BIRGITTA SVANBERG Mordet på Adéle — och primitivismen Agnes von Krusenstjernås romanserie Fröknarna von Pahlen räknas till den litterära riktning som brukar kallas primitivismen. Birgitta Svanberg utgår här från en problematisering av primitivism- begreppet när det gäller en kvinnlig författares diktning. Hon menar att den sexualromantik och driftsdyrkan med freud- ianskaförtecken som kännetecknar primitivismen måste te sig annorlunda, mer komplicerad och konfliktfylld ur kvinnlig synvinkel.

'Agnes von Krusenstjerna är en av våra senstjernas Pahlenserie i tiden och syftet till främsta primitivister. Den enda som är verk- arbetardiktarnas sexualmystik.' (s 604—05) ligt vild och farlig.' Så står det i Stig Ahlgrens Något som omedelbart faller i ögonen är Krusenstjerna-studier (s 136). att manliga och kvinnliga författarskap här Ahlgren är inte ensam om att räkna in skärs över en kam. Förhållandet till en lära Krusenstjerna i den litterära riktning som som predikar den 'allgoda kvinnligheten' brukar kallas primitivismen och som var ak- måste dock komma att te sig annorlunda och tuell i Sverige i början av 1930-talet — just mer komplicerat för en kvinna än för en under de år då Agnes von Krusenstjerna för- man. Primitivismens ideologi framhöll fattade sin stora romanserie Fröknarna von starkt den sexuella utlevelsens betydelse för Pahlen (1930—35). skriver i mänsklig hälsa och lycka. Innebörden i detta sin avhandling om Agnes von Krusenstjer- måste också skifta starkt, beroende på om na, att den unga huvudpersonen i romanse- man betraktar det hela från den tidens rien, Angela von Pahlen, 'är dotter av den kvinnliga i stället för manliga förutsättnin- primitivism, den längtan tillbaka till natu- gar för ett fritt sexualliv. rens och blodets urkällor, vilken går som en Frågor som inställer sig är dessa: Vilken mäktig flod genom mellankrigstidens dikt- plats intar kvinnan i primitivismens världs- ning. (...) Hon är kvinnan utan namn, en bild? Vems uttolkningar och definitioner av uppenbarelse av det ursprungligt kvinnliga.' det kvinnliga är det som denna riktning för (s 245—46) Det 'namnlösa', dvs det operson- fram? Den mansdominerade kulturella of- ligt instinktmässiga draget hos primitivis- fentlighetens? Kan en kvinnlig författares mens kvinnogestalter betonas av Lager- budskap utan vidare placeras in i denna refe- crantz. Det framhävs också av Erik Hjalmar rensram? Och om så inte är fallet — hur skil- Linder i vår mest lästa litteraturhandbok, jer sig Agnes von Krusenstjernas kvinnosyn Fem decennier av nittonhundratalet. 'Önske- och tematiseringar av det sexuella från ti- drömmen om den allgoda kvinnligheten — dens gängse primitivistiska credo? Svaren på utan starkare personlig prägel — ryckte dessa frågor har en inte oväsentlig betydelse många av de unga författarna med sig. (...) för en rätt värdering av Agnes von Krusen- På ett märkligt sätt anslöt sig Agnes von Kru- stjernas författarskap. 19 'hopkrupen på språng mot livets strupe' som en älskads hand över ett hår — Ordet 'primitivism' fördes in i den svenska (Fem unga 1929,s 66) kulturdebatten av Sven Stolpe som använde det om 'De fem ungas' författarskap. (Fron- Det som skall underkuvas av den obändiga ten, juni 1931) Primitivismbegreppet knöts manliga livskraften — 'livet' — definieras of- därmed till modernismen, representerad av ta bokstavligen som en kvinna — eller kan- fem unga män av proletärt ursprung, som ske snarare en kvinnokropp, ett erotiskt ob- 1929 bröt in i den svenska litteraturen och jekt som passivt låter sig bemäktigas: 'Varje förde fram krav på revolt mot olika företeel- dag är en älskarinna för min oändliga åtrå!' ser: mot formtvånget i dikten, mot den ve- (Glöd, 1928) dertagna moralen, mot den borgerliga kul- Primitivismen var en internationell rörelse tursynen, mot samhällskonventioner, akade- i tiden, ett uttryck för den unga efterkrigsge- mism och intellektualism. Deras ledare Ar- nerationens kulturtrötthet och framtidsopti- tur Lundkvist har sammanfattat gruppens mism. Freuds djuppsykologiska läror fick primitivistiska strävanden så här: 'Primiti- stor betydelse för mellankrigsgenerationens vismen innebär väl inte annat än en spontan livssyn. Das Unbehagen in der Kultur översattes — men även ideologiskt fullt motiverbar — 1932 till svenska (Vi vantrivas i kulturen) och revolt mot en civilisation som hotar leda till fick stark genomslagskraft. Här inskärptes sterilisering genom förträngning av drifter- driftslivets fundamentala betydelse för na, och en strävan att under en ny anpass- mänsklig hälsa och lycka. Sexuella hämning- ningsbar kultur vinna anknytning till de ar och förträngningar uppfattades som roten starka ursprungliga drifterna och det pri- till allt ont. Freuds skrifter gav en teoretisk märt mänskliga.' (Atlantvind 1932, s 223) grundval för den 'sexualmystik' som blev Lundkvists definition är ju ganska vid och konsekvensen av primitivismens livssyn. oprecis. Men vad han lägger in i begrepp Primitivism innebar som livsåskådning dels som 'de starka ursprungliga drifterna' och en anknytning till 'primitiva' kulturer, som 'det primärt mänskliga' konkretiseras om uppfattades som sundare och livsriktigare än man går till hans diktning från samma tid. den urartade västerländska civilisationen, Här ger han ofta uttryck för en ohämmad dels en uppfattning att det värdefullaste i drifts- och livsberusning, som i den bekanta människonaturen var 'det ursprungliga', dvs Tiger-dikten i Glöd (1928): det undermedvetna, irrationella. Sexuallivet kom att tillmätas en betydelse som aldrig — rytande av hunger förr: som livets innersta mening sågs frukt- med blottade tänder och fradga om käften samheten och genom kärleksakten troddes hopkrupen på språng mot livets strupe människan kunna uppgå i kosmos. (Esp- för att riva upp den så blodstrålen sprutar mark 1964, s 132 ff) mot skyn! Debatten om den nya och friare sexualmo- ralen fördes i Sverige (liksom annorstädes) Ordvalet domineras av aggressiva metaforer huvudsakligen av män. Det var män som do- med sexuella undertoner. Polariseringen minerade den litterära offentligheten: t ex mellan angripare och byte är påfallande. Livet var 90% av dem som yttrade sig i tidens ses i dikten som ett objekt — ett sexualobjekt många litterära och kulturella tidskrifter — som skall erövras med våldsamhet och in- män. (Hultén 1977) Sexualitetens villkor och te utan grymhet. Annu tydligare associerar problem uppfattades ur ett allmänmänskligt bildspråket till erotisk våldtäkt i en annan perspektiv. Att de psykologiska, sociala och dikt: biologiska förutsättningarna för att förverk- liga det sexuella frälsningsevangeliet kunde Spring upp i ett skri! te sig olika för män och kvinnor i dåtidens rasa! bit! mörda! samhälle togs knappast upp till diskussion. och smek sakta som en vind över blommor, (Ett undantag utgjorde den sexualupplys- 20

Kai Nielsen, 'Vandmoderen' 1919-21, Ny Carlsberg Glyptotek, Köpenhamn.

