NORDISK MUSEOLO G I 1994•1, S. 47-52

SKOKLOSTERS SLOTT EN MINNESTEATER

Arne Losman

Den basta sammanfattningen av 1600-talets Europa? En monumental manifestation av den svenska stormaktens och en svensk krigares makt och ara? Ett hjaltemonument for evigheten? Eller en minnesteater, ett arkitektoniskt minnesstod for en aristokrat, som nastan drunknade i ett valdigt informationsflode!

Dagens Skoklosters slott ar ett museum, ralguvernoren i Pommern, universitets­ vars framsta foremal ar en byggnad som kanslern i Greifswald m.m. Carl Gustaf visar 1600-talets arkitektur och byggnads­ Wrangels makt och ara infor Europa och teknik samt 1800-talets och 1970-talets infor de svenska statuskonkurrenterna restaureringstankande. Samlingarna fran inom familjer som Oxenstierna, De la Gar­ sent 1400-tal till 1840-tal bestar av konst, die och Brahe. konsthantverk, hocker, vapen, verktyg, Samtidigt var det ett personligt aremin­ vetenskapliga instrument osv., som har ne over en hjalte. Det ar sarskilt tydligt, samlats inom flera svenska aristokratfamil­ nar Wrangel testamenterade slottet med Jer. den wrangelska rustkammaren till sin Har skall diskuteras det wrangelska svarson Nils Brahe som ett evigt minne Skokloster, som Carl Gustaf Wrangel lat infor eftervarlden. Rustkammaren ar annu uppfora 1654-1668, ett slott som interiort i dag ett i stort sett oforandrat museum inte blev fullbordat. Men inredningen inom museet, en av Wrangel skapad blev fardig i delar av slottet. Skokloster Kunst- und Wunderkammer, som utom hade en sarstallning bland byggherrens otaliga jaktvapen rymmer modeller och manga slott och palats. Det framgar av att etnografiska foremal som till exempel han dar sammanforde hela sina bok- och gronlandskajaken och den beromda lenap­ rustkammarsamlingar. indianska samlingen fran Nya Sverige. Wrangels Skokloster kan och bor tolkas Ar det wrangelska Skokloster hara ett pa flera satt. Nagra tolkningar ar uppen­ hjaltemonument eller ett gigantiskt prov bart viktiga. Det var ett storartat exempel pa demonstrativ konsumtion? Kanske kan pa demonstrativ konsumtion eller med det ocksa tolkas som byggherrens forsok den amerikanska termen conspicuous con­ att skapa en minnesteater. Minneskonsten, sumption. Slottet forevisade byggherren, det artificiella minnet, var en konstart, riksmarsken, storgodsagaren, greven, gene- som var kand sedan romartiden och kun- ARNE LOSMAN

