SVENSK
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 4 • 2003 • Årgång 12
Borgskalans fader
Är OS framtid hotad? Våra gamla gympasalar Spelsystem i MFF, AIK m.fl . Varför är våra Olympier så bra? Forskningskonferens om CIF styrelse Per Renström Handikappidrott Ordförande Utsedd av Regeringen Idrott – rehabilitering – folkhälsa - livsstil 08-51 77 67 57
Centrum för idrottsforskning (CIF) och Svenskt utvecklingscen- Ingemar Ericson trum för handikappidrott (SUH) inbjuder till forskningskonferens Riksidrottsförbundet om handikappidrott 28-29 april på Bosön. Ett 15-tal föreläsare 090-786 66 28 kommer att presentera forskningsprojekt som belyser området från olika ämnesområden. Flera internationella ”toppar” kommer Görel Granström att medverka. Deltagarna kommer själva att få pröva på en del Umeå universitet idrotter. 090-786 74 18 Peter Hassmén Ur programmet: Örebro universitet 019-30 12 65 Gudrun Doll-Tepper, Berlin universitet Genus inom handikappidrotten Eva Holmström Lunds universitet Nina Kahrs, Norges idrottshögskola 046-222 30 89 Idrottsintegreringen av funktionsförhindrade i Norge. Eva Jansson Pauli Rintala, Jyväskylä Karolinska institutet Cirkulatorisk kapacitet hos individer med intellektuellt handi- 08-585 815 82 kapp. Jon Karlsson Marco Cardinale/Håkan Andersson England / SUH Göteborg universitet Vibrationsträning för handikappidrottare 031-34 40 94
Mia Pless, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Jan Lindroth Att mäta effekt av fysisk aktivitet / idrott vid funktionshinder Stockholm universitet 08-16 33 82 Ingemar Wedman, SUH och Idrottshögskolan i Stockholm Översikt av handikappidrottsforskningen Ronny Lorentzon Umeå universitet Kenneth Fröjd, SUH 090-785 39 51 Andning och stesshantering hos utvecklingsstörda Eva Nylander Jan Fridén Linköping universitet Kirurgisk rekonstruktion och specialträning av armfunktion hos 013- 22 33 56 tetraplegiker Göran Patriksson Jan Lexell, Orup / Lund Göteborg universitet Kan fysisk aktivitet och idrott förbättra funktionsförmåga och 031- 773 24 81 livsstil? Tomas Peterson Lars Kristen, Halmstad Malmö Högskola Idrott som habilitering och rehabilitering 040-665 83 55
Anders Östnäs, Lund Alf Thorstensson Handikappidottaren ur ett sociologiskt perspektiv. Idrottshögskolan Sthlm 08-402 22 46 Plats: Bosön, Stockholm Tidpunkt: 28-29 april 2004 Kristina Thureé Kostnad: 800 kr + moms (1.000 kr) ingår middag, lunch, kaffe Riksidrottsförbundet och vickning 013-18 36 55 Boende: Ordnas individuellt, rum fi nns reserverade på Bosön 08-605 66 00. Kansli Anmälan: Senast 5 april 2004 till CIF, Artur Forsberg 08- 402 22 55 08- 402 22 54 , Box 5626, 114 86 Stockholm Ann Schmalholz 08- 402 22 54 Anne-Britt Olrog 08- 402 22 91 Mycket välkomna! LEDARE NR 4-2003 27 doktorander Centrum för idrottsforskning (CIF) har i dagarna fördelat forsknings- medel för år 2004. 90 forskare har fått 10 mkr att dela på. Dessutom har 27 doktorander fått heltidsfi nansiering för nästa år till en kostnad Ansvarig utgivare Ingemar Ericson av 6 mkr. Se vidare sid 51-55. Tjugosju doktorander är en imponerande siffra. En hel skolklass. Doktoranderna fi nns runt om i landet, på olika Chefredaktör Artur Forsberg universitet och högskolor. De representerar en rad olika ämnesområden [email protected] och utgör växtkraften inom svensk idrottsforskning. Varje år kommer numera ett 10-15 tal nya doktorsavhandlingar i idrottsrelaterade ämnen. Adress Centrum för Idrottsforskning, Detta ger ny kunskap inom universitetsutbildningen och en värdefull Box 5626, 114 86 Stockholm tel 08-402 22 00, fax 08-21 44 94 källa för idrottsrörelsen. Det gäller bara att kunna ta vara på alla resultat och omsätta dem i praktiken. På olika nivåer behövs därför inom idrot- Hemsida www.ihs.se/cif ten kunnigt folk som kan förmedla och omsätta resultaten på ett begrip- bart sätt. Varje SF borde ha en forskningsansvarig person, vars uppgift Prenumeration borde vara att följa upp vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Även Helår med fyra nummer kostar 100 kr. Insätts på postgiro 957849-3 svensk idrottsledarutbildning bör vila på vetenskaplig grund, men också Betalningsmottagare, CIF samtidigt berikas av den stora praktiska erfarenhet som fi nns. Prenumerationsärenden • Att erbjuda 27 doktorander fullt stöd innebär också ett ansvar för CIF. Anne-Britt Olrog 08- 402 22 91 En ung lovande människa som satsar på en forskarkarriär, måste också ges en möjlighet till fortsättning efter det att doktorshatten är avklarad. Omslagsbild Det får inte bli en återvändsgränd. Nu är det ont om, ja mycket ont Psykologiprofessor Gunnar Borg, foto: Artur Forsberg. om forskartjänster, för denna kategori s.k. postdoc. Många söker sig utomlands, får jobb på expansiva läkemedelsföretag, blir lärare, admi- Produktion Grafi ska Huset i Stockholm AB nistratörer eller hittar en nisch långt bort från idrotten. Tyvärr återfi nns Tryck Grafi ska punkten i Växjö AB också en och annan doktorand körandes taxi i Storstan, vilket får anses vara ett stort resursslöseri med en lång och kostsam utbildning. En av CIFs viktigaste uppgifter blir därför att skapa ekonomiska möjligheter för att kunna lysa ut tjänster för nydisputerade som vill fortsätta sin forskarkarriär. Många av våra idrottsprofessorer uppnår inom några få år pensionsåldern och måste ersättas. INNEHÅLL • CIF kan vara mycket stolt över doktoranderna. Vid Läkarstämman Nr 4-2003 Årgång 12 på Mässan i Älvsjö presenterade många av ”de våra” intressanta studier. Två av dem fi ck mottaga pris för bästa presentation. Stort grattis till Pia 4 Att träna lagom hårt, så det känns bra. Thomeé och Helene Ameln. Pia studerar hur idrottare kan återgå till Gunnar Borg full träning efter knäskada. Ett nytt och viktigt synsätt är därvid tilltron 10 Rum för rörelse. Refl ektioner kring ett till den egna förmågan. Helene studerar hur vissa proteiner och gener i framtida forkningsprojekt... Åsa Liljekvist muskeln påverkas av träning. Det är tuffa försök för försökspersonerna, 16 Fotbollens socialt överskridande spelsys- då det tas fem biopsier i låret i samband med träningspasset. tem. Bill Sund • En som verkligen fortsatt sin karriär efter disputation är profes- 22 Satellitnavigering (GPS) under fysiologiska sor Gunnar Borg. Mest känd för Borg-skalan. En av de mest citerade fälttester. Peter Larsson m fl publikationerna inom internationell idrottsforskning. Gunnar fi ck ”Lilla 26 Vem behandlar akuta skador i fotbollslaget och hur? Johnny Wiksten m fl Nobelpriset” för idrottsforskare förra året. Forskarbanan började på 50- talet. Han var då psykologstuderande och under en biltur började han 29 Är de olympiska spelens framtid hotad? Björn Sandahl fundera över hur man uppfattade fart. Om man ökade från 50 km/tim 36 Varför är de så bra? Om betydelsen av en till 80, var det inte samma upplevelse som om man minskade från 80 till drivande tanke och... Leif Jansson m fl 50. Kan tyckas banalt men Gunnar funderade vidare och utvecklade ett 42 Främjande av fysisk aktivitet i Sverige nytt tänkande inom psykofysiologin. Hans skalor har betytt mycket för kräver förändringar... Johan Faskunger att värdera arbete, känna fart och kraft i träningen, men även inom sjuk- 48 Utvärderingsseminarium för doktorander. vården där patienters smärta skall skattas. Den idrottsliga vaggan stod i Artur Forsberg det idrottstokiga Tureberg. Han har hela livet fortsatt att hålla kontakt 50 Bokrecension. Jon Karlsson med idrotten och därmed har hans långa forskargär- 51 Forskningsanslag 2004. ning kommit oss till del. Trots sin ålder har Gunnar 55 Stöd till doktorander under 2004. beviljats stöd för två nya forskningsprojekt för nästa år. Tack Gunnar för en lång livsgärning. Möt Gunnar på sid 4-9. Stimulerande läsning.
Tack kära läsare för år 2003. Hoppas Du vill vara med oss även nästa år. Fyra nya spännande nummer väntar. Fortfarande ofattbara låga 100 kr. Med hopp om en vit jul! Artur Forsberg Chefredaktör 3 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Att träna lagom hårt, så det känns bra Nyttan av att motionera för en god hälsa är nu klart visad. Goda rättesnören fi nns hur ofta, hur länge och hur hårt man bör träna. Detta gäller såväl motionären som tävlingsidrottaren. Har man hittat en bra motionsform, som man trivs med, så är intensiteten ofta den knepigaste frågan. Måste man slaviskt följa ett tid- längdschema? Är pulsfrekvensen det enda rättesnöret för kondi- tionen eller kan man också lita till sin känsla av ansträngning?
Att det senare inte bara är möjligt utan medicinen och ergonomin. Bara i USA också ett utmärkt sätt att reglera inten- beräknar man att c:a 1 miljon personer siteten är nu väl belagt. Som hjälp fi nns utsätts för den årligen. välprövad skattningsmetodik, såsom En fråga som jag ofta får i sam- ”RPE (Borg)-skalan”. Hur den kom till band med föreläsningar är hur jag tack vare ett gammalt idrottsintresse, kom att ägna mig åt dessa frågor och forskning inom psykologi och percep- hur skalan kom till. Det fi nns inget tion samt samarbete med fysiologer kort svar. Det är många faktorer som handlar denna artikel om. Avsikten ligger bakom detta, bl.a. intresset för
GUNNAR BORG är att ge en bild av bakgrunden, en idrott, för teoretiska metodfrågor inom STOCKHOLMS idrottshistoria färgad av personliga perception och psykofysik samt för UNIVERSITET upplevelser, de första universitetsstu- praktiska tillämpningar. dierna samt forskningen i Umeå i slutet av 50-talet och en tid därefter.
Begreppet upplevd ansträngning och ”RPE” Upplevd ansträngning, RPE och Borg-skala har blivit vanliga begrepp inom idrotten. RPE står för upplevd ansträngning (ratings (R) of perceived (P) exertion (E)), vanligen bedömd enligt en skala från 6 till 20, den s.k. RPE-skalan också kallad ”Borg- skalan” (ej mitt påfund). Skalan används som hjälp för bestämning av den individuella graden av ansträng- ning under olika typer av fysiskt arbete, såsom under en ergometertest- ning. Den används också i träning och styrning av intensiteten, såväl för medelsvensson som för idrottare. I samband med rehabilitering av hjärt- och lungpatienter kommer den också ofta till användning samt vidare för att identifi era och åtgärda problem i dagligt arbete. Den har fått en stor internationell spridning och ett vitt till- lämpningsområde inom både idrotten, Borg- RPE-skalan 4 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Min professur i perception och psyko- samt bedömningar av prestationer inom Min idrottsliga bakgrund fysik idrott i förhållande till en idealpresta- Jag växte upp på 30-talet i Tureberg, Benämningen på min professur var tion. en förort en och en halv mil norr om ”Perception och psykofysik”. Det var När man berättar detta för vänner Stockholm, nu mest känd genom Kajsa en nyinrättad tjänst vid Stockholms och bekanta börjar många skratta och Bergqvist. Min far hade sysslat lite med universitet till vilken jag kallades. Den utbrista: ”Det är svårt det!” Sedan får brottning och var en god gevärsskytt. väckte särskilt intresse eftersom den man fem minuters förläsning om hur Som ingenjör ritade han och hjälpte till var den första av sitt slag i världen. Att omöjligt det är att mäta intensiteten i att bygga Turebergs första idrottsplats, den inrättades just i Stockholm hade en upplevelse, därför att den varierar så på den tiden belägen i centrum. Som dock en god förklaring i det förhållan- mycket mellan individer och är bero- yngst av tre bröder blev det mycket lek det att psykofysiken – detta speciella ende av i vilken sinnesstämning man är, och idrott. Vår stora trädgårdstomt forskningsområde inom psykologin och i vilken omgivning man befi nner sig i vid Sollentunavägen gjorde vi till en psykofysiologin – här hade en interna- o.s.v. En upplevelse är ju både väldigt mindre idrottsplats, där man kunde tionellt framträdande forskare i Gösta privat och osäker. Visst är detta sant, springa 40 meter, hoppa längd, höjd Ekman. Han introducerade och utveck- men om vi därför skulle ge upp tanken och stavhopp, kasta diskus och spjut lade den speciella skattningsmetodik, på att söka bestämma intensiteten, då bland fruktträden, som förstås fi ck sig som utarbetats av S.S. Stevens, pro- förlorar vi en mycket viktig möjlighet många skador. Men våra föräldrar var fessor vid Harvard University i USA. att förstå och hjälpa människor. Våra generösa och lät oss hållas. Så hade Metodiken innebar att man kunde göra sinnen är ju goda instrument, som vi också nära till grustaget i Brunke- nya mätningar av intensiteten i upp- hjälper oss att registrera hur världen bergsåsen, där den nuvarande idrotts- levelser och också beskriva dem med utanför oss ser ut, men också vår inre platsen ligger och som min äldste bror matematiska funktioner, som kunde värld i hälsa och sjukdom. Sven-Olof, ”Svenne”, långt senare hade jämföras med fysiologiska förlopp. glädjen av att var med och rita och Ekman samlade en stor grupp forskare Var har idrottsforskaren sin själ? planera. omkring sig, som blev internationellt Bakom varje idrottsforskare måste Som yngst i brödraskaran fi ck man mycket känd och kallades för ”The det fi nnas ett äkta och starkt intresse kämpa hårt för att hänga med de 4 och Stockholm School”. för forskning och dess grundläggande 2 år äldre bröderna (Sven-Olof och När jag tillträdde professuren i metoder och fakta. Det är ett nödvän- Stig) och den 6 år äldre grannpojken mitten av 80-talet undrade folk vad digt villkor. Men det är långt ifrån ett Willie Larsson, också kallad ”Vippan”. ämnet egentligen innebar. Ordet psyko- tillräckligt villkor för att forskningen När Svenne och Vippan drog på i fysik är ju inte så känt, även om det är ska vara av betydelse för idrotten. skidspåret var det tufft och så små- ett gammalt viktigt begrepp. Några frå- Det krävs också att man har ett brin- ningom ensamt i skogens kvällsmör- gade om det hade med metafysik och nande eller åtminstone starkt intresse ker. Vippan uppfann ”Åsvarvet”, en kropp – själ problem att göra. Det har för idrotten. Och helst också själv ha terränglöpning, som gick runt nuva- det nu direkt inte. Det är ett delområde mångårig erfarenhet av att delta i någon rande idrottsplatsen nere vid Edsviken. inom perception och sinnesfysiologi. form. Att ha varit med och tränat bland Sträckan på ca 2 km började nere vid En gång fi ck jag den frågan av en känd kamraterna, pulsat i snön, svettats och sjön, gick sedan rakt uppför den branta kulturvetare. Jag svarade då ungefär så stönat, haft linimentsmörjan brännande backen upp mot kyrkan, fortsatte efter här: ”Perception innebär ju varsebliv- på huden och doftande i kläderna. Varit åskanten norrut mot högsta toppen ning och….”. Mer hann jag inte säga med och tävlat och kämpat för en bra och sedan brant utför tillbaka till förrän hon vände på klacken, uppen- placering för sig själv eller för kamra- sjön. När man sprang första gången i bart förolämpad av att jag började terna, både i framgång och i motgång. 12-årsåldern tog man slut efter första defi niera termen perception. Det var Det är också viktigt att man haft ett uppförsbacken. Så småningom lärde dumt av henne, därför att det är viktigt intresse för de svåra teknikfrågorna, man sig att reglera intensiteten bättre att förstå begreppet psykofysik som ett som fi nns inom alla idrotter och som och spara krafterna också till den sista delområde inom det stora perceptions- har utvecklats till något av en vetenskap uppförsbacken. Utför kunde man sedan området, som täcker vår kunskap om i sig. gina bland stenar och rötter. ”Vippan” de enklaste förnimmelser av ljus, ljud Intresse, kunskap och erfarenhet brukade själv springa barfota. Han och och känsla till komplicerade musik- av såväl forskning som idrott är två Svenne samlade så många ungdomar och konstupplevelser. nödvändiga komponenter. Avvägningen som möjligt och alla skulle vi springa Psykofysiken begränsar sig till att mellan dessa huvuddelar kan vara svår och tävla på tid. Ganska ofta hände söka mäta intensiteten i en upplevelse, att göra. En del forskare koncentrerar det då att man kräktes när man kom t.ex. ansträngning, och göra bestäm- sig för mycket på att hitta tillämpning i mål och det tyckte ”Vippan” var ett ningar i vilka hänseenden upplevelser för sin egen metodik, även om den är bra kriterium på att man hade tagit ut skiljer sig från varandra, t.ex. and- av ringa intresse för idrotten. Andra sig ordentligt. Själv gjorde han det då fåddhet från andnöd, allmän trötthet med huvudsakligen idrottsintresse vill och då. En gång efter en tävling stod i benen från värk p.g.a. sjukdom och studera problem som knappt är forsk- hans mamma och tittade på och blev surhet ifrån beskhet. Utarbetandet av ningsbara. En ung entusiastisk student ordentligt förskräckt. ”Vippan” tyckte metodik för intensitetsbestämningar kom en gång till mig och ville göra nämligen om att snabbt kasta i sig en av förnimmelser, som hänför sig till några - som han tänkte sig ganska enkla ordentlig måltid innan han sprang, våra vanliga sinnen, är därför en av de - experiment över betydelsen av motion gärna kalops med rödbetor. När han mest centrala frågorna inom psykofy- och hur den förbättrar inlärning och kom i mål spydde han. När hans siken. Hit hör då också förnimmelser studieresultat. Visst var frågan viktig mamma såg det rödfärgade innehållet i form av kroppsliga symtom, men men ett så gigantiskt problem går inte blev hon förskräckt och skrek: ”Han även estetiska upplevelser inom konst att studera ens i en doktorsavhandling. kräks blod”! Varvid en av kamraterna 5 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
lakoniskt svarade: ”Ja, blod i skivor!” Jag hade också en morbror, Gustaf Sköldberg, som tyckte om att prome- nera. Han kunde gå långa sträckor men han hade aldrig idrottat förrän han blev över 50 år. När han en gång var ute och promenerade i Lill-Jan- skogen ordnades där en tävling och han blev tillfrågad om han inte ville vara med. Det gjorde han och morbror Gustaf gick så bra att dom övertalade honom att komma med i klubben. Han blev då riktigt duktig och när han var 58 år ställde han upp på 6-dagars tävlingen från Motala till Stockholm. Vann gjorde svenske mästaren ”Mix” Michaelsson 26 år gammal, men tvåa kom morbror Gustaf. Att Mix vunnit var det inte många som såg i tidningen, som fylldes av en helsida med morbror Gustafs bravad. - Så han lärde oss också att tävlingsgå och ”rulla med höfterna”. Han fortsatte med sina lång- promenader hela livet tills han avled 100 år gammal. Det var naturligt i tonåren att vara med och tävla i friidrott och skidåk- ning. Vi klarade oss bra och särskilt Sven-Olof var en duktig skidåkare. Själv var jag inte särskilt framgångsrik, men hade turen att ha fl era duktiga kamrater. Snart började vi vinna ter- ränglöpningar och stafetter i ung- domsklassen. Med Rolf Andersson (sedermera svensk juniormästare på 1500 m) och Curt Söderberg (mångfal- dig svensk mästare och världsrekord- hållare på hinderlöpning) behövde man inte vara särskilt bra för att Tureberg skulle ta hem lagtävlingar med 3 eller 4 man i laget. (Se fotografi et). Den organiserade konditionsträ- ningen var det lite si och så med. Vip- pans huvudsakliga motto var att börja lite lätt men ganska snart köra för fullt så länge man orkade. Några började dock också följa med Jösse Holmers träning. Det gällde Curre, men även Stig och våra nya klubbmedlemmar Lasse Ylander, sedermera svensk mästare på 400 m häck och kapten Ett av Turebergs många fi na ungdomslag i terränglöpning. Från vänster Gunnar Borg, Roffe för landslaget, och Karl-Erik ”Charla” Andersson, ”Kalven” Eriksson och Curre Söderberg. Den senare hade världsrekordet på 3000 Johansson, en duktig sprinter från meter hinder i början på 50-talet och deltog i OS Helsingfors 1952. Foto A. Hällström. Karlstad. Jösse hade bl.a. en intres- sant träningsmetod som han kallade ”fartlek”. Den bestod huvudsakligen i att prata om detta och han sa att det detta hade två ungdomsgäng: bröderna att man skulle springa på ett skojfriskt betytt mycket för honom, när han blev Eriksson och deras kamrater samt brö- sätt några stycken i ett varierat tempo. amerikansk mästare på medeldistans. derna Borg och deras kamrater samt Metoden kombinerade på ett specifi kt Han hade lärt sig att följa sin egen fart- Willie Larsson. I den första brödraska- sätt det vi nu kallar distans-, intervall- känsla samt känslan av ansträngning ran fanns fyra duktiga medeldistans- och tempoträning. Efter en föreläs- och trötthet. löpare, särskilt Sven-Erik. Karl-Evert, ning i USA för 30 år sen fi ck jag en Det var på 40-talet som den fria ”Kalven”, Eriksson (sedermera Heed) fråga från en äldre gentleman om jag idrotten i Tureberg kom att växa var med och tävlade i ungdomsåren kände till ”Jösse Holmer och ”faort- explosionsartat och klubben blev en av men blev sedan en mycket driftig leck”. Jovisst gjorde jag det. Vi kom de bästa i Sverige. En del av äran till ledare. Han fungerade som ledare 6 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
game”. – Min bror Stig applicerade detta på starten på 100 m. Han blev en av de startsnabbaste i Sverige, därför att han praktiserade att inte lyssna på skottet (inte identifi era, bara upp- märksamma (”detektera”), vilket ger kortare reaktionstid) och koncentrera sig på att skjuta fart från startblocken. Risken för tjuvstart ökade då förstås och kunde utlösas av att någon i när- heten hostade till eller en bänk smällde till. Varje år ordnade vi tävlingar på idrottsplatsen i Tureberg. En gång pas- sade vi på att sätta in 60 m i stället för 100 och Stig lyckades då tack vare sin snabba start slå svenske juniormästa- ren, Pelle Malmberg.
