DOCSLIB.ORG

Utvecklingsplan+Låguppl.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Utvecklingsplan+Låguppl.Pdf UTVECKLINGSPLAN För del av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner Förslag 2014-06-03 GÖTEBORG in m 20 BORÅS in m 50 NY RESTID 15 MIN NY RESTID 25 MIN RÄVLANDA - BOLLEBYGD Utvecklingsplanen är framtagen av FOJAB arkitekter på uppdrag av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. FOJAB ARKITEKTER STYRGRUPP Uppdragsansvarig: Magdalena Hedman Bollebygds kommun Elvira Grandin, Emma Olvenmyr, Karin Fagerberg, Christer Johansson, ordförande kommunstyrelsen Marit Hedlund Peter Rosholm, vice ordförande kommunstyrelsen Anders Einarsson, kommunchef RAMBÖLL Maria Rangefil, tf kommunchef Lars Nilsson Härryda kommun Annette Eiserman- Wikström, ordförande kommunstyrelsen ARBETSGRUPP Mats Werner, vice ordförande kommunstyrelsen Bollebygds kommun Lars-Erik Kileby, beredningsledare i infrastrukturberedningen Lennart Haglund, samhällsbyggnadschef Per Vorberg, beredningsledare miljö- och näringslivsberedningen Carolin Folkeson, plan- och byggchef Robert Nilsson, vice beredningsledare miljö- och näringslivsberedningen Anna Sundin, planarkitekt Marks kommun Härryda kommun Margareta Lövgren, ordförande kommunstyrelsen Bertil Widén, samhällsbyggnadschef Lisa Dahlberg, vice ordförande kommunstyrelsen Michaela Kleman, planchef Haleh Lindqvist, kommunchef Lennart Dahlberg, stadsarkitekt Maria Sivedal, infrastruktursamordnare Marks kommun Tord Lundborg, förvaltningschef, bygg- och miljökontoret Foton: FOJAB arkitekter om inget annat anges, omslagsfoto från Bollebygds kommun Sofia Refsnes, planarkitekt Kartor & illustrationer: FOJAB arkitekter om inget annat anges 2 FÖRORD I Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har vi antagit Denna utvecklingsplan är ett visionsdokument, som anger en fördubbling av befolkningen till 26 000 boende. Ett en vision som lyder inriktning och målsättning för gränsområdet mellan modernt resecentrum med bra kopplingar till orterna i Bollebygd, Härryda och Mark – ett strategiskt viktigt utvecklingsområdet utgör förutsättningar för en hållbar Gränslöst samarbete område mellan Göteborg och Borås. Utvecklingsplanen utveckling. - För oss närmare varandra visar vilka möjligheter som uppstår med ett stationsläge - Utvecklar oss tillsammans mellan Bollebygd och Rävlanda på en ny stambana Vår förhoppning är att visionen och utvecklingsplanen - Skapar en bättre vardag från Göteborg till Stockholm. Utvecklingsplanen skall peka ut en, för området, gynnsam riktning som ger sammanfattar kommunernas vision och ska fungera som invånare lite mer av det goda livet. Utvecklingsplanen har denna vision som grund och har underlag vid framtida kommunal planering. tagits fram på uppdrag av de tre kommunerna. Arbetet har varit en del av BoHäM-samarbetet, som syftar till att Bollebygd, Härryda och Mark avser att ta till vara och gemensamt lösa frågor som går över kommungränserna. vidareutveckla den potential och de utvecklingsmöjlig- BoHäM gör det möjligt att verka som en enhetlig region heter som området erbjuder. Idag bor ca 13 000 personer utan att administrativa gränser hindrar utveckling. i utvecklingsområdet. Prognosen till år 2040 innebär Christer Johansson, ordförande kommunstyrelsen Annette Eiserman-Wikström, ordförande kommunstyrelsen Margareta Lövgren, ordförande kommunstyrelsen Peter Rosholm, vice ordförande kommunstyrelsen Mats Werner, vice ordförande kommunstyrelsen Lisa Dahlberg, vice ordförande kommunstyrelsen Bollebygds kommun Härryda kommun Marks kommun 3 TRE KOMMUNER - EN STRATEGI Vi tar gemensamt ansvar mer integrerad del av göteborgsregionen samtidigt som en Planen är en gemensam avsiktsförklaring och beskriver Bollebygd, Härryda och Marks kommuner kompletterar hållbar utveckling och tillväxt möjliggörs. området