ningsdebatt som fördes av Elise Ottesen- uttryck i den danske skulptören Kai Nielsens Jensen inom RFSU och i Populär tidskrift för Vannmoderen, en naken, sinnligt livsbejakan- sexuell upplysning grundade 1932—33, samt de ung kvinna, omgiven av ett myller av små kvinnotidningen Tidevarvet, där varje pro- barn som tycks alstras oavbrutet direkt ur blem konsekvent sågs ur kvinnosynpunkt.) hennes vackra, svällande kropp. Självrealisering på det driftsmässiga pla- I en intressant uppsats, 'Drömmen om net blev något av ett nyckelbegrepp för tidens badstranden', med undertiteln Kvinnobilder sexualromantiker. Ur manlig synvinkel kom i trettitalslitteraturen, särskilt hos Agnes von kvinnan som könsvarelse att framstå som det Krusenstjerna och , har Eva viktiga medlet — objektet — för denna själv- Adolfsson diskuterat de manliga sexualro- realisering. De maskulina sexualfantasierna mantikernas schablonbild av det kvinnliga kretsade i texter och bilder gärna kring och ställt den samman med de kvinnliga för- drömmen om en hämningslöst driftsutlevan- fattarnas egna perspektiv på primitivismen. de, anonym kvinna. I hennes sköte anades li- (Kvinnor och skapande 1983, s 207 ff) Eva vets heliga mysterium — förnyelse. En ny Adolfsson utgår från den tes som ställs av de madonnavision tog form: allmodern, allt livs amerikanska forskarna Sandra Gilbert och ursprung, yppig och sensuell, ofta med barn Susan Gubar i deras verk om 1800-talets an- i knät. Picasso målade sådana stora, kropps- glosaxiska kvinnoförfattare, The Madwoman liga, naturnära kvinnor under sin vitalistiska in the Attic: 'att kvinnor för att kunna skapa period på 20-talet. I skandinavisk konst har självständiga litterära verk aktivt måste gå in drömmen om den evigt livgivande och mo- och bearbeta den manliga litteraturens bil- derliga kvinnan kanske allra bäst kommit till der av dem själva.' (Adolfsson s 207) Hon gör 21 därefter en jämförande analys av några man- Martinson är, som Ingvar Holm visat, kvin- liga och kvinnliga 30-talsförfattares olika nan ofta skildrad som ett stycke natur. I dik- sätt att gestalta drömmen om den frigörande ten Utsikt (Nomad 1931) ligger landskapet ut- sexualiteten. I sexualromantiken sådan den sträckt som en kvinna 'med breda oerhörda framtonar hos manliga författare både i Sve- höfter'. Kullarna blir kvinnobröst och en rige och i andra länder fanns, skriver Eva träddunge blir 'dungen på Venus höjd'. In- Adolfsson, som centralt inslag 'en gvar Holm har fint sammanfattat detta drag bild av en kärlekshungrig kvinna förbunden i Martinsons bildspråk och ställt det samman med naturens livgivande krafter', (aa s 208) med en typisk trend i den svenska primitivis- Hos Artur Lundkvist uttrycks denna tids- mens utveckling: '•— en fortgående av indivi- typiska kvinnodröm t ex så här: dualisering av kvinnan och en motsvarande sensualisering av naturen. Kvinnan och na- Vi upplever dig som land turen blir ett — det är den konsekventa ut- och strand och hav, som kosmos. vecklingen av den martinsonska vitalismen.' Dina lår är bevuxna med gyllene gräs, (Holm 1960, s 161) i dina lemmar upprinner röda källor. Den moderna primitivismen faller här Dina modersbröst är berg, tillbaka på ett urgammalt mytiskt mönster av uppfyllda av flytande guld. motsatser mellan den manliga och den Du är enkel som en handfull mull — kvinnliga principen, där mannen placeras på du är mysteriet. (.Kvinna, Vit man 1932) samma sida som ljus, ande, himmel, tanke; kvinnan i den motsatta polen som mörker, Kvinnan blir, summerar Eva Adolfsson, 'en materia, jord. (Ekenvall 1966) Mannen metafor för det elementära. Hon blir ett liv- identifieras med kulturen och andliga strä- givande landskap, ett sädesfält som vaggar i vanden, kvinnan med naturen och det pri- vinden, grönskande kullar, mull och åker'. mitiva. Kvinnan blir kropp och kroppen blir 'Ofta är det kvinnan som moder som domine- natur/jord: 'Den ljusa stenen ligger i gräset/ rar bildspråket.' Det är fråga om ett bildspråk som höften av en i jorden begravd kvinna' där den avindividualiserade kvinnligheten står (Artur Lundkvist, Vit man 1932) som 'tecken för de frälsande krafterna hos det Genom den fysiska föreningen med ännu inte civiliserade', (aa s 209) kvinnan-jorden upplever sig mannen som en Eva Adolfsson lyfter här fram ett viktigt del av naturen. Kvinnan polariseras genom drag i sexualromantikens kvinnoskildring: detta bildspråk som hans motsats. Han är sammansmältningen av kvinnokropp och den trötta civilisationsmänniskan som får natur. Kvinnan skrivs in i landskapet, glider nytt liv genom det sinnenas bad hon förmed- ihop med det genom en skildringsteknik som lar. 'This woman is the earth for me', säger Kjell Espmark kallat 'dubbelprojektion'. huvudpersonen i D H Lawrences roman Den (Espmark 1964 s 233 och 242) befjädrade ormen och kvinnan svarar: 'This En viktig impulsgivare till denna skild- man is my rain from heaven'. ringsteknik anser Espmark den surrealistis- Konsekvensen för kvinnan blir att hon till- ka konsten vara. (aa s 242) Halmstadgrup- delas objektets plats i den manliga primiti- pen debuterade med en utställning på Göte- vistiska världsbilden: den som passivt eröv- borgs konsthall 1930, och 1932 ställde den för ras. Denna positionsbestämning av det första gången ut i . (Svenskt Konst- kvinnliga stämmer bra med Freuds defini- närslexikon IV, s 321) En annan trolig inspira- tion av den 'mogna' kvinnligheten: passivi- tionskälla till det dubbelexponerande grep- tet, masochism och narcissism. (Freud, Fe- pet är filmkonsten. Artur Lundkvist var male Sexuality 1931) Kvinnan blir på det meta- mycket filmintresserad och skrev flitigt film- foriska planet ett jaktbyte eller ett stycke recensioner under 30-talets första hälft. mark att erövra. Därmed 'avförmänskligas' Dubbelexponeringen av kvinna och land- hon, och blir en anonym symbol för det sinn- skap återfinns hos många diktare som räk- liga. Ett natur-collage, färdigt att konsume- nats till 30-talsprimitivismen. Hos Harry ras: 22 — Dina ögonfransar: der stjärnorna, var för ändlös, för gränslös för det svarta i vallmons blad. Din barm: dem. Den gav hjärtana ångest. ett snölandskap där solen går ner. Din mage: (Av samma blod, 1935, s 354) fast stoppad med friska inälvor. Din mun: Plötsligt reser sig som en sjunken kontinent det inre av en tropisk frukt, med saft en väldig kvinnokropp över horisonten, och kring vita kärnor. (Lundkvist, Sången om nattens hot och naturens överväldigande kvinnan 1929) tystnad tar form framför de ångestfyllda Ur mannens synvinkel är denna kvinnas männens ögon: funktion entydig, oproblematisk och själv- klar:' När de äntligen stannade igen, hade nattens skuggor flutit samman till en enda väldig kvinnas Kvinnor, slå ut ert blonda hår, kropp. De sågo den i sin uppjagade fantasi. Fast- gå nakna som huldror in i byn än de ingenting sade, visste de att var och en av de skänk ut av era kroppars vällust — andra hade för sina uppspärrade ögon denna onyttiga kvinnokropp. Från hennes buktande lår (Lundkvist, Fem unga 1929) och från det skogiga mörka skötet steg en dunst som gav dem kväljningar. Hennes bröst voro som höga berg med spetsiga toppar. Hennes mage var 'hade nattens skuggor flutit samman svälld som en kupol. Ur detta ludna sköte hade de till en enda väldig kvinnas kropp' första gången tittat ut på världen med ögon skumma av blodet och köttet inne i denna stora Greppet med dubbelprojektion av kvinno- buk. Vid dessa spetsiga bröst hade de fått sin för- kropp och landskap använder också Agnes sta