UTVECKLINGSPLAN För del av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner Förslag 2014-06-03

GÖTEBORG n mi 20

BORÅS

in m 50 NY RESTID 15 MIN NY RESTID 25 MIN

RÄVLANDA - BOLLEBYGD Utvecklingsplanen är framtagen av FOJAB arkitekter på uppdrag av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner.

FOJAB ARKITEKTER STYRGRUPP Uppdragsansvarig: Magdalena Hedman Bollebygds kommun Elvira Grandin, Emma Olvenmyr, Karin Fagerberg, Christer Johansson, ordförande kommunstyrelsen Marit Hedlund Peter Rosholm, vice ordförande kommunstyrelsen Anders Einarsson, kommunchef RAMBÖLL Maria Rangefil, tf kommunchef Lars Nilsson Härryda kommun Annette Eiserman- Wikström, ordförande kommunstyrelsen ARBETSGRUPP Mats Werner, vice ordförande kommunstyrelsen Bollebygds kommun Lars-Erik Kileby, beredningsledare i infrastrukturberedningen Lennart Haglund, samhällsbyggnadschef Per Vorberg, beredningsledare miljö- och näringslivsberedningen Carolin Folkeson, plan- och byggchef Robert Nilsson, vice beredningsledare miljö- och näringslivsberedningen Anna Sundin, planarkitekt Marks kommun Härryda kommun Margareta Lövgren, ordförande kommunstyrelsen Bertil Widén, samhällsbyggnadschef Lisa Dahlberg, vice ordförande kommunstyrelsen Michaela Kleman, planchef Haleh Lindqvist, kommunchef Lennart Dahlberg, stadsarkitekt Maria Sivedal, infrastruktursamordnare Marks kommun Tord Lundborg, förvaltningschef, bygg- och miljökontoret Foton: FOJAB arkitekter om inget annat anges, omslagsfoto från Bollebygds kommun Sofia Refsnes, planarkitekt Kartor & illustrationer: FOJAB arkitekter om inget annat anges

2 FÖRORD

I Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har vi antagit Denna utvecklingsplan är ett visionsdokument, som anger en fördubbling av befolkningen till 26 000 boende. Ett en vision som lyder inriktning och målsättning för gränsområdet mellan modernt resecentrum med bra kopplingar till orterna i Bollebygd, Härryda och Mark – ett strategiskt viktigt utvecklingsområdet utgör förutsättningar för en hållbar Gränslöst samarbete område mellan Göteborg och Borås. Utvecklingsplanen utveckling. - För oss närmare varandra visar vilka möjligheter som uppstår med ett stationsläge - Utvecklar oss tillsammans mellan Bollebygd och Rävlanda på en ny stambana Vår förhoppning är att visionen och utvecklingsplanen - Skapar en bättre vardag från Göteborg till Stockholm. Utvecklingsplanen skall peka ut en, för området, gynnsam riktning som ger sammanfattar kommunernas vision och ska fungera som invånare lite mer av det goda livet. Utvecklingsplanen har denna vision som grund och har underlag vid framtida kommunal planering. tagits fram på uppdrag av de tre kommunerna. Arbetet har varit en del av BoHäM-samarbetet, som syftar till att Bollebygd, Härryda och Mark avser att ta till vara och gemensamt lösa frågor som går över kommungränserna. vidareutveckla den potential och de utvecklingsmöjlig- BoHäM gör det möjligt att verka som en enhetlig region heter som området erbjuder. Idag bor ca 13 000 personer utan att administrativa gränser hindrar utveckling. i utvecklingsområdet. Prognosen till år 2040 innebär

Christer Johansson, ordförande kommunstyrelsen Annette Eiserman-Wikström, ordförande kommunstyrelsen Margareta Lövgren, ordförande kommunstyrelsen Peter Rosholm, vice ordförande kommunstyrelsen Mats Werner, vice ordförande kommunstyrelsen Lisa Dahlberg, vice ordförande kommunstyrelsen Bollebygds kommun Härryda kommun Marks kommun

3 TRE KOMMUNER - EN STRATEGI

Vi tar gemensamt ansvar mer integrerad del av göteborgsregionen samtidigt som en Planen är en gemensam avsiktsförklaring och beskriver Bollebygd, Härryda och Marks kommuner kompletterar hållbar utveckling och tillväxt möjliggörs. området ur ett nulägesperspektiv med konkreta förslag varandra och har en bred samsyn kring utvecklingsfrå- på planeringsåtgärder. Särskilt viktiga frågor i arbetet har gor. Genom ett starkt kommunövergripande politiskt I kommunernas vision tas utvecklingsområdets befintliga varit områdets kvaliteter och potential, bebyggelseutveck- engagemang och en gemensam vilja arbetar kommunerna kvaliteter tillvara samtidigt som transportinfrastruktur, ling och markanvändning samt möjligheterna med en ny tillsammans för att möjliggöra en hållbar samhällsutveck- bostads- och näringslivsutveckling stärks. Genom att tågstation längs den nya stambanan mellan Stockholm ling. I samband med denna utvecklingsplan fördjupas förädla den här delen av kommunerna och gemensamt och Göteborg. samarbetet samtidigt som gränsområdet där kommunerna satsa på en ny tågstation, attraktiva bostäder, bra handel möts utvecklas för att bli hållbart på lång sikt. och verksamhetsmiljöer i ett strategiskt läge skapas Vid den fortsatta planeringen kommer varje kommun möjligheter för ökad regional utveckling och integration. att kunna ta fram en fördjupad översiktsplan för Genom ett strategiskt samarbete kring ett specifikt sitt delområde med utvecklingsplanen som grund. geografiskt område tar kommunerna del av varandras I framtidsvisionen kompletterar utvecklingsområdet De fördjupade översiktsplanerna kan sedan följas av styrkor och utnyttjar den potential och de utvecklingsmöj- storstaden och attraherar såväl stadsbor som den som vill detaljplaner som möjliggör ny markanvändning. ligheter som området erbjuder. Utvecklingsområdet unika bo och arbeta i småstaden med närhet till regionens rika och attraktiva miljö tas tillvara och vidareutvecklas genom utbud. Trafikverkets planering av den nya stambanan följer en kommunal samordning, koordinering och en gemensam annan lagstiftning med en annan process som kan löpa vision för framtiden. Utvecklingsplan ett första steg parallellt med kommunernas planläggning. Ett nytt Utvecklingsplanen är ett kommunövergripande visions- stationsläge kan ingå i den kommunala planeringen men Vår vision dokument som anger inriktning och målsättning för behöver slutgiltigt prövas i samband med planeringen av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har som områdets fortsatta utveckling. Den sammanfattar stambanan innan det kan bli verklighet. gemensamt mål ett hållbart samhälle och en bättre vardag kommunernas politiska vision och ska fungera som med högre livskvalitet. Genom förbättrade regionala underlag vid all framtida kommunal planering inom kopplingar skulle utvecklingsområdet kunna bli en än utvecklingsområdet.