48 skapen om den var levande annu pa 1600- fanns hos italienaren Giulio Camillo, nar talet. For oss har den lange varit glomd, i han pa 1500-talet skapade sin beromda varje fall tills Frances A. Yates (1966) och minnesteater, liksom hos den engelske Mary Carruthers (1990) publicerade sina lakarfilosofen Robert Fludd omkring 1600. lysande backer om minneskonstens histo­ Kunskapen om minneskonsten var inte ria. Man kan tillagga Jonathan D. Spence, svartillganglig. De namnda romerska laro­ som 1984 (sv. overs. 1989) gav ut sin skil­ bockerna hor till den litteratur, som ingar dring av hur den italienske jesuiten i studieplanen for svenska adelspojkar Matteo Ricci larde kineserna den euro­ omkring 1580, som formulerades av Per peiska minneskonsten i slutet av 1500- Brahe den aldre i dennes Oeconomia eller talet. Huuszholdzbook for ungt adelsfolck. Annu Den arkitektoniska minneskonsten inne­ pa 1600-talet kunde man minneskonsten bar, att man placerar sitt minnesstoff i en pa sina fem fingrar. Umycket ar en sprak­ byggnad, en teater eller ett boningshus. lig reminiscens fran den gamla mnemo­ Den kan vara verklig, men den kan ocksa tekniken. I Linkopings Landsbibliotek hara existera som en tankebyggnad i min­ finns en tratavla fran 1673, en pedagogisk neskonstnarens huvud. Manga rum ar en hand med latinets deklinationer inskrivna fordel, sa att kunskaperna kan magasineras pa de fem fingrarna. Scenografin till pa ett val strukturerat satt. Vid atererin­ utstallningen Museum Europa i Kopen­ ringen gar man kring i den verkliga eller hamn 1993 var ett sent och mycket vac­ imaginara byggnaden och hamtar fram kert exempel pa arkitektonisk minnes­ sina minnesdata. konst. Minneskonsten ar fran borjan nara knu­ Carl Gustaf Wrangel var inte en lard ten till talarens behov. De grundlaggande man, men han var utomordentligt val framstallningarna i amnet fran arhundran­ underrattad. Hans informationssystem var ena kring Kristi fodelse ar larobocker i omsorgsfullt organiserat. Han fick stan­ retorik: den anonyma Ad Herennium, digt brev med politiska, militara, ekono­ Ciceros Om talaren och Quintilianus' miska och kulturella nyheter fran kop­ Talarens utbildning. Quintilianus rekom­ man, diplomater och nyhetsagenter, som menderar en minnesbyggnad med forgard var val placerade i Europa. Han var ocksa och med manga sovrum och andra sorters flitig lasare av tryckta tidningar. rum, som skall vara rikt dekorerade. Wrangel behovde all denna information, Det artificiella minnet, minneskonsten, nar han upptradde pa den europeiska sce­ fick en fornyad aktualitet fran 1200-talet. nen som militar och politiker. Han behov­ Nar minneskonstnaren strukturerade infor­ de ocksa kunskap om modets svangningar, mation om det universella i en liten rums­ nar han skapade sina representationsmiljo­ lig modell, innebar detta inte hara en er i Nordtyskland och Sverige - Skokloster mnemoteknisk metod. Det var ocksa ar hara en av dessa. Men det Stora infor­ uttryck for en askadning, dar tillvaron mationsflodet maste ha varit svart att bestiir av relationer mellan manniskans lil­ strukturera och memorera. Feagan kan la varld, mikrokosmos, och den stora varl­ stallas, om inte den mannen var i desperat den, makrokosmos. Sadana forestallningar behov av minnem~knisk hjalp. SKOKLO STER SLOTT - EN MINNESTEATER

49

Skoklosters slott som det var tiinkt (ur: Erik Dahlberg, Suecia Antiqua et Hodierna). Skoklosters castle as it was thought (from: Erik Dahlberg, SueciaAntiqua et Hodierna).

En speciell sorts minnesteater agde han: kabinettskap i Kunsthistorisches Museum det sista av Augsburg-patriciern Philipp i Wien. Hainhofers fyra stora och beromda konst­ Wrangels konstskap med sina rika sam­ skap. Han fick detta museum i miniatyr lingar var ett fullodigt uttryck for 1647 av hertig August av Braunschweig­ Hainhofers onskan att skapa en minneste­ Li.ineburg. Det var likt Gustaf II Adolfs ater. Wrangel kande sitt konstskap val, konstskap i Uppsala universitet. Daremot ocksa genom Hainhofers bruksanvisning­ ar det inte bevarat i sin helhet, aven om ar. Men det uttryckte Hainhofers varlds­ sjalva mobeln har identifierats med ett bild. Det var inte en minnesteater for en ARNE LOSMAN