näring. Men sedan hade de förnekat henne. von Krusenstjerna i romanen Av samma blod, (ASB s 360) den sjunde och sista delen av Fröknarna von Pahlen. Men här är stämningen en annan än Det är en magnifik scen. Borta är sexualro- i de manliga primitivisternas soldränkta mantikernas kärlekshungriga och givmilda sommarscenerier med landskapet förföriskt naturvarelse, den ljuva huldran som skakar utbrett som en kvinnokropp beredd för äls- ut sitt blonda hår och öppnar famnen till äl- karens framntag. skog. Detta naturvidunder är av farligare I Krusenstjernas text är det vinternatt. och mera hotfullt slag. Det är den stora Mag- Fyra vilsna män irrar omkring på en öde na Mäter själv som plötsligt reser sig ur nat- landsväg i mörkret. De är så bortkomna som tens skuggor och tar landskapets form — den någon kan vara i denna omgivning. De re- forntida Jordgudinnan, allmäktig, oövervin- presenterar storstadens kulturelit: två mon- nerlig och hemsk. Sceneriet påminner om däna målare, en operadansör samt deras be- det stenålderslandskap som senast beskrivits skyddare, en stormrik och depraverad greve. av Monica Sjöö, från det förkeltiska Avebury På landet har de hamnat därför att de vill ha i södra England: tillbaka sina förlupna unga hustrur som tagit — hela landskapet däromkring har skulpterats i sin tillflykt till Fröknarna von Pahlens kvin- skepnad av en enorm kvinnokropp. Avebury är nostyrda gård Eka, men där har man låst tillsammans med Silburykullen (...) det största dörren för dem. Nu är de på väg tillbaka till människotillverkade Gudinnemonumentet i he- gästgiveriet i vinternatten. Med ångest upp- la norra Europa. (...) — denna jättestora och ur- lever de naturens väldighet och tystnad. åldriga Jordmoder/kvinnokropp. (Sjöö 1983, s 84) Ack, dessa små rädda vänner! De behövde en storstads röster omkring sig. De behövde en spår- Med ett djärvt grepp för Agnes von Krusen- vagn som pinglade eller en bil med skinande lyk- tor som tutade. Naturens tystnad var för dem stjerna in i sexualdebatten en gestalt som outsägligt skrämmande. Skogen på ena sidan av brukar kallas 'den arkaiska modern'. Det är vägen var en jättelik svart massa som hotade att en arketypisk föreställning som utbildas i det falla över dem. Den vida sträckan av åkrar och undermedvetna under barnets allra första ängar på andra sidan, som skimrade svagt vit un- levnadsår, då det ännu lever i symbios med 23 moderns kropp. Psykoanalytiker möter hen- Den väldiga kvinnokropp som tar form in- ne i sina patienters undermedvetna bilder för ögonen på 'fyra rädda små män' i Kru- från en förträngd barndom. Hon förekom- senstjernas text och jagar dem på vild flykt i mer också i myter och sagor, drömmar och vinternatten, blir ett tecken för männens fantasier. Freud kallar henne 'den preoidipa- hemliga bindning till denna mäktiga mo- la modern' och förlägger barnets bindning dersgestalt och därmed för deras aldrig över- till henne till en period som ligger före Oidi- vunna kvinnoskräck. Hon framstår också puskomplexets uppkomst. Han skriver 1931: som ett hotfullt förebud om den kamp som 'Vår insikt i denna tidiga, preoidipala fas (...) snart kommer att äga rum mot den onda kommer som en överraskning för oss, liksom kvinnobilden i mannens medvetande och upptäckten, på ett annat område, av den allt vad den representerar av hinder för en minoisk-mykenska civilisationen före den frigörande och jämlik kärlek mellan man och grekiska kulturen.' (Matthis 1979, s 55 ff) kvinna. Den förgrekiska kulturen på Kreta och i Mykene diskuterades livligt i början av 30-talet. 1927 hade Charles Briffault gett ut 'som om jag berättade spökhistorier ett uppmärksammat verk, The Mothers, där och sådant som inte finns' han hävdade att en matriarkalisk tidsålder De flyende männen hör svagt ett kvinnoskrik föregått den patriarkaliska, och att rester genom natten. Inte långt ifrån dem äger ett från detta uråldriga skede i människans his- kvinnomord rum. Det är arrendatorn på toria bl a kan spåras i lämningarna från den Fröknarna von Pahlens Eka som stryper sin minoiska kulturen. Elin Wägner var starkt hustru Adéle. intresserad av dessa teorier och förde fram dem i kvinnotidningen Tidevarvet och i sin ro- Tord Holmström är en av de få män som man Dialogen fortsätter (1932). (Isaksson- skildras med sympati i Fröknarna von Pahlen. Linder 1980, s 123—135) Han framstår i allt som en kontrast till de Matriarkala tankegångar diskuterades i mondäna herrarna på landsvägen. Han har slutet av 20- och början av 30-talet också i ett lugnt, lantligt utseende, är tystlåten, vän- psykiatriska kretsar. Den engelska psykoa- lig och hjälpsam. Att just han utses att begå nalytikern Melanie Klein tog i flera upp- ett hustrumord i texten förefaller orimligt. märksammade skrifter upp problematiken Fröknarna von Pahlens ämne var, enligt Da- kring barnets bindning vid den preoidipala vid Sprengel, 'att skildra kvinnlig sexualitets modersgestalten och dess betydelse för män- alla arter och avarter'. (Sprengel 1935, s niskans utveckling. Klein såg matriarkats- LXXI) Romancykelns kvinnogestalter sö- begreppet som en psykologisk, inte som en ker kärleken, men blir oftast besvikna på historisk realitet. Varje människa bär i sitt männen. 'Kvinnor som med varje fiber av undermedvetna minnen från det första stora sin varelse längtar efter att älska finnas ju in- kärleksförhållandet, då hon var ett med sin te här i Sverige. Här i Sverige räknas de till de mor, och modern var lika med hela världen: sinnessjuka och deras längtan och lidande till stor, varm och beskyddande, men också ho- de svårartade psykiska åkommornas värld.' tande med övergivande, köld och förintelse. Så bittert uttryckte sig Agnes von Krusen- Denna tidiga upplevelse utspelas på ett ima- stjerna i en 'Efterskrift till Fröknarna von ginärt plan, eftersom de språkliga begreppen Pahlen' föranledd av de grova och grumliga ännu inte är utbildade. Den omnipotenta angrepp som riktats mot hennes romansvit modern tar form i bilder. Ofta är upplevelsen och som tog sig uttryck i den beryktade 'Pah- av henne splittrad i två motstridiga inre ges- lenfejden' (1933—35). Hon klagar över att talter: Den Goda Modern, som symboliserar människor reagerat på innehållet i Fröknarna total kärlek, ömhet och omtanke, och Den von Pahlen på ett sensationslystet sätt — 'som Onda Modern, hotfull och dödsbringande, om jag berättade spökhistorier och sådant släkt med myternas drake och Medusa. som inte finns.' (aa s 328) (Haugsgjerd, 1973, s 118) Fröknarna von Pahlen kan läsas som en stor 24 rundmålning av kärlekslivets villkor för för att finna sin plats i världen som älskande kvinnor i den svenska överklassen vid tiden människor.' (Adolfsson 1983, s 212) före och under första världskriget. Att öppna Romanserien kan mycket väl läsas som sig för kärleken blir för dessa kvinnor inte explicita sedeskildringar från den svenska någon enkel och livsbejakande handling som överklassens liv under epoken före första i de manliga primitivisternas böcker. Den världskriget. Men sin djupaste psykologiska kärlek som kommer till tals i Krusenstjernas sanning får Agnes von Krusenstjernas kvin- romanserie är ofta hotad, ångestladdad, am- noepos genom att författaren hela tiden rör bivalent. Kvinnor utnyttjas av män, de ex- sig också på andra plan än den yttre verklig- ploateras och överges. Deras kärlekslängtan hetens: mytiska och djuppsykologiska. Det gör dem till offer, fångar, handelsvaror. Den är vid en tolkning på denna nivå som mordet yngre av fröknarna von Pahlen, Angela, fö- på