Miljöutredning För Tranemo Kommun

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Miljöutredning För Tranemo Kommun Miljöutredning för Tranemo kommun Maria Wahlgren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 201 2 Sammanfattning Tranemo är en liten kommun i Västra Götalands län med 12 000 invånare. Kommunen har en negativ befolkningstillväxt men arbetar för att göra kommunen mer attraktiv att bo i. Syftet med denna studie var att göra en miljöutredning av kommunen för att identifiera vilka miljöaspekter som var betydande. De betydande miljöaspekterna identifierades genom att värdera omfattning, betydenhet och påverkbarhet på en 5-gradig skala. De betydande miljöaspekterna var vatten och avlopp, energi, upphandling och inköp samt kemikalier. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VA-systemet. VA- systemet är i behov av renovering och ett visst renoveringsarbete har påbörjats. Kvalitén på de enskilda avloppsanläggningarna är okänd. De flesta kommunala fastigheterna har anslutits till det kommunala fjärrvärmenätverket. Målet, att alla fastigheter helt ska gå över till fjärrvärme, är på god väg att uppnås. All upphandling av inköp till kommunerna i Sjuhärad sköts av Borås stad. Inköp sker utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer för hållbar upphandling. Det saknas även kunskap om kemikalieanvändningen i kommunen. I Tranemo bedrivs ett flertal naturvårdsprojekt, bl.a. finns Sjuhärads enda kända lokal för sandödla (Lacerta agilis ) i kommunen. I skolorna är miljöarbetet en del av den dagliga undervisningen och på Tranemo gymnasium kan elever välja att läsa en miljöinriktad utbildning. Summary Tranemo is a small municipality in Västra Götaland County with 12,000 residents. The municipality has a negative population growth, but it is working on making the municipality more attractive to live in. The purpose of this study was to do an environmental review of the municipality to identify which environmental aspects were significant. The significant environmental aspects were identified by evaluating the scope, importance and susceptibility on a 5-point scale. The significant environmental aspects were water and sewage, energy, procurement and purchasing, and chemicals. Approximately 70% of the households in Tranemo municipality are connected to the municipal sewage system. The system is in need of renovation and some renovation work has begun. The quality of the individual sewage plants is unknown. Most municipal buildings have been connected to the local district heating network. The goal that all properties should go over to the district heating is on track to be achieved. All purchase to the municipalities in Sjuhärad is managed by city of Borås. Purchases are made by the Environmental Management Council's recommendations for sustainable procurement. There is also a lack of knowledge about chemical use in the municipality. Tranemo is conducting several conservation projects including the only known locale for sand lizard (Lacerta agilis ) in Sjuhärad, which is situated in the municipality. In schools, the environmental work is part of everyday teaching, and at Tranemo upper secondary school students can choose to take environmental education and training. 1 Förord De personer som har gjort det möjligt för mig att göra denna rapport och har varit till stor hjälp under arbetets gång är. Jag vill tacka: Amir Badeie som varit min kontaktperson på Miljöbron i Borås och hela tiden har kollat hur jag trivts med mitt arbete och att allt har gått bra. Göran Dave som varit min handledare på Göteborgs universitet. Jag har fått stor hjälp med rapporten. Att Göran var med mig vid första mötet i Tranemo betydde mycket för mig. Sylvia Löfberg som varit min externa handledare på Tranemo kommun. Hon har visat mig verksamheten och hjälpt mig på ett engagerat och strukturerat sätt. Jag vill även tacka alla dem på Tranemo kommun som tagit sig tid att svara på mina frågor. 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning .....................................................................................................................1 Summary................................................................................................................................1 Förord ....................................................................................................................................2 Innehållsförteckning...............................................................................................................3 1. Inledning ........................................................................................................................4 1.1 Miljöledningssystem.....................................................................................................4 1.2 Miljöledning i kommuner .............................................................................................4 1.3 Tranemo