50 overinformerad Wrangel. Geneve, Venedig, Rom och Neapel. En Daremot kan det wrangelska Skokloster sammanfattning av Europa? Eller bara en ses som ett gigantiskt konstskap, en tanke­ orienteringshjalp for nattgaster? Paralleller byggnad som uppfyllde byggherrens krav finns. Nar Carl Bildt, diplomaten och kul­ pa minnesstod. Det ar visserligen valkant, turhistorikern, pa 1890-talet gastade att han sallan besokte sitt nybygge. Men vardshuset i Terracina, inrymt i ett gam­ Skokloster skulle kunna anvandas som malt palats, var rummen namngivna pa minnespalats, aven om det hara existerade samma satt. Bildt menade, att det var en i riksmarskens huvud. tradition i ltalien sedan renassansen. Detta satt att tolka Skokloster kan Quintilianus rekommenderade bilder av naturligtvis aven tillampas pa hans andra kejsare och statyer av mytologiska figurer i slott och palats, liksom pa de anlaggningar tradgarden, som symboliserade de fyra ars­ som tillhorde andra valinformerade herrar, tiderna och de fem sinnena. Hans egen t ex Magnus Gabriel De la Gardie. tids krigiska historia sammanfattades i Pa Skokloster var viljan att transponera portrattserier av generaler och overstar, varlden till en fattbar gestalt mycket stark. aven motstandare. De fyra horntornen krontes av armillarsfa­ Varlden utanfor Europa representerades rer, modeller av universum. I ett centralt av malningar av brasilianska papegojor rum, senare kallat Kungssalen, hamtades och liknande, men ocksa av de talrika bildprogrammet fran Ovidius' Metamor­ etnografiska foremalen och av tradgardens foser. Det var inte originellt; vi kanner exotiska vaxter och frukter. Fjarran konti­ igen det fran t ex krigarkollegan Lennart nenter var val foretradda i det wrangelska Torstensons Ulvsunda och dennes palats i biblioteket genom de skont illuminerade Goteborg. Men pa Skokloster finns en kartorna och reseskildringarna, som koncentration till Metamorfosernas forsta Wrangel bestallde fran Amsterdam med bok, den som skildrar varlden, elementens ledning av annonser i hollandska tidning­ och manniskans skapelse. Stucktaket i ar. Hans bibliotek uttryckte encyklopedis­ Kungssalen sammanfattar den varlden ka ambitioner och klassifikationssystemet med symboler for elementen, for dagen var - som alltid i biblioteksvarlden - ett och natten och de fyra kontinenterna. De uttryck for samtida vetenskapssyn och fyra arstiderna moter i ett angransande varldsbild. Uppstallningen av hans hocker rum. var sa strukture.rad, att det kunde ses som I de tva oversta vaningarna lat Wrangel en minnesteknisk hjalpkonstruktion. hanga upp stadsgravyrer over dorrarna till Forsoket att gora en modell av varlden i de manga gastrummen. De gav namn till en furstlig miljo ar sjalvfallet inte origi­ rummen. Vasteuropa representerades av nell. Det ar naturligt att namna hertigpa­ London, Antwerpen, Middelburg, Leiden, latset i Urbino, eftersom den miljon inspi­ Bryssel, Paris, Tours och Nantes; bland rerade Castiglione till Boken om hovman­ staderna i Sveriges tyska provinser och i nen (1528), som blev en instruktionsbok ovriga Tyskland fanns Stettin, Stralsund, aven for den svenska aristokratin under Wismar, Hamburg, Bremen, Koln och 1500- och 1600-talen. I Wrangels samtid Magdeburg. Dessutom fanns Stockholm, finns Magnus Gabriel De la Gardies slott SKOKLOSTER SLOTT - EN MINNESTEATER

och tradgardar, som var fyllda av de fyra SUMMARY 51 arstiderna, de fyra elementen osv. Skokloster - a Memory Theatre. Paralleller fanns ocksa bland Wrangels ovriga anlaggningar, t. ex. det luxuosa The exterior of Skokloster was erected between pommerska lantslottet Wrangelsburg med 1654 and 1668. Parts of its magnificent interior sin djurgard och tradgard, dar 830 trad decorations date from the same period. The owner var planterade i valordnade kvarter. I en av was count Carl Gustaf Wrangel (1613-1676), salarna i stadspalatset i Stralsund fanns - Admiral of the Realm, later Marchal of the Realm, eller i varje fall planerades - ett tak, tillver­ proprietor of large landed estates round the Baltic, kat av manga exotiska traslag. Det visade Governor-General of Swedish Pomerania, Chan­ varldshistorien uppdelad i de fyra monar­ cellor of the University of Greifswald etc. kierna, en da vanlig periodisering. I takets Skokloster houses collections from the late 15th mitt skulle Skokloster avbildas. Skokloster century up to the 1840's. Here the 17th century of i varldshistoriens centrum, den historie­ Skokloster is discussed as a case study as it allows uppfattningen var nog latt for riksmarsken interpretations from many aspects. It was an obvi­ att minnas. ous example of conspicuous consumption and it Wrangel kan alltsa ha utformat sina was a status symbol in a Sweden, that had newly representationsmiljoer som en hjalp att attained the position of a great power. · Skokloster strukturera och minnas ett valdigt infor­ was part of a domestic rivalry between Swedish aris­ mationsflode. Verkligheten blev begriplig tocrats. You could also call ·it a memorial to och hanterlig i en tid av intellektuell oro, Wrangel's own deeds. The concept of a memorial is da den traditionella varldsbilden knakade i made evident by the Wrangel Armoury, showing a fogarna. Han omvandlade den komplexa large number of weapons, chiefly richly decorated Stora varlden till rumsliga modeller. Det hunting pieces. To some extent it is a Kumt- und kan ha fungerat som maktens besvarjelse. Wunderkammer, filled with models and ethnograp­ Om Skokloster var en minnesteater, kan hical items such as a Greenland kayak, armadillos den ha givit honom illusionen att han and the famous eight Lenape Indian artefacts from genomskadade historien och varldens New Sweden, the Swedish colony in Delaware. sammanhang och mening. Wrangel's Skokloster can be regarded as a sort of I dag kan Skokloster vara en minnestea­ memory theatre, or can at least be understood in ter, som sammanfattar inte bara 1600- connection with the art of memory tradition. The talets svenska historia i ett europeiskt sam­ history of ars memorativa is well known to us manhang. Tillsammans med manga andra through Frances A. Yates' The Art of Memory and museer kan Skokloster bidra till forsrael­ her Theatre of the World, and also through Mary sen av bakgrunden till det Europa som nu Carruthers' The Book of Memory. Since the days of ar i konvulsioner. Om det ar sa, kan vi Cicero, Quintilianus and others the architectural kanske sanda en tacksamhetens tanke till mnemonic is described as an artificial memory, de aristokrater som organiserade sina slott which means the placing of facts and images in e.g. och samlingar som en sorts museer, innan a house or a theatre. minneskonsten annu var glomd. Count Wrangel was not a learned man, but he was certainly well informed. An enormous stream of information reached him daily. His news media ARNE LOSMAN

