uppdragstagare auktorisation 2019 1 183 96 31 271 62 2018 1 088 87 27 251 58 2017 992 151 38 264 52 2016 969 138 38 261 52 2015 919 139 44 260 45 Tabell 2 Statistik över förbundets aktiva uppdragstagare I Sverige talas ca 200 språk. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation av tolkar och översättare. Möjligheten till auktorisation erbjuds dock endast i ca 40 respektive 30 språk för tolkar och översättare. Tillgången på auktoriserade tolkar är därmed begränsad till de mest etablerade språken.

Förbundet arbetar kontinuerligt med att rekrytera såväl tolkar som översättare. Under 2019 genomförde 143 personer förbundets rekryteringstest för att bli tolkaspirant, 38 % erhöll godkänt resultat. Såväl antalet personer som genomfört rekryteringstest som andelen godkända resultat av rekryteringstest har minskat jämfört med föregående år. Detta tros bland annat bero på en förändrad arbetsmarknad där potentiella tolkaspiranter med tillräcklig kompetens i större utsträckning erhåller andra mer attraktiva yrken. Dock har, som en följd av den minskade efterfrågan på tolk i landet, en större andel redan utbildade och i viss mån också auktoriserade tolkar under året sökt sig till förbundet. Dessa redan etablerade tolkar genomför ej förbundets rekryteringstest vilket också påverkar utfallet för året.

Genom förbundets interna utbildningsprogram kvalitetssäkras tolktjänster. Förbundets tolkaspiranter genomgår en introduktionskurs och erbjuds därefter grundutbildning för tolkar.

10 (30)

291 Aktiva grundutbildade tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad vidareutbildning och handledning i förbundets regi. Under 2019 utfärdades 137 kursintyg till tolkar som genomfört olika ämneskurser inom förbundet. Under de senaste åren har fokus lagts på att motivera befintliga tolkar att höja sin kompetens. 44 tolkar har under året höjts till nivå 1C, vilket innebär kompetensnivån under auktorisation. Totalt 44 % av förbundets aktiva tolkar är nu på nivå 1C och ca 58 % av förbundets uppdrag utfördes av dessa tolkar.

Antal personer Andel godkända Antal utfärdade Antal personer som som genomfört resultat kursintyg genomgått SRHR- År rekryteringstest utbildning 2019 143 38 % 137 54 2018 248 46 % 148 86 2017 211 56 % 212 62 2016 251 52 % 195 35 2015 475 33 % 224 76 Tabell 3 Test- och utbildningsstatistik I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen, har förbundet under flera år erbjudit aktiva tolkar utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2019 genomgick 54 tolkar SRHR-utbildningen, vilket är 32 färre än föregående år. Minskningen beror framförallt på att en kurs tvingades ställas in på grund av underbemanning. Totalt har förbundet 359 aktiva tolkar med SRHR-kompetens.

Förbundets tolkar och översättare har vid fyra tillfällen under året bjudits in till respektive lokalkontor. Två av mötena har varit av mer informativ karaktär och två mer sociala sammankomster, till exempel julfika. Dessa återkommande träffar har blivit uppskattade kommunikationstillfällen för såväl uppdragstagare som förbundets personal.

Teamet som arbetar med rekrytering och utbildning av tolkar har under andra halvan av året varit kraftigt reducerat på grund av vakanser. Teamet har även drabbats av två längre icke arbetsrelaterade akuta sjukskrivningar. Detta har från och till inneburit i princip obefintlig bemanning avseende rekrytering och utbildning under årets sista månader.

Kunder

Den 31 december 2019 hade förbundet 5 Övriga medlems- Icke medlemmar 0% 265 registrerade medlemskunder. Varje kommuner 15% månad förmedlas uppdrag till ca 2 000 kunder. Totalt köps 99,9 % av samtliga förmedlade uppdrag av förbundets medlemmar. Största kunden är Västra Götalandsregionen, som står för ca 72 %. Göteborgs Göteborgs Stad köper knappt hälften av stad 14% medlemskommunernas totala antal VGR 72% bokade uppdrag, dvs. knappt 14 %.

Figur 5 Fördelning av bokade uppdrag

11 (30)

292 Organisation På uppdrag av direktionen leds tjänstemannaorganisationen av förbundsdirektör. Verksamheten består av kansli, översättningsförmedling samt fyra tolkförmedlingskontor. Kansliet leds av förbundsdirektören och de fyra lokala förmedlingskontoren i Göteborg, Borås, Mariestad och Trollhättan, inklusive översättningsförmedlingen, leds av fyra verksamhetschefer. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads, Töreboda, Gullspångs kommuner i samverkan. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat.

Figur 6 Organisationsschema.

Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna antagit. Direktionen har haft fem möten under 2019. Med anledning av nyvald direktion efter valet 2018 hölls i samband med årets första direktionsmöte en separat information avseende förbundets historia och dess verksamhet. Samtliga politiker i direktionen, såväl ordinarie som ersättare, bjöds in att deltaga.

Förbundets direktion utgjordes 2019-12-31 av:

Göteborgs Stad Västra Götalandsregionen Åke Björk (M), ordförande Christina Abrahamsson (M), vice ordförande Erik Norén (V), ersättare Jonas Adelsten Kristiansen (S), ersättare

Alingsås kommun Bollebygd kommun Per-Gordon Tranberg (M), ledamot Ingridh Anderén (M), ledamot Leif Hansson (S), ersättare Ulf Rapp (S), ersättare

Borås Stad Dals-Eds kommun Lars-Åke Johansson (S), ledamot Christina Virevik (C), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Carina Halmberg (S), ersättare

Essunga kommun Falköpings kommun Gunilla Hermansson (KD), ledamot Hans Johansson (C), ledamot Daniel Andersson (M), ersättare Caroline Lundberg (M), ersättare

Grästorps kommun Gullspångs kommun Tobias Leverin (C), ledamot Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Kent Larsson (M), ersättare Björn Thodenius (M), ersättare

12 (30)

293 Götene kommun Herrljunga kommun Isabella Carlén (KD), ledamot Gunnar Andersson (M), ledamot Björn Cavalli Björkman (S), ersättare Mats Palm (S), ersättare

Hjo kommun Härryda Kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Maria Kornevik Jakobsson (C), ledamot Sandra Lind (S), ersättare Wiwiann Niklasson (S), ersättare

Karlsborgs kommun Kungälv kommun Ingvar Kärsmyr (KD), ledamot Lennart Martinsson (S), ledamot Anita Larsson (S), ersättare Vakant

Lerums kommun Lidköpings kommun Ulf Utgård (M), ledamot Lena O Jenemark (S), ledamot Halim Azemi (S), ersättare Kristina Classon (M), ersättare

Lilla Edets kommun Mariestads kommun Zara Blidevik (M), ledamot Richard Thorell (M), ledamot Minna Salow (S), ersättare Janne Jansson (S), ersättare

Marks kommun Munkedals kommun Niklas Herneryd (L), ledamot Anna Höglind (L), ledamot Ann Iberius Orrvik (M), ersättare Hans-Joachim Isenheim (MP), ersättare

Mölndals stad Orust kommun Leif Norberg (M), ledamot Britt-Marie Andrén Karlsson (S), ledamot Shahla Alamshahi (S), ersättare Maria Sörqvist (C), ersättare

Skara kommun Skövde kommun Ewa Karlsson (M), ledamot Ulla-Britt Hagström (L), ledamot Michael Karlsson (S), ersättare Anita Löfgren (S), ersättare

Strömstads kommun Svenljunga kommun Anna-Lena Carlsson (C), ledamot Patrik Harrysson (S), ledamot Merry Johansson (S), ersättare Johan Björkman (M), ersättare

Tanums kommun Tibro kommun Roger Wallentin (C), ledamot Peter Söderlund (L), ledamot Ida Östholm (M), ersättare Maria Maric (KD), ersättare

Tidaholms kommun Tjörns kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gun Alexandersson Malm (L), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Anette Johannessen (S), ersättare

Tranemo kommun Trollhättans Stad Eva-Karin Haglund (S), ledamot Margreth Johnsson (S), ledamot Cecilia Valbrant (C), ersättare Vakant

Töreboda kommun Uddevalla kommun Pernilla Johansson (C), ledamot Elving Andersson (C), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Stefan Skoglund (S), ersättare

13 (30)

294

Ulricehamn kommun Vara kommun Elisabeth Stålbrand (NU4), ledamot Agneta Edvardsson (M), ledamot Sebastian Gustavsson (M) ersättare Fredrik Pettersson (S) ersättare

Vårgårda kommun Öckerö kommun Bengt Hilmersson (C), ledamot Kent Lagrell (M), ledamot Tony Willner (S), ersättare Jan-Åke Simonsson (S), ersättare

Medarbetare Föregående års medvetna rekryteringsarbete har resulterat i att bemanningen inom förbundet nu stabiliserats. Restriktiv hållning till nyanställningar inom förmedlingsarbetet har under året gällt i avvaktan på effekterna av införande av nytt verksamhetssystem.