kommun.........................................................................................................4 1.4 Syfte.............................................................................................................................4 2. Metodik..........................................................................................................................5 2.1 Bedömning av miljöaspekter.........................................................................................5 2.2 Identifiering av betydande miljöaspekter.......................................................................5 3. Resultat...........................................................................................................................6 3.1 Avfallshantering ...........................................................................................................6 3.2 Vatten och avlopp.........................................................................................................7 3.3 Energi...........................................................................................................................7 3.4 Kemikalier....................................................................................................................9 3.5 Transporter ...................................................................................................................9 3.6 Upphandling och inköp...............................................................................................10 3.7 Indirekta miljöaspekter ...............................................................................................11 3.7.1 Naturvård.............................................................................................................11 3.7.2 Skolans miljöarbete..............................................................................................11 3.7.3 Kommunens miljötillsyn av industrier..................................................................12 3.8 Värdering av miljöaspekter .........................................................................................12 4. Diskussion....................................................................................................................13 5. Slutsatser ......................................................................................................................14 Referenser ............................................................................................................................15 3 1. Inledning Tranemo kommuns vision är att Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. Med visionen som grund arbetar kommunen för skapa miljövänliga lösningar inom exempelvis transporter och energiförsörjning (Sylvia Löfberg, muntligt). 1.1 Miljöledningssystem Miljöledningssystem är ett verktyg för att effektivisera miljöarbetet i verksamheten, ge en bättre struktur, tydliga rutiner samt bättre beslutsunderlag (SKL, 2011). 1.2 Miljöledning i kommuner Nästan hälften av Sveriges kommuner använder miljöledningssystem i sin verksamhet. För att uppnå goda resultat krävs att arbetet förankras i hela organisationen samt att det utgår från den politiska ledningen (SKL,2011). 1.3 Tranemo kommun Tranemo är en kommun i Sjuhärad, Västra Götalands län med 11 587 invånare (SCB, 2010). Stora industrier främst inom trä och verkstad är de största arbetsgivarna i kommunen (Tranemo kommun, 2011). Kommunen vill förbättra sitt miljöarbete och detta arbete kommer att ligga till grund för framtagning av miljömål samt handlingsplan för miljöarbete. Ett uppföljningssystem för miljöarbetet behöver även tas fram. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete var att göra en miljöutredning för Tranemo kommun samt att identifiera de betydande miljöaspekterna. 4 2. Metodik Information har samlats in från de berörda avdelningarna på Tranemo kommun. Det insamlade materialet kommer mestadels från personliga kontakter, skriftlig information har använts och refererats till då den varit tillgänglig inom tidsramen för detta arbete. Uppgifter har erhållits via telefon, mejl och intervjuer. Eftersom resor till Tranemo har varit tidskrävande har besök på plats endast skett vid 8 tillfällen. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och sammanställts. 2.1 Bedömning av miljöaspekter Bedömningen av miljöaspekterna har gjorts utifrån följande tre kriterier: • Omfattning – Hur stor är aspekten? • Betydenhet – Hur stor miljöpåverkan har aspekten? • Påverkbarhet – Hur stor möjlighet har kommunen att påverka effekterna av de olika aspekterna? Samtliga har värderats på en 5-gradig skala. Metoden
Recommended publications
  • Bilagor Till Sjöhärads Bortglömda Historia KIND
