Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009

— regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Förord faktiska verktygen såsom datorer och internet utan också om möjligheten att använda internet i kommunikation, studier och informationshämtning. Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig kraft och tanke. Det är Klyftorna i internetanvändandet är stora, men det är även klyftorna när det individens behov, vetgirighet, nyfikenhet och intresse som ska styra gäller biblioteksanvändandet och bokläsandet. 95 procent av de med hög innehåll och utbud. Till biblioteket är alla välkomna, besök och lån är gratis utbildning läser böcker och använder internet minst en gång per år. 72 och i princip likaså att ta del av utbud och tjänster. Ingen anmälan behövs, procent av de högutbildade besöker ett bibliotek minst en gång per år. Av ingen antagning sker och inga frågor ställs om varför man är där. Det finns de korttidsutbildade är det bara 31 procent som besöker bibliotek, 68 få, om ens någon annan, plats i samhället som fungerar på det sättet. Alla procent som läser en bok och 53 procent som använt internet minst en kan gå in på ett bibliotek och ta del av utbudet utan att bli ifrågasatt eller gång per år.1 hindrad. Biblioteket erbjuder en trygg frihet som kan vara svår att finna på På motsvarande sätt finns en åldersmässig klyfta, klart fler yngre än äldre andra platser. läser böcker och besöker bibliotek. När det gäller internetanvändningen är En viktig anledning till varför bibliotek behövs idag är att kraven på den åldersmässiga klyftan, föga överraskande, mycket stor. Dessa klyftor kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. Vi måste visar inga tecken på att minska, tvärtom finns tendenser i motsatt riktning.2 ständigt utveckla vår förmåga att söka och sovra i informationsflödet och Att överbrygga dessa klyftor bör vara ett högprioriterat mål för tillgången till information från många och pålitliga källor blir alltmer samhällsutvecklingen i stort. Annars riskerar vi att förvärra motsättningar betydelsefull. I takt med det ökande informationsflödet ökar också behovet och orättvisor. Biblioteket bidrar till minskade klyftor genom att fritt och av en utvecklad läsförståelse hos barn och unga. Läsförståelsen kommer ur gratis erbjuda verktygen såväl som kunskapen för att använda sig av läsande som bygger på läslust. Att stimulera läsande, underlätta information, informationsteknik och nya informationsmedier. kunskapsinhämtning och sprida informationskompetens är några av bibliotekens viktigaste uppgifter. Läsförmågan hos barn På biblioteken finns unik kompetens och hjälp för den som önskar få stöd i Grunden för all framgångsrik inlärning och en utvecklad sitt sökande efter information. Bibliotekspersonal är experter på att informationskompetens är läsförmågan som hos barn i Sverige tyvärr inte tillgodose olika personers intressen, önskemål och behov. Bibliotek med utvecklas på ett önskvärt sätt. Sverige har i senare undersökningar hamnat personal utgör ett stöd för de som känner sig obekväma med ny teknik och på tionde plats internationellt när det gäller läsförmågan hos barn i nya medier. Utöver att låna är tillgången till sakkunnig hjälp den viktigaste högstadiet.3 För drygt tio år sedan låg vi på tredje plats. Andelen unga (10- anledningen till varför man besöker bibliotek. 18 år) som läser på sin fritid minskar också trendmässigt.

Digitala klyftan Folk- och skolbiblioteken utgör en viktig resurs i arbetet med att häva den negativa trenden för barns läsning och därmed stimulera förutsättningarna Den digitala klyftan är ett begrepp som beskriver den ojämna fördelning av för lärande och informationskompetens. Många barn hittar glädjen i att tillgång på datorer, bredband och datatekniskt kunnande som gör att grupper av befolkningen delvis utestängs från samhället. Informationsteknik spelar en allt större roll i samhället och därför växer 1 Kulturrådet, Kultur och livsstilsvanor i Sverige 2008, s 20 klyftan mellan de som har tillgång till de tekniska verktygen och de 2 Kulturrådet, Kultur och livsstilsvanor i Sverige 2008, s 20 grupper som inte har det. Klyftan handlar inte bara om tillgången till de 3 Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2006

2 läsa när de själva får välja berättelser och de flesta unga hittar glädjen i Attraktiva bibliotek lärande när de får lära sig mer om områden som intresserar och engagerar Vad är det då som kännetecknar attraktiva bibliotek? Genom en dem. regressionsanalys6 av Kulturrådets statistik har det visat sig att: Skolbiblioteken har till uppgift att stödja elevernas läsutveckling, • Efterfrågan på bibliotekstjänster till stor del kan förklaras av kunskapsinhämtning och informationskompetens. Men endast ungefär driftskostnaden för biblioteken i kommunerna. Att satsa större hälften av landets 6 000 grund- och gymnasieskolor har ett skolbibliotek resurser på biblioteksverksamheten verkar helt enkelt vara den som är öppet och bemannat minst en timme i veckan. Att bygga ut och viktigaste vägen till högre efterfrågan på bibliotekens tjänster enligt satsa på landets skolbibliotek framstår som ytterst angeläget. resultaten av regressionsanalysen. Folkbiblioteken har ett mångfacetterat uppdrag med den mest skiftande • Storleken på det totala bokbeståndet inte är särskilt viktigt för besökargruppen och stödjer så väl formellt som informellt lärande, efterfrågan på bibliotekstjänster. Det avgörande är istället att det tillförs skönlitteraturen och barns läsande. Facklitteraturens roll ökar på nya böcker. folkbiblioteken. Sedan 1993 är utlåningen av facklitteratur till vuxna större än utlåningen av skönlitteratur till samma grupp vilket inte minst beror på • De tjänster biblioteken erbjuder utöver bokutlåningen tenderar att de studerandes ökade användning av folkbiblioteken. Utlåning av påverka efterfrågan positivt. Databastjänster och barnböcker är en annan av folkbibliotekens huvuduppgifter som också tidningsprenumerationer kan vara viktiga för att öka efterfrågan på en ökar i betydelse. Barnboksutlåningen ökar sin andel av den totala kommuns bibliotekstjänster. 4 utlåningen och utgör idag nästan hälften av boklånen. • För hög barnboksutlåning är utbudet av böcker en viktig Det anordnas en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte förklaringsvariabel liksom personaltätheten. nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Svensk Biblioteksförening presenterar för femte året i rad rapporter om Under 2009 förekom 98 667 olika publika aktivitetstillfällen inom ramen bibliotekssituationen i var och en av landets alla län och kommuner. för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 72 Rapporterna bygger primärt på statistik presenterad av Kulturrådet. Vår 5 procent primärt till barn och ungdomar. förhoppning är att dessa rapporter ska stimulera en lokal debatt om Det är vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till språkstimulerande bibliotekens betydelse på den egna orten och i den egna kommunen. åtgärder riktade till barn. Andra exempel på aktiviteter är utställningar, teaterföreställningar, författarbesök, musikcaféer, skrivarkurser, debatter mm. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

4 Statens kulturråd 2010, Folkbiblioteken 2009, s 22. 5 Statens kulturråd 2010, Folkbiblioteken 2009, s 22. 6 Fler besök och utlån, Svensk Biblioteksförening 2007.

3 Folkbiblioteken i Västra Götalands län Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från rapporterna Kulturen i Siffror 2010:4, samt motsvarande rapporter från åren 2006-2009 utgivna av Statens I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i Västra Götalands län kulturråd. Rapporterna finns tillgänglig på www.kulturradet.se. Svensk Biblioteksförening ser ut. Jämförelser görs mellan kommunerna i länet samt med tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i Kulturrådets statistik. Jämförelsen med riksgenomsnittet. typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av Svensk Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomst- Biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings och utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se. Västra Götalands län ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med viss försiktighet. Dessa kan bero på Andelen högskoleutbildade samt medelinkomst avser 2009 och andelen ändrade redovisningsrutiner och liknande. högskolenybörjare avser läsåret 2008/09. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i Kulturrådets statistik. Bland annat saknas siffror från Ydre kommun avseende 2009 helt.

2009 presenterade Kulturrådet särskild statistik över skolbibliotekens användning, se Kulturen i Siffror 2009: 1. Motsvarande statistik finns inte för andra år därför återges i denna rapport vissa uppgifter om skolbiblioteken som avser 2008. Folkbiblioteken i nedanstående kommuner lämnade inte fullständiga uppgifter för 2007. För dessa kommuner återges 2006 års uppgifter även för 2007. Detta påverkar i någon mån även medelvärden för län och rike. De kommuner det gäller är; Avesta, Borgholm, Falun, Flen, Gullspång, Hagfors, Helsingborg, Höör, Järfälla, Kramfors, Kristinehamn, Kungsbacka, Kungälv, Ludvika, , , Mölndal, Norrtälje, Oxelösund, Sollentuna, Sunne, , Trelleborg, Töreboda, , Umeå och Ängelholm.

tkr Medelinkomst Andel högskoleutbildade Andel högskolenybörjare* 250 40% 15‰ 200 30% 150 10‰ 20% 100 5‰ 50 10% 0 0% 0‰ Västra Götalands Riket Västra Götalands Riket Västra Götalands Riket län län län

* Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning.

4 Antal bibliotek per 1000 invånare Tjörn 2005 2006 Öckerö 2007 2008 Gullspång 2009 Essunga Grästorp Tanum Töreboda Orust Strömstad Vara Falköping Sotenäs Dals-Ed Lysekil Vårgårda Mark Mariestad Tidaholm Färgelanda Ale Skövde V.GÖTALANDS LÄN Kungälv Härryda Vänersborg Borås Lidköping RIKET Åmål Alingsås Uddevalla Götene Mölndal Partille Trollhättan Göteborg 00,20,40,60,81

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Antal besök per invånare Orust Härryda Färgelanda Essunga 2005 Kungälv 2006 Tanum 2007 Bengtsfors 2008 Stenungsund Åmål 2009 Öckerö Herrljunga Mark Mellerud Partille Göteborg Skara Uddevalla Alingsås Vårgårda Dals-Ed V.GÖTALANDS LÄN Tjörn Trollhättan RIKET Gullspång Mölndal Grästorp Vara Töreboda Lidköping Hjo Götene Tidaholm Bollebygd Svenljunga Mariestad Skövde Karlsborg Munkedal Lysekil Lilla Edet Vänersborg Lerum Falköping Ulricehamn Strömstad Borås Tranemo Ale Sotenäs Tibro 010203040

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Total utlåning per invånare Bollebygd Stenungsu Borås 2005 Härryda Öckerö 2006 Orust 2007 Dals-Ed 2008 Mark 2009 Trollhättan Lerum Svenljunga Alingsås Tranemo Bengtsfors Lidköping V.GÖTALA Göteborg Essunga Ulricehamn Strömstad Tjörn Lilla Edet Skara Uddevalla Åmål RIKET Vänersborg Kungälv Herrljunga Falköping Färgelanda Mellerud Sotenäs Karlsborg Tidaholm Grästorp Partille Ale Gullspång Mariestad Vårgårda Töreboda Munkedal Skövde Tanum Mölndal Lysekil Vara Tibro Hjo Götene 0 5 10 15 20

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Aktiva låntagare per invånare Alingsås Sotenäs Stenungsund Bollebygd 2005 Härryda 2006 Dals-Ed 2007 Borås 2008 Orust Bengtsfors 2009 Mellerud Färgelanda Öckerö Mölndal Gullspång Svenljunga Tranemo Kungälv Vara Herrljunga Tjörn Göteborg V.GÖTALAN Tanum Åmål Ale RIKET Falköping Töreboda Uddevalla Essunga Lidköping Tibro Vänersborg Lysekil Trollhättan Ulricehamn Skövde Vårgårda Mark Mariestad Partille Tidaholm Grästorp Karlsborg Lilla Edet Götene Skara Lerum Hjo Munkedal Strömstad 0 0,5 1 1,5 2 2,5

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Antal barnbokslån per barn 0-14 år Borås Mark Essunga 2005 Härryda Stenungsund 2006 Orust 2007 Tranemo 2008 Ulricehamn 2009 Bengtsfors Alingsås Öckerö Bollebygd Skara Herrljunga Åmål Dals-Ed Tjörn Trollhättan Uddevalla Färgelanda Lilla Edet Lidköping Gullspång RIKET V.GÖTALANDS LÄN Skövde Svenljunga Töreboda Falköping Mariestad Vara Ale Göteborg Grästorp Tanum Tibro Vänersborg Vårgårda Sotenäs Kungälv Mellerud Partille Munkedal Tidaholm Lerum Karlsborg Götene Lysekil Mölndal Hjo Strömstad 0 5 10 15 20 25 30 35

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Antal barnböcker per barn 0-14 år Tjörn Skara Bengtsfors 2005 Töreboda Färgelanda 2006 Gullspång 2007 Ulricehamn 2008 Munkedal 2009 Essunga Tranemo Åmål Herrljunga Karlsborg Grästorp Tanum Mark Mariestad Stenungsund Götene Dals-Ed Hjo Svenljunga Sotenäs Mellerud Falköping Vara Borås Lysekil Lidköping Öckerö Tibro RIKET Orust Trollhättan Bollebygd Uddevalla V.GÖTALANDS LÄN Tidaholm Vänersborg Härryda Skövde Lilla Edet Mölndal Partille Ale Vårgårda Kungälv Göteborg Alingsås Lerum Strömstad 0 5 10 15 20 25

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Antal böcker per invånare Skara Bengtsfors Dals-Ed 2005 Töreboda Tjörn 2006 Åmål 2007 Gullspång 2008 Herrljunga 2009 Munkedal Färgelanda Ulricehamn Strömstad Tranemo Grästorp Essunga Karlsborg Stenungsund Vårgårda Svenljunga Mariestad Mellerud Bollebygd Öckerö Mark Hjo Trollhättan Vara Tidaholm Falköping Lysekil Sotenäs Borås Orust Lilla Edet RIKET Skövde Lidköping Vänersborg Mölndal Tibro V.GÖTALANDS LÄN Uddevalla Härryda Alingsås Götene Kungälv Lerum Tanum Partille Ale Göteborg 0 5 10 15 20

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Nyförvärv, böcker per invånare Sotenäs Dals-Ed Färgelanda 2005 Bollebygd Vårgårda 2006 Öckerö 2007 Tjörn 2008 Orust 2009 Bengtsfors Grästorp Svenljunga Essunga Kungälv Mölndal Töreboda Herrljunga Lerum Ulricehamn Vara Borås Stenungsund Ale Vänersborg Tibro Härryda Lidköping RIKET Åmål Trollhättan Mark Mariestad Munkedal Skara Tranemo Gullspång Lilla Edet V.GÖTALANDS LÄN Götene Partille Falköping Uddevalla Lysekil Tidaholm Karlsborg Skövde Alingsås Mellerud Göteborg Tanum Strömstad Hjo 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 AV-bestånd per invånare Orust Öckerö Bollebygd Trollhättan 2005 Bengtsfors 2006 Stenungsund 2007 Grästorp 2008 Tjörn Skara 2009 Åmål Herrljunga Munkedal Ulricehamn Vänersborg Karlsborg Mölndal Borås Essunga Töreboda Lerum Partille Lilla Edet Dals-Ed RIKET Kungälv Vårgårda Svenljunga Lidköping V.GÖTALANDS LÄN Uddevalla Färgelanda Lysekil Mark Tranemo Hjo Falköping Skövde Vara Götene Ale Sotenäs Härryda Göteborg Gullspång Tidaholm Mariestad Mellerud Tanum Strömstad Tibro Alingsås 00,511,52

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Tidskriftsprenumerationer per 1000 invånare Vårgårda Bengtsfors Mark Dals-Ed 2005 Tjörn 2006 Hjo 2007 Tibro Karlsborg 2008 Tranemo 2009 Herrljunga Essunga Svenljunga Lysekil Töreboda Vara Stenungsund Ulricehamn Tidaholm Grästorp Lidköping Åmål Lilla Edet Härryda Skara Orust Alingsås Borås Partille Bollebygd Öckerö Trollhättan Kungälv V.GÖTALANDS LÄN RIKET Strömstad Götene Mölndal Mariestad Mellerud Ale Vänersborg Tanum Munkedal Uddevalla Färgelanda Lerum Göteborg Falköping Sotenäs Skövde Gullspång 0 5 10 15 20 25 30

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Antal biblioteksdatorer per 100000 invånare

2005 2006 2007 2008 2009

V.GÖTALANDS LÄN Kulturrådets statistik avseende biblioteksdatorer är för perioden 2005-2009 ofullständig på kommunnivå. Därför redovisas här endast statistik på länsnivå.

RIKET

0 20406080100

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Biblioteksanställda per 1000 invånare Skara Tranemo Tjörn 2005 Ulricehamn Strömstad 2006 Färgelanda 2007 Åmål 2008 Orust 2009 Vara Lidköping Borås Öckerö Herrljunga Munkedal Lysekil Bollebygd Mölndal Essunga Kungälv Gullspång Tanum Tidaholm Stenungsund Bengtsfors Härryda Dals-Ed Göteborg V.GÖTALAN RIKET Uddevalla Töreboda Trollhättan Svenljunga Grästorp Lilla Edet Mariestad Falköping Alingsås Mellerud Ale Sotenäs Vårgårda Partille Skövde Mark Götene Tibro Karlsborg Lerum Vänersborg Hjo 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Total driftskostnad (kr) per invånare Färgelanda Skara Vara 2005 Kungälv Tjörn 2006 Karlsborg 2007 Dals-Ed 2008 Borås 2009 Härryda Tranemo Orust Trollhättan Tanum Essunga Bollebygd Mölndal Stenungsund Bengtsfors Mellerud Herrljunga RIKET Mark Göteborg Lysekil V.GÖTALANDS LÄN Öckerö Svenljunga Lidköping Strömstad Uddevalla Åmål Alingsås Tidaholm Ale Sotenäs Munkedal Gullspång Töreboda Vårgårda Ulricehamn Lilla Edet Grästorp Mariestad Tibro Partille Falköping Lerum Götene Vänersborg Skövde Hjo 0 100 200 300 400 500 600 700

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Kostnad per lån (bok + AV) Vara Färgelanda Karlsborg 2005 Skara Tanum 2006 Mölndal 2007 Kungälv 2008 Lysekil 2009 Mellerud Tjörn Götene Tibro Herrljunga Tranemo Munkedal Hjo RIKET Ale Töreboda Gullspång Vårgårda Tidaholm Essunga Sotenäs Bengtsfors Trollhättan Mariestad Grästorp Dals-Ed Göteborg Åmål Uddevalla V.GÖTALANDS LÄN Lidköping Partille Svenljunga Strömstad Orust Mark Lilla Edet Ulricehamn Alingsås Skövde Falköping Härryda Öckerö Vänersborg Borås Lerum Bollebygd Stenungsund 0 20406080100120

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 Andel skolor med bemannat skolbibliotek 2008 Tidaholm 86% Partille 82% Ale 77% Ulricehamn 76% Gullspång 75% Mark 67% Mölndal 67% Orust 67% Tibro 67% Vara 67% Borås 66% Götene 63% Bollebygd 60% Munkedal 60% Lidköping 59% Skövde 56% Tjörn 56% Tranemo 55% RIKET 52% Essunga 50% Härryda 50% Sotenäs 50% Uddevalla 49% V.GÖTALAN 48% Göteborg 47% Svenljunga 46% Stenungsund 45% Alingsås 43% Kungälv 43% Vänersborg 41% Bengtsfors 40% Mellerud 40% Skara 40% Lerum 39% Mariestad 38% Töreboda 38% Åmål 38% Falköping 35% Hjo 33% Lysekil 33% Vårgårda 33% Färgelanda 29% Strömstad 25% Trollhättan 24% Tanum 23% Grästorp 20% Karlsborg 20% Öckerö 18% Herrljunga 11% Dals-Ed 0% Lilla Edet 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Diagrammet visar andel svarande skolenheter som har skolbibliotek öppet för eleverna med bemanning (minst 1 timme per vecka) eller som har bibliotek som är integrerat med folkbibliotek eller använder bibliotek på annan skolenhet. I Västra Götalands län uppgår andelen svarande skolenheter till 84 procent. Diagrammet avser förhållandena 2008. För övriga år under perioden 2005-2009 saknas statistik.

Svensk Biblioteksförening, Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009

Svensk Biblioteksförening Box 70380 107 24 Tel 08-545 132 30 Fax 08-545 132 31 http://www.biblioteksforeningen.org [email protected]

20