Utifrån förbundets pågående utveckling anpassas bemanning och arbetssätt. Bland annat har detta inneburit att tjänsten som verksamhetscontroller konverterats till utvecklingsledare och befattningsinnehavaren ingår i ledningsgruppen. I samband med nyrekrytering har kompetensen kopplat till rekrytering och utbildning av tolkar anpassats till förbundets förändrade behov.

Verksamhetschefen för Fyrbodal sa upp sig under hösten och en ny chef rekryterades externt. Denne tillträder i februari 2020. Under mellanperioden är verksamhetschefen för Sjuhärad tillförordnad verksamhetschef även för Fyrbodal.

Under hösten genomfördes i samarbete med extern part en insats för ledningsgruppen i syfte att utveckla gruppen och dess arbete.

Värdegrundsarbetet har fortgått under året i hela organisationen. På varje arbetsplatsträff har samtliga medarbetare deltagit i arbetet genom olika övningar. Under våren gjordes dessutom en forskningsbaserad satsning i samarbete med extern part i syfte att öka medarbetarnas engagemang.

För fjärde året i rad hade förbundet i december en gemensam utvecklingsdag för samtliga medarbetare. Årets externa föreläsare var Jim Thuresson och rubriken var ”Teamkänsla”. Avsikten med föreläsningen var att skapa större förståelse för varandra och fokusera på det positiva. Att alla anställda inom förbundet en gång om året ges möjlighet att träffas har varit mycket uppskattat av medarbetarna och vi-känslan inom förbundet har vuxit sig starkare för varje år.

Samtliga nyanställda medarbetare, såväl tillsvidare- som visstidsanställda, genomgår en introduktionsdag i syfte att skapa förståelse för förbundets verksamhet och uppdrag. Under året har introduktion för nya medarbetare genomförts vid ett tillfälle.

Årets löneöversyn är genomförd utifrån gjord lönekartläggning och i enlighet med centralt avtal. Samtliga löner är utvärderade i relation till uppdrag, befogenheter och individuella prestationer, samt marknadsläge. Då den lokala fackliga klubben för Vision upplöstes hösten 2018 avsa sig arbetstagarorganisationen delaktighet i 2019 års löneöversyn.

Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2019 hade förbundet 51 tillsvidareanställda arbetstagare, 40 kvinnor respektive 11 män. Fyra av dessa var dock studielediga och två föräldralediga vid tidpunkten.

4 Nya Ulricehamn.

14 (30)

295 Under året har 60 personer varit tillsvidareanställda i förbundet vilket motsvarar en personalomsättning om 18,2. Totalt var antalet tillsvidareanställda arbetstagare sex personer färre och den totala personalomsättningen 6,4 procentenheter lägre jämfört med föregående år.

Antalet arbetade timmar som förbundets tillsvidareanställda arbetstagare har utfört motsvarar 53,4 årsarbetare (åa) vilket är en minskning om 4,2 åa. Även antalet utförda timmar av timavlönad personal har minskat. Dock har arbetade timmar utförda av visstidsanställd personal ökat med 3,0 åa. Totalt har antalet arbetade timmar som utförts inom förbundet under året motsvarat 64,8 åa vilket är 1,6 åa färre jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på en restriktivitet avseende tillsättning av vakanta tolkförmedlartjänster i avvaktan på införande av nytt verksamhetssystem. Den största yrkesgruppen inom förbundet är tolkförmedlare.

Tillsvidare Visstid Timavlönade Totalt År (åa) (åa) (åa) (åa) 2019 53,4 9,8 1,6 64,8 2018 57,6 6,8 2,0 66,4 2017 57,0 6,8 2,6 66,4 2016 47,3 8,6 9,6 65,5 Tabell 4 Faktiskt arbetade timmar omvandlat till årsarbetare

Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 97,5 % vilket innebär att sysselsättningsgraden har ökat något jämfört med föregående år. 89 % av kvinnorna respektive 92 % av männen arbetar heltid inom förbundet.

Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för 2019 är 6,0 % vilket är en minskning om 0,8 10 procentenheter jämfört med föregående år. 9 Sjukfrånvaron har inte minskat i den 8 omfattningen som förväntades. Dock finns 7 inga indikationer på arbetsrelaterad 6 sjukfrånvaro. 5 4 Långtidssjukfrånvaron motsvarar 24,2 % 3 av den totala sjukfrånvaron vilket är en 2 ökning med 5,6 procentenheter jämfört 1 med föregående år. Ökningen är kopplad 0 till några få allvarligt sjuka medarbetare. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Den totala sjukfrånvaron för kvinnor är TOTAL TFV TOTAL TFV KORT 6,8 % och 3,1 % för män. Sjukfrånvaron för såväl kvinnor som män har sjunkit Figur 7, Sjukfrånvaro %, Total och kort 2019 jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron hos medarbetare 29 år eller yngre var 6,7 %. I åldersgruppen 30-49 var sjukfrånvaron 5,4 år % medan medarbetare 50 år eller äldre hade en sjukfrånvaro på 7,1 %.

Friskvårdsbidraget har nyttjats av 29 medarbetare under 2019, vilket är fyra personer färre jämfört med föregående år. Under hösten inleddes ett samarbete med en massör för att möjliggöra subventionerad massage på kontoret i Göteborg. Denna insats föll väl ut och var mycket uppskattad hos medarbetarna. Insatsen fortlöper under våren 2020.

15 (30)

296 Pensioner Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen och är en pensionslösning via KPA.

Händelser av väsentlig betydelse Nya medlemmar Förbundet utökades i januari 2019 med följande 12 nya medlemskommuner: Bollebygds kommun, Dals-Ed kommun, Herrljunga kommun, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Marks kommun, Strömstads kommun, Svenljunga kommun, Tanums kommun, Tjörns kommun, Tranemo kommun, Vårgårda kommun.

Nya lokaler i Göteborg Lokalen i Göteborg i vilken förbundets verksamhet tidigare inrymdes i var ursprungligen inte anpassad för kontorsverksamhet. Lokalen hade därmed stora brister och en godtagbar arbetsmiljö kunde inte upprätthållas. Från juni är kansliet och förbundets största förmedlingskontor inrymda i moderna, för verksamheten anpassade, kontorslokaler i Gårda.

Ett kontor i Fyrbodal I en förbundsövergripande lokalöversyn bedömdes inte kontoren i Trollhättan och Uddevalla vara ändamålsenliga. Direktionen beslutade därför om en sammanslagning av de båda kontoren och från augusti är förbundets verksamhet i Fyrbodal placerad i en ny ändamålsenlig lokal i centrala Trollhättan.

Omförhandlat avtal På grund av den utdragna upphandlingsprocessen av nytt verksamhetssystem hade förbundet tidigare tvingats träffa ett för förbundet mindre fördelaktigt avtal med befintlig leverantör av verksamhetssystem. Denna leverantör nyttjade sin avtalsrätt och sa i februari upp avtalet. Uppsägningen medförde ett mycket akut och kritiskt läge för förbundets totala drift. Ett nytt avsevärt dyrare avtal med förlängningsmöjlighet tvingades därför av förbundet att ingås med befintlig leverantör.