    1 Bilagor till Sjöhärads bortglömda historia 1 Bil 1 Översikt över fornminnen i Sjöhärad och Mark 12 Bil 2 Kulturella mönster. Analys av fornminnena 15 Bil 3 Det medeltida frälset i Kind, Mo och Västbo 18 Bil 4 Aspenäs-ättens och Store-ättens anor från de nordiska kungahusen 21 Bil 5 Den rättsliga organisationen i Kind på 1500-talet 22 Bil 6 Arvskiftesbrevet 1346 24 Bil 7 Abjörn Ulfsons och Kristina Nannadotters efterkommande Bilaga 1 Översikt över fornminnena i Sjöhärad och Mark KIND Ätran ÄLVSERED Röse 1 Domarring 4 Rest sten 2 MÅRDAKLEV Röse 16 Kvadratiska rösen 2 Stensättning 9 Domarring 6 ÖSTRA FRÖLUNDA Hällkista 2 Röse 11 Domarring 25 Oval stenkrets 1 (domarring ??) Treudd 1 Stensättning 15 Klumpsten 3 (1+2) Rest sten 9 (1+4+1+1+1+1) Hålväg 3 Kantställd häll 1 MJÖBÄCK Röse 1 Stensättning 2 Hög 1 HOLSLJUNGA Röse 4 Stensättning 5 Domarring 2 Rest sten 2 2 ÖRSÅS Hällkista 1 Röse 40 Stensättning 74 Domarring 28 Treudd 3 Rest sten 4 Klumpstenar 11 (8+3) Hög 6 (1+2+3) Hålväg 4 Fossil åkermark 7 REVESJÖ Hällkista 1 Röse 26 Stensättning, rund 30 Stensättning, kvadratisk 4 Domarring 4 Rest sten 1 Fornåkrar 5 Hålväg 1 REDSLARED Hällkista 1 Röse 17 Stensättning, rund 27 Domarring 9 Treudd 1? Rest sten 3 ROASJÖ Röse 14 Stensättning 24 Domarring 20 Stenkrets 3 kvadratisk Stenkrets 1 rektangulär Rest sten 5 (1+3+1) Liggande sten 2 Klumpstenar 15 (4+4+7) Stenrad 1 RINGESTENA Hällkista 1 Röse 1 Stensättning 1 Domarring 7 Kvadratisk stenkrets 4 Röseliknande anläggning.
    [Show full text]
  • How Can Institutions Better Explain Political Trust Than Social Capital Does?
    How can institutions better explain political trust than social capital does? Ylva Noren Bretzer Department of Political Science University of Gothenburg Box 711 505 30 GOTHENBURG SWEDEN E-MAIL: [email protected] Prepared for delivery at the 2002 Annual Meeting of the American Political Science Association Meeting, August 29 - September 1. Copyright by the American Political Science Association. Ylva Noren Bretzer, University of Gothenburg ! APSA 2002 Abstract Sweden is an excellent environment to set out a test in: if there's any place we should find a relationship between political trust and social capital it would be here. Having had the last wars at the beginning of the 1800s, Sweden has been a very fertile ground for active popular movements and a vibrant civil society. The crucial question today is, whither there is a connection between lowered political trust in society and activities in these movements and associations. The article examines Robert D. Putnam's claim that social capital spurs the [political] trust in society, but also tests a counter claim. That is, only when we find trustworthy judicial institutions, practicing just and fair procedures, the citizens can relax and feel secure enough to devote time to develop networks of social capital and trust. The tests are carried out on basically three different levels: national, local and on aggregate municipal. The results are proving that in terms of interpersonal trust, Putnam is right. Persons having a higher trust in other people, are also more likely to carry higher political trust. In terms of associational membership and activism, social capital does not explain political trust.
    [Show full text]
  • International Rate Centers for Virtual Numbers
    8x8 International Virtual Numbers Country City Country Code City Code Country City Country Code City Code Argentina Bahia Blanca 54 291 Australia Brisbane North East 61 736 Argentina Buenos Aires 54 11 Australia Brisbane North/North West 61 735 Argentina Cordoba 54 351 Australia Brisbane South East 61 730 Argentina Glew 54 2224 Australia Brisbane West/South West 61 737 Argentina Jose C Paz 54 2320 Australia Canberra 61 261 Argentina La Plata 54 221 Australia Clayton 61 385 Argentina Mar Del Plata 54 223 Australia Cleveland 61 730 Argentina Mendoza 54 261 Australia Craigieburn 61 383 Argentina Moreno 54 237 Australia Croydon 61 382 Argentina Neuquen 54 299 Australia Dandenong 61 387 Argentina Parana 54 343 Australia Dural 61 284 Argentina Pilar 54 2322 Australia Eltham 61 384 Argentina Rosario 54 341 Australia Engadine 61 285 Argentina San Juan 54 264 Australia Fremantle 61 862 Argentina San Luis 54 2652 Australia Herne Hill 61 861 Argentina Santa Fe 54 342 Australia Ipswich 61 730 Argentina Tucuman 54 381 Australia Kalamunda 61 861 Australia Adelaide City Center 61 871 Australia Kalkallo 61 381 Australia Adelaide East 61 871 Australia Liverpool 61 281 Australia Adelaide North East 61 871 Australia Mclaren Vale 61 872 Australia Adelaide North West 61 871 Australia Melbourne City And South 61 386 Australia Adelaide South 61 871 Australia Melbourne East 61 388 Australia Adelaide West 61 871 Australia Melbourne North East 61 384 Australia Armadale 61 861 Australia Melbourne South East 61 385 Australia Avalon Beach 61 284 Australia Melbourne
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Närtrafik Tranemo
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett om du byter • Har du något större bagage? • Vill du beställa återresa? ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Vardagar 06.00 – 22.00 Telefon 0771 - 91 90 90 Lör-, sön- och helgdagar 08.00 – 22.00 vasttrafik.se, kundservice 0771-41 43 00 Närtrafik Tranemo.
