Mun, Västra Götalands Län Utställningshandling 2, Till Länsstyrelsen För Granskning I Juni 2007

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 1(11) 2007-09-27 Ler F 83

Samhällsbyggnadsenheten Lerums kommun Karin Slättberg Samhällsbyggnadsförvaltningen Arkitekt 031 - 60 52 86 443 80 LERUM [email protected]

Lerums framtidsplan, ÖP 2008, översiktsplan för Lerums kommun, Västra Götalands län Utställningshandling 2, till Länsstyrelsen för granskning i juni 2007

Om ärendet Lerums kommun har tagit fram ett förslag till ny kommunomfattande över- siktsplan. Planen är utställd för andra gången. Kommunen ämnar anta den reviderade planen runt årsskiftet 2007/2008 med betoning på en ”rullande” översiktsplanering, där processen och inte produkten är det som är viktigt. Den nu utställda planen består av fem huvudkapitel: Inledning, förutsätt- ningar, strategier, planförslag och konsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen lämnade ett samrådsyttrande 22 mars 2006 samt ett granskningsyttrande över den första, utställda versionen av planen 31 maj 2006. Tillsammans med den omarbetade, nu utställda planen ligger granskningsyttrandet från maj 2006 till grund för detta yttrande.

Granskningsyttrandet lämnas med stöd av 4 kap 9 § plan- och bygglagen (PBL). Enligt granskningsyttrandet skall bl. a. framgå om:

1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljö- balken överträds,

3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som an- går två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och om

4. bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

I de avseenden Länsstyrelsens syn skiljer sig från kommunens i nämnda delar, skall detta enligt 4 kap 2 § plan- och bygglagen av kommunen anmär- kas i planen, lämpligen både på kartan samt i anslutning till aktuell text. Granskningsyttrandet är en del av översiktsplanen och skall därför fogas till planen då den antagits.

g:\verksamhet\40_samhplan\401_öp\kommuner\lerum\öp\f 83 framtidsplan för lerum, öp 2008\f83, 401-48705-2007,granskn.yttr 2,öp2008,lerum.doc Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: Webbadress: E-post: 403 40 GÖTEBORG Ekelundsgatan 1 031 - 60 50 00 (växel) www.o.lst.se [email protected] 031 - 60 52 09 (fax)

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 2(11) 2007-09-27

Sammanfattning Lerums framtidsplan ÖP 2008 ger, både på ett strategiskt plan och genom konkreta förslag, uttryck för kommunens goda ambitioner om utveckling och förstärkning av en god livsmiljö i Lerum ur såväl social som miljömäss- ig synvinkel. Planen är presenterad på ett lättläst och tillgängligt sätt.

Översiktsplanen i sin nuvarande form ger en god belysning av Lerums roll och ansvar i Göteborgsregionen och strategierna för kommunens framtida utveckling tar tydligt utgångspunkt i detta. Länsstyrelsen välkomnar kommunens tydliga viljeyttring att kontinuerligt fortsätta arbetet med sin över- siktliga planering. Strategierna utgör en bra grund som programförklaring för t. ex. geografiska fördjupningar av översiktsplanen för de olika tätorter- na. Tematiska fördjupningar, som rör för kommunen särskilt viktiga frågor, är också tänkbart.

Länsstyrelsen bedömer att planen brister och kräver fortsatt arbete i följande avseenden:  Översiktsplanen tillgodoser inte riksintresset för kommunikationer med nuvarande utformning. För att säkerställa riksintresset Västra Stambanan, måste ett markreservat för kapacitetsutbyggnad i befintlig sträckning upprätthållas.  För energidistribution finns ännu inga riksintressen utpekade av Energimyndigheten. Länsstyrelsen har ingen annan uppfattning än denna.  Samråd med Försvarsmakten bör hållas inför beslut och uppförande av mast, torn, sändande antenn eller hög byggnad med hänsyn till totalförsvarets intressen.  Förenligheten med Natura 2000 och aktuella riksintressen för natur- vård, friluftsliv och kulturmiljövård och förslag till förändrad mar- kanvändning i översiktsplanen måste utredas i fortsatt planering.  I de fall risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedi- oxid (5 kap MB) föreligger, måste förhållandena studeras närmare som grund för bedömning av om föreslagen markanvändning är möj- lig/lämplig. Detta gäller på såväl lokal som regional nivå. Lägen med en god kollektivtrafikförsörjning, eller där en sådan är möjlig att skapa måste betraktas som en förutsättning vid prioritering av områden för fortsatt utbyggnad av bostäder och verksamheter. Stra- tegin om kollektivtrafik (sid. 115) behöver utvecklas och konkretise- ras så att den kan förverkligas.  Eventuella problem behöver uppmärksammas och ett lämpligt sätt att samordna arbetet kring de mellankommunala frågorna utvecklas.  Problem, som kan föreligga med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser måste behandlas från fall till fall i ett senare planeringsskede för att Länsstyrelsen slutligt skall kunna ta ställning enligt 12 kap PBL.  I planen finns utbyggnadsområden placerade i eller i anslutning till område med olika former av områdesskydd (strandskydd, land-

