Emma Hagström Molin, Krigsbytets Biografi. Byten I Riksarkivet, Uppsala Universitetsbibliotek Och Skokloster Slott Under 1600-Talet (Diss
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Emma Hagström Molin, Krigsbytets biografi. Byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet (diss. Stockholm 2015) Upplaga för elektronisk publicering för forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiella ändamål. Publicerad med tillstånd från Makadam förlag. Tryckt utgåva finns i bokhandeln: ISBN 978-91-7061-180-3 Makadam förlag, Göteborg & Stockholm www.makadambok.se Edition to be published electronically for research, educational and library needs and not for commercial purposes. Published by permission from Makadam Publishers. A printed version is available through book stores: ISBN 978-91-7061-180-3 Makadam Publishers, Göteborg & Stockholm, Sweden www.makadambok.se krigsbytets biografi © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] krigsbytets biografi Byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet emma hagström molin makadam © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] . .. Utgiven med stöd från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Berit Wallenbergs stiftelse Åke Wibergs stiftelse Krigsbytets biografi: byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet Avhandling för filosofie doktorsexamen i idéhistoria vid Stockholms universitet med disputation den 5 juni 2015 Omslagsbild: Bönbok som har tillhört Berete Knutsdatter. Foto: Bengt Kylsberg, Skokloster slott. Copyright © 2015 Emma Hagström Molin & Makadam förlag isbn 978-91-7061-680-8 (pdf) © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] innehåll i. i skattkammaren 9 Syfte, frågeställningar och centrala begrepp 12 Tidigare forskning om krigsbyten 15 Kulturhistorisk forskning om föremål och samlingar 20 En teoretisk vändning mot ting 25 Objektbiografisk metod 30 Avgränsningar, material och urval 35 Disposition 40 ii. att lägga i kistan 42 Om plundring och spoliering 45 Skapandet av byten i Livland, Preussen och det danska riket 57 Att samla och konservera arkiv och bibliotek 62 Byten, spolia och troféer 68 Instabila krigsbyten 74 Att lägga i kistan 76 © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] iii. VASAKRÖNIKor: genealogiska UTMANINGAR 78 Handlingarna från Mitau 83 Byten av material, geografi och raritet 87 ”Som en själ uti en kropp”: arkivrum 91 Utters arkivordning: samlingar som genealogi 93 Mitauhandlingarnas förändringar 97 Återlämnande och återfödelse 105 Den eländiga slottsbranden och samlaren von der Hardt 111 Vasakrönikor 116 iV. biblioteksVARIATIONER: kUnskaP, KONFESSION oCh tid 119 Byten av material, geografi och konfession 123 Preussenbytets splittringar 131 Biblioteksmaterialiseringar 135 Samlingsordningar 141 Byteseffekter 151 Materiella och immateriella rörelser 156 Mögel och oordning: bevarandets utmaningar 161 Åter i krigets kistor 168 Biblioteksvariationer 170 © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] V. krigsmUseer: samlingarnas triUMFER 173 Skapandet av Rothkirchbytet 177 Byten av konfession 180 Byten med variation 184 Praktiska byten 186 Wrangelbibliotekets materialiseringar 188 Bytesbeskrivningarnas och antalens variationer 193 Bibliotheca selecta, spolia selecta 198 Rustkammaren och Rothkirchbytet 201 Konstkammare, krig och byten av genealogi 204 Skoklosters geografi 212 Skoklosters narrativ och tidsliga trassel 218 Krigsmuseer 222 Vi. krigsbytets BIOGRAFI 224 Skapandet av byten under 1600-talet 225 Bytenas verkningar 231 Från byten till krigsbyten: föremåls instabila identiteter 233 efterord 237 © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] sUmmary: the biograPhy of sPoils 241 On the lives of loot in the Swedish National Archives, Uppsala University Library, and Skokloster Castle during the seventeenth century käll- oCh litteratUrförteCkning 249 förkortningar 266 Person- oCh ortregister 267 © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] i. i skattkammaren Långt från krigsskådeplatserna på kontinenten tog adelsmännen Gustaf Horn och Sten Båth emot en diplomatisk gäst i den kungliga skattkammaren på Tre Kronor i maj 1635. Det franska sändebudet Charles Ogier var på uppdrag i Stockholm och hade bjudits in till slottet för att beundra den avlidne kungen Gustav II Adolfs dyrbar- heter. I den dagbok där händelsen nedtecknades berättade Ogier att det första som visades för honom var ett gammalt dryckeshorn. Enligt legenden skall en riddare ha tagit hornet ifrån djävulen ef- ter hård strid en mörk natt, och därigenom fick riddaren sitt adliga namn: han blev den förste Trolle. Andra sevärdheter var ett antal stora silverpokaler, ett ceremoniellt svärd av stål, ett pilkoger prytt med smaragder och två glober i silver, de senare givna till kungen av tatarernas storkhan respektive staden Nürnberg. Ogier fortsatte sedan med att