    [Show full text]
  • "How Compe Ve Dialogue Will Take VGR Into the Future of Digital Pathology”
    "How compe**ve dialogue will take VGR into the future of Digital Pathology” 6 years into 20 minutes Mikael Wintell CMIO BFR/Patos Västra Götalandsregionen My goal with todays talk Our imaginaon is the only limit to what we can hope to have in the future & People are very open-minded about new things as long as they´re exactly like the old ones! Charles Frankling Keering (1876-1958) Avoid Agenda • Goal • Background • Why now • The choice, Compete4ve Dialogue • The process • Conclusion/Dialogue – Outcome (as of today) – Soluon? Västra Götalandsregionen • Bildades 1999 • Budget 2011: 42,3 miljarder kr • Över 50 000 anställda • 49 kommuner • Folkmängd: 1,5 miljoner • Avstånd nord-syd: 300 km • Avstånd öst-väst: 250 km Västra Götalandsregionen Bengtsfors Strömstad • 17 sjukhus Dals-Ed Åmål Bäckefors Gullspång • 29 röntgenavdelningar Tanum Mellerud • 5 externa leverantörer av radiologi Färgelanda Töreboda Munkedal MariestadKarlsborg • 4 patologi laboratorier Götene Sotenäs Uddevalla Lidköping Skövde Tibro – Vänersborg SU / SÄS / NU och SkaS ( Unilabs) Grästorp Skara Lysekil Trollhättan Vara Hjo • 130 vårdcentraler Orust Lilla Edet Essunga Falköping Tidaholm • 168 folktandvårdkliniker Tjörn Stenungsugn VårgårdaHerrljunga Ale Alingsås Kungälv Lerum Borås Ulricehamn Öckerö Partille Bollebygd Göteborg Härryda Mölndal Skene Tranemo Svenljunga = sjukhus Goal • Op4mize the possibilies for the staff, meboxing • Informaon tranparenses, No informaon lock in, system independent • Go from New Public Management to Value based healthcare • Focus shi from system/equipment
    [Show full text]
  • The Spirit of Tif in Tranemo.Pdf
    THE SPIRIT OF TRANS IN FORM IN TRANEMO What´s happening outside the Trans in Form project? Staffan Arvegård 27.01.2012 What´s the spirit of Trans in Form? • Create the good life in rural areas in BSR • Stop the decrease of population • Increase attractivness, Interactive meeting places • Become better in what you are good at • Be innovative • Think outside the box • Communicate Trans in Form Project objectives •To raise awareness among policy makers and citizens about regional attractivness. • To elaborate a number of scenarios with focus on urban design and regional attractivness. • To create a number of marketing packages with new narratives for the regions. • To establish and publish a collection of selected highligts as a part of the new narratives and make them avaliable through the Internet as ”Roadmap to rural highligts in BSR”. • To develop action plans for facelifting town centers through investments. Other projects outside Trans in Form • Tranemodellen • Creative Rooms • The modern library • Nordic bicycle towns • Tourism strategy • Glass House • Global Festival • EU projects • New organisation Tranemodellen The Tranemodel A model for development of Tranemo municipality. The aim is to provide the inhabitants with tools to influence their lives, but also to enable their participance and opportunities to develop. • Interacitve meeting places • Creative rooms • Stimulate changes • Develop people, products and municipality • Synergy effects We want to establish We want to create a network creative rooms for between different rooms in individuals, groups, regions, contexts and companies and local countries with concrete and villages to help them create local project as a bas. their future.
