DOCSLIB.ORG

Kallelse KF 2020-06-15.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kallelse KF 2020-06-15.Pdf Kallelse Kommunfullmäktige Tid: måndag 15 juni 2020 kl. 18:00 Plats: Folkets hus, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4 Val av ny ledamot i kultur- och fritidsnämnden, 2020/20 ledamot i tekniska nämnden och nominering av nämndeman i Vänersborgs tingrätt samt hemställan till länsstyrelsen om ny sammanräkning i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna 5 Valärende 2020/20 6 Tertialrapport 1 2020 - Lilla Edets kommun 2020/191 Jörgen Karlsson, ekonomichef 7 Utökad pendelparkering Lödöse station 2020/185 8 Antagande av detaljplan för Lillmaden 5 2019/73 9 Strategi för ett giftfritt Lilla Edet 2019/345 10 Svar på motion med förslag om 2019/31 medborgarförslag och allmänhetens frågestund, en naturlig del i ett demokratiskt samhälle 11 Partiernas redovisning för utbetalning av 2020/144 partistöd 2019 12 Begäran om utökad budgetram för 2020/187 volymökningar i utbildningsnämnden 13 Årsredovisning 2019 för Södra Bohusläns 2020/101 räddningstjänstförbund 1 sid- 2 - 14 Hantering av budgetunderskott 2019 för Södra 2020/208 Bohusläns Räddningstjänstförbund, SBRF 15 Årsredovisning LEFAB 2019 2020/104 16 Årsredovisning Samordningsförbundet 2020/176 Trollhättan Lilla Edet och Grästorp 2019 17 Årsredovisning 2019 för Tolkförmedling Väst 2020/158 18 Årsredovisning Tösslandagården 2019 2020/175 19 Årsredovisning Oscar Anderssons 2020/192 Donationsfond 2019 20 Fastställande av borgensavgift för AB EdetHus 2020/193 2020 21 Revidering av Biblioteksplan 2020 2020/115 22 Interpellation till utbildningsnämndens 2020/170 ordförande om öppna förskolans verksamhet och att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer 23 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande 2020/198 om Lilla Edets kommuns hantering av Coronapandemin Eva Lejdbrandt (L) Ordförande sid 2/2 2 Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02 § 109 Tertialrapport 1 2020 - Lilla Edets kommun Dnr KS 2020/191 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2020. Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr i kommunen. Resultatet motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader (f år 2,0 procent). Prognosen för hela året beräknas till ett överskott motsvarande 20,3 mnkr vilket är 11,5 mnkr bättre än budgeterat och motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader. Enligt prognos kommer föregående års underskott på 16,4 mnkr kunna återställas i sin helhet under 2020. Soliditeten enligt balansräkningen har förbättrats från 19,1 procent vid helårsbokslutet till 21,5 procent per 2020-04-30. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser uppgår vid periodens utgång till -16,5 procent vilket är en förbättring med 4,4 procentenheter jämfört med utgången av 2019. Den förbättrade soliditeten beror på det positiva resultatet i kombination med att det egna kapitalet ökar något i förhållande till skulderna för perioden Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa och så ser även prognosen ut för 2020. Finansen prognostiserar ett överskott med 17,0 mnkr gentemot budget vilket gör att total budgetavvikelse för kommunen blir positiv och uppgår till 11,5 mnkr Totalt för kommunen pekar prognosen på ett positivt årsresultat på 20 mnkr vilket är 11 mnkr bättre än budgeterat. I prognosen har medräknats intäkter från tomtförsäljning på 5 mnkr från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten exklusive exploateringsverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med -12 mnkr. Största avvikelsen, 16 mnkr, är hänförligt till utbildningsnämnden verksamhet, vilket beror på volymökningar inom grundskola, förskola och gymnasium. Kommunstyrelsen prognosticerar en positiv avvikelse på 8 mnkr inklusive tomtförsäljning, 3 mnkr exklusive tomtförsäljning Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr. Utgifterna består till största delen av investeringsprojekt inom VA-verksamheten samt väghållning. Det totala investeringsutrymmet 2020 fastställdes av kommunfullmäktige 2019-09-09 till 76,3 mnkr, och justerades genom en resultatöverföring till Kultur- och fritidsnämnden med 350 tkr, till 76,7 mnkr, av KSAU 2019-11-12. Kommunfullmäktige 3 Kommunstyrelsen protokoll 2020-06-02 reviderade därefter med anledning av den kraftigt försämrade likviditeten 2020-02-24 samt 2020-04-06 det ursprungliga investeringsutrymmet till 40,4 mnkr. Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under perioden trots att några av verksamhetsmålen inte har bedömts under perioden. Helårsprognosen är att god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas då båda de finansiella målen och delar av verksamhetsmålen bedöms kunna uppfyllas. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-29 Tertialrapport 1 2020, Lilla Edets kommun Ekonomiska konsekvenser En så kallad balanskravsutredning ska genomföras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen ska kommuner och regioner budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § Lagen om kommunal bokföring och redovisning är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt det negativa balanskravsresultatet ska regleras enligt 11 kap. 12 § kommunallagen. Prognostiserat balanskravsresultat för år 2020 uppgår till 20,3 mnkr vilket betyder att 2019 års balanskravsresultat kommer att kunna återställas under 2020. Tidigare avsättningar till resultatutjämningsreservfonden (RUR) uppgår till 12,1 mkr Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner tertialrapport 1 2020. 4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2020-05-29 KS 2020/191 Tertialrapport 1 2020 Lilla Edets kommun Dnr KS 2020/191 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2020. Periodens resultat uppgår till 20,5 mnkr i kommunen. Resultatet motsvarar 7,6 procent av verksamhetens nettokostnader (f år 2,0 procent). Prognosen för hela året beräknas till ett överskott motsvarande 20,3 mnkr vilket är 11,5 mnkr bättre än budgeterat och motsvarar 2,4 procent av verksamhetens nettokostnader. Enligt prognos kommer föregående års underskott på 16,4 mnkr kunna återställas i sin helhet under 2020. Soliditeten enligt balansräkningen har förbättrats från 19,1 procent vid helårsbokslutet till 21,5 procent per 2020-04-30. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser uppgår vid periodens utgång till -16,5 procent vilket är en förbättring med 4,4 procentenheter jämfört med utgången av 2019. Den förbättrade soliditeten beror på det positiva resultatet i kombination med att det egna kapitalet ökar något i förhållande till skulderna för perioden Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa och så ser även prognosen ut för 2020. Finansen prognostiserar ett överskott med 17,0 mnkr gentemot budget vilket gör att total budgetavvikelse för kommunen blir positiv och uppgår till 11,5 mnkr Totalt för kommunen pekar prognosen på ett positivt årsresultat på 20 mnkr vilket är 11 mnkr bättre än budgeterat. I prognosen har medräknats intäkter från tomtförsäljning på 5 mnkr från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten exklusive exploateringsverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med -12 mnkr. Största avvikelsen, 16 mnkr, är hänförligt till utbildningsnämnden verksamhet, vilket beror på volymökningar inom grundskola, förskola och gymnasium. Kommunstyrelsen prognosticerar en positiv avvikelse på 8 mnkr inklusive tomtförsäljning, 3 mnkr exklusive tomtförsäljning Periodens investeringar uppgår till 5,0 mnkr. Utgifterna består till största delen av investeringsprojekt inom VA-verksamheten samt väghållning. 5 Det totala investeringsutrymmet 2020 fastställdes av kommunfullmäktige 2019-09-09 till 76,3 mnkr, och justerades genom en resultatöverföring till Kultur- och fritidsnämnden med 350 tkr, till 76,7 mnkr, av KSAU 2019-11-12. Kommunfullmäktige reviderade därefter med anledning av den kraftigt försämrade likviditeten 2020-02-24 samt 2020-04-06 det ursprungliga investeringsutrymmet till 40,4 mnkr. Utifrån kommunfullmäktiges riktlinjer gör kommunstyrelsen bedömningen att god ekonomisk hushållning har uppnåtts under perioden trots att några av verksamhetsmålen inte har bedömts under perioden. Helårsprognosen är att god ekonomisk hushållning kommer att uppfyllas då båda de finansiella målen och delar av verksamhetsmålen bedöms kunna uppfyllas. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-05-29 Tertialrapport 1 2020, Lilla Edets kommun Ekonomiska konsekvenser En så kallad balanskravsutredning ska genomföras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. Enligt 8 kap. 4 § kommunallagen
Load more

Recommended publications
  • How Can Institutions Better Explain Political Trust Than Social Capital Does?
