Närtrafik Lerum. Kattle- Grönnäs Skepplanda Berg Ålanda Skogstorp

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Närtrafik Lerum. Kattle- Grönnäs Skepplanda Berg Ålanda Skogstorp

Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett om du byter • Har du något större bagage? • Vill du beställa återresa? ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Vardagar 06.00 – 22.00 Telefon 0771 - 91 90 90 Lör-, sön- och helgdagar 08.00 – 22.00 vasttrafik.se, kundservice 0771-41 43 00 Närtrafik Lerum. Kattle- Grönnäs Skepplanda berg Ålanda Skogstorp Gunntorp Hjällnäs Tätort med Närtrafik Älvängen Vikaryd Östad Område med Närtrafik Utby Kilanda Kilanda Björkekärr säteri Tätort utan Närtrafik Starrkärr Kollanda Nolhaga Område utan Närtrafik Bräcke Lövekulle Östad Sannum Simme- Närtrafikhållplats näs Skår Sjövik Ryd Burhult Väster- bodarna Björboholm Bergsjödal Tolsjöhult Sundet Hästeryd Annekärr Norsesund Aggetorp Öjared Ingared Hemsjö Hjällsnäs Ytterstad Stannum Gråbo Bergum Drängsered Olstorp Stenared Uddared Högen Tollered Olofstorp Stenkullen Floda Lövhult Björsared Hede Aspenäs Ryggebol Olofsered Slätthult Lerum Kåhög Almekärr Stamsjö Jordås Jonsered Hulan Fattabo Öxeryd dammen Nedflo Furulund Klådde- gärde Öjersjö Tidsintervaller Närtrafikhållplatser du kan resa inom. i Lerums kommun. Måndag - fredag Lördag Lerum – Hedegården, Lerum station, Riddarsten, 09.30 - 10.30 09.30 - 10.30 Solkatten, Tuvängens äldreboende 12.30 - 13.30 12.30 - 13.30 Floda – Floda torget (Ica Supermarket), Floda station, 15.00 - 16.00 Sävegården 18.00 - 19.00 Gråbo – Gråbo busstation 21.00 - 22.00 Norsesund – Norsesund station Sjövik – Sjövik busstation 510641-121 Gäller från 2020-12-13 – 2021-12-11.

Copy Link

Recommended publications

Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Partille Och Lerums Kommuner
K 94 Beskrivning till bergkvalitetskartan Partille och Lerums kommuner Ulf Bergström, Mattias Göransson & Hossein Shomali ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-811-1 Omslagsbild: Finkornig, bandad gnejs i centrala Stenkullen. Foto Mattias Göransson. Fine-grained, banded gneiss in the centre of Stenkullen. © Sveriges geologiska undersökning, 2008 Layout: Agneta Ek, SGU INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ....................................................................................................................................... 4 Metodik ....................................................................................................................................... 6 Allmän geologi och geofysik ............................................................................................................ 7 Bergarternas utseende, sammansättning och egenskaper ......................................................... 10 Bergartsbeskrivning ........................................................................................................................ 10 Petrografisk analys .......................................................................................................................... 18 Geofysiska parametrar ..................................................................................................................... 19 Berggrundens strukturer, deformationszoner och sprickor ........................................................ 20 Berggrundens strålningsegenskaper ............................................................................................