Avtal nytt verksamhetssystem Efter en lång upphandlingsprocess med överklaganden till högsta instans kunde förbundet i maj teckna avtal med ny leverantör för nytt verksamhetssystem. Under sommaren och hösten har ett intensivt arbete pågått tillsammans med den nya leverantören i ett försök att kunna driftsätta det nya systemet innan årsskiftet. I slutet av oktober fastställdes att driftsättningen inte var möjlig under 2019 och beslut togs att förlänga avtalet med nuvarande leverantör och därmed driftsätta under våren 2020.

Konkurrensverket Förbundet anmäldes under året anonymt till konkurrensverket. Ärendet avskrev efter utredning.

Ny webbplats Förbundet har i samarbete med extern konsult tagit fram en ny webbplats i syfte att möta de nya lagkraven gällande tillgänglighetsanpassning som träder i kraft under 2020. I december publicerades den nya webbplatsen.

16 (30)

297 Verksamhetschef Fyrbodal I oktober sa verksamhetschefen för Fyrbodal upp sig från sin tjänst i förbundet. Verksamhetschefen för Sjuhärad tillförordnades omgående och den tidigare verksamhetschefen för Fyrbodal fick under uppsägningstiden andra arbetsuppgifter i förbundet. Rekryteringen av en ny verksamhetschef avslutades i mitten av december.

Mässdeltagande I syfte att stärka varumärket framförallt gentemot kund, men även för att öka kunskapen om tolkanvändande och vikten av professionella språktolkar i samhället, har förbundet under 2019 deltagit med monter på både Kvalitetsmässan och Nationella primärvårdskonferensen. Förbundet har också deltagit på olika rekryteringsmässor bland annat på Högskolan i Borås samt på Opportunity Day i syfte att i första hand rekrytera nya tolkar.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Förlängt avtal På grund av senarelagd driftsättning av nya verksamhetssystemet förlängdes avtalet för befintligt verksamhetssystem.

Brand i Trollhättan I början av året uppstod en brand i fastigheten i vilken förbundet har förmedlingskontoret för Fyrbodal. Lokalen fick kraftiga rökskador och tvingades stänga för sanering. Personalen arbetade under denna period på förbundets kontor i Göteborg.

Ny verksamhetschef Fyrbodal I början av februari tillträdde den nya verksamhetschefen för Fyrbodal.

Covid-19 påverkar verksamheten På grund av Covid-19 utbrottet har många av förbundets kunder, per den 25 mars 2020, avbokat en stor mängd planerade tolkuppdrag. Förbundet uppmanar kunderna att i största möjliga mån använda sig av distanstolkning och många kunder väljer att boka om kvarvarande tolkuppdrag på plats till telefontolkning för att minska risken för smittspridning. Inledningsvis valde flertalet tolkar att ej åta sig uppdrag på plats. Bilden har dock på två veckor förändrats till att flera tolkar istället utrycker oro för sin försörjning då uppdragen markant minskat. I skrivande stund är det svårt att prognostisera Covid-19 påverkan på förbundets verksamhet över tid. Sannolikheten att budgeterat antal tolkuppdrag för 2020 kommer att uppnås, bedöms som obefintlig. Detta kommer att resultera i en negativ ekonomisk påverkan och en eventuell prishöjning kan komma att krävas under året för en budget i balans.

Effekterna av Covid-19 kommer med stor sannolikhet att påverka möjligheterna att driftsätta det nya verksamhetssystemet. Förbundets kunder, framför allt Västra Götalandsregionen, är hårt belastade på grund av Covid-19 utbrottet. Att under rådande omständigheter sammankalla grupper av människor samt ta fokus från verksamhetsdriften för att utbilda kund, tolk och förbundets medarbetare i ett nytt system framstår tveksam. I skrivande stund har dialoger förts med såväl nuvarande systemleverantör avseende förlängning av befintligt avtal som med leverantören av nytt verksamhetssystem för en eventuell senareläggning av driftsättning. En senareläggning av driftsättning av nytt system kommer på olika sätt resultera i ökade kostnader för förbundet.

En riskanalys utifrån Covid-19 är framtagen för förbundet och uppdateras löpande. Ledningsgruppen inklusive övriga nyckelpersoner i förbundet har daglig avstämning med anledning av Covid-19.

17 (30)

298 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Rekrytering av nya uppdragstagare och vidareutbildning av befintliga sker löpande för att möta kundernas förväntade tolkbehov. Förbundet har en ständig utmaning i att attrahera och rekrytera lämpliga kandidater till tolkyrket. Senaste året har dock fler etablerade och redan utbildade tolkar sökt sig till förbundet vilket medfört ett större fokus på kompetensutveckling. Under andra halvan av 2019 och början av 2020 har en bemanningsförändring skett i teamet som arbetar med rekrytering och utbildningssamordning av uppdragstagare. En översyn av arbetet kopplat till kompetensförsörjning av uppdragstagare pågår och förväntas under 2020 utveckla olika processer men också öka digitaliseringen av arbetet.

Förbundet har under senaste åren erbjudit distanstolkning via telefon och skärm. Efter införandet av ett nytt verksamhetssystem förväntas användarvänligheten för skärmtolkning att öka, för såväl kund som tolk. Som ett led i förbundets hållbarhet är målet att distanstolkningen ska öka under 2020.

Senaste årets mer intensifierade arbete med kund och varumärke ledde bland annat till att en enkät skickades ut till förbundets alla kunder innan sommaren. Resultatet av denna enkät har bland annat lett till fler kundbesök och att förbundets kunder under hösten bjöds in till frukostmöten för dialog och information om tolkanvändande. Då dessa aktiviteter föll väl ut har ytterligare frukostmöten bokats in under våren 2020. Under 2020 planeras även digitala informations- och dialogmöten med kund. Ett arbete har även påbörjats för att på sikt kunna erbjuda förbundets kunder olika informationsfilmer gällande tolkanvändande.

Under 2019 har förberedelser för implementering och driftsättning av nytt verksamhetssystem pågått. Det nya systemet är planerat att driftsättas i maj 2020. Införandet av nytt verksamhetssystem förväntas medföra ökad digitalisering och automatisering av förmedlingsarbetet vilket även kan komma att ställa andra kompetenskrav på förbundets tolkförmedlare.

Upphandling av ännu ett verksamhetskritiskt system påbörjades under hösten 2019. Nytt avtal för telefoni- och kommunikationslösning väntas tecknas under 2020. Nuvarande avtal löper ut i mitten av 2020.

Under hösten 2019 har förbundets kvalitetsarbete fortgått i enlighet med FR2000. Då arbetet har varit avsevärt mer omfattande än förväntat och förbundets kvalitetsambitioner är höga, har kvalitetsarbetet tillåtits få ta tid. Ambitionen är nu att certifiera förbundet under 2020. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortgår och genomsyrar hela organisationen.

Förbundet kommer under 2020 börja använda ett nytt digitalt, AI-uppbyggt, arbetsmiljöverktyg, som möjliggör att löpande mäta hur organisationen mår i syfte att maximera engagemanget på arbetsplatsen. Detta verktyg kommer även att årligen kunna mäta HME, det vill säga hållbart medarbetarengagemang, vilket tidigare mättes genom en traditionell medarbetarenkät vartannat år.

Utveckling av verksamheten över tid Utvecklingen av flyktingsituationen i världen är svår att förutse men behovet av tolk förväntas ändå inom de närmaste åren vara i likvärdig nivå med nuvarande behov. Språktolkens roll och utbudet av språktolktjänster förväntas dock förändras under de närmaste åren. Bland annat tros detta bero på regeringens tolkutredning och den allmänna politiska debatten om rättigheten till tolk, men också på de offentliga verksamheternas besparingskrav, det minskade intresset för tolkyrket och inte minst den digitala utvecklingen.

