DOCSLIB.ORG

“Jag Är Ju Allt, Egentligen.”

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
“Jag Är Ju Allt, Egentligen.” “Jag är ju allt, egentligen.” En kritisk studie av könstillhörighetens relevans för framställningen av Mai Zetterling som auteur Ebba Tomani Institutionen för mediestudier Examensarbete 15 hp Kritiska blickar på auteurteorin Filmvetenskap, kandidatkurs 30 hp Höstterminen 2015 Handledare/Supervisor: Jakob Nilsson English title: “I’m everything, really.” – A critical study of the relevance of gender specificity in dealings with Mai Zetterling as an auteur Tomani “Jag är ju allt, egentligen.” En kritisk studie av könstillhörighetens relevans för framställningen av Mai Zetterling som auteur Ebba Tomani Abstract This essay deals with the idea of women as the ”the other sex” within the field of authorship, and aims to bring to together feminist, film and auteur theory with analysis of historic documentations of reception as well as context for academic treatments of Mai Zetterling as an auteur/director. This, in attempt to, through intertwined discussion, catch a glimpse of better understanding how gender specificity may have influenced and continue to influnce perceptions of auteurs of female gender and their works, yet keeping focus on the case of Mai Zetterling and hers in specific. Keywords Mai Zetterling, feminism, auteur theory, gender, canon, film theory, film history, Swedish film, film criticism, film journalism. 1 Tomani Innehåll 1. Inledning .................................................................................. 3 1.1 Syfte och frågeställning ..................................................................... 4 1.2 Metod och material ........................................................................... 5 1.3 Tidigare forskning ............................................................................. 7 2. Teoretisk bakgrund ................................................................... 9 2.1 Feminism och genus .......................................................................... 9 2.1.1 Kvinnan som Den Andre .......................................................................... 9 2.1.2 En notis om distinktionen mellan kön och genus ........................................ 10 2.1.3 Att vara man, kvinna och allt, egentligen: Queerfeminism? ......................... 11 2.2 Feministiskt/feminint i filmteoretisk mening ......................................... 13 2.3 Auteurteori ..................................................................................... 14 2.3.1 Caméra Stylo och filmen som personligt uttryck ........................................ 14 2.3.2 Premisser för ett auteurskap ................................................................... 15 2.3.3 Författarens död/Auteuren som genväg .................................................... 16 3. Analys ..................................................................................... 18 3.1 Ljuset på Mai Zetterling .................................................................... 18 4. Fortsatt diskussion och slutsatser ........................................... 25 5. Sammanfattning ...................................................................... 31 6. Källor ...................................................................................... 33 2 Tomani 1. Inledning [J]ag som kvinna [...] gör naturligtvis en slags kvinnofilm, men går inte ut från den ståndpunkten, att jag ska göra en kvinnofilm, utan det blir ju en personlig film. Och så är det händelsevis så att jag är en kvinna, men jag är ju man också. Jag har ju båda delarna, jag är ju allt, egentligen. [...] Jag ska ju kunna göra filmer om allt, inte bara om kvinnor. [...] Det är viktigt att vi ska kunna rota i allting, och inte bara i kvinnors psyken. Vi är våra egna. Nej, jag hoppas, och jag vill, göra mänskliga filmer.1 Detta citat är hämtat ur en intervju med regissören/auteuren Mai Zetterling från år 1984. Vid intervjutillfället har över ett och halvt decennium passerat sedan hon regisserat – och mer eller mindre skoningslöst sågats för – vad som skulle komma att bli hennes senaste svenskproducerade film på många år: Flickorna (Mai