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 3(11) 2007-09-27

skapsbildsskydd). Ingrepp i dessa områden är i princip förbjudet och måste prövas i särskild ordning.  Planen har på ett förtjänstfullt sätt nu kompletterats med en konsekvensbeskrivning i enlighet med kraven i PBL. Förslag till förbätt- ringsåtgärder enligt MKB:n är viktiga att fullfölja i det fortsatta planeringsarbetet. Av MKB:n framgår också att kommunen ämnar arbeta vidare för att finna ett tydligt sätt att följa upp översiktsplanens konsekvenser, vilket Länsstyrelsen finner är bra.

Allmänt om översiktsplanen Lerums framtidsplan ÖP 2008 ger, både på ett strategiskt plan och genom konkreta förslag, uttryck för kommunens goda ambitioner om utveckling och förstärkning av en god livsmiljö i Lerum ur såväl social som miljömäss- ig synvinkel. Planen är presenterad på ett lättläst och tillgängligt sätt. I ut- ställning 2 har planen kompletterats med en obligatorisk redovisning av förslagets konsekvenser ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel samt förslag med riktlinjer för utvecklingen i framtida utbyggnads- och be- varandeområden.

Planen ger en god belysning av Lerums roll och ansvar i Göteborgsregionen och strategierna för kommunens framtida utveckling tar tydligt tar utgångs- punkt i detta. Länsstyrelsen uppmuntrar och välkomnar kommunens tydliga intentioner till arbete med en ”rullande” översiktsplanering. Strategierna utgör en bra grund som programförklaring för t. ex. geografiska fördjup- ningar av översiktsplanen för de olika tätorterna. Tematiska fördjupningar, som rör för kommunen särskilt viktiga frågor, är också tänkbart.

Områden där översiktsplanen inte tillräckligt tillgodoser riksintressen Riksintresse för kommunikationer Järnväg Västra Stambanan är av riksintresse för såväl person- som godstrafik. För- bättring av kapaciteten är en viktig förutsättning för den regionala trafiken och tillväxten och för att bygga ett långsiktigt hållbart transportsystem. En utbyggnad är också nödvändig för att klara miljökvalitetsnormen för luft- miljö i Göteborg och för att klara framkomligheten in mot Göteborg.

I yttrande 2005-09-09 till Banverket över järnvägsutredningen har Länssty- relsen gett sitt stöd till en utbyggnad av fyra spår på sträckan Floda station – Aspedalens station (UA 1) med nordlig sträckning mellan Oryd och Öls- landa samt vid Aspen, under förutsättning att denna kan genomföras utan skada på N2000-området. Utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv samt långsiktigt god hushållning med mark och vatten delar Länsstyrelsen Banverkets tidigare gjorda bedömning att en alternativ sträckning norr om tätorterna skall väljas bort. Motiven för detta är främst den samhällsekono- miska kostnaden, intrång i relativt orörda, värdefulla natur- och kulturmil- jöer, endast en marginellt förbättrad trafikfunktion jämfört med fyrspåret och risken för uteblivna skyddsåtgärder längs befintlig järnvägssträckning.

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 4(11) 2007-09-27

I nämnda yttrande framför Länsstyrelsen samtidigt krav på utredning av åtgärder (och kostnader för dessa) för att uppföra störningsskydd (buller, vibrationer, säkerhetsaspekter) i enlighet med planeringsmålen för nybygg- nadsstandard av järnväg på de delar som är särskilt utsatta för störningar längs hela sträckan Floda-Aspen.