Som forskare i Umeå Jag lämnade Tureberg 1954 och hamnade i Umeå, tack vare ett för- månligt förordnande som lärare vid folkskoleseminariet med möjlighet att forska på halvtid. Det var särskilda medel som utgjorde ett embryo till en blivande högskola. Efter två år kunde jag avsluta mina licentiatstudier och började fundera på att doktorera. Jag Gunnar Borg har fortfarande ett brinnande idrottsintresse, ”Se farfar spelar tennis... Se så´n stil han undervisade också vid skolkökssemi- har”. Foto: Yvonne Borg nariet. Där undervisade ibland också överläkaren i klinisk fysiologi vid redan i tonåren och sedan till och från Idrottspsykologiska experiment från lasarettet, Hans Dahlström. Vi kom att till idag (77 år). Kalven var – och är tonåren under en kafferast prata om ergome- - entusiastisk och spred ”kämpaglöd”. Att försöka uppskatta graden av tertestningarna enligt den Sjöstrand- I min brödrakrets var Sven-Olof bäst. ansträngning och modifi era intensiteten ska modellen med stegvis ökning av Han var nära att kvalifi cera sig till på bästa sätt blev jag tidigt intresserad belastningen i 6 min steg. Det fanns Olympiaden 1948 på 5000 m, men av. Att kunna hushålla på bästa sätt en grupp äldre skogsarbetare som blev omsprungen på upploppet några med krafterna under Åsvarvet, skidlöp- klagade över kraftigt nedsatt arbets- meter före mållinjen och kom fyra. ning eller ett 400 m lopp. Att kräkas förmåga. Testningen visade dock att Tiden var på den tiden dock inte så efter ett lopp var ju inte ett bra mått på den fortfarande var god, uppenbarligen dålig, 14,28. Mitt bästa minne som ansträngning. Hemma på tomten bru- inte så kraftigt nedsatt som de själva aktiv är att vi alla bröder fi ck vara med kade vi också kasta varpa. Vi använde trodde. Flera läkare menade att detta och vinna ”Dagbladsstafetten”, 1949, oss av stenar från grustaget. Ibland visade att de försökte simulera för att där också Sven-Olof på sista 1200 gick dom sönder. När man saknade en få förtidspension. Kanske hade de en m sträckan in till Stadion lyckades bra sten var man tvungen att knacka kamrat i Vilhelmina eller Dorotea, springa ifrån svenske mästaren på 800 till en sprucken, som kanske bara blev som fått sin pension och sedan ändå m, Hans Liljekvist (Göta). Samma vår hälften så tung. Det förvånade mig då fortsatt att jobba i skogen och på sitt vann Tureberg även 10-mila oriente- att man trots allt ganska väl kunde lilla hemman. Hans Dahlström tyckte ringen. ställa om sig och kasta nästan lika dock inte att dom sökte luras utan de Eftersom jag själv inte var särskilt bra med den nya stenen trots att det fl esta verkade välmotiverade. Jag hade framgångsrik på tävlingsarenan blev krävde en helt annan kraftinsats. Det då gjort en liten undersökning över jag ”trunkbärare”. Broder Stig var blev också mitt 3-betygsarbete i psy- upplevd hastighet vid bilkörning med både aktiv och ledare, bl.a. i den första kologi för professor David Katz, som min lilla VW. När jag körde i 100 km/ svenska friidrottstruppen till Jugosla- var experimentalist och fenomenolog tim och sedan efter en skylt minskade vien efter kriget (1949). Sedan var jag (naiva upplevelser) och även intres- ner till 50, så upplevde jag hastighets- ledare för friidrotten i tre år och överle- serad av idrott. Resultaten antydde att minskningen som mycket större än den dare för några internationella tävlingar om man hade en god ”motorisk inställ- verkligen var. Jag kollade detta genom i Tureberg och biträdande överledare ning”, d.v.s. kunde känna av med sitt att anpassa mig till en viss hastighet för de förolympiska tävlingarna på muskelsinne och inte tänka för mycket, t.ex. 100 och sedan lägga ur växeln och Stockholms stadion 1952. Som ledare så blev prestationen bättre än om man låta bilen sakta ner tills jag upplevde för idrottstävlingar efterträddes jag av hade en mer ”sensorisk inställning”, att det gick hälften så fort. Hastighets- Sixten Borg(ej släkt, men även han med d.v.s. om man fi xerade målet och mätaren pekade då på något omkring i Dagbladslaget), som kom att fung- koncentrerade sig på det och hur man 70. Jag prövade detta på en grupp för- era i många år och blev en legendarisk skulle kasta. Det påminner till en del sökspersoner och fann att upplevelsen överledare för ”Stadiongalorna”. om vad man nu brukar kalla ”the inner av hastighet växer ungefär med kvadra- 7 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
ten på den fysikaliska hastigheten. litet utan att veta riktigt vad det är När Hans Dahlström och jag pra- man talar om. Vardagsrummet hemma tade om arbetsförmåga och hur man är stort i förhållande till badrummet, upplever nedsättningen av den utnytt- men mycket litet i förhållande till Blå jade jag den här kunskapen. Vad är det Hallen i Stadshuset. Nutidens fysi- som gör att man upplever att arbetsför- kaliska mätskalor ger bara relationer mågan har gått ner si och så mycket. mellan intensiteter, men ingen naturlig, Man kan ju inte direkt jämföra sin ”absolut” intensitetsnivå. Vad en fot är arbetsförmåga vid 55 år med den man kan man ju direkt förstå (fast ej exakt), hade vid 25. Men vad man kanske kan men hur lång en meter är måste man göra är att söka bedöma hur ansträng- lära sig. Jämför dygn med timme och ningen varierar med förändringen i hästkraft med watt. den fysikaliska belastningen och med Efter mycket funderande och t.ex. pulsfrekvensen. Följer den samma experimenterande kom jag så små- funktion som hastighet vid bilkörning ningom fram till att söka kombinera kan man kanske förstå hur folk lätt vanliga språkliga förankringsuttryck kan göra ”felbedömningar”. Men de med siffror på ett sådant sätt att hela är kanske inte alls felaktiga bara för det naturliga variationsområdet från att de avviker från det ”objektiva”. en minimal till en maximal intensitet De är upplevelsemässigt äkta och visar kunde bestämmas. Det gällde sedan vad man verkligen känner. Om det att placera uttrycken på sifferskalan, är mycket jobbigare nu att gå uppför så att man fi ck en tillväxtfunktion vid trapporna än det brukade vara, ja då tungt arbete som var stabil, följde en har väl arbetsförmågan gått ner. Och enkel kurva och var ”rättvisande”. ju jobbigare det känns ju mer måste Jag bestämde mig snart för att låta förmågan ha gått ner. Det är ju ett den följa belastningen på cykelergo- rimligt resonemang. Upplever man att meter av typ ”steady state arbete” man att ansträngningen är dubbelt så under 5-6 minuter. För en serie sådana stark som tidigare då har väl arbets- ökande belastningar, vet vi att syre- förmågan gått ner till hälften. Men om upptagningen och pulsfrekvensen CR-10-skalan ansträngningen följer samma positivt växer ungefär linjärt mot belastningen. accelererande funktion som hastig- Jag prövade därför olika skalor och hetsupplevelsen, då räcker det kanske placerade om uttrycken tills jag fi ck en som pulsfrekvensen. Tillsammans gav med att arbetsförmågan gått ner med någorlunda linjär tillväxt av skattning- dessa båda mått den bästa prediktio- en tredjedel för att man ska känna sig arna. Så kom RPE skalan till (se Borg, nen. dubbelt så ansträngd. Hans Dahlström 1970, 1998). Korrelationen med puls- För en toppidrottare kan inga enkla och jag funderade mycket över detta frekvensen var mycket hög (över 0.80). generella råd ges, annat än att det och vi började göra experiment. Vi Det betydde inte att pulsfrekvensen alltid är viktigt att ”lyssna till krop- kunde snart publicera några artiklar var en direkt orsak till ansträngningen. pens signaler” och modifi era tränings- (1959 och 1960 och jag i min avhand- Men för skalkonstruktionen, valet av intensiteten efter hur man känner sig. ling, 1962), som visade att upplevelsen skalsteg och placering av uttrycken, För den vanlige motionären, som vill av ansträngning just följer en posi- var det ett bra sätt att komma fram till behålla sin kondition, kan dock några tivt accelererande funktion, som kan en användbar skala. Redan i de första enkla råd ges. Följer man den vanliga beskrivas nästan på samma sätt som arbetena poängterade jag vikten av rekommendationen att söka göra något upplevelsen av hastighet. att ta hänsyn till många faktorer, till varje dag, eller åtminstone 3-4 ggr i Den metodik som man måste tröttheten i benen, andfåddheten och veckan under 30-40 min (eller delat använda för att bestämma sådana här andra diverse besvär, som integreras på två pass på 15-20 min var), så är tillväxtfunktioner grundade sig på till en slags helhet eller ”Gestalt”. För en bra intensitet, när man lunkar eller Stevens och Ekmans forskning. Tyvärr friska dominerar andfåddheten och går raskt, 11-15 på RPE-skalan. Man medgav inte den att man kunde säga bentröttheten, eller som Ekblom et. al, behöver inte – och ska inte – ta i så att något bestämt om en upplevelse är senare särskilt framhöll, den ”centrala” man kräks. Lite hårdare i en kortare stark eller svag. Om jag tycker att en känslan i bröstet med andfåddheten uppförsbacke, så man närmar sig 15 vikt på 3kg känns dubbelt så tung och den ”lokala” muskeltröttheten. ”Ansträngande”. Men det räcker med som en på 2kg så är ju det intressant, Så började RPE-skalan användas 13-14 på RPE-skalan (3-4 på CR10). men säger inte om jag tycker den är fl itigt i diagnostik, men också för att Man ska inte stressa i onödan och tung eller lätt. För en tyngdlyftare är styra motionsintensiteten alltefter typ kanske tappa lusten, eller som man vikten mycket lätt, men för en ung klen på träning: lågintensiv mängdträning, säger i USA: ”When it´s hard, it´s too person känns den tung. Metodiken som intervallträning, tempo- eller maximal hard”. – Se även artikeln i FYSS av då dominerade och var den enda ”till- ”mjölksyraträning”. RPE-skalan kunde Borg och Hassmén, 2002. låtna” i de psykofysiska laboratorierna också användas på motsvarande sätt byggde på en ”kvotskalningsmetodik” som pulsfrekvensen för att uppskatta Nivåförankrad kvotskalning i analogi med den i naturvetenskapen, maximal arbetsförmåga. Ju större Någon gång i slutet av 80-talet hörde d.v.s. en godtycklig enhet väljs som ansträngning på en viss nivå ju sämre jag en väderleksrapport om vädret i inte har någon absolut förankring. Det arbetsförmåga. Som prediktor av Stockholm. Efter att ha berättat om är som att tala om något är stort eller arbetsförmågan fungerade den lika bra molnighet, regn och blåst, så sa hon 8 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
växa linjärt med arbetsbelastningen vid Perception, Rädisvägen 124, 16573 Hässelby. ergometertestningar (och därmed också Borg, G. (1998). Borg’s Perceived Exertion med pulsfrekvensen). Det innebar en and Pain Scales. Champaign, IL:Human Kinet- avsiktlig styrning av skattningssvaren ics. bort från den positiva tillväxtfunktio- Borg CR10 foldern (1998, 2003). En mindre justering av skalan 2003. Borg Perception nen (som vid bilkörning) till en linjär. Rädisvägen 124, 16573 Hässelby. Den nya CR10-skalan (C av ”cate- Borg, G; and Borg, E (2001). A new genera- gory” med rangordnade kategorier, för tion of scaling methods: level-anchored ratio ”absoluta” nivåer samt R av ”ratio”, scaling. Psychologica, 28, 15-45 d.v.s. kvoter för matematiska relatio- Borg, G., och Hassmén, P. (2002). Upplevd ner), och den mer fi ngradiga CR100 ansträngning som hjälp att styra motions- (även kallad centiMax), utnyttjar intensiteten, i ”FYSS”, www.svenskidrottsme därför metodiken för den mer ”sanna” dicin.se tillväxten med en något positivt ökande funktion (jämför även tillväxten i mjölksyra). De språkliga förankringsut- trycken har sedan placerats på skalan på ett sådant sätt att det föreligger en kongruens i betydelse mellan siffrorna och uttrycken. Skalan förenar därför ”språkets rikedom med talens exakt- het”. Den första CR-skalan går från 0 till 10 och den senare, mer fi ngradiga från 0 till 100 (se Borg, 1998). Möjlighet fi nns sedan att avge ett svar som över- stiger 10 resp. 100 om upplevelsen är starkare än den man tidigare har upp- levt. Fler andra ingredienser av speciellt CR-100-skalan, ”centiMax” teoretiskt och empiriskt intresse ingår i skalkonstruktionen. Dessa skalor ger möjlighet till såväl beskrivningar av att dagsljuset beräknas mitt på dagen relativa funktioner som av naturliga, vara ungefär 140 watt per m2. Sedan ”absoluta” nivåer. la hon till med ett litet skratt: ”Vad Forskningsarbetet är långt ifrån nu det betyder”. Skrattet träffade avslutat. Tvärtom! Ju mer man forskar mitt i prick, för vem förstår vad detta desto fl er problem dyker upp. Och innebär? Hade hon istället sagt: ”Idag tillämpningsmöjligheterna växer räknar vi med att dagsljuset blir 80-90 också. Det känns skönt på ålderns dar! % av vad det maximalt brukar vara vid Direkta jämförelser mellan subjektiva den här tiden på året”, ja då hade det skattningar och objektiva fysiolo- varit meningsfullt för lyssnaren. Många giska mått kan nu förbättras. Bättre liknande exempel visar på behovet av möjligheter att på ett tillförlitligt sätt att använda enkla mått på vad man värdera idrottsprestationer i simhopp, upplever istället för att ange intensiteter backhoppning, konståkning o.s.v. fi nns i fysikaliska mått eller fysiologiska. Det även. är klart att om man har tillgång till bra Om någon undrar om jag fortsatt fysikaliska mått, som folk har lärt sig med idrotten, så är svaret ja. Lite tennis vad de betyder, som t.ex. kroppslängd och golf. Nu har jag också funnit en och vikt, så är det utmärkt. Men så utmärkt motionsform i stavgång. Det fort man kommer in på något, där den ger också – särskilt viktigt för oss äldre upplevda verkligheten är det centrala, - möjlighet att sträcka på ryggen, hålla då duger inte de fysikaliska. balansen och avlasta knäna. Och så Ett nytt fält för forskning och ger det dessutom en så skön känsla av tillämpning hade öppnats. Metodut- ansträngning; ett perfekt RPE! vecklingen var viktig. Problemen med ansträngning och trötthet var ju inte nya. Men det saknades en användbar Litteratur metodik för att få riktig fart på till- Borg, G. (1970). Upplevd ansträngning vid lämpningen. RPE-skalan blev ett gott fysiskt arbete. Läkartidningen, 1970, nr. 40, hjälpmedel. Sedan dess har också en 67 4548-4557 annan typ på skattningsskala utarbetats, Borg, G. (1994, 2003). Borg-RPE-skalan. den s.k. ”nivåförankrade kvotskalnings- En enkel metod för bestämning av upplevd metodiken”. Som framhållits ovan kon- ansträngning. Rimbo, Borg Perception. En mindre justering av instruktionen 2003. Borg struerades RPE-skalan avsiktligt för att 9 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Rum för rörelse Refl ektioner kring ett framtida forskningsprojekt om kroppsövningsämnets fysiska rum
”Salen som badar i lust och ångest.” Så beskrivs gymnastiksalen i ett reportage i Dagens Nyheter, där konstnären Anne Thulin visar en utställning i form av en annorlunda gymnastiksal. (1) Få lärosalar i skolan väcker så blandade känslor som just gymnastiksalen. För vissa betyder den lust och glädje, för andra ångest och oro. Denna artikel handlar om kroppsövningsämnets fysiska rum och utgör starten på ett framtida forskningsprojekt som kommer att utmynna i en doktorsavhand- ling i pedagogik.