Zetterling, 1968). I intervjun talar hon om hur hon själv upplevt att, i sitt regissörskap, talats om som en kvinnofilmsregissör – eller en ”kvinnlig regissör” (”woman director”). Intervjun avser en regissörskarriär som startade på 1960-talet, och idag är det 31 år sedan Zetterling yttrade denna mening. Termen ”kvinnlig regissör” används emellertid, trots allt, även idag i viss mån, som benämning för – och i tal om – filmregissörer som, utöver sin yrkestitel, också kan identifieras som kvinnor. ”Manlig regissör” ter sig likväl vara ett högst ovanlig uttryck i tal om regissörer som, utöver sin yrkestitel, även kan identifieras som män. Kanske är detta vid första anblicken egentligen inte särskilt förunderligt; i filmhistorien finns betydligt fler manliga regissörer (regissörer som också är män, alltså) nedtecknade. Således kan att poängtera regissörens könstillhörighet när personen i fråga är just kvinna te sig tämligen givet. Å andra sidan för denna obalans – dvs. att poängtera könstillhörigheten endast när vederbörandes könstillhörighet är just kvinnlig och inte när vederbörande är en man – för en feministiskt programmerad hjärna så som min egen – röra upp viss frustration, inte minst med film (och konst-) historien i åtanke, där kvinnors konstnärliga betydelse förminskats, fallit i glömska och först långt senare förts fram i ljuset (ofta av andra kvinnor). Tanken för sig relativt kvickt till Simone De Beauvoir. (De Beauvoir har förövrigt skrivit om Zetterlings Flickorna och motsatt till svenska recensenter, beskrivit den som en poetisk, komisk, ironisk 1 Möte med Mai (Solveig Nordlund, Jannike Åhlund, 1996), (0:08:37), tillgänglig via http://filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=1151 (kontrollerad 2015-11-20). 3 Tomani – och inte minst vacker, subtilt öm film).2 Närmare bestämt De Beauvoirs reflektioner kring kvinnans social-/samhällsstrukturella roll som ”det andra könet” och mannen som norm, även i en bredare bemärkelse.3 Hennes analys kan även göras gällande i benämning av filmer som (ofta genom textuell analys) då och då tilldelas en egen genre-epitetet; ”kvinnofilm”, medan ”mansfilm/herrfilm” är en icke-existerande företeelse, då dessa rätt och slätt bara är ”film”. Tanken till denna uppsats har fötts ur min egen förundran (och frustration) över könandet av just kvinnors bedrifter; en slags oro över hur detta påverkar kvinnors position i kulturell kanon. Detta är jag naturligtvis inte ensam om. Även erkända regissörer som idag är verksamma, bl.a. Jane Campion, har uttryckt frustration över benämningen kvinnlig regissör, samt viss oro över att det specificerande epitetet kan bidra till fokusförflyttning från verkens egen mening till ett föreliggande (enligt henne tämligen irrelevant) faktum i auteurens person – dvs. hennes könstillhörighet – samt att detta i förlängning riskerar stjäla uppmärksamhet från verkens egna betydelse.4 Dessa tankar önskar jag kunna utveckla och betrakta ur olika vinklar; med auteurteoretiska glasögon såväl som feministiska, filmteoretiska och historiska. Ämnet är komplext och inför detta arbete är jag inte säker på att ett svar på frågan om könstillhörighetens relevans i tal om (film)kreatörer existerar. I denna uppsats ämnar jag dock utforska hur könstillhörighet kan påverka en kreatörs plats i kanon. Detta med Mai Zetterling, en regissör av kvinnligt kön, vars roll i kulturell kanon hamnat i skymundan i svensk filmhistoria, som mitt subjekt/undersökningsobjekt. 1.1 Syfte och frågeställning I det inledande citatet ovan insinuerar regissören/auteuren Mai Zetterling att hon själv förhöll sig motvilligt till att se sin könstillhörighet – detta enligt hegemoniskt förtryckande krafter ofrånkomliga faktum – diktera hur hennes verk och breddkompetens som regissör betraktats och beaktats. Med denna uppsats ämnar jag undersöka hur Zetterlings könstillhörighet uppmärksammats av hennes samtids filmkritiker och (i viss mån) andra journalister samt vilken roll den spelat i akademiska behandlingar av – och rörande – hennes regissörskarriär. Det handlar alltså om att ta en närmare titt på hur faktorn ”kvinnoskapet” kan ha 2 Wanda Bendjelloul, ”Mai Zetterling – Flickorna”, Feministisk Filmfasta, 2012-03-19, http://filmfasta.blogspot.se/2012/03/mai-zetterling-flickorna.html (kontrollerad 2016-01-03). 