[Show full text]
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
[Show full text]
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
[Show full text]
Besökskartan (6Mb)
Välkommen till Lerum LERUM – MER ÄN DU TROR! Utﬂyktstips Kartor & gaturegister BESÖKSKARTAN Nääs Lerum C4 QC`QJ`V`VJ V@`V:QJ 1J`QQ1=:`VR8 VR GOD MAT OCH DRYCK VID ASPENS STRAND 1118Q1=:`VR8 V Aspenäsvägen 12, Lerum | Tel 0302-17850 | www.aludden.se LERUM 2012 Tollered Välkommen hem! Tollereds Hotell VARMT VÄLKOMMEN TILL LERUM! +46 (0)302-32970 Här finns mycket att uppleva, se, göra och alla möjligheter till härliga bad, utmanande www.tolleredshotell.se inte minst njuta av. Här får du tips och idéer fiske och otaliga vatten sporter. I naturreser- om delar av vårt utbud men allt får inte plats vaten vandrar du på egen hand eller deltar så söker du mer information gå in på vår gratis på en av Västkuststiftelsens anordnade turisthemsida www.visitlerum.nu. Nu har du vandringar. även möjlighet att ladda ner vår besöksApp HOTELL & KONFERENS helt kostnadsfritt både för iPhone (via App- VATTENPALATSET På ett av Västsveriges Lerum A2 store) och android telefoner (via Google play). största äventyrsbad väntar tre vattenrutsch- Sist men inte minst välkommen in på någon banor, inomhus- och utomhuspooler, relax- av våra turistinformationer. Ha det riktigt gott avdelning, ångbastu, bubbelpooler, vattenfall, och som sagt – du är varmt välkommen hit! geisrar, kaskader och mycket mer. SHOPPING Mitt i Lerum ligger den natur- RIDNING Lerum är en av landets häst- liga mötesplatsen – Bagges Torg. I kvarteren tätaste kommuner och flera av ridklubbarna runt torget finns över 50 butiker som tillsam- anordnar ridturer. Räkna med många skratt mans erbjuder allt du och din familj behöver. när du och vännerna upplever naturen i skritt, När du vill ta en paus finns ett dussintal galopp, trav eller tölt.
[Show full text]
För Drift Och Ägande På Alla Namnsatta Vägar Inom Lerums Kommun
Samhällsbyggnad Vägförteckning 2014 för drift och ägande på alla namnsatta vägar inom Lerums kommun 2014-06-05 Vid frågor kontakta Henrik Th yrén, Sektor samhällsbyggnad, tfn 0302-52 12 94 Lerums kommun Alla vägar 2014-06-04 Sektor samhällsbyggnad Vägnamn Ort Del Längd Vägägare Driftansvarig Vägtyp Anm 1 del Adelstorpsvägen Lerum 149 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Stationsv-Gbgsv af Bjerkéns väg Lerum 126 Lerums kommun Samhällsbyggnad Lokalväg Aftonvägen Floda 200 Lerums kommun Samhällsbyggnad Lokalväg Aggetorpsvägen Gråbo 2 165 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Grusv-över bron Aggetorpsvägen Gråbo 4 Vägsamf. Gråbo-Ljungslätts Vägsamf. Oljebergsvägen- norrut Aggetorpsvägen Gråbo 1 390 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Monv.-Grusv Aggetorpsvägen Gråbo 3 50 Lerums kommun Samhällsbyggnad Lokalväg Broslut-Oljebergsvägen Albert Ribbas väg Stenkullen Vägsamfällighet Vägsamf. Albertsforsvägen Lerum 430 Derome Derome Lokalväg Alefjällsvägen Sjövik 166 Sjöviks vägförening Samhällsbyggnad Lokalväg Alehöjd Stenkullen Privat Okänd Alelundsvägen Floda 1 136 Floda vägförening Samhällsbyggnad Lokalväg Drängseredsv~Gökvägen Alelundsvägen Floda 2 449 Floda vägförening Samhällsbyggnad Lokalväg ~Gökväken norrut Alfreds hage Björboholm Okänd Okänd Alingsåsvägen Lerum 1:1 290 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg SV Gymn.rond.-SV Knappekullaro Alingsåsvägen Lerum 2 1424 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Dageborgsl-Ölsl.ind.v Alingsåsvägen Lerum 1 1454 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Häradsv-Dageborgsl Alingsåsvägen Stenkullen 3 642 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Ölsl.ind.v-Gråbov(v1939) Alingsåsvägen Lerum 2:1 390 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Dageborgsl-Sanna Almas väg Lerum Okänd Okänd Almekärrsvägen Lerum 2 230 Lerums kommun Samhällsbyggnad Lokalväg Söder Almekärrsvägen Lerum 3 250 Lerums kommun Samhällsbyggnad Lokalväg Norr Almekärrsvägen Lerum 1 692 Lerums kommun Samhällsbyggnad Huvudväg Alsjö backe Gråbo Vägsamf. Alsjöns Vägsamf. Alsjö krokväg Gråbo Vägsamf.
