Samverkan I Offentlig Upphandling, Bygglov Och Serveringstillstånd I
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MAJ 2017 Hur fungerar den kommunala samverkan? Samverkan i offentlig upphandling, bygglov och serveringstillstånd i åtta kommuner i Västra Götaland Författare: Sara Ljungberg Studentrapport HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? Sammanfattning Många av företagens beslut om att växa, anställa eller investera kan kommunen påverka i allra högsta grad. Det handlar om rimliga handläggningstider, regelrätta processer och att arbetet som kommunerna utför är så kostnadseffektivt som möj ligt. För att nå upp till dessa krav ingår kommuner allt mer i kommunal samverkan. Kommunal samverkan är ett begrepp som definieras vidare i kapitel 4, men kan här kort förklaras som att kommuner samverkar med andra och biträder varandra inom olika områden. Syftet med samverkan är således att främja ett rättrådigt och effektivt kommun arbete. Att samverkan ska leda till ett bättre arbete är önskvärt bland kom munens invånare och företag. Det är också väsentligt för ett blommande företags klimat. Då det finns olika samverkanskonstellationer och kommuner har olika förutsättningar för att samverkan ska fungera, finns det relativt lite information om fenomenet. Denna rapport syftar därför till att kartlägga hur åtta kommuner i Västra Götaland upplever den kommunala samverkan vad gäller bygglov, offentlig upphandling och serverings tillstånd.1 Syftet är att kartlägga motiv, positiva och negativa effekter samt hur berörda företag inom kommunerna uppfattar samverkan. Detta för att kunna lyfta fram goda exempel på hur kommunal samverkan kan fungera, men även belysa farhågor med samverkan att ta lärdom av. 1 Kommuner som ingår i rapporten är Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Herrljunga och Vårgårda. 1 HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? Viktigaste slutsatserna i rapporten Resultatet visar att samtliga kommuner som undersökts i rapporten upplever sam verkan positivt. Fördelar med samverkan är: ökad kompetens, stordriftsfördelar och ökad trygghet i arbetet. I vissa kommuner är samverkan fundamental för att över huvudtaget kunna bedriva en verksamhet. Resultatet visar också att det finns nega tiva sidor med att ingå i en samverkan. Exempel på detta är att lokala företag har svårt att räkna på upphandlingarna, kommunerna känner sig bortprioriterade vid kravställandet, och målbilden är inte alltid densamma bland kommunerna. Resultatet visar att det brister i utvärderingsarbetet bland kommunerna. Kommu nerna kan enkelt diskutera vilka fördelar som finns av att ingå i en samverkan. Där emot har de svårt att diskutera vilka effekter en samverkan har haft eller härleda till direkta siffror om man jämför med tiden innan samarbetet. Anledningar till detta är att många kommuner samverkat under en lång tid, utvärdering sker informellt, eller görs för sällan. Resultatet visar att företagens attityder om kommunens upphandling (Borås, Bolle bygd, Ulricehamn, Tranemo, och Svenljunga) inte förbättrats sedan man ingick i en samverkan. Det har snarare försämrats marginellt över tid. Resultatet visar däremot att företagens attityder om kommunens upphandling i Herrljunga och Vårgårda mar ginellt har förbättrats över tid. Det finns däremot begränsningar i att dra slutsatser om att resultatet beror på att kommunerna samverkar eller inte. Avslutningsvis, det som skapar bra förutsättningar för en fungerande samverkan är ständig utvärdering, tydlig gemensam målbild och bra kommunikation. 2 HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? Innehåll Sammanfattning ....................................................................... 1 Viktigaste slutsatserna i rapporten ...................................................... 2 1 Inledning och bakgrund ............................................................ 4 2 Syfte och frågeställning ........................................................... 5 2.1 Urval och Avgränsning ........................................................ 5 3 Kommunal samverkan ............................................................. 6 3.1 Offentlig upphandling......................................................... 6 3.2 Bygglov...................................................................... 7 3.3 Serveringstillstånd .......................................................... 7 4 Metod och material ................................................................ 8 5 Resultat .......................................................................... 9 5.1 Vilka kommuner inom Sjuhärad ingår i en kommunal samverkan? ................. 9 5.2 Hur upplever kommunerna samverkan? ........................................ 9 5.3 Vilka är de största fördelarna med en samverkan?.............................. 10 5.4 Vilka är de största utmaningarna med samverkan? ............................. 