Borgskalans Fader
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
SVENSK Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 4 • 2003 • Årgång 12 Borgskalans fader Är OS framtid hotad? Våra gamla gympasalar Spelsystem i MFF, AIK m.fl . Varför är våra Olympier så bra? Forskningskonferens om CIF styrelse Per Renström Handikappidrott Ordförande Utsedd av Regeringen Idrott – rehabilitering – folkhälsa - livsstil 08-51 77 67 57 Centrum för idrottsforskning (CIF) och Svenskt utvecklingscen- Ingemar Ericson trum för handikappidrott (SUH) inbjuder till forskningskonferens Riksidrottsförbundet om handikappidrott 28-29 april på Bosön. Ett 15-tal föreläsare 090-786 66 28 kommer att presentera forskningsprojekt som belyser området från olika ämnesområden. Flera internationella ”toppar” kommer Görel Granström att medverka. Deltagarna kommer själva att få pröva på en del Umeå universitet idrotter. 090-786 74 18 Peter Hassmén Ur programmet: Örebro universitet 019-30 12 65 Gudrun Doll-Tepper, Berlin universitet Genus inom handikappidrotten Eva Holmström Lunds universitet Nina Kahrs, Norges idrottshögskola 046-222 30 89 Idrottsintegreringen av funktionsförhindrade i Norge. Eva Jansson Pauli Rintala, Jyväskylä Karolinska institutet Cirkulatorisk kapacitet hos individer med intellektuellt handi- 08-585 815 82 kapp. Jon Karlsson Marco Cardinale/Håkan Andersson England / SUH Göteborg universitet Vibrationsträning för handikappidrottare 031-34 40 94 Mia Pless, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Jan Lindroth Att mäta effekt av fysisk aktivitet / idrott vid funktionshinder Stockholm universitet 08-16 33 82 Ingemar Wedman, SUH och Idrottshögskolan i Stockholm Översikt av handikappidrottsforskningen Ronny Lorentzon Umeå universitet Kenneth Fröjd, SUH 090-785 39 51 Andning och stesshantering hos utvecklingsstörda Eva Nylander Jan Fridén Linköping universitet Kirurgisk rekonstruktion och specialträning av armfunktion hos 013- 22 33 56 tetraplegiker Göran Patriksson Jan Lexell, Orup / Lund Göteborg universitet Kan fysisk aktivitet och idrott förbättra funktionsförmåga och 031- 773 24 81 livsstil? Tomas Peterson Lars Kristen, Halmstad Malmö Högskola Idrott som habilitering och rehabilitering 040-665 83 55 Anders Östnäs, Lund Alf Thorstensson Handikappidottaren ur ett sociologiskt perspektiv. Idrottshögskolan Sthlm 08-402 22 46 Plats: Bosön, Stockholm Tidpunkt: 28-29 april 2004 Kristina Thureé Kostnad: 800 kr + moms (1.000 kr) ingår middag, lunch, kaffe Riksidrottsförbundet och vickning 013-18 36 55 Boende: Ordnas individuellt, rum fi nns reserverade på Bosön 08-605 66 00. Kansli Anmälan: Senast 5 april 2004 till CIF, Artur Forsberg 08- 402 22 55 08- 402 22 54 , Box 5626, 114 86 Stockholm Ann Schmalholz 08- 402 22 54 Anne-Britt Olrog 08- 402 22 91 Mycket välkomna! LEDARE NR 4-2003 27 doktorander Centrum för idrottsforskning (CIF) har i dagarna fördelat forsknings- medel för år 2004. 90 forskare har fått 10 mkr att dela på. Dessutom har 27 doktorander fått heltidsfi nansiering för nästa år till en kostnad Ansvarig utgivare Ingemar Ericson av 6 mkr. Se vidare sid 51-55. Tjugosju doktorander är en imponerande siffra. En hel skolklass. Doktoranderna fi nns runt om i landet, på olika Chefredaktör Artur Forsberg universitet och högskolor. De representerar en rad olika ämnesområden [email protected] och utgör växtkraften inom svensk idrottsforskning. Varje år kommer numera ett 10-15 tal nya doktorsavhandlingar i idrottsrelaterade ämnen. Adress Centrum för Idrottsforskning, Detta ger ny kunskap inom universitetsutbildningen och en värdefull Box 5626, 114 86 Stockholm tel 08-402 22 00, fax 08-21 44 94 källa för idrottsrörelsen. Det gäller bara att kunna ta vara på alla resultat och omsätta dem i praktiken. På olika nivåer behövs därför inom idrot- Hemsida www.ihs.se/cif ten kunnigt folk som kan förmedla och omsätta resultaten på ett begrip- bart sätt. Varje SF borde ha en forskningsansvarig person, vars uppgift Prenumeration borde vara att följa upp vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Även Helår med fyra nummer kostar 100 kr. Insätts på postgiro 957849-3 svensk idrottsledarutbildning bör vila på vetenskaplig grund, men också Betalningsmottagare, CIF samtidigt berikas av den stora praktiska erfarenhet som fi nns. Prenumerationsärenden • Att erbjuda 27 doktorander fullt stöd innebär också ett ansvar för CIF. Anne-Britt Olrog 08- 402 22 91 En ung lovande människa som satsar på en forskarkarriär, måste också ges en möjlighet till fortsättning efter det att doktorshatten är avklarad. Omslagsbild Det får inte bli en återvändsgränd. Nu är det ont om, ja mycket ont Psykologiprofessor Gunnar Borg, foto: Artur Forsberg. om forskartjänster, för denna kategori s.k. postdoc. Många söker sig utomlands, får jobb på expansiva läkemedelsföretag, blir lärare, admi- Produktion Grafi