beskriva dyrbara byten (spolia) från Würzburg och München, som hade blivit bortförda av Gustav II Adolf under tret- tioåriga kriget (1618–1648). Det var till exempel värdefulla tavlor av kända konstnärer i förgyllda ramar som nästan alla bar det bay- erska vapnet. Han nämnde särskilt en målning föreställande den heliga jungfrun. Den hade skänkts till Vilhelm V av Bayern av den polske kungen Sigismund III, och båda representerade den svenske kungens politiska motståndare. Enligt Ogier var bilden ett fulländat 9 © Emma Hagström Molin 2015 [email protected] krigsbytets biografi verk. Sedan kommenterade han de kyrkliga bytena: ”Ej utan bitter- het kunde vi katoliker här se krucifix av gediget guld, invigda kalkar och biskopsstavar samt andra kyrkliga föremål, rövade [direpta] från tyska kyrkor, av vilka flera voro rikt smyckade med de dyrbaraste juveler och ädelstenar”.1 Ogier gav i dagboken uttryck för sina starka känslor när han förevisades kyrkoföremålen. Han upplevde stor bitterhet över att se de bortförda kalkarna, krucifixen och biskopskräklorna stå upp- radade i en världslig skattkammare som tillhörde en protestantisk kung. Ett krucifix som innehöll en relik fickOgier att luta sig framåt för att kyssa det som för honom var heligt, vilket ledde till att Båth och Horn började skratta.2 Djävulens horn hade däremot behand- lats med största vördnad av adelsmännen. Ogier kunde inte accep- tera deras profana hantering av det sakrala. Till sist utbrast han o rerum vices!, vilket ordagrant betyder ”o, sakernas växlingar”. Han såg bokstavligt talat förändringen av sakernas tillstånd. Under 800 år hade de tysk-romerska biskoparna och furstarna samlat skatter till kyrkorna, men för den svenske kungen behövdes det bara en dag för att ta allt och föra det långt, långt bort.3 Ogiers berättelse antyder att det vid denna tid fanns en varia- 1. Passagen har översatts till svenska på olika sätt, intressant nog förek ommer inte episoden då Ogier kysser krucifixet i Charles Ogier, Fransmannen Charles d’Ogiers dagbok öfver dess resa i Sverige med franska ambassadören, grefve d’Avaux, år 1634: ett bidrag till fäderneslandets sedehistoria för denna tid, Facs.- uppl., Stockholm 1985 [1828]. Jag har främst använt 1914 års utgåva, se Charles Ogier, Från Sveriges storhetstid: franske legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok under ambassaden i Sverige 1634–1635, Stockholm 1914, s. 107– 109, citat från s. 109, i jämförelse med den första latinska utgåvan från 1656, se Charles Ogier & Claude de Mesmes Avaux, Caroli Ogerii Ephemerides, sive, Iter Danicum, Suecicum, Polonicum, Paris 1656, s. 250–254. För passagen som motsvarar citatet, se s. 253. 2. Ogier & Avaux 1656, s. 253; Ogier 1914, s. 109; ett relikkors likt det som Ogier beskrev finns bevarat i Historiska museets samlingar, se Barbro Bur- sell, ”Krigsbyten i svenska samlingar”, i Ann Grönhammar & Carl Zarmén (red.), Krigsbyte, Livrustkammaren 2007, s. 16. 3. Ogier & Avaux 1656, s. 254; jfr Ogier 1914, s. 109. 10 I. I skattkammaren tion av sätt att tala om och förhålla sig till skattkammarens byten. Diplomaten beskrev de bortförda tavlorna utan att uttrycka några starka känslor, men gav däremot uttryck för vördnad, bitterhet och ilska i sin skildring av de sakrala skatterna. För Horn och Båth var det en självklarhet att dessa byten fick mening som delar av kung- ens samlade dyrbarheter: komna från olika geografiska platser vitt- nade dessa värdefulla ting om hans storhet. Ogier noterade vidare föremålens olika slags material samt ekonomiska och konstnärliga värden. Han lade märke till vem som hade ägt dem och varifrån de hade kommit genom de historier som var knutna till tingen. Han uppmärksammade därmed föremålens olika egenskaper, hur de var länkade till sina tidigare ägare och dessas dynastiska och politiska förbindelser. Samtidigt såg han bytena som en särskild kategori av före mål i skattkammaren. Byten var alltså ett speciellt slags föremål samtidigt som de kunde tillskrivas betydelser och kvaliteter som de delade med andra föremål som inte var byten. En analys av Ogiers dagbok antyder att ting och tolkning är svåra att hålla isär, och att byten var långt ifrån entydiga föremål under 1600-talet. De hade inte en funktion, en betydelse eller ett användningsområde. I elitens skattkammare kunde byten tillsammans med andra ting tillskrivas en rad olika egenskaper samtidigt, och hade olika inverkan på de personer som såg, hanterade och beskrev dem. Ogiers historia ger anledning till att reflektera över skillnader mellan då och nu i förståelsen och värderingen av föremål från krigs- plundringar. Många personer som idag kommer i kontakt med, un- dersöker eller hör talas om sådana ting betraktar dem som ett pro- blematiskt och kontroversiellt kulturarv: ”krigsbyten”. En central utgångspunkt för denna avhandling är istället att innebörden av or- det ”krigsbyte”