Inledning: ett ämne med många roller drivande och engagerad person som är Jag är lärare i idrott och hälsa i grun- delaktig i skolans utveckling. den, och fascineras ofta över idrotts- ämnets mångfacetterade identitet. Kroppens tempel i kunskapens borg Åsikterna om vad ämnet egentligen Hur är det då med ämnets fysiska ska syfta till och vara bra för är många rum i skolan? I vissa skolor är det en och vitt skilda. Till de uppgifter som undanskymd liten sal utan fönster i ämnet av tradition förväntas ha hör källaren, i andra en ljus och rymlig till exempel att utveckla elevernas sal belägen centralt i skolhuset. Det ÅSA LILJEKVIST motorik, att träna deras kondition, att förekommer även att salen är place- IDROTTSHÖGSKOLAN I lära ut idrottsliga färdigheter, att ge en rad i en egen byggnad på skolgården, STOCKHOLM kunskapsbas om hälsa och livsstil, att eller att skolan helt saknar lokaler för vara ett rekreationsinslag i en annars kroppsövningsämnet. I dessa fall kan stillasittande skoltillvaro, att främja undervisningen bedrivas i en annan samarbetsklimatet och träna sociala skolas sal, i en kommunal sporthall förmågor samt att ge eleverna en posi- eller i helt andra typer av lokaler. Jag tiv inställning till idrott och motion. har till exempel sett lärare undervisa i ett rum som bestod av två samman- Ett ämne som berör slagna squashplaner, helt utan inred- Det är väldigt intressant att notera hur ning. Själv har jag undervisat barn i inga människor jag möter verkar obe- de lägre skolåren i en hall avsedd för rörda när jag berättar att jag är idrotts- gymnastikträning, med diverse golv- lärare. Av vissa betraktas mitt ämne fasta specialredskap såsom barr och som ett rekreationstillfälle då eleverna bygelhäst. får ”springa av sig”, av andra som ett meningslöst och till och med plåg- Några begrepp: rum – kroppsövnings- samt inslag i skoldagen, av ytterligare ämnet – fysisk bildning andra som ett ämne som ger eleverna I denna artikel används begreppet värdefull livskunskap om hälsa och rum med avseende på de lokaler som motion. För någon är idrottsläraren en används för undervisning i det skol- isolerad enstöring som aldrig visar sig ämne som idag har benämningen idrott i skolans övriga lokaler, för en annan och hälsa. Även de fristående byggna- en tillkämpad hurtbulle som ska få der där dessa lokaler ibland är place- alla att motionera, och för en tredje en rade, sorterar jag in i detta begrepp. 10 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
GCI på Hamngatan i Stockholm, 1893
Kroppsövningsämnet är det begrepp Syfte och frågeställningar En viktig avsikt är att sätta rummet, som jag har valt som beteckning på det Min kommande avhandling har arbets- ämnet och läraren i relation till skolan skolämne som idag kallas idrott och namnet ”Rum för rörelse. Den fysiska som helhet för att på så vis kunna hälsa, men som har bytt namn ett fl ertal bildningens plats i den svenska skolan. studera den fysiska bildningens plats i gånger sedan det infördes i den svenska Kroppsövningsämnet, rummet och skolan. För att få perspektiv på nutiden skolan. 1820, när ämnet för första läraren.” kommer jag att rikta blicken mot såväl gången skrevs in i skolstadgan för läro- Det övergripande syftet är att under- dåtid som framtid. Följande frågeställ- verken, var namnet gymnastik. Sedan söka vilken plats den fysiska bildningen ningar har formulerats som en precise- dess har namnändringarna gått via gym- har i den svenska skolan. För att studera ring och konkretisering av syftet: nastik med lek och idrott, tillbaka till den fysiska bildningen i skolan använ- gymnastik, vidare till idrott för att slut- der jag ett arkitektoniskt och rumsligt I. Hur är den fysiska bildningens rum i ligen landa i ämnets nuvarande namn perspektiv. Genom att iaktta det fysiska skolan beskaffat? idrott och hälsa. Med anledning av de rummets plats i skolan tänker jag mig II. Vad är bakgrunden till att den många namnbytena använder jag mig att jag också kan få syn på sådant som fysiska bildningens rum är beskaf- av beteckningen kroppsövningsämnet rör ämnets och lärarens plats i skolan fat som det är? för att markera att jag talar om ämnet i – kanske på ett annorlunda sätt än om III. Vilka konsekvenser får rummets såväl dåtid som nutid och framtid. För jag hade studerat ämnet och läraren beskaffenhet för synen på ämnet läsvänlighetens skull skriver jag ibland utan det rumsliga perspektivet som och läraren? kort och gott ”ämnet” och ”läraren”. ”glasögon”. Jag ser rummet som en Begreppet fysisk bildning kan i en bärare av mening. Med detta menar jag I. Rummets beskaffenhet vidare mening sägas innefatta både att jag tänker mig att rummets beskaf- Denna frågeställning handlar om vilka kroppsövningsämnet, dess rum och dess fenhet säger något viktigt om lärarens rumsliga förutsättningar kroppsöv- lärare. roll och om ämnets identitet. ningsämnet kan ha i relation till skolan 11 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
som helhet. Frågeställningen, som är av boll- och nätspel. Dessa hallar är också Vad kan arkitekturen säga oss om synen deskriptiv art, behandlar tre aspekter: dimensionerade för bollspel som exem- på kroppsövningsämnet och dess lärare? hur undervisningssalen är placerad pelvis handboll. Däremot kan typisk Arkitekten Gunnar Löwenhielm skriver i relation till skolans övriga lokaler, ”gymnastikinredning” som ribbstolar, i boken Arkitektur och skola: om att hur undervisningssalen är utformad bomsystem, linor och romerska ringar planera skolhus från 1999: och inredd samt hur övriga utrymmen saknas. I det man kallar gymnastik- i anslutning till salen är utformade. salar fi nns däremot denna inredning ”Byggnadens form och organisation Detta avsnitt i artikeln är tänkt som en för gymnastikverksamhet, men de är kan ses som den stelnade bilden av orientering för läsaren i hur den fysiska varken dimensionerade eller inredda förhärskande tankar och idéer vid den bildningens rum kan vara beskaffade. för bollspel – så när som på några tid då den uppfördes.”(2) basketkorgar och golvlinjer för vissa Undervisningssalens placering bollplaner med förminskade mått. Nedan presenteras några exempel Ofta ligger gymnastik-/idrottssalen på Runt förra sekelskiftet bestod den på sådana tankar och idéer som kan ha skolans område men åtskild från sko- traditionella redskapsutrustningen lämnat spår i de byggnader som idag lans ”huvudkropp” i en egen byggnad. bland annat av ribbstolar, bommar, används för skolans ämne för fysisk bild- Mer sällsynt är det enligt min erfaren- bänkar, bockar, hästar och plintar. ning. het att den ligger i själva skolbyggna- Inom vilka andra skolämnen före- den, där den kan vara mer eller mindre kommer det att man använder delvis Läroplan i förändring centralt placerad. I exempelvis Engel- samma redskap som för 100 år sedan? Skolans utveckling och dess ideologiska brektsskolan i Stockholms innerstad Vad säger detta om kroppsövningsäm- och pedagogiska strömningar avspeglas i ligger två av skolans tre gymnastiksalar net? dess byggnader och rum. Ett exempel på mitt i skolbyggnaden, mellan de två detta är när läroverkens läroplan under trapphusen. Utformning av övriga utrymmen 1800-talet genomgick en betydande dif- Ibland bedrivs undervisningen i Hur är det med salens ”kringutrym- ferentiering; klassiska språk och religion ortens gemensamma idrottshall där men”? Hur är omklädningsrummen fi ck ge vika för moderna språk, diverse även de lokala idrottsföreningarna placerade? Ibland kommer man direkt naturvetenskapliga ämnen samt prak- har sin verksamhet. I dessa fall ligger in till undervisningssalen från dem – i tiska ämnen såsom slöjd och gymnastik. idrottshallen ofta i närheten av skolan. andra fall måste man passera korri- Förändringen går att följa inom skolar- Det förekommer också att det i samma dorer och trappor för att komma dit. kitekturen; när skolorna fi ck gymnastik- byggnad som denna idrottshall fi nns Två eller fl era omklädningsrum är det sal med omklädningsrum och särskilda simhall, bowlinghall, café, gym, budo- vanligaste, men det förekommer även utrymmen för kemi- och fysikexperiment lokal, etc. Själva idrottssalen har inte att det bara fi nns ett omklädningsrum, samt biologi- och botanikundervisning sällan läktare för att kunna rymma som fl ickor och pojkar får turas om var detta en påminnelse om att den allt större publikskaror. att använda. Så är till exempel fallet mer differentierade läroplanen krävde I vissa fall fi nns ingen undervis- på Ålstensskolan i Bromma utanför sitt. ningssal på skolans område eller i Stockholm. Intressant i detta sammanhang är närheten, utan eleverna får ta sig till en Lärarens arbetsrum – om det fi nns också att skolbyggnader som under 1880- annan skola eller lokal för att delta i något – kan vara placerat på olika sätt; och 1890-talet framstod som funktio- undervisningen. i anslutning till undervisningssal och nella och rymliga endast 30-40 år senare omklädningsrum eller långt därifrån. började uppfattas som både opraktiska Undervisningssalens utformning och På Olovslundsskolan i Bromma fi nner och trånga, trots att elevantalet och läro- inredning man en intressant planlösning som ämnena kunde vara i stort sett desamma. Något som förekommer på vissa skolor innebär att arbetsrummet har ett föns- Ett exempel på detta är läroverkens är att undervisningssalen är byggd ter med insyn i salen en trappa ned. gymnastiksalar. Norra Realläroverket i för att användas även i andra syften, Fönstret möjliggör en god kontroll av Stockholm som byggdes 1890 hade ett till exempel som aula. Neglinge skola skeenden i salen och ger associationer gymnastikhus utrustat med ordentlig ven- utanför Stockholm har en nyupp- till läraren som den ständige överva- tilation och belysning samt ett duschrum förd byggnad där en vikvägg mellan karen. och ett vapenrum. Men tre decennier gymnastiksalen och matsalen gör det senare hade både undervisningsämnets möjligt att använda dem båda som II. Bakgrund till rummets beskaffenhet innehåll och de hygieniska fordringarna stor aula eller samlingssal. På Lillsveds Detta avsnitt berör min andra fråge- förändrats så mycket att alla dessa nyhe- folkhögskola på Värmdö i Stockholms ställning som handlar om bakgrunden ter framstod som uppenbart föråldrade. skärgård har gymnastiksalen en scen till att den fysiska bildningens rum i Den enda duschen räckte förstås inte alls och en läktare. Denna typ av lösning är skolan är beskaffat som det är. Hur till och vapenrummet hade blivit överfl ö- speciellt intressant med tanke på min kommer det sig att undervisnings- digt genom militärövningarnas slopande avsikt att studera den fysiska bildning- salen och byggnaden är placerade, år 1917. Speciellt intressant blir detta ens plats i skolan och att sätta den i utformade och inredda som de är? i en jämförelse med dagens skolor och relation till skolan som helhet. Vilka idéer om kropp och kroppsöv- gymnastiksalar, som kan ha sett likadana När det gäller det som brukar ning har styrt – och styr – de tankar ut i både 40 och 50 år utan att upplevas kallas idrottshallar fi nns som regel all som ligger till grund för planeringen som speciellt omoderna. Vad säger detta fast inredning som behövs för de fl esta av det fysiska rummet? Vilken typ av om skolans och kroppsövningsämnets typer av bollspel, till exempel basket- verksamhet hade man som bild vid utveckling? korgar, handbollsmål, hål i golvet för denna planering? Vad och vem byggde stolpar till diverse nät och linjer på man för? Hur tänker man när man Salen separerad från skolan golvet med korrekta mått för de fl esta ritar och planerar dessa lokaler idag? Hur kommer det sig att salen så ofta är 12 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
1800-talet var i första hand avsedda för kollektiva övningar i enlighet med de Linggymnastiska principerna. Syftet var främst att stärka och disciplinera kroppen. När idrottsrörelsen slog igenom under perioden 1870-1920 fi ck det konsekvenser för innehållet i sko- lans kroppsövningsämne. Syftet blev nu istället att stimulera ungdomens individuella tävlingslust och behov av spänning. Man nöjde sig inte längre med de kollektiva, exakta rörelser som Linggymnastiken erbjöd, utan i sportifi eringens anda önskade man mer omväxling, spänning och kamp i form av exempelvis bollspel. Detta kom också att påverka undervisnings- salarnas utformning så att de, både storleksmässigt och inredningsmässigt, efterhand anpassades till bollspelsakti- viteter.
Stora grupper – stora salar De svenska läroverkens gymnastiksalar var långt in på 1900-talet klart större än motsvarande utrymmen i exem- GCI på Lidingövägen i Stockholm på 1940-talet pelvis övriga Norden. Detta berodde inte enbart på att statsunderstödet till placerad i en egen byggnad, avskild och själ kultiverades i samma rum. läroverken var mer frikostigt i Sverige från skolans huvudbyggnad? När Problemet var inte att salen skulle ha än i grannländerna, utan också på den Norra Realläroverket uppfördes häv- luktat illa eller varit smutsig, eftersom svenska praxisen att undervisa upp till dade rektor Sixten von Friesen enligt dessa svårigheter på ett avgörande sätt fyra normala skolklasser samtidigt. färska intryck från den tyska skolarki- hade undanröjts med hjälp av diverse Denna praxis hade sannolikt sin grund tekturen att detta var en mer hälsosam hygieniska nymodigheter, utan uttryck- i Linggymnastikens starka ställning i lösning än att placera gymnastiksalen ligen den symboliska oordning som Sverige. under festsalen i själva skolbyggna- arkitekturens formspråk utstrålade. den, vilket vanligtvis var fallet. Till Kollegiet fortsatte sin kamp om att få Hygientankens framväxt lösningen bidrog också att det tio år till stånd en arkitektonisk separation, Ett exempel på samhällsutvecklingens dessförinnan uppförda Norra Latinlä- och när skolbyggnaden tjugo år senare påverkan på skolan och kroppsöv- roverket några kvarter därifrån trots åter expanderade fi ck man äntligen en ningsämnet är den ökade medveten- sitt magnifi ka format och sina utstude- separat festsal belägen högt ovanför heten om hygien som spred sig under rade interiörer hade kritiserats kraftigt gymnastiksalen. framför allt första hälften av 1900- bland annat för sin gymnastiksal, vars Exemplet är en tydlig kontrast talet. Detta resulterade i att duschrum ventilation och läge inne i skolbyggna- till tidigare nämnda Neglinge skola byggdes och att det så småningom den ansågs undermåligt. från 2000 och Lillsveds folkhögskola blev obligatoriskt att både duscha och från 1936. I Lillsveds fall användes byta om till gymnastikkläder. Idéerna En sal för kroppens och själens bild- gymnastiksalen från början för såväl om hygien säger med andra ord något ning föreläsningar som fi lmvisning och om samhället där dessa idéer upp- I slutet av 1800-talet var placeringen sällskapsdans. Idag är det framför allt stod. Den fi nske historikern Henrik av gymnastiksalen under festsalen samlingar och skolavslutningar för Meinander skriver om att kraven på något som gick igen i många nordiska skolans elever som utgör salens ”kultu- större renlighet ökade i takt med den läroverk. När Finska Normallyceum i rella” verksamhet. mentala omvandling som den väster- Helsingfors 1905 fi ck en ny gymnastik- ländska civilisationen genomgick. Den sal var den i alla avseenden den bästa i Kampen om kroppsövningen har karakteriserats som en rationa- sitt slag. Den var omfångsrik med stora Den kamp som här avses är den långa liseringsprocess som utmynnar i att fönster i väster och dess ventilation var och stundtals bittra striden mellan varje mänsklig verksamhet underkas- effektiv. Men tyvärr fi ck normallyceet Linggymnastiken och tävlingsidrotten tas kalkylering, mätning och kon- inte en separat festsal. Bristen kan som pågick från sent 1800-tal fram troll. Uppkomsten av en samhälleligt förefalla oviktig, eftersom utrymmet i till mitten av 1900-talet. Ovanstående fi nansierad hälsovård och medicinskt funktionellt avseende fyllde alla krav exempel med läroverkens gymnastik- upplyst fysisk fostran var byggstenar i som ställdes på en samlingslokal, men salar, som redan efter tre-fyra decen- konstruktionen av en rationell livsstil, faktum var att lärarkollegiet tog saken nier började uppfattas som trånga och som i början av 1900-talet hade nått ytterst allvarligt. Allting bottnade i opraktiska, kan relateras till idrottsrö- ett nytt stadium. Det tjugonde seklet de akademiskt bildade pedagogernas relsens frammarsch i Sverige. Salarna utvecklades därigenom till ett enormt principiella invändning mot att kropp som planerades under andra hälften av reningsprojekt och ett led i detta kom 13 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
decennierna. Lärarens kateder, place- rad mitt framför svarta tavlan (som nu oftare är vit) – ibland på ett podium som en extra markering av distans, har försvunnit och ersatts av ett oan- senligt skrivbord intill sidoväggen där läraren sällan sitter under lektionstid. Katederns avskiljande, nästan skyd- dande funktion är borta och distansen upplevs möjligen som något mindre när läraren istället står framför eleverna när han/hon undervisar. På samma sätt har placeringen av elevernas bänkar genomgått en förändring. Från att ha suttit i räta, enkla rader med ansiktet riktat mot läraren och tavlan, är eleverna nu ofta placerade i grupper om tre till sex per- soner, alla med ansiktena riktade mot varandra. Det är inte heller ovanligt att eleverna saknar fasta bänkplatser och fritt väljer arbetsplats från lektion till lektion. Elevens roll har gått från Gymnastiksalen på Per Brahegymnasiet i Jönköping, byggd 1881. anonym, passiv del av ett likriktat kollektiv till aktiv, fl exibel gruppmed- lem. Även lärarens roll har påverkats; att bli diverse hälsobringande åtgärder dessutom har ansvar för eleverna i kropparnas rörelse och placering i inom kroppsövningsämnet. omklädningsrummen före och efter lek- rummet framhäver inte längre läraren tionen. Detta kan lätt bidra till en ökad som en auktoritet som eleverna själv- III. Konsekvenser av rummets beskaf- isolering då man inte alltid kan delta klart bör lyssna till. fenhet i det socialt betydelsefulla samman- Vad fi nns det i gymnastiksalen som I denna tredje frågeställning avses de hang som exempelvis fi karasten utgör på motsvarande sätt säger något om konsekvenser som det fysiska rummet – vilket troligtvis får vissa konsekven- lärarens respektive elevens roll? Även får framför allt för synen på kropps- ser för hur den övriga skolpersonalen här kan man hitta signaler i elevernas övningsämnet och på de lärare som betraktar läraren och ämnet. placering i förhållande till varandra undervisar i det, samt för ämnets och och till läraren. Sätten att samlas lärarens plats i skolan som helhet. Stora salar – kollektiva övningar i början av lektionen är många; i Här vill jag anknyta till Meinanders Runt förra sekelskiftet kunde under- ring på golvet, på räta rader eller på beskrivning av skolbyggnaden som ”en visningsgrupperna i de större svenska bänken längs väggen är några av de läroplan i sten”. (3) Jag tolkar detta läroverken uppgå till närmare 200 vanligare. Har detta förändrats på som att byggnaden – och rummet – har elever, medan motsvarande grup- motsvarande sätt som i klassrummet? stor betydelse för hur den verksamhet per i exempelvis de övriga nordiska som bedrivs där, utformas. Jag ser på länderna sällan hade fl er än 50 elever. Ett ämne med många roller – avslu- gymnastiksalen på samma sätt. Vilken Dessa elevsiffror är väsentliga att hålla tande refl ektioner betydelse får det faktum att man pla- i minnet när man granskar hur under- Kroppsövningsämnet och dess cerar, utformar och inreder salen och visningen påverkades av gymnastiksa- mångfacetterade identitet kan iakt- byggnaden på det sätt man gör – för larnas storlek. De svenska läroverkens tas på olika sätt. Ett av dessa är det verksamheten och för synen på ämnet? relativt rymliga faciliteter gav inte fysiska rummet och dess beskaffenhet. gymnastikpedagogerna någon speciell I undervisningssalarna kan man se Separerad sal – isolerad lärare? fördel. Tvärtom tvingades man på uttryck för de olika tänkbara roller Vad innebär det för lärarens syn på sin grund av de stora undervisningsgrup- som ämnet har och har haft. Vad roll och sitt ämnes plats i skolan, att perna i högre grad än i grannländerna gäller ämnets möjliga roll i framtiden salen ofta ligger i en separat byggnad? fylla timmarna med kollektiva rörelser; vill jag presentera två exempel som Vad innebär detta för elevernas och de utrymme och lärarkapacitet för indivi- pekar i helt olika riktningar. övriga lärarnas syn på ämnets och lära- duella övningar på gymnastikredskap, rens roll och status? En naturlig följd tävlingsidrott eller kampsporter fanns Ett ämne i utveckling av en separerad gymnastiksal blir att sällan. Det ena exemplet är ett examensar- lärarens praktiska möjligheter att i var- bete gjort av Emma Rydahl, student dagssammanhang socialisera sig med Kroppen i rummet på institutionen för industridesign på den övriga skolpersonalen inskränks. En intressant aspekt av ämnet för Konstfack i Stockholm. Examensar- Man har helt enkelt inte alltid tid att ta denna artikel är kroppen i rummet; betet är en skiss och prototyp på en sig till skolans personalrum och övriga dess rörelse och placering i det fysiska modern, nyskapande gymnastiksal. lokaler mellan lektionerna för att träffa rummet. I skolans klassrum för teore- Hennes utgångspunkt var att gymnas- kollegorna – särskilt inte med tanke på tiska ämnen har en generell förändring tiksalarna i skolorna inte lockar till att man utöver sin lektionstid i salen skett i detta avseende under de senaste fysisk aktivitet, och det ville hon med 14 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
folkhemstankens avveckling; på att den tid är förbi när samhället och skolan självklart skulle tillhandahålla – och också fostra medborgarna i – fysisk bildning, måltider, hygienmöjligheter, simundervisning och hälsovård.
Noter 1 Rubin, Birgitta, ”Salen som badar i lust och ångest”, Dagens Nyheter 4/10-03, s. 8. 2 Löwenhielm, Gunnar, ”Rum för en ny skola” i Arkitektur och skola: om att pla- nera skolhus, Olle Stahle (Stockholm: Arkus, 1999), s. 9. 3 Meinander, Henrik, ”Kroppens tempel och exercisfält. Idrottens rum i nordisk läroverks- arkitektur 1850-1950”, Bebyggelsehistorisk tidskrift (2000: 40), s. 35. 4 Artiklar om Emma Rydahls examensarbete fi nns i Svensk idrott 2002:9 och Tidskrift i gymnastik och idrott 2002:7.
Referenser Löwenhielm, Gunnar, ”Rum för en ny skola” i Arkitektur och skola: om att planera skolhus, Olle Stahle (Stockholm: Arkus, 1999), s. 8-19. Meinander, Henrik, ”Kroppens tempel och exercisfält. Idrottens rum i nordisk läroverks- arkitektur 1850-1950”, Bebyggelsehistorisk tidskrift (2000: 40), s. 35-50. Nylander, Per, ”Emma – Industridesignern som vill bädda för lustfyllt rum”, Tidskrift i Gym- nastik och Idrott (2002:7), s. 19-23. Rubin, Birgitta, ”Salen som badar i lust och ångest”, Dagens Nyheter 4/10-03, s. 8. Söderberg, Håkan, ”Emma vill förnya gym- pasalen”, Svensk idrott (2002:9), s. 18-19.
Åsa Liljekvist Amanuens i pedagogik Idrottshögskolan i Stockholm 08-402 22 49 [email protected]
Fredrik IX Hallen, Köpenhamn. Byggd 1999. sitt examensarbete försöka ändra på. Ett ämne under avveckling? Lek och fl exibilitet är viktiga kvalitéer Det andra exemplet är att ökningen som tillgodoses genom till exempel av antalet friskolor under senare nya annorlunda redskap och fl exibla delen av 1990-talet har medfört en ny golv och väggar. Ett nytt redskap är problematik med annars välmående klätterväggar och klättertak i silikon. skolor i tätorten som helt saknar loka- I golvet fi nns infällda ljuslinjer som ler för kroppsövningsundervisning. bara framträder om man med hjälp Dessa bryter mönstret att det tidigare av ett manöverbord ger dem signalen har varit småskolor på landsbygden att synas. Denna teknik ger även möj- som lidit störst brist på undervis- lighet att lägga in redskapsbanor eller ningssalar. Mobila gymnasiet i Kista danssteg till nya danser som ska läras utanför Stockholm är en skola som ut. I golvet har man också byggt in har valt bort både gymnastiksal och längdhoppsgrop och beachvolleyplan matsal i sina skollokaler. Istället får som lätt kan täckas över när man eleverna träningskort på ett gym och inte har behov av dem. It-tekniken lunchkuponger till en restaurang. Kan används till bildskärmar på väggarna detta månne vara den nya tidens sko- för bildspel eller instruktion. (4) landa? Det kan ses som ett tecken på 15 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
MFFs förmåga att få fram egna spelare och pröva nya spelsystem har varit framgång- rikt. Laget har fått jubla många gånger. Foto Pressen Bild
Fotbollens socialt överskridande spelsystem Det fi nns inga generella samband mellan klubbars sociala tillhörighet och spelsystem. Klubbens ledarskap väljer i första hand ett konkurrenskraftigt system i tiden. Överensstämmelsen kan fi nnas där, men den kan lika gärna utebli. Spelsystemen har en överordnad, överskridande roll inom svensk fotboll. Det visar historiska studier av Malmö FF, IFK Göteborg, AIK och IFK Norrköping.