3 Simone De Beauvoir, Det andra könet, övers. Adam Inczèdy-Gombos och Åsa Moberg, (Stockholm: Norstedts, 2012), 24, 25 26. 4 Parafras av Jane Campion då hon förklarat varför hon, inför en ”face to face”-intervju i Filmhuset i Stockholm, 26 april 2015, på förhand mejlat och bett om att slippa diskutera ”att vara kvinna och filmregissör” vid intervjutillfället. 4 Tomani påverkat/ännu påverkar hur – och kontextuellt var – Zetterling och hennes karriär (hennes gärning och verk) behandlats och behandlas. Med andra ord handlar denna uppsats om framställningen av Zetterling och hennes verk. Frågeställningen lyder således: - Vilken roll har könstillhörighet spelat för uppfattningen och framställningen av Mai Zetterling som auteur i hennes samtid, samt för hennes plats i svensk kulturkanon? I större skala hoppas jag att de insikter jag når berörande Mai Zetterling kan bidra till en utvidgad förståelse för hur den könsbestämmande benämningen – och i viss mån (den ofta könade) kontexten för skildring – av ”kvinnliga” auteurer5 kan påverka och ha påverkat kvinnornas status i sin samtid samt position i kulturell kanon. 1.2 Metod och material För att få en inblick i – och överblick över – Mai Zetterlings karriär och
Load more

Recommended publications
  • Uppsala Universitetsbibliotek, Som Så Kallat ‖Statsbibliotek‖.106 Redan LUB.S Funk- Tion Som Forskningsbibliotek Har Förstås Inverkat På Samlingarnas Tillgänglighet
    Giftskåpet Praktik och princip Karin Arbelius Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2011, nr 543 Författare/Author Karin Arbelius Svensk titel Giftskåpet: Praktik och princip English Title The Poison Cabinet: Practice and Principle Handledare/Supervisor Ulrika Kjellman Abstract The aim of this thesis is to examine the historical use of ―poison cabinets‖, or restricted shelves, in Swedish libra- ries. Drawing upon the theories of Mary Douglas and Michel Foucault, it also seeks to sketch a cultural and ideo- logical context of the practice; with the emphasis on social or mental hygiene, and disciplinary aspects. Through qualitative interviews as well as digitalized recordings of librarians active during the first half of the 20th century, actual examples of poison cabinets are presented. A closer examination is conducted of past collections at Lund University Library, and two large public libraries situated in Växjö and Sigtuna. The essay also investigates views on library censorship, controversial literature, and other related subjects reflected in the library press during the period 1916–1979. In summary, the researched material suggests a historically widespread use of restricted collections, al- though the objectives of its use differ depending on library function. While the collection at Lund University Library appears to have been the result of state censorship, and is associated with the obligation to preserve mate- rials imposed on legal deposit libraries, public libraries‘ poison cabinets have had a stronger connection to an educational reading culture. As such, public libraries‘ main concerns have been less about bad books, more about easy-to-corrupt patrons.
    [Show full text]
  • Stockholms Universitet Institutionen För Litteraturvetenskap Och Idéhistoria
    Stockholms universitet Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria ”Också väninnor kunna älska varandra” En queerteoretisk studie av Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen Hilda Jacobsson C-uppsats i litteraturvetenskap framlagd för fil dr. Carin Franzén höstterminen 2005 ABSTRACT ”Också väninnor kunna älska varandra” En queerteoretisk studie av Agnes von Krusenstjernas Fröknarna von Pahlen Hilda Jacobsson Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Kru- senstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexuali- teten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identite- ten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren. Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Ang- elas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet. Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kär- leksrelationer.