ur ett nulägesperspektiv med konkreta förslag varandra och har en bred samsyn kring utvecklingsfrå- på planeringsåtgärder. Särskilt viktiga frågor i arbetet har gor. Genom ett starkt kommunövergripande politiskt I kommunernas vision tas utvecklingsområdets befintliga varit områdets kvaliteter och potential, bebyggelseutveck- engagemang och en gemensam vilja arbetar kommunerna kvaliteter tillvara samtidigt som transportinfrastruktur, ling och markanvändning samt möjligheterna med en ny tillsammans för att möjliggöra en hållbar samhällsutveck- bostads- och näringslivsutveckling stärks. Genom att tågstation längs den nya stambanan mellan Stockholm ling. I samband med denna utvecklingsplan fördjupas förädla den här delen av kommunerna och gemensamt och Göteborg. samarbetet samtidigt som gränsområdet där kommunerna satsa på en ny tågstation, attraktiva bostäder, bra handel möts utvecklas för att bli hållbart på lång sikt. och verksamhetsmiljöer i ett strategiskt läge skapas Vid den fortsatta planeringen kommer varje kommun möjligheter för ökad regional utveckling och integration. att kunna ta fram en fördjupad översiktsplan för Genom ett strategiskt samarbete kring ett specifikt sitt delområde med utvecklingsplanen som grund. geografiskt område tar kommunerna del av varandras I framtidsvisionen kompletterar utvecklingsområdet De fördjupade översiktsplanerna kan sedan följas av styrkor och utnyttjar den potential och de utvecklingsmöj- storstaden och attraherar såväl stadsbor som den som vill detaljplaner som möjliggör ny markanvändning. ligheter som området erbjuder. Utvecklingsområdet unika bo och arbeta i småstaden med närhet till regionens rika och attraktiva miljö tas tillvara och vidareutvecklas genom utbud. Trafikverkets planering av den nya stambanan följer en kommunal samordning, koordinering och en gemensam annan lagstiftning med en annan process som kan löpa vision för framtiden. Utvecklingsplan ett första steg parallellt med kommunernas planläggning. Ett nytt Utvecklingsplanen är ett kommunövergripande visions- stationsläge kan ingå i den kommunala planeringen men Vår vision dokument som anger inriktning och målsättning för behöver slutgiltigt prövas i samband med planeringen av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner har som områdets fortsatta utveckling. Den sammanfattar stambanan innan det kan bli verklighet. gemensamt mål ett hållbart samhälle och en bättre vardag kommunernas politiska vision och ska fungera som med högre livskvalitet. Genom förbättrade regionala underlag vid all framtida kommunal planering inom kopplingar skulle utvecklingsområdet kunna bli en än utvecklingsområdet. Så här ser tidsplanen ut för utvecklingsplanen och den fortsatta planeringen av utvecklingsområdet. 4 Utvecklingsplanen täcker in gränsområdet mellan Bollebygd, Härryda och Marks kommuner som är ett strategiskt viktigt område mellan Göteborg och Borås. Bollebygds Lerum kommun BOHÄM - BOLLEBYGD, HÄRRYDA OCH MARK I SAMVERKAN GÖTEBORG Partille Härryda Sandared BORÅS BoHäM är en plattform för gränslöst samarbete mellan Bollebygd, Hindås Olsfors - Härryda och Marks kommuner. Arbetet utgår från en gemensam Landvetter Hultafors Härryda värdegrund och gör det möjligt att tackla delade utmaningar med Mölndal Bollebygd samlade resurser. Inom samarbetet kan problem som går över Mölnlycke kommun Rävlanda kommungränserna lösas gemensamt och samverkan kan ske inom bland annat fysisk planering, vård, skola eller infrastruktur. Hällingsjö Samarbetet grundar sig på kommunernas gemensamma Ubbhult förutsättningar och utmaningar, inte minst när det gäller Hyssna infrastrukturella satsningar, men också för bostadsbyggnation, Sätila inflyttning och utbildning. Genom BoHäM finns det utrymme för utveckling av en rad olika projekt och gör det möjligt för kommunerna Kungsbacka att