Så här ser tidsplanen ut för utvecklingsplanen och den fortsatta planeringen av utvecklingsområdet. 4 Utvecklingsplanen täcker in gränsområdet mellan Bollebygd, Härryda och Marks kommuner som är ett strategiskt viktigt område mellan Göteborg och Borås.

Bollebygds Lerum kommun BOHÄM - BOLLEBYGD, HÄRRYDA OCH MARK I SAMVERKAN GÖTEBORG Partille Härryda Sandared BORÅS BoHäM är en plattform för gränslöst samarbete mellan Bollebygd, Hindås Olsfors - Härryda och Marks kommuner. Arbetet utgår från en gemensam Landvetter Hultafors Härryda värdegrund och gör det möjligt att tackla delade utmaningar med Mölndal Bollebygd samlade resurser. Inom samarbetet kan problem som går över Mölnlycke kommun Rävlanda kommungränserna lösas gemensamt och samverkan kan ske inom bland annat fysisk planering, vård, skola eller infrastruktur. Hällingsjö Samarbetet grundar sig på kommunernas gemensamma Ubbhult förutsättningar och utmaningar, inte minst när det gäller Hyssna infrastrukturella satsningar, men också för bostadsbyggnation, Sätila inflyttning och utbildning. Genom BoHäM finns det utrymme för utveckling av en rad olika projekt och gör det möjligt för kommunerna Kungsbacka att verka som en enhetlig region där administrativa gränser inte är ett Marks hinder för utveckling. kommun

En gemensam utveck- Utvecklingsplanen Utvecklingsplanen antas Detaljplanearbete inom Etapp 1 med ny Byggstart för ny Invigning av en ny lingsplan tas fram av presenteras i ett i kommunfullmäktige utvecklingsområdet bebyggelse i ett framtida stambana mellan regional station mellan Bollebygd, Härryda och gemensamt kommunfull- för respektive kommun. startas. stationsläge mellan Stockholm och Göteborg. Rävlanda och Bollebygd. Marks kommuner. mäktigemöte för de Fortsatt planarbete Rävlanda och Bollebygd tre kommunerna. påbörjas. påbörjas.

2013-2014 3 Juni 2014 September 2014 2015 2017 2020 2024 5 NY JÄRNVÄG - NYA MÖJLIGHETER

Ny stambana och Västlänken ut och planering pågår. Trafikverket planerar att ta fram Västlänken i centrala Göteborg och en ny stambana en trafikeringsutredning för den nya stambanan under mellan Stockholm och Göteborg är två projekt som hösten 2014. Antalet tågstopp eller vilka stationer som förstärker det hållbara resandet på såväl regional som kan bli aktuella för snabbtåg har ännu inte beslutats. nationell nivå. Västlänken är en pendeltågtunnel under Göteborg Landvetter Airport är ett troligt stopp och skulle centrala Göteborg med tre stationer, varav två är nya, kunna bli ett viktigt resecentrum för olika trafikslag som som ska göra pendlingen enklare och snabbare med färre snabbtåg, buss och flyg. Med en byggstart runt 2020 antas byten. Det är en stor och viktig byggsten i det som ska bli sträckan Mölnlycke–Bollebygd stå klar runt 2024. ett fullständigt transportsystem i Västsverige – vilket också är en förutsättning för kranskommunernas möjlighet till Den befintliga tågbanans framtida användning kommer tillväxt. Västlänken beräknas vara klar för trafik tidigast att utredas av Trafikverket i samband med en åtgärdsvals- 2026. studie.

En ny stambana mellan Stockholm och Göteborg kommer Pendling till Borås och Göteborg att göra tåget mer konkurrenskraftigt på nationell nivå. Närheten till Göteborg, Borås och Göteborg Landvetter Regeringen har beslutat att sträckan Göteborg-Borås Airport gör utvecklingsområdet till ett strategiskt skall byggas ut till nytt dubbelspår via Landvetter. Första välplacerat tillväxtområde. Ur ett arbetsmarknadsper- delen Mölnlycke-Bollebygd ingår i regeringens nationella spektiv är närheten till omvärlden en aspekt som gör framtidsplan. Sträckan ska ingå i den kommande nya området både attraktivt och konkurrenskraftigt. Sträckan Strukturbild över den kollektiva infrastrukturen i anslutning till Göteborg stambanan, som ska byggas med en standard som medger mellan Göteborg och Borås är Sveriges tredje största och Borås. Ett nytt stationsläge i utvecklingsområdet mellan Rävlanda höghastighetståg (320 km/h). En ny stambana mellan pendlingsstråk med mer än 9,5 miljoner resor varje år. Ett och Bollebygd blir en av fem stationer längs det regionala huvudstråket Stockholm och Göteborg via Jönköping kommer att normalt vardagsdygn har cirka 54000 resande med bil eller mellan Borås och Göteborg. Illustration från rapporten Boråspendeln av medföra en restid på 2 timmar. En spårkorridor har pekats kollektivtrafik. WSP, Bollebygd, Härryda och Marks kommuner 2010.

6 TÖLLSJÖ

LERUM

PARTILLE GÖTEBORG BORÅS GÖTEBORG C GÖTEBORG HAGA SANDARED GÖTEBORG KORSVÄGEN HULTAFORS HÄRRYDA OLSFORS HINDÅS

MÖLNDAL GÖTEBORG LANDVETTER RÄVLANDA BOLLEBYGD LANDVETTER S AIRPORT MÖLNLYCKE

HÄLLINGSJÖ Tätorter LINDOME UBBHULT Befintlig järnväg

Ny stambana

Befintliga vägar SÄTILA HYSSNA Ny station Befintlig station

0 km 5 km 10 km 20 km KUNGSBACKA KINNA

Utvecklingsområdet består av tätorterna: Bollebygd, Hindås, Hultafors, Hyssna, Hällingsjö, Olsfors, Rävlanda, Sätila och Ubbhult. Idag löper en befintlig järnväg genom området och i framtiden kommer det att korsas av en ny stambana mellan Stockholm och Göteborg.

7 Töllsjö

Lerum

GÖTEBORG Partille BORÅS min Sandared 0 Hindås 2 Hultafors Härryda Olsfors Bollebygd in 0 m 5 Rävlanda 15 MIN TILL BORÅS 25 MIN TILL GÖTEBORG Mölndal Mölnlycke Landvetter S Göteborg Landvetter Airport

Hällingsjö

Ubbhult

Hyssna En ny station för pendeltåg mellan Bollebygd Sätila och Rävlanda krävs för att vi ska få en hållbar utveckling. Idag väljer 80 procent bilen framför Kinna 0 km 5 km 10 km 20 km tåget i brist på attraktiva resealternativ.

I Bollebygds kommun pendlar cirka 75 procent av inom kommunen och knappt 40 procent av resorna går som gör resan ineffektiv. Att åka tåg tar idag cirka 50 invånarna till en annan kommun för att arbeta, cirka till andra kommuner, varav mindre än tio procent är minuter mellan Rävlanda/Bollebygd till centrala Göteborg 20 procent av dessa resor går till Göteborg. I Härryda resor till Göteborg*. Trots tillgång till kollektivtrafik ses och cirka 20 minuter till Borås. Att ta bilen samma kommun pendlar drygt 70 procent av befolkningen men tågpendlingen inte som ett alternativ då det tar nästan sträckor tar cirka 25 minuter till Göteborg respektive cirka här går 50 procent av resorna till Göteborg. I Marks dubbelt så lång tid att åka tåg som att ta bilen. Det 15 minuter till Borås. Till restiden tillkommer dessutom kommun arbetar däremot mer än hälften av invånarna befintliga pendeltåget slingrar sig fram med många stopp väntetid och tid för att ta sig mellan hemmet eller arbetsplatsen och respektive station.