    [Show full text]
  • 208 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta
    208 buss tidsschema & linje karta 208 Limmared Station Visa I Websida Läge 208 buss linjen (Limmared Station) har 4 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Limmared Station: 15:08 (2) Skogarp: 06:23 (3) Tranemo Busstation: 05:35 - 20:20 (4) Ulricehamn Busstation: 05:30 - 18:30 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 208 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 208 buss ankommer. Riktning: Limmared Station 208 buss Tidsschema 38 stopp Limmared Station Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 15:08 tisdag 15:08 Ulricehamn Busstation onsdag 15:08 Sparbanken torsdag 15:08 Stadshuset fredag 15:08 Majgårdsgatan lördag Inte i drift Stadsparken söndag Inte i drift Parkgatan Fredriksberg Fridkulla 208 buss Info Riktning: Limmared Station Marbäcks Skola Stopps: 38 Ulricehamnsvägen, Sweden Reslängd: 57 min Linje summering: Ulricehamn Busstation, Marbäck Affär Sparbanken, Stadshuset, Majgårdsgatan, Stadsparken, Parkgatan Fredriksberg, Fridkulla, Bäckagården Marbäcks Skola, Marbäck Affär, Bäckagården, Källebacka, Slätten, Dal, Tostarp, Götåkra, Källebacka Kullabovägen, Berga, Gällstad, Ekero, Intorpsvägen, Stora Bystad, Kättebo, Torsbo Affär, Torsbo, Slätten Härveredsvägen, Gundlabo, Dalstorp Kyrka, Hjälmå, Dalstorp Torget, Hagavägen, Skogarp, Knestorp, Dal Gölingstorp, Nittorp Industriväg, Södra Åsarp, Källåsen, Sparregatan, Limmared Station Tostarp Götåkra Kullabovägen Berga Gällstad Ekero Intorpsvägen Stora Bystad Kättebo Torsbo Affär Torsbo Härveredsvägen Gundlabo Dalstorp Kyrka Hjälmå Dalstorp Torget Hagavägen
    [Show full text]
  • A N N U a L R E P O R T 2 0
    ANNUAL REPORT 2016 CONTENTS This is Lammhults Design Group 2 The market for public environments 4 A word from the president 6 Acquisitions 8 Our business areas 11 Ofce & Home Interiors 14 Public Interiors 26 Sustainability a cornerstone for the Group 30 Sustainability report 32 Corporate governance report 37 Board of Directors 40 Senior executives 42 The share 44 Five-year review 47 Financial statements and notes 48 Report of the Board of Directors 49 Consolidated financial statements 53 Parent Company financial statements 57 Notes 60 Auditors’ report 89 THIS ANNUAL REPORT IS ALSO AVAILABLE IN SWEDISH LAMMHULTS DESIGN GROUP IS LISTED ON NASDAQ OMX STOCKHOLM. OFFICE & HOME INTERIORS RESULT FOR THE YEAR What the business area does and how it is organised: Ofce & Home Interiors develops, manufactures and markets products Net sales for interiors in public and domestic environments. The business area has three brands with high design values, focusing on public environ- SEK 572.4 million (489.2) ments: Lammhults and Fora Form with visually strong, timeless furniture, and Abstracta, with acoustics products, products for visual communi- Operating profit cation and storage. The business area has two brands focusing on home interiors, namely Voice, which ofers innovative storage SEK 38.1 million (34.0) solutions, and Ire, producing upholstered furniture featuring timeless design, clean lines and durable quality. Both the Voice and Ire product LARGEST MARKETS ranges are in the process of being extended to include public interiors. The business area consists of the companies Lammhults Möbel AB Sweden, Norway, Denmark in Lammhult, Ire Möbel AB in Tibro, Fora Form AS in Norway, and Germany and the UK.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Svenljunga Och Tranemo