verka som en enhetlig region där administrativa gränser inte är ett Marks hinder för utveckling. kommun En gemensam utveck- Utvecklingsplanen Utvecklingsplanen antas Detaljplanearbete inom Etapp 1 med ny Byggstart för ny Invigning av en ny lingsplan tas fram av presenteras i ett i kommunfullmäktige utvecklingsområdet bebyggelse i ett framtida stambana mellan regional station mellan Bollebygd, Härryda och gemensamt kommunfull- för respektive kommun. startas. stationsläge mellan Stockholm och Göteborg. Rävlanda och Bollebygd. Marks kommuner. mäktigemöte för de Fortsatt planarbete Rävlanda och Bollebygd tre kommunerna. påbörjas. påbörjas. 2013-2014 3 Juni 2014 September 2014 2015 2017 2020 2024 5 NY JÄRNVÄG - NYA MÖJLIGHETER Ny stambana och Västlänken ut och planering pågår. Trafikverket planerar att ta fram Västlänken i centrala Göteborg och en ny stambana en trafikeringsutredning för den nya stambanan under mellan Stockholm och Göteborg är två projekt som hösten 2014. Antalet tågstopp eller vilka stationer som förstärker det hållbara resandet på såväl regional som kan bli aktuella för snabbtåg har ännu inte beslutats. nationell nivå. Västlänken är en pendeltågtunnel under Göteborg Landvetter Airport är ett troligt stopp och skulle centrala Göteborg med tre stationer, varav två är nya, kunna bli ett viktigt resecentrum för olika trafikslag som som ska göra pendlingen enklare och snabbare med färre snabbtåg, buss och flyg. Med en byggstart runt 2020 antas byten. Det är en stor och viktig byggsten i det som ska bli sträckan Mölnlycke–Bollebygd stå klar runt 2024. ett fullständigt transportsystem i Västsverige – vilket också är en förutsättning för kranskommunernas möjlighet till Den befintliga tågbanans framtida användning kommer tillväxt. Västlänken beräknas vara klar för trafik tidigast att utredas av Trafikverket i samband med en åtgärdsvals- 2026. studie. En ny stambana mellan Stockholm och Göteborg kommer Pendling till Borås och Göteborg att göra tåget mer konkurrenskraftigt på nationell nivå. Närheten till Göteborg, Borås och Göteborg Landvetter Regeringen har beslutat att sträckan
Load more

Recommended publications
  • Elections Act the Elections Act (1997:157) (1997:157) 2 the Elections Act Chapter 1
    The Elections Act the elections act (1997:157) (1997:157) 2 the elections act Chapter 1. General Provisions Section 1 This Act applies to elections to the Riksdag, to elections to county council and municipal assemblies and also to elections to the European Parliament. In connection with such elections the voters vote for a party with an option for the voter to express a preference for a particular candidate. Who is entitled to vote? Section 2 A Swedish citizen who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is resident in Sweden or has once been registered as resident in Sweden is entitled to vote in elections to the Riksdag. These provisions are contained in Chapter 3, Section 2 of the Instrument of Government. Section 3 A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the county council is entitled to vote for the county council assembly. A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the municipality is entitled to vote for the municipal assembly. Citizens of one of the Member States of the European Union (Union citizens) together with citizens of Iceland or Norway who attain the age of 18 years no later than on the election day and who are registered as resident in Sweden are entitled to vote in elections for the county council and municipal assembly. 3 the elections act Other aliens who attain the age of 18 years no later than on the election day are entitled to vote in elections to the county council and municipal assembly if they have been registered as resident in Sweden for three consecutive years prior to the election day.
