Hilda Jakobsson, Jag Var Kvinna. Flickor, Kärlek Och Sexualitet I Agnes Von Krusenstjernas Tidiga Romaner (Diss
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Hilda Jakobsson, Jag var kvinna. Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner (diss. Stockholm 2018) Upplaga för elektronisk publicering för forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag. Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-274-9 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Edition to be published electronically for research, educational and library needs and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers. A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-274-9 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se jag var kvinna hilda jakobsson jag var kvinna Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner makadam makadam förlag göteborg . stockholm www.makadambok.se Utgiven med stöd från Gunvor och Josef Anérs stiftelse Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål Letterstedtska föreningen Ottarfonden Jag var kvinna. Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner Avhandling för filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med disputation den 7 december 2018 © 2018 Hilda Jakobsson och Makadam förlag Omslag: Agnes Florin Foto s. 2 (i den tryckta boken): Agnes von Krusenstjerna 1939 ISBN 978-91-7061-774-4 (pdf) Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 147 ISSN 0347-5387 innehåll förord 7 I. inledning. Flickor och kärlek 11 syfte och frågeställning 12 flickor 14 flickbokens gränsland 16 skev flickighet – krusenstjernabilden 20 krusenstjernaforskning 23 kroppens queera temporalitet 29 skevt åldrande i möte med kärlek 32 material och metod 36 disposition 39 II. att bli kvinna. Ninas dagbok och Helenas första kärlek 43 flickor och flickrum 44 Kvinna eller dam 44 Från flicka till kvinna 48 Flickrummet 54 vampyren 64 grodprinsen 73 Från groda till prins 73 Grodan och prinsessan 77 ”the blue boy” 82 Flicka, pojke, fröken och mamma 82 En njutningsfylld blick 87 en riktig herre 90 Ideal maskulinitet 90 Att bli sedd 96 III. skevt kvinno blivande. Tonytrilogin 101 skev ålder och sjukrum 102 Ingen framtid 102 Avskilda ”defekta” kroppar 106 Sinnessjukhusets obegripliga genus 111 Inget flickrum 116 sexuellt uppvaknande 119 Erotisk flickvänskap 119 Sexualupplysning 125 älskande kvinnor 129 Förtätade ögonblick 129 Väckt till kvinna 134 synskhet och kärleksval 138 Ett omöjligt val 138 Onämnbart, oförklarligt men verkligt 141 Instabil temporalitet och antiklimax 146 synskhet/sjukdom och förlust 151 Den kusliga kroppen 151 Framtidsförlust 158 ”daddy-lover” 163 En erotisk fadersgestalt 163 Pappa och pojke 165 En omöjlig fantasi 169 orealiserat och skevt 173 IV. Skev livslinje, skev flickbok 179 summary 189 noter 198 litteratur 258 personregister 285 skrifter utgivna av svenska barnboksinstitutet 290 förord Den tid då den här boken vuxit fram har varit väldigt speciell för mig. Jag vill tacka alla som delat min doktorandtid och hjälpt till med av- handlingen på olika sätt. Det är inte lätt! Många har gjort mycket och kollegor har blivit vänner. Först och främst vill jag tacka min huvudhandledare Boel Westin och handledare Claudia Lindén. Ni har stöttat mig både professio- nellt och personligt, alltid med stor omtanke. Boel, dig hade jag som handledare redan på magisternivå och har alltid uppskattat våra en- gagerade diskussioner såväl som din uppmuntran att ägna mig åt vad jag tycker är viktigt. Du har haft en stark tro på mig och att mina idéer ska leda framåt. Claudia, du har delat med dig av din kunskap, dina idéer, erfarenheter och tips. Att diskutera gemensamma intresse- områden med dig har alltid varit lika roligt och givande. Tack också till min tidigare, alltid lika entusiastiska, handledare Boel Hackman. För viktiga läsningar av mitt manus som helhet vill jag tacka Anna Bohlin och Mia Österlund, som var opponenter på mitt slutsemina- rium, såväl som slutläsaren Anna Cullhed. Som doktorand har jag varit verksam vid Institutionen för kultur och estetik på Stockholms universitet. Jag vill rikta ett kollektivt tack till alla som deltagit i litteraturvetenskapens Högre seminarium och det välbesökta Barn- och ungdomslitterära seminariet, där jag fått värdefulla kommentarer på avhandlingsutkast. Särskilt tack Kristin Hallberg, en gång min första universitetslärare i barn- och ungdoms- litteratur, som följt mitt arbete. För särskilda läsningar, tack Elin Abrahamsson, John Björkman, Helena Ek, Ellen Frödin, Sam Holm- 7 förord qvist, Christer Johansson, Peter Kostenniemi, Ljubica Miocˇevic´, Ulf Olsson, Lydia Wistisen och Maria Margareta Österholm. Tack Per Stam och Andreas Wahlgren för lästips och boklån. För noggranna läsningar av summary, tack Kelly Hübben och Lena Wånggren. För