Inledning temän, förvaltningar och politiska Avsikten med den här artikeln är att beslutsfunktioner. med hjälp av fyra empiriska fallstudier Fotbollsklubbarna bytte ogärna av svensk elitfotboll under 1900-talet spelsystem. Men här fi nns viktiga diskutera sambanden mellan fotbolls- undantag. Det tog i regel tid för nya kultur, socialklass och spelsystem. idéer och metoder att tränga igenom. Min utgångspunkt är att sambanden Infl ytandet från brittisk fotboll och mellan kultur, social tillhörighet och dess fotbollskultur har på alla sätt spelsystem är komplicerade och att de varit stark i Sverige under hela 1900- bärande dimensionerna fi nns samlade talet. Vid några tillfällen har dock BILL SUND hos respektive klubbs ledare, spelare detta infl ytande utmanats av spelidéer VÄXJÖ UNIVERSITET och supportrar. Det är idéer och erfa- från främst de kontinentala fotbolls- renheter om fotbollens olika sociala kulturerna. Brott mot traditionen och dimensioner som ackumulerats som fotbollsfi losofi n innebar att man måste fotbollskapital (jfr Bourdieu) och förts förändra sitt fotbollskapital och börja vidare till nästa klubbgeneration och ackumulera ett nytt sådant, vilket nästa igen. Det är därför en bjudande ställde stora men inte omöjliga krav på uppgift att förändra en klubbs spelidé klubbens ledarskap. och i förlängningen dess fotbollskultur I de här fyra svenska fallen innebar genom ett nytt överskridande tänke- övergången till Chapmans modell på sätt och spelsystem. Särskilt om den 1930-talet inget trendbrott: svensk rådande fotbollskulturen är starkt för- fotboll befann sig fortfarande i ett ankrad i klubbens sociala dimension. uppbyggnadsskede. Man kan knappast I artikeln, som avgränsats till tala om fotbollskapital under denna herrfotboll på elitnivå, har fyra ledande tid. Amatörismen motverkade en reell klubbar valts: Malmö FF, IFK Göte- utveckling. Nästa stora övergångspe- borg, AIK och IFK Norrköping. Dessa riod under 1970- och 1980-talen till klubbar fi nns i stora städer och har Houghtons/Hodgsons/Erikssons modell traditionellt haft goda internationella innebar däremot ett trendbrott då den kontakter. Tre av dessa städer, Göte- sammanföll med kommersialiserings- borg, Malmö och Norrköping, har och professionaliseringsprocessens varit utpräglade industristäder med en fördjupning inom svensk klubbfotboll. betydande arbetarbefolkning. Endast Hur såg då den komprimerade Stockholm kan karakteriseras som en historiska utvecklingen ut inom de ämbetsmannastad, präglad av tjäns- fyra klubbarna? Vilken social miljö var 16 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
klubbarna inbäddade i? Gick respek- klubben nästan alltid tillhört de bästa talet. Då hade man också lärt sig spela tive klubb igenom någon klassme- lagen i landet. Grunden lades genom fotboll med tre backar, ett mittfält med tamorfos eller var den sociala basen den policy och den kultur som Eric både offensiva och defensiva (främst oförändrad? Vilken typ av ledarskap Persson (mångårig ledare i klubben) halvbackarna) uppgifter. Med den ung- fanns i klubbarna? Vilken sorts fot- lyckades implementera i klubben. erska tränarens kunskaper utvecklade bollskultur var det frågan om? Vilka Redan i slutet av 1930-talet var trä- laget en fl ytande ungersk spelstil med spelsystem kom att användas? Vilka ningsupplägget större i Malmö FF än i snabba passningar och förfl yttningar. slags samband fanns mellan fotbolls- de fl esta andra klubbar. Men framgång- Man lärde sig också konsten att anfalla kultur, social klass och spelsystem? arna kom inte förrän klubben fått fram i sammanhängande vågor. en ny generation spelare, tidigare junio- Malmö FF införde en ny fotbolls- Fyra fallstudier rer i klubben, som ungraren Wampetits fi losofi och ett nytt spelsystem några Malmö FF kunde utveckla och fi nslipa till skick- decennier senare under 1970-talet. En av Malmö FFs ledstjärnor var att liga och fullgoda fotbollsspelare. Detta skulle komma att förändra såväl klubben skulle vara självförsörjande Malmö FF har använt olika spel- svensk klubbfotboll som landslags- på spelare genom att intensivt satsa system. Under en period på 1930-talet fotboll. Amatörbestämmelsen hade på ungdomsverksamheten. Klubben försökte klubben spela enligt den nya nyligen tagits bort. Eric Persson hade anordnade redan på 1930-talet olika engelska WM-modellen (Chapmans tillhört de krafter inom svensk fotboll pojklagsturneringar runtom i staden system) med trebackslinje och ett i som ivrigast hade bekämpat den gamla för att upptäcka och knyta nya förmå- båda riktningarna rörligt mittfält, amatörbestämmelsen. Den avgörande gor till klubben och så småningom till men det fungerade inte. Detta system förändringen bestod i att Malmö FF A-laget. Klubbens policy blev således var alltför avancerat. Spelarna kunde anlitade en ung engelsk tränare vid att skola upp egna förmågor och att inte frigöra sig från normerna från det namn Bob Houghton. Något senare rekrytera spelare från Malmö med gamla systemet med två backar, tre anlände också Roy Hodgson, en annan omnejd. Ledare och tränare skulle halvbackar och fem forwards. Trots att ung engelsk ledare, till Sverige och komma ur klubbens egna led. Detta klubben under denna period förfogade Halmstads BK. Dessutom lämnade Eric gällde dock inte för huvudtränaren, över landslagets tränare Harry Lundahl Persson över befälet till Hans Cavalli- som gärna rekryterades externt och då lyckades man inte få bort den gamla Björkman, som vid sidan om fotbol- helst från någon av de stora fotbolls- stilen och övergå till det nya konceptet. len var bankdirektör i en av landets kulturerna på brittiska öarna eller på Senare på 1930-talet blev klubben ledande affärsbanker. kontinenten. omtalad. Dels för att klubben brutit Bob Houghton introducerade ett Malmö FFs genombrott som elit- mot amatörbestämmelsen och blev revolutionerande nytt sätt att tänka klubb skedde med hjälp av en utländsk degraderad, dels för att man spelade fotboll på, en fi losofi där kollektivet tränare, nämligen ungraren Istvan tråkig, defensiv fotboll. Allt ändrades sattes i centrum och där de enskilda Wampetits. Klubben vann Allsvenskan när de duktiga juniorerna successivt spelarna hela tiden befrämjade för första gången 1944. Sedan dess har kom upp i A-laget i början på 1940- ”teamet”. Det var en slags total och 17 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
kollektiv fotboll där alla på planen analyserat relationen spelsystem och klubben i och med att tränaren oftast hjälptes åt att erövra bollen från mot- social miljö. var engelsman, ungrare eller svensk, ståndarens bollförare genom zonspel, I Malmö FFs fall synes det därför som hade lärt fotboll av de utländska press på bollhållaren och understöd. fi nnas vissa tydliga kopplingar. tränarna. Ungrarna var ju också starkt Houghton var även mycket förtjust i Wampetits ungerskt passande fotboll påverkade av engelsk fotboll men kom off-sidefällor, ”push-ups”. Man spelade med sina brittiska rötter fokuserade att utveckla den på sitt eget kontinen- inte med libero, som då var gängse, på hela laget. Houghtons fotboll var tala sätt. IFK Göteborg fi ck på så sätt utan med en rak fyrbackslinje, fyra ännu mer kollektivistisk eller snarare mix av engelsk och ungersk stil i sitt mittfältare och två toppforwards. kollektivistisk på ett annat sätt. Mellan lag. Spelmodellen var närmast en syntes Wampetits och Houghton och före Ledarskapet i klubben har inte på mellan den holländska totalfotbollen ungraren och delvis efter engelsman- samma sätt som i Malmöfallet legat och brittisk attackfotboll. De interna- nen fanns dock inte denna tydliga på en person. Det var mer en styrelse tionella storklubbarna blev överrump- koppling mellan spelsystem och klass. på några personer och en lagledare lade av detta spelsystem och Malmö FF Någon klar man-man fotboll spelade som styrde klubben. Med Brenmar kunde som första svenska klubb gå till aldrig klubben, den förankrades aldrig och Gunnar Larsson fi ck man dock ett Europacupfi nal 1979. bland svenska klubbar (möjligen med osedvanligt starkt ledarskap i klub- Malmö är ett exempel på en undantag för Östers IF under Lars ben, om än inte paternalitiskt. Det industristad som förändrats genom att Arnessons tränarskap); liberosystemet var ett ledarskap med infl uenser från den offentliga sektorn byggdes ut mot hade däremot klara individualistiska både näringsliv och politik. Fram till slutet av 1900-talet. Men där arbetar- drag. Man kan slutligen notera att det det turbulenta 1970-talet rekryterades rörelsen har varit den dominerande är när klubben har detta samband, spelarna ofta från när- och göteborgs- politiska kraften med under en lång medvetet eller ej, som man hade de området. Fotbollen har alltid varit stor tid efter kriget hegemonisk ställning. stora framgångarna. i Göteborg. Till och med inne i centrala Fotbollsklubben Malmö FF var därför Göteborg fi nns idag fotbollsplaner som inbäddad i en manlig och industriell IFK Göteborg är tillgängliga för allmänheten. Jämfört arbetarklasskultur. I sin tur stärktes Precis som i fallet med Malmö FF med Stockholm är det mycket anmärk- denna kultur av klubbens management blev 1970- och 80-talen ett modernt ningsvärt. Det fi nns också en påtaglig och verksamhet. Man kan inte säga trendbrott för IFK Göteborg. Klub- fotbollskultur och ett engagemang i att klubben gått igenom någon klass- ben köpte etablerade spelare – även staden som man inte kan ta miste på. metamorfos, snarast tvärtom har dess sådana som hade varit professionella Den tycks dock ha tunnats ut under identitet som arbetarklubb stärkts med i utländska klubbar. Det var den nye senare år. När klubben lät bygga trä- åren. Klubbens fotbollskultur är starkt ledaren Anders Brenmar som satsade ningsanläggningen ”Kamratgården” på präglad och förknippad med dess på dessa spelarköp. Under detta skede 1960-talet, vilket då var unikt i Sverige, sociala miljö. bytte man spelsystem fl era gånger utan kunde man bygga vidare på den sam- Ledarskapet i klubben var under att riktigt lyckas förrän Sven-Göran hörighetskänsla som fanns i klubben. en mycket lång period från 1930-talet Eriksson kom och med honom kom Fotbollstraditionen kunde föras vidare till 1970-talet lika med Eric Persson. stabiliteten och den kollektivt inriktade till nya generationer spelare och ledare. Arbetarklubben styrdes med andra ord fotbollen till IFK Göteborg. Publiken I och med de stora internationella av en patriark, en socialdemokratisk var dock inledningsvis mycket skeptisk framgångarna på 1980-talet (segrar sådan. Han kallades ”hövdingen”. Det till Erikssons kollektiva säkerhetsidéer i UEFA-cupen 1982 och 1987) fi ck kan möjligen tyckas egendomligt att en (4-4-2). Motsättningen mellan de breda klubben med svenska mått mätt stora arbetarklubb styrdes på ett paternalis- publiklagren, inklusive media, och ekonomiska intäkter. Pengarna använ- tiskt sätt. Men det var inte helt ovanligt klubbens management blev förhål- des till spelarköp (både unga lovande bland fotbollsklubbarna (jfr Lennart landevis skarp. Sven-Göran Erikssons spelare och etablerade spelare). På så Nymans ställning i Hammarby IF och insats bestod i att han utvecklade sätt kunde klubben hålla sig kvar på Stig Svenssons i Östers IF). Arbetarle- Houghton/Hodgsons förvarsinriktade toppen och få en dominerande ställ- daren Eric Persson hade länge även en spelsystem till ett mer offensivt sådant ning inom svensk fotboll, som varade stark ställning på den nationella nivån med hjälp av skickliga forwards och fram till mitten av 1990-talet (senaste i Svenska Fotbollförbundet. Efter Eric offensiva djupledslöpningar från mitt- stora framgången är från 1996). Under Persson tillträdde personer med ett fältarnas sida. senare år har klubben stagnerat och starkt ledarskap, men Eric Perssons stil Klubben har haft såväl inhemska tappat sin forna vinnarglans. De stora kunde knappast reproduceras. som utländska tränare. Redan 1921 pengarna från ”guldåren” har runnit Huvudfrågan om det fanns något knöts ungraren Alexander Brody till bort. Klubben valde att inte genomföra samband mellan klubbens tillämpade klubben. IFK Göteborg låg ofta före någon bolagisering av klubbens verk- spelsystem och dess sociala bas och de andra klubbarna när det gällde samhet. Man valde istället en vänta och kultur är problematisk. Hur skall man träningsidéer och träningsmängd. Ett se strategi. kunna belägga denna typ av samband? tidigt exempel är att spelarna lades Finns då något samband mellan Ett sätt är att till att börja med söka på träningsläger under fyra veckor spelsystem och social bas i exemplet karakterisera det givna spelsystemet 1917. Idén hade man hämtat från den IFK Göteborg? Eftersom IFK Göteborg som huvudsakligen individualistiskt amerikanska idrotten. IFK Göteborg socialt sett har samma innehåll som eller kollektivistiskt, solidariskt, utan låg nära den engelska fotbollen, när det Malmö FF borde dessa två klubbar ett individuellt ledarskap på planen. gällde spelsätt och spelsystem. Klub- kunna parallellställas i avseendet spel- Antagandet är då att den kollektivis- ben hade utbyte med fl era engelska lag. system och klass. Sambandet fi nns dock tiska spelmodellen svarar mot arbetar- Man fi nner även en slags kombina- inte alls lika påtagligt i Göteborgsfallet: kulturen. Så har även Tomas Peterson tion av engelsk och ungersk fotboll i klubben hade en ledande position fram 18 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
till mitten av 1920-talet, med den då landen jämfört med övriga elitklubbar i gängse 2-3-5-formationen på planen landet. AIK bildade för några år sedan (alltså under tiden före spelsystemens ett aktiebolag och tanken är att bolaget tid). När konkurrensen hårdnade föll skall börsintroduceras när läget är IFK Göteborg relativt tillbaka och fi ck lämpligt och det tycks dröja. först åter en stark och dominerande Under 1990-talet fi ck klubben ställning inom svensk fotboll på 1980- tillbaka sitt gamla skimmer och det talet och början av 1990-talet. Det fi ck kom återigen mycket publik till dess man på grundval av ett nytt kollektivis- matcher. AIK har haft många kompe- tiskt spelsystem som man (Sven-Göran tenta ledare. Mest känd av ledarna är Eriksson) lyckades utveckla till ett säkerligen Lennart Johansson, numera bundet system med individuella och UEFA-ordförande. Han har fortfarande offensiva inslag, alltså en slags syntes. kvar en ledarposition i klubben som Denna spelidé och fotbollsfi losofi styrelseordförande för den bolagise- kunde efter inledande svårigheter rade delen av verksamheten, AIK AB. förankras bland klubbens supportrar. Tränarna har nästan alltid hämtats Klubben var inte först med de nya idé- utifrån. Men det har även förekommit erna, de kom från Malmö och Malmö att tidigare AIK-spelare blivit tränare. FF var en konkurrent som man tyckte Det fi nns ingen tydlig linje när det spelade tråkig fotboll. Tidigare hade gäller utländska tränare: ibland har publiken hyllat en offensivt mångpas- sådana anlitats, ibland inte. De som sande och dribblande fotboll. Men anlitats har kommit både från England med segrar mot Malmö FF och andra och från kontinenten. De ungerska lag föll även skeptikerna till föga och tränarna fl yttade runt bland de svenska accepterade den nya fotbollen. IFK klubbarna. Några av dem var även i Götborg blev sedan en viktig garant för AIK. 4-4-2-fotbollen i Sverige. När det gäller spelsystem har AIK aldrig tillhört de riktiga förnyarna. AIK I klubbens mytologi talas gärna om AIK är en klubb som i första hand inte lagets tekniska kortpassningsspel, har samlat arbetarna bakom sig. Den ”smokingliret”, och då särskilt under sociala sammansättningen och dess 1900-talets första decennier. Klubben publik har varit heterogen. Socialt sett har kommit något efter då det gäller har tyngdpunkten legat bland småfö- spelsystem, men inte särskilt långt efter. retagare, tjänstemän och hantverkare. I början av 1930-talet övergick AIK till Även personer tillhörande de övre klas- att spela med fyra backar och en offen- serna har funnits i klubben. Klubben siv centerhalvback samt som tidigare har endast under kortare perioder varit med en tillbakadragen forward. Detta ledande i landet, men den har alltid spelsystem, Helsingborgssystemet, funnits med bland de tio bästa – med lanserat av Helsingborgs legendariske undantag för några tillfällen. AIK är ledare Bill Petersson, fi ck man på köpet storstadslaget med bred förankring. när man värvade en defensiv nyck- Det har, som i andra ledande klubbar, elspelare från Helsingborgs IF, som Änglarna dominerade svensk fotboll under hela varit ett stående krav att laget skall då mycket tack vare detta spelsystem 80-talet och en stor del av 90-talet. Framgångarna gav god ekonmomi och bra spelarköp blev möjliga. tillhöra de bästa i landet. Emellanåt har hade en dominerande ställning inom En av de tongivande var Håkan Sandberg som här också kraven på att laget skall spela svensk fotboll. Senare under 1930-talet jublar över 2-0 mot Öster. Foto Pressens Bild teknisk och underhållande fotboll varit ändrade AIK, som alla andra svenska högt uppskruvade. lag, till Chapmans system. Det höll Klubben hade mycket god eko- man i princip fast vid till 1970-talet då nomi under mellankrigstiden och en man spelade med libero och försök till karakterisera klubben med – snarast tid efter kriget. På 1930-talet drog man-man spel. Så småningom gjorde då ett företag som vill visa resultat. laget alltid mycket stor publik. Klub- man också som de andra övergick till Ett företag med ett värdefullt varu- ben representerade då etablissemanget Houghton/Hodgsons modell. Senast för märke som vill anställa de bästa som i Stockholm. Då var AIK delägare i några år sedan började man få stora fi nns på marknaden. Spelsystemen har Råsunda fotbollsstadion (nationalare- framgångar med hjälp av tränaren avlöst varandra som i de andra klub- nan) tillsammans med Svenska Fotboll- Stuart Baxter. barna. Spelsystemet har här tydligt förbundet. Sedan blev klubben tvungen Fotbollskulturen hade redan tidigt anpassats till kraven på resultat. De av ekonomiska skäl att sälja sin andel. kommersiella inslag; man värvade främsta lyckade exemplena är införan- Man tappade greppet. Under senare år ihop laget. Fotboll blev ett yrke på det av kontringsfotbollen i början av har klubbens ekonomi dock förbättrats deltid, om än inte uttalat i stadgar och 1930-talet och Stuart Baxters extremt avsevärt, framför allt genom delta- program. I kulturen fi nns kraven på defensiva fotboll, vilken ledde klubben gandet i Champions Leage. En egen resultat och god fotboll. Supportrarna ut i Europa för några år sedan. I övrigt träningsanläggning (vid Karlbergs slott) har varit krävande, storstaden har fi nns inte något speciellt system bakom har till exempel uppförts. Tidigare hade präglat klubben. Familjestämning är uppnådda framgångar och seriesegrar. klubben extremt dåliga träningsförhål- väl inte den termen som man först vill Snarast skickliga spelare som spelat i 19 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
spelsystem som de andra lagen också hade försvunnit från stora scenen. Det förmedlad genom Wampetits. Under IFK tillämpade. var inte så svårt att skapa en socialt Norrköpings turné till England strax Samband mellan spelsystem och överskridande klubbidentitet kring efter kriget hade spelarna stränga order social miljö och klass kan knappast det vinnande och skönspelande IFK om att spela sitt eget spel och inte falla beläggas i AIK-fallet. I Baxtermodellen Norrköping. Med läroverksklubben in i engelsmännens fysiska typ av fotboll, med rak backlinje, ”mittfältsdiamant” IFK Norrköping som främsta klubb i då var man chanslös menade Czeisler. och kontringsspelare, hade spelarna staden markerades ännu tydligare att Norrköping var en utpräglad sina givna roller. Vissa var i olika fotbollen inte längre präglades av den industristad med stora klassklyftor. Det grader underordnade laget/kollektivet gamla sociala identiteten utan var mer kvinnliga industriarbetet var ett viktigt medan andra roller var individualis- ren underhållning. Det blev allt tydli- inslag. Men kvinnorna stod utanför tiskt betonade. Man kan se det som gare när fotbollen gick in i TV-åldern. fotbollen. Det var i denna miljö fotbol- Baxters ledarskap i aktiebolaget AIK. IFK Norrköping blev en toppklubb len växte fram och utvecklades. IFK Hans modell svarade mot AIK och under kriget. Fram till dess hade man Norrköping var ingen arbetarklubb trots storstadens sociala sammansättning: funnits i det nedre skiktet av Allsvens- att många arbetare så småningom, när grovarbetare, tjänstemän och artister i kan eller i division II. Klubben bytte då arbetarklubben Sleipner fallit bort ur de skön blandning. Även kontringsfotbol- ledning och styrelseledamöter påfal- större sammanhangen, kom att stödja len i Helsingborgssystemet på 1930- lande ofta. Det fanns ingen kontinuitet; klubben som Norrköpings represen- talet hade något av samma upplägg. klubbens ledarskap var outvecklat. tant i fotbolleliten. Även i Norrköping Artistrollen innehades då av center- Vändningen skedde efter det att klub- var arbetarrörelsen stark och hade ett halvbacken. Men han var inte riktigt ben fått en kraftfull ledning. Det nya dominerande infl ytande. Intressant nog lika fri som Baxters forwardsartist. ledarskapet (Torsten Johansson, Sigge förändrade IFK Norrköping sitt publik- Andersson och ”Nalle” Halldén) tog underlag eller snarare blev det åtskilligt IFK Norrköping också initiativ till att klubben skaf- breddat genom framgångarna på 1940- Fotbollen introducerades i Norrköping fade skickliga fotbollsspelare genom talet. Klubben bytte därmed identitet i kring förra seklet. Två lag föddes med värvningar (dolda köp, då amatör- staden och en slags social metamorfos ursprung i två skilda sociala miljöer: regeln förbjöd öppna pengar) från är här tydlig. Klubbens fotbollskultur IK Sleipner respektive IFK Norrköping. mindre klubbar och orter i främst var annorlunda jämfört med Malmö Den förra klubben bildades av arbetare norra delarna av landet. IFK Norrkö- FFs. Den sociala dimensionen saknades och var arbetarklubben i Norrköping. ping köpte alltså tidigt ihop sitt lag. i princip (bygga pojklag, behålla spelare, Den senare klubben bildades några år Dessa spelarköp eller värvningar gick sociala aktiviteter osv.). I Norrköping tidigare och av personer som gått på till så att spelarna erbjöds jobb och värvade man ihop lagen. Kraven på kon- eller var knutna till det Högre All- utbildning i Norrköping. Noggrann- kurrenskraftig fotboll var det som gällde männa Läroverket i staden. Från och het blev ett honnörsord i föreningen. och då användes de medel som fanns till med 1920-talet utvecklades ett samar- Man skulle vara noggrann vid köp av förfogande och det var pengar och jobb bete mellan de två klubbarna. Tidigare spelare och klubben skulle skötas nog- till värvade spelare. hade den inneboende sociala konfl ikten grant när det gälle ekonomi, organisa- Växlingen av spelsystem i klubben alltid frammanats. Samarbetet innebar tion och planering. Ett annat viktigt är anmärkningsvärda i två fall: för det att man spelade återkommande välgö- och avgörande led i den nya politiken första när klubben ”professionalisera- renhetsmatcher, där behållningen gick var att anlita skickliga internationella des” genom det nya ledarskapet, anli- till arbetslösa. Man anordnade även tränare till A-laget. tandet av Lajos Czeisler som tränare och gemensamma idrottsmässor. Motsätt- År 1941 kom den ungerske tränare värvningarna av nya spelare. När man ningen mellan klubbens supportrar Lajos Czeisler till Norrköping och han valde Czeisler valde man defi nitivt ny levde dock vidare och framhölls främst gjorde laget till ett av de bästa i det stil och nytt spelsystem, och detta val av av arbetarlaget Sleipners anhängare. krigshärjade Europa. Det visade resul- linje var nödvändigt för att man skulle Man framställde gärna IFK-anhänga- taten i de turnéer klubben företog till nå framgång. Den ungerska fotbollsmo- ren som högmodig, högtravande och England och kontinenten efter fredsslu- dellen, med sina individuella och kol- borgerlig. tet. Stommen till det svenska landslag lektiva drag, ledde även IFK Norrköping IFK Norrköping var alltså ingen som vann OS-guld i London 1948 kom till betydande framgångar. arbetarklubb utan snarare en mer från detta lag och de spelarna hade För det andra när man på slutet av allmän klubb med en bred och diffus tränats av Czeisler. Några av dessa 1980-talet började spela med samma social bas. Rötterna ledde dock som spelare som Gunnar Nordahl och Nils system (4-4-2) som andra toppklubbar sagt till stadens läroverk. Klubbens Liedholm skulle sedan bli kända i och i Sverige. Även denna modell innebar hittills mest glansfulla period inföll på genom den italienska fotbollen. Czeis- inledningsvis framgångar för klubben. 