BIRGITTA SVANBERG Mordet på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och primitivismen Agnes von Krusenstjernås romanserie Fröknarna von Pahlen räknas till den litterära riktning som brukar kallas primitivismen. Birgitta Svanberg utgår här från en problematisering av primitivism- begreppet när det gäller en kvinnlig författares diktning. Hon menar att den sexualromantik och driftsdyrkan med freud- ianskaförtecken som kännetecknar primitivismen måste te sig annorlunda, mer komplicerad och konfliktfylld ur kvinnlig synvinkel. 'Agnes von Krusenstjerna är en av våra senstjernas Pahlenserie i tiden och syftet till främsta primitivister. Den enda som är verk- arbetardiktarnas sexualmystik.' (s 604—05) ligt vild och farlig.' Så står det i Stig Ahlgrens Något som omedelbart faller i ögonen är Krusenstjerna-studier (s 136). att manliga och kvinnliga författarskap här Ahlgren är inte ensam om att räkna in skärs över en kam. Förhållandet till en lära Krusenstjerna i den litterära riktning som som predikar den 'allgoda kvinnligheten' brukar kallas primitivismen och som var ak- måste dock komma att te sig annorlunda och tuell i Sverige i början av 1930-talet — just mer komplicerat för en kvinna än för en under de år då Agnes von Krusenstjerna för- man. Primitivismens ideologi framhöll fattade sin stora romanserie Fröknarna von starkt den sexuella utlevelsens betydelse för Pahlen (1930—35). Olof Lagercrantz skriver i mänsklig hälsa och lycka. Innebörden i detta sin avhandling om Agnes von Krusenstjer- måste också skifta starkt, beroende på om na, att den unga huvudpersonen i romanse- man betraktar det hela från den tidens rien, Angela von Pahlen, 'är dotter av den kvinnliga i stället för manliga förutsättnin- primitivism, den längtan tillbaka till natu- gar för ett fritt sexualliv. rens och blodets urkällor, vilken går som en Frågor som inställer sig är dessa: Vilken mäktig flod genom mellankrigstidens dikt- plats intar kvinnan i primitivismens världs- ning. (...) Hon är kvinnan utan namn, en bild? Vems uttolkningar och definitioner av uppenbarelse av det ursprungligt kvinnliga.' det kvinnliga är det som denna riktning för (s 245—46) Det 'namnlösa', dvs det operson- fram? Den mansdominerade kulturella of- ligt instinktmässiga draget hos primitivis- fentlighetens? Kan en kvinnlig författares mens kvinnogestalter betonas av Lager- budskap utan vidare placeras in i denna refe- crantz. Det framhävs också av Erik Hjalmar rensram? Och om så inte är fallet — hur skil- Linder i vår mest lästa litteraturhandbok, jer sig Agnes von Krusenstjernas kvinnosyn Fem decennier av nittonhundratalet. 'Önske- och tematiseringar av det sexuella från ti- drömmen om den allgoda kvinnligheten — dens gängse primitivistiska credo? Svaren på utan starkare personlig prägel — ryckte dessa frågor har en inte oväsentlig betydelse många av de unga författarna med sig. (...) för en rätt värdering av Agnes von Krusen- På ett märkligt sätt anslöt sig Agnes von Kru- stjernas författarskap. 19 'hopkrupen på språng mot livets strupe' som en älskads hand över ett hår — Ordet 'primitivism' fördes in i den svenska (Fem unga 1929,s 66) kulturdebatten av Sven Stolpe som använde det om 'De fem ungas' författarskap. (Fron- Det som skall underkuvas av den obändiga ten, juni 1931) Primitivismbegreppet knöts manliga livskraften — 'livet' — definieras of- därmed till modernismen, representerad av ta bokstavligen som en kvinna — eller kan- fem unga män av proletärt ursprung, som ske snarare en kvinnokropp, ett erotiskt ob- 1929 bröt in i den svenska litteraturen och jekt som passivt låter sig bemäktigas: 'Varje förde fram krav på revolt mot olika företeel- dag är en älskarinna för min oändliga åtrå!' ser: mot formtvånget i dikten, mot den ve- (Glöd, 1928) dertagna moralen, mot den borgerliga kul- Primitivismen var en internationell rörelse tursynen, mot samhällskonventioner, akade- i tiden, ett uttryck för den unga efterkrigsge- mism och intellektualism. Deras ledare Ar- nerationens kulturtrötthet och framtidsopti- tur Lundkvist har sammanfattat gruppens mism. Freuds djuppsykologiska läror fick primitivistiska strävanden så här: 'Primiti- stor betydelse för mellankrigsgenerationens vismen innebär väl inte annat än en spontan livssyn. Das Unbehagen in der Kultur översattes — men även ideologiskt fullt motiverbar — 1932 till svenska (Vi vantrivas i kulturen) och revolt mot en civilisation som hotar leda till fick stark genomslagskraft. Här inskärptes sterilisering genom förträngning av drifter- driftslivets fundamentala betydelse för na, och en strävan att under en ny anpass- mänsklig hälsa och lycka. Sexuella hämning- ningsbar kultur vinna anknytning till de ar och förträngningar uppfattades som roten starka ursprungliga drifterna och det pri- till allt ont. Freuds skrifter gav