    [Show full text]
  • Kampen Om Eros. Om Kön Och Kärlek I Pahlensviten
    Kampen om Eros Om kön och kärlek i Pahlensviten isbn: 978–952–10-3674–3 (nid.) isbn: 978–952–10–3675–0 (pdf) issn: 1457–182x utgivare: Nordica, Helsingfors universitet, Helsingfors 2007 serie: Meddelanden från avdelningen för nordisk litteratur nr 16 pärmbild: Isa Fellman grafisk utformning: Lena Malm tryck: Universitetstryckeriet, Helsingfors, 2007 Rita Paqvalén Kampen om Eros Om kön och kärlek i Pahlensviten Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i sal 5 (Fabiansgatan 33) lördagen 24 februari 2007 kl. 10. Innehåll Förord 9 1. Krusenstjernamyten 13 Fejden 14 Forskningen 20 Bild 1: Den döda kvinnan 24 Bild 2: Den domesticerade kvinnan 26 Bild 3: Kvinnan i moderniteten 30 Reflekterande kontextualisering32 Key som kontextuell referens 40 En läsanvisning46 i Kampen om tolkningsföreträde 49 2. Stiletter och rosor 50 2.1 En karta över Pahlensviten 54 Fröknarna 55 Landsbygd vs stad 59 2.2 Trubblet 64 Genre och stil 64 Den melodramatiska koden 68 Dekadensen 70 Rösterna 73 3. Kulturkrisen och könsmoralen 83 Pressen 86 Acceptera! 87 3.1 Sexualpolitik och befolkningsfrågan 91 ”Var kommer jag ifrån, mamma?” 93 Kampen om barnbegränsning 96 3.2 Från en ny livskänsla till livsdyrkan 100 Driftsmystiken 101 En ny livskänsla 105 ”Körtelfunktionalismen” 110 Krusenstjernas primitivism 115 3.3 En feministisk livstro 126 Kvinnlig strindbergianism 126 Den nya sedligheten 129 Att vilja livet 135 Två milstolpar 138 ii Manlighet i kris 143 4. Fallet Dora 144 4.1 Freuds blick 149 4.2 Triangulärt begär 160 Triangel I: Macson–Dora–Levin 162 Triangel II: Levin–Dora–Macson 168 Petra som betraktare 170 Jacob och Macson 174 Triangel III: Hans–Dora–Levin 176 Trollgubben och ungmön 178 Hans och Jacob 184 5.
    [Show full text]
  • Om Den Skrivande Kvinnan Makt Och Sanningsetablerande I Den Svenska 1930-Talspressen
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Göteborgs universitets publikationer - e-publicering och e-arkiv INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER ”SANNINGEN” OM DEN SKRIVANDE KVINNAN MAKT OCH SANNINGSETABLERANDE I DEN SVENSKA 1930-TALSPRESSEN “The truth” about the female writer Power and the establishing of truths in the swedish 1930’s press David Andersson & Frida Svensson ______________________________________________________________________________ Uppsats 15 HP Program Kandidatprogram kultur Nivå Grundnivå Termin VT 2019 Handläggare Marita Rhedin Examinator Eva Zetterman Abstract Titel: Sanningen om den skrivande kvinnan: Makt och sanningsetablerande i den svenska 1930- talspressen. Författare: David Andersson & Frida Svensson Termin och år: Vt 2019 Institution: Institutionen för kulturvetenskaper Handledare: Marita Rhedin Examinator: Eva Zetterman Nyckelord: Kvinnliga författare, 1930-talet, diskursanalys, hegemoniska diskurser. This essay intends to study how the established truths in society about female writers in the swedish 1930’s were created by the members of the press, and how the different truths interacted contextually. The portraying of the writers in the newspapers reviews is therefore essential to the essay. The theoretical framework is built on the foundation of Michel Foucault’s discourse theory about how there is no one truth, only contextual truths in contemporary discourses. The theoretical frame is then completed with Ernesto Laclau & Chantal Mouffe’s theory about hegemonic discourses, how opposing discursive truths try to determine itself as society’s dominating truth. Using this methodology we found that the essence of reception changes with the context it’s placed within, and that the reviews - when compared as hegemonic practices - construct a truth in direct opposition to the rivaling hegemonic discourse.