    [Show full text]
  • I Satila Tel 0320-380 40 NYKAB Öppettider: Måndag—Fredag 9.00—20.00 Lördag—Söndag 9.00—16.00 +46 301 - 426 44
    Flickor 16-15 (03-04) Flickor 14 (05) Grupp A Grupp B Grupp A Grupp B GF Kroppskultur:Grön Marks HK:Blå Blå GF Kroppskultur Grön Redbergslids IK:Blå Blå Grön GF Kroppskultur:Vit Grön Redbergslids IK:Vit Blå GF Kroppskultur:2 Grön Marks HK Blå Anderstorps Sk Orange Anderstorps Sk Orange Kvibergs HK Röd Hk Brätte Röd BK Heid Röd Marks HK Blå Särökometernas HK Blå svart Backa HK Röd HK Malmö Svart IK Baltichov:röd Vit Eslövs IK Gul Matcher Grupp A Matcher Grupp A #100 Grupp A 2020-01-03 11:00 Arena A Backa HK - Kungälvs HK #200 Grupp A 2020-01-04 09:10 Arena A Marks HK - IK Baltichov:röd #101 Grupp A 2020-01-03 11:00 Arena B GF Kroppskultur:Grön - Marks HK #201 Grupp A 2020-01-04 09:10 Arena B GF Kroppskultur - Redbergslids IK:Vit #104 Grupp A 2020-01-03 12:10 Arena A Hk Brätte - Backa HK #204 Grupp A 2020-01-04 11:30 Arena A Anderstorps Sk - Marks HK #105 Grupp A 2020-01-03 12:10 Arena B Kungälvs HK - GF Kroppskultur:Grön #205 Grupp A 2020-01-04 11:30 Arena B IK Baltichov:röd - GF Kroppskultur #108 Grupp A 2020-01-03 13:20 Arena A Marks HK - Hk Brätte #208 Grupp A 2020-01-04 13:50 Arena A Redbergslids IK:Vit - Anderstorps Sk #109 Grupp A 2020-01-03 13:20 Arena B GF Kroppskultur:Grön - Backa HK #209 Grupp A 2020-01-04 13:50 Arena B GF Kroppskultur - Marks HK #112 Grupp A 2020-01-03 14:30 Arena A Marks HK - Kungälvs HK #212 Grupp A 2020-01-04 16:10 Arena A Redbergslids IK:Vit - IK Baltichov:röd #113 Grupp A 2020-01-03 14:30 Arena B Hk Brätte - GF Kroppskultur:Grön #213 Grupp A 2020-01-04 16:10 Arena B Anderstorps Sk - GF Kroppskultur #116
    [Show full text]
  • Idrottens Högsta Utmärkelse Till 212 Västgötar
    1 (5) RF:s Förtjänsttecken i guld Sedan år 1910 har Riksidrottsförbundet utdelat förtjänsttecken i guld. RF:s förtjänsttecken är i första hand en utmärkelse som utdelas för förtjänstfullt ledarskap på förbundsnivå och utdelas vid Riksidrottsmötet som hålls vartannat år. Vederbörande skall inneha sitt SF:s eller DF:s högsta utmärkelse. Av sammanställning framgår att 233 st västgötar har mottagit RF:s förtjänsttecken genom åren. (Personer som är med på listan är de som är nominerade av Västergötlands Idrottsförbund) År 2015 Brink, Folke Lidköping Leijon, Börje Götene Svensson, Kent Tidaholm 2013 Arwidson, Bengt Vänersborg Coltén, Rune Tidaholm Ivarsson, Hans-Åke Tidaholm Oscarsson, Roland Herrljunga Sjöstrand, Per Vårgårda 2011 Andersson, Sven Skene Fäldt, Åke Örby Ingemarsson, Bengt Lidköping Svensson, Håkan Vara 2009 Hellberg, Sven-Eric Falköping Johansson, Kjell-Åke Falköping Karlström, Sören Skövde Knutson, Sven Ulricehamn Wahll, Gösta Tibro Wänerstig, Rolf Lidköping Mökander, Sven-Åke Alingsås 2007 Ferm, Ronny Karlsborg Svensson, Stefan Vara 2005 Alvarsson, Bengt-Rune Hjo Johansson, Assar Falköping Persson, Willy Mariestad Samuelsson, Nils Inge Vårgårda Wernmo, Stig Mullsjö 2003 Carlsson, Evert Falköping Dahlén, Curt-Olof Brämhult Jakobsson, Jan Tidaholm Källström, Roland Lidköping Påhlman, Bertil Skara Siljehult, Rune Hjo Turin, Peter Falköping Wassenius, Pentti Lilla Edet 2001 Cronholm, Gösta Tidaholm Einarsson, Göran Falköping Hartung, Marie Mariestad Högstedt, Lennart Mariestad Lindh, Ove Otterbäcken Peterson, S Gunnar Vänersborg
    [Show full text]
  • Samverkan I Offentlig Upphandling, Bygglov Och Serveringstillstånd I