I enlighet med Banverkets yttrande 2006-02-28 samt 2007-09-11 till kommunen är det, för att säkerställa riksintresset, nödvändigt att kommunen upprätthåller ett markreservat i den befintliga sträckningen i enlighet med järnvägsutredningen för att möjliggöra en kapacitetsutbyggnad. Då redovisning av detta saknas i planen, kan riksintresset inte anses vara tillgodosett.

Luftfart Göteborg-Landvetter flygplats är av riksintresse för luftfarten enligt 3 kap 8 § MB. Det är funktionen luftfartsanläggning som utgör riksintresse, vilket innebär att även de omgivande influensområdena för buller och höjdbegrän- sande områden skall skyddas utöver flygplatsområdet. Den södra delen av kommunen berörs av flygbullerkurvan för maximalnivån 70 dBA enligt gällande tillstånd för verksamheten. För närvarande pågår omprövning av tillståndet. Innan tillståndsprövningen är klar, kan bebyggelseutveckling i de södra delarna med hänsyn till riksintresset endast tillåtas under förutsättning att aktuella riktvärden för flygbuller kan klaras. Riktvärdena finns angivna i regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Riksintresset får anses vara tillgodosett med översiktsplanens redovisning i såväl beskrivning som i rekommendationer och på karta.

Energi och infrastruktur För energidistribution finns ännu inga riksintressen utpekade av Energi- myndigheten. Länsstyrelsen har ingen annan uppfattning än denna.

Totalförsvaret För att undvika störningar för riksintressen ingående radio- och andra för- bindelser, bör det i översiktsplanen tydligt framgå att samråd bör hållas med Försvarsmakten inför beslut och uppförande av mast, torn, sändande antenn eller hög byggnad. Denna telekonfliktprövning kräver för beräkning ett underlag baserat på koordinater med meternoggrannhet. Detta bör framgå även av översiktsplanens generella rekommendationer.

Natura 2000, riksintressen för naturvård samt friluftsliv Förenligheten med områden som är av riksintresse för naturvård och/eller friluftsliv eller omfattas av Natura 2000-bestämmelser måste sammanfatt- ningsvis utredas i fortsatt planering enligt nedan. Översiktsplanen uppmärk- sammar flera av dessa tänkbara konflikter i beskrivning av planförslaget och genom karta 3. Länsstyrelsen kan dock inte säga att riksintressen för natur- vård och friluftsliv samt N 2000 är fullt ut tillgodosedda genom planens nuvarande utformning.

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 5(11) 2007-09-27

Utifrån den tydliga redovisningen i karta 3, konstaterar Länsstyrelsen att planerad utbyggnad kan komma i konflikt med område av riksintresse för naturvård vid Sjövik, Björboholm och Annekärr (Anten-Mjörn NRO14138). Även vid Floda, Stenkullen, Lerum och Bråta finns risk för konflikt med område av riksintresse för naturvård (Säveån, Nääs och Öjared NRO14148). Utbyggnader i området vid Lilla Bråta och vid Öxeryd kan komma i konflikt med område av riksintresse för friluftsliv (Delsjö-Härskogenområdet PF10), vilket noteras i översiktsplanen.

Utbyggnadsområdena vid Floda (mot Nääs i öster och mot Säveån i väster) kan komma att påverka värdena i Natura 2000-områdena Nääs ekhagar (SE530070) respektive Säveån (SE0530085). Säveån kan även komma att påverkas av utbyggnadsplaner i Stenkullen beroende på hur de utformas. När det gäller påverkan på Säveåns Natura 2000-område är det framförallt viktigt att tänka på att undvika utbyggnader som kan komma att kräva sta- bilitetsåtgärder i områden där ån i dag saknar erosionsskydd.

Utbyggnadsområde för verksamheter vid Hulan/Bråta kan komma i konflikt med område av riksintresse för naturvård (Säveån, Nääs och Öjared NRO14148) samt kan påverka Natura 2000-området vid Aspens station och värdena i naturreservatet Hulan. Utbyggnadsområdet för verksamheter vid Jeriko kan komma i konflikt med riksintresse för naturvård (Säveån, Nääs och Öjared NRO14148).