    How can institutions better explain political trust than social capital does? Ylva Noren Bretzer Department of Political Science University of Gothenburg Box 711 505 30 GOTHENBURG SWEDEN E-MAIL: [email protected] Prepared for delivery at the 2002 Annual Meeting of the American Political Science Association Meeting, August 29 - September 1. Copyright by the American Political Science Association. Ylva Noren Bretzer, University of Gothenburg ! APSA 2002 Abstract Sweden is an excellent environment to set out a test in: if there's any place we should find a relationship between political trust and social capital it would be here. Having had the last wars at the beginning of the 1800s, Sweden has been a very fertile ground for active popular movements and a vibrant civil society. The crucial question today is, whither there is a connection between lowered political trust in society and activities in these movements and associations. The article examines Robert D. Putnam's claim that social capital spurs the [political] trust in society, but also tests a counter claim. That is, only when we find trustworthy judicial institutions, practicing just and fair procedures, the citizens can relax and feel secure enough to devote time to develop networks of social capital and trust. The tests are carried out on basically three different levels: national, local and on aggregate municipal. The results are proving that in terms of interpersonal trust, Putnam is right. Persons having a higher trust in other people, are also more likely to carry higher political trust. In terms of associational membership and activism, social capital does not explain political trust.
    [Show full text]
  • International Rate Centers for Virtual Numbers
    8x8 International Virtual Numbers Country City Country Code City Code Country City Country Code City Code Argentina Bahia Blanca 54 291 Australia Brisbane North East 61 736 Argentina Buenos Aires 54 11 Australia Brisbane North/North West 61 735 Argentina Cordoba 54 351 Australia Brisbane South East 61 730 Argentina Glew 54 2224 Australia Brisbane West/South West 61 737 Argentina Jose C Paz 54 2320 Australia Canberra 61 261 Argentina La Plata 54 221 Australia Clayton 61 385 Argentina Mar Del Plata 54 223 Australia Cleveland 61 730 Argentina Mendoza 54 261 Australia Craigieburn 61 383 Argentina Moreno 54 237 Australia Croydon 61 382 Argentina Neuquen 54 299 Australia Dandenong 61 387 Argentina Parana 54 343 Australia Dural 61 284 Argentina Pilar 54 2322 Australia Eltham 61 384 Argentina Rosario 54 341 Australia Engadine 61 285 Argentina San Juan 54 264 Australia Fremantle 61 862 Argentina San Luis 54 2652 Australia Herne Hill 61 861 Argentina Santa Fe 54 342 Australia Ipswich 61 730 Argentina Tucuman 54 381 Australia Kalamunda 61 861 Australia Adelaide City Center 61 871 Australia Kalkallo 61 381 Australia Adelaide East 61 871 Australia Liverpool 61 281 Australia Adelaide North East 61 871 Australia Mclaren Vale 61 872 Australia Adelaide North West 61 871 Australia Melbourne City And South 61 386 Australia Adelaide South 61 871 Australia Melbourne East 61 388 Australia Adelaide West 61 871 Australia Melbourne North East 61 384 Australia Armadale 61 861 Australia Melbourne South East 61 385 Australia Avalon Beach 61 284 Australia Melbourne
    [Show full text]
  • "How Compe Ve Dialogue Will Take VGR Into the Future of Digital Pathology”