    MAJ 2017 Hur fungerar den kommunala samverkan? Samverkan i offentlig upphandling, bygglov och serveringstillstånd i åtta kommuner i Västra Götaland Författare: Sara Ljungberg Studentrapport HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? Sammanfattning Många av företagens beslut om att växa, anställa eller investera kan kommunen påverka i allra högsta grad. Det handlar om rimliga handläggningstider, regelrätta processer och att arbetet som kommunerna utför är så kostnadseffektivt som möj­ ligt. För att nå upp till dessa krav ingår kommuner allt mer i kommunal samverkan. Kommunal samverkan är ett begrepp som definieras vidare i kapitel 4, men kan här kort förklaras som att kommuner samverkar med andra och biträder varandra inom olika områden. Syftet med samverkan är således att främja ett rättrådigt och effektivt kommun arbete. Att samverkan ska leda till ett bättre arbete är önskvärt bland kom­ munens invånare och företag. Det är också väsentligt för ett blommande företags­ klimat. Då det finns olika samverkanskonstellationer och kommuner har olika förutsättningar för att samverkan ska fungera, finns det relativt lite information om fenomenet. Denna rapport syftar därför till att kartlägga hur åtta kommuner i Västra Götaland upplever den kommunala samverkan vad gäller bygglov, offentlig upphandling och serverings­ tillstånd.1 Syftet är att kartlägga motiv, positiva och negativa effekter samt hur berörda företag inom kommunerna uppfattar samverkan. Detta för att kunna lyfta fram goda exempel på hur kommunal samverkan kan fungera, men även belysa farhågor med samverkan att ta lärdom av. 1 Kommuner som ingår i rapporten är Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Herrljunga och Vårgårda. 1 HUR FUNGERAR DEN KOMMUNALA SAMVERKAN? Viktigaste slutsatserna i rapporten Resultatet visar att samtliga kommuner som undersökts i rapporten upplever sam­ verkan positivt.
    [Show full text]
  • Genomlysning Av Hantering Covid-19 För Tibro Kommun, 2021-05-24
    GENOMLYSNING AV HANTERING COVID-19 FÖR TIBRO KOMMUN, 2021-05-24 Ansvariga för genomlysningen: MINDGEAR Support & Solutions AB Olofsdalsvägen 10 302 41 Halmstad, Sverige. Projektansvarig, Anders Waldenstedt Projektledare och kontaktperson, Carl-Uno Olsson, [email protected] SAMMANFATTNING Tibro kommun har stuckit ut i statistiken gällande antal smittade i COVID19- pandemin jämfört med riksgenomsnittet. Tibro kommun ser att det finns behov av en kartläggning och bedömning om orsaker till dessa höga sjukdomstal. Genomlysningen av Tibro kommuns hantering av COVID-19 har visat att inga systematiska fel har funnits i handläggningen av pandemin. Besluten från kommunens ledning har varit tidiga och tydliga med en mycket god efterlevnad i organisationen. Krisledningsgruppen har, med scenarioplanering, förberett flera olika händelseutvecklingar. De tidiga infektionerna inom äldrevård i Tibro kommun skiljer för perioden Q1-Q2 2020 jämfört med kommuner med motsvarande befolkningsmängd, där smittan ej var förekommande vid tidpunkten. Bedömt över hela pandemiperioden skiljer sig inte Tibro kommun signifikant jämfört med dessa kommuner. Det har inte under denna genomlysning gått att fastställa några tydliga orsaker till den tidiga smittspridningen i Tibro kommun. COVID-19 har i Tibro, liksom i övriga landet, inte uppvisat en linjär spridning utan uppvisat klustersmitta i olika grupper vid olika tidsperioder. Vi bedömer dock att det varit till nackdel för Tibro kommun att få en tidig smittspridning under pandemin då tydliga nationella direktiv och behandlingsrutiner saknades. Genomlysning har skett genom granskning av beslutsloggar och dokument i form av skrivna instruktioner, rapporter och även genom strukturerade intervjuer av individer och personalgrupper, med eller utan chefsfunktion, inom kommunens olika verksamheter. Vi har noterat att versionsnummer eller versionsdatum har saknats i vissa dokument/checklistor 1 vilket kan ha ökat risken för att felaktig version har använts.
