Svensk Jazzhistoria - En Översikt Norstedts 1985
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Svensk jazzhistoria - en översikt Norstedts 1985. Av Erik Kjellberg Förord till den reviderade nätupplagan 2009 Denna bok är slutsåld sedan många år. Men intresset för jazzhi storia har ökat och litteraturen är numera mycket omfattande. Jazzens historia i Sverige har under de senaste 25 åren doku menterats på skivor och sysselsatt flera forskare, författare och musiker. Förutsättningen då jag skrev boken var min deltidsan ställning vid Svenskt visarkiv (1978-83) i den verksamhet som resulterade i arkivets Jazzavdelning. Jag hade förmånen att ta del av de intervjuer som vi gjorde i Gruppen för svensk jazzhisto ria och de noter, tidskrifter och skivor som vi samlade in till den nya avdelningen vid Svenskt visarkiv. Boken författades på ledi ga stunder. Varje tid ställer nya förväntningar på det som skildras. Det är det med viss tvekan som jag nu gör min text tillgänglig igen. Jag har justerat en del formuleringar och felaktigheter, och (den för åldrade) diskografin har utelämnats liksom även personregistret som ju hänvisar till boksidor. I övrigt är boken intakt. En diskus sion av jazzens öden och äventyr i Sverige fr.o.m. 1980-talet till idag finns alltså inte med. En sådan komplettering skulle kräva en ny bok! Stockholm i september 2009 Erik Kjellberg INLEDNING 1900-talets musik och musikkulturer skulle kunna liknas vid ett brokigt lapptäcke, sammansytt av olikstora bitar i de mest varie rade former, färger och mönster. Vi finner en rad musiksorter och musiktraditioner sida vid sida, men där finns också över-gångar och samspel mellan olika riktningar och tendenser. Det som bru kar kallas konstmusik, populärmusik, folkmusik och jazzmusik, uppvisar var och en sin speciella färgskala och sina skiftningar, även om gränserna mellan dem inte alltid är så skarpa och enty diga som man kanske förleds att tro. I detta musikens lapptäcke lyser jazzens historia med en allde les särskild intensitet. Hit hör även den svenska jazzens historia som en liten del. Men även om den, betraktad i ett "världsomfat tande perspektiv", inte kan sägas uppta ett särskilt stort utrym me, är den fördenskull inte mindre intressant. Speciellt inte om man betraktar den som en del i nyare svensk musikhistoria. Jaz zen berättar något väsentligt om vår tid och om oss själva. Avsikten med denna bok är att förmedla "Svensk jazzhistoria" i en introducerande och översiktlig form. Det har skrivits åtskilligt om svensk jazz genom åren, men det har saknats en fram ställning som tar sikte på "det hela". Vad är då svensk jazzhisto ria, såsom den skildras på de följande sidorna? Självfallet är mu siken något centralt, dvs den jazz som under mer än ett halvt århundrade har spelats i Sverige av svenska musiker och av musiker från andra länder som besökt landet under en längre eller kortare tid - under senare år har en rad inflyttade musiker kommit att tillföra den svenska jazzen och besläktade musikfor mer vitala impulser. Vi dröjer gärna i beundran inför enskilda musikers insatser. Det är ju de som formar det musikaliska inne hållet, som ger av sina känslor och sin fantasi och som därmed stimulerar och inspirerar oss! Men musiken har också sina förut sättningar i många yttre, mer eller mindre jordnära och vardagli ga, förhållanden, vilka ofta ter sig nödvändiga att upp märksamma i en historisk framställning. Hit hör nöjeslivets ut formning, massmediasutveckling, förbindelserna med utlandet, musikernas yrkesvillkor, kulturlivets skiftande ideologiska ström ningar och attityder, olika intressegrupper inom och utom jazzen och en hel del annat. Jazzen har haft sina arga motstån- dare och sina belackare, men också sina hängivna entusiaster. Idag har väl den värsta polemiken kommit av sig — de bästa argu menten för jazzen har levererats av jazzen själv, i kraft av sina musikaliska kvaliteter med rötter i en livskraftig tradition. Den som i denna bok väntar sig finna ett svar på vad som är "svenskt" i svensk jazz blir kanske besviken. Ett svar på den frå gan ter sig på sätt och vis lika problematiskt som att entydigt försöka definiera vad jazz är för något. I stället kommer vi att följa det som har kallats jazz under olika tider och i svenska miljöer: denna musikens inplacering i tid och rum är något unikt och, om man så vill, "svenskt"! I det här sammanhanget fram- står en kronologisk indelning i årtionden som praktisk och pedagogiskt fördelaktig. Varje huvudkapitel inleds med en kort översikt över årtiondet. Därefter följer avsnitt som växelvis tar sikte på musi kerna och musiken, på gästspelen, på jazzmiljöer och debatten kring jazzen, på pedagogiska och organisatoriska frågor osv. Att jazzhistorien med fördel bör ses och förstås ur ett brett och varierat perspektiv är en uppfattning som möjligen inte är sär skilt originell, men den har vuxit sig allt starkare under arbetet med denna bok. Det hade kanske varit önskvärt att mer ingå ende diskutera och analysera både de musikaliska och de icke musikaliska sidorna av jazzen