    "How compe**ve dialogue will take VGR into the future of Digital Pathology” 6 years into 20 minutes Mikael Wintell CMIO BFR/Patos Västra Götalandsregionen My goal with todays talk Our imaginaon is the only limit to what we can hope to have in the future & People are very open-minded about new things as long as they´re exactly like the old ones! Charles Frankling Keering (1876-1958) Avoid Agenda • Goal • Background • Why now • The choice, Compete4ve Dialogue • The process • Conclusion/Dialogue – Outcome (as of today) – Soluon? Västra Götalandsregionen • Bildades 1999 • Budget 2011: 42,3 miljarder kr • Över 50 000 anställda • 49 kommuner • Folkmängd: 1,5 miljoner • Avstånd nord-syd: 300 km • Avstånd öst-väst: 250 km Västra Götalandsregionen Bengtsfors Strömstad • 17 sjukhus Dals-Ed Åmål Bäckefors Gullspång • 29 röntgenavdelningar Tanum Mellerud • 5 externa leverantörer av radiologi Färgelanda Töreboda Munkedal MariestadKarlsborg • 4 patologi laboratorier Götene Sotenäs Uddevalla Lidköping Skövde Tibro – Vänersborg SU / SÄS / NU och SkaS ( Unilabs) Grästorp Skara Lysekil Trollhättan Vara Hjo • 130 vårdcentraler Orust Lilla Edet Essunga Falköping Tidaholm • 168 folktandvårdkliniker Tjörn Stenungsugn VårgårdaHerrljunga Ale Alingsås Kungälv Lerum Borås Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Göteborg Härryda Mölndal Skene Tranemo Svenljunga = sjukhus Goal • Op4mize the possibilies for the staff, meboxing • Informaon tranparenses, No informaon lock in, system independent • Go from New Public Management to Value based healthcare • Focus shi from system/equipment
    [Show full text]
  • The Spirit of Tif in Tranemo.Pdf
    THE SPIRIT OF TRANS IN FORM IN TRANEMO What´s happening outside the Trans in Form project? Staffan Arvegård 27.01.2012 What´s the spirit of Trans in Form? • Create the good life in rural areas in BSR • Stop the decrease of population • Increase attractivness, Interactive meeting places • Become better in what you are good at • Be innovative • Think outside the box • Communicate Trans in Form Project objectives •To raise awareness among policy makers and citizens about regional attractivness. • To elaborate a number of scenarios with focus on urban design and regional attractivness. • To create a number of marketing packages with new narratives for the regions. • To establish and publish a collection of selected highligts as a part of the new narratives and make them avaliable through the Internet as ”Roadmap to rural highligts in BSR”. • To develop action plans for facelifting town centers through investments. Other projects outside Trans in Form • Tranemodellen • Creative Rooms • The modern library • Nordic bicycle towns • Tourism strategy • Glass House • Global Festival • EU projects • New organisation Tranemodellen The Tranemodel A model for development of Tranemo municipality. The aim is to provide the inhabitants with tools to influence their lives, but also to enable their participance and opportunities to develop. • Interacitve meeting places • Creative rooms • Stimulate changes • Develop people, products and municipality • Synergy effects We want to establish We want to create a network creative rooms for between different rooms in individuals, groups, regions, contexts and companies and local countries with concrete and villages to help them create local project as a bas. their future.