    [Show full text]
  • LOV I Sjuhärad
    LOV i Sjuhärad En förstudie om kundval Sara Esbjörnson Innehållsförteckning INLEDNING ....................................................................................................................................................... 1 SYFTE ............................................................................................................................................................... 2 METOD ............................................................................................................................................................. 2 FRÅGEFORMULÄR .................................................................................................................................................... 2 MATERIALINSAMLING ............................................................................................................................................... 3 RAPPORTERING ....................................................................................................................................................... 3 RESULTAT ......................................................................................................................................................... 4 BESLUT OCH INFÖRANDE AV KUNDVAL ......................................................................................................................... 4 HUR STARTADE PROCESSEN? ...................................................................................................................................... 5 Initiativtagande
    [Show full text]
  • Facts & Figures 2020/21
    100% FACTS & FIGURES About doing business in the Gothenburg region 2020/21 Photo: Anders Wester Anders Photo: Welcome to Gothenburg, Sweden, billion a hotspot for innovation and euros will be invested by 2035 sustainable development, and one of 100 Europe's fastest growing regions. Gothenburg is a key hub for Swedish research and development and home to many THE CORONA PANDEMIC world-leading companies and renowned academic institutions. In recent years, global When this was written, we have had a few months of crisis handling of the corona companies such as Ericsson, the Volvo Group, AstraZeneca, Saab, SKF, Geely, Volvo pandemic. The virus has hit society hard, both financially and in terms of health and lives. Cars and many more, have invested heavily in Gothenburg to develop new products and At the same time, the region’s business environment has experienced strong growth for services. This, combined with the successful collaborations between industry, the public several years, which meant that we went into the crisis from a robust position. In recent sector and academia, has helped make Gothenburg leading within for example areas of years, we have seen incredible developments within the automotive and life science automotive, life science, ICT and urban development. clusters, among others, and had unparalleled volumes of urban development. And by all indications, these developments will continue, looking from a slightly longer perspective. The Gothenburg region is also in full swing with its greatest period of urban development, including major commercial, residential and infrastructure projects. The region is making space for 105,000 new homes and 120,000 new jobs.
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Landvetter (Pdf, 2,5
    Ström 5 2 1 2 2 4 734 9 0 86 2 0 Stora 1 Hals 5 Huveröd 4 5 9 2 5 6 203 1 0 Borg 2037 0 251 5 6 2 Björndalen 3 2 7 2 Lilla Edet 6 1 0 0 5 20040 0 2 Häggån 0 3 5 66 2 0 Stora Mellby 0 0 3 0 5 2 2 5 6 42 2 25 6 2 Bjärlanda Sandbäck 00 Ödsmål 5 01 035 Bragnum 657 Sannersby 0 6 2 Sollebrunn 1 Lockatorp 65 50 Baltorp Torp 2 2511 DRIFTOMRÅDESKARTA 655 Göta Holmen Tålanna Sköllunga Ränne 19 Jordhammar 2 8 4 1 5 0 203 11 7 653 Prässebo Anstorp 1991 Äskekärr 7 6 Tegalund 99 Grössbyn 1 Mörlanda Bredhult Ribbingsberg Landvetter Tåsteröd Hålbacka Mjölsered Upplo 2033 !$Stenungsund 6 Kärra 250 2 0 4 5 1 0 1 Livered 642 9 6 2 9 Låkö 170 8 3 Frishulan Rakåsa 9 Hagö Mo Ölltorp Dal 9 Vreta 1 Simontorp 1985 8 1927 0 197 Gräfsnäs 7 16 6 1999 1 0 Datum: 2020-08-27 22 49 9 1 2 Ucklum Hålt Porten 90 9 9 19 Klåvnasten 1 1 Herrljunga 33 Lo Tåstorp 16 Eggvena 8 Skala (A3): 1:240 000 Skaggata 19 Larstorp Nygård Verle Kolbäck Rensvist 6 Groröd Eckerna 1997 41 47 Kvarnabo Attholmen 0 Lunda 6 Balltorp Saxtorp 1919 Svenseröd 89 181.2 0 1,5 3 4,5 6 7,5 639 1 1917 181 711 6 Lund km 644 40 Bergstena Höga Hövik Torskog Lödöse 99 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 650 8 0 Hällnäs 1 1 5 1 995 9 1 Ebbared Hålt 1 1 64 1994 Sandåker 1898.1 9 Stora Höga Hoberg 1 638 Röra 2 Börta 4 0 1899.1 02 1 2 636 Arlid 19 9 0 Vårgårda 1908 19 1 Anrås Livelycke 2 Skår 1988 0 1907 9 1 9 1 Skår 9 1986 Östadkulle 1 7 3 1 Äspenäs Vänga 1 89 Äne 35 Vulseröd 987 06 1 Vägar i driftområdet Kyrkeby 6 63 Lagmansholm 19 13 0 Färdsle Risveden 898 19 1 1904 Jörlanda Båstorp Frövet Tubbetorp Björke 628 1 1754 42 633 63 1979.1 Driftklass 1-3* Bänatorp Jordal Kattleberg 1980 7 Bäne 634 Grönnäs 1981 189 Galstad Frinnestad 903 Rämma 1979 Skepplanda Ålanda Vittene 1 Uddetorp Driftklass 4-5* Skogstorp 1 Röttorp 1782 975 Fly 1781 182 Brehålt 1 3 9 Eklanda Sällerhög 8 7 1 1793 Driftklass ej angiven Gunntorp 1896.1 4 Nolby 17 8 1 62 .
