Bebyggelsehistorisk Tidskrift
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Gunhild Eriksdotter Title När slottet blev beboeligt. Inneklimatets betydelse på Skoklosters slott under Wrangels tid Issue 66 Year of Publication 2013 Pages 8–29 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org när slottet blev beboeligt mångfacetterad och komplex bild av slottets ti- demark (2004) och Karin Wahlberg Liljeström diga uppvärmningshistoria och användning. (2007). Forskarna har utgått från både de be- När slottet blev beboeligt I artikeln undersöker jag vilka som var för- varade barockinteriörerna och de omfattande utsättningarna för att Skoklosters slott skulle arkivkällorna som rymmer en oändlig mängd fungera som bostad under Wrangels tid som information om slottets långa byggprocess, Inneklimatets betydelse på Skoklosters slott under Wrangels tid byggherre och ägare, det vill säga mellan åren stilinfluenser och kulturförbindelser under den 1654–1676. Till skillnad från tidigare forskning, 22 år långa tidsperiod då Carl Gustaf Wrangel som ofta framställer slottet som en varaktigt ledde byggnationen. Materialet jag utgår från i av Gunhild Eriksdotter obebodd och ouppvärmd byggnad, tolkar jag mina tolkningar bygger i stort sett på dessa pu- att slottet inte enbart fungerade som ett som- blikationer då forskarnas iakttagelser och arkiv- marställe utan även återkommande användes studier är mycket detaljerade och innehållsrika. under vinterhalvåret, särskilt åren 1669–74. Min Jag använder således ett känt källmaterial, men ”För två år sedan bodde konungen med hela sitt hof, närmare 400 personer där, och då hypotes utgår från att de sekundärt installerade klimatperspektivet innebär att jag analyserar det anbragtes för ändamålet 100 sängar”1 värmekällorna bör sättas i samband med famil- med nya ögon. Vissa kompletterande byggnads- jens närvaro på slottet och bruket av byggnaden. arkeologiska fält- och arkivstudier har emeller- Flera frågor har väckts under analysens gång vil- tid gjorts för att skapa en mer uppdaterad bild, ket visar att bilden inte är entydig. Var slottet inte minst för att bättre fastställa tidpunkterna ursprungligen menat att användas som bostad? för Wrangels vistelser på slottet. Min pågående en italienske diplomaten Lorenzo Maga- som förmedlar bilden av ett närmast obebott Ska de sekundära ugnarna tolkas som att bygg- forskningsstudie om Skoklosters slott ingår som lotti beskriver en stor fest som ägde rum slott som har stått tomt och ouppvärmt långa naden inte var beboelig i sin ursprungliga form? en del i projektet ”Historiska perspektiv på ener- D på Skoklosters slott i januari år 1672. Än- perioder. Vilken inverkan hade egentligen värmeinstalla- gieffektivisering i byggnader” som bedrivs på kedrottning Hedvig Eleonora och hennes son, Skoklosters slott har med sina 77 rum natur- tionerna på inneklimatet och komforten? Ge- konstvetenskapliga institutionen, Uppsala univer- kung Karl XI, gjorde en resa från Stockholm till ligtvis varit mycket svåruppvärmt. Byggnaden nom att nära följa det successiva arrangemanget sitet Campus Gotland, och finansieras av Energi- Sala silvergruva under några vinterveckor då ho- blev inte heller en plats för permanent åretrunt- av värmekällor avser jag att besvara dessa frågor myndigheten. vet också besökte strategiskt viktiga slott, som boende förrän på 1940-talet då man installerade ur ett klimatperspektiv. Fokus i den här artikeln är alltså slottets inne- Venngarn och Skokloster, på vägen.2 För Sko- centralvärme i bottenvåningen där slottets familj Det här är ett relevant tema som kan leda klimat, det som i praktiken bestämde vad man kloster slotts dåtida ägare, Carl Gustaf Wrangel von Essen bodde fram till 1967. Detta har dock till bättre kunskap om hur Skoklosters slott kunde och ville göra i byggnaden. Det var med (1613–1676), var besöket en betydelsefull hän- inte hindrat tidigare ägare från att anpassa slot- användes under Wrangels tid. Det är också andra ord i stor utsträckning inneklimatets egen- delse som gav honom möjlighet att visa sin so- tet efter olika behov och funktioner. I denna en forskningsfråga som kan resultera i att den skaper som påverkade möjligheterna att skapa ciala tillhörighet och status även om slottet inte artikel kommer förändringar som gjordes re- gängse bilden av slottet som en i det närmaste en boendemiljö. Det historiska inneklimatet kan var helt färdigbyggt. I Magalottis skildring finns dan under Carl Gustaf Wrangels tid att lyftas obeboelig byggnad behöver revideras. Samtidigt emellertid inte studeras utifrån samma premis- också ingående detaljer om det materiella över- fram då de antyder att slottet klimatanpassades är det viktigt att ha Magalottis påstående från ser som dagens. Artikeln inleds därför med en flöd