Riksintressen för kulturmiljö Länsstyrelsen finner beskrivning och tillgodoseende av värdet i områden av riksintressen för kulturmiljö i översiktsplanen som tillfredsställande. Lokali- sering och utformning av ny bebyggelse i Gråbo (berör Hjällsnäs KP 32), Floda, Tollered, vid Nääs slott och vid Nääs fabriker (berör Floda-Tollered KP 30) samt Stenkullen (berör Säveån vid Hillefors grynkvarn KP 74) måste ske med hänsyn till riksintresset. Utifrån beskrivningen av värdet i resp. område, är det önskvärt med tydliga målsättningar och riktlinjer i den fortsatta planeringen för att ta tillvara, bruka och utveckla kulturmiljöerna på ett hållbart sätt.

Miljökvalitetsnormer Tillgången till allmänna kommunikationer är en grundläggande förutsätt- ning i Lerums kommun för att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras, inte minst i regionkärnan Göteborg. Detta är särskilt viktigt när det gäller förslag till omvandling av vissa områden där kollektivtrafik saknas idag eller där det är låg turtäthet. Exploatering av vissa områden bedöms därför som möj- lig endast om kollektivtrafik av god kvalitet kan ordnas samt att gång- och cykelvägnätet byggs ut, vilket översiktsplanen uppmärksammar i strategin för kollektivtrafik (s 101), beskrivningen av framtida utbyggnadsområden (s 138 och framåt) samt i den till planen hörande miljökonsekvensbeskrivning- en. Med vilken täthet måste man bygga för att få tillräckligt med underlag för en god kollektivtrafik och ett nytt stråk med spårbunden trafik i Gråbo-

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 6(11) 2007-09-27

dalgången ? Hur ska den lokala infrastrukturen i form av gång- och cykel- vägar, busstråk, pendelparkeringar mm förbättras ?

Länsstyrelsen skulle vilja föreslå kommunen att i fortsatt planeringsarbete överväga en lämplig prioriteringsordning av olika föreslagna utbyggnads- områden med utgångspunkt i tillgängligheten till kollektivtrafik samt ett befintligt gång- och cykelvägnät av god kvalitet till viktiga målpunkter. Strategin att utveckla befintliga tätorter längs järnvägen samt samverkan med Alingsås om att utveckla Norsesund (med beaktande av översväm- ningsriskerna vid sjönära bostäder) till ett område med attraktiva bostäder i nära anslutning till spårbunden trafik är bra.

Som utveckling av kommunens tydliga viljeinriktning att förlägga ny bebyggelse i lägen med en god kollektivtrafik, bör vidare de verksamhetsom- råden som ligger i anslutning till järnvägen utvecklas i första hand. En utveckling av Jeriko-området, med dåliga kollektiva förbindelser, kan kanske vara intressant på längre sikt och bör i så fall studeras i samarbete med Par- tille och Härryda kommun i enlighet med planförslaget.

Av planen framgår (sid 68) att risk för överskridande av miljökvalitetsnor- men för kvävedioxid i utomhusluft redan föreligger på vissa platser i kommunen. Vid gränsfall, måste frågan studeras närmare som grund för bedöm- ning av om föreslagen markanvändning är möjlig/lämplig.

Mellankommunala frågor Översiktsplanen ger en god belysning av Lerums roll och ansvar i Göte- borgsregionen och strategierna för kommunens framtida utveckling tar tydligt tar utgångspunkt i detta. En viktig fråga i det fortsatta arbetet är konkre- tisera de föreslagna strategierna i översiktsplanen. Listan innehåller frågor (lokalisering av kommunikationsanläggningar, kollektivtrafikförsörjning, materialförsörjning, omvandling av fritidshus till permanentbostäder, verksamheter vid Jerikoområdet och handelsetableringar) där ett fortsatt plane- ringssamarbete med grannkommunerna är angeläget. Initiativet till detta bör komma från kommunen. Till listan vill Länsstyrelsen foga frågan om Gråbo som en eventuell reservvattentäkt för Göteborgsregionen, se nedan. I det fortsatta arbetet behöver ett lämpligt sätt att samordna arbetet kring de mellankommunala frågorna utvecklas. Länsstyrelsen är viktig samrådspart på regional nivå i arbetet.

Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen finner beskrivningen av miljö- och riskfaktorer i översiktspla- nen tydlig och tillfredsställande, utöver att miljöstörande verksamheter och områden med låg stabilitet med fördel även kan markeras på kartor. Avsnit- tet om översvämningsrisker är angeläget och bra. I avsnittet Miljöer med riskfaktorer är rekommendationer invävda i beskrivningen under flera rubri- ker (sid 69 och framåt). För tydlighetens skull, rekommenderar Länsstyrel- sen att text av rekommendationskaraktär under rubrikerna Skyddsavstånd till bebyggelse och anläggningar, Miljöstörande verksamheter, Förorenade

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 7(11) 2007-09-27

områden, Buller och Stabilitetsförhållanden återspeglas i planförslagets generella rekommendationer för hela kommunen. Här bör även kommunens pågående arbete med miljömålen vägas in.

En områdesvis redovisning av eventuella konflikter mellan föreslagen ny markanvändning och störande verksamheter saknas i översiktsplanen. Läns- styrelsen gör därför bedömningen att eventuella problem som kan föreligga avseende människors hälsa eller säkerhet måste behandlas från fall till fall i ett senare planeringsskede för att Länsstyrelsen slutligt skall kunna ta ställ- ning enligt 12 kap PBL. Exakt lokalisering och utformning av bebyggelsen behöver bedömas utifrån bl. a. avstånd mellan bostäder och störande verksamheter av olika slag. De skyddsåtgärder som kan anses nödvändiga behö- ver anges i fortsatt planarbete. Även geotekniska förhållanden behöver be- skrivas mer utförligt i den fortsatta planeringen.

Skyddsavstånd till bebyggelse och anläggningar Med avseende på djurhållning i närheten av bostadsbebyggelse förordar Länsstyrelsen generellt ett skyddsavstånd på 200 m i avvaktan på mer detal- jerade nationella riktlinjer. Varje enskilt fall får dock bedömas utifrån de på platsen rådande förutsättningarna enligt vad som anges på sid 70 i över- siktsplanen.

Farligt gods Översiktsplanen redovisar på ett tydligt sätt de riktlinjer Länsstyrelsen anser bör tillämpas vid transportleder för farligt gods. På karta 2 kan även den riskbedömningszon om 150 meter (enligt policyn) från en farligt godsled ritas in, om utrymme finns. Rekommendationen R 15 bör även anpassas till detta rekommenderade skyddsavstånd som omfattar såväl väg som järnväg.

Utöver detta, ser Länsstyrelsen mycket positivt på att särskilda uppställ- ningsplatser för farligt gods kan anordnas. För rekommendationer vad gäller uppställning av farligt gods se Räddningsverkets rapport ”Uppställning av fordon lastade med farligt gods”.

Förutom förvaltningarna för räddningstjänst och samhällsplanering, är det önskvärt att även polisen engageras i det fortsatta planarbetet. Polisen arbetar främst inom tekniska olyckrisker, men har också kännedom om sk. soci- ala riskfaktorer. För att få med all den kunskap som ryms hos räddnings- tjänsten, är det viktigt att de aktivt medverkar i planeringen.

På sida 73 (och sida 155) under rubriken Farligt gods nämner man Rädd- ningsverkets Sverigeatlas. Den heter fr.o.m. 2006 Räddningsverkets vägin- formation om farligt gods.

En ny kartläggning av farligt godstransporter från 2006 finns tillgänglig på Räddningsverkets hemsida. Mätningen är utförd under september månad 2006 och kan inte räknas om till helårsbasis men det ger en fingervisning

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 8(11) 2007-09-27

om vad och hur mycket som transporteras på olika vägar. Förutom vägar så omfattas även järnväg, sjö och luft.

Buller Länsstyrelsen välkomnar att kommunen, i enlighet med vad som sägs på sid 76- 79 i planen, fortsatt arbetar med en strategi och förslag på åtgärder för att uppnå miljömålen om minskat samhällsbuller. Det gäller både befintlig och planerad bebyggelse.