1940-talet när klubben vann svenska ler tog med sig Nordahl och Liedholm Man vann åter ett mästerskap (1989). mästerskapet fem gånger. När IFK när han senare gick över till Milan. På 1940-talet var man tidig med att Norrköping började få sina stora fram- Vad han lärde var en ungersk och byta spelsystem och på 1980-talet var gångar föll Sleipner snabbt tillbaka teknisk fotboll som byggde på hög man väldigt sen med att byta system. och ramlade ur Allsvenskan. Från och individuell skicklighet och lagkänsla. Ledarskapet hade förändrats i klubben. med denna tid, i början av 1940-talet, Han ville se en lekfull och harmonisk Motsättningarna var stora kring det nya övertog IFK Norrköping både den fotboll. Den var ett försiktigt utkast spelsystemet. De mer individualistiska stora publiken och successivt den djupa till det som senare kom att benämnas systemen (Czeislers fotboll och libero- folkliga förankringen. Den långva- totalfotboll. Som hos alla stora tränare spelet) var trots allt djupt förankrade riga framgångsvågen innebar att IFK byggde han lagen genom en mix av i klubbmiljön. Kopplingen spelsystem Norrköping kom att bli lika folkkärt teknik och styrka. Samma mix fanns och klubbmiljö fi nns således i fallet som tidigare Sleipner varit. Sleipner i Malmö FF under lagets storhetstid, IFK Norrköping, men annorlunda än i 20 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
arbetarklubbarna Malmö FF och IFK erna. Införandet av Houghton/Hodgsons en förenkling att påstå att det fanns Göteborg. Den nya mer kollektiva modell blev dock helt annorlunda. Pro- ett klart samband mellan valt spelsys- fotbollen som började spridas på 1970- cessen var närmast konfl iktfri i arbetar- tem och klubbens sociala tillhörighet. talet hade väldigt svårt att vinna insteg klubben Malmö FF. Överensstämmelsen kunde fi nnas där i IFK Norrköping. I IFK Göteborg med liknande sociala (renodlat: arbetarklubb som spelade bas, krävdes det en Sven-Göran Eriksson kollektivt). Men det kunde också vara Slutsatser för att få denna spelmodell och spelfi lo- det motsatta förhållandet som var för Även inom den begränsade svenska sofi legitimerad hos den breda folkliga handen eller variationer mellan dessa fotbollen fanns vissa skillnader mellan publiken. Denna krävande Göte- poler. Spelsystemen hade en överord- olika klubbar. De hade skilda sociala borgspublik ville se en mer attraktiv och nad, överskridande roll inom fotbol- baser och olika ledarskapstraditioner. individualistiskt präglad fotboll. Han len. Klubbarna konkurrerade och då De har också kommit att präglas av tvangs revidera modellen en aning och kunde en klubb och dess ledarskap sina valda spelsystem. Någon generell göra den mer offensiv. I klubbar som välja ett spelsystem som låg i tiden och klassmetamorfos kan man knappast AIK och IFK Norrköping, med andra var konkurrenskraftigt oberoende av tala om sedan väl fotbollen etable- sociala förtecken och mer delat ledar- klubbens fotbollskultur och sociala rats i Sverige på 1920-talet. Av de skap, kom modellen egentligen aldrig att dimension. Alla elitlag gick exempelvis fyra undersökta klubbarna ligger IFK tillämpas fullt (Baxters system var dock över till Houghtons defensiva baslära Norrköping närmast en sådan förvand- en variant). under 1980-talet, vilket inte hindrade ling under efterkrigstiden. Klubben, Sambanden mellan fotbollskultur, att Malmö FF i jakten på framgång som bildades och bars upp av stadens spelsystem och klubbens sociala bas kring millennieskiftet kunde anlita en etablissemang och läroverksungdom, strålar samman i klubbens ledning och holländsk tränare för att nå nya fram- fi ck då ett stort publikstöd från Norr- management. I de undersökta fyra fallen gångar. köpings arbetare. Publiken ville se elit- synes detta extra tydligt i fallet IFK fotboll och IFK Norrköping var då det Göteborg men även i AIK med Baxter i Referenser enda elitlaget i staden. De tre övriga modern tid. Exempel kan även hämtas Andersson, Torbjörn: Kung fotboll. Den klubbarna i undersökningen behöll sin från engelsk, italiensk och spansk fot- svenska fotbollens kulturhistoria från 1800- sociala prägel under hela 1900-talet. boll. Det som också framgår tydligt är talets slut till 1950, Stockholm/Stehag 2002 När det gäller klubbarnas förhål- hur beroende denna process är av kva- Billing, Peter & Stigendal, Mikael: Hegemon- lande till marknadskrafter och det liteten på klubbens ledning och ledare. I ins decennier. Lärdomar från Malmö och den omgivande politiska samhället fi nns de fyra klubbarna har man använt olika svenska modellen, Malmö 1994 inga särskilda skillnader mellan dem typer av management/ledarskap. Arbe- Billing, Peter, Franzén, Mats och Peterson, Tomas: Vem vinner i längden? Hammarby IF fram till 1970-talet. Klubbarna gick tarklubben Malmö FF styrdes under Malmö FF och svensk fotboll, Lund 1999 i takt genom amatörbestämmelsen decennier av en stark man, ”hövdingen” Bourdieu, Pierre: In Other Words. Essays och elitklubbarnas egna regelsystem, Eric Persson. I de övriga klubbarna var Towards a Refl exive Sociology, Cambridge institutionaliserade genom elitfot- ledarskapet mer delat, med betoning på 1990 bollkartellen: senare Föreningen svensk fl era starka ledare. Det fi nns med andra Houghton, Bob: Fotboll, Bromma 1979 elitfotboll. Inte heller efter amatör- ord fl era givna modeller och det som är - Laganda & ledarskap, Malmö 1991 regelns slopande växte skillnaderna slående är att när en klubb tog steget, Norrköping historia: 1900-talet, Norrköping på något avgörande sätt mellan dessa satsade och införde ett nytt spelsystem, 2000 fyra klubbar. Men sådana tendenser så hade detta som regel föregåtts av en Norrköpings historia VI Tiden 1914-1970, har uppenbarat sig under senare år. förändring av klubbledningen. Detta Stockholm 1976 Kommersialiseringsprocessen tog dock gäller i samtliga fyra fall: Peterson, Tomas: Den svengelska modellen. ordentlig fart i början av 1990-talet Svensk fotboll i omvandling under efterkrigsti- genom sponsring och TV-bolagens 1. I Malmö FF vid två tillfällen: under den, Lund 1993 pengar. Malmö FF gick i bräschen för genomförandet av den ungerska Sahlström, Olle: Den röde patriarken. En essä att införa professionell fotboll i Sverige modellen på 1940-talet och under om arbetarrörelsens auktoritära tradition, Stockholm 1998 redan på 1980-talet, men backade implementeringen av Houghtons Sund, Bill: Fotbollens maktfält. Svensk fot- snart tillbaka några steg då läget modell på 1970-talet (Eric Pers- bollshistoria i ett internationellt perspektiv, inte riktigt var moget. Först i slutet son lämnade då successivt över till Solna 1997 av 1990-talet kom klubbarna in i en Cavalli-Björkman). - The British and Continental Infl uence on fördjupad professionaliseringsprocess, Swedish Football, The International Journal of vilken leddes av AIK genom bolagise- 2. I IFK Göteborg vid ett tillfälle: då the History of Sport, Vol 14 No 2 (Aug 1997) ringen. Erikssons modell drevs igenom på - Den svenska fotbollens övergång till professi- Beträffande kopplingen mellan 1980-talet. onalism och arbetsmarknadsrelationer, Idrott, spelsystem och klubbarnas sociala bas historia och samhälle 2002 är det frapperande hur snabbt de kol- 3. I AIK vid två tillfällen: när Hel- Svensson, Thommy: Från ackord till månads- lön. En studie av lönepolitiken, fackfören- lektiva spelsystemen, främst Chapmans singborgssystemet tillämpades på ingarna och rationaliseringarna inom svensk och Houghtons system, togs upp i 1930-talet och när Baxters ”diaman- varvsindustri, Kungälv 1983 svensk fotboll. Fotbollen fi ck tidigt en tmodell” infördes på 1990-talet. folklig bas. Föga överraskande är det i fallet arbetarklubbar. Men även i de 4. I IFK Norrköping vid ett tillfälle: då andra klubbarna gick processen tämli- den ungerska modellen genomfördes gen smärtfritt i alla fall när Chapmans på 1940-talet. modell infördes och sedan utvecklades och fördjupades med de ungerska idé- Det kan också slås fast att det är 21 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Satellitnavigering (GPS) under fysiologiska fälttester
Att genom laboratoriebaserade fysiologiska tester undersöka prestationsförmåga inom olika idrot- ter, är nog att betrakta som standard. Inget laboratorietest är dock idrottsspecifi kt. Att testa den fysiologiska förmågan under idrottsspecifi k aktivitet har dock sina begränsningar p g a svårkon- trollerade faktorer, ex vindmotstånd, glidförmåga hos skidor, etc. De två faktorer som har störst påverkan på de fl esta fysiologiska variabler, under åtminstone konditionsidrottande, är hastighet och lutningen på underlaget. Sista tiden har satellitnavigering (GPS) framlagts som en lovande metod för att förbättra de idrottsspecifi ka testerna, genom att på ett relativt enkelt sätt kontrollera för hastighet och var en idrottsman befunnit sig, vid ett visst fysiologiskt svar.
Fysiologiska fälttester, är idrottsspeci- fi ka tester som oftast utförs för att studera en idrotts kravprofi l. Dessa har sedan länge genomförts, m h a pulsklocka och/eller Douglas säck teknik. Sista decennierna har utfö- randet av dessa fysiologiska fälttester förenklats i och med utvecklingen av bärbara ergospirometrar (Se bild 1). De variabler som studerats under PETER LARSSON idrottsutövande har främst varit puls och syreupptag. Begränsningar av tidigare utförda fästtester har varit att fysiologiska data inte gått att ställa i relation till var en idrottsman befunnit sig och vilken hastighet han/hon rört sig med. Därför har tolkning av fysi- Bild 1. Kvinnlig längdskidåkare med utrustning ologiska data mest baserats på trender för att mäta syreupptag och koldioxidproduk- av data, max-, min- och medelvärden. tion (ergospirometer; MetaMax II) Vissa fälttester har också utförts under KARIN HENRIKSSON- förenklade förhållanden, ofta för att LARSÉN erhålla maxvärden endast. jorden cirklar 27 stycken stelliter, alla INSTITUTIONEN FÖR KIRURGISK Sista tiden har satellitnavigering med ett atomur ombord. Först ställs OCH PERIOPERATIV (Global Positioning System; GPS) klockan i GPS mottagaren i enlighet VETENSKAP, IDROTTSMEDICIN, framlagts som en metod för att under med klockorna i satelliterna. Informa- UMEÅ UNIVERSITET konditionsidrottande kontrollera för tion skickas sedan kontinuerligt till hastighet och position. Denna artikel GPS mottagaren med ljusets hastighet, beskriver lite av tekniken bakom GPS om den exakta tiden från atomuret i och en del av dess potentiella använd- en satellit. Genom att jämföra tiden ningsområde inom idrottsspecifi kt i mottagaren med tidsangivelsen som fysiologiskt testande. skickats från satelliten, och multiplice- rar med ljusets hastighet, kan sträckan Global Positioning System (GPS) till satelliten beräknas. Genom att Global positioning system (GPS) är ett känna sträckan till åtminstone tre satel- satellitbaserat system för positions och liter kan positionen för GPS mottaga- hastighetsbestämning. Ursprungligen ren bestämmas (Se bild 2). Förutom utvecklades systemet för militära ända- positionen beräknas även kumulativ mål, men används i ökande utsträck- sträcka och hastighet ut av GPS mot- ning inom civilt fl yg, marin och tagaren. Vanligtvis i en vanlig GPS friluftsverksamhet. I omloppsbana runt mottagare beräknas position, kumula- 22 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
att kombineras med en differentierad mottagare, samt kunna användas till- sammans med en extern satellitantenn. Kostnaden för att införskaffa en diffe- rentierad mottagare är ungefär samma som för GPS mottagaren, men för att kunna använda sig av korrigeringssys- temet (EPOS Premium) krävs ett årligt abonnemang på ca 6000 kr.
Validitet av dGPS mätningarna Den dGPS utrustning som använts vid våra försök (Garmin GPS 12 CX, RXMAR 2, Aztec) har också valide- rats. Två kända positioner jämfördes med 10 stycken konsekutiva mätningar vardera. Medelfelet visade sig ligga runt 2 m. Spridningen av mätvärdena låg dock, för båda mätningarna, inom Bild 2. Principen bakom satellitnavigering. Genom att beräkna sträckan till åtminstone tre satelliter 0,6 m. Mätning av kumulativ sträcka kan positionen bestämmas. gjordes på en 115 m lång, rak asfalt- väg, samt på stig uppför 247 m. Medel- felen var för 10 mätning av sträckan, var 0,8 m (115 m), och 0,10 m (247 m), med en relativt låg spridning av felen (95 % konfi densintervall –1,19 m - +2,79 m (115 m) och –1,66 m - +2,46 m (247 m). Differentierad GPS hastighet kan mätas både med hjälp av förändringar i satellitsignalfrekvensen (Doppler shift) och genom att dividera sträckan mellan två positioner med skillnaden i tid. Hastigheter mellan 6 km×h-1 och 20 km×h-1, med dessa två dGPS metoder, testades mot konventionell tidtagning på den 115 m långa sträckan. Med- elvärdet för hastighet med tidtagning var 11,96 km×h-1 (range 6,55 – 20,09), med dGPS Doppler shift 11,99 km×h-1 (range 6,61 – 20,15), och med dGPS skillnad i sträcka och tid 11,99 (range 6,55 –20,27). Sammanfattningsvis kan man säga att validiteten av dGPS posi- tion, kumulativ sträcka och hastighets- Bild 3. Differentierad GPS data från två varv av längdskidåkning, lagd ovanpå en skannad karta i mätningar var mycket bra. GPS programvara (GPS utility). De små sträcken markerar en positionsangivelse (En position var annan sekund). Differentierad GPS data analys Efter att en försöksperson genomgått tiv sträcka och hastighet en gång varje Den största nackdelen med dGPS en fälttest med dGPS, kan informatio- sekund. är att mätningar endast kan utföras nen från dGPS mottagaren laddas ner Signalerna från satelliterna störs där satellitsignalerna når GPS mot- till en dator för vidare analys. Fälttester dock av atmosfäriska fenomen och av tagaren, det vill säga f f a utomhus. med dGPS har vid vår enhet utförts på att studsa på föremål, på sin väg mot Precisionen på mätningarna blir också orienterare, längdskidåkare och skid- GPS mottagaren. Detta ger ett fel i de sämre i radioskugga, där korrigerings- skyttar. Vid dessa fälttester har även beräknade sträckorna till satelliterna signalerna ej kan nå den differentierade det fysiologiska svaret studerats, m h a och således fel i den beräknade positio- mottagaren. en bärbar ergospirometer (MetaMax II, nen, kumulativa sträckan och hastighe- Cortex Biophysik), i relation till dGPS ten. För att reducera felen, så fi nns ett GPS mottagaren data om position och hastighet. Analys korrigeringssystem utvecklat, s.k. diffe- En GPS mottagare, som oftast köps för av dPGS data har också gjorts ovanpå rentierat (dGPS). Markbundna statio- friluftsverksamhet, är inte större än en en inskannad karta i GPS program- ner runt om i Sverige detekterar felet, mobiltelefon och kostar omkring 3000 varan (GPS-utility 4.04.3, GPS Utility och information för korrigering skickas kr. För att använda en sådan mot- Limited) (Se bild 3). med radiovågor, via en differentierad tagare inom idrotten bör den dock ha Med hjälp av dGPS kunde has- mottagare, till GPS mottagaren. en stor minneskapacitet, möjligheten tigheten i olika delar av en fälttest 23 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
studeras både som medelvärden (Se 36 70 fi gur 1) och detaljerat (som mest en 34 gång i sekunden). Inom orientering 32 60 30
är nog också dGPS det enda sättet att 28 50 mäta hastighet, då orienterarna inte 26 springer samma sträcka, och därför ger 24 40 tidtagning endast en uppskattning av 22 hastigheten. En annan fördel med att 20 (m) jd
30 H ö mäta hastighet med hjälp av dGPS är 18
Hastighet (km/h) 16 att olika delsträckor kan bestämmas i 20 efterhand, och ger därför ett fl exibelt 14 12 system för att studera exempelvis mel- 10 10 lantider. Analys av misstag i oriente- 8 ringen kunde också göras m h a den 6 0 inskannade kartan. 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Att studera ergospirometer data Sträcka (m) i kombination med data från dGPS innebär att fysiologiska variabler kan Figur 1. Data från dGPS från samma försök som i bild 3. Två försökspersoners medelhastighet i olika delar av spåret (sträckad och fet linje), samt höjdprofi len (tunn linje) presenterade. ställas i relation till position och hastig- het. Denna kombinerade teknik öppnar möjligheter för att lättare kunna jäm- föra ett fysiologiskt svar i en viss del 5.2 70 av en fälttest mellan försökspersoner 5 4.8 60 (Se fi gur 2). Analys av samband mellan 4.6 laboratoriebaserade testresultat och det 4.4 50 fysiologiska svaret under idrottande, 4.2 ger även möjligheter att mer i detalj 4 studera exempelvis vilka fysiologiska 3.8 40 3.6 trösklar som är av betydelse för presta- (m) jd 3.4 tion i olika delar av ett ländgskidåk- 30 H ö 3.2 ningsspår (Se fi gur 3). Syreupptag (l/min ) 3 20 2.8 Slutsats 2.6 10 Tekniken med dGPS kan mäta hastig- 2.4 het, position och sträcka med god vali- 2.2 ditet. På ett relativt enkelt och fl exibelt 2 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 sätt kan dessa variabler studeras, och Sträcka (m) jämföras mellan olika tillfällen och mellan försökspersoner. Att kombinera dGPS tekniken med en bärbar ergospi- Figur 2. Data från ergospirometer analyserad tillsammans med dGPS data. Medelsyreupptaget i rometer ger unika möjligheter till att olika delar av spåret (sträckad och fet linje), samt höjdprofi len (tunn linje) presenterade. Data från samma försökspersoner som i Figur 1. studera en konditionsidrotts kravpro- fi l. Detta kan i förlängningen leda till förbättrade och mer individualiserade träningsprogram. Tekniken är studerad 1 70 inom idrottsfältet, men borde även 0.9 60 vara av intresse för en mer generell 0.8 arbetsfysiologi, där studier av olika p<0.01 0.7 50 patientgruppers fysiska prestationsför- ) p<0.05 0.6 måga vore av intresse. 40
0.5
30 Höjd (m) Referenser 0.4 1. Bird SR, Bailey R, Lewis J. Heart rates during competitive orienteering. Br J Sports 0.3 20 Korrelationskoefficient (r = Med 1993;27:53-7. 0.2 2. Åstrand P-O, Saltin B. Maximal oxygen 10 uptake and heart rate in various types of 0.1 muscular activity. J Appl Physiol 1961;16: 0 0 977-981. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500 3. Doyon KH, Perrey S, Abe D, et al. Field Sträcka (m) testing of VO2peak in cross-country skiers with portable breath-by-breath system. Can J Figur 3. Data från löpbandstest i relation till åkhastighet i olika delar av längdskidåkning på 10 Appl Physiol 2001;26:1-11. stycken elittränande gymnasiala längdskidåkare. Korrelationskoeffi cienter (Spearman korrelationer) 4. Saibene F, Cortili G, Roi G, et al. The presenterade mellan OBLA (Onset of Blood Lactate Accumulation; 4mmol×l-1 mjölksyra i blod) och energy cost of level cross-country skiing and hastighet i olika delar av längdskidåkning (sträckad linje), samt höjdprofi len (tunn linje) presente- the effect of the friction of the ski. Eur J Appl rade. De horisontella linjerna markerar signifi kansnivå. 24 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Physiol Occup Physiol 1989;58:791-5. 5. Jensen K, Franch J, Kärkkäinen OP, et al. Field measurements of oxygen uptake in elite orienteers during cross-country running using telemetri. Scand J Med Sci Sports 1994;4: 234-238. 6. Mognoni P, Rossi G, Gastaldelli F, et al. Heart rate profi les and energy cost of locomo- tion during cross-country skiing races. Eur J Appl Physiol 2001;85:62-7. 7. Herren R, Sparti A, Aminian K, et al. The prediction of speed and incline in outdoor run- ning in humans using accelerometry. Med Sci Sports Exerc 1999;31:1053-9. Prenumerera 8. Perrin O, Terrier P, Ladetto Q, et al. Improvement of walking speed prediction by accelerometry and altimetry, validated by satellite positioning. Med Biol Eng Comput 2000;38:164-168. 9. Larsson P, Henriksson-Larsen K. The use of 2004 dGPS and simultaneous metabolic measure- ments during orienteering. Med Sci Sports Exerc 2001;33:1919-24. 10. Larsson P, Burlin L, Jakobsson E, et al. Analysis of performance in orienteering with treadmill tests and physiological fi eld tests using a differential global positioning system. J Sports Sci 2002;20:529-35. Vi hoppas att Du blir kvar som prenumerant 11. Schutz Y, Chambaz A. Could a satellite- based navigation system (GPS) be used to på Svensk Idrottsforskning även år 2004. assess the physical activity of individuals on Vi håller kvar det otroligt låga priset på 100 kr/år, som earth? Eur J Clin Nutrition 1997;51:338-339. 12. Schutz Y, Herren R. Assessment of speed varit oförändrat sedan 1992 då tidningen startades. of human locomotion using a differential satel- lite global positioning system. Med Sci Sports Men det förutsätter rationell hantering. Ingen dyr Exerc 2000;32:642-6. eller omständlig administration.