52 were letters, newspapers and books, which he recei­ LITTERATUR ved through a network of news agents, trade com­ missioners and others around Europe. He had a C. Bildt, Anteckningar fran ltalien afen svensk desperate need to subsume all this information into diplomat. Stockholm 1896. some sort of structure. H .- 0. Bostrom, Ein wiederentdeckter Wrangel, however, had a sort of memory theatre, Hainhoferschrank. I: Kunst und Antiquitaten, the last of Philipp Hainhofer's large Kunstschranke. 1993/4. The Kunstschrank was a microcosm and maybe a M. Carruthers, The Book ofMemory . A Study of help in understanding the whole world, the macro­ Memory in Medieval Culture. Cambridge 1990 cosm. But it was produced and directed by (ppb ed 1992). Hainhofer. It did not help Wrangel to memorize or T . DaCosta Kaufman, The Mastery ofNature . to understand his information. Maybe Skokloster - Aspects ofArt, Science and Humanism in the like some others of Wrangel's palaces and man­ Renaissance. Princeton 1993. sions- was constructed as a sort of memory theatre G. Eimer, Carl GustafWrangel som byggherre i in order to give him the feeling of being the master Pommern och Sverige. Stockholm 1961. of reality. K. Johannesson, I polstjarnans tecken. Studier i Wrangel filled Skokloster with symbols of the svensk barock. Lychnos-bibliotek 24. world, the seasons, the four continents, etc. Twenty Stockholm/Uppsala 1968. rooms were named after European towns. The clas­ A. Losman, Carl Gustaf Wrangel och Europa. sification system of his library might have been a Lychnos-bibliotek 33. Stockholm/Uppsala 1980. help in organizing an overwhelming quantity of A. Losman, En viirld i miniatyr. Skrifter fran Kung!. information. On top of the four towers were armil­ Husgeradskammaren 2. Stockholm 1982. lar spheres, models of the universe. A. Los man, Carl Gustaf Wrangels forsvunna konst­ Today Skokloster mirrors Sweden's period as a skap. I: Kulturen. Lund 1985. great power and Europe of the 17th century. Museiim Europa. Nationalmuseet, Kopenhamn Together with numerous other museums, it can be 1993. seen as a memory theatre, where we can study the H. Olsen, Urbino. Kopenhamn 1993. background of today's Europe. We can be grateful M. Revera, En barock historia. I: Tre Kadar. to those aristocrats, who might once have organized Livrustkammaren. Stockholm 1984. their houses and collections in what was at that J .D. Spence, The Nemory Palace ofMatteo Ricci. time still a living memory tradition. 1984. Svensk overs. Matteo Riccis minnespalats. Stockholm 1989. S. Wallin, Kuriosakabinettet i Linkiipings stifts- och landsbibliotek. I: Linkopings biblioteks handling­ ar, Ny serie, bd 5. 1958. H. Wideen, Takmalningar i Torstensonska huset. I: Goteborgs historiska museum, Arstryck. 1975. Arne Losman iir docent i ide- och liirdomshistoria och P.A. Yates, The Art ofMemory . London 1944 sedan 1980 museichefpa Skoklosters slott. (Penguin Books 1978) Adr: Skoklosters slott, S-746 95 Balsta. P.A. Yates, Theatre ofthe World, London 1969.