en teoretisk märt mänskliga.' (Atlantvind 1932, s 223) grundval för den 'sexualmystik' som blev Lundkvists definition är ju ganska vid och konsekvensen av primitivismens livssyn. oprecis. Men vad han lägger in i begrepp Primitivism innebar som livsåskådning dels som 'de starka ursprungliga drifterna' och en anknytning till 'primitiva' kulturer, som 'det primärt mänskliga' konkretiseras om uppfattades som sundare och livsriktigare än man går till hans diktning från samma tid. den urartade västerländska civilisationen, Här ger han ofta uttryck för en ohämmad dels en uppfattning att det värdefullaste i drifts- och livsberusning, som i den bekanta människonaturen var 'det ursprungliga', dvs Tiger-dikten i Glöd (1928): det undermedvetna, irrationella. Sexuallivet kom att tillmätas en betydelse som aldrig — rytande av hunger förr: som livets innersta mening sågs frukt- med blottade tänder och fradga om käften samheten och genom kärleksakten troddes hopkrupen på språng mot livets strupe människan kunna uppgå i kosmos. (Esp- för att riva upp den så blodstrålen sprutar mark 1964, s 132 ff) mot skyn! Debatten om den nya och friare sexualmo- ralen fördes i Sverige (liksom annorstädes) Ordvalet domineras av aggressiva metaforer huvudsakligen av män. Det var män som do- med sexuella undertoner. Polariseringen minerade den litterära offentligheten: t ex mellan angripare och byte är påfallande. Livet var 90% av dem som yttrade sig i tidens ses i dikten som ett objekt — ett sexualobjekt många litterära och kulturella tidskrifter — som skall erövras med våldsamhet och in- män. (Hultén 1977) Sexualitetens villkor och te utan grymhet. Annu tydligare associerar problem uppfattades ur ett allmänmänskligt bildspråket till erotisk våldtäkt i en annan perspektiv. Att de psykologiska, sociala och dikt: biologiska förutsättningarna för att förverk- liga det sexuella frälsningsevangeliet kunde Spring upp i ett skri! te sig olika för män och kvinnor i dåtidens rasa! bit! mörda! samhälle togs knappast upp till diskussion. och smek sakta som en vind över blommor, (Ett undantag utgjorde den sexualupplys- 20 Kai Nielsen, 'Vandmoderen' 1919-21, Ny Carlsberg Glyptotek, Köpenhamn. ningsdebatt som fördes av Elise Ottesen- uttryck i den danske skulptören Kai Nielsens Jensen inom RFSU och i Populär tidskrift för Vannmoderen, en naken, sinnligt livsbejakan- sexuell upplysning grundade 1932—33, samt de ung kvinna, omgiven av ett myller av små kvinnotidningen Tidevarvet, där varje pro- barn som tycks alstras oavbrutet direkt ur blem konsekvent sågs ur kvinnosynpunkt.) hennes vackra, svällande kropp. Självrealisering på det driftsmässiga pla- I en intressant uppsats, 'Drömmen om net blev något av ett nyckelbegrepp för tidens badstranden', med undertiteln Kvinnobilder sexualromantiker. Ur manlig synvinkel kom i trettitalslitteraturen, särskilt hos Agnes von kvinnan som könsvarelse att framstå som det Krusenstjerna och Moa Martinson, har Eva viktiga medlet — objektet — för denna själv- Adolfsson diskuterat de manliga sexualro- realisering. De maskulina sexualfantasierna mantikernas schablonbild av det kvinnliga kretsade i texter och bilder gärna kring och ställt den samman med de kvinnliga för- drömmen om en hämningslöst driftsutlevan- fattarnas egna perspektiv på primitivismen. de, anonym kvinna. I hennes sköte anades li- (Kvinnor och skapande 1983, s 207 ff) Eva vets heliga mysterium — förnyelse. En ny Adolfsson utgår från den tes som ställs av de madonnavision tog form: allmodern, allt livs amerikanska forskarna Sandra Gilbert och ursprung, yppig och sensuell, ofta med barn Susan Gubar i deras verk om 1800-talets an- i knät. Picasso målade sådana stora, kropps- glosaxiska kvinnoförfattare, The Madwoman liga, naturnära kvinnor under sin vitalistiska in the Attic: 'att kvinnor för att kunna skapa period på 20-talet. I skandinavisk konst har självständiga litterära verk aktivt måste gå in drömmen om den evigt livgivande och mo- och bearbeta den manliga litteraturens bil- derliga kvinnan kanske allra bäst kommit till der av dem själva.' (Adolfsson s 207) Hon gör 21 därefter en jämförande analys av några man- Martinson är, som Ingvar Holm visat, kvin- liga och kvinnliga 30-talsförfattares olika nan ofta skildrad som ett stycke natur. I dik- sätt att gestalta drömmen om den frigörande ten Utsikt (Nomad 1931) ligger landskapet ut- sexualiteten. I sexualromantiken sådan den sträckt som en kvinna 'med breda oerhörda framtonar hos manliga författare både i Sve- höfter'. Kullarna blir kvinnobröst och en rige och i andra länder fanns, skriver Eva träddunge blir 'dungen på Venus höjd'. In- Adolfsson, som centralt inslag 'en gvar Holm har fint sammanfattat detta drag bild av en kärlekshungrig kvinna förbunden i Martinsons bildspråk och ställt det samman med naturens livgivande