    [Show full text]
  • Svenljunga Och Tranemo
    SVENLJUNGA OCH TRANEMO Mystik på Torpa stenhus, sidorna 12–16 www.svenljungatranemo.se 1 Välkommen till Svenljunga och Tranemo – det vi också kallar Kind I dessa trakter slogs svensken mot dansken om sin frihet och friheten är anledningen till att välja att vara just här. Här hittar du friheten att se solen gå ner längs din vandring utmed med Jälmån, friheten att låta kanoten glida fram i sjön Fegen eller friheten att kasta kläderna och bada ensam i en sjö. Friheten att enkelt och snabbt ta sig till Göteborg, västsveriges största stad, för att lika snabbt ha friheten att rymma därifrån, tillbaka till tystnaden, naturen och vattendragen. Här hittar du bekvämligheten, nära kontinenten och flygplatser, men ändå med avskildheten som gör att du kan känna dig totalt fri! Det är därför vi stannar här, vi Kindsbor. Här har vi möjligheterna till friheten och den välkomnar vi dig att uppleva hos oss. Kindsborna Mer information – scanna QR-koderna I broschyren hittar du QR-koder. Genom att scanna koderna kan du läsa mer information om varje besöksmål samt länkar till deras hemsidor, sociala medier och vägbeskrivningar. More information – scan the QR codes You can find the QR codes in the brochure. By scanning the codes, you can read more information about each destination and find links to their websites and social media. Weitere Informationen – QR-Code scannen In der Broschüre finden Sie einen QR-Code. Scannen Sie diesen, um weitere Informationen über die einzelnen Sehenswürdigkeiten zu erhalten, sowie Links zu den Webseiten, sozialen Medien, Weg- 2 beschreibungen. 3 Känn hettan från ugnen – bli glas- blåsare för en dag Ett upplevelsernas hus med glashytta, lets västgötaskogar och den glasintresserade Gustaf utställningar och barnaktiviteter hittar Ruthensparre, officer i Karl XII´s armé.
    [Show full text]
  • Finansiell Profil Grästorps Kommun 2013–2015 Innehåll
    Finansiell profil Grästorps kommun 2013–2015 Innehåll Inledning – syfte med rapporten ......................................3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län ............................................................4 Så tolkar du den finansiella profilen! ...............................17 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen ........................................18 Finansiell profil över kommunen 2013–2015 ..................19 Finansiella profiler 2015 ................................................24 Finansiella nyckeltal 2015 .............................................29 KFi Finansiell profil 2013–2015 2 Inledning – syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur de 55 kommunerna som ingår i Västra Götaland och Hallands län befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden 2013–2015. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sam- manfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länen och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns
    [Show full text]
  • Regional Avfallsplan Sjuhärad 2012 – 2020
    Regional Avfallsplan Sjuhärad 2012 – 2020 1 Regional Avfallsplan Sjuhärad 2012 – 2020 - Region Sjuhärad - HERRLJUNGA KOMMUN 2 Regional Avfallsplan Sjuhärad 2012 – 2020 Förord Hjärtligt välkommen till regional avfallsplan 2012 – 2020 för Region Sjuhärad. Framtagandet av denna gemensamma avfallsplan har skett i brett samarbete mellan regionens kommuner. Avfallsplanen ger en samlad information om avfallshanteringen i regionens kommuner och ska vara ett strategiskt dokument i det kommunala planeringsarbetet. Aktuella förhållanden rörande avfall i kommunerna beskrivs. Avfallsplanen ska öka samarbetet inom regionen och synergieffekter ska tas tillvara. Avfallsplanens mål och åtgärder ska bidra till uppfyllande av nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål. Denna regionala avfallsplan har arbetats fram i samförstånd mellan kommunerna och avsikten att lägga en grund för det gemensamma arbetet i regionen. Vår ambition är ett ökat samarbete i kommunerna och göra det enklare för regionens invånare att känna igen sig i de olika kommunerna. Tillsammans tar vi ett helhetsgrepp om avfallsströmmarna i region Sjuhärad med sikte på framtiden. Ansvariga avfallshandläggare i styrgruppen Jenny Forsberg Hans Skoglund Bollebygd Borås Mikael Johnsson Sanna Göransson Herrljunga Mark Fredrik Ekberg Annette Nilsson Svenljunga Tranemo Marie Ström Mikael Johnsson Ulricehamn Vårgårda 3 Regional Avfallsplan Sjuhärad 2012 – 2020 Sammanfattning Region Sjuhärad är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Denna avfallsplan
    [Show full text]