Stabilitetsförhållanden Länsstyrelsen finner risker och rekommendationer beträffande skredrisker väl beskrivna i översiktsplanen. Synpunkter från Statens geotekniska institut i samband med detaljplaneläggning bör beaktas.

Översvämningsrisker Vad gäller hantering av översvämningsrisker så finns mycket information att tillgå på Klimatanpassningsportalen. Portalen är ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, SMHI, Räddningsverket och SGI. Där finns bland annat material om samhällets sårbarhet och möjligheter till klimatan- passning.

Skyddet av grundvatten Med hänsyn till skydd av grundvatten, upprepar Länsstyrelsen det som tidigare framförts i samrådsyttrandet 22 mars 2006: ” På regional nivå pågår en ännu inte avslutad diskussion om vilka vattensystem som är så stora att de kan bidra till den regionala vattenförsörjningen. I dessa ingår bl a Säveåns vattensystem. Översiktsplanen tar upp frågan om vattenförsörjning ur ett regionalt perspektiv och nämner Mjörn, i kombination med grusinfiltration i Gråbo, som en stor reserv på regional nivå. Samtidigt har det sedan lång tid tillbaka bedrivits grustäktsverksamhet i området, och det finns ett intresse av att fortsätta denna … Länsstyrelsen delar uppfattningen att sjön Mjörn är av stort intresse för den framtida vattenförsörjningen i regionen, men har ännu inte tagit ställning till regionens rekommendation om att Gråbodeltat och Mjörn skall ha status av riksintresse för vattenförsörjning. I översiktsplanen har kommunen möjlighet att redovisa sin åsikt om framtida markanvändning i området.”

Enligt Länsstyrelsens inventering i år (rapport 2005:34) saknar kommunens samtliga sex kommunala vattentäkter fastställt skydd (tre grundvatten- och tre ytvattentäkter). Skydd skall finnas klart enligt vattendirektivet till 2015 för alla täkter större än 10 m3/d eller fler än 50 personer (alltså inte bara kommunala täkter utan även samfälligheter etc). Enligt miljömålen gäller 2009 för ytvattentäkter och 2010 för grundvattentäkter. Enligt Ramdirektiv för vatten gäller att vattenskyddsområden ska tas fram till senast år 2015. Länsstyrelsen välkomnar därför att kommunen för samtliga kommunala vattentäkter arbetar vidare med vattenskyddsområden i enlighet med det förslag till skyddsområde som tagits fram för Mjörn.

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 9(11) 2007-09-27

Radon På sid. 87 finns en översiktlig redovisning av radonförhållandena i kommunen. Redovisning saknas gällande s.k. normalriskområden, vilket kräver radonskyddad grundläggning. Underlaget behöver kompletteras i samband med kommande detaljplaneläggning.

Brand Ytterligare en riskfaktor som kan uppmärksammas i den översiktliga planeringen är brand. Viktiga förutsättningar för detta är  Räddningstjänstens insatstider och brandstationers placering  Utryckningsfordonens framkomlighet samt förekomsten av vattenre- servoarer och brandposter  Särskilda brandskyddsåtgärder i bostadsområden eller i anläggningar med lång insatstid  Brandskydd i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse  Målbilder kopplade till räddningstjänstens insatstider  Insatsplaner och brandskyddsstrategier)

Länsstyrelsen förutsätter att ovanstående tillgodoses i kommunens fortsatta planarbete.

Synpunkter i övrigt Skyddad natur Gällande exploatering i strandnära områden, måste Länsstyrelsen för tydlighetens skull mana till största försiktighet om det är strandskyddade områden som avses. Planerad bebyggelse kan komma att beröra strandskydd i Sjövik, Björboholm, Annekärr, Stannum, Norsesund, Tollered, Floda, Stenkullen, Lerum, Bråta, Öxeryd samt vid Lilla Stamsjön. Strandskyddet är en stark skyddslagstiftning med syfte att bevara växt- och djurliv samt att säkra all- mänhetens tillträde till strandområden. Detta kan inte ske genom exploatering med ny bebyggelse. Ingrepp i strandskyddade områden är i princip för- bjudet, och tillåts endast om det finns särskilda skäl. Vid åtgärder i eller i anslutning till vatten kan det även krävas tillstånd enligt 11 kap MB (vatten- verksamhet).