[Show full text]
Mun, Västra Götalands Län Utställningshandling 2, Till Länsstyrelsen För Granskning I Juni 2007
GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 1(11) 2007-09-27 Ler F 83 Samhällsbyggnadsenheten Lerums kommun Karin Slättberg Samhällsbyggnadsförvaltningen Arkitekt 031 - 60 52 86 443 80 LERUM [email protected] Lerums framtidsplan, ÖP 2008, översiktsplan för Lerums kom- mun, Västra Götalands län Utställningshandling 2, till Länsstyrelsen för granskning i juni 2007 Om ärendet Lerums kommun har tagit fram ett förslag till ny kommunomfattande över- siktsplan. Planen är utställd för andra gången. Kommunen ämnar anta den reviderade planen runt årsskiftet 2007/2008 med betoning på en ”rullande” översiktsplanering, där processen och inte produkten är det som är viktigt. Den nu utställda planen består av fem huvudkapitel: Inledning, förutsätt- ningar, strategier, planförslag och konsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen lämnade ett samrådsyttrande 22 mars 2006 samt ett granskningsyttrande över den första, utställda versionen av planen 31 maj 2006. Tillsammans med den omarbetade, nu utställda planen ligger granskningsyttrandet från maj 2006 till grund för detta yttrande. Granskningsyttrandet lämnas med stöd av 4 kap 9 § plan- och bygglagen (PBL). Enligt granskningsyttrandet skall bl. a. framgå om: 1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljö- balken överträds, 3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som an- går två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och om 4. bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa el- ler till behovet av skydd mot olyckshändelser. I de avseenden Länsstyrelsens syn skiljer sig från kommunens i nämnda delar, skall detta enligt 4 kap 2 § plan- och bygglagen av kommunen anmär- kas i planen, lämpligen både på kartan samt i anslutning till aktuell text.
[Show full text]
SWOT-Analys Av Alingsås Småhusmarknad
EXAMENSARBETE 2004:LA17 SWOT-analys av Alingsås småhusmarknad Mattias Hedeberg Christian Sköld Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap – TMD EXAMENSARBETE SWOT-analys av Alingsås småhusmarknad Mattias Hedeberg Christian Sköld Sammanfattning Småhusmarknaden är en föränderlig marknad med många prispåverkande faktorer. Under senare år har huspriserna haft en stadig uppgång i Alingsås liksom på de flesta orter i Sverige. Arbetet är tänkt att försöka spegla vad som är specifikt för Alingsås småhusmarknad samt undersöka de faktorer som påverkar efterfrågan. Detta görs genom att först göra en ortsanalys och därefter bedöma styrkor, svagheter, möjligheter och hot i en SWOT- analys. Alingsås ligger i Västra Götalands län ca 5 mil nordost om Göteborg. Staden utgör själv ett regionalt centrum men kan också räknas in i Göteborgsregionen tack vare goda kommunikationsmöjligheter. Orten har en tydlig småstadskaraktär. Den är känd för sin charmiga träbebyggelse och sina många caféer. En stor del av Alingsås nya invånare består av barnfamiljer från Göteborg medan yngre personer tenderar till att flytta från orten för exempelvis studier. Alingsås har genom lägre småhuspriser och goda pendlingsmöjligheter konkurrensfördelar jämfört med många andra kommuner inom Göteborgsregionen och så länge som det råder bostadsbrist i regionen kommer Alingsås sannolikt ha en stark småhusmarknad. Utgivare: Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap, Box 957, 461 29 Trollhättan Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 Web: www.htu.se Examinator: Peter Brynte, HTU Handledare: Peter Jonsson, Svensk Fastighetsförmedling Alingsås Huvudämne: Lantmäteriteknik Språk: Svenska Nivå: C Poäng: 10 Rapportnr: 2004:LA17 Datum: 2005-05-02 Nyckelord: SWOT-analys, marknadsanalys, småhusmarknad, Alingsås, ortsanalys i DEGREE PROJECT SWOT-analysis of the house market of Alingsås Mattias Hedeberg Christian Sköld Summary There are many factors influencing the price on the variable housemarket.