8 * Statistiken baseras på Västra Götalands resvaneundersökning från 2011 och avser förvärvsarbetande invånare i respektive kommun. En genare spårsträckning och en effektivare kollektivtrafik skulle drastiskt minska restiden från utvecklingsområdets centrum till centralorterna Borås och Göteborg. Satsningen skulle även förbättra resmöjligheterna för kringliggande orter som Hällingsjö, Ubbhult, Sätila och Hyssna. Uppskattningen av ny restid är hämtad från utredningen ”Europakorridoren: Kapacitet och restider” från KTH 2013 med ett restidstillägg på 5 minuter för stationen Landvetter S.

Studier visar att den tillgängliga tiden för daglig En aktuell utredning* visar att interregiotåg är ett arbetspendling inte är mer än cirka en timme enkel resa Ny station gör resan hållbar nödvändigt komplement till höghastighetstågen för att mellan bostaden och arbetsplatsen. Den nationella och regionala satsningen på ny få ett heltäckande trafiksystem längs den nya stambanan. infrastruktur genom ny stambana och Västlänken medför Interregiotågen kan vara av samma tågtyp som höghastig- Förkortade restider skulle avsevärt förbättra tillgäng- en unik möjlighet. Den nya stambanan skulle kunna hetstågen och behöver ur kapacitetssynpunkt ha nästan ligheten och ge förutsättningar för arbetspendling på användas för kombinationstrafik, det vill säga både lika korta körtider som höghastighetstågen. Med en inter- längre sträckor än vad som är möjligt idag. Möjligheten pendeltåg, regiontåg och snabbtåg. Utöver höghastighets- regiolinje som stannar i Rävlanda/Bollebygd kan restiden till snabbare tjänsteresor är viktig för näringslivet. Den satsningen mellan Stockholm och Göteborg skulle det mellan Göreborg och Borås uppgå till 34 minuter. ökade nåbarheten till arbetsplatser är en förutsättning för därmed skapas ett gent och effektivt kollektivtrafikalterna- många invånare att pendla. Med snabba tågförbindelser tiv för resor mellan utvecklingsområdet och målpunkterna Utvecklingsområdets mitt - nytt tillväxtcentrum ökar regionens storlek vilket bidrar till regional utveckling Göteborg och Borås. Att placera en ny pendeltågstation i Ett nytt stationsläge mellan Rävlanda och Bollebygd i eftersom större arbetsmarknadsregioner har en positiv utvecklingsområdet längs stambanan är att ta tillvara det utvecklingsområdets mitt skulle nå hela utvecklingsområ- effekt på den regionala ekonomin. unika tillfälle som tågsatsningen på stambanan innebär. dets invånare. Redan idag sker mycket av tillväxten i detta läge trots avsaknaden av konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det vanligaste färdmedlet i alla tre kommunerna idag En ny station mellan Rävlanda och Bollebygd skulle Planerad utbyggnad och lokal tillväxt skulle framöver är bilen, uppemot 80 procent av alla resor sker med innebära en total omställning av den befintliga kunna ske i anslutning till ett modernt resecentrum bil. Kollektivtrafiken används i liten utsträckning i alla pendlingen i området. Med en effektivare pendeltågtrafik och utgöra basen för en hållbar regional utveckling i kommunerna. I Bollebygds kommun använder sju procent skulle en stor andel av dagens bilpendlare välja hållbarare Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. kollektivtrafiken, i Härryda kommun elva procent och resvanor och en ny tågstation skulle göra det kollektiva i Marks kommun är det så få som fem procent som tar resandet till ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. bussen eller tåget för sina resor.

* Fröidh, O. och Warg, J. (2013). Europakorridoren: Kapacitet och restider. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan. 9 FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN OCH BINDA SAMMAN VÅR REGION PÅ ETT HÅLLBART SÄTT ÄR VI ÖVERENS OM ATT

stärka den regionala tillgängligheten till Göteborg och Borås minska klimatpåverkan genom att minska andelen resor med bil, och öka andelen resor med kollektivtrafik, gång- och cykel stärka den regionala tillgängligheten till Göteborg Landvetter Airport skapa attraktiva boendemiljöer, bra service och möjligheter för och världen verksamhetsetableringar med bra kopplingar till kollektivtrafik stärka den lokala tillgängligheten i utvecklingsområdet genom en gemensam strategi för infrastruktur

VI TAR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT

underlätta för människor att röra sig genom att satsa på utveckla gemensam kommunal och kommersiell service i strategiska nya kopplingar till kollektivtrafiknoder lägen

erbjuda ett boende med närhet till arbetsplatser erbjuda möjligheter till natur och rekreation för säväl besökare som boende

möjliggöra ett brett utbud av olika boendeformer

Utvecklingsområdets unika kvaliteter kan förädlas och bli tillgängliga för fler genom en god förvaltning och en gemensam satsning på hållbar infrastruktur. Utsikt mot 10 Rävlanda västerut. Foto: Bollebygds kommun En hållbar samhällsplanering kan minska de regionala utsläppen med 20 procent

Trafikverket 2012

11 BOLLEBYGDS KOMMUN BOLLEBYGDS ATTRAKTIV IDENTITET OCH KARAKTÄR

Storstadsbo på landet Det lilla samhället som gör vardagen enkel Inom utvecklingsområdet finns ett aktivt näringsliv med Barnfamilj, entreprenör, naturmänniska, småstadsbo eller Utvecklingsområdet är ett levande bevis på småstadens levande småstadscentra, små och stora verksamheter, gott kreativ bohem. Utvecklingsområdet rymmer en mångfald attraktivitet och en levande landsbygd. Här finns tillgång om entreprenörer och verksamma inom kultur. Företags- av identiteter med plats för alla, vilket gör det möjligt för till aktiva småstadscentra, en mångfald av boendeformer, klimatet brukar rankas högt, den kommunala företagsser- varje individ att vara sig själv. I utvecklingsområdet är ett innehållsrikt landskap och ett bra utbud av samhälls- vicen är mycket bra och det finns goda förutsättningar för människor trygga, stolta och självständiga och måna om service. Utvecklingsområdet är både en plats som man kan nyetableringar och ett bra samverkansklimat. gemenskapen. Det finns ett stort intresse för samhällets flytta till och en miljö där man kan välja att bo kvar. utveckling och många tar tillvara möjligheten att vara Skola och barnomsorg är prioriterade områden i alla tre med och påverka bygdens framtid. Entreprenörsandan är Bostadsmarknaden är attraktiv med valmöjligheter som kommunerna med generös budget och höga kvalitetskrav. ett signum och ett rikt föreningsliv vittnar om det stora sträcker sig från småstadens stads- och villakvarter till Den stora inflyttningen av barnfamiljer till utvecklings- intresset för en aktiv fritid. rofyllda lägen i odlingslandskapet och skogens bryn. området är ett bevis på en framgångsrik utbildningsstra- tegi. Begreppet bra skolor är en självklar del av områdets Utvecklingsområdets läge i naturskön miljö med nära till Natur- och kulturlandskapet är unikt med dalgångar, identitet. storstadens puls återspeglas i beskrivningen av utveck- skogsbeklädda berg, meandrande åar och gårdar i lingsområdets invånare som stadsbor på landet. Grönt, gammal odlingsbygd. Här finns fantastiska natur- och skönt och bekvämt men med storstadens och världens kulturvärden i form av unika biotoper, ovanliga arter och utbud nära inpå. En miljö där närhet, tillgänglighet, traditionellt brukad odlingsmark. Rekreativa, biologiska trygghet, välbefinnande och hälsa är viktiga faktorer för och historiska värden förenas i utvecklingsområdets rika en medveten och intresserad allmänhet. naturmiljö.