Adéle kan avläsas som ett psykodrama och der som ogift ett barn i slutet av romanen, se- de agerande gestalterna antar en symbol- dan mannen övergivit henne. Petra, den äld- mättad, mytisk och arketypisk karaktär. re, framlever länge sitt liv ensam och kärleks- hungrande. Två män sviker henne. I stället 'då blev hon till en häxa som slukade bygger hon upp ett slags kvinnorike på sin och åt upp honom' kvinnoärvda gård Eka där hon samlar över- givna och gravida kvinnor till 'ett stort och Vem är Adéle och vad står hon för i texten? kärleksfullt rike av kvinnor och barn'. (ASB s Adéle Holmström är en dubbelbottnad ge- 478) I romanseriens slutavsnitt får dock Pet- stalt, som kan analyseras ur olika aspekter. ra uppleva den förlösande, fulländade kärle- Hon är en av de mest framträdande kvinnor- ken. Den hon älskar är Tord Holmström och na i romancykeln, en av dem som tar stort ut- kärleksakten äger rum omedelbart efter rymme i texten och som driver handlingen mordet på hustrun. framåt. En av hennes uppgifter är helt enkelt Denna upplösning av intrigen har blivit att vara det orosmoment som skapar spän- för svårsmält för många bedömare. Mordet ning i händelseförloppet. på Adéle har kallats för 'groteskt', 'sexualpa- På det realistiska planet är Adéle en hustru tologiskt', 'frånstötande'. Olof Lagercrantz som vantrivs i ett omaka äktenskap och i skriver att 'det konstnärliga greppet slapp- trånga förhållanden. Hon framstår som en nar' i de två sista delarna av Fröknarna von på alla sätt frånstötande och obehaglig per- Pahlen och skyller det på författarinnans psy- son: intrigant och skvalleraktig, hetsad av kiska obalans vid denna tid. (Lagercrantz, begär efter sexuell tillfredsställelse, efter om- 1951, s 272) Gunnar Brandell talar om 'brist växling och sensationer. Hon blir till den on- på plan och konstnärlig målsättning'. (Bran- da principen på Fröknarna von Pahlens Eka dell 1957 s 241) Idén om kvinnoriket på Eka — ett kvinnligt monster, inkarnationen av har betraktats som verklighetsfrämmande, det kvinnoliv som romanens hjältinnor har 'monoman' och sinnessjuk. (Linder 1965 s att slåss emot och försöka befria sig ifrån. 504, A hl gren 1940 s 54) Hustrumordet med Kvinnomonstret, häxan, den farliga och den åtföljande kärleksscenen — skildrad i ly- destruktiva kvinnan är en stående figur i lit- riskt förföriska ordalag — har upplevts som teraturen. I allmänhet brukar hon tecknas alltför makaber för att verka trovärdig. som den goda och kärleksfulla kvinnans De som uppfattar slutet av Fröknarna von motpol, den som hotar kärleksparets lycka Pahlen så har läst verket på en realistisk nivå med ondsinta intriger, hämndlystnad och och krävt yttre verklighetstrohet. Men Frök- hat. I folksagor tar hon ofta gestalt som den narna von Pahlen är ett mångskiktat verk som onda styvmodern. håller för läsning på flera plan. Eva Adolfs- I schablonbilden av den häxlika kvinnan son har träffande sagt: 'Romancykelns rea- ingår ofta ett drag av erotomani — hon kän- lism är lika mycket drömmarnas som den netecknas av sin glupande otillfredsställdhet yttre verklighetens. (...) Fröknarna von Pah- och sin kastrerande inverkan på män. I konst len blir ett psykodrama om kvinnors kamp och litteratur av män finns många exempel 25 på dessa erotiskt besatta häxor, 'manskvin- sögs in i hennes magra kropp och ej längre fann norna' som själva söker sin tillfredsställelse i någon väg ut. (...) Vällusten blev inte längre väl- stället för att underordna sig mannens. I Ed- lust. Den blev en stark och stingande smärta. Hon kramade och vred ur den så att bägaren blev vard Munchs konst gestaltas kvinnan inte tom. (ASB s 291—92) sällan som vampyr och blodsugare. (Vampy- ren, 1895) I Strindbergs verk tematiseras ide- ligen skräcken för den destruktiva och kast- rerande kvinnan (t ex i En dåres försvarstal och 'nu var hon en gammal kvinna, vilkens Pelikanen). I Lady Chatterley's Lover, mellan- famntag ingen ville njuta' krigstidens primitivistiska evangelietext, lå- I det tidigare nämnda verket The Madwoman ter Lawrence skogvaktare Mellors uttala sin in the Attic för Sandra Gilbert och Susan Gu- fördömelse över den sexuellt aktiva och ero- bar fram en teori om det kvinnliga litterära tiskt fordrande kvinna som var hans första skapandet och dess förhållande till de redan hustru: förefintliga kvinnobilderna i kulturen. Det But I tell you the old rampers have beaks between är här man finner den enkla polariseringen i their legs, and they tear at you with it till you're ängel-monster, madonna-sköka. Gilbert och sick. (...) She'd try to lie still and let me work the Gubar anser att sådana gestalter i kvinnolitte- business. She'd try. But it was no good. (...) She raturen där har en annan och mera kompli- had to work the thing herself. (...) That's how old cerad funktion än i mäns texter. De monster- whores used to be, so men used to say. (Kap. lika kvinnorna blir på sätt och vis författarin- XIV) nornas onda dubbelgångare. Deras funktion Just så framställs Adéle i Krusenstjernas ro- i texten är att agera ut för kvinnor förbjudna mancykel, väl att märka i mäns medvetande. och skuldbelagda känslor, såsom vrede och Hos alla de män som har erotisk samvaro sexualitet. med Adéle antar hon häx- eller vampyrge- The Madwoman in the Attic har fått sitt namn stalt. Ett exempel finns i Bröllop på Ekered, där från en klassisk kvinnlig monstergestalt i lit- den unge Gotthard von Pahlen frestas till teraturen: lord Rochesters galna hustru i samlag med Adéle. Det hela äger rum i en Charlotte Brontés roman Jane Eyre (1847). förfallen ödestuga, en uttalad symbol för Inspärrad i ett vindsrum på makens fäderne- Adéles kropp och könsliv. Adéle är inte skild- ärvda slott rasar hon ut de känslor som roma- rad som ett yppigt landskap som sexualro- nens hjältinna inte vågar vidgå hos sig själv: mantikens idealkvinna, utan som ett dött ting, ett hus i äckligt och förvittrande skick: hat, frustration, sexualångest, omåttliga be- gär. (Gilbert-Gubar 1979, s 359 ff) Adéle grep om sina knän och vaggade av och an. Likheten med Adéle-gestalten i Fröknarna Nu var hon själva huset här. (...) Rörde hon nu von Pahlen är påfallande. (Adolfsson, aa s 213) vid huden, skulle den falla sönder som murknat Också Adéle har ett vindsrum som sitt 'livs- trä. rum'. Här lever hon ut sina förträngda drif- Adéle slår ner på den unga Gotthard som en ter, sin besvikelse och sitt raseri. Vindsrum- vampyr på sitt byte: met i arrendatorsbyggnaden är laddat med symboliska och sexuella övertoner. En gång — Ge mig litet ungdom, mumlade hon nu som i var det för Adéle en helgedom, den plats där yrsel. (...) Hon skulle bita ett stort stycke ungdom hon för första gången i sitt liv upplevt erotisk ur den slyngeln Gotthard! Bita och gräva ner tän- derna i friskt kött, svälja och glupa i sig. Fårorna vällust. I predikanten Josef Wahlbom möter skulle då slätas ut i hennes ansikte. Nytt blod hon den enda man som övervinner hennes skulle föras till hårrötterna så att håret skulle frigiditet. När Josef rest ifrån henne, sätter glänsa som förr. Adéle upp ett rött sammetsdraperi för vindstrappan. Det blir som en religiös sym- Gotthard upplever henne som kastrerande: bol, en förlåt som avskärmar det allra heli- Då blev hon till en häxa som slukade och åt upp gaste. Men det är också skildrat som en på- honom. Hon var omåttlig. Han tyckte att han taglig kvinnlig sexualsymbol 26 Det hängde i två åtskilda, lätt veckade delar, en framställs som ett avskräckande exempel på smula dragna åt sidan av