Vid Olstorp och Gråbo och vid Öxeryd ligger utbyggnadsområden inom landskapsbildsskyddat område. Tillstånd kan bara ges om det inte motverkar syftet med förordnandet.

Kulturmiljö När det gäller kulturhistoriskt värdefulla miljöer av regionalt och lokalt intresse (kulturlandskap, fornlämningar och värdefulla byggnader), önskar Länsstyrelsen ett förtydligande i fortsatt planering och hur dessa skall kunna tas tillvara/bevaras utifrån respektive områdes specifika värde. Länsstyrel- sen förutsätter att detta kan rymmas inom kommunens uttryckta ambition om ”hänsyn till kulturmiljön” i nämnda områden.

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 10(11) 2007-09-27

Länsstyrelsen vill i sammanhanget även erinra om intentionen i Lagen om kulturminnen om ett gemensamt ansvar för kulturarvet: "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att ska- dor på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas."...

Planförslagets konsekvenser Länsstyrelsen uttryckte i samrådsyttrandet 2006-03-22 att ”Översiktsplanens konsekvenser skall enligt 4 kap 1 § PBL kunna utläsas utan svårigheter… En analys bör visa hur strategierna och förslag om ny infrastruktur och bebyggelse förhåller sig till kommunens Vision 2010 och miljömålen.” Vidare omfattas alla översiktsplaner som formellt har börjat förberedas efter 21 juli 2004 och kommer att antas senast 21 juli 2006 av kraven på miljöbedöm- ning enligt PBL 4 kap 2a) §.

Kompletteringar i enlighet med kraven ovan har gjorts till utställning 2. En miljökonsekvensbeskrivning med alternativjämförelser utgör en del av den samlade konsekvensbeskrivningen. Kommunen och Länsstyrelsen har un- derhand samrått om avgränsningen av MKB:n. Då miljöbedömningen har utförts i ett mycket sent skede i planprocessen, har resultatet av den knapp- ast kunnat påverka planens utformning. Tydligheten ökar dock, då konse- kvenserna redovisas på detta sätt. MKB:n gör det möjligt att tidigt signalera problem och frågor som behöver behandlas i efterföljande planering. Beho- vet av förbättrade möjligheterna till kollektivt resande och förbättringar av gång- och cykelvägnätet som förutsättning för utbyggnad i flera områden uppmärksammas på flera ställen i MKB:n. Detta kan utgöra vägledning för lämplig prioritetsordning för utbyggnad av olika områden. Förslag till för- bättringsåtgärder är viktiga att fullfölja i det fortsatta planeringsarbetet. Av MKB:n framgår också att kommunen ämnar arbeta vidare för att finna ett tydligt sätt att följa upp översiktsplanens konsekvenser, vilket Länsstyrelsen finner är mycket bra.

GRANSKNINGS- Diarienummer Sida YTTRANDE 2 401-48705-2007 11(11) 2007-09-27

Beredning, deltagande Yttrande över planen har till Länsstyrelsen inkommit för kännedom från Banver- ket och Vägverket, vilka också har tillställt kommunen sitt respektive yttrande direkt.

Detta granskningsyttrande har beslutats av länsöverdirektör Göran Bengts- son efter föredragning av arkitekt Karin Slättberg. I den slutliga handlägg- ningen har även företrädare för Kulturmiljöenheten, Miljöskyddsenheten, Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten, Enheten för skydd och säkerhet samt Samordningsenheten deltagit. Granskningsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planen vad gäller Länsstyrelsens ingripandegrunder enligt 12 kap PBL i ett senare planeringsskede.

Göran Bengtsson

Karin Slättberg

Kopia till: Banverket Västra Banregionen Kommunstyrelsen i: Boverket Göteborgs Stad Luftfartsstyrelsen Alingsås kommun Statens Geotekniska Institut Partille kommun Svenska Kraftnät Ale kommun Vägverket Region Väst, länskontoret i Härryda kommun Göteborg Bollebygds kommun P4, Skövde Länsstyrelsen/ Enheten för skydd och säkerhet Kulturmiljöenheten Miljöskyddsenheten Naturvårdsenheten Vattenvårdenheten Samordningsenheten Samhällsbyggnadsenheten enligt expeditionslista