ska Huset i Stockholm AB nistratörer eller hittar en nisch långt bort från idrotten. Tyvärr återfi nns Tryck Grafi ska punkten i Växjö AB också en och annan doktorand körandes taxi i Storstan, vilket får anses vara ett stort resursslöseri med en lång och kostsam utbildning. En av CIFs viktigaste uppgifter blir därför att skapa ekonomiska möjligheter för att kunna lysa ut tjänster för nydisputerade som vill fortsätta sin forskarkarriär. Många av våra idrottsprofessorer uppnår inom några få år pensionsåldern och måste ersättas. INNEHÅLL • CIF kan vara mycket stolt över doktoranderna. Vid Läkarstämman Nr 4-2003 Årgång 12 på Mässan i Älvsjö presenterade många av ”de våra” intressanta studier. Två av dem fi ck mottaga pris för bästa presentation. Stort grattis till Pia 4 Att träna lagom hårt, så det känns bra. Thomeé och Helene Ameln. Pia studerar hur idrottare kan återgå till Gunnar Borg full träning efter knäskada. Ett nytt och viktigt synsätt är därvid tilltron 10 Rum för rörelse. Refl ektioner kring ett till den egna förmågan. Helene studerar hur vissa proteiner och gener i framtida forkningsprojekt... Åsa Liljekvist muskeln påverkas av träning. Det är tuffa försök för försökspersonerna, 16 Fotbollens socialt överskridande spelsys- då det tas fem biopsier i låret i samband med träningspasset. tem. Bill Sund • En som verkligen fortsatt sin karriär efter disputation är profes- 22 Satellitnavigering (GPS) under fysiologiska sor Gunnar Borg. Mest känd för Borg-skalan. En av de mest citerade fälttester. Peter Larsson m fl publikationerna inom internationell idrottsforskning. Gunnar fi ck ”Lilla 26 Vem behandlar akuta skador i fotbollslaget och hur? Johnny Wiksten m fl Nobelpriset” för idrottsforskare förra året. Forskarbanan började på 50- talet. Han var då psykologstuderande och under en biltur började han 29 Är de olympiska spelens framtid hotad? Björn Sandahl fundera över hur man uppfattade fart. Om man ökade från 50 km/tim 36 Varför är de så bra? Om betydelsen av en till 80, var det inte samma upplevelse som om man minskade från 80 till drivande tanke och... Leif Jansson m fl 50. Kan tyckas banalt men Gunnar funderade vidare och utvecklade ett 42 Främjande av fysisk aktivitet i Sverige nytt tänkande inom psykofysiologin. Hans skalor har betytt mycket för kräver förändringar... Johan Faskunger att värdera arbete, känna fart och kraft i träningen, men även inom sjuk- 48 Utvärderingsseminarium för doktorander. vården där patienters smärta skall skattas. Den idrottsliga vaggan stod i Artur Forsberg det idrottstokiga Tureberg. Han har hela livet fortsatt att hålla kontakt 50 Bokrecension. Jon Karlsson med idrotten och därmed har hans långa forskargär- 51 Forskningsanslag 2004. ning kommit oss till del. Trots sin ålder har Gunnar 55 Stöd till doktorander under 2004. beviljats stöd för två nya forskningsprojekt för nästa år. Tack Gunnar för en lång livsgärning. Möt Gunnar på sid 4-9. Stimulerande läsning. Tack kära läsare för år 2003. Hoppas Du vill vara med oss även nästa år. Fyra nya spännande nummer väntar. Fortfarande ofattbara låga 100 kr. Med hopp om en vit jul! Artur Forsberg Chefredaktör 3 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3 Att träna lagom hårt, så det känns bra Nyttan av att motionera för en god hälsa är nu klart visad. Goda rättesnören fi nns hur ofta, hur länge och hur hårt man bör träna. Detta gäller såväl motionären som tävlingsidrottaren. Har man hittat en bra motionsform, som man trivs med, så är intensiteten ofta den knepigaste frågan. Måste man slaviskt följa ett tid- längdschema? Är pulsfrekvensen det enda rättesnöret för kondi- tionen eller kan man också lita till sin känsla av ansträngning? Att det senare inte bara är möjligt utan medicinen och ergonomin. Bara i USA också ett utmärkt sätt att reglera inten- beräknar man att c:a 1 miljon personer siteten är nu väl belagt. Som hjälp fi nns utsätts för den årligen. välprövad skattningsmetodik, såsom En fråga som jag ofta får i sam- ”RPE (Borg)-skalan”. Hur den kom till band med föreläsningar är hur jag tack vare ett gammalt idrottsintresse, kom att ägna mig åt dessa frågor och forskning inom psykologi och percep- hur skalan kom till. Det fi nns inget tion samt samarbete med fysiologer kort svar. Det är många faktorer som handlar denna artikel om. Avsikten ligger bakom detta, bl.a. intresset för GUNNAR BORG är att ge en bild av bakgrunden, en idrott, för teoretiska metodfrågor inom STOCKHOLMS idrottshistoria färgad av personliga perception och psykofysik samt för UNIVERSITET upplevelser, de första universitetsstu- praktiska tillämpningar. dierna samt forskningen i Umeå i slutet av 50-talet och en tid därefter. Begreppet upplevd ansträngning och ”RPE” Upplevd ansträngning, RPE och Borg-skala har blivit vanliga begrepp inom idrotten. RPE står för upplevd ansträngning (ratings (R) of perceived