silkessnoddar, över öpp- ett öde som hotar alla kvinnor instängda i ningen till trappan. I yttersta kanterna sutto kru- traditionella kvinnovillkor, just därför att siga, styva fransar. (BPE s 46) hon utåt sett uppfyllt de vanliga förväntnin- garna på en kvinna: att satsa på äktenskap Allteftersom tiden går laddas detta draperi och hemmafrutillvaro. Genom att tro att hon med hotfull och destruktiv innebörd: det kan förverkliga sig genom andra — männen bleknar till en sjuklig smutsröd färg och blir — och genom att bjuda ut sig som objekt på tillhåll för spindlar och orenhet. Också en könsmarknad, är hon dömd att bli besvi- vindsrummet förfaller. När Josef i slutet av ken, outvecklad, riden av sina många oupp- romanserien kommer tillbaka, gör Adéle ett fyllda behov. krampaktigt försök att på nytt erövra den en- Adéle framstår som den av sina villkor de- da erotiska lycka hon erfarit. Äter flyter hon formerade kvinnan, den svikna och lurade. på symbolplanet samman med det förfallna Hon har ingen egen kraft att kunna genom- rum hon vistas i: skåda sin situation och bryta sig loss. Ingen hjälper henne fram till autenticitet, självför- — Kom tillbaka i mitt tomma rum igen, kved verkligande och insikt. Hon äger bara sin hon. Du måste fylla det. Så länge har det varit från början vackra kropp som kapital, och till tomt. Jag vill, jag måste ha in dig igen. (...) När slut vill ingen ha den. Hon har ingen annan han ej besvarade hennes kyssar tyckte hon att än sig själv att älska — framför spegeln. Till hösten med ens kom över henne. Nu var hon en slut sviker också spegelbilden. Adéles per- gammal kvinna, vilkens famntag ingen ville nju- sonliga sönderfall och brist på identitet mar- ta. Det blev iskallt omkring henne. Hon tog åt sig sina händer och såg på dem. De voro tomma skå- keras i Av samma blod av att spegelbilden blir lar. Aldrig skulle mera de fyllas. (BPE s 358, 359) suddig, flyter ut, blir grå och utan gränser, som en dimma. (ASB s 326) Utanför man- nens blickar och begär är hon ingen. Med skakande inlevelse framställer Agnes Som Adéle framställs i Krusenstjernas von Krusenstjerna i Adéle-gestalten den sex- text blir hon en vrångbild, en karikatyr av uellt utsvultna, åldrande kvinnans grymma den borgerliga kvinnorollen. Hon är hänvi- lott. I sitt projekt att utforska kvinnlighetens sad till vardagligheten och trivialiteten i och sexualitetens villkor visar hon i Adéles ständigt återupprepade sysslor — en tillvaro öde fram manssamhällets sexuella värdeska- som hon gör revolt mot genom att rikta sitt la. Det är männens blick som talar om för missnöje mot mannen som 'styr' villkoren kvinnan vem hon är och om hon är värd att för hennes liv. Det gör hon genom ett stän- älskas. I Adéles tomma och meningslösa till- varo demonstreras grymheten i att bli berö- digt klagande och gnatande över sina livsvill- vad sitt människovärde i och med att man ra- kor: den torftiga omgivningen, bristen på tas som könsobjekt. nöjen och sällskapsliv, de simpla möblerna i hemmet, mannens bondska sätt etc. In- Olof Lagercrantz anser att Agnes von stängd i sitt kök och i sitt — eller snarare Krusenstjerna i Adéle dömer ut den sterila mannens — hus, isolerad och otillfreds- kvinnan. (Lagercrantz, aa s 252) Adéle är ställd, besatt av leda och gnagande begär blir barnlös. I andra delen av Pahlenserien skild- Adéle en grotesk nidbild av den frustrerade ras hennes missfall. Efter detta går Adéle i hemmafrun. Adéle står sålunda i Krusen- ständig skräck att bli gravid: den plåga, för- stjernas text för en social protest: genom nedring och ångest hon utsätts för på förloss- henne görs ett förkrympande kvinnoliv syn- ningshemmet skildras med skakande natu- ligt: småttigheten, avundsjukan, hysterin, ralism i Kvinnogatan. den hätska konkurrensinställningen till an- Men det är inte ofruktsamheten som gör dra kvinnor, den ofruktbara självupptagen- Adéle fördömd. Den är snarare en symbol heten. Och där bakom, som ett smygande för hennes trånga liv, där glädjen och sinnlig- hot mot omgivningen, allt det hos henne som heten inte får en chans att blomma. Adéle är förträngt och aldrig fått komma till utlopp, 27 — en väldig laddning av undertryckt vrede nes nedsolkade och felanvända kvinnlighet. och destruktivitet. Det är hennes man som utför dådet. Scenen Så ser en besviken kvinna ut. är laddad med symboliska och mytiska inne- börder och inbjuder till tolkningar på flera plan. 'detta förbannelsens vedervärdiga sköte' Före mordet intar de båda makarna en sis- För maken Tord Holmström har Adéle blivit ta kvällsmåltid tillsammans. Den skildras hans livs onda genius. Han gifte sig med som motsatsen till den bibliska nattvardens henne i omedvetenhet, eftersom han märkte kärleksgemenskap. Samvaron vid matbor- att hon ville bli gift och han själv längtade ef- det blir för Tord en hemsk sinnebild för äk- ter hemliv och familj. Men Adéle har inte tenskaplig tristess och meningslöshet: fött några barn och hon skapar motsatsen till hemtrevnad. I Tords medvetande tar hon En cirkel med två personer som inte kunde kom- småningom formen av ett onyanserat ond- ma ur denna obevekliga cirkel och inte heller flyt- skefullt väsen — den erotiskt besatta, skam- ta sig närmare varandra. Ett stort vitt rum av lösa, dåliga hustrun, som inte fyller huvu- bordduken var emellan dem. Och detta rum var duppgifterna för en kvinna i äktenskapet. ändå fyllt av förnödenheter som kroppen måste taga till sig for att erhålla bränsle och kunna låta Han blev fixerad vid tanken att göra sig kvitt maskineriet gå vidare och mala. (ASB s 364) henne, som ett skadedjur eller ett monstrum som förgiftar hela hans omgivning. Han På denna tolkningsnivå framstår det som måste utplåna denna vrångbild av det kvinn- följdriktigt att det är mannen själv som mås- liga för att själv kunna överleva som man. te dräpa den onda kvinnogestalten, mans- Den uppfattning om kvinnan och kärleken samhällets sjuka produkt. Agnes von Kru- som han fått genom Adéle står också i vägen senstjerna visar fram det borgerliga äkten- för hans kärlek till Petra von Pahlen, den skapets deformerande verkningar med stark kvinna han tillber men länge inte kan nå. psykologisk realism. Olof Lagercrantz har Det framgår tydligt av texten att det är äk- velat se Adéle-gestalten som ett självporträtt tenskapet med Tord som gjort Adéle till den av Agnes von Krusenstjerna, utfört i hat och andligen förkrympta varelse hon är. I tredje självdestruktion och med uteslutande av alla delen av Pahlenserien, Höstens skuggor, skild- ljusare sidor. Han anser också att Agnes i ras ett första kärleksmöte mellan Tord och Adéle dömer ut sig själv som kvinna: liksom Petra. Men Petra förföljs hela tiden av en Adéle upplevde hon ett svårt missfall och för- vanskapt dvärg som dyker upp överallt där blev därefter ofruktsam. (Lagercrantz 1951, s hon och Tord befinner sig. (HS kap 19—20) 217, 253 ff) Åsynen av dvärgen hindrar Petra att ge sig åt Det är säkert riktigt att Agnes von Krusen- Tord. Dvärgen blir en metafor för hur för- stjerna i Adéle lagt in mycket av egna svåra krympande för kvinnan kärleken kan vara — känslor av det slag som enligt Gilbert och om mannen lever kvar i sin traditionella Gubar ageras ut i onda monstergestalter i kvinnosyn. Tord ser Petra som en fe och som kvinnors texter: frustration, kroppshat, rase- en madonna. (Båda delarna uttalas explicit i ri mot kvinnorollen. En så inträngande ana- texten, t ex HS s 88, ASB s 373) Men Petra lys av kvinnors villkor görs inte utifrån. kan också definieras som en Adéle. Aven