[Show full text]
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
[Show full text]
Tätorter 2005 MI38 SM 0101
MI 38 SM 0703 Tätorter 1960-2005 Localities 1960-2005 I korta drag Mer än 600 nya tätorter mellan 1965 och 2005 SCB publicerar här en sammanställning över utvecklingen av antalet tätorter och tätortsbefolkning mellan 1960 och 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Avgränsningar av tätorter görs vart femte år. Under perioden 1965-2005 etablerades 614 nya tätorter samtidigt var det 330 orter som ej längre klassificeras som tätorter då befolkningen minskat till under 200 personer. 1960 fanns det totalt 1814 tätorter och 2005 var antalet 1940. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbot- tens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. De nytillkomna tätorterna finns till stor del i anslutning till storstadsre- gionerna och de orter som ej längre klassificeras som tätorter finns främst i in- landet. 1960 fanns det tre tätorter med mer än 100 000 invånare, Stockholm, Malmö, och Göteborg. År 2005 fanns det fem tätorter med mer än 100 000 invånare, förutom de ovan tre nämnda har nu även Uppsala och Västerås kommit upp i den storleksklassen. Antalet små tätorter har minskat kraftigt, år 2005 var det 776 tätorter som hade mindre än 500 invånare, 1960 var motsvarande antal 882. Ökad andel av befolkning i tätort, från 73 procent till 84 procent År 1960 bodde 5,5 miljoner eller 73 procent av befolkningen i tätort, 2005 hade tätortsbefolkningen ökat till 7,6 miljoner, vilket motsvarar 84 procent av total- befolkningen.
[Show full text]
Examensarbete
EXAMENSARBETE Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor Kristoffer Gottlieb Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor Gottlieb Kristoffer Förord Denna rapport har skapats som ett examensarbete, vilket är en avslutande del av brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i västra Götalands län. Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personal på enheten för skydd och säkerhet som har välkomnat mig till deras arbetsplats. Jag vill särskilt tacka Jan‐Erik Gustavsson som har varit en engagerad och mycket hjälpsam handledare under arbetets gång. Ett stort tack vill jag även ge till Markus Green, säkerhetskonsulent på länsstyrelsen som har varit till stor hjälp under arbetets gång. Slutligen vill jag även tacka Mats Danielsson, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, för hjälp med rapporten. Gottlieb Kristoffer i Sammanfattning Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena. Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO. Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.
[Show full text]
Sävelången Är En Plats För Alla Sinnen
SE/EN1 Sävelången är en plats för alla sinnen Sävelången är en historisk livsnerv och grunden till bygdens existens. Sjön slingrar sig fram i det vackra landskapet omgiven av djupa skogar, ängar och berg. Civilisationen med vägar, järnväg och bebyggelse har fått anpassa sig till terrängen. Här har krea- tivitet och innovation varit nödvändigt för bygdens försörjning. Kanske är det just därför som orterna kring Sävelången är fyllda med varierande, kreativa och genuina aktörer, som lägger in hela sitt hjärta för att göra platsen till en hållbar och minnesvärd upplevelse, för alla sinnen. 2 3 Historiska sevärdheter 01 | Nääs Slott & Slottspark 05 | Kraftverksmuseum 08 | Dommarring Skandinaviens bäst bevarade Tollereds öfvre kraftstation är ett En mötesplats från järnåldern och kompletta 1800-talsinteriör industrihistoriskt museum som finns att läsa om och beskåda vid med 23 rum och kök. Stor samling visar hur vattenkraft blev till el. parkeringsplatsen vid Öijared konst och påkostad inredning. Öppnas för bokade grupper. Resort. I omgivningarna finns alléer, lust- www.toekmuseum.se hus och imponerande byggnader 10 | Öijareds Kapell från 1800-talet. Guidade visning- 06 | Skallsjö Kyrka På kapellkullen nära Öijared ar av slottet under sommarhalv- Vacker kyrka från 1800-talet Säteri står ett litet träkapell från året och för bokade grupper. med unikt glastorn och vackra 1500-talet. Vackra oljemålningar www.naas.se takmålningar. från 1700-talets början och mitt pryder väggar och inredning. 02 | Nääs Slöjdlärarseminarium 07 | Skallsjö Kyrkoruin & med museum Skallsjö hembygdsgård 11 | Floda Säteri opografin runt Sävelången med berg I den vackra seminariebyggna- Ruinerna från gamla Skallsjö kyrka Den nuvarande och pampiga T och skog har aldrig varit idealisk för den döljer sig ett museum med från 1200-talet med tusenåriga byggnaden i Floda byggdes 1863, världsberömd slöjdhistoria av gravar.
[Show full text]
Tätorter 1995
Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
[Show full text]