som omgav Wrangel, vilket ger en inblick i i större utsträckning under 1600-talet än vad ti- 1674 i åtanke. Hans beskrivning av 100 bäddade diskussion kring motiven till mitt val av förhåll- de väldiga resurser som lades på prakt och mani- digare forskning slagit fast. Det rör sig framför sängar förmedlar känslan av ett befolkat slott, ningssätt och metodik. Därefter följer en analys festerande konsumtion under 1600-talet. allt om komplettering och byte av värmekällor. men innebar det att byggnaden var bebodd?5 Vi som på olika sätt närmar sig boendefrågan och Berättelser om lyxen och storslagenheten har Åtgärderna har ägt rum under slottets tillkomst- har måhända klara definitioner för vad bostad slottets uppvärmningshistoria utifrån tre teman: dock en tendens att överskugga andra aspekter process, men kan ändå tolkas som sekundära i och boende är idag, men under 1600-talet var rummet, närvaron och komforten. på slottsmiljön, även i vår tids forskning. Trots förhållande till den ursprungliga byggplanen. I utgångspunkterna annorlunda. Målet med den att Magalotti uttryckligen berör hovets övernatt- de skriftliga källorna återkommer uppgifter om här studien är därför inte att befästa en ny tolk- ning och det stora antalet sängar som behövdes uppbrutna rökgångar till de öppna spisarna, vil- ning utan snarare försöka problematisera och Vägar till gårdagens inneklimat för ändamålet, har inte Skoklosters slotts egen- ket vittnar om att järn- och kakelugnar installe- nyansera den bild som jag menar för närvarande Skoklosters slott är numera till stora delar ett skaper som bostad uppmärksammats i någon rades i efterhand. Ugnarna finns inte heller med dominerar vår uppfattning om 1600-talsslottet. ouppvärmt museum som visar upp många av de större utsträckning.3 De flesta forskare verkar på några kända ritningar eller modeller utan in- Skoklosters slott som ligger på en halvö i föremål och möbler som användes på Wrangels vara överens om att slottet främst fungerade greppen förefaller först ha blivit aktuella då den Mälaren cirka 70 kilometer nordväst om Stock- tid in situ. De mer än 300 år gamla inredningar- som ett sommarnöje, en halvfärdig byggnad Wrangelska familjens närvaro blev mer märk- holm, har tidigare behandlats ingående av flera na ställer stora krav på inneklimatet vilket inne- som inte var befolkad mer än vid kortare besök bar. Medan flera av kakelugnarna är bevarade konst- och arkitekturhistoriker, exempelvis av bär att temperatur- och luftfuktighetsmätningar under den varma årstiden.4 Sådana tolkningar i dagens byggnad, försvann järnugnarna redan Erik Andrén (1948), Gerhard Eimer (1961), Arne görs löpande.6 Mätningarna används för olika har hjälpt till att hålla en seglivad myt vid liv under loppet av 1600-talet. Fram träder en mer Losman (1979), Bengt Kylsberg (1997), Ove Hi- vård- och konserveringssyften, och har stor be- 8 bebyggelsehistorisk tidskrift 66/2013 bebyggelsehistorisk tidskrift 66/2013 9 gunhild eriksdotter när slottet blev beboeligt tydelse för hur byggnaden kan nyttjas. Liknande ningar vid rekonstruktion av en historisk klimat- för att diskutera hur ägaren, Bess of Hardwick, Dean Hawkes berör även frågor kring män- information finns av naturliga skäl inte för de situation, innebär emellertid att vi ställs inför en interagerade med arkitektens intention att skapa niskans aktiva roll i skapandet av en byggnads inomhustemperaturer som existerade under rad källkritiska problem. Idag görs exempelvis magnificence before comfort. Enligt författaren innemiljö vilket innebär att vi behöver ta oss Wrangels tid. Vi får då finna andra vägar för att mätningarna i ouppvärmda rum. För 350 år se- har den manifesterande arkitekturen med volu- förbi inneklimatets rent tekniska parametrar. tyda 1600-talets inneklimat. dan var åtminstone några av slottsrummen pe- minösa rum och stora fönsteröppningar lett till Det handlar då främst om hur komfort skapas Eftersom Skoklosters slott till största delen riodvis uppvärmda. De massiva tegelväggarna att Bess tvingades inreda sin privata bostadssvit genom olika sociala och kulturella mönster. Det inte värms upp idag följer inneklimatet väderle- buffrade värme från eldstäderna vilket i sin tur med bland annat sex tapeter, ett flertal tjocka här är resonemang som vanligen förs inom mo- ken utomhus. Mätresultaten visar att de flesta påverkade inneklimatet en tid framöver även då mattor och flyttbara skärmar som placerades dern arkitektur- och komfortteori där man utgår av rummen är mycket kalla under vinterhalvåret själva eldningen hade upphört.8 Väggarnas för- runt den öppna spisen för att generera en så från empiriska studier av mänskliga beteenden med temperaturer under nollgraders-strecket. På måga att magasinera värme har därför inte bara bekväm bostadsmiljö