12 En fantastisk uppväxtmiljö, ett attraktivt boende med trädgård eller närheten till skog och mark är några av de kvaliteter som bidrar till utvecklingsområ- dets attraktionskraft. CC BY M HANSSON CC BY KAKAKROKODIL CC BY SA TAUNO ERIK

13 Storåns dalgång med äldre gårdar och beteshagar är del av områdets karaktär med sin pittoreska och unika landskapsmiljö. Bildens beskrivande texter, som ”Mysigt centrum” och ”Bra för familjen”, är exempel på kvaliteter som pekats ut i samband med utvecklingsplanens områdesanalys. CC BY I SARAIVA CC BY PG TRIMMING CC BY I SA T EFTHIMIADIS

Hobbitlandskapet Liknelsen är lite humoristisk men sammanfattar mycket av Karaktärsbeskrivningen ringar in områdets kärnvärden Det böljande landskapet, utvecklingsområdets rofyllda utvecklingsområdets karaktär och identitet. Den rymmer och är del av en områdesanalys som har gjorts i samband tempo och småskaliga karaktär associerar till livet på den det hemtrevliga, trygga och företagsamma men också utvecklingsplanen av planeringsansvariga i Bollebygd, engelska landsbygden. Ett vackert hobbitlandskap där det som är fantastiskt, äventyrligt och spännande. En Härryda och Marks kommuner. Den har gjorts i syfte att vardagen är innehållsrik och behaglig, som en modern miljö där man har nära till både grannar och omvärldens lyfta fram de positiva tillgångar, fördelar och känslor som variant av brittisk ”Countryliving” fast i svensk miljö. äventyr. finns och som alla kan känna igen sig i, vara stolta över och berätta om.

14 Mysigt centrum Bra för familjen Småskaligt Enkel vardag - göra ärenden och träna De dolda entreprenörernas bygd Aktiv fritid Det bästa av två världar Tryggt

15 KARIN MEYER HÄRRYDA KOMMUN HÄRRYDA MEYER KARIN LERUMS KOMMUN

TÖLLSJÖ PARTILLE KOMMUN GÖTEBORGS KOMMUN 39300 1200 BORÅS KOMMUN VI VILL VÄXA HÅLLBART OCH EFFEKTIVT 36100 533 300 HINDÅS 106 000 3000 OLSFORS/HULTAFORS LANDVETTER HÄRRYDA MÖLNLYCKE 7500 1800 BOLLEBYGD 1500 Regionen och utvecklingsområdet Det finns ett starkt samband mellan befolkningsmängden RÄVLANDA5800 En väldigt tydlig och stark trend såväl internationellt som i en region och regionens förmåga att generera tillväxt. 62000 i Sverige är den pågående urbaniseringen som innebär Generellt kan sägas att ju fler människor och större region 17600 STORA BUGÄRDE 2000 att allt fler människor vill bo och arbeta i närheten desto större är utbudet av varor, tjänster, arbetsplatser, Hela Utvecklingsområdet 500 8500 av storstadsregioner. I Sverige är det framförallt de tre kompetenser etc. En positiv inflyttning ger en positiv MÖLNDALS KOMMUN HÄLLINGSJÖ storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö som tillväxtspiral och det gäller att ta vara på möjligheterna 36000 har en stadig inflyttning av nya invånare och som växer i genom att behålla och öka regionens befolkning. Viktiga 900 BOLLEBYGDS KOMMUN snabb takt. Befolkningen i Göteborgsregionen har i snitt strategier för detta arbete blir då att skapa förutsättningar 13000 UBBHULT vuxit med cirka 10 000 personer per år och omfattar idag för goda livsmiljöer, pendlingsmöjligheter med kollektiv- HÄRRYDA KOMMUN cirka en miljon invånare i Storgöteborg och cirka 550 000 trafik, kommunal och kommersiell service. 1000 invånare i Göteborgs stad. HYSSNA Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, pekar på SÄTILA I utvecklingsområdet bor det idag cirka 13 000 invånare möjligheten att genom stark utveckling av Göteborgsom- 1300 varav cirka 4500 i Bollebygd. Det innebär att merparten rådet skapa förutsättningar för en kraftfull tillväxt och 1400 av de boende inom utvecklingsområdet bor i mindre sysselsättning i hela Västsverige inklusive Borås. En viktig 77400 orter och pendlar till arbetsplatser inom Göteborg och förutsättning är att arbetet med de framtagna strategierna KINNA/SKENE/ÖRBY Boråsregionen. Samhällsservice inom utvecklingsområ- fortgår i hela regionen och i respektive kommun och följs 34000 KUNGSBACKA KOMMUN det finns framförallt i Bollebygd som fungerar som en av ett aktivt arbete med att tillgodose behovet av nya

huvudort för hela utvecklingsområdet vad gäller såväl bostäder, samhällsservice, kommersiellt utbud och inte Idag finns det cirka 13000 invånare i utvecklingsområdet MARKS KOMMUN 16000 kommunal som kommersiell service. minst infrastruktur. som är en del av en mycket folkrik och expansiv region.