    [Show full text]
  • Christian Lenemark Sanna Lögner
    Sanna lögner Christian Lenemark Sanna lögner Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering Gidlunds förla G , Hedemora/ m ö k l i n ta Gidlunds förlag Örlinge 111, 733 99 Möklinta [email protected], www.gidlunds.se På omslaget: ”I aM a TV seT I aM a TV seT”, © Polly steab, 2008 © Christian Lenemark, 2009 andra tryckningen isbn 978 91 7844 784 8 Tryckt hos Bulls Graphics, Halmstad 2012 Innehåll Tack · 7 Inledning · 9 1. En författares medialisering – Carina Rydberg · 19 Förhandspubliciteten · 21 En berättelse om en kvinna och flera män – Den högsta kasten · 31 Osäkerhetsstrategier · 36 | Berättarstruktur och berättarpositione- ring · 39 | Narrativt identitetsarbete · 43 | Det omöjliga slutet · 47 Debatten och mottagandet · 51 Ny bok – ny mediekarusell – Djävulsformeln · 61 Det självbiografiska projektet under omförhandling · 64 Verklighet blir fiktion · 67 | Fiktion blir verklighet · 69 | Kamp om verkligheten · 73 Mottagandet · 77 2. På gränsen mellan fakta och fiktion · 85 Två tomma rutor · 91 Autofiktion I · 94 | Dubbelkontraktet · 96 | Autofiktion II · 98 Produktionen av identitet · 99 Den mediala scenen · 102 3. En medial kameleont – Stig Larsson · 107 Fiktionskontraktet · 109 Medialiseringen · 112 Medial omförhandling i Röda Rummet · 118 Den föregripande omförhandlingen – Komedin I · 120 Författarlegenden – ”Värdet” · 125 Självbiografiskt kontrakt –Natta de mina · 128 Självframställning · 135 | Myt blir liv · 137 Mottagandet – en sak mellan män · 139 Uttalandet i Darling · 142 Utblickar · 144 4. Att spela det biografiska kortet · 149 Produktionen av könsidentiteter · 155 ”Mediet är budskapet!” · 160 Mottagandet revisited · 165 Medialiseringens betydelser · 168 Epilog · 171 Summary · 179 Noter · 185 Källor och litteratur · 209 Register · 225 ta c k Jag vill inleda med att tacka Riksbankens jubileumsfond för deras stöd av projektet ”Författarbiografiska fakta och fiktioner”, inom vilket denna avhandling är skriven.
    [Show full text]
  • Litteratur (Eng)
    swedishPublished culture by the Swedish Institute August 2004 FS 114 c Modern Literature A whole century of Swedish literature necessarily encompasses numerous literary currents: folk romanticism, fl âneur literature, expressionism, bourgeois novels, surrealistic poetry, urbane portraits, social criticism, social realism, and accounts of the disintegration of the welfare state and the fragility of the individual. Some writers belonging to this literary scene have only one role to play, but a major one. Others reappear in several guises. Different voices from different epochs speak to us, loudly or softly, from “their” particular Sweden. 2 SWEDISH CULTURE MODERN LITERATURE TURN-OF-THE-CENTURY CURRENTS Hjalmar Bergman (1883–1931), one of Another social rebel was Ivar Lo- Two giants dominated Swedish literature the truly great storytellers of Swedish lit- Johansson (1901–1990) who became the at the turn of the 20th century: Selma La- erature, was both a novelist and a drama- dominant fi gure among Swedish proletari- gerlöf (1858–1940) and August Strindberg tist. One of his specialties was portraying an writers. He portrayed the cotters — poor (1849–1912), whose infl uence on narrative the evils of contemporary life in a carniva- farm laborers who were paid mainly in kind and drama has been felt ever since. Strind- lesque, entertaining way, as in his 1919 nov- — in such novels as Godnatt, jord (Break- berg’s Röda Rummet (The Red Room), 1879, el about small-town life, Markurells i Wad- ing Free), 1933, and he captured the big-city and Lagerlöf’s Gösta Berlings saga (Gösta köping (God’s Orchid). Farmor och vår herre mentality in novels like Kungsgatan (King’s Berling’s Saga), 1891, are considered the fi rst (Thy Rod and Thy Staff), 1921, and Clownen Street), 1935.