praktiska råd och uppmuntran, särskilt tack Elina Druker, Markus Huss och Maria Wahlström. Tack Ljubica Miocˇevic´ för din mycket noggranna läsning i ett kritiskt skede och för uppmuntran under åren. Tack också John Björkman för anteckningshjälp under seminarier, alla viktiga läs- ningar och samtal. Och till Ellen Frödin, Peter Kostenniemi och Sara Pärsson för jobbsällskap, planeringsmöten och deltagande i med- och motgångar. Tack Sam Holmqvist som outtröttligt svarat på praktiska frågor. Tack dessutom Sam, och Elise Karlsson, för Gubbishäng i olika skeden av slutfas. Tack Maria Margareta Österholm, som varit som en storasyster i akademin, för att du svarat på alla möjliga frågor och följt mitt avhandlingsarbete från början till slut. Tack till min bonusdoktorandkollega Elin Abrahamsson för att vi följt varandras arbete under åren, läst och diskuterat. En särskild gemenskap har jag ingått i med Kelly Hübben och Lydia Wistisen som på olika sätt funnits vid min sida från allra första början. Vad hade min dokto- randtid varit utan er? Lydia är också den kollega som läst mest, i alla olika skeden av arbetet, och vi har haft många inspirerande samtal. Jag vill också rikta ett kollektivt tack till mina kollegor och vänner vid institutionen för delad vardag, alla tips, råd, delade erfarenhet- er och uppmuntran. Tack alla doktorander för lunchsällskap, kaffe- pauser och AW. Tack också till alla mina rumskompisar under åren som bidragit till att göra den här tiden speciell. Särskilt tack Per Israelson, Sofia Warkander och Anna Thörnell. Under den senare delen av min doktorandtid har jag dessutom vistats mycket på Kungliga biblioteket där jag uppskattat all hjälp och vänlighet från bibliotekarier och annan personal. Även där har 8 förord jag fått kollegor som jag delat doktorandvardagen med. Särskilt tack Thomas Sjösvärd och Tuva Haglund. Andra akademiska sammanhang vid Stockholms universitet som varit viktiga för avhandlingen är Queerseminariet, som jag haft privi- legiet att sitta i arrangörsgruppen för, och Genusakademin. Utanför universitetet har Svenska barnboksinstitutet haft betydelse. För ekonomiska bidrag vill jag tacka Gunvor och Josef Anérs stif- telse, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Karl och Betty Warburgs fond, Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål, Letterstedtska föreningen och Ottarfonden. Tack till alla mina vänner som funnits där. Särskilt tack Hanna, som gjort så mycket för mig, Lena, som funnits där som bäst när jag behövt dig som mest, och Maria, som öppnat ditt hem för mig. Tack Helena, som jag dessutom diskuterat skrivande och avhandlingsidéer med. Min älskade familj har alltid uppmuntrat mitt litteraturintres- se och under de här åren gjort allt den kunnat för att stötta – pappa Arne, mamma Lotta, storasyster Josefin, småsyskon Agnes och Jonas, systerdotter Una Rae och svåger Jonathan. Gubbängen, oktober 2018 Hilda Jakobsson 9 I. inledning Flickor och kärlek syfte och frågeställning Agnes von Krusenstjerna har kallats ”kvinnotillblivelsens diktare”.1 Ett av de motiv som hon turnerar på nya sätt genom hela sitt för- fattarskap är flickors uppväxt i möte med kärlek och sexualitet.2 Att Krusenstjerna skriver om flickor, utveckling och erotik återkommer också forskningen till. Men vad denna ”kvinnotillblivelse” egentligen går ut på utreds inte.3 Begreppen flicka och kvinna är omgärdade av en mängd före- ställningar. De kan tyckas handla om enbart ålder och vara tydligt avgränsade men i själva verket väcker de många frågor: Vad är en flicka respektive kvinna? Vad krävs för att en flicka ska utvecklas till kvinna? Om en flicka inte kan eller vill bli kvinna, är hon då fortfarande en flicka eller är utveckling så viktig för föreställningar om flickor att hon snarare skulle vara ett slags icke-flicka? I Krusenstjernas förfat- tarskap förekommer små flickor, unga flickor, gamla flickor såväl som personer som gör sig till flickor. Att en karaktär börjar omnämnas som kvinna i texten har inte endast med ålder att göra utan är bety- delsebärande på fler sätt. Ofta är kvinnoblivandet kopplat till kärlek och sexualitet. I denna avhandling undersöker jag hur flickors uppväxt i möte med kärlek och sexualitet gestaltas i Krusenstjernas tidiga romaner: Ninas dagbok (1917), Helenas första kärlek. En Stockholmsroman (1918) och tri- login Tony växer upp. Scener ur en barndom (1922), Tonys läroår. Episoder ur en ungdom (1924) och Tonys sista läroår. Resa till Kejsarens hotell (1926).4 Alla romanerna har unga kvinnliga protagonister i samma ålder: Nina, Helena Willner och Tony Hastfehr.5 De befinner sig i den del av livet då flickan förväntas bli kvinna och möter alla kärlek och sexualitet på olika sätt.6 Jag fokuserar på protagonisterna då det är deras kvinno- 12 i. inledning. flickor och kärlek