16 REGIONEN IDAG LERUMS KOMMUN

TÖLLSJÖ PARTILLE KOMMUN GÖTEBORGS KOMMUN 39300 1200 BORÅS KOMMUN 36100 533 300 HINDÅS 106 000 3000 OLSFORS/HULTAFORS LANDVETTER HÄRRYDA MÖLNLYCKE 7500 1800 BOLLEBYGD 1500 RÄVLANDA5800 62000 17600 STORA BUGÄRDE 2000 500 8500 MÖLNDALS KOMMUN 36000 HÄLLINGSJÖ 900 BOLLEBYGDS KOMMUN UBBHULT HÄRRYDA KOMMUN 1000 HYSSNA SÄTILA 1300 77400 1400 34000 KINNA/SKENE/ÖRBY KUNGSBACKA KOMMUN

MARKS KOMMUN 16000

Siffrorna baseras på statistik från statistiska centralbyrån för åren 2012-2014. Ortsstatistiken omfattar även närliggande bebyggelse. 17 LERUMS KOMMUN

TÖLLSJÖ PARTILLE KOMMUN GÖTEBORGS KOMMUN 49000 1700 BORÅS KOMMUN

Arbetsmarknadsregionen växer! Fler invånare - fungerande kollektivtrafik service och ett attraktivt boende. De kommande 20 åren 43000 kan antalet invånare växa med cirka 13 000 personer När en region växer ökar rörligheten och andelen De senaste fyra åren har Storgöteborg vuxit med i snitt HINDÅS människor som reser allt längre till sina arbetsplatser. Den 10 000 invånare per år. Detta innebär att regionen och uppgå till totalt 26 000 invånare. Inom utvecklings- 666 000 125 000 LANDVETTER regionala arbetsmarknaden i Göteborg och Boråsregionen kommer att växa med cirka 200 000 nya invånare de området finns redan idag en stor efterfrågan på bostäder 4300 OLSFORS/HULTAFORS HÄRRYDA är stor och omfattar även Varberg och Falkenberg. På sikt kommande 20 åren. Den lokala arbetsmarknaden och en stor potential att kunna erbjuda ett varierat och RÄVLANDA/BOLLEBYGD MÖLNLYCKE förutspås också Trollhättan och Uddevalla att ingå och kommer på sikt att omfatta 1,75 miljoner människor. attraktivt boende och en samhällsservice av hög kvalitet 2600 2100 med den nya stambanan till Borås kommer arbetsmark- För att den goda utvecklingen ska fortsätta behövs ett oberoende av administrativa kommungränser. 26000 naden att växa ytterligare. Den ökade rörligheten gör det ökat och ett varierat bostadsbyggande i starka kollektiv- 17000 lättare för företag som väljer att placera sina verksamheter trafikstråk och en samhällsservice som håller en hög 76000 25000 STORA BUGÄRDE i regionen att hitta rätt kompetens. Detta i sin tur ger ett kvalitet oavsett administrativa kommungränser. Hur den 15500 större utbud av arbetstillfällen som kan locka nya invånare regionala strukturen byggs upp är avgörande för regionens 700 MÖLNDALS KOMMUN HÄLLINGSJÖ till regionen. Med andra ord ger den ökade pendlingen utveckling. Genom att utgå från energieffektiva strukturer, 65500 över kommungränserna upphov till en positiv ekonomisk hållbart resande och ett regionalt centrum som kan 1300 BOLLEBYGDS KOMMUN spiral och är en avgörande faktor för en positiv utveckling. erbjuda stadsliv och mötesplatser, kan också de regionala Hela Utvecklingsområdet UBBHULT natur- och vattenrummen bevaras och utvecklas. HÄRRYDA KOMMUN Den ökade rörligheten ställer krav på en klimatsmart 1400 infrastruktur och en samhällsplanering som gör vardagen Det regionala transportsystemets utveckling är en HYSSNA enkel för människor. Det ska vara lätt och gå smidigt att förutsättning för att regionen ska kunna växa och ge en 26000 SÄTILA lämna på förskola, ta tåget till jobbet och handla på vägen fortsatt stark tillväxt i Västsverige. Människors ökade 1700 hem. Att skapa förutsättningar för en fungerande vardag är rörlighet över kommungränserna ställer krav på att trans- 2200 en av de viktigaste förutsättningarna för att få en samhälls- portsystemet ska vara klimatsmart och snabbt – det måste 105000 utveckling med fokus på tillväxt och sysselsättning i kunna konkurrera med bilen för fler ska välja kollektiv- KINNA/SKENE/ÖRBY regionen. trafik. Genom utbyggnaden av den nya stambanan och 43000 med en ny tågstation inom utvecklingsområdet skapas KUNGSBACKA KOMMUN förutsättningar för nya invånare att bosätta sig i utveck- lingsområdet och få en fungerande vardag med kort MARKS KOMMUN 20000 pendlingsavstånd till regionens huvudorter, samhälls-

Prognosticerad befolkning inom utvecklingsområdet år 2040. En fördubbling av dagens invånarantal på 13000. 18 REGIONEN ÅR 2040 LERUMS KOMMUN

TÖLLSJÖ PARTILLE KOMMUN GÖTEBORGS KOMMUN 49000 1700 BORÅS KOMMUN 43000 666 000 HINDÅS 125 000 LANDVETTER 4300 OLSFORS/HULTAFORS HÄRRYDA RÄVLANDA/BOLLEBYGD MÖLNLYCKE 26000 2600 2100 17000 76000 25000 STORA BUGÄRDE 700 15500 MÖLNDALS KOMMUN 65500 HÄLLINGSJÖ 1300 BOLLEBYGDS KOMMUN UBBHULT HÄRRYDA KOMMUN 1400 HYSSNA SÄTILA 1700 105000 2200 43000 KINNA/SKENE/ÖRBY KUNGSBACKA KOMMUN

MARKS KOMMUN 20000

Siffrorna bygger på prognoser för respektive kommun ur dokumentet Kommunernas befolkningstillväxt år 2010-2035 av Svenskt näringsliv 2011, kommunernas egna prognoser samt en del specialfall så som Landvetters planerade tillväxt vid Göteborg Landvetter Airport. 19 EN HÅLLBAR VARDAG I CENTRUM

Förtäta kring stationen skolor, tillgång till aktiv fritid och en trygg livsmiljö är alla En attraktiv bytespunkt blir centrum i ny stadsdel. För att stärka den regionala attraktiviteten och konkur- viktiga värden som speglar området idag. Genom att bygga Platsen för den nya stationen och staden ligger i en renskraften behöver det finnas en valfrihet vad gäller vidare på de mest värdefulla kvaliteterna och utveckla en naturskön dalgång mellan orterna Bollebygd och boendemiljö och utrymme för både större och mindre livfull småstadsmiljö och en trygg stationsmiljö stärks Rävlanda. I dalgången rinner de två åarna Nolån och orter att utvecklas i regionen. En viktig förutsättning är utvecklingsområdet i sin helhet genom att attraktiviteten Sörån, ungefär mitt i området rinner åarna samma och ett fungerande transportsystem som är sammankopplat för invånare i hela utvecklingsområdet ökar. bildar Storån. Området är vackert kuperat och småbrutet och en snabb kollektivtrafik som kan konkurrera med och från sluttningarna ges fina utblickar mot det bilen. Detta innebär att existerande stationsorter förtätas En gemensam satsning på ett tillväxtcentrum innebär omgivande landskapet. och att nya bytespunkter utvecklas med utgångspunkt i att kommunerna kan koordinera och erbjuda en stationsläget. Genom att förtäta i bytespunkterna skapas samordnad investering av service och näringsliv istället För att utnyttja marken runt den nya stationen på bästa också ett större underlag för kollektivtrafiken och genom för att konkurrera med varandra. Att placera service och och mest effektiva sätt krävs en tillämpning av stationsnär- att fler åker kollektivt kan en hållbar utveckling och kommersiella funktioner vid den nya stationen innebär hetsprincipen. Principen innebär att planera för centrum- tillväxt nås. Bytespunkterna blir mycket attraktiva för att planera för en hållbar framtid då en av de viktigaste verksamheter, handel och service i så nära anslutning till bostäder, service och arbetsplatser genom sina strategiska faktorerna för en klimatsmart planering är lokaliseringen stationen där flest antal människor rör sig och vistas. Den lägen i regionen. av nya bostäder, arbetsplatser, service, handel och andra nya bytespunkten har stor potential att bli en möteplats målpunkter i strategiska lägen. Genom att ny bostadsbe- för de boende och besökande i hela utvecklingsområdet En ny bytespunkt med pendeltågtrafik föreslås etableras på byggelse, kontor och verksamheter placeras i närheten av och gestaltningen och utformningen av bytespunkten blir den nya stambanan i höjd med Bollebygd. Kollektivtrafi- bytespunkter kan koldioxidutsläppen minska avsevärt. avgörande. ken bildar ryggraden i utvecklingen och genom den stärks Genom en samordnad utbyggnad av bostäder, offentlig regionen med ett ökat utbud av service och småortens och kommersiell service i ett nytt stationsläge läggs attraktioner. Attraktiv bostadsmarknad, bra infrastruktur, grunden för en fungerande vardag. Ett nytt stationsläge skulle nå hela utvecklingsområdet och göra närhet till etablerad service och högkvalitativ natur, bra kollektivtrafiken till ett attraktivt resealternativ.