    [Show full text]
  • Mobergland. Personligt Och Politiskt I Vilhelm Mobergs Utvandrarserie
    Mobergland. Personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Liljestrand, Jens 2009 Link to publication Citation for published version (APA): Liljestrand, J. (2009). Mobergland. Personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Ordfront förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 mobergland av jens liljestrand har tidigare utgivits: Made in Pride, Timbro 2003 Vi äro svenska scouter vi, Atlas 2004 Om Gud vill och hälsan varar: Vilhelm Mobergs brev 1918–1949 (red.), Carlsson 2007 Paris–Dakar, Ordfront 2008 Du tror väl att jag är död: Vilhelm Mobergs brev 1950–1973 (red.), Carlsson 2008 Det här är en bok från Ordfront Ordfront är en oberoende kulturförening som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
    [Show full text]
  • History 2014
    HISTORY 2014 SCHOLARLY RESOURCES 2014 Distributor of I.B.Tauris • Manchester University Press • Pluto Press • Zed Books History Collection Palgrave Connect presents libraries with a flexible approach to building an ebook Collection with over 12,500 titles offered in the Humanities, the Social Sciences and Business. Our ebooks are published simultaneously with the print edition and uploaded into the current collections. Over 1,500 ebooks publications are available on Palgrave Connect available Palgrave’s History Collections present cutting edge scholarship from the world’s most dynamic and innovative in this area ‘ historians. Books published on the list reflect the most up-to-date trends in history including transnational and global history, oral history, and Atlantic history, and our key series reflect interdisciplinary trends in the field, including the history of childhood, the history of social movements, and the history of emotions. – Jenny McCall, Publisher ’ Highlights from the 2014 Collection What are the benefits? • Perpetual access to purchased Collections • Unlimited, concurrent access both remotely and on site • The ability to print, copy and download without Regularly accessed titles in this subject DRM restrictions • EPUB format available for ebooks from 2011 to 2014 (in addition to PDF) for compatibility with e-readers • Simultaneous print and online publication with History Collection 2012 History Collection 2012 History Collection 2012 History Collection 2013 History Collection 2013 current Collections updated monthly Two flexible purchase Collection Model: Over 100 collections based on subjects and years • Free MARC record Build Your Own Collections: pick titles from across subject areas and download by collection models to choose from: years to create your own collections (minimum purchase applies).
    [Show full text]
  • Mordet På Adéle — Agnes Von Krusenstjerna Och Primitivismen
    BIRGITTA SVANBERG Mordet på Adéle — Agnes von Krusenstjerna och primitivismen Agnes von Krusenstjernås romanserie Fröknarna von Pahlen räknas till den litterära riktning som brukar kallas primitivismen. Birgitta Svanberg utgår här från en problematisering av primitivism- begreppet när det gäller en kvinnlig författares diktning. Hon menar att den sexualromantik och driftsdyrkan med freud- ianskaförtecken som kännetecknar primitivismen måste te sig annorlunda, mer komplicerad och konfliktfylld ur kvinnlig synvinkel. 'Agnes von Krusenstjerna är en av våra senstjernas Pahlenserie i tiden och syftet till främsta primitivister. Den enda som är verk- arbetardiktarnas sexualmystik.' (s 604—05) ligt vild och farlig.' Så står det i Stig Ahlgrens Något som omedelbart faller i ögonen är Krusenstjerna-studier (s 136). att manliga och kvinnliga författarskap här Ahlgren är inte ensam om att räkna in skärs över en kam. Förhållandet till en lära Krusenstjerna i den litterära riktning som som predikar den 'allgoda kvinnligheten' brukar kallas primitivismen och som var ak- måste dock komma att te sig annorlunda och tuell i Sverige i början av 1930-talet — just mer komplicerat för en kvinna än för en under de år då Agnes von Krusenstjerna för- man. Primitivismens ideologi framhöll fattade sin stora romanserie Fröknarna von starkt den sexuella utlevelsens betydelse för Pahlen (1930—35). Olof Lagercrantz skriver i mänsklig hälsa och lycka. Innebörden i detta sin avhandling om Agnes von Krusenstjer- måste också skifta starkt, beroende på om na, att den unga huvudpersonen i romanse- man betraktar det hela från den tidens rien, Angela von Pahlen, 'är dotter av den kvinnliga i stället för manliga förutsättnin- primitivism, den längtan tillbaka till natu- gar för ett fritt sexualliv.