    [Show full text]
  • Health Indicators for Swedish Children
    HEALTH INDICATORS FOR SWEDISH CHILDREN by Lennart Köhler A CONTRIBUTION TO A MUNICIPAL INDEX Save the Children fights for children’s rights. We influence public opinion and support children at risk in Sweden and in the world. Our vision is a world in which all children's rights are fulfilled • a world which respects and values each child • a world where all children participate and have influence • a world where all children have hope and opportunity Save the Children publishes books and reports in order to spread knowledge about the conditions under which children live, to give guidance and to inspire new thought. and discussion. Our publications can be ordered through direct contact with Save the Children or via Internet at www.rb.se/bokhandel © 2006 Save the Children and the author ISBN 10: 91-7321-214-8 ISBN 13: 978-91-7321-214-4 Code no 3332 Author: Lennart Köhler Translation: Janet Vesterlund Technical language edition: Keith Barnard Production Manager, layout: Ulla Ståhl Cover: Annelie Rehnström Printed in Sweden by: Elanders Infologistics Väst AB Save the Children Sweden SE-107 88 Stockholm Visiting address: Landsvägen 39, Sundbyberg Telephone +46 8 698 90 00 Fax +46 8 698 90 10 [email protected] www.rb.se Contents Foreword 5 Background 6 1. Measuring and evaluating the health of a population 6 2. Special conditions in measuring the health of children and adolescents 11 3. Some features of the development of children’s health and wellbeing in Sweden 14 4. Swedish municipalities and their role in children’s health 23 Indicators of children’s health 27 5.
    [Show full text]
  • Tidaholm Tourist Guide
    Eurotourism www.eurotourism.com Tidaholm Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Tidaholm Tidaholms Museum Dimbo Gravfält – Dimbo Burial Ground Fisket (Fishing) Barnens Hus (The Children’s House) Municipality Facts 01 Population 2 500 Area 52 km² Regional Center Tidaholm County Västra Götaland More Information 02 Internet www.tidaholm.se www.vastsverige.com/tidaholm Newspapers Västgöta-Bladet www.vastgotabladet.se Turbine House Island, Tidaholm. Photo Copyright: Tidaholms Kommun Tidaholms Tourist Bureau Spring, Fall and Winter, Mon-Thu 9-6, Fri 9-5 Summer, Mon-Fri 9-7, Sat 0-3, Sun 2-5 Welcome to Tidaholm, Resecentrum - Travel Center. Västra Drottningvägen 2, Tidaholm along the vibrant rippling waters +46 502-60 62 08 www.vastsverige.com/tidaholm of the Tidan River In Tidaholm, everything is within walking fish for crayfish. The young or the “young at Notes distance and you will find friendly and reliable heart” dance outdoors and or stroll through 03 service wherever you go. No other small the streets for hours just chatting with friends town can be more admired by its inhabitants and acquaintances along the way, perhaps Emergency 112 than Tidaholm. Everyone takes to the streets even finishing the evening with a last dance Police 4 4 for special events such as the Duck Race, during the early morning hours. Country Code +46 Cruising and the Christmas Market. Tidaholm’s Area Code 502 very own national day is Crayfish Day when Visit Tidaholm – the town that greets everyone children line the banks of the Tidan River and with a smile. E.I.S.