20 TÖLLSJÖ

Nytt stationsläge LERUM

Befintlig järnväg

GÖTEBORG PARTILLE BORÅS GÖTEBORG C GÖTEBORG HAGA SANDARED GÖTEBORG KORSVÄGEN HULTAFORS Nolån HÄRRYDA OLSFORS LANDVETTER HINDÅS Sörån

MÖLNDAL LANDVETTER S GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT RÄVLANDA BOLLEBYGD MÖLNLYCKE Planerad sträckning av ny stambana

Storån 5 KM HÄLLINGSJÖ

LINDOME UBBHULT 10 KM Ny station Befintlig station

SÄTILA HYSSNA Ny järnväg 15 KM Befintlig järnväg

KUNGSBACKA KINNA

0 km 5 km 10 km 20 km

21 Kriterier för en bra bytespunkt väg till och från arbetet och därigenom få en fungerande som fungerar i skala och typologi och ansluter till En av de viktigaste kriterierna för att få en fungerande vardag. den befintliga i sin karaktär. Närmast väg 40 föreslås bytespunkt är tillgängligheten. Själva bytespunkten verksamheter och kontor med goda kopplingar till måste vara enkel att nå för alla användargrupper liksom Exempel på möjlig kommunal service i ett nytt stationen. färdmedlet. Tillgängligheten för gående och cyklister är stationsläge är en samordnad skola och gymnasieskola prioriterad eftersom detta är det vanligaste sättet att ta inom utvecklingsområdet. Gymnasieskola saknas inom Bra kopplingar ger fler resor med kollektivtrafik sig till kollektivtrafik. Det ska också vara enkelt att byta utvecklingsområdet idag och eleverna är hänvisade Bytespunkten måste nås på ett enkelt sätt vilket ställer trafikslag från buss eller bil till tåget. Det innebär en till Mölnlycke, Skene, Borås och Göteborg för att få höga krav på tillgängligheten och i förslaget finns en prioriterad busshållplats i tågstationens omedelbara närhet sin gymnasieutbildning. Det finns även en möjlighet mängd nya kopplingar för såväl bil, buss och cykel. En och en pendlarparkering. att göra gemensamma satsningar på arbetsplatser som ny väg föreslås från Rävlanda till stationen med möjlighet verksamheter och kontor då stationen möjliggör för en att skapa ett separat busskörfält som prioriterat trafikslag. Ett grundläggande krav är att bytespunkten upplevs som inpendling av arbetskraft. Kopplingen mellan Bollebygd centrum och det nya trygg både utifrån fysiska och sociala aspekter. En viktig stationsområdet är en av nyckelfrågorna för den nya faktor som bidrar till trygghet är att stationen integreras Förslaget har sin utgångspunkt i ”stationsnäraprinci- stadsdelen. I förslaget finns en ny cykelkoppling i form av i en stadsmiljö med blandad bebyggelse och människor pen” med bytespunkten integrerad i en ny stadsdel. Den en bro över väg 40 som ger en gen och snabb cykelväg och som rör sig i området dygnet runt. Samhällsfunktioner tätaste bebyggelsetypen byggs närmast stationen och här nya kopplingar med bil föreslås också. och service i stationsområdet är en viktig förutsättning möjliggörs också kontor, service och småskalig handel. för människor att kunna utföra sina vardagsärenden på Mot Rävlanda och Bollebygd föreslås en bebyggelse

Rävlanda centrum med dagens järnvägsspår.

22 BOLLEBYGDS KOMMUN BOLLEBYGDS LERUM

PARTILLE

SANDARED

HULTAFORS Nytt stationsläge LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS OLSFORS

GÖTEBORG LANDVETTER LANDVETTER S AIRPORT RÄVLANDA BOLLEBYGD MÖLNLYCKE Se karta sid 25

Bra kopplingar mellan utvecklingsområdets orter för alla trafikslag stärker förutsättningarna för ett hållbart resande.

HÄLLINGSJÖ

UBBHULT

Förbättrade vägar

Supercykelväg

Tätorter HYSSNA SÄTILA Ny stambana 0 km 5 km 10 km 20 km Befintlig järnväg

Befintliga vägar KINNA Ny station

23 Ett nytt attraktivt centrum behöver vara tillgängligt för gående och cyklister, innehålla mötesplatser och vara rikt på viktiga målpunkter. Exempel från Malmös äldre stadskärna.

Enkelt byte mellan trafikslag Närmast stationsläget finns en väl fungerande cykelmöjligheter och inte minst en väl fungerade och ifrån när den nya bytespunkten gestaltas. Platsen erbjuder bussangöring som underlättar bytet mellan olika trygg cykelparkering som ska ligga i direkt anslutning till en naturpräglad särart vars karaktärsdrag kan bidra till en trafikslag. Pendlarbussar från övriga delar av utvecklings- stationsläget och underlätta byte från cykel till tåg. attraktiv, behaglig och unik miljö. området kan komma att serva stationen till exempel från Hindås, Hyssna, Hällingsjö och Rävlanda. Den befintliga Det finns en potential att få över en stor del av resorna Mänsklig skala och omsorg om detaljer järnvägen kan fortsättningsvis utgöra en möjlighet för inom utvecklingsområdet till kollektivtrafik med En detaljerad utformning, omsorg om detaljer och en persontrafik och en bytespunkt på denna i anslutning till en ny tågstation. Genom att upptagningsområdet är mänsklig skala gör att reseupplevelsen blir positiv och att den nya stationen blir då nödvändig för att underlätta förhållandevis stort kan dock inte alla anslutningsresor väntetiderna upplevs som kortare. Allt detta sammantaget bytet mellan dessa spår. Exakt läge av stationsplacering göras med cykel. Detta innebär att fler kan ta tåget om kan bidra till att den nya stationen upplevs som en måste studeras noggrant utifrån många aspekter. det finns bra förutsättningar för byte mellan bil och tåg. inbjudande miljö för vistelse och för resande. Genom att anordna en bra pendlarparkering i anslutning Grön trafik prioriteras till stationen kan fler ta tåget till arbetsplatserna i Kartan visar den nya staden mellan Bollebygd och Rävlanda med I stationsläget ska de gröna trafikslagen prioriteras vilket regionen. Platsens unika förutsättning, i en vacker dalgång förslag på ny bebyggelse och infrastruktur. Ny spårdragning ligger inom innebär en satsning på bussangöring men också på med naturen inpå knuten, är en viktig karaktär att utgå Trafikverkets planerade spårkorridor.