    [Show full text]
  • Västerbottniska Frostmyren Socialpolitiska Hetluften
    ”Om vi nu tar Västerbotten […] så är du den första stora TILL DEN SOCIALPOLITISKA HETLUFTEN FROSTMYREN VÄSTERBOTTNISKA FRÅN DEN prosaisten därifrån. Frosten [1926] och Vintermyren Karin Edlund [1927] är ju redan, och har varit det länge, klassiska, på samma sätt som Barnen på Frostmofjället blev det. Men är det inte konstigt att då Sara Lidman debuterade skrevs det om henne precis som hon var den första. Allt vad som skrivits före henne tycktes vara glömt.” Helmer Grundström i brev till Astrid Väring 1959. Citatet ovan har fått utgöra utgångspunkten för en avhand- ling som vill lyfta fram ett författarskap före 1940-tals och 1950-tals modernismen i Sverige men ett författarskap som står i ett ambivalent förhållande till moderniteten. Astrid Väring hyllar i sina romaner periferin i motsats till centrum men drar sig heller inte för att i ”helig indig- nation” angripa sinnessjukvården i 1940-talets Sverige i FRÅN DEN romanen I som här inträden… (1944). VÄSTERBOTTNISKA Karin Edlund undersöker fyra romaner i ett författarskap som pendlar mellan tillhörighet och utanförskap i sitt sö- FROSTMYREN kande efter det förfl utna. Karin Edlund TILL DEN SOCIALPOLITISKA Omslagsfoto: HETLUFTEN Sune Jonsson/Västerbottens museum Astrid Väring – konservativ författare i Folkhemmets Sverige ISBN 91-7305-441-0 FRÅN DEN VÄSTERBOTTNISKA FROSTMYREN TILL DEN SOCIALPOLITISKA HETLUFTEN Astrid Väring – konservativ författare i Folkhemmets Sverige Akademisk avhandling som för avläggande av fi losofi e doktorsexamen vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet kommer att offentligen försvaras i Hörsal F, Humanisthuset, lördagen den 20 september 2003 kl 10.00. av Karin Edlund Edlund, Karin, Från den västerbottniska frostmyren till den socialpolitiska hetluften.
    [Show full text]
  • Hilda Jakobsson, Jag Var Kvinna. Flickor, Kärlek Och Sexualitet I Agnes Von Krusenstjernas Tidiga Romaner (Diss
    Hilda Jakobsson, Jag var kvinna. Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner (diss. Stockholm 2018) Upplaga för elektronisk publicering för forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag. Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-274-9 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Edition to be published electronically for research, educational and library needs and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers. A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-274-9 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se jag var kvinna hilda jakobsson jag var kvinna Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner makadam makadam förlag göteborg . stockholm www.makadambok.se Utgiven med stöd från Gunvor och Josef Anérs stiftelse Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål Letterstedtska föreningen Ottarfonden Jag var kvinna. Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner Avhandling för filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med disputation den 7 december 2018 © 2018 Hilda Jakobsson och Makadam förlag Omslag: Agnes Florin Foto s. 2 (i den tryckta boken): Agnes von Krusenstjerna 1939 ISBN 978-91-7061-774-4 (pdf) Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 147 ISSN 0347-5387 innehåll förord 7 I. inledning. Flickor och kärlek 11 syfte och frågeställning 12 flickor 14
    [Show full text]
  • Publicerat 200603
    Publicerat I. Monografier ........................................................................................................................... 1 II. Textutgåvor ........................................................................................................................... 1 III. Antologier ............................................................................................................................ 2 IV. Uppsatser, inledningar ......................................................................................................... 3 V. Bidrag i litteraturhistoriska översiktsverk ............................................................................. 8 VI. Recensioner och tidningsartiklar ......................................................................................... 9 I. Monografier 2013 Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2013 2002 Tillträde till den nya tiden. Fem berättelser om när Sverige blev modernt, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2002 1997 Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900- talet, Gidlunds förlag, Hedemora 1997 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 35) 1991 Skribent i Svensk-Amerika. Jakob Bonggren, jornalist och poet, Uppsala 1991 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 26) [Diss.] Abstract
    [Show full text]