Petra Porträttet av Adéle formar sig också till en är erotiskt otillfredsställd, söker efter kärlek, ljungande vidräkning med det sexualroman- är barnlös och på väg att bli gammal. Adéle tiska kvinnoidealet. Primitivismens alltid kan uppfattas som Petras onda motpol och sexhungriga, driftstyrda kvinna framstår i komplement i texten. Den könsbesatta, hys- den könsbesatta Adéles gestalt i grotesk för- teriska megäran är den vrångbild som också vrängning. Adéles situation markerar precis Petra är rädd att sammanfalla med i män- var i manssamhället gränsen drogs för den nens medvetande. kvinnliga sexualitetens frisläppande, och på Adéles slutliga öde blir att strypas i sitt vilka villkor den kunde släppas fri. Värde- eget smutsröda draperi, symbolen för hen- skalan var obarmhärtig. Den åldrande, fula, 28 krävande eller missnöjda kvinnan stöttes ut. ningar i stället för begrepp och ord. En in- Sexualromantikens drömkvinna är ung, tressant omvärdering och vidareutveckling vacker, varm, villig och passivt mottagande, av Lacans teorier i feministisk riktning ges av ett objekt för mannen att tillägna sig på sina franska kvinnliga psykoanalytiker och litte- villkor. Adéles kärlekshunger definieras som raturteoretiker som Luce Irigaray, Héléne osmaklig och pervers, hennes sökande efter Cixous och Julia Kristeva. (Se Ebba Witt- erotisk tillfredsställelse stämplar henne som Brattströms artikel i detta nr) erotoman och hysterika. Den kvinna som in- Efter mordet på Adéle upplever Tord te motsvarar idealet, placeras i patriarkatets Holmström en av dessa imaginära drömsce- dualistiska värdeskala som dess motsats. ner som Agnes von Krusenstjerna är en mäs- Att det är i mannens medvetande denna tare i att gestalta och som tydligt visar hennes klassificering äger rum kommer till uttryck i samhörighet med det litterära avantgardet, Tords tankar strax före mordet. Adéle döms surrealismen och Freuds drömteknik. I den- först ut på grund av sin ovilja att föda barn: na scen når hon ner till djup i det mänskliga 'En onatur som vill vällusten men icke livet!' psyket som medvetandet sällan vågar närma Hennes kön och hennes sexualliv uppfattar sig — ända ner till den förspråkliga imaginä- han som orena och fördömda: 'Detta förban- ra period som Julia Kristeva kallar 'den se- nelsens vedervärdiga sköte!' Mäns kvinno- miotiska' och som tar form i den arkaiska förakt ställs i skarp belysning i den episod moderns gestalt. Det är de djupt förträngda som mordet på Adéle utgör, liksom den lilla domäner där vi en gång upplevde oss själva lyktan i mörkret utanför stugan lyser upp som en del av kosmos, då moderns mjuka den vedervärdiga scenen. (ASB kap 28) väldiga kropp var hela världen och vi inte var På textens realistiska nivå kan således be- avskilda från den. Mötet med denna första rättelsen om Adéle tydas som en social ankla- stora kärleksupplevelse är hotande och gelse: synliggörandet av ett utplundrat kvin- skrämmande eftersom den kan innebära jag- noliv, en förtvinad växt som aldrig fått lov att upplösning. Men det är också den plats dit vi blomma. Kanske finns det självhat i Agnes alla undermedvetet längtar, dit all kärlek är von Krusenstjernas skildring av Adéle och på väg: den fullständiga sammansmältning- hennes öde, men där finns också insikt och en och tryggheten. medlidande. Tords möte med modern har förberetts i texten av den hotfulla synen av nattens väldi- ga kvinnogestalt som de fyra männen på 'hans mors hand var ett landskap' landsvägen konfronterades med samtidigt Men djup och mångtydighet får berättelsen som mordet på Adéle ägde rum. Här upplevs om mordet på Adéle genom det drama som kvinnokroppen som fasansfull och motbju- utspelas på den mytiska och djuppsykologis- dande, skildrad närmast med äckel. Det står ka nivån i texten. Här blir de agerande repre- också om männen att de har försökt glömma sentanter för gestalter i det undermedvetna sitt ursprung ur kvinnoskötet: 'Vid dessa och händelseförloppet framstår som en upp- spetsiga bröst hade de fått sin första näring. görelse mellan olika krafter i en intrapsykisk Men sedan hade de förnekat henne.' (ASB s konflikt. Forskare i mytens psykologi, som C 360) G Jung, Erich Neumann, Bruno Bettelheim Också Tord har förnekat sitt samband och Erich Fromm har visat hur gamla mytis- med modern, vänt sig ifrån henne i skräck ka strukturer uppenbarar sig gång på gång i och förakt. Tords mor var sinnessjuk, och moderna konstyttringar, även om myterna i brukade gå omkring med en stor tom korg på sig själva är glömda. Modern språkteori med armen, följd av en svärm barn som retade anknytning till djuppsykologin, t ex Jacques och hånade henne. Tord brukade försöka låt- Lacans franska strukturalistiska skola, har sa att han inte kände henne. Men nu kom- visat hur diktens bildspråk ofta emanerar mer hon till honom i drömmen. Hon sträc- från den mytens dunkla värld där det under- ker ut sin arm för att gripa tag i honom och medvetna rör sig med imaginära föreställ- han blir fylld av ångest. 29

Picasso, 'Moder och barn', olja 1921 ur 'Picasso — En bildbiografi' av Lothar-Giinther Buchheim, Miinchen 1958. 30 Men handen grep honom, hans mors hand, som representeras av den arkaiska modern — han fruktat och sprungit undan för i barnslig som hot och kosmisk trygghet på samma skräck inför allt som var förvridet och orimligt. gång — som det konstnärliga språket föds. Men när handen nådde honom och slöt sig om Tords visionära möte med modern kommer honom var den mjuk. En känslig och mjuk hand. mycket nära den beskrivning som Julia Kris- Oändligt stor. Dess fåror och veck voro landsvä- gar och diken. Dess släta ytor vidder som man teva ger av mötet med det psykiska skikt som skulle bli trött om man försökte vandra över. Dess representeras av den första upplevelsen av fingertoppar voro berg och naglarna blanka små moderns kropp, mindre uppfattad som kär- sjöar. Ja, hans mors hand var ett landskap. Blodet leksobjekt än som ett tillstånd: den förspråk- som rann igenom handen gjorde landskapet le- lighet som är fantasins hemvist och som lever vande. Och nu var han inne i sin mors hand. Så kvar i oss som 'en svåråtkomlig men ständigt liten var han då, att han rymdes där? Men den närvarande position'. 'Det semiotiska' be- var ju väldig! Nu stoppade hon honom varsamt tecknar enligt Kristeva 'driftslasten' som ge- ner i sin stora korg. Och nu först var det riktigt nomsyrar språket med begär och längtan och besynnerligt: Han rymdes i sin mors hand. Han rymdes i sin mors korg! Till sist hade hon likväl som tar sig uttryck i rytm, bilder, klanger. fångat honom. Hur han än hade sprungit undan Det är i mötet mellan den imaginära värld för henne. som den arkaiska modern representerar och I den stora korgen var det gott att vila. Det var den symboliska ordningen med språk och kanske som att åter vila inne i en kvinnas sköte. fasta begrepp samt en klar och avskild sub- Han glömde strax Petra von Pahlen. Han glömde jektkänsla, som det kreativa uppstår, enligt Adéle Silfverstjerna som låg utsträckt död i för- Kristeva. stugan. Men han mindes den härliga vita rym- den och det sköna landskapet som hade detta va- Inget språk kan sjunga utan att det konfronterar rit det viktigaste av allt i hans liv. Han hörde en den falliska modern. (...) Känn modern, ta först röst sakta gnola. En melodi utan ord, ett milt hennes plats, undersök grundligt den njutning sjungande som av gungande vågor. Han måste hon ger, och, utan att släppa henne, gå förbi hen- gnola med. Då tyckte han att hans mor och hans