Adress: Idrottsmedicinska Enheten 901 87 Umeå, Hjälp oss genom att sätta in 100 kr på Tel: 090 785 39 51 postgiro 95 78 49 – 3. Ange betalningsmottagaren Fax: 090 13 56 92 e-mail: [email protected] Centrum för idrottsforskning och glöm inte skriva vem som är avsändare och vart tidningen skall skickas.
Boende utomlands får sätta in 200 kr då portot blir dyrare.
Fyra nya spännande och välmatade nummer väntar.
För prenumerationsfrågor ring Anne-Britt Olrog på 08-402 22 91 eller E-post [email protected]
25 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Vem behandlar akuta skador i fotbollslaget och hur? Skador påverkar framgång och ekonomi för alla lag. Skadeprevention och optimal skadebehand- ling är därvid en möjlighet att minska skadeutfallet och en negativ effekt på lagets slagstyrka och ekonomi . Den i laget medicinskt ansvariges kunskap i diagnostik och handläggning av skador är av stor betydelse .Vi har studerat den medicinska kunskapen hos de medicinskt ansvariga i 92 fotbollslag från allsvenskan till division 6 under året 1998.
Introduktion de nedre extremiteterna. Muskelbrist- Fotboll är den mest populära lagspor- ningar, slag, sparkar, mindre skador ten världen över för närvarande med med blödningar i underhudsfett och ungefär 200 miljoner spelare varav 40 muskulatur samt knä- och fotleds- miljoner kvinnor (1). I Sverige fi nns skador är de vanligast förekommande det 3200 fotbollsföreningar, 160 000 skadorna (6, 7, 8, 9, 10,). manliga och 40 000 kvinnliga fot- Den allmänt accepterade behand- bollspelare (2). lingsmetoden vid mjukdelsskador och FIFA (Internationella Fotbollsför- vävnadsblödningar är enligt den så bundet) har presenterat ett preventivt kallade RICE modellen, ( R för Rest NILS WESTLIN skadeprogram för att minska en syn- (vila), I för Ice ( Is ), C för Compres- IDROTTSMEDICINSKT CENTER, MALMÖ barligen alltmer ökande skadefrekvens. sion (Kompression) och E för Eleva- De åtgärder från FIFA´s sida som före- tion (högläge). Mer adekvat och logisk JOHNNY WIKSTEN slagits för att minska de medicinska verkar den i Malmö utarbetade model- DISTRIKTSSJUK- GYMNASTIKEN KALMAR kostnaderna innebär för spelarna ett len och behandlingsgången, PRICE, mer omfattande träningsprogram för P för Pressure (tryckförband för att LARS BRUNDIN att öka styrka, kondition, vävnadshåll- minska blödning, svullnad och smärta), KLINISK FYSIOLOGI, fasthet men också en allmänt förbätt- R för Rest (vila för att minska risken LÄNSSJUKHUSET KALMAR rad livsstil för att reducera skaderisken för blödning i det akuta skedet), I för och vad domarna beträffar en hårdare Is (för att smärtlindra), C för Compres- bedömning av fult spel. sion (kompressionsförband för att hålla Sist men, kanske det allra viktigaste svullnaden borta) och E för Elevation bör man erbjuda en effektivare och mer (högläge som håller den skadade i still- adekvat behandling och rehabilitering het och minskar risken för blödning av förekommande skador. Fotboll är en och svullnad). Samtliga dessa åtgärder kontaktsport med en därmed förhållan- påverkar blödning, svullnad, smärta devis hög skaderisk. och förbättrar möjligheten till träning Skaderisken har i olika epidemio- och snabbare återgång till full aktivi- logiska studier beräknats för manliga tet, vilket naturligtvis också innebär spelare till 10 –35 skador per 1000 kortare sjukskrivning och minskade speltimmar (3, 4) och för kvinnliga till samhälleliga medicinska kostnader (11, 6-8 per 1000 speltimmar (5). Defi ni- 12, 13,14,15,16,17). tionen för en skada är en diagnostisk Kunskapen om skadebehandling påvisad vävnadsskada krävande från- och skadors rehabilitering hos den varo från träning och spel (6). De fl esta medicinskt ansvarige i fotbollslaget skadorna orsakas av trauma (slag, torde vara av allra största betydelse spark, vridning) och är lokaliserade till inte bara för individen – fotbollspela- 26 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
ren - utan också för lagets kapacitet och slagstyrka och vad gäller möjlig- Antal Sjuk- Läkare Kiro- Napra- Massör Antal % lag gymnast praktor pat heten att genom en god diagnostik och optimal behandling reducera samhäl- Allsvenskan 13 6 13 - 3 5 14 100 lets kostnader för uppkomna skador. Div 1 + 2 26 4 2 3 3 13 23 88 Avsikten med vårt arbete var att studera den medicinska kompetensen Div 3 + 4 26 4 - 2 1 8 15 65 hos de medicinskt ansvariga i fotbolls- Div 5 + 6 27 1 1 0 1 2 4 15 lagen i det svenska seriesystemet från 92 15 16 5 5 28 48 52 allsvenskan till division 6. Tabell 1. Medicinskt ansvariga med medicinsk profession. Material och metoder Samtliga lag i allsvenskan hade förutom fysioterapeut tillgång till läkare vid match, 3 lag även vid Ett frågeformulär utsändes till trä- träning. Två lag i division 1 och 2 hade tillgång till läkare vid match. Ett lag i allsvenskan hade tillgång till både sjukgymnast och massör vid träning och match. Ett lag i division 6 hade tillgång narna i förstalaget i 98 fotbollsfören- till läkare både vid träning och match. ingar (4 % av alla föreningar i Sverige) 14 i allsvenskan och 14 randomiserat utvalda från vardera divisionerna 1-6 Antal lag Lagledare Lagkapten Andra Totalt i hela landet. Tränarna i respektive lag Allsvenskan 13 - - 3 3 noterade föreningens namn och divi- Div 1 + 2 26 7 8 4 19 sion och vidarebefordrade sedan for- muläret till den medicinskt ansvarige i Div 3 + 4 26 14 16 1 31 laget .Svarsfrekvensen var 92 %. Den Div 5 + 6 27 25 21 4 50 medicinskt ansvarige fi ck i frågeformu- läret ange sin medicinska utbildning 92 46 45 9 100 och bakgrund: läkare, sjukgymnast, Tabell 2. Sjukvårdsansvariga utan medicinsk profession. sjuksköterska, massör, naprapat, ( Under tiden för undersökningen utnyttjade en del lag olika sjukvårdsansvariga, vilket förklarar ett kiropraktor eller lagkapten, lagmedlem större totalt antal ). eller spelare och sedan besvara hur de behandlar tre av de vanligast förekom- mande skadorna under fotbollsspel När börjar du behandla skadan Resultat – muskelbristning, mjukdelsblödning Efter Bland de medicinskt ansvariga i det och fotledsvrickning . a. 1-5 min primära omhändertagandet av akuta b. 5 – 15 min skador i allsvenska lagen hade alla c. 15 - 60 min utom tre yrken inom sjukvården (tabell Hur behandlar du följande skador ? d. 11 – 24 min 1). Vid de allsvenska lagens matcher 1. Muskelbristning på baksidan av e. mer än 24 timma var en läkare alltid disponibel och vid låret. träning även i de fl esta lag. I de lägre Plötslig intensiv smärta på baksidan Utvärdering och statistik divisionerna hade färre av de medi- av låret omöjliggörande fortsatt Resultaten redovisas huvudsakligen cinskt ansvariga ett yrke med medi- aktivitet. med beskrivande statistik (frekvens cinsk anknytning och icke medicinskt av svarsalternativ) uppdelat på divi- utbildade som lagledare, lagkaptener 2. Mjukdelsblödning sionsnivå. Skillnader i svarsfrekvenser/ och andra lagmedlemmar skötte sjuk- Slag eller spark mot musklerna på förbättringspotential mellan de olika vården (tabell 2 ). framsidan av låret ovanför knät divisionerna analyserades med gängse PRICE modellen vid behandling av (quadriceps) med åtföljande smärta. statistiska metoder (Chi två test följt skador utnyttjades signifi kant oftare i av Fischers exakta test vid eventuell allsvenskan och division 1 än i division 3. Fotledsvrickning. signifi kans) , varvid tre indelningar 5 – 6 (p < 0,0001), medan cold spray Vridning, vrickning av foten följt av gjordes (högre division = allsvenskan och elastisk binda är den vanligaste plötslig smärta på utsidan. och division 1, mellandivision = divi- behandlingsformen i de lägre divisio- sion 2 – 4 och lägre division = division nerna (p< 0,001) och cold spray eller När du behandlar skadan använder 5 – 6 ). Vid bedömning av skillnaden massage enbart i division 6 (p < 0,002 ) du? mellan divisionerna av vem som akut ( tabell 3,4,5 ). a. tryckförband omhändertog skadad spelare användes b. nedkylning med is och elastisk logistisk regression på alla sju divisio- Diskussion binda nerna. Skillnader mellan skadetyper I denna studie har vi funnit att det c. massage utvärderades med Friedmans icke medicinska omhändertagandet i all- d. vila utan vidare behandling parametriska ANOVA. Skillnaden i svenskan och division 1 och 2 utförs tid från skada till omhändertagande av medicinskt välutbildade med god Hur ofta behandlar du de ovan analyserades med Chi två test följt erfarenhet av behandling av idrottsska- nämnda skadorna? av Fischers exakta test vid eventuell dor. I de lägre divisionerna handläggs a. alla signifi kans, där två indelningar gjordes det akuta omhändertagandet av skador b. nästan alla (1 – 5 minuter och över 5 minuter ). av icke medicinskt utbildade tränare, c. ofta Signifi kansnivån bestämdes till p 0.05. lagledare, lagmedlemmar och andra d. ibland Studien är godkänd av forskningsetiska icke medicinskt kunniga och utbildade. e. nästan aldrig kommittén i Linköping. Det är helt uppenbart att det i de lägre 27 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
divisionerna föreligger mycket brist- Primär använd behandling ( % ) fälliga kunskaper hos de medicinskt ansvariga om hur skador ska omhän- Antal lag Tryckförband Vila högläge Kylkompress Kylspray dertas och behandlas. Detta innebär Allsvenskan 13 92 62 31 0 naturligtvis längre konvalescenstider, Div 1 - 2 26 84 77 46 0 längre bortavaro från träning och spel, samt längre sjukskrivningstider för de Div 3 - 4 26 92 50 43 0 skadade med de samhälliga ekono- Div 5 - 6 27 63 56 67 8 miska och individuella konsekvenser Tabell 3. Behandling av muskelbristning. detta innebär. Här föreligger ett stort och allmännyttigt behov av ökad utbildning i omhändertagande och Primär använd behandling behandling av skador inom fotboll. Antal lag Tryckförband Vila högläge Kylkompress Kylspray Förhållandet är med största sannolik- Allsvenskan 13 92 77 46 0 het likvärdigt inom andra idrotter . Div 1 - 2 26 89 74 54 4 Sammanfattning Div 3 - 4 26 92 42 50 4 Internationella Fotbolls Förbundet Div 5 - 6 27 53 63 75 8 ( Fédération Internationale de Football Association, FIFA) har för att minska Tabell 4. Behandling vid mjukdelsskada den ökande skadeincidensen och de allt större medicinska kostnaderna i Primär behandling % samband med olycksfall inom sporten Antal lag Tryckförband Vila högläge Kylkompress Kylspray utarbetat ett program för skadepre- vention. De föreslagna åtgärderna Allsvenskan 13 92 85 54 0 omfattar adekvat skadeprofylaktisk Div 1 - 2 26 84 77 58 4 träning, program för rehabilitering Div 3 - 4 26 81 70 58 0 av skador, regler och förhållningsor- Div 5 - 6 27 59 78 78 12 der för spelarnas uppträdande och levnadsstil samt att domarna skall Tabell 5. Behandling av ledbandskada i fotleden. göra en hårdare bedömning av fult spel. Förutom de rent skadepreven- tiva åtgärderna i programmet påpe- Referenser kas nödvändigheten av en optimal 1. Fédération Internationale de Football Asso- ankle sprains in Soccer. Foot and Ankle: ciation. Risk Factors and Incidence of Injuries 1990;11:41-44 handläggning och behandling av de in Footballplayers. Editorial Am J Sports Med skador som oundvikligen uppkommer 12.Thorsson O, Lilja B, Nilsson P, Westlin N: Suppl 28 : 5, 1-74, 2000. The effect of local cold application on intra- för att därmed minska rehabiliterings 2. Swedish Football Association.Yearbook, muscular blood fl ow at rest and after running. - och sjukskrivningstiden och även 1998. Med, Sci. Sports Exerc. 17 : 710 – 713, minska de samhälleliga medicinska 3. Ekstrand J, Gillquist J: Möller M, Möberg 1985. kostnaderna för skador. En förutsätt- B, Liljedahl SO. Incidence of soccer injuries 13. Thorsson O, Hemdal B, Lilja B, Westlin N. ning för en väl fungerande sjukvård är and their relation to training and team success The effect of external pressure on intramuscu- välutbildade sjukvårdsansvariga i de A prospective study. Am J Sports Med. 11: lar blood fl ow at rest and after running. Med. 63- 7,1983. olika fotbollslagen. Vi har tillskrivit de Sci. Sports Exerc., 19: 469 – 473,1987. 4. Dvorac J and Junge A: Football Injuries and medicinskt ansvariga i A -lagen från 14. Thorsson O. Diagnosis and treatment of Physical Symptoms. A review of the literature. muscle injuries in athletes, experimental and allsvenskan och division Am. J. Sports. Med. Suppl. 28 : 5, 3-9, 2000. clinical studies. Thesis. Malmö, Litos Repro- 1 – 6, 14 lag från varje division, sam- 5. Söderman K.: The Female Soccerplayer. tryck AB,1996. manlagt 98 lag att i ett frågeformulär Injury pattern, risk, factors and intervention. 16. Thorsson O, Lilja B, Nilsson P, Westlin N : beskriva sin profession och medicin- Umeå University Medical Dissertations New Immediate external compression in the mana- ska utbildning vad gäller behandlingen Series No.735.2001. gement of an acute muscle injury. Scand J Med av idrottsskador speciellt inom fotboll 6. Ekstrand J., Soccer Injuries and their pre- Sci Sports 7: 182-190.1997. vention Thesis, Linköping University, Linkö- 17 Lehto M, Järvinen M J, Muscle injuries, och redogöra för den behandling de ping, Sweden.1982. erbjuder 3 av de allra vanligast före- their healing process and treatment. Ann. Chir. 7. Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Gyn. 80: 102 – 108.1991 kommande skadorna inom fotboll - Soccer injuries among elite female players. Am 18 Kannus P, Renström P: Current Concepts muskelblödning, muskelbristning och J Sports Med 19:372-5,1991. Review: Treatment for Acute Tears of the Late- ledbandskada i fotleden. Den medicin- 8. Fried T, Lloyd G J. An overview of common ral Ligaments of the ankle. J. Bone and Joint ska kompetensen och handläggningen soccer injuries. Management and prevention. Surg. 1991; 73 A (2) : 305-12. av skador var utmärkt i allsvenskan Sports Med 14 : 269-275,1990. 19. Karlsson J, Eriksson BI, Swärd L, Early och superettan, medan den var dålig 9. Inklaar H: Soccer injuries 1. Incidence - and functional treatment for acute ligament injuries i division 2 – 4 och helt oacceptabel severity. Sports Med 18 ; 55-73.1994. of the ankle joint Scand J. Med. Sci. Sports. 1996 ; 6: 341-345. i division 5 och 6. Vår slutsats är 10. Söderman,K, Adolphsson J,Lorentzon R, att detföreligger ett stort behov av Alfredsson H : injuries in adolescent female 20.Andrén - Sandberg Å, Thorsson O. Pain players in European football: A prospective relief in sports injuries - emergency measures utbildning av medicinskt ansvariga i study over one outdoor soccer season. Scand yield good results. Läkartidningen.1999.Feb3; fotbollslagen i hela seriesystemet från Med J Sci Sports 11: 1-6, 2001. 96(5):247-51. division 2 till division 6. 11. Ekstrand J, Tropp H: The incidence of
28 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Är de olympiska spelens framtid hotad? Under slutet av 1900-talet har den olympiska rörelsen förändrats i grunden. De senaste trettio åren har sett spelen öppnas för såväl kommersiella aktörer som professionella idrottare. Men vilka konsekvenser har IOK:s positiva hållning till de kommersiella krafterna egentligen fått? Var utvecklingen ett naturligt nästa steg för rörelsen eller har utvecklingen lett till andra, mindre önsk- värda konsekvenser, vars sanna innebörd först under de senaste åren blivit märkbara?
De olympiska spelen är i dagsläget värl- Arvet efter Avery Brundage dens mest prominenta idrottstävlingar. När den olympiska rörelsen på allvar Endast världsmästerskapen i fotboll etablerade sig som ett internationellt torde väcka ett lika stort intresse. OS evenemang satt Avery Brundage har dock en alldeles särskild ställning som ordförande för IOK. Brundage, inom den internationella idrotten. Inget medlem 1936-1972 och ordförande annat evenemang samlar en sådan 1952-1972, anses vanligen vara mängd idrottare från så många grenar den som haft störst betydelse för på ett och samma ställe. Inte heller har den olympiska rörelsens utveckling, något annat evenemang en historia, möjligen med undantag för baron de BJÖRN SANDAHL genom kopplingen till de antika spelen, Coubertin själv. IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM OCH som kan mäta sig med OS. Kanske Decennierna efter andra världs- HISTORISKA var det just därför som avslöjandena kriget var en omvälvande tid för den INSTITUTIONEN STOCKHOLMS om korruption inom den olympiska internationella idrotten i allmänhet UNIVERSITET rörelsen fi ck en sådan enorm uppmärk- och OS i synnerhet. De förbättrade samhet. I vilket annat sammanhang internationella kommunikationerna som helst där pengar och makt samsas kom att underlätta arrangemanget av hade mygel nästan betraktats som större internationella idrottsevene- något oundvikligt, men när det gällde mang dels genom att resmöjligheterna OS verkade de fl esta tro att rörelsen förbättrades, dels genom att förbätt- stod över sådana ting. Att de ideal man rad telekommunikation möjliggjorde sade sig förespråka också motsvarades blixtsnabb rapportering från evene- av handling. mangen över hela jorden. Samtidigt De reaktioner som kom i samband uppstod en politisk situation där de med avslöjandena, bestörtning och för- båda blocken, med USA på ena sidan våning, visar att kunskaperna om den och Sovjetunionen på den andra, omvandling den olympiska rörelsen utnyttjade spelen som en arena för genomgått under de senaste trettio åren storpolitisk självhävdelse, något som inte är den bästa. Under ordförandena bidrog att öka intresset för interna- Lord Killanin och Juan Antonio Sama- tionella tävlingsevenemang. Allt detta ranch hade rörelsen lämnat amatöri- kom att medföra att de kommersiella dealet bakom sig och öppnat spelen krafterna med tiden fi ck upp intresset för kommersiella aktörer. Och detta för idrotten. Genom sponsring och hade fått konsekvenser som ingen hade reklamkontrakt kunde den storhet kunnat förutse. som förärades segraren också spilla 29 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Senare tiders OS har givit gigantiska vinster. TV-rättigheter säljs för miljarder. Här invigs spelen i Salt lake City 2002. Foto: Pressens Bild.