i Sverige, men en sådan ambition hade inneburit en bok av betydligt större format och för en mer specialiserad läsekrets. Det har varit helt nödvändigt att göra ett strängt urval av alla tillgängliga jazzhistoriska data. Jag är i hög grad medveten om att flera kända eller orättvist okända musiker inte har omnämnts eller bara skymtar i förbigående medan mer obemärkta, lokala förmågor dyker upp här och var i texten. Att försöka påminna om jazzen i hela dess geografiska utsträckning och musikaliska bredd — "från Ystad till Haparanda", från pro fessionella till amatörer — har varit en grundtanke. Vissa musiker och orkestrar behandlas mer utförligt även om andra också vore värda en liknande uppmärksamhet. I största möjliga utsträckning har jag försökt att ställa själva musiken i fokus utan att tvinga på läsaren alltför tekniska, musik analytiska beskrivningar. Det förekommer många hänvisningar till gjorda skivinspelningar av vilka åtskilliga (men inte alla) har utgivits på LP (se diskografin). Boken är väsentligen en översikt lig historik som börjar tunnas ut när den når 1970-talet. Utveck lingen under senare år har gått snabbt och nya generatio- ner av begåvade musiker har gjort sin debut under 70- och 80- talen — de senaste ca 10 åren har jag valt att överlåta på en historie skrivning längre fram. Ingen bok föds ur tomma intet. En första utgångspunkt i det här fallet har bestått i mitt eget förhållande till svensk jazz, inlett i början av 50-talet som skivspisare i de lägre tonåren, senare som bl a Nalenbesökare och amatörmusiker, längre fram i mer yrkesmässiga roller som musikforskare och lärare. Den andra utgångspunkten utgörs av det dokumentationsar bete som påbörjades under 70-talet av Gruppen för svensk jazz historia och som via projekt ledde till att en särskild jazzavdel ning inrättades 1981 vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Utan till gång till det material som insamlats dit och utan inspiration jag fått från övriga medverkande i projektet och på avdelningen, lik som från äldre och yngre musiker och musikvänner, hade denna bok blivit något annat och mer ofullgånget. Det är många jag skulle vilja tacka, fler än jag kan räkna upp. Ett särskilt tack till Jan Bruér, Albrekt von Konow, Bengt Nyquist och Bengt Wittström som tagit sig tid att granska manus, rättat felaktigheter och gett förslag till förbättringar. Kollegerna på Svenskt visarkiv, Rolf Dahlgren och Bo Westin, har bistått på olika sätt och Björn Englund har granskat diskografin och biblio grafin. Tack för hjälpen! Sigtuna våren 1985 Erik Kjellberg 1. JAZZEN OCH SVERIGE När kom jazzen till Sverige? Var det 1919, då ordet "jazz" (jass) dyker upp i de stockholmska dagstidningarnas annonser och notiser om dans- och nöjesliv, och då "The Five Royal Impe rials" från London spelade i kabarén Svarta Katten på Blanchs Café i Stockholm? Och när började svenska musiker spela jazz? Var det samma år, 1919, då ett "Svenskt jazzband" ackompanje rade sångaren Ernst Rolf på en skivinspelning i London? Eller var det först vid mitten av 20-talet, då den sedermera legendaris ka Svenska Paramountorkestern kom igång? Frågetecknen är många kring jazzens introduktion i Sverige. Till frågorna när, var och vem i kan man också lägga "Varför kom jazzen till Sverige"? Vilken var bakgrunden och vilka var förutsättningarna? På många håll var man beredd att låta jazzen och andra mer eller mindre besläktade musikformer inta en plats vid sidan av äldre, traditionell dans- och populärmusik. Man kan gott använda verbet "låta" i detta sammanhang, eftersom dessa nya musikin slag redan från början mötte ett uttalat motstånd. Men jazzen fick också sina entusiastiska anhängare. Till jazzens historia hör inte bara själva musiken utan också de attityder och värderingar som omgärdat den. Det kan rentav te sig en smula problematiskt att använda ett ord som "jazz", om man inte samtidigt kommer ihåg att det kan väcka olika föreställningar och associationer hos pu blik och musiker under olika tider. Under 1910-talet hade flera musiker och orkest rar framträtt i USA och Europa och spelat musik av ett slag som inte hade varit särskilt känd tidigare. Årtiondet representerade ett händelserikt och delvis omvälvande musikaliskt skede också på den europe iska konstmusikens område. Modernismen bryter fram med namn som Stravinskij, Bartók, Schönberg, Skrjabin och andra. Men inom populärmusiken är det från USA som de nya impul serna kommer, och de kom att inspirera många tonsättare av vilka Debussy, Stravinskij och Milhaud hörde till de mest kända. Vid den tiden stod t ex ragtime på höjden av sin popularitet. Den hade sitt ursprung bland den svarta befolkningen, främst som pianomusik, men den kom att tas upp och delvis förenklas av en rad framgångsrika kompositörer i New York (Tin Pan Alley). En mängd nya sånger och instrumentala nummer komponerades av några bland de största namnen inom 1900-talets populärmusik, Jerome Kern, Richard Rodgers, George Gershwin, Irving Berlin (som komponerade Alexander's ragtime band), Harold Arlen och många andra.