ne. Språket som vittnar om detta möte kommer egen röst förenades, sjönko tillsammans i en enda att skimra av en sexualitet om vilket det inte 'ta- gungande våg som fick själva rymden att darra. lar': det förvandlar den till rytm — det är rytm. (ASB s 375) Det som vi uppfattar som en moder, och all den sexualitet som den moderliga bilden manar fram, är ingenting annat än den plats där rytmen Agnes von Krusenstjerna har i denna scen, upphör och identiteten konstitueras. tycks det mig, lyckats ge ord åt det nästan (Kristeva 1980, s 191) outsägbara: symbiosens trygghet och frid, den kärleksupplevelse varmed livet börjar. Tords vision av den väldiga kvinnokrop- 'växte sakta och susande en ny pen som ett landskap är en annan än män- vårlig värld upp' nens på landsvägen. Tord flyr inte, han upp- går i den. Tärd har vågat resa ner i det under- Intresset för myter var starkt i mellankrigsti- medvetna genom att döda den onda kvinno- dens kulturdebatt. Jungs teori om det kollek- bild han bar på. Genom mordet på Adéle tiva undermedvetna och dess arketyper dis- konfronterar han på symbolplanet sin egen kuterades livligt; bl a tog Artur Lundkvist in- kvinnoskräck, övervinner den och går vida- tryck avJung. (Espmark 1964, s 216 ff). Tho- re. Att möta den arkaiska ('falliska') modern mas Mann och James Joyce hörde till de för- är farligt, säger Kristeva, det gränsar till kaos fattare som använde sig av mytiska struktu- och hotar att utplåna hela den symboliska rer i sina romaner, liksom Lawrence. Myt- ordning som vår kultur vilar på: lagen, språ- motiv vävdes av T S Eliot in i den stora dikten ket, de fasta begreppen om gott och ont, allt som översattes av det som Fadern representerar i vår kultur och och Erik Mesterton i Spektrum 1932. Den tys- som förbinds med skilsmässan ur symbio- ka storfilmen Nibelungen (1924) behandlade sen, den första stora kärleksförlusten. Men germanskt mytstoff, kretsande kring det i det är i mötet med det psykiska skikt som hjältemyten centrala temat om kampen med draken. Enligt jungiansk tolkning betecknar uppgång upplever han vårens och det nya li- detta motiv individuationsprocessen: hjäl- vets ankomst. (ASB s 376 ff) ten måste frigöra sig från den Stora Modern Och på samma sätt som Tord nu äntligen för att nå mognad. Han räddar sig från den vågar öppna sig för det kvinnliga, vågar Pet- uppslukande aspekt som en bindning vid ra von Pahlen bejaka det manliga och anför- den Stora Modern innebär. Inte förrän detta tro sig åt sin egen kärlekslängtan. En före- stadium är uppnått kan mannen få ett nor- ning mellan Tord och Petra sker, ett rituellt malt förhållande till en kvinna. (Jung 1978, s samlag, skildrat i natursymboler. När Tord 125) övervunnit sitt kvinnohat, som haft sin rot i Tords dråp av Adéle, den onda kvinnliga hans modersskräck och modersbindning, principen, har starka likheter med denna förlöses också Petra, kvinnan, från sin sex- mytiska struktur. Perseus i den grekiska my- ualångest. Mytens vidunder som spärrat vä- ten oskadliggör Medusa, kvinnomonstret, gen för en förening utan förbehåll och omed- vars blickar hotar att förvandla honom och vetna krav är tillintetgjorda. Den erotiska alla andra till sten. Ur Medusas kropp frigör akt som här sker skildras med den absoluta sig då Pegasos, diktens bevingade häst, och jämlikhetens förtecken. Borta är den passiva ridande på den befriar Perseus sedan den kvinnokroppen som mannen aktivt bemäk- sköna Andromeda från ett hemskt odjur. tigar sig. Det är Petra som tar initiativet. Man kommer också att tänka på de stora och 'Kom', säger hon till Tord, och han följer kända drakdödarmyterna knutna till Sigurd henne upp för trappan till hennes rum — ett Fafnesbane och Sankt Göran. Sankt Görans- slags symboliskt livmoderrum insvept i den myten anses bygga på ett urgammalt rituellt första vårskymningens dunkel och med en motiv: våroffret, då vinterns livshotande enda nyutslagen blossande röd blomma som makter måste besegras för att nytt liv skall fargaccent. Rummet är skildrat i direkt kont- spira, (de Voragine, 1967, s 296) rast till Adéles vindskammare med dess tom- het och kyla och solkigt röda färg. (ASB kap Tord har vågat öppna sig för sin längtan 33) tillbaka till modern och moderskroppen. När han inte längre hyser rädsla och förakt Genom hela romansviten har Adéle fram- för henne kan han ta till sig kärleken och det stått som Petras mörka dubbelgångare och kvinnliga. Skildringen av hans beteende ef- 'skugga' (Jung, 1978, s 168 ff). Därigenom ter mordet på Adéle har starkt rituella drag. har Adéle-gestalten blivit en metafor för Pet- Efter dråpet sköljer han sina händer i en ras ångest för sin egen kvinnlighet: att vara regnvattentunna. Det förefaller som en helig den för sin sexualitets skull föraktade, för- tvagning. Som myternas hjälte har han dräpt smådda, av patriarkatets normer till förtvi- det onda, dvs den onda modersbilden. Där- ning kringgärdade kvinnan. Det stormande med frigörs livets krafter. Att det är ett hed- lidelsernas hav, som hon i romancykelns för- niskt våroffer som förrättats antyds i textens sta del (Den blå rullgardinen) i sin ungdom bildspråk. Tord tänker före mordet: skrämdes av (DBR s 29) släpps nu loss i den sista delens kärleksscen mellan Tord och Pet- En vårflod skulle komma strömmande, skölja bort Adéle och göra allt så skimrande rent efter ra. Petra är äntligen utan förbehåll och räds- henne. Nu lossade snöns is. Nu smälte drivorna la. Inga skuggbilder ur det underjordiska upp i skogarna. Det klara rena vattnet for genom hotar längre den sinnliga passionens lycka. mossarna, dansade över stenarna i vild längtan Tolkad på den mytiska nivån blir innebör- att nå detta besudlade hus. Och i vattnets spår den i Agnes von Krusenstjernas berättelse växte sakta och susande en ny vårlig värld upp om mordet på Adéle denna: den äkta kärle- med gröna grässtrån och små förföriska blomk- ken mellan man och kvinna som jämlikar noppar. (ASB s 363) kan inte blomma förrän vår kulturs många Tord vaknar upp ur sin dröm om återföre- vrångbilder av det kvinnliga i form av stereo- ningen med modern och träder ut i en frisk typa mönster, kvinnoskräck och omogen mo- och stilla vårmorgon. Det töar för första dersbindning är tillintetgjorda. gången efter vintern och i en underbar sol- Agnes von Krusenstjernas text blottlägger 32 de dolda komplikationerna i sexualromanti- LITTERATUR kens budskap om den frigörande sinnlighe- Adolfsson Eva, 'Drömmen om badstranden', i ten. Mytens och det omedvetnas vidunder Kvinnor och skapande, Författarförlaget 1983. ställer sig hotande i vägen för den livsbeja- Ahlgren Stig, Krusenstjerna-studier; Bonniers 1940. kande självrealisering som primitivisterna Bettelheim Bruno, The Uses of Enchantment: The predikade. Krusenstjerna visar vilket trångt Meaning and Importance of Fairy Tales, New York livsrum den självförlösande kärleken tillde- 1976, sv övers Sagans förtrollade värld, AWE/ lats i en tillvaro som begränsas av den patri- Gebers 1979. Brandell Gunnar, Svensk litteratur 1900-1950, arkala ideologin med dess snäva sociala roll- Aldus 1957. mönster och nedärvda kvinnoförakt. Bronté Charlotte, Jane Eyre, roman 1847. När Petra i slutet av Fröknarna von Pahlen Ekenvall Asta, Manligt och kvinnligt. Idéhistoriska äntligen är fri att öppna sig för sinnligheten studier, Göteborg 1966. som en god gåva, har hon redan erövrat en Espmark Kjell, Livsdyrkaren Artur Lundkvist, självständig identitet på andra plan. Hon är Bonniers 1964. en stark och mogen kvinna, som vet vem hon Fem