rörelsen av ett betydande bakslag. 1976 års sommarspel hade tilldelats Montreal som genom en orealistisk budget lyckades orsaka en katastrofal förlust. Som en följd av detta skuldsat- tes staden och provinsen Quebec för en lång tid framöver. Konsekvenserna visade sig ett par år senare då 1984 års spel skulle delas ut. Efter att Teheran dragit sig ur stod Los Angeles som enda kvarvarande potentiell arrangör. Alla andra tänkbara arrangörer hade fått kalla fötter efter Montreals deba- cle. Detta gav stadens arrangörskom- mitté mer eller mindre fria tyglar då IOK inte hade något alternativ. Los Angeles var ingalunda en ideal plats för spelen. Den dåvarande guver- nören i Kalifornien, Ronald Reagan, hade nämligen vägrat att skjuta till offentliga medel för att arrangera spelen. Lösningen blev att vända sig till näringslivet. Ett trettiotal företag lockades in som sponsorer. Kom- mersialiseringen tog tidigare okända proportioner och IOK, som såg på utvecklingen med viss ovilja, hade föga att sätta emot. Alternativet var att helt ställa in spelen. När notan för spelen över på dem som sponsrade honom krafterna utgjorde genom sina lukra- presenterades chockades hela idrotts- eller henne. Att sponsra idrott blev en tiva erbjudanden en stor lockelse för världen. Spelen hade gjort en vinst på allt bättre affär. fl ertalet IOK-medlemmar. Länge kunde $225 000 000 dollar. Brundage motarbetade dock dock Brundage behålla kontrollen över Ur ekonomiskt hänseende var Los hårdnackat denna utveckling. Han var utvecklingen, till viss del beroende på Angeles en vändpunkt som visade av uppfattningen att endast amatö- hans enorma personliga prestige, men vilken enorm ekonomisk potential rer skulle äga rätt att delta i spelen främst på grund av att han själv beta- som fanns i de olympiska spelen. Los och verkade för ett förbud mot både lade en stor del av rörelsens utgifter. Angeles hade lyckats spela ut sponso- reklamkontrakt, försäljning av TV- När han slutligen drog sig tillbaka rer och TV-bolag mot varandra för att rättigheter och andra kommersiella 1972 var han i stort sett den enda kvar- därigenom trissa upp priserna. Jämfört inkomstkällor. Motståndet bottnade varande förespråkaren för den gamla med Moskva-OS fyra år tidigare hade dels i en allmän aversion mot den ordningen. I kulisserna stod nya krafter man exempelvis lyckats tredubbla jippobetonade kommersiella idrotten, redo för att reformera rörelsen. intäkterna från försäljningen av TV- dels i en fruktan att den olympiska Spelen ”öppnas” rättigheter. Konsekvenserna av detta rörelsen, om man gav sig in i leken, på Brundage ersattes av Lord Killanin som resultat var inte svåra att förutse. Både sikt skulle komma att bli beroende av genast intog en mer positiv hållning till tänkbara arrangörsstäder, de natio- de kommersiella krafterna och därige- de kommersiella krafterna. Inlednings- nella olympiska kommittéerna och nom förlora sin oberoende ställning. vis skördades stora framgångar, ekono- IOK insåg att den modell Los Angeles Ju längre tiden led, desto tyd- min förbättrades stadigt främst som en tillämpat kunde generera enorma ligare blev det att Brundage skulle följd av försäljningen av TV-rättighe- summor. Att arrangera ett olympiskt förlora denna strid. De kommersiella terna till spelen, men snart drabbades spel blev återigen något ytterst attrak- 30 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Tabell 1: Licensavgifter för sändningsrätten av Olympiska spel fullo. Lars Eggertz och Stig Hedlund, vilka var aktiva i Faluns arrangörs- Sommar-OS $ Vinter-OS $ kommitté för 1992 års vinter-OS skrev 1960 Rom 1 178 000 Squaw Valley 50 000 exempelvis en bok om sina upplevelser, 1964 Tokyo 1 578 000 Innsbruck 937 000 Det Olympiska Spelet, där de redo- 1968 Mexico city 9 750 000 Grenoble 2 613 000 gjorde för IOK-medlemmars vistelse 1972 München 17 792 000 Sapporo 8 475 000 i staden. Vistelsen kännetecknades av 1976 Montreal 32 862 000 Innsbruck 11 627 000 ett antal luncher och middagar samt 1980 Moskva 87 984 000 Lake Placid 20 726 000 ett ambitiöst program som innehöll ett 1984 Los Angeles 286 314 000 Sarajevo 102 682 000 antal aktiviteter som inte hade någon 1988 Seoul 398 710 000 Calgary 325 540 000 som helst koppling till besiktningen 1992 Barcelona 640 000 000 Albertville 289 000 000 av anläggningarna: golf, museibesök, luncher, middagar, turer i skärgården 1994 - - Lillehammer 383 000 000 med mera. Till detta kom att många 1996 Atlanta 896 840 000 - - medlemmar medförde hustrur och barn 1998 - - Nagano 513 137 000 på stadens bekostnad. I något enstaka 2000 Sydney 1 331 600 000 - - fall skall också krav på sexuella tjänster 2002 - - Salt Lake City 748 000 000 ha förekommit. 2004 Aten 1 476 500 000 - - Det skall dock i ärlighetens namn 2006 - - Turin 833 000 000 påpekas att påståenden om kor- 2008 Peking 1 690 800 000 - - ruption förekommit redan innan Källa: Den Olympiska Rörelsen, Stockholm (2001), s 14. pengatillströmningen. Inför valet av Seoul som arrangörsstad för 1988 års spel skall IOK-medlemmarna enligt tivt. ett företag hoppade på programmet så Peter Ueberroth, Los Angeles-spe- Sedan Los Angeles har intäkterna tilläts inga andra företag inom samma lens kampanjgeneral, ha tilldelats två från TV-rättigheterna fortsatt att produktkategori att göra så. IOK fl ygbiljetter första klass tur och retur stiga i snabb takt. I dagsläget utgör förmodade att exklusiviteten skulle till staden. Dessa kunde lösas in mot de den viktigaste inkomstkällan för öka programmets status och därmed kontanter vilket också skall ha skett i den olympiska rörelsen. TV-rättighe- intäkterna. ett inte oansenligt antal fall. I andra fall terna för 2008 års olympiska spel i Det första TOP-programmet kretsade ryktena om korruption främst Peking såldes exempelvis för ofattbara inbringade cirka $100 000 000 och kring politik. Ett exempel är återigen $1 690 800 000. På senare tid har alltsedan dess har denna siffra stigit. Faluns ansökan att arrangera 1992 års dock en avmattning kunnat skönjas Inför OS i Aten 2004 genomförs TOP- vinterspel. Falun hade länge utmålats gällande tillväxttakten på försäljnings- 5 där Coca Cola, Schlumberger Sema, som storfavorit men blev utslaget av summan. Mellan 1984 och 1992 steg John Hancock, Kodak, McDonalds, Albertville. Albertvilles seger var en licensavgifterna för sommarspelen Panasonic, Samsung, Sports Illustrated, överraskning då staden inte ansetts med $354 000 000 och mellan 1992 Visa och Xerox ingår. Programmet höra till favoriterna och budet var och 2000 med mer än det dubbla: har inte varit så framgångsrikt som behäftat med fl era problem, främst $771 000 000. Motsvarande siffra man hoppats och fortfarande kommer stora avstånd mellan de olika tävlings- för perioden 2000-2008 var ”endast” större delen av den olympiska rörelsens platserna och därtill bristfälliga kom- $359 000 000 (tabell 1). intäkter från TV-rättigheterna men det munikationer. Rykten gjorde gällande Sedan Los Angeles-OS har den råder samtidigt inget tvivel om att det att förklaringen låg i den omröstning olympiska rörelsen gått från att ha haft har minskat TV-bolagens infl ytande om sommarspelen 1992 som skulle mycket blygsamma resurser till sitt för- över IOK. hållas kort efter det att frågan om vin- fogande till att i dagsläget kunna leva Den process som inleddes med Los terspelen avgjorts och där striden stod gott på intäkterna från försäljningen Angeles har i dagsläget lett till att den mellan Paris och Barcelona. Barcelona av TV-rättigheterna. Inom rörelsen har olympiska rörelsen, med IOK i spetsen, var IOK-ordföranden Samaranchs man dock haft en kluven inställning till är en mycket välmående organisation hemstad och IOK-ordförande ville till den nyvunna rikedomen. Lustigt nog utan ekonomiska problem. Situationen varje pris låta sin hemstad stå som värd var det ett av Avery Brundages huvud- får, sett ur ett historiskt perspektiv, för ett sommarspel innan han lämnade argument som vann mest gehör: oron betraktas som något nytt då rörelsen ordförandeposten. För att garantera för att IOK skulle komma att förlora under historiens lopp ofta varit ute- sommarspelen till Barcelona såg man sitt oberoende genom att hamna i lämnade till generösa mecenater; först till att vinterspelen tilldelades Frank- händerna på kommersiella aktörer. För Coubertin och därefter Brundage. rike, för gällande praxis sade att inget att motarbeta denna utveckling satsade land kunde få båda samma år. man från och med mitten på 1980-talet Under ytan Den här typen av korruption har på ett exklusivt marknadsföringspro- Men utvecklingen fi ck också andra, antagligen i någon mån alltid förekom- gram: ”The Olympic Programme” mindre önskvärda följder. Snart mit Det hävdas exempelvis att Couber- (TOP). Till detta program bjöds började ihärdiga rykten om kor- tins personliga infl ytande hade stor del utvalda företag inom olika produktka- ruption fl orera kring IOK och dess i beslutet att förlägga 1924 års som- tegorier in. Tanken var att programmet medlemmar. Uppgifter från potentiella marspel i Paris. Men med de förbätt- gav dessa företag exklusiva reklamrät- arrangörsstäder gjorde gällande att rade ekonomiska förutsättningarna, tigheter så länge de medverkade i pro- många IOK-medlemmar passade på att en direkt följd av Los Angeles 1984, grammet. Med detta menades att om utnyttja den gästfrihet som visades till kom processen att accelereras: allt fl er 31 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
var beredda att gå allt längre för att komma åt de rikedomar som hägrade vid en framgångsrik ansökan. Frågan fi ck dock aldrig någon större uppmärksamhet under 1980- talet då fokus kom att hamna på en annan typ av skandaler. I Seoul visade det sig att sprintern Ben Johnson, guld- medaljör i 100-meters löpning, använt förbjudna preparat. Avslöjandet chock- ade hela idrottsvärlden då detta var Plats för foto den första världsstjärna som tagits fast sedan regelverket infördes 1968. Den debatt som följde kom därför mer att handla om mygel bland de aktiva än om mygel inom förbund och byråkrati. I någon mån var dock båda fenomenen frukten av samma problematik. Inci- tamenten att använda dopning ökade naturligtvis med kommersialiseringen av idrotten vilken bland annat med- Sprintern Ben Johnson vinner 100 m i OS Seoul 1988 och sätter nytt världsrekord. Några dagar senare fört att det nu var tillåtet för de aktiva chockades en hel idrottsvärld då han varit dopad. Foto Pressens Bild att signera reklamkontrakt. Med mer pengar inom idrotten blev det allt vik- tigare att vinna, och därmed att fuska, IOK beskrevs som en samling parasiter uppgjorda tävlingar under spelen och både i och utanför idrottsarenan. som levde gott på att åka jorden runt att man aktivt motarbetade antidop- och besöka de städer som aspirerade ningsprogrammet. IOK hade denna Andrew Jennings på att stå som värd för spelen och som gång ändrat taktik och vägrade svara Dopningsskandalerna skadade de allt mer desperat försökte övertrumfa på frågor eller ens befatta sig med olympiska spelens rykte betydligt, men varandra genom gåvor och förmåner Jennings påståenden. Men i tysthet det skulle bli värre. 1990 hävdade till kommittémedlemmarna. Boken hade man börjat agera. I februari den tyska tidningen Der Spiegel att avslöjade också mindre hedervärda 1994 antogs en serie nya regler gäl- Atlanta hade använt mutor, löften om uppgifter om dåvarande IOK-ord- lande arrangörsstäderna och IOK- fri sjukvård och delat ut stipendium föranden Juan Antonio Samaranchs medlemmarna vilka framtagits av till fl era IOK-medlemmars barn för att förfl utna i det fascistiska Spanien: som Marc Hodler. Dessa innebar att ingen vinna omröstningen om 1996 års som- parlamentsledamot, idrottsminister och IOK-medlem fi ck motta gåvor för mer marspel. IOK beslutade, efter protester personlig vän till Francofamiljen. än $150 från någon arrangörsstad. från de städer som stått som förlorare Avslöjandena orsakade kraftfulla Utdelningsförfarandet gällande spelen i denna omröstning, att utreda frågan. reaktioner. Samaranch, som varit den ändrades också till en tvåstegsraket där Utredningen ledde till en rapport som ordföranden som drivit på kommersia- fyra städer gick till fi nal. IOK-medlem- presenterades för IOK 1991. Här liseringen av den olympiska rörelsen, marna fi ck endast besöka dessa fyra dokumenterades ett fl ertal överträdel- hävdade att detta var ett led i en hemlig städer och inte stanna längre än tre ser av gällande regler även om ingen kupp att avsätta honom som ordfö- dagar, fem om man kommit långväga IOK-medlem nämndes vid namn. IOK rande för IOK. Snart började också ifrån. hemligstämplade omedelbart rapporten IOK:s jurister förbereda åtal mot för- Den fråga som här naturligen och därmed ansågs affären utagerad. fattarna. Man valde dock en märklig uppstår är: hur trovärdiga var egent- Det skulle dock visa sig omöjligt infallsvinkel. Istället för att hävda att ligen Jennings/Simsons uppgifter? I att tysta ner debatten i längden. 1992 det som sades var lögn använde man Jennings retorik kan man tydligt avläsa publicerades en bok av författarna sig av en medeltida schweizisk lag- ett förakt mot den olympiska rörelsen, Andrew Jennings och Vyv Simson stiftning som förbjöd nidskrifter mot vilket gör att man kan ifrågasätta hans med namnet The Lords of the Rings, offentliga personer. Författarna dömdes objektivitet. Ett annat trovärdighets- på svenska Maktens Ringar. Titeln till böter men många journalister och problem är att Jennings i huvudsak inspirerades av J.R.R. Tolkiens sago- forskare accepterade bokens påståen- använder sig av anonyma källor. Enligt bok The Lord of the Rings, där ringens den som rimliga. En parlamentsleda- honom själv berodde detta på att få härskare, Sauron, var ondskan perso- mot i Schweiz, professor Jean Ziegler, vågar utmana den olympiska rörelsens nifi erad. Det symboliska budskapet var försökte till och med tillsätta en utred- makt offentligt, vilket i sin tur medför således tydligt. Författarna hade följt ning kring oklarheterna rörande att många av påståendena inte kan den olympiska rörelsen sedan 1988. Samaranchs politiska förfl utna, men verifi eras. Att Jennings skulle ha agerat Det som nu offentliggjordes gjorde att stoppades på grund av att IOK sedan oetiskt förefaller dock som mindre tro- debatten tog en ny vändning. Jennings/ 1980 åtnjuter immunitet i landet. ligt när man studerar hans meritlista. Simson beskrev de olympiska spelen Jennings följde upp sin studie av Tillsammans med Vyv Simson anses de som en endast skenbar idrottshändelse den olympiska rörelsen med en ny bok båda vara två av Englands mest merite- där det egentliga syftet med evene- 1996 betitlad The new Lords of the rade och erfarna journalister. De har i manget var att marknadsföra de stor- Rings. Denna gång påstod man att sitt arbete bland annat avslöjat narkoti- företag som ingick i TOP-programmet. medlemmar av IOK var inblandad i kaförbindelser inom Scotland Yard 32 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
och gjort reportage både om maffi an 1999 att cirka $400 000 hade utbeta- Lake Citys och Sydneys OS-ansökan. i Palermo och från Mellanöstern. De lats till sammanlagt 13 personer, varav Vidare började besvärande uppgifter har även vunnit utmärkelser från New 6 släktingar till IOK-medlemmar, i fi gurera i pressen om IOK-ordföran- Yorks TV- och fi lmfestival för sina form av ekonomiskt stöd eller den Samaranch själv. Han hade av Salt reportage om Iran-Contras affären. ”stipendium”. Detta var en del av vad Lake Citys arrangörskommitté mottagit Båda har varit knutna till BBC under USA:s olympiska kommitté kallade skjutvapen för $1 600 och ett samuraj- många år och dessutom arbetat med ”The National Olympic Committee svärd från Naganos arrangörskommitté Granadas program ”World in Action”, Assistance Program”. Man försva- värt $28 000. IOK försvarade sig med av många ansett som ett av Englands rade sig med att detta inte var något att ordföranden saknade rösträtt och att främsta TV-nyhetsmagasin. Kort sagt: ovanligt utan ett sedan länge etablerat föremålen hade mottagits som objekt de har ett fl äckfritt rykte. system. Tom Welsh, president för spe- till det olympiska museet i Lausanne. Något som också bör noteras lens organisationskommitté kommente- Men förklaringarna möttes med stor är IOK:s beteende i samband med rade händelsen på följande vis: ”Family skepsis. Skandalen hade därmed spridit avslöjandena. Man har exempelvis helps family, that’s what the Olympics sig in i IOK:s innersta krets. Jennings aldrig påstått att Jennings ljuger. Först is all about.” påståenden från 1992, där han menade försökte man bekämpa honom med Detta väckte en hel del uppmärk- att korruptionen sanktionerades av IOK: en medeltida lag om nidskrifter, sedan samhet och journalisterna önskade s ledning, verkade inte längre så lång- bemöttes han med tystnad. Ett skäl till naturligtvis få IOK:s inställning till sökta. att man undvikit att bemöta Jennings dessa program klarlagd. En ameri- Under vintern 1999 började huvu- uppgifter var måhända att detta kunde kansk TV-station valde att kontakta dena rulla inom IOK. I januari stod det ha slutat med en rättegång där IOK den åldrige och mycket respekterade klart att nästan 20 IOK-medlemmar hade tvingats öppna sina arkiv för IOK-medlemmen Marc Hodler från misstänktes för brott mot gällande regel- omvärlden. Att man inte vill göra detta Schweiz. Hodler hade varit medlem i verk, alltså ungefär det antal Hodler beror rimligen endast på en av två IOK sedan 1963 och var, som noterat angett. Den 19 januari avgick den fi nska orsaker: att det Jennings sagt faktiskt ovan, ansvarig för det regelverk som IOK-medlemmen Pirjo Häggman och är sant, eller att det fi nns något ännu införts i början av 1990-talet för att fem dagar senare avgick ytterligare två värre i arkiven. Att IOK i samband reformera utdelningen av de olympiska medlemmar, Bashir Attarabulsi, Libyen, med avslöjandena reformerade sitt spelen. Hodler svarade att program och David Sibandze, Swaziland. Fram regelverk kan ur detta perspektiv av den här typen stred mot gällande till och med mars avgick ytterligare en betraktas som något mer än en slump. regelverk och medgav att han kände till medlem, tre uteslöts och 10 varnades av IOK:s taktik visade sig framgångs- att försäljning av röster hade förekom- IOK. rik och debatten tystnade efter en tid. mit sedan 1996 års spel delats ut 1989. Samtidigt var IOK under hård press Men Jennings avslöjanden kom att Enligt Hodlers uppskattning var cirka från fl era oberoende utredningar. Rap- förändra något. De olympiska spelen 25 av IOK:s omkring 100 medlemmar porter om IOK-medlemmarnas vanor hade fallit från piedestalen och kom i mottagliga för mutor. Hodler avslöjade under sina besök i potentiella arrangörs- fortsättningen att granskas på ett sätt också sin kännedom om fyra agenter städer visade på en kultur där vistelse på som tidigare varit omöjligt. Man skulle vilka hade påverkat valet av arrangörs- överdådiga hotell och deltagande i dyra aldrig mer kunna tysta ner rykten om stad för spelen 1996 (Atlanta), 1998 nöjesaktiviteter under besöken var stan- korruption som man gjort tidigare. (Nagano), 2000 (Sydney) och 2002 dard, där arrangörsstäderna anställde Men Jennings påståenden verifi erades (Salt Lake City). Det som gjorde denna särskilda lobbyister med kunskaper om aldrig och media och allmänhet fi ck händelse unik var att angreppet mot individuella IOK-medlemmars intres- fortsätta att leva i ovisshet om hur det den olympiska rörelsen hade kommit sen för att stärka ”vänskapsbanden” verkligen förhöll sig, i alla fall ytterli- inifrån. Tidigare hade IOK kunnat och där ekonomiskt stöd, ”stipendier”, gare en tid. visa upp en enad front mot kritiker arbetstillfällen och andra suspekta eko- och bemött fl ertalet anklagelser med nomiska bidrag delades ut till IOK-med- Salt Lake City tystnad. Detta var knappast möjligt lemmar om så visade sig nödvändigt. Den 24 november 1998 rapporterade då en av deras egna nu lyft bladet från Flera viktiga sponsorer visade också en TV-station i Salt Lake City att dot- munnen. Och att det var Hodler, en av sitt missnöje med händelseutvecklingen, tern till en IOK-delegat, Rene Essomba rörelsens mest respekterade medlem- bland annat medlemmar i TOP-pro- från Kamerun, 1996 hade mottagit mar, gjorde knappast saken bättre. grammet, vars åsikter därmed knappast ett stipendium genom arrangörerna Pressen frossade i avslöjandena och kunde ignoreras av IOK. Huruvida man av sommarspelen i staden. Det antogs trycket mot IOK ökade för varje dag verkligen oroade sig för den olympiska genast av media att detta var betal- som gick. rörelsens framtid eller endast såg det ningen för en motprestation: Essombas Den 11 december 1999 hade situa- som ett gynnsamt läge att omförhandla röst när 2002 års spel skulle delas tionen blivit ohållbar. IOK tvingades sina sponsoravtal var dock oklart. ut. Uppgifterna var i och för sig inga agera och tillsatte en kommission för IOK agerade samtidigt beslutsamt nyheter. Som noterats ovan hade rykten att utreda anklagelserna. Man stop- för att försvara sin position. I januari om försäljning av röster fi gurerat sedan pade också alla IOK-medlemmars 1999 anlitades företaget Hill & Knowl- 1980-talet. Ändå fi ck denna händelse besök i de städer som ansökte om ton, experter på nyhetsfrisering. Dessa en följdverkan som kom att skaka den vinter-OS 2006, vilket skulle delas ut var vid denna tid kända för att dels ha olympiska rörelsen i grunden. under året. Men IOK hade dock redan hjälpt den kuwaitiska regeringen att Inledningsvis verkade skandalen förlorat kontrollen över händelse- påverka den amerikanska opinionen vara begränsad till Salt Lake City. förloppet. I januari stod det klart att under Gulfkriget, dels för sina insatser Under trycket från media medgav fl era oberoende organisationer inlett för Bill Clinton under hans president- arrangörerna i början av december undersökningar om bland annat Salt valskampanj. När Samaranch inkal- 33 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