24 Nolån

Förslaget innehåller cirka 3700 nya bostäder vilket ger en befolkningsökning med cirka 8000 till 10000 invånare

Väg 40 Bollebygd centrum BOLLEBYGD

Sörån Kommungräns Bef station Ny väg

Ny bro

Ny bytespunkt bef järnväg Den nya stambanan Station Ny väg RÄVLANDA

Flerbostadshus & centrum Bef station Befintlig järnväg Radhus Villor Storån Verksamheter

Centrum Ny väg Stationsläge med tillhörande angöring för bil, buss och cykel samt pendlarparkering 0 km 500 m 1000 m

25 Ett modernt resecentrum i danska Espergærde mellan Helsingör och Köpenhamn. Stationen är integrerad i orten med hög tillgänglighet för olika trafikslag som buss och cykel. Den är omsorgsfullt gestaltad med en hög grad av detaljering och har en unik karaktär.

Genomtänkta och väl utformade platser för väntan och möten i en trygg miljö med behagligt mikroklimat. Exempel från Köpenhamns

LENNART DAHLBERG HÄRRYDA KOMMUN HÄRRYDA DAHLBERG LENNART huvudbangård.

I Montabaur, en station på höghastighetsbanan mellan VAD GÖR ETT RESECENTRUM BRA? Frankfurt och Köln i Tyskland, innehåller stationen flera Ett nytt resecentrum behöver vara lättillgängligt med bra funktioner, med både handel och kontor. Kopplingen till kopplingar, effektivt underlätta byten mellan olika trafikslag, stadskärnan är tydlig och bytena mellan olika trafikslag erbjuda en trygg och säker miljö, vara attraktivt och inbjudande är enkla. samt vara integrerat i en levande och blandad stadsmiljö.

I ett bra resecentrum behöver det vara smidigt att byta mellan buss och tåg. Bilden ovan visar Falkenbergs nya planskilda järnvägsstation.

26 ROGIVANDE GRÖNSKA

LÄTTILLGÄNGLIG INFORMATION

SKYDDADE SITTPLATSER I LÄ

VACKER OCH VÄLSKÖTT MILJÖ

INTRESSANT MARKBELÄGGNING

27 GÖR TÅGET SKILLNAD?

Orter med pendeltåg har en bättre utveckling än de utan. Bra kommunikationer har visat sig vara en stark attraktivitets- och tillväxtfaktor. Studier från Skåne visar att det finns ett samband mellan resandeutveckling och befolkningsutveckling. Orter med regionaltågskoppling, så kallade pågatåg, har haft en mycket bättre utveckling än den skånska genomsnittsorten. Mycket av den regionala utvecklingen, som tidigare koncentrerats till Malmö och Lund, har brett ut sig till de omkringliggande kommunerna med stigande huspriser, ökad utbildningsnivå och ökad arbetspendling till följd. Fler väljer att bosätta sig inom pendlingsavstånd i en närliggande kommun och över en tioårsperiod har pendlingen över kommungränserna i Skåne ökat med 49 procent. Två tredjedelar av ökningen har skett i stråk där man kan pendla med tåg. Orter där tåget inte har funnits som ett pendlingsalternativ och där pendlaren är hänvisad till buss eller bil har haft en betydligt sämre utveckling. (Svensson Sahlin, Hans Regionaltågtrafikens effekter. En studie av regionaltågslinjer i Skåne. Lunds tekniska högskola 2011)

Även danska studier bekräftar sambandet mellan pendeltågtrafik och ortsutveckling. I Öresundsregionen har befolkningsutvecklingen och arbetsplatsetableringen de senaste tio åren främst koncentrerats till orter längs järnvägsnätet, samt inom en radie av 20-60 kilometer runt Köpenhamn. En utveckling som visar stationslägens positiva inverkan på angränsande orter när det finns tillgång till goda kommunikationer. (Öresundsregionens byutveckling och infrastruktur, IBU-Öresund 2010)

KLIMATSMARTARE VARDAG Exempel som visar hur koldioxidutsläpp påverkas av de vardagliga resorna. I ett kollektivtrafiknära läge kan utsläppen minskas avsevärt.

Anna bor tillsammans med sin familj i ett villaområde i utkanten av Villaby. Eftersom de bor långt ifrån bussen och ortens centrum använder de bil för alla resor, till jobbet, till skolan och till shopping. 2,8 ton CO2 per person och år 1,2 ton CO2 Bengt och hans familj bor i samma ort, också i villa, men bara 200 m från centrum och stationen. Familjen har en bil men per person och år använder den sällan. De handlar i centrum med cykel, tar tåget till jobbet och cyklar till skolan.

28 Bra cykelmöjligheter, lokal service samt tillgång till grönska och rekreation skapar en attraktiv miljö som bidrar till minskade koldioxidutsläpp.

Klimatpotentialen är stor i ny stadsdel Ett pendeltåg längs den nya stambanan kortar restiden Genom att den nya bebyggelsen samlas kring stationsläget Ett nytt resecentrum blir mittpunkten i en ny stadsdel avsevärt och kan effektivt konkurrera med bilen som och görs lagom tät med blandade funktioner kan andelen som på sikt binder samman de båda orterna Rävlanda och trafikslag. gång-, cykel- och kollektivtrafikresor öka. Ett bra gatunät Bollebygd. Genom förbättrade vägkopplingar till Hyssna, med många parallella cykelvägar och cykelparkeringar vid Hällingsjö och Hindås kan resecentrumet fungera som I den nya stadsdelen kan avstånden till service, rekreation målpunkter gör det enkelt att cykla. pendlarstation och bli en attraktiv bytespunkt för hela och andra vardagsfunktioner minimeras samtidigt som det utvecklingsområdet. blir nära till såväl lokalt centrum som regionala kärnor. Eftersom attraktiva stadsmiljöer ökar andelen fotgängare Att förskola, mataffär, park eller idrott finns nära hemmet och cyklister behöver hänsyn tas till gatumiljö, Ett kort avstånd till konkurrenskraftig kollektivtrafik minskar effektivt behovet av onödiga transporter. Ett mikroklimat, mötesplatser och aktiviteter. Bilpooler, bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Ny bebyggelse centrumnära läge är en avgörande faktor som bidrar till medveten parkeringsstrategi, bussfiler och andra riktade och målpunkter placeras nära stationen och det korta minskade utsläpp. I den nya stadsdelen kommer det vara trafikåtgärder är andra planeringsåtgärder som ytterligare avståndet gör det möjligt att arbetspendla regionalt med nära till kärnan samtidigt som den nya stationen minskar stärker koldioxidsnåla transportalternativ. kollektivtrafik. avståndet till regionala centrum.