unga. Unglitterär antologi, Bonniers 1929. själv är och vad hon vill göra av sitt liv. Hon Freud Sigmund, Vi vantrivas i kulturen, Sthlm är oberoende, både på det yttre och det inre 1932. (Das Unbehagen in der Kultur, 1930) Fromm Erich, Det glömda språket, Natur och planet, och hon lever som en del i en växande kultur 1974. (The Forgotten Language, 1951) gemenskap, kvinnokollektivet på Eka. Gilbert Sandra och Gubar Susan, The Madwoman Petra är den viktigaste huvudpersonen i in the Attic, Yale University Press 1979. Fröknarna von Pahlen. Hon visar i sin utveck- Haugsgjerd Svein, Nytt perspektiv på psykiatrin, ling Adéles öde vänt i dess goda motsats. Pet- Prisma 1973. ra skakar av sig stereotyperna, hon överskri- Holm Ingvar, . Myter. Målningar. Motiv, Aldus 1965. der vrångbilden av det kvinnliga. Hon upp- Hultén Britt, Kulturtidskrifter på 30-talet, Cavefors når subjektsstatus och vägrar att inordna sig 1977. som en beståndsdel i en tillvaro styrd av an- Isaksson Ulla och Linder Erik Hjalmar, Elin dra normer än hennes egna. Wågner 1922-1949, Bonniers 1980. Petra blir aldrig biologisk mor, men fram- Jung Carl Gustav, Människan och hennes symboler, står ändå som ett modersideal i romanen. Forum 1978. Om man tar fasta på Petra von Pahlen och Kristeva Julia, Desire in Language. A Semiotic Approach to Literature and Art, 1980. hennes utveckling, ser man att Agnes von Krusenstjerna Agnes von, Fröknarna von Pahlen, Krusenstjernas romansvit inte följer den romanserie: vanliga trettitalistiska romanens mönster. 1. Den blå rullgardinen (DBR) 1930 Den är ingen enkel hymn till fortplantningen 2. Kvinnogatan 1930 och sinnligheten i primitivismens anda. I 3. Höstens skuggor (HS) 1931 stället utvecklar Agnes von Krusenstjerna ett 4. Porten vid Johannes 1933 helt nytt kvinnligt perspektiv, som står i klar 5. Älskande par 1933 motsättning till den nativitets- och sexual- 6. Bröllop på Ekered (BPE) 1935 kult som präglade tiden. 7. Av samma blod (ASB) 1935 Fröknarna von Pahlen kan läsas som en alle- Hänvisningar till texten gäller Samlade skrifter i redaktion av Johannes Edfelt, Bonniers 1945, gori över kvinnans villkor och utvecklings- VII-XIII. möjligheter i manssamhället. Dess drivkraft och målsättning är kvinnors fria växt och ut- Lagercrantz Olof, Agnes von Krusenstjerna, Bon- veckling — inte den lyckliga kärleken. Agnes niers 1951. Lawrence D H, Lady Chatterley's Lover, roman von Krusenstjernas kvinnoepos tecknar en 1928. egen linje: kvinnorna som stiger ut ur män- Linder Erik Hjalmar, Fem decennier av nitton- nens hus — ut ur instängdheten i de färdiga hundratalet, 1965. bilderna — fram mot en utopi om nya livs- Lundkvist Artur, Atlantvind, Sthlm 1932. sammanhang, där både sinnligheten och de Glöd, Sthlm 1928 skapande krafterna fritt kan blomma. Vit man, Sthlm 1932 33 Martinson Harry, Nomad, Sthlm 1931. ted road one winter night are terrified half out of Matthis Irene, 'Till kvinnlighetens arkeologi', their wits by the vision of a huge threatening fe- Ord och Bild nr 8 1978. male body which rises up over the horizon. In the Neumann Erich, The Great Mother. An Analysis text the vision is interpreted as the men's fear of of an Archetype. Princeton 1974. the rejected mother. Krusenstjerna here introdu- Ortner Sherry, 'Is Female to Male as Nature is to ces the idea of the Magna Mäter into the sexual Culture?', i Rosaldo-Lamphere, Woman, Cul- debate in stark contrast to sexual romanticism's ture andSociety, Stanford University Press 1976. simple, positive, instinct-ruled female fantasies. Sjöö Monica, 'Liv, död och pånyttfödelse vid The association of the Magna Mäter concept Avebury', i Kvinnor och skapande 1983. with various intellectual currents of the period is Sprengel David, Förläggarna, författarna, kritikerna discussed. The "Great Mother" was taken up in om Agnes von Krusenstjerna och hennes senaste both debates within psychiatry in the beginning arbeten. En kritikantologi, Spektrum 1935. of the 1930's (e.g. Melanie Klein) and in archeo- Stolpe Sven, 'Livsdyrkarsekten', Fronten 1.6 1931. logical and historical circles (e.g. Charles Brif- Tidevarvet, tidskrift 1923-1936. fault). Krusenstjerna's text is also linked with the Voragine Jacques de, La légende dorée I, Garnier- debates on matriarchy being conducted in Swe- Flammarion 1967. den, particularly in the journal Tidevarvet and by Wägner Elin, Dialogen fortsätter, Bonniers 1932. Elin Wägner. An episode from the Of the Same Blood is interpreted on a realistic as well as myhtical and S U M M A R Y symbolic level. The episode concerns a man, Tord Holmström, who strangles his wife, Adéle. The Murder of Adéle — Agnes von Krusenstjerna and Interpreted on a realistic level, Adéle is a vic- Primitivism tim of the position of women during the period. Agnes von Krusenstjerna wrote her great The text carries a social indictment, an exposure 7-volume novel cycle Fröknarna von Pahlen (The of a distorted and stunted female destiny: the Miss von Pahlens) in 1930-35. In literature history frustrated housewife, bound in an unsatisfactory handbooks the are usually placed within marriage. the literary movement called primitivism. On the mythical level, the death of Adéle can Primitivism was launched by a group of male be interpreted as ritual murder, the significance writers, The Young Five, who had their debut to- of which lies in the man's process of individuation gether in 1929. and liberation from an evil female image. The The artide begins with a discussion of the model is taken from those myths that describe the problems posed by the concept of primitivism as hero's struggle with a monster or dragon. Only applied to the works of a female writer. The sex- when Tord Holmström has overcome his fear of ual romanticism, the worship of the instincts woman and his bonds with an evil mother image (with Freudian references) which characterise can a free and equal love between him and the no- the movement should appear different, more vel's main female character, Petra von Pahlen, be complicated and conflict-laden from a female realised. An experience of symbiosis on a visio- point of view. nary level is interpreted as the mans return to In male writing from the period woman is and reconciliation with mother's body. Here Ju- often represented as a passive object of the man's lia Kristeva's theory of the semiotic stage of deve- desire. She is the agent for contact with nature, lopment is used as a model. with the life-source, which according to e.g. the From a close reading of the Adéle episode, Ag- prophet of sexual romanticism, D.H. Lawrence, nes von Krusenstjerna's relationship to primiti- contains the most profound meaning of existen- vism shows itself to be controversial and many- ce. The woman herself is not seldom portrayed as sided. She includes in her text the psychological an object of nature which unfolds itself enticingly and social complications which threatened espe- before the man. In primitivist writing the wo- cially the woman in an unrepressed abandoment man's body and nature are melded metaphori- to sensual passion, which the primitivists and se- cally together: the woman becomes the land- xual romantics believed was the only means to scape: the landscape becomes the woman's body. human selfrealisation. In Krusenstjerna's work this double project of the woman and the landscape is used in a contro- Birgitta Svanberg versial way. In Of the Same Blood (The Miss von Pah- Sollerövägen 7 lens VII) she describes how four men on a deser- 161 40 Bromma,