18 (30)

299 Förbundet arbetar redan idag med ökad digitalisering och utveckling av befintliga tolktjänster. Bland annat görs detta för att effektivare kunna nyttja den faktiska tolktiden men också utifrån såväl kostnadsmedvetenhet som miljöperspektiv. Under de närmaste åren förväntas förbundet komplettera sina nuvarande tolktjänster med mer digitala alternativ. Distanstolkning förväntas över tid i större utsträckning användas av förbundets kunder.

Förbundet bedriver utöver tolkförmedling även viss översättningsverksamhet. Då översättning inte är en del av förbundets uppdrag har denna verksamhet bedrivits i mycket ringa omfattning på grund av svårigheter med kvalitetssäkring. Verksamheten bedöms sedan ett år tillbaka kvalitativt stabil vilket innebär att målsättningen nu är att under närmaste åren utveckla verksamheten.

Ett nytt verksamhetssystem planeras att driftsättas under 2020 vilket medför en ökad digitalisering i förmedlingsarbetet. Detta kommer över tid förändra förmedlarrollen och kompetensbehovet i förbundet.

Förbundets investeringsverksamhet I maj 2019 skrevs avtal med ny leverantör för nytt verksamhetssystem. Investeringsbudgeten är 11 mkr och då driftsättning kommer ske under 2020 har inga avskrivningar skett under året.

I samband med att kansli och förmedlingsverksamheten i Göteborg i juni flyttade till nya mer ändamålsenliga lokaler gjordes en översyn av inventarierna. Större delen av kontorets inventarier återanvändes på förbundets olika kontor. Komplettering och anpassning skedde också av befintliga inventarier. Den nya utbildningssalen i Göteborg möblerades dock upp med nya inventarier. En ej budgeterad investering på 0,4 mkr har därmed gjorts och avskrivningarna påbörjades under september. Inventarierna skrivs av på fem år.

Ekonomi I enlighet med förbundsordningen ska förbundets årliga kostnader minst täckas av årets intäkter. Ett av de övergripande verksamhetsmålen är att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av tolktjänster och förbundets största kostnader är arvoden till tolkar kopplat till tolkuppdrag. Den totala kostnaden för arvoden och de totala intäkterna är beroende av hur många tolktjänster som utförs. Förbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen.

Tolkförmedling Väst har en checkkredit hos bank på 10 mkr.

Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 3 mkr.

Likviditet I samband med att direktionen godkände 2018 års årsredovisning beslutades också att en återbetalning till medlemmarna skulle ske. Beslutet innefattade även en höjning av lägsta nivå på eget kapital från 20 mkr till 22 mkr samt en utbetalning på 4 676 tkr. Förbundet har haft en god likviditet under hela 2019 och den checkkredit som finns på 10 mkr har inte nyttjats.

Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kort- och i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt.

19 (30)

300

Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning:

• Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat • Checkkrediten ska ej nyttjas Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat och likviditeten har varit god vilket innebär att checkkrediten inte nyttjats.

Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Sedan start har förbundet byggt upp ett stabilt eget kapital. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är förbundets likvida medel.

Sedan driftstarten 2013 har likviditeten varit god och alla investeringar har klarats med egna medel. Det överskott som genererats i förbundet gör att den ekonomiska ställningen är god.

Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Budget 2019 är planerad utifrån rådande förutsättningar våren 2018 samt utfallet av 2017. Budgeten är därefter lagd utifrån medlemmarnas beräknade behov om 345 000 uppdrag samt att förbundet skulle nå ett nollresultat. För en budget i balans bedömdes en prishöjning på 2,5 % nödvändig.

Utfall Efterfrågan av tolktjänster var något högre än budgeterat. Utfallet blev drygt 347 000 uppdrag, vilket är ca 2 000 fler uppdrag än budgeterat. Att medlemmarna under året i större utsträckning lojalt köpt tolktjänster från förbundet bedöms vara den största anledningen till det positiva utfallet. Resultatet för 2019 blev knappt 5,9 mkr att jämföra med budgeterat nollresultat.

Försäljningsintäkter och kostnader för uppdragstagare är de utfall som har störst avvikelse mot budget. Detta är bland annat ett resultat av fler utförda tolkuppdrag samt att andelen uppdrag som utfördes av tolkar på en såväl högre arvodes- som prisnivå har ökat ytterligare jämfört med föregående år.

Då intresset och engagemanget från medlemsorganisationernas politiska representanter är stort för förbundet närvarar ofta såväl ledamot som ersättare på förbundets direktionsmöten. Detta har resulterat i att kostnaderna för direktionen är högre än budgeterat. Utfallet för personalkostnaderna är däremot lägre än budgeterat och främst beror avvikelsen på att förbundet haft en lägre bemanning under året. Återbesättning av vakanta tjänster har skett med viss restriktivitet i avvaktan på införande av nytt verksamhetssystem.

Förbundets utfall för tolkutbildning är drygt 800 000 kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på minskat utbildningsbehov då redan utbildade tolkar söker sig till förbundet och att färre potentiella tolkaspiranter med tillräcklig kompetens generellt söker sig till yrket. Bemanningen har

20 (30)

301 också varit kraftigt reducerad i teamet som arbetar med rekrytering och utbildning av tolkar i förbundet.

De tidigare kontoren i Trollhättan och Uddevalla har slagits samman och återfinns numera i en gemensam lokal i Trollhättan. Kontoret i Göteborg, som innefattar såväl förbundets kansli som den största förmedlingsverksamheten, har flyttat till mer ändamålsenliga lokaler. Detta har resulterat i en ökad hyra och därmed en planerad budgetavvikelse kopplat till förbundets lokalkostnader.

Utfallet kopplat till IT-kostnader blev högre än budgeterat. Avvikelsen beror på det fördyrade avtalet med nuvarande leverantör av verksamhetssystem.

Även kostnader kopplat till konsulttjänster avviker mot budget. Dessa är bland annat relaterade till konsultarvode avseende överklagan och införande av nytt verksamhetssystem. Framtagande av förbundets nya tillgänglighetsanpassade webbplats har också medfört konsultkostnader som påverkat budgetavvikelsen. Ytterligare en del av avvikelsen förklaras genom att en arbetsmiljörelaterad insats för samtliga medarbetare i förbundet genomfördes under våren.

Driftsättningen för nytt verksamhetssystem har på grund av den utdragna upphandlingsprocessen ej skett enligt plan under 2019. Driftsättningen är därmed framflyttad till våren 2020. Avskrivningar kopplat till investering av nytt verksamhetssystem har därför uteblivit under 2019 vilket resulterar i en budgetavvikelse. Avskrivningar för ej budgeterat möbelinköp i samband med nya lokaler har däremot belastat budgeten för avskrivningar med 24 tkr.

INTÄKTER Utfall 2019 Budget 2019

Förmedlingstjänster 219 946 205 448 Övriga intäkter 424 Summering 220 370 205 448 KOSTNADER Direktionskostnader 1 053 975 Personalkostnader 29 525 30 851 Arvoden och ersättningar tolkar 171 542 161 453 Tolkutbildning 755 1 600 Lokalkostnader 3 568 3 105 Hyra IT-utrustn, IT-program, licenser 3 529 3 200 Inventarier, förbrukningsmaterial 384 374 Administrativa, IT- konsulttjänster, jouravtal 4 092 3 350 Finansiella kostnader 55 540 Summering 214 503 205 448 RESULTAT 5 867 0 Tabell 5 Utfall mot budget 2019

21 (30)

302 Driftsredovisning Driftsredovisningen redovisas totalt för förbundet då styrningen av verksamhet sker på en total förbundsövergripande nivå. Kostnader kopplat till respektive verksamhetsort finns utfördelad, dock ligger de övergripande kostnaderna budgeterat centralt.

Balanskrav utifrån årsresultat Balanskravet uppfylls 2019. Inga underskott finns att återställa från tidigare år.

22 (30)

303 Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet.

Resultaträkning Belopp i tkr Not 2019-01-01 2018-01-01 2019-12-31 2018-12-31

Verksamhetens intäkter 1 220 370 203 940 Verksamhetens kostnader 2 -214 448 -198 506 Avskrivningar 3 -24 -104

Verksamhetens nettokostnader 5 898 5 330

Finansiella intäkter 4 7 2 Finansiella kostnader 5 -38 -37

Resultat före extraordinära poster 5 867 5 295

Extraordinära poster 0 0

Årets resultat 5 867 5 295

23 (30)

304 Balanskravsavstämning Belopp i tkr 2019 2018 2017

Årets resultat enligt resultaträkningen 5 867 5 295 79

Minus samtliga realisationsvinster/förluster 0 0 0 Plus sänkning av diskonteringsränta 0 0 0 Plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0 0 0 Plus orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 5 867 5 295 79

Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0

Årets balanskravsresultat 5 867 5 295 79 Balanskravsresultat att reglera 0 0 0

Budgetomslutning Verksamhetens kostnader 214 448 198 506 186 538 Personal- och direktionskostnader, inkl sociala avgifter 30 578 30 526 28 201 Arvoden och ersättningar till tolkar, inkl sociala avgifter 171 542 156 205 148 092 Nettoinvesteringar 3 031 0 0 Likvida medel 31/12 respektive år 18 273 17 584 12 565

Resultat Årets resultat 5 867 5 295 79 Ingående Eget kapital 29 455 24 160 24 081

Nyckeltal Kassalikviditet 188 % 191 % 176 % Soliditet 49 % 48 % 43 %

24 (30)

305 Balansräkning Belopp i tkr Not 2019-12-31 2018-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Immateriell anläggningstillgång 6 2 671 0 Inventarier 7 336 0 Summa anläggningstillgångar 3 007 0

Omsättningstillgångar Fordringar 8 41 160 43 977 Likvida medel 9 18 273 17 584 Summa omsättningstillgångar 59 433 61 561

Summa tillgångar 62 440 61 561

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital Eget kapital 10 22 000 21 381 Andelskapital, medlemskommuner 10 & 12 2 997 2 779 Årets/periodens resultat 10 5 867 5 295 Summa eget kapital 30 864 29 455

Skulder Kortfristiga skulder 11 31 576 32 106 Summa skulder 31 576 32 106

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 62 440 61 561

25 (30)

306 Kassaflödesanalys Belopp i tkr 2019-01-01 2018-01-01 2019-12-31 2018-12-31 Not Den löpande verksamheten Årets resultat 10 5 867 5 295 Justering för av- och nedskrivning 3 24 104

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 5 891 5 399

Minskning kortfristiga fordringar 2 817 -1 010

Minskning kortfristiga skulder -530 630

Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 178 5 019

Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i anläggningstillgångar 6 & 7 -3 031 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 031 0

Finansieringsverksamheten Andelskapital 12 218 0 Återbetalning av Eget Kapital 10 -4 676 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 458 0

Årets kassaflöde 689 5 019

Likvida medel vid årets början 17 584 12 565 Likvida medel vid årets slut 18 273 17 584

Redovisningsprinciper Årsredovisningen har från och med 2019 upprättats i enlighet med Lag om Kommunal Bokföring och Redovisning, LKBR. Ingående balanser har inte behövt justerats till följd av införandet av LKBR. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts och har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år.

26 (30)

307 Noter Belopp i tkr 2019-01-01 2018-01-01 2019-12-31 2018-12-31 Not

1 Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster 219 946 203 744 Övriga intäkter 424 196 Summa 220 370 203 940

2 Verksamhetens kostnader Direktionskostnader 784 575 Sociala avgifter direktion 269 192 Personalkostnader 22 713 22 673 Sociala avgifter personal 6 812 7 086 Arvoden och ersättning tolkar 141 236 127 937 Sociala avgifter tolkar 30 306 28 268 Tolkutbildning 755 1 244 Lokalkostnader 3 568 2 966 Dator/IT/telefoni/post 3 529 3 174 Inventarier, förbrukningsmaterial 384 675 Administrativa- och konsulttjänster 4 092 3 716 Summa 214 448 198 506

3 Avskrivningar Inventarier 24 104 Summa 24 104

4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 7 2 Summa 7 2

5 Finansiella kostnader Räntekostnad 1 1 Övriga finansiella kostnader 37 36 Summa 38 37

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma.

Anläggningstillgångar 6 Immateriella anläggningstillgångar Pågående investeringar - Nytt verksamhetssystem. Pågående investering under hösten 2019 2 671 0 och våren 2020 med beräknad driftstart maj 2020 Summa 2 671 0

7 Inventarier

27 (30)

308 Anskaffningsvärde 1 241 1 241 Ackumulerade avskrivningar -1 241 -1 137 Årets investering 360 Årets avskrivning -24 -104 Utgående bokfört värde 336 0

8 Fordringar Kundfordringar 25 217 23 602 Div. kortfristiga fordringar 10 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 933 20 375 Summa 41 160 43 977

9 Kassa och bank Bank 18 273 17 584 Summa 18 273 17 584

10 Allmänt eget kapital Balanserat resultat 26 676 21 381 Återbetalning av Eget kapital enligt direktionsbeslut §363 -4 676 0 Andelskapital, medlemskommuner 2 997 2 779 Årets/periodens resultat 5 867 5 295 Summa 30 864 29 455

11 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 622 1 768 Moms 8 369 7 787 Personalens skatter och avgifter 3 402 3 228 Skulder till anställda 0 1 Upplupna semesterlöner 882 983 Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter 9 560 11 823 Övriga upplupna kostnader 5 741 6 516 Summa 31 576 32 106

En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december 2019.

12 Andelskapital Årets förändring av andelskapital 218 0 Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare 2019 tillkom 12 nya medlemskommuner Summa 218 0

28 (30)

309

Tolkförmedling Väst, Göteborg 2020-03-27

Åke Björk Christina Abrahamsson Ordförande Vice ordförande

29 (30)

310

Tolkar med kvalitet

www.tolkformedlingvast.se

30 (30)

311 Dnr 20/0011-3

312 313 314 315

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 117 Årsredovisning Tösslandagården 2019 Dnr KS 2020/175

Sammanfattning En årsredovisning har upprättats för Stiftelsen Tösslandagården 2019.

Stiftelsens ändamål är att förvalta, vårda och bevara Tösslandagården och dess samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten samt i övrigt bedriva kulturminnesvård och museal och annan därmed förenlig verksamhet.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 77 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Årsredovisning för stiftelsen Tösslandagården 2019

Ekonomiska konsekvenser Årets resultat uppgår till 39 205 kr och balanseras i ny räkning.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisningen 2019 för Stiftelsen Tösslandagården.

316 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/175

Årsredovisning Stiftelsen Tösslandagården 2019

Dnr KS 2020/175

Sammanfattning En årsredovisning har upprättats för Stiftelsen Tösslandagården 2019

Bakgrund Stiftelsens ändamål är att förvalta, vårda och bevara Tösslandagården och dess samlingar och hålla dem tillgängliga för allmänheten samt i övrigt bedriva kulturminnesvård och museal och annan därmed förenlig verksamhet.

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Årsredovisning för stiftelsen Tösslandagården 2019

Ekonomiska konsekvenser Årets resultat uppgår till 39 205 kr och balanseras i ny räkning.

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisningen 2019 för Stiftelsen Tösslandagården.

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till Stiftelsens Tösslandagården Ekonomiavdelningen

Beslutet skickas för kännedom till Här skriver du vilka som ska ha beslutet för kännedom

317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 118 Årsredovisning Oscar Anderssons Donationsfond 2019 Dnr KS 2020/192

Sammanfattning En årsredovisning för 2019 har upprättats för Stiftelsen Oskar Anderssons Donationsfond.

Stiftelsens ändamål är att avkastningen ska gå till välgörande ändamål. Vid utdelning skall i första hand mindre bönder norr om kyrkan (Hjärtum) ihågkommas. Testators gravplats hålles alltid i värdigt skick.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 78 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Årsredovisning 2019, Stiftelsen Oskar Anderssons donationsfond

Ekonomiska konsekvenser Under 2019 har utdelning skett med 110 tkr. Utdelningen har gått till: Pilgårdens frivilliga samordningsgrupp, Utby-Vesten byalagsförening, Projekt Hjärtum Storywalk, Askeröd byalag ideell förening och välkomstbroschyr.

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisningen 2019 för Stiftelsen Oskar Anderssons Donationsfond

328 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/192

Årsredovisning 2019 Stiftelsen Oskar Anderssons donationsfond

Dnr KS 2020/192

Sammanfattning En årsredovisning för 2019 har upprättats för Stiftelsen Oskar Anderssons Donationsfond.

Bakgrund Stiftelsens ändamål är att avkastningen ska gå till välgörande ändamål. Vid utdelning skall i första hand mindre bönder norr om kyrkan (Hjärtum) ihågkommas. Testators gravplats hålles alltid i värdigt skick

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07 Årsredovisning 2019, Stiftelsen Oskar Anderssons donationsfond

Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisningen 2019 för Stiftelsen Oskar Anderssons Donationsfond

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till

329

Stiftelsens Oskar Anderssons Donationsfond Ekonomiavdelningen

Beslutet skickas för kännedom till Här skriver du vilka som ska ha beslutet för kännedom

sid 2/2 330 331 332 333 334 335 336 337 338

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 119 Fastställande av borgensavgift för AB EdetHus 2020 Dnr KS 2020/193

Sammanfattning Lilla Edets kommun står som garant för AB EdetHus lån. För borgensåtagandet gäller att bolaget ska betala de avgifter och uppfylla de övriga villkor som anges i ägardirektiven. . Detta görs som ersättning för att kommunen står för en generell borgen för bolagets lån och även därigenom skapar möjlighet för bolaget att låna till mer förmånliga villkor än vad som annars varit möjligt. Borgensram och borgensavgift beslutas årligen av kommunfullmäktige. 2013-11-20/§ 57 höjde Lilla Edets kommun borgensavgiften från 0,25 procent till 0,70 procent av det upplånade kapitalet som kommunen går i borgen för. För 2016 fastställde kommunfullmäktige borgensavgiften till 0,45 procent. För 2017, 2018 och 2019 har borgensavgiften varit oförändrad.

För 2020 föreslås borgensavgiften vara oförändrad och fastställas till 0,45 procent.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 79 Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07

Ekonomiska konsekvenser AB Edethus betalar en avgift på 0,45 procent av den upplånade volymen i bokslutet 2019 till kommunen

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer borgensavgiften 2020 för AB EdetHus till 0,45 procent av det upplånade belopp som bolaget har och Lilla Edets kommun har gått i borgen för. Borgensavgiften baserar sig på den upplånade volymen i bokslut för 2019.

339 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-07 KS 2020/193

Fastställande av borgensavgift för AB Edethus 2020

Dnr KS 2020/193

För 2020 föreslås borgensavgiften vara oförändrad och fastställas till 0,45 procent.

Bakgrund

Reglerna om att en kommuns lån till, eller borgen för, ett kommunalt aktiebolag måste vara affärsmässigt betingat, grundar sig på EU:s statsstödsregler. EU:s statsstödsregler omfattar all verksamhet som bedrivs av kommunala företag på en konkurrensutsatt marknad. Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna eller ge en ekonomisk fördel för visst företag eller viss produktion.

Om borgensavgiften sätts för lågt riskerar detta att klassas som otillåtet statsstöd. Bevisbördan för att kraven inte ställs för lågt ligger på kommunen.

Kravet på marknadsmässighet innebär även en gräns för hur hög borgensavgiften kan var i syfte att förhindra otillåten värdeöverföring från bolaget till kommunen.

Bedömning är att AB EdetHus verksamhet bedrivs i konkurrens och därmed omfattas utlåning och borgen till bolaget av statsstödsreglerna. Utgångspunkten är att borgensavgiften inte ska bryta mot EU-lagstiftningen, Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag eller Kommunallagen. Enligt EU-lagstiftningen ska borgensavgiften bedömas och fastställas med utgångspunkt från varje enskilt kommunalt bolag och inte utifrån en enda nivå för samtliga kommunala bolag.

340

Kommunledningsförvaltningen har för 2020, med utgångspunkt till ränteläget på marknaden gjort bedömningen att nivån på borgensavgiften ska vara oförändrad på 0,45 procent

Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-07

Ekonomiska konsekvenser AB Edethus betalar en avgift på 0,45 procent av den upplånade volymen i bokslutet 2019 till kommunen

Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer borgensavgiften 2020 för AB EdetHus till 0,45 procent av det upplånade belopp som bolaget har och Lilla Edets kommun har gått i borgen för. Borgensavgiften baserar sig på den upplånade volymen i bokslut för 2019.

Jörgen Karlsson Ekonomichef [email protected] 0520-659579

Beslut expedieras till AB EdetHus Ekonomiavdelningen

sid 2/2 341

Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02

§ 121 Revidering av Biblioteksplan 2020 Dnr KS 2020/115

Sammanfattning Den gällande biblioteksplanen reviderades senast 2017 och i den framgår det att planen ska revideras varje mandatperiod. Föreslagna revidering är inte omfattande utan handlar i huvudsak om datumsättning och vissa textändringar (markerade i rött är tillkommande och överstruken text).

En mer omfattande omarbetning av biblioteksplanen planeras genomföras under 2020 med stöd av Förvaltningen för kulturutveckling (fd Kultur i Väst).

Lilla Edets kommuns biblioteksplan omfattar såväl folkbiblioteken som skolbiblioteken.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2020-03-03 § 23 och utbildningsnämnden 2020- 04-23 § 46 föreslå kommunfullmäktige godkänna revideringen av biblioteksplan 2020.

Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2020-05-19 § 68 Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad 2020-05-05 Förslag till biblioteksplan, daterad 2020-03-01 Utbildningsnämndens protokoll 2020-04-23 § 46 Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2020-03-03 § 23

Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Biblioteksplan Lilla Edets kommun 2020.

342 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-05 KS 2020/115

Revidering av biblioteksplanen för Lilla Edets kommun

Dnr KS 2020/115

En mer omfattande omarbetning av biblioteksplanen planeras genomföras under 2020 med stöd av Förvaltningen för kulturutveckling (fd Kultur i Väst).

Lilla Edets kommuns biblioteksplan omfattar såväl folkbiblioteken som skolbiblioteken.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2020-03-03 § 23 och utbildningsnämnden 2020- 04-23 § 46 föreslå kommunfullmäktige godkänna revideringen av biblioteksplan 2020.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativ chef, daterad 2020-05-05 Förslag till biblioteksplan, daterad 2020-03-01 Utbildningsnämndens protokoll 2020-04-23 § 46 Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2020-03-03 § 23

Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Biblioteksplan Lilla Edets kommun 2020.

Maria Olegård Administrativ chef [email protected] 0520-659512

343

Biblioteksplan Lilla Edets kommun 2020-03-01

Biblioteksplan Lilla Edets kommun 1. Inledning Enligt 17 § i Bibliotekslagen, ska kommuner ”… anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.”. Biblioteksplanen för Lilla Edets kommun är ett strategiskt dokument som beskriver inriktning för verksamheten. Revidering görs andra året i varje mandatperiod. Planen ska årligen följas upp av kultur- och fritidsnämnden.

2. Syfte Syftet med biblioteksplanen för Lilla Edets kommun är:  Att fastslå en plan för biblioteksverksamheten i Lilla Edets kommun.  Att ge medborgarna möjlighet att förstå och påverka verksamheten.

3. Målområden Biblioteksverksamheten i Lilla Edets kommun ska bedriva sin verksamhet utifrån följande målområden.

3.1. Demokratiska värderingar Folkbiblioteket i Lilla Edets kommun ska verka för att erbjuda medborgarna ett ”Samhällets vardagsrum”, fri från anmodan från bland annat politiska och religiösa samfund samt kommersiella verksamheter.

All personal på biblioteket och alla som besöker biblioteket skall bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion, sexuell läggning eller etnicitet.

Medborgarna i Lilla Edets kommun ska tydligt uppmärksammas på möjligheten att tycka till, påverka och vara delaktiga i folkbibliotekets verksamhet och utbud.

3.2. Biblioteket som mötesplats Biblioteket ska vara en fri och öppen mötesplats för alla och därmed främja kontakten mellan människor. Bibliotekets personal ska vara serviceinriktad, professionell och tillmötesgående. Mötet med besökaren ska stå i fokus.

Biblioteket ska erbjuda ett varierat programutbud med både kulturverksamhet som ger besökaren lustfyllda upplevelser, och aktiviteter som ger besökaren ny kunskap och insikt.

För att på ett bättre sätt skapa efterfrågade aktiviteter och attrahera nya målgrupper till biblioteket ska möjligheten till samarbeten med först och främst närliggande verksamheter kontinuerligt beaktas. För huvudbiblioteket avses samarbeten med Musikskola Kulturskola och Folkets hus, vilka tillsammans med biblioteket skapar känslan av kommunens kulturarena. För Lödösefilialen avses samarbeten med Lödöse museum som ska ta till vara på de unika förutsättningar som denna samverkan ger. Utöver nämnda samarbeten ska biblioteket även vara lyhört för att skapa attraktiva mötesplatser gemensamt med andra externa aktörer.

344 Utifrån dialog med medborgarna ska det ske en ständigt pågående översyn och förbättring av lokalernas utnyttjande.

3.3 Samarbete folkbibliotek- skolbibliotek Folkbiblioteken och skolbiblioteken ska ha ett nära samarbete. Folkbiblioteken och skolbiblioteken ska komplettera varandra i syfte att både höja utbildningsnivån i kommunen och elevernas måluppfyllelse. Biblioteken kan bidra med kunskaper i informationssökning och källkritik, traditionell bibliotekskunskap samt bokprat. I avvaktan på att kommunens skolbibliotek utvecklas och görs tillgänglig för alla grundskolans elever tillhandahåller folkbiblioteket kompletterande bibliotekstjänster.

3.4 Kunskapsfrämjande: medietillgång och programverksamhet Biblioteket ska utifrån ett aktuellt och attraktivt mediebestånd och aktivitetsprogram skapa möjligheter att utveckla kunskaper, kreativitet, nya tankar och förhållningssätt. Biblioteket ska verka för att främja läsningen samt lusten och glädjen att läsa vilket innebär att det ska finnas ett varierat utbud av litteratur.

För de lokala mediesamlingarna ska noll-tillväxt eftersträvas, dvs. att nyförvärv och gallring samarbetas på ett sätt så att inaktuella eller ej efterfrågade medier gallras i samma takt som nytt material införskaffas.

Möjligheten att nyttja det mediebestånd som finns inom ramen för samarbetet Bibliotek i Väst ska lyftas fram för att ses som en del av ett gemensamt bestånd. Tillvägagångssättet ska i möjligaste mån förtydligas och förenklas.

Med programverksamheten avses ett program av aktiviteter som dels bidrar till att skapa en öppen mötesplats, dels ger medborgaren möjlighet att ta till sig ny kunskap. Biblioteket ska uppmuntra delaktighet i skapandet av dessa aktiviteter, både vad gäller enskilda individer och organisationer, så som föreningar och studieförbund.

3.5 Prioriterade grupper och tillgänglighet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla och anpassade till användarnas behov. Särskild vikt ska dock läggas vid att tillgängliggöra bibliotekets utbud till följande, enligt bibliotekslagen, prioriterade grupper: - personer med funktionsnedsättning - de nationella minoriteterna - personer som har annat modersmål än svenska - barn och ungdomar

Hänsyn till de prioriterade grupperna ska genomsyra bibliotekets verksamhet i stort.

Lokalerna ska vara tillgänglighetsinventerade med hjälp av regionala och nationella föreskrifter och råd om tillgänglighetsanpassning.

Öppettider ska ändras i så liten utsträckning som möjligt för att skapa kontinuitet för medborgarna. En medborgardialog bör dock regelbundet föras vad gäller öppettidernas lämplighet.

Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp, inte bara enligt bibliotekslagen, utan även i kommunens övriga styrdokument. Verksamhet mot barn och ungdomar ska därför vara den enskilt viktigaste målgruppen, både vad gäller medieutbud och programverksamhet.

345 En kartläggning vad gäller behoven för personer med annat modersmål än svenska ska genomföras och regelbundet uppdateras för att kunna erbjuda media och aktiviteter för relevanta språkgrupper. Finska är i skrivande stund det absolut största minoritetsspråket i Lilla Edets kommun. Ett tätare samarbete med kommunens finska föreningar är eftersträvansvärt. Bibliotekspersonalen ska vara särskilt lyhörd för utveckling av anpassade medier. Med anpassade medier avses medier för personer med olika former av läshinder.

3.6 Digital utveckling Folkbiblioteken är under förändring och har på senare tid ställts inför att behöva anpassa sin verksamhet mot nya mönster i samhället, inte minst vad gäller ny teknik. För folkbiblioteket i Lilla Edets kommun ska följande beaktas vad gäller utveckling av ny teknik: tillgängliggörandet av litteratur, möjligheterna att serva och bemöta medborgarna i det dagliga arbetet samt information mot invånarna om aktuell verksamhet.

Biblioteket ska prioritera digital utveckling mot de prioriterade målgrupperna och utveckling ska ske utifrån medborgardialog och tillsammans med de tänkta målgrupperna.

Personalen på folkbiblioteket ska vara trygga i att förmedla kunskap till besökare på området medie- och informationskunnighet (MIK). Statens medieråd definierar MIK som förmågan att ”… finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna kommunicera och skapa innehåll i digitala medier”.

Med hjälp av kommunikation via digitala tjänster, så som sociala medier, ska medborgarna få ökad kännedom om bibliotekets verksamhet.

3.7 Skolbibliotek Skolbiblioteken är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Skolbiblioteken kan utformas på olika sätt och det är skolans huvudman tillsammans med skolans rektor som ansvarar för att eleverna får tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt MIK såsom källkritik, informationssökning och nätetik. samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Skolbiblioteket ska omfatta skolenhetens samtliga ämnen och årskurser och vara en del i den pedagogiska verksamheten med fokus på barnens lärande och utveckling.

Det ska finnas skolbibliotek på Lilla Edets kommuns samtliga grundskolor. Samtliga bibliotek ska ständigt vara under utveckling, vilket ska ske inom ramen för huvudmannens och skolenhetens systematiska kvalitetsarbete.

Det ska finnas ett upparbetat och nära samarbete mellan kommunens skolbibliotek och folkbiblioteket. Folkbiblioteket och skolbiblioteken ska ha ett nära samarbete.

Beståndet av media och litteratur på respektive skolbibliotek ska utgå från målgruppen och bör därför vara olika på olika skolor. Skolbiblioteket ska utgöra en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja stöda elevernas lärande.

På varje skolenhet i Lilla Edets kommun ska det finnas skolbibliotekarie eller personal med motsvarande kompetens det finnas personal med riktad kompetens för att tillsammans med övriga pedagoger arbeta med språkutvecklande arbetssätt.

346 Särskild uppmärksamhet ska riktas till elever med funktionsnedsättning och skolbiblioteken ska bland annat erbjuda litteratur utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Skolbiblioteken ska även ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska.

347

Utbildningsnämnden protokoll 2020-04-23

§ 46 Biblioteksplan 2020 Dnr UN 2020/57

Lilla Edets kommuns biblioteksplan omfattar såväl folkbiblioteken som skolbiblioteken. Som ansvarig nämnd för skolbiblioteksverksamheten behöver Utbildningsnämnden yttra sig gällande förslaget till reviderad biblioteksplan. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att godkänna revideringen av biblioteksplan 2020, samt föreslår Utbildningsnämnden att anta reviderad biblioteksplan 2020.

En mer omfattande omarbetning av biblioteksplanen planeras genomföras under 2020 med stöd av Förvaltningen för kulturutveckling (fd Kultur i Väst).

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-03-16 Biblioteksplan 2020

Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser

Sociala konsekvenser Inga sociala konsekvenser av beslutet. Beslutet fastställer den inriktning som skolförordningar anger och det arbete som pågår i skolbiblioteken. Inriktningen är att alla barn ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, genom sin skolgång.

Beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna revideringen av biblioteksplan 2020.

Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Eva Lejdbrandt, verksamhetschef Christina Hurtig, bibliotekschef Erika Alsin, skolbibliotekarie Carina Andersson, ordförande kultur- och fritidsnämnden

348

Kultur- och fritidsnämnden protokoll 2020-03-03

§ 23 Biblioteksplan 2020 Dnr KFN 2020/26

Sammanfattning Den gällande biblioteksplanen reviderades senast 2017 och i den framgår det att planen ska revideras varje mandatperiod. Föreslagna revidering är inte omfattande ut handlar i huvudsak om datumsättning och vissa textändringar (markerade i rött är tillkommande och överstruken text).

En mer omfattande omarbetning av biblioteksplanen planeras genomföras under 2020 med stöd av Förvaltningen för kulturutveckling (fd Kultur i Väst).

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2020-02-13 Biblioteksplan 2020

Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser.

Yrkande Martin Rapp (S) yrkar att

1. Beslutsformuleringen ändras till kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna revideringen av biblioteksplan 2020.

2. Kultur och fritidsnämnden föreslår utbildningsnämnden att anta reviderad biblioteksplan 2020

Beslutsgång Ordförande ställer frågan till nämnden om man bifaller eller avslår Martin Rapps (S) yrkanden och finner att kultur- och fritidsnämnden bifaller Martin Rapps (S) förslag.

Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att godkänna revideringen av biblioteksplan 2020

2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår utbildningsnämnden att anta reviderad biblioteksplan 2020

349

Kultur- och fritidsnämnden protokoll 2020-03-03

Ordförande Carina Andersson (C) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv.

Beslutet expedieras till Christina Hurtig, bibliotekschef Eva Sorvari, administratör Leif Gardtman, förvaltningschef Ingela Flodin, nämndsamordnare Kommunfullmäktige

350

Öppna förskolans verksamhet och att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Mina frågor till Utbildningsnämndens ordförande Anna Chorell (M) är därför följande

•

Frej Dristig (SD) 351 Svar på interpellation från Frej Dristig (SD) om ”Öppna förskolans verksamhet och att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer”

Anser Anna Chorell (M) att det är förenligt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att öppna förskolan har allmänna sammankomster, med risk att sprida covid-19? Öppna förskolan utgör en viktig del av kommunens verksamhet och är en träffpunkt för hemmavarande småbarnsföräldrar. Enligt Skolverkets allmänna råd 2000:1 så bör barn i förskoleåldern som inte har plats i förskola ha tillgång till öppen förskola. Barnen ges här möjlighet att träffa andra barn, delta i pedagogisk gruppverksamhet samtidigt som den utgör en viktig del för vuxenkontakt för vårdnadshavare där vårdnadshavare vid behov har möjlighet att få råd, tips och stöd. Öppethållandet av öppna förskolan är av stor betydelse men måste förstås vägas mot risken att exempelvis sprida covid-19. Öppna förskolan har under våren haft sin verksamhet förlagd utomhus. Sedan den 27 mars 2020 finns ett förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med mer än 50 personer. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för verksamheter är det dessutom verksamheternas ansvar att bland annat se till att tillräckligt avstånd kan hållas mellan individer. Vid en översyn hur andra kommuner i området har valt att göra så har Göteborg, Ale, Vänersborg, Härryda, Lerum, Öckerö och Kungälv beslutat att hålla öppna förskolan öppen men förlagd utomhus. Tre kommuner; Tjörn, Alingsås och Kungsbacka har valt att ha stängt. Kungsbackas öppna förskola har dock stängt på grund av brist på personal. Stenungsund kommun har öppet både inne och utomhus och Trollhättan har sin verksamhet förlagd utomhus när vädret tillåter men även öppet inomhus med ett begränsat antal besökare. Verksamheten på öppna förskolan har enligt mig bedrivits helt och hållet enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Personal från verksamheten har tillsett att riktlinjerna hålls bland annat att se till att det hålls ett behörigt avstånd mellan deltagarna och att verksamheten bedrivs utomhus. Deltagarantalet har följts upp genom närvarostatistik och den högsta beläggningen har vid ett tillfälle varit 12 barn och 8 vuxna. Medeltalet deltagande barn per öppethållande har varit 6,2 barn samt 4,0 vuxna. Med tanke på att öppethållandet har skett utomhus samt att det har varit fråga om ett mycket begränsat antal barn och vuxna som har vistats i verksamheten ser jag att Folkhälsomyndighetens allmänna råd har åtföljts. Avser Anna Chorell (M) att vidta några ytterligare åtgärder för att säkerställa att Folkhälsomyndighetens rekommendationer följs? Nej, verksamheten har vidtagit lämpliga åtgärder och eftersom Folkhälsomyndighetens allmänna råd har följts finns i nuläget inget behov av ytterligare åtgärder såvida inte läget eller råden förändras. Vems ansvar tycker Anna Chorell (M) att det är att Folkhälsomyndighetens riktmärke om att en armlängds avstånd hålls mellan barnen vid öppna förskolans verksamhet? Enligt Folkhälsomyndighetens råd är det alla och envars ansvar att se till att avstånd mellan individer hålls – således är det både verksamhetens och övriga deltagande vuxnas ansvar.

Anna Chorell (M) Ordförande utbildningsnämnden

352 From: Maria Olegård Sent: Fri, 22 May 2020 08:39:49 +0000 To: Kommunen Subject: Fwd: Int

Nytt ärende på mig.

Skickat från min iPhone

Vidarebefordrat brev:

Från: Mattias Ternehall Datum: 22 maj 2020 10:11:18 CEST Till: Maria Olegård Ämne: Int

353 354 Svar på interpellation från Mattias Ternehäll (-) om Lilla Edets kommuns hantering av Coronapandemin

Varför står du bakom beslutet att inte lämna ut uppgifter om smittade boende och antal smittade personer, på boende i Lilla Edets kommun till Ttela?

Lilla Edets kommun eftersträvar att vara så transparenta som möjligt men värnar samtidigt om våra brukares integritet och patientsekretess. I detta sammanhang är Lilla Edets kommun en liten kommun med få och små enheter vilket medför en stor risk att brukare kan identifieras. Därför redovisas inga detaljerade siffror för antalet smittade inom kommunala verksamheter. När vi fick in smitta i våra verksamheter redogjorde vi för detta direkt – dock utan att nämna namn på boenden och antalet. I de fall smitta förekommit på ett särskilt boende har berörda enheters brukare, anhöriga och personal informerats. Om antalet smittade skulle öka till en nivå som gör att patentsekretessen inte längre är hotad, om vi går ut med antal, kommer vi att göra det.

Varför bryter kommunen mot arbetsmiljölagen och underlåter att tillhandahålla smittskyddsutrustning, trots att det finns flera smittade inom kommunens verksamhet?

Lilla Edets kommun bryter inte mot arbetsmiljölagen. Kommunen tillhandahåller skyddsutrustning till vår personal och har, och har under hela pandemin haft, tillräckligt med skyddsutrustning. Om det saknas skyddsutrustning på något ställe är det av största vikt att det framkommer så att vi genast kan distribuera skyddsutrustning dit. Kommunen har dialogmöten med de fackliga organisationerna kontinuerligt för att hålla oss informerade om läget i verksamheterna.

Varför har det tagit så låg tid att få fram smittskyddsutrustning?

Trots en nationell brist på skyddsutrustning och att vi behövt använda andra kanaler än vi brukar för att genomföra beställningar, har vi haft tillräckligt med skyddsutrustning under hela corona- perioden.

Varför är Lilla Edet en av de sista kommunerna i vårt område att testa de anställda för Covid-19?

Västra Götalandsregionen styr i vilken ordning regionens kommuner ska införa egentester. Det görs utifrån en viss turordning, där de kommuner med högst andel smittade i befolkningen prioriteras. Lilla Edets kommun införde egentester tillsammans med flertalet kommuner inom Fyrbodalsområdet.

355