29 Lokalisering Struktur Hållbart resande

Nära kollektivtrafik Gång- och cykelvänligt Snabb kollektivtrafik KLIMATSMART PLANERING Avståndet till hållplatsen är en Gång- och cykelnätets struktur Konkurrenskraftig kollektivtrafik För en hållbar utveckling behöver hänsyn tas till avgörande klimatfaktor. och fysiska form påverkar andelen bidrar till minskade klimatsmarta resor. koldioxidutsläpp. viktiga klimatfaktorer redan i planeringsstadiet. Ny bebyggelse, som bostäder, Genom att utgå från kända samband mellan arbetsplatser, service, handel och Ett bra gång- och cykelnät med bra Möjligheten att nå sin arbetsplats koldioxidutsläpp och den fysiska miljön kan andra målpunkter, måste ligga nära cykelparkering vid målpunkter gör inom 30 minuter styr valet av utvecklingsområdets nya tillväxtcentrum en hållplats för att kollektivtrafiken att fler väljer att gå eller cykla. färdmedel. För att kollektivtrafiken effektivt bidra till en hållbarare vardag. ska kunna bli ett bra och attraktivt ska upplevas som ett attraktivt Bytespunktens centrala placering, klimatsmart alternativ. Ett kort avstånd gör det alternativ behöver följande faktorer utformning av ny bebyggelsestruktur och möjligt att arbetspendla regionalt beaktas: med kollektivtrafik. tillgången till hållbara resealternativ är alla Tätt - Total restid jämfört med bil nyckelfaktorer för en god samhällsplanering. - Turtäthet Andelen invånare per hektar har - Antal byten Viktiga klimatfaktorer kan analyseras och betydelse för val av färdmedel. - Väntetid vid hållplats sammanställas grafiskt som en värderos. Nära vardagsservice - Trafikslag Analysen av området före och efter utbyggnad En lagom tät bebyggelsestruktur ger en indikation på de klimatvinster som och rekreation ökar andelen gång-, cykel och kollektivtrafikresor. planeringen kan medföra. Avståndet till service, rekreation och andra vardagsfunktioner har stor inverkan på koldioxidutsläppen.

Om till exempel förskola, mataffär, park eller idrott finns nära hemmet Blandade funktioner Parkering och minskar behovet av onödiga transporter i vardagen. En struktur där olika funktioner stödåtgärder blandas minskar transportbehovet. Andelen klimatsmarta resor kan Att blanda bostäder, service och ökas med hjälp av olika styrmedel handel i nya bebyggelsestrukturer inom trafikfältet samt beteende- gör det möjligt att uträtta ärenden och attitydförändrande arbete. med cykel eller till fots. Nära centrum Åtgärder kopplade till bilparkering är effektiva styrmedel som kan Avståndet till lokala och regionala bidra till minskade utsläpp. Att centrum är den enskilt viktigaste ge kollektivtrafiken företräde i faktorn för minskad klimatpåverkan. Attraktivt trafiksystemet genom till exempel bussfiler gör resan snabbare. Klimatfaktorer som kan påverkas med hjälp av fysisk planering. I centrumnära lägen är transport- Attraktiva stadsmiljöer ökar andelen fotgängare och cyklister. behoven lägre och utsläppen Mobility management (MM) är Genom att hänsyn tas till viktiga klimatfaktorer kan stora Trivsamma gaturum, bra minimala. Om arbetsplatser eller ett samlingsnamn för mjuka mikroklimat, mötesplatser och klimateffekter uppnås jämfört med traditionell planering. Från Region centrumaktiviteter som vård, åtgärder som främjar hållbara aktiviteter bidrar till en miljö där handel, bibliotek, restaurang och transporter genom information och Skånes och FOJAB arkitekters rapport ”Planera klimatsmart - fysiska oskyddande trafikanter gärna rör bio ligger nära kan de nås enkelt kommunikation. strukturer för minskad klimatpåverkan” 2014. med bra kollektivtrafik, cykel eller sig. Smarta energilösningar i nya till fots. byggnader ger lägre utsläpp.

Kvalitetskriterierna sammanfattar utvalda faktorer med koppling till koldioxidutsläpp som vi kan påverka med hjälp av den fysiska planeringen. 30

15 RÄVLANDA-BOLLEBYGD IDAG DET NYA STATIONSOMRÅDET

BART RESAN BART RESAN HÅLL DE HÅLL DE

Snabb kollektivtrafik Snabb kollektivtrafik

Service- & rekreationsnära Service- & rekreationsnära

Parkering & stödåtgärderGång & cykelvänligt Parkering & stödåtgärderGång & cykelvänligt

L L

O O

K Tätt K Tätt A A

L L I Kollektivtrafiknära I Kollektivtrafiknära S S

E E R Blandade funktioner R Blandade funktioner I I N N G R G R U U T T Attraktivt Attraktivt K K Centrumnära U Centrumnära U R R T T S S

Värderos som visar en analys av Rävlanda-Bollebygd idag, utifrån kända Värderos som visar den klimatpotential som ryms i en bra planerad ny bytespunkt klimatfaktorer som bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Genom att lågt graderade och stadsdel inom utvecklingsområdet. Om planeringen tar tillvara de möjligheter tårtbitar förstärks kan utvecklingsområdet göras mer hållbart. som ryms kan resultatet i det nya stationsområdet bli så här bra.

31 FÖR ATT FÅ EN TILLVÄXT I VÅR REGION SOM ÄR LÅNGSIKTIG, EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR ÄR VI ÖVERENS OM ATT

vara ett attraktivt tillväxtområde skapa en hållbar vardag för människor

erbjuda en varierad bebyggelse med bostäder för alla genom att utveckla bevara och utveckla landsbygden och göra det rekreativa landskapet den attraktiva småstaden tillgängligt för fler

VI TAR ETT GEMENSAMT ANSVAR FÖR ATT

göra utvecklingsområdet till upptagningsområde för den nya ordna smidiga och lätta byten mellan trafikslag stationen

skapa goda parkeringar för både cykel och bil skapa en attraktiv och trygg stationsmiljö

32 CC BY NEWS ÖRESUND Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har tillsammans med FOJAB arkitekter tagit fram en utvecklingsplan som visar på de möjligheter en ny regional tågstation på den nya stambanan mellan Göteborg och Stockholm skulle medföra. Utvecklingsplanen tar fasta på de tre kommunernas befintliga kvaliteter och tillväxt i ett 25 års-perspektiv.

Vid ett nytt stationsläge mellan orterna Bollebygd och Rävlanda kan man bygga bostäder åt ca 8-10 000 nya invånare. Den nya stationen skulle bli ett regionalt resecentrum med effekter för hela utvecklingsområdet. I planen redovisas konsekvenser och utvecklingsförslag samt strategier för en fortsatt kommungemensam planeringspolitik.