  • Mot En Hållbar Och Cirkulär Framtid – Gemensam Avfallsplan 2020–2030
    Mot en hållbar och cirkulär framtid GEMENSAM AVFALLSPLAN 2021–2030 För Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda REMISS Antagen Boråsregionen: 2021-xx-xx Bollebygds kommun: xxxx-xx-xx Borås Stad: xxxx-xx-xx Herrljunga kommun: xxxx-xx-xx Marks kommun: xxxx-xx-xx Svenljunga kommun: xxxx-xx-xx Tranemo kommun: xxxx-xx-xx Ulricehamns kommun: xxxx-xx-xx Vårgårda kommun: xxxx-xx-xx REMISS Innehåll Avfall i nytt fokus��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������6 Avfallstrappan och cirkularitet Förändrat synsätt En gemensam avfallsplan för en hållbar Boråsregion 9 Bakgrund Styrning av avfallsplanen Regleringar inom avfallsområdet Tidsram för Boråsregionens avfallsplan Implementering och genomförande 11 Genomförande av avfallsplanen Regionalt avfallsnätverk Fokusgrupper Övriga regionala nätverk Kostnader under planens genomförande Målstruktur och läsanvisningar 13 Målstruktur Läsanvisningar Målområde 1: Hushåll med maten ������������������������������������������������������������������������������������������16 Målområde 2: Konsumera hållbart ������������������������������������������������������������������������������������������18 Målområde 3: AnvändREMISS de resurser vi har 20 Målområde 4: Sortera mera 22 Målområde 5: Fimpa
    [Show full text]
  • Tid Och Plats
    SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA ÅRSREDOVISNING FÖR SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND 2011-01-01 – 2011-12-31 Inledning Bildande Möjlighet till finansiell samordning uppstod i samband med ny lagstiftning (2003:1210) som tillåter att samordna resurser inom rehabiliteringsområdet. För att finansiell samordning ska komma till stånd krävs att Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting/region och kommun deltar som samverkande parter. Genom finansiell samordning kan myndigheterna verka tillsammans och komma närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen bedrivs genom ett fristående samordningsförbund där parterna är representerade. Sjuhärads samordningsförbund är från och med 2011 en sammanslagning av Samordningsförbundet Tranemo-Ulricehamn, som bildades den 1 november 2005, Bollebygd-Mark-Svenljunga Samordningsförbund, som bildades den 1 januari 2006, och Borås Samordningsförbund som bildades den 1 april 2006. Kommunerna Vårgårda och Herrljunga som tidigare saknat förbundstillhörighet trädde in i förbundet i samband med sammanslagningen. Det geografiska området omfattar därmed ca 210 000 invånare. Ändamål Förbundets ändamål är att inom det geografiska området för kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Herrljunga och Vårgårda svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och berörda kommuner i syfte att underlätta
    [Show full text]
  • Information Och Exempelritningar För Nybyggnad Av Enbostadshus
    Information och exempelritningar för nybyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? För att handläggningen av ditt bygglov ska gå snabbt och smidigt är det viktigt att ritning - Ange alltid gällande fastighetsbe - arna innehåller rätt information från början. teckning, vad ritningen föreställer och i vilken skala den är ritad samt KNALLEN 1:6 datum och ritningsnummer. Det Följande handlingar ska du lämna in i två exemplar när underlättar hanteringen av ansökan NYBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS du söker bygglov för att bygga ett enbostadshus (en vid ändringar och kompletteringar. ENTRÉPLAN villa): Ansökningsblankett (ifylld och underskriven). Uppgi om kontrollansvarig. Ritn.nr A1 REV 2013-09-16 Skala 1:100 Situationsplan upprättad på en aktuell nybyggnads - 2013-03-12 RITAD AV: HSL, SANDAREDS ARKITEKTKONTOR karta eller fastighetskarta Markplaneringsritning. Planritningar. Ange vem som ritat. Fasadritningar. Sektionsritning. Marksektionsritningar vid behov. Vilka bestämmelser gäller? Det är inte helt enkelt att räkna ut byggnadshöjd och I varje kommun finns en översiktsplan som översiktligt areor så de stämmer med bestämmelserna. Vill du lära Gemensamt för alla husritningar är att de ska: redovisar användningen av marken och hur den byggda dig mer om hur man gör så rekommenderar vi Svensk Ritas i skala 1:100. miljön är tänkt att utvecklas. Översiktsplanen är vägle - Standard SS 21054:2009 (Area och volym för husbygg - Innehålla information om vad som finns på dande vid detaljplanering och vid bygglov. Inom vissa nader – terminologi och mätregler) och Boverkets bok ritningen, skala och skalstock samt nuvarande områden finns detaljplan eller områdesbestämmelser Boken om lov, tillsyn och kontroll.
    [Show full text]
  • Turistguide Tranemo
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Tranemo Fyra måsten när du besöker Tranemo Liandersgården Hitta en egen badvik Torpa Stenhus Uddebo väveri Kommunfakta 01 Antal invånare 11 800 Yta 744 km² Centralort Tranemo Län Västra Götaland Mer information 02 Internet www.tranemo.se Glassamlingen i Glasmuseet i Limmared är känd över hela Sverige. Foto, Shutterstock www.vastsverige.com/tranemo Tidningar Borås Tidning Välkommen till Tranemo www.bt.se Tranemo kommun är en liten kommun i Om det ska vara rofyllt eller spännande, det Ulricehamns Tidning södra delen av Västergötland. Här är det bestämmer du! www.ut.se nära till natur och utomhusaktiviteter - många sevärdheter lockar till utflykt. Avståndet till Det finns många historiska fornlämningar Tranemo turistbyrå/ InfoPoint städerna Göteborg och Borås och Jönköping från människor som verkade och levde här är korta och förbindelserna dit snabba. för 4 000 år sedan. Det finns också spår Lågsäsong mån-fre 13-17 från svenskarnas strider mot danskarna. En Högsäsong mån-fre 10-17, lör 10-14, Det vackra namnet Tranemo har kommunen guidning på Torpa stenhus, ett av Sveriges sön 10-13 och dess huvudort fått av det stora antalet mest bevarade medeltidshus, kan ge dig kalla Storgatan 19, Tranemo tranor som varje vår kommer till oss från kårar då flera själar fortfarande lever kvar... 0325-57 60 30 Spanien för att häcka. www.vastsverige.com/tranemo Glasmuseet i Limmared ger dig inblick i Vårt område inbjuder till en vistelse rik på historian av Sveriges äldsta glasbruk som upplevelser. Här finns något för alla! Det är fortfarande är i drift. Samlingen av mycket Notera 03 lätt att hitta sitt eget smultronställe, en egen betydande glaskonst är känd över hela badvik eller en fin fiskeplats.
    [Show full text]
  • Bevarandeplan För Natura 2000-Området SE0530157 Kabbo
    December 2018 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0530157 Kabbo Bengtsfor s Dals Ed Strömsta Mariestad Gullspån d g Åmål Mellerud Tanum Färgelanda Töreboda Munkedal Göten Karlsborg e Vänersbor Lidköping Meller Sotenäs g Mellerud Tibro Uddevalla ud Skövd SkarStröm Mellerud Grästorp e a stad Mellerud Lysekil Trollhättan Vara Hjo Essunga Mell Mellerud Tidaholm Orust Lilla Falköping StenungsunEdet d Herrljung Tjörn Vårgårda a Ale Alingsås Kungälv Lerum Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Borås Härryda Göteborg Mölndal Tranemo Mark Svenljung a Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav som finns i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlems- länder ska peka ut områden dels för fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv, dels för naturtyper och arter som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de utpekade värdena i områdena ska bevaras långsiktigt. Natura 2000-nätverket är en av hörnstenarna i EU:s arbete för att bevara biologisk mångfald. I fågeldirektivet och habitatdirektivet listas 170 naturtyper och sammanlagt cirka 900 växt- och djurarter som särskilt värdefulla. 90 av naturtyperna och drygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivets bilaga 1 och 2 finns i Sverige. Därtill häckar regelbundet cirka 60 av fågeldirektivets fåglar i vårt land. Bevarandeplaner För varje Natura 2000-område ska Länsstyrelsen ta fram en beskrivning. Detta ska göras i särskilda bevarandeplaner eller i en skötselplan om området även är naturreservat. I planen ska det finnas en be- skrivning av området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturtyper och arter som ska bevaras och bidra till gynnsam bevarandestatus.
    [Show full text]