lades till kongressförhör i USA med Dagsläget ning och med stor tacksamhetsskuld till anledning av skandalerna i Salt Lake Den olympiska familjen hade efter ledarskapet. Incitamenten att reformera City stod Hill & Knowlton vid hans Hodlers uttalanden åter slutit sig organisationen torde därför betraktas sida och hade förberett hans försvar. samman, givit Samaranch nytt för- som relativt små. Samaranch ställde även sin plats till troende och storstädat inom de egna För det andra har IOK en tradition förfogande inför IOK som dock visade leden, i alla fall enligt egen utsago. av att värja sig för insyn från utomstå- honom sitt nästan enhälliga stöd. Hade den olympiska rörelsen nu ett ende. Som oberoende organisation står Omröstningen gav Samaranch stöd rent hus? Det fanns en del som talade man också utanför regelverk rörande med 86 röster mot 2. Om korruptio- för det. Regelverket hade stramats åt offentlighet och informationsfrihet nen inom rörelse var så omfattande ytterligare och ett antal personer hade vilket även gäller de avtal som ingås som kritikerna gjorde gällande kan uteslutits eller varnats. Även om vissa med kommersiella aktörer. Detta inne- man dock fråga sig hur detta resultat medlemmar undsluppit med en varning bär att det för utomstående är omöj- bör tolkas, då IOK-medlemmarna kunde man nog förvänta sig att de i ligt att få insyn i hur organisationen hade just Samaranch att tacka för framtiden skulle övervakas av IOK fungerar annat än via den information sin ställning. Slutligen genomfördes vilket troligen lade band på viljan att som IOK väljer att offentliggöra. När också vissa reformer. Den kommission bryta mot reglerna i framtiden. Men organisationen dessutom består av en som tillsats av IOK föreslog att alla det fanns också tecken på att mycket mindre grupp personer där alla känner besök i potentiella arrangörsstäder i förblev vid det gamla, både gällande alla och dessutom är beroende av framtiden skulle förbjudas och att en den internationella idrottens fortsatta varandra har man skapat en arena som utvald panel bestående av 15 medlem- utveckling och gällande IOK självt. gjord för mygel och skumma affärer. mar skulle välja platsen för framtida Problematiken kan sammanfattas i tre IOK gör också sitt bästa för att bevara spel. Trots starka påtryckningar från punkter: sina hemligheter. När korruptionsskan- både media och kommersiella intressen dalerna uppdagades valde man inte att motsatte sig IOK:s medlemmar detta 1. Den fortsatta kommersialise- offentliggöra sina arkiv. Istället anlitade förslag. Man lyckades också genom- ringsprocessen man en av världens mer kända nyhets- driva en förändring så att panelen fi ck 2. Bristen på insyn frisörer för att begränsa skadeverk- ansvaret att utse två fi nalstäder som 3. IOK:s självbild och myten om de ningarna. Bristen på insyn förvärras sedan kunde besökas av medlemmarna olympiska spelen således av IOK:s totala ovilja att skapa som vanligt innan omröstningen en öppen debatt om den olympiska genomfördes. Kommersialiseringen av den inter- rörelsen. Till och med de IOK-medlem- För en tid såg det ut som om hela nationella idrotten fortsätter alltjämt. mar som kritiserat rörelsen har i regel den olympiska rörelsen var hotad. Aktuella rykten kopplar samman valt att göra detta internt. Det var först Hårt ansatta från alla håll hade man Peking-OS 2008 med de internationella när Hodler gick ut i media 1999 som tvingats erkänna omfattande kor- storföretagens (de företag som ingår i oenighet inom organisationen uppda- ruption och tvingats till reformer. TOP-5) ökade intresse för landet. Fick gades. Detta problem hänger samman Men när krutröken börjat lägga sig Kina spelen för att kineserna skall lära med IOK:s långa historia av autonomi. stod det klart att inte mycket skulle sig att dricka Coca Cola? Det fort- Uppenbarligen anser IOK att man, som förändras. Några medlemmar hade satta penningfl ödet innebär i vilket fall den olympiska rörelsens självutnämnda tvingats lämna IOK men många av de att potentiella arrangörsstäder även ledare, inte bör ansvara inför någon misstänkta hade klarat sig med en var- fortsättningsvis kommer kämpa lika annan än sig själv. ning. Möjligheterna att motta otillåtna desperat som tidigare för att få spelen. För det tredje använder sig IOK av ekonomiska bidrag hade begränsats Frågan är dock i vilken utsträckning en avancerad mytbildning kring den men den struktur som från början detta verkligen är ett problem? På olympiska rörelsens mål och mening orsakat problemen bestod i stort sett andra områden inom den kommersiella som dels knyter an till rörelsens his- oförändrad. Pengarna fortsatte att sektorn förekommer liknande situa- toriska rötter, dels till myten om den strömma in i den internationella idrot- tioner men där förefaller inte proble- rena och opolitiska idrotten. I den ten, arrangörsstäderna stod fortfa- men vara av samma art. Den externa Olympiska Chartern, IOK:s grundlag, rande på kö och IOK-medlemmarna förklaringen kan således inte i sig självt hävdas exempelvis att målet med den fi ck fortfarande åka och besöka de förklara den uppkomna situationen. olympiska rörelsen är att bygga en potentiella arrangörsstäderna, om än Förklaringen måste i stället sökas i den bättre värld genom att utbilda världens endast fi nalstäderna. Egentligen hade olympiska rörelsens interna struktur. ungdom, genom idrotten, i en anda av alltså inget förändrats. De ledande Problemen är fl era. För det första solidaritet. IOK:s försöker alltså avpo- aktörerna inom IOK måste ha varit är IOK en av omvärlden helt obero- litisera rörelsen genom att hävda att medvetna om detta. Därför framstår ende organisation som väljer sina egna idrotten är ren och fri från nationella, Samaranchs uttalande i mars 1999, medlemmar och inte ansvarar inför ekonomiska och politiska hänsyn. De när den akuta krisen var över, som någon. Detta innebär också att man olympiska spelen ses som ett medel för anmärkningsvärt. Tillsammans med kan formulera precis vilka regler man att uppnå målen snarare än ett ända- Hill & Knowlton och fl era framträ- vill rörande organisationens styrelse mål i sig. Detta känns dock motsägelse- dande sponsorer, däribland Coca Cola, och funktion. Man står även utanför fullt när man studerar rörelsen. Större deklarerade IOK-ordföranden, inför nationell och internationell lagstiftning delen av organisationen är helt inriktad den samlade världspressen att man rörande korruption och mutor. Meto- på det spektakel som spelen utgör och städat upp bland sina medlemmar och den för att välja medlemmar är i sin tur sponsorernas och TV-bolagens intresse att de genomförda reformerna skulle ett problem då den format IOK-med- är helt sammanlänkade med spelen. omöjliggöra att liknande skandaler lemmarna till en statusmedveten och Retoriken avleder således uppmärk- skulle kunna inträffa igen. elitistisk grupp med stor sammanhåll- samheten från vad som i praktiken är 34 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
läkare. Rogge besegrade i valet bland skulle visa tecken på upplösning. andra Kim Un-Yong som var en av de Frågan är dock om organisationen IOK-medlemmar som varnats i sam- överhuvudtaget kan reformeras? I band med skandalerna. Varningen hade dagsläget fi nns inga sådana möjligheter varit ”extra skarp” och det spekule- utan IOK:s samtycke. Det förefaller rades då att IOK inte vågat utesluta därför rimligt att förmoda att kor- Kim för att han, som tidigare underrät- ruptionen kommer att fortsätta, om än telseoffi cer i den sydkoreanska militär- i mindre skala, varför det antagligen diktaturen, hade tillgång till känsliga bara är en tidsfråga innan nya skan- uppgifter om IOK och dess medlem- daler kommer uppdagas. Frågan är: mar. Att Rogge valdes framför Kim kommer dessa leda till att den olym- verkade således vara ett tecken på att piska rörelsen till sist kan genomgå de IOK önskade bryta med det förfl utna. nödvändiga reformerna eller kommer Rogge hade ett gott rykte och var en ytterligare skandaler att slutgiltigt känd dopningsmotståndare. Under rasera det som är kvar av rörelsens valkampanjen hade han lovat krafttag anseende? i denna fråga om han blev vald. Men, i början av juli 2003 valdes Kim Un- Slutnot Yong till vice ordförande i IOK. Han Trots att all information rörande besegrade norrmannen Gerhard Hei- skandalerna fi nns att tillgå på närmaste berg efter anklagelser om att Heiberg bibliotek förefaller kunskaperna om skulle ha varit jävig i samband med att denna del av den olympiska rörelsens vinter-OS 2010 delade ut till Vancou- historia vara i stort vara okänd för de ver i slutet av juni 2003. Heiberg, som fl esta. För den som vill veta mer om det ansågs vara Rogges man, satt med i som här beskrivits rekommenderas föl- IOK:s marknadskommitté som gav jande litteratur. En mer utförlig version staden högsta betyg i utvärderingen av denna artikel kan också återfi nnas av de tilltänkta OS-städerna samtidigt i Svenska idrottshistoriska föreningens Den aktade IOK medlemmen Marc Hodler avslö- som han haft intressen i ett norskt olje- årsskrift Idrott, Historia och Samhälle jade att en stor del av IOK var mottagliga för bolag som gjorde affärer med företag i 2003. mutor. Det unika med detta var att anklagelsen Vancouver. kom inifrån rörelsen. Foto: Pressens Bild Om anklagelserna är sanna eller Referenser inte är oklart. Kim vann valet och Hei- Den Olympiska Rörelsen, Stockholm (2001). berg kompenserades med en position i The Olympic Charter, u.o. (In force as from rörelsens huvuduppgift: att sälja in de IOK:s exekutiva kommitté. Härigenom 11th September 2000). olympiska spelen till de kommersiella har två personer, den ena med ett tvi- Eggertz, Lars/Hedlund, Stig, Det Olympiska krafterna och att fördela överskottet velaktigt politiskt förfl utet och som Spelet, Stockholm (1987). inom den olympiska familjen. Myt- har varnats för att ha brutit mot Guttmann, Allen, The Olympics – A history of bildningen döljer att den olympiska IOK:s regelverk, den andra med the Modern Games, Chicago (1992). rörelsen i dagsläget har förvandlades aktuella mutanklagelser riktade mot Guttmann, Allen, The games must go on, New till ett av världens mäktigaste multina- sig, helt nyligen avancerat in i IOK: York (1984). tionella företag. s innersta krets. Detta visar om något Hill, Christopher, Olympic Politics – Athens to Slutsatsen av detta är således att att frågan om korruption inom IOK Atlanta 1896-1996, Manchester (1996). den kultur av mygel och korruption ingalunda är avslutad. Jefferson-Lenskyj, Helen, Inside the Olym- som uppdagades under vintern 1999 IOK står i dagsläget inför ett avgö- pic Industry – Power, Politics and Activism, Albany (2000). var en direkt konsekvens av att IOK rande vägval. Antingen måste organisa- under en lång tid ignorerat det faktum tionen ta steget fullt ut och tillkännage Jennings, Andrew/Simson, Vyv, The Lords of the Rings, u.o. (1992). att man förvandlats från en ideell orga- sig som ett multinationellt företag Jennings, Andrew/Simson, Vyv, Maktens nisation till ett multinationellt företag och därmed göras till föremål för den Ringar, u.o. (1992). och fortsatt driva sin verksamhet utan granskning som normalt tillämpas på Jennings, Andrew, The New Lords of the den kontroll som normalt tillämpas sådana. Eller så måste organisationen Rings, u.o. (1996). på den kommersiella sektorn. Man överlämna ansvaret för hanteringen Jennings, Andrew, The Great Olympic Swindle har dessutom förvägrat utomstående och kontrollen över de kommersiella – When the World Wanted its Games Back, insyn och motarbetat en öppen debatt aspekterna av rörelsen till andra organ u.o. (2000). om rörelsens mening och mål, dels och återgå till sina traditionella arbets- Lord Killanin, My Olympic Years, London genom att vägra att bemöta obekväma uppgifter. Om inte så sker är det troligt (1983). uppgifter, dels genom en avancerad att nya skandaler kommer att dyka Mitchell, Andrea/Yeates, Helen, “Who’s Sorry mytbildning om organisationens upp och då står mycket mer på spel än Now? Drugs Sport and the Media towards 2000”, Shaffer, Kay/Smith, Sidonie (Eds.), The egentliga syfte. Detta förändrades inte ytterligare uteslutningar av korrupta Olympics at the Millennium (2000). heller efter skandalerna. IOK lyckades IOK-medlemmar. På sikt han hela Persson, Christer, The Olympic Host Selection överleva krisen och kunde i stort sett den olympiska rörelsens framtid vara Process, Luleå (2000). fortsätta som tidigare. hotad. Olympiska spel är inte någon Senn, Alfred A., Power, Politics and the Olym- Samaranch lämnade posten som självklarhet och andra aktörer står pic Games, Champaign, Ill. (1999). ordförande för IOK 2002 och i hans beredda att ta över den lukrativa verk- Ueberroth, Peter, Made in America, London plats trädde Jacques Rogge, en belgisk samheten om den olympiska rörelsen (1986). 35 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Varför är de så bra? Om betydelsen av en drivande tanke och att aldrig ge upp. Intervjuer av svenska OS-guldmedaljörer.
Med fi nansiellt stöd från Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Centrum för Idrottsforskning (CIF) genomfördes en studie med åtta svenska olympier. Sju av dessa har erövrat guld och den åttonde har tagit fl era OS-medaljer av annan valör. Målet med studien har varit att genom djup- intervjuer söka svar på frågor kring deras prestation vid stora mästerskap. Huvudfrågan var hur man upplevt tajmingen under prestationen.
Begreppet tajming fi nns presenterad i komponent är ”physical readiness” vetenskaplig litteratur och defi nitio- (Jackson, 1992) vilken är nödvän- nerna sammanfaller i stort med svenska dig för att alla rörelser skall kunna Nationalencyhklopedins defi nition: koordineras. Den är också en förutsätt- ”samordning i tiden av parallella ning för att handling och medvetande verksamheter” (Nationalencyklopedins skall kunna bilda ett sammanhang. ordbok, 2000, p. 1643). Mer explicit ”Physical readiness” kan tolkas som handlar tajming om hur agonist- och psykets och kroppens samverkan för antagonistmuskler koordineras i tiden att uppnå tajming av muskelaktivitet. för att ge olika leder jämna och adek- Studier inom detta område belyser LEIF JANSON vata rörelser där studier med elektro- också nödvändigheten av att ta hänsyn KARLSTADS UNIVERSITET myogram (EMG) till exempel indikerar till könsvariabeln, emedan könsskillna- att antagonistmuskulatur utgör en der kan föreligga vad gäller intensitet bromsande kraft för att hämma snabba och hastighet i rörelser (Buchman, ledrörelser. Leurgans, Gottlieb, Chen, Almeida, & Ett till tajming besläktat begrepp Corcos, 2000). som fått stor användning inom idrotts- Bra tajming behövs för maximal psykologi är Flow (e.g., Jackson, 1996; idrottslig prestation (se Janson & Jackson, Kimiecik, Ford & Marsh, Norlander 2002 i Svensk Idrottsforsk- 1998). Begreppet defi nieras som ”an ning.). Det är både idrottspsykologer TORSTEN NORLANDER optimal psychological state in which och idrottare överens om. Denna studie KARLSTADS UNIVERSITET complete absorption in the task at ägnar sig åt att kartlägga hur några hand leads to a number of positive idrottare som hör till eller har hört till experiential qualities” (Jackson, 2000, den yppersta eliten ser på tajmingbe- p.135). Då fl era ledande idrottsforskare greppet och om de använder/använde hävdar att Flow kan vara en nödvändig särskilda tekniker för att uppnå bra komponent för maximal prestation, tajming eller om tajming uppfattas av och i så fall rimligen även för tajming, dem som ett okontrollerbart fenomen. har ett forskningsfält utvecklats där Eftersom vi tidigare noterat, både man försöker hitta olika komponenter genom personliga samtal och genom i det som bildar fl ow samt hur dessa uttalanden i massmedierna, att fl era komponenter kan förstärkas. framstående idrottare ibland presterat Det har tidigare hävdats att fak- på mästarnivå trots att allt känts tungt torer som stör eller avbryter fl ow av och svårt, ville vi också undersöka om idrottarna betraktas i stort sett som Flow verkligen är en förutsättning för okontrollerbara. En sådan viktig basal topprestation. 36 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Deltagare material lämnades sedan över Grunden för bra resultat är att man är Studien hade åtta deltagare, fyra män till två av varandra oberoende mycket väl förberedd genom väl plane- och fyra kvinnor. Medelåldern var medbedömare. Deras uppgift bestod rad och hårt genomförd träning. Dess- 44.50 år (SD = 11.06). De i studien i att fördela de 50 MU:na på de 10 utom blir då tankarna under lång tid ingående personerna har idrottat i föl- kategorierna. Den ene bedömaren är inriktade på vad som komma skall. jande grenar: kanot, simhopp, simning, fi ck 78 % överensstämmelse med Exempel: ”Hjärnan styr kroppen. Den skidskytte, skridskor och skytte. Alla försöksledarens kategorier medan tränar jag under lång tid. Redan vid deltagare har i sin respektive gren till- den andra medbedömaren fi ck 86 säsongstarten lägger jag in de viktigaste hört den absoluta världseliten. De har % överensstämmelse. Det totala tävlingarna. Om OS är målet tränar jag erövrat mängder av VM-medaljer och reliabilitetsmåttet blev därmed 82 %. och ställer in hjärnan på den tävlingen” olympiska medaljer, 7 har vunnit olym- / ”Jag måste ha allt bra förberett inför piskt guld. Tre av de i studien ingående Resultat en tävling, inget får överlämnas åt personerna är fortfarande aktiva och Här presenteras de 33 kategorier som slumpen. Jag vill ha koll på allting” de övriga var aktiva för mellan 1 – 26 framkom under analysen av materia- / ”Sitter man och tänker för mycket år sedan. let. Antalet meaning units, MU, blev innan start känns det snart dåligt. Det För att få mer bakgrundsdata admi- 964. Under respektive rubrik har en man ska genomföra har man gjort så nistrerades tre personlighetstester, näm- kort förklaring av kategorin skrivits. många gånger innan. Jag har min plan ligen LOT, SE och PANAS. LOT mäter Efter de tre första kategorierna ges fem och vet hur jag ska genomföra täv- det grundläggande personlighetsdraget exempel på MU:n för att läsaren skall lingen” / ”När det gäller topprestation, optimism, SE- testet ger två skalor, en få en förståelse för den valda kvalita- toppen av vad jag kan prestera, tar det stresskala och en energiskala. PANAS tiva metoden. år av förberedelser” / ”normalt har jag ger två skalor en för positiv affekti- en modell att följa inför tävlingar, men vitet (PA) och en för negativ affekti- 1. När tajming infi nner sig går allt lätt om den spricker på grund av resor och vitet (NA). De psykologiska testerna (MU 106) andra omständigheter på den plats dit indikerade att de olympiska mästarna Just då man ska prestera någonting jag kommer, så vill jag vara friare i min var mer optimistiska och energiska och är det viktigt att allt som omfattas uppladdning, OK nu måste jag göra så hade högre positiv affektivitet jäm- av genomförandet stämmer i rörelse, här.. Det här är det bästa sättet inför fört med en normgrupp bestående av tanke och tid. den här tävlingen. Om man är helt låst svenska studenter och yrkesarbetanden. Exempel: ”för mig är tajming när tror jag att man är en förlorare” Samtidigt upplevde de lägre stress och allt stämmer utan att jag behöver negativ affektivitet. Det förelåg inga tänka” / ”Det är mycket lättare att pre- 4. Utveckla metoder för att klara signifi kanta könsskillnader i avseende stera bra resultat om min tajming stäm- besvärliga tävlingssituationer (MU 54) på ålder, LOT, stress, energi, positiv mer.” / ”ett otroligt målmedvetet och Mängder av situationer och störningar, affektivitet eller negativ affektivitet. tufft jobb gör att tajmingen kommer bland annat genom egna negativa gratis, den bara fi nns där” / ”När tankar, belastar den som ska prestera Genomförande tajmingen är som bäst tänker jag ingen- någonting i ett stort sammanhang. Det De i studien presumtiva deltagarna ting, allt bara fungerar och jag gör bara fi nns många sätt att lösa olika besvär- tillskrevs med brev om hur studien det jag ska.” / ”När jag lyckas bäst har ligheter inför och under en tävling. skulle gå till, vilket syfte studien jag bra tajming just vid det tillfället. hade, vem som skulle genomföra Det är det som är topprestationen” 5. Så här vill jag känna i en tävling densamma, hur lång tid intervjun (MU 47) beräknades ta och att tystnadsplikt 2. Koncentration är den viktigaste Oftast är det positivt att känna sig i bra gällde för hela intervjumaterialet. psykologiska faktorn (MU 86) form. Men det fi nns de som toppreste- De fi ck också informationen att Koncentrationen beskrivs som en rar trots att känslan av troppform har resultaten skulle publiceras men ingen mycket viktig förutsättning för att de uteblivit. av de i studien ingående personerna ska kunna prestera. kommer att nämnas vid namn. Bort- Det är därför viktigt att idrottare lär 6. Träningens upplägg och utformning fallet var mycket litet, endast någon sig att förstå konsten att tänka på rätt är avgörande för ett bra resultat (MU av de tillfrågade hade vid kontakten saker inför en svår uppgift. 46) andra uppgifter t ex träning utanför Exempel: ”När jag är koncentrerad Det framgår tydligt hur viktigt det är Sverige. Utgångspunkter vid analy- dagarna före en viktig tävling har jag med ett mycket bra träningsupplägg, sen av materialet var the Empirical svårt att umgås med folk utanför idrot- planering och genomtänkta strategier. Phenomenological Psychological ten” / ” Jag kan aldrig ha bra tajming I unga år är disciplinen, vad beträffar method, EPP-metoden (Karlsson, utan att samtidigt ha bra koncentra- utveckling av tekniken, mycket viktig 1993). Enligt EPP-metoden skall tion” / ”Alla tankar av det störande medan idrottsmännen som kommit materialet analyseras i fl era steg där slaget ska bort. Det är dessa jag vill långt på vägen ändrar sin träning till materialet först bryts ner i så kallade undvika. Det är utförandet som gäller” att vara mer tävlingslik. ”Meaning Units” (MU) ett slags minsta / ”Jag koncentrerar mig bara på det beståndsdelar av de intervjuades som ska göras” / ”Koncentration och 7. Man måste vara beredd på problem åsikter. Därefter kombineras MU:n fokusering har jag blivit bättre på ju (MU 45) till kategorier och sedan till teman. längre jag hållit på” Ofta kommer en idrottare in i svåra Ett reliabilitetstest användes där 10 situationer mentalt eller fysikt, t. ex av 33 kategorier slumpades fram. 3. Förberedelser, uppladdning och trötthet. Det förefaller som om de Ur dessa drogs sedan slumpartat 5 uppvärmning är av mycket stor vikt bästa är beredda på att sådana situa- MU:n ur vardera kategori. Detta (MU 77) tioner ska uppkomma och att de har 37 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
metoder för att komma till rätta med 16. Träningen ska i hög grad vara 24. Jag har inte fått någon bra tränar- problem. tävlingslik (MU 21) hjälp (MU 11) De bästa vill allt längre fram i kar- Flera av de bästa idrottsmännen har 8. Kontroll ska omfatta förberedelser riären träna med kvalitet och göra aldrig haft en regelrätt tränare. Man och situationer runt omkring tävlingen, träningen allt mer tävlingslik. är autodidakt i mycket hög grad. aldrig i själva utförandet eller av tekni- kens detaljer (MU 42) 17. Större teknikförändringar ska 25. Motivation och inställning påver- Alla svarar att man vill ha kontroll göras i unga år (MU 21) kar viljan att träna hårt och tävla över det som händer och ska hända Om det ska göras en större juste- (MU 11) omkring träningar och tävlingen. Men ring av tekniken ska den helst göras Motivation tycks vara en så självklar ingen vill ha en medveten kontroll av i unga år. Men smärre justeringar, faktor för de bästa att de knappast detaljer i sitt tekniska utförande. förbättringar och utveckling pågår nämner den. ständigt inom elitgruppen. 9. Den mentala träningen utförs efter 26. Negativa tankar vill man undvika egna modeller (MU 40) 18. Visualisering används för att (MU 11) Alla av mästarna tillämpar mental trä- komma in i rätt känsla/fl yt före och Helt oannonserat kan oönskade ning, men de har utvecklat egna model- under en prestation (MU) tankar dyka upp som gubben ur ler som de har stor tillit till. Det att kunna uppleva att man kan lådan. se/uppleva sig själv prestera, är en 10. Mentala åