Finansiell Profil 2006
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
3 Finansiell profil Melleruds kommun 2004–2006 1 Innehåll Inledning – syftet med denna rapport • Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2004–2006 • Så tolkar du den finansiella profilen! • Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen • Finansiell profil över kommunen 2004–2006 • 49 finansiella profiler 2006 – Kommunerna i Västra Götalands län • 4 finansiella nyckeltal år 2006 • Länsvisa jämförelser år 2006 • Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2006 utifrån den finansiella profilen Inledning – syftet med denna rapport Syftet med rapporten vits. Målsättningen med avsnittet är att Lång sikt, kapacitet detaljerat belysa starka och svaga finansi- Denna rapport är ett komplement till den Skattefin. av 5 investeringar Skattesats ella sidor hos kommunen i förhållande traditionella finansiella analys som åter- 4 både till god ekonomisk hushållning och finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år den typen av analys, som beskriver utveck- 2 övriga kommuner i länet. 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap- Därefter följer en sida med en redovisning Kontroll Risk port i första hand på att analysera hur 49 av kommunens finansiella profiler, både kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat när det gäller i förhållande till övriga kom- före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar muner i Västra Götaland, men också i för- till varandra under perioden 2004–2006. hållande till riket. Skälet till att två olika Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet typer av finansiella profiler redovisas, är I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att det egentligen inte är helt rättvisande nyckeltal baseras på de ca 140 kommu- att bara konstruera finansiella profiler nerna som i dagsläget ingår i de län som som beskriver hur kommunerna i Västra Rapportens uppbyggnad använder sig av den finansiella profilen. Götaland befinner sig i förhållande till Värdet för dessa kommuner bör statistiskt Inledningsvis i rapporten redovisas en varandra. Därför kompletteras de med ligga mycket nära riksgenomsnittet. finansiell analys av hur kommunerna i finansiella profiler som jämförs mot de Västra Götaland har utvecklats finansiellt ca 140 kommunerna i Sverige som i dags- Rapportens olika jämförelser görs både från 2004 till 2006. Analysen kretsar kring läget använder sig av den finansiella pro- på traditionellt vis, men också i form av de finansiella nyckeltal som används i den filen. Värdet för dessa kommuner bör som en speciellt framtagen finansiell profil, finansiella profilen längre fram i rappor- tidigare nämnts statistiskt ligga mycket vars uppgift är att jämföra finansiella ten. Här finns också en tabell som försö- nära riksgenomsnittet. nyckeltal och sammanfattande finansiella ker beskriva starka och svaga finansiella I påföljande avsnitt redovisas samtliga perspektiv mellan kommunerna i länet sidor hos de olika kommunerna. och riket. finansiella profiler för 2006 för alla kom- Efter det inledande avsnittet följer en be- muner i Västra Götaland och därefter görs Profilen är konstruerad i form av ett polär- skrivning och en förklaring av den finansi- en jämförelse av hur kommunerna i Västra diagram. De innehåller, som beskrivs när- ella profilen och av de nyckeltal och pers- Götaland har utvecklats i förhållande till mare i rapporten, dels fyra perspektiv, pektiv som ingår i den. jämförelsegrupperna Jönköpings län, Öre- dels åtta finansiella nyckeltal, som är vik- bro län och kommunerna i Övre Norrland. tiga ur en kommuns finansiella horisont. Direkt efter beskrivningen av den finansi- Allra sist i rapporten presenteras en karta De fyra perspektiven är långsiktig hand- ella profilen görs en analys av kommu- som utifrån profilerna rangordnar kommu- lingsberedskap, kortsiktig handlingsbe- nens finansiella ställning och utveckling nerna i olika grupper utifrån finansiell redskap, riskförhållande samt kontroll under perioden 2004–2006. Den fokuse- styrka. över den finansiella utvecklingen. De finan- rar på att jämföra kommunens utveckling siella nyckeltalen är sådana nyckeltal som gentemot övriga kommuner i Västra Göta- är vanligt förekommande inom kommun- land. Detta görs både via traditionella Hans Petersson sektorn. Profilens struktur och innehåll finansiella nyckeltal och med hjälp av den Kommunforskning i Västsverige beskrivs närmare på sidorna 10–11. finansiella profil som tidigare har beskri- 1 Finansiell utveckling och ställning hos kommu- nerna i Västra Götalands län 2004–2006 Syftet med detta avsnitt är att kort- göra jämförelser mellan kommuner. Måttet följde Bengtsfors med 0,0% och på 0,3% fattat beskriva den genomsnittliga bör ligga runt 2% över en längre tids- återfanns Svenljunga, Töreboda och Vår- finansiella utvecklingen och ställnin- period. Då klarar de flesta kommuner av gårda. Av dessa fanns ingen i botten un- gen bland de 49 kommuner som in- att finansiera en normal kommunal inves- der 2005. går i Västra Götalands län under perio- teringsvolym med löpande skatteintäkter. Det rådde en stor variation mellan kom- den 2004–2006. Analysen skall ses Det kommer i sin tur att innebära att kom- munerna avseende resultatnivå. Spänn- som ett komplement till den finan- munen bibehåller sitt korta och långa vidden mellan starkaste och svagaste siella profil som presenteras längre finansiella handlingsutrymme. värdet varierade under 2006 mellan –0,1% fram i denna rapport. Under den analyserade treårsperioden och 9,9%. År 2004 var motsvarande siffror stärktes resultatet före extraordinära pos- från –2,2% till 4,9%. Den trend som tidi- De finansiella nyckeltal som används i ter i förhållande till verksamhetens kost- gare har kunnat urskiljas – att skillnaden analysen är ovägda. Det innebär att alla nader bland kommunerna i Västra Göta- mellan starkaste och svagaste kommun de 49 kommuner som ingår i Västra Göta- land från 0,8% till 2,7%. Årets resultat i krymper – bröts under 2006. land väger lika tungt avseende medel- förhållande till verksamhetens kostnader värde oavsett storlek. Anledningen till att Den kommun som stärkte sitt resultat gick från 1,0% till 2,7%. Skillnaden mel- detta beräkningssätt valts, är dels att det före extraordinära poster mest under peri- lan de två resultaten utgörs av extraordi- är det mest vanligt förekommande beräk- oden 2004–2006 var Lidköping med nära poster. I riket förbättrades resultat ningssättet, dels att större kommuners 6,5 procentenheter. Därefter kom Bollebygd före extraordinära poster från 0,5% till siffror inte skall slå igenom i analysen. med 6,4, Ulricehamn med 5,6, Gullspång 2,5%. med 5,3 och på femte plats Grästorp med I slutet av denna finansiella analys finns 5,1 procentenheter. I botten återfanns * en tabell där ett antal finansiella nyckel- Resultat före extraordinära poster Hjo med –0,9 procentenheter, Bengtsfors tal under perioden 2004–2006 redovisas (Procent) 2004 2005 2006 med –0,8, Vårgårda med –0,7 och Karls- för genomsnittet bland kommunerna i borg med –0,3 procentenheter. länet. Nyckeltalen är till stor del desamma De sex starkaste värdena under 2006 Av Västra Götalands kommuner redovi- som används i den finansiella profilen Lidköping 3,4 7,5 9,9 sade 42 av 49 kommuner (86%) en posi- länge fram i denna rapport. I tabellen Vara 4,9 4,2 6,0 tiv utveckling av resultat före extraordi- finns dock några kompletterande nyckel- Lerum 4,1 2,8 4,5 nära poster under perioden. tal, vilka fördjupar den nedanstående Falköping 1,5 2,7 4,4 Mölndal 0,9 2,0 4,3 analysen ytterligare. Genomsnittligt resultat före extra- Skara 0,7 3,4 4,3 * I de tabeller som redovisas på de kom- ordinära poster mande sidorna avser ”medel” genom- De fem svagaste värdena under 2006 (Procent) 2004 2005 2006 Snitt snittsvärdet bland de 49 kommuner som Götene 3,1 1,8 –0,1 04–06 ingår I Västra Götaland. Bengtsfors 0,8 1,3 0,0 Svenljunga –0,9 1,5 0,3 De fem starkaste värdena I rapporten lämnas också värden för ett Töreboda –0,7 1,1 0,3 under 2004–2006 antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa Vårgårda 1,0 0,8 0,3 Lidköping 3,4 7,5 9,9 6,9 nyckeltal baseras på de ca 140 kommun- Vara 4,9 4,2 6,0 5,0 Medel hela V.G. 0,8 2,4 2,7 erna i de län som använder sig av den Lerum 4,1 2,8 4,5 3,8 finansiella profilen. Värdet för dessa kom- *Resultat före extraordinära poster relaterat till Tanum 2,9 4,3 3,9 3,7 muner bör statistiskt ligga mycket nära verksamhetens bruttokostnader Alingsås 1,7 4,1 4,0 3,3 riskgenomsnittet. Starkast resultat före extraordinära poster De fem svagaste värdena Resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens kostnader under 2004–2006 visar en positiv utveckling under år 2006 redovisade Lidköping med Mariestad –1,6 0,6 1,0 0,0 9,9% följd av Vara med 6,0%. Därefter Lilla Edet –1,0 0,1 1,0 0,0 En grundläggande förutsättning för en följde Lerum med 4,5%, Falköping med Åmål 0,0 0,1 0,5 0,2 god ekonomi på lång sikt är att de löpande 4,4% och Mölndal och Skara med 4,3%. Töreboda –0,7 1,1 0,3 0,2 intäkterna överstiger de löpande kost- Av dessa kommuner var Skara, Lerum, Svenljunga –0,9 1,5 0,3 0,3 naderna. Ett sätt att mäta balansen mel- Falköping och Mölndal nya i toppen jäm- lan kommunens löpande kostnader och fört med 2005. Medel hela V.G. 0,8 2,4 2,7 2,0 intäkter är att studera ”resultat före extra- *Resultat före extraordinära poster relaterat till ordinära poster”. Relateras det till verk- Svagast resultat före extraordinära poster verksamhetens bruttokostnader i genomsnitt samhetens bruttokostnader, kan man redovisade Götene med –0,1%. Därefter under 2004–2006 2 Om en vägning görs av resultat före extra- Kommunerna i riket och i Västra Götaland I riket förbättrades den genomsnittliga ordinära poster avseende de tre senaste redovisade ett genomsnitt på 7% under skattefinansieringsgraden av årets netto- årens utveckling, så var det Lidköping samtliga studerade år från 2004 till 2006.