11 5.5 Hur upplever företagen att samverkan fungerar? .............................. 14 5.6 Intervju med företag som deltagit i en upphandling som samverkat ............. 14 6 Slutdiskussion.................................................................... 16 8 Referenslista .................................................................... 18 3 HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? 1 Inledning och bakgrund Sedan 2003 finns det 290 kommuner i Sverige. Den minsta, Bjurholm har 2 600 invånare och den största, Stockholm, har 760 000 invånare. Skillnaderna mellan kommunerna är stor i många avseenden. Mycket av det som företagen möter i sin vardag ligger direkt under kommunernas ansvar. Det handlar om tillsyn, bemötande och om en rättssäker samt effektiv myndighetsutövning. Med anledning av att kom munerna är mindre, innebär det också i många fall att kommunerna har mindre resurser. Samtidigt ökar kraven på kommunernas myndighetsutövning från både invånare och företag. Kommunerna, och deras arbete för ett bättre företagsklimat, är en väldigt viktig pussel bit om Sverige i fortsättningen ska ha växande och konkurrenskraftiga företag. Många gånger är arbetsuppgifterna för kommunerna svåra och komplexa. Ett exempel på detta är när företag och invånare ansöker om bygglov eller annat tillstånd. Då krävs i många fall specialistkompetens för att utföra kommunens myndighetsuppgifter inom miljö och bygg.2 Att samverka mellan kommuner anses vara en lösning för att nå upp till dessa krav. Samtidigt har det påvisats av SOU (2007:11) att samverkan kan vara problematiskt. När kommuner samverkar, bildas en ny kommunkarta som medborgare och företag kan ha svårt att överblicka. Ett samarbete kan också påverka kommunernas själv bestämmande. De enskilda kommunernas röst blir bara en av många och självstyret hos den enskilda kommunen kan minska. Kommunal samverkan mellan små kom muner ses även som ett sätt att undvika kommunala sammanslagningar och på så vis kan samverkan istället främja kommunalt självstyre.3 Hur påverkas då invånarna och aktiva företag inom kommunerna som samverkar? Ofta hävdas i debatten att så länge en verksamhet fungerar och invånarna får den service de förväntar sig av kommunen, spelar det ingen roll hur det organiseras eller om den sker i samverkan med andra aktörer.4 Om samverkan dock brister är det invånarna och företagen i kommunerna som får betala det högsta priset. Det finns således flera sidor av samma mynt. Kommunal samverkan uppmuntras och anses vara nödvändigt av bland annat SOU5 och av NNR6. Detta gäller främst offentlig upphandling då företagen gynnas genom den ökade upphandlingskompetens som varje kommun därigenom får tillgång till. Kommunal samverkan ses ofta på pappret som positivt, men hur väl fungerar kommunal samverkan i praktiken? Hur uppfattas samverkan av berörda kommuner och berörda företag? Utifrån detta motiveras rap portens syfte. 2 SKL (2014) Vägar till samarbete – mellankommunal samverkan inom miljö- och byggområdet. 3 SOU (2007:11) Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. 4 SOU (2007:11) Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. S.155–157. 5 SOU (2007:11) Staten och kommunerna – uppgifter, struktur och relation. 6 NNR (2016) Offentlig upphandling – Tillämpning, information, uppföljning, och strategi. 4 HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? 2 Syfte och frågeställning Mot bakgrund av att fler kommuner ingår i en samverkan, och att samverkan anses vara nödvändigt för att säkerställa kommunens myndighetsutövning i framtiden av SOU (2007:11) finns det relativt lite information om fenomenet. Syftet med rap porten är därför att kartlägga de samarbeten som finns i sjuhäradsområdet7, men också hur kommuner och företag uppfattar samverkan. Detta för att kunna lyfta fram goda exempel på hur kommunal samverkan kan fungera, men även belysa farhågor med samverkan att ta lärdom av. De preciserade frågeställningarna är således: 1. Vilka kommuner inom Sjuhärad ingår i en kommunal samverkan? 2. Hur upplever kommunerna samverkan? 3. Hur upplever företagen samverkan? 2.1 Urval och Avgränsning Kommuner kan ingå i en samverkan i flera olika områden, men då rapporten avser att endast studera samverkan som i större grad påverkar företagen, har ett urval gjorts till att endast studera bygglov, serveringstillstånd och offentlig upphandling. Det finns även olika samverkanskonstellationer mellan kommuner. Exempel på detta är gemensam nämnd, kommunalförbund, formella och informella samverkansavtal. Avsikten med rapporten är inte att dra slutsatser om vilken samverkanskonstellation som anses vara mer eller mindre fördelaktig. Rapporten kommer endast att studera kommunal samverkan, oavsett samverkansform. Rapporten avser inte att göra någon bedömning på huruvida en samverkan har blivit mer eller mindre fördelaktig