    SVENLJUNGA OCH TRANEMO Mystik på Torpa stenhus, sidorna 12–16 www.svenljungatranemo.se 1 Välkommen till Svenljunga och Tranemo – det vi också kallar Kind I dessa trakter slogs svensken mot dansken om sin frihet och friheten är anledningen till att välja att vara just här. Här hittar du friheten att se solen gå ner längs din vandring utmed med Jälmån, friheten att låta kanoten glida fram i sjön Fegen eller friheten att kasta kläderna och bada ensam i en sjö. Friheten att enkelt och snabbt ta sig till Göteborg, västsveriges största stad, för att lika snabbt ha friheten att rymma därifrån, tillbaka till tystnaden, naturen och vattendragen. Här hittar du bekvämligheten, nära kontinenten och flygplatser, men ändå med avskildheten som gör att du kan känna dig totalt fri! Det är därför vi stannar här, vi Kindsbor. Här har vi möjligheterna till friheten och den välkomnar vi dig att uppleva hos oss. Kindsborna Mer information – scanna QR-koderna I broschyren hittar du QR-koder. Genom att scanna koderna kan du läsa mer information om varje besöksmål samt länkar till deras hemsidor, sociala medier och vägbeskrivningar. More information – scan the QR codes You can find the QR codes in the brochure. By scanning the codes, you can read more information about each destination and find links to their websites and social media. Weitere Informationen – QR-Code scannen In der Broschüre finden Sie einen QR-Code. Scannen Sie diesen, um weitere Informationen über die einzelnen Sehenswürdigkeiten zu erhalten, sowie Links zu den Webseiten, sozialen Medien, Weg- 2 beschreibungen. 3 Känn hettan från ugnen – bli glas- blåsare för en dag Ett upplevelsernas hus med glashytta, lets västgötaskogar och den glasintresserade Gustaf utställningar och barnaktiviteter hittar Ruthensparre, officer i Karl XII´s armé.
    [Show full text]
  • Ordförandens Sida
    Naturen i Tranemo 2010 Jorstorpagranen Utges av Tranemo Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Tranemo Naturen i Tranemo ges ut av Naturskyddsförening i Tranemo och erhålls utan kostnad av medlemmarna i föreningen. Övriga kan beställa den av Bruno Dahlqvist, eller genom att sätta in 20 kr på Plusgiro 83332-7 (ange vad betalningen gäller) Också äldre nummer av Naturen i Tranemo kan beställas hos Bruno (20kr/st.) Besök gärna vår hemsida www.tranemo.snf.se Adresser till föreningen Björn-Åke Andersson Plommongatan 1 0325-76759 ordförande 514 35 Tranemo E-post: [email protected] Jan Lundberg Åsarp 0325-78062 korrespondens 514 50 Limmared E-post: [email protected] Bruno Dahlqvist Lilla Hestra, Ekekullen 0325-76787 kassör 514 91 Tranemo E-post: [email protected] Sigvard Lundgren Älvshult, Smeagården 0325-60305 vice ordförande 514 93 Ambjörnarp E-post: [email protected] Thomas Tranefors Mjällbo 0325-627244 redaktör NiT 514 92 Uddebo E-post: [email protected] Anders Svensson Glasblåsargatan 6 0325-71243 sekreterare, hemsida 514 40 Limmared E-post: [email protected] 2 Ordförandens sida Årets vinter kan benämnas som en riktig ”vargavinter”, temperaturen har inte orkat upp över nollan på termometern på en och en halv månad, när detta skrivs. En så lång period med minusgrader var det längesedan vi upplevde och Kung Bore har också klätt Tranemo kommun i en vacker vinterskrud med snötyngda granar och ett snötäcke på ungefär en halvmeter. Jag tycker det är underbart att leva i ett land med olika årstider som gör att man får uppleva vår fina natur i olika skepnader.
    [Show full text]