    [Show full text]
  • Finansiell Profil 2006
    3 Finansiell profil Melleruds kommun 2004–2006 1 Innehåll Inledning – syftet med denna rapport • Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2004–2006 • Så tolkar du den finansiella profilen! • Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen • Finansiell profil över kommunen 2004–2006 • 49 finansiella profiler 2006 – Kommunerna i Västra Götalands län • 4 finansiella nyckeltal år 2006 • Länsvisa jämförelser år 2006 • Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2006 utifrån den finansiella profilen Inledning – syftet med denna rapport Syftet med rapporten vits. Målsättningen med avsnittet är att Lång sikt, kapacitet detaljerat belysa starka och svaga finansi- Denna rapport är ett komplement till den Skattefin. av 5 investeringar Skattesats ella sidor hos kommunen i förhållande traditionella finansiella analys som åter- 4 både till god ekonomisk hushållning och finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år den typen av analys, som beskriver utveck- 2 övriga kommuner i länet. 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap- Därefter följer en sida med en redovisning Kontroll Risk port i första hand på att analysera hur 49 av kommunens finansiella profiler, både kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat när det gäller i förhållande till övriga kom- före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar muner i Västra Götaland, men också i för- till varandra under perioden 2004–2006. hållande till riket. Skälet till att två olika Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet typer av finansiella profiler redovisas, är I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att det egentligen inte är helt rättvisande nyckeltal baseras på de ca 140 kommu- att bara konstruera finansiella profiler nerna som i dagsläget ingår i de län som som beskriver hur kommunerna i Västra Rapportens uppbyggnad använder sig av den finansiella profilen.
    [Show full text]
  • Så Här Tänker Jag Bygga Mitt Infiltrationssystem
    SÅ HÄR TÄNKER JAG BYGGA MITT INFILTRATIONSSYSTEM Teknisk beskrivning av ett traditionellt infiltrationssystem SÖKANDENS UPPGIFTER Namn Fastighetsbeteckning ATT BYGGA ETT TRADITIONELLT INFILTRATIONSSYSTEM: FRÅN HUS SLAM- PUMP- FÖRDELNINGS- SPRIDARRÖR avSKILJARE BRUNN BRUNN INFILTRATIONSBÄDDEN: Till höger ser du olika figurer som skall hjälpa dig bygga din infiltrationsbädd på rätt sätt. Fyll i de gula rutorna med de mått och ÅTERFYLLNAD (KOMPLETTERAS EVENTUELLT MED FROSTSKYDD) djup du kommer att använda. infiltrationssystem MED GEMENSAM BÄDD: GEOTEXTIL SPRIDNINGSLAGER bör vara minst 35 cm tvättad makadam eller singel 12-24 alt. 16-32 SPRIDARRÖR Spridningslagret är cm AVSTÅND MIN EVENTUELLT FÖRSTÄRKNINGSLAGER 150 cM bör vara mer än 30 cm sand 0-8 grundvattennivå Förstärkningslagret är cm SPRIDNINGSLAGER AVSTÅND mellan spridarrör och EV. FÖRSTÄRkNINGSLAGER grundvatten bör vara minst 150 cm. Avstånd till berg bör vara minst 100 cm infiltrationssystem MED separata STRÄNGAR: Vårt avstånd spridarrör och grundvatten/berg är cm PUMPBRUNN – anlägningen förses med pumpbrunn ja nej UPPHÖJD ANLÄGGNING – anläggningen utförs som upphöjd ja nej grundvattennivå INFILTRATIONSBÄDDENS LÄNGD BREDD BREDD infiltrationssystem infiltrationssystem MED GEMENSAM BÄDD MED separata STRÄNGAR avstånd BÄDDENS BREDD VENTILERAT GEOTEXTIL VENTILATIONS- INFILTRATIONS- LOck RÖR BÄDD NIVÅRÖR VENTILATIONS- BRUNN UTAN BOTTEN M 150 c GRUNDVATTEN GEOTEXTIL MAKADAM NIVÅRÖRETS ÅTERFYLNADSMASSOR DÄR STÖRRE NEDRE DEL SLITSAS OcH vassa STENAR tagits bort DIMENSIONERING AV INFILTRATIONSSYSTEMET: Fyll i de gula fälten med de mått, storlekar och djup du kommer att använda. Slamavskiljaren ventilationsbrunn Slamavskiljarens volym m3 Brunnen placeas på en sådan höjd över mark att luftning kan ske även vid snötäcke! fabrikat Diameter (min 40 cm) cm beteckning Avstånd mellan SPRIDARRÖR brunn och spridningsbädd cm antal rör st ventilerat LOck rörens längd (max 15 m) m Lock och ventilationsrör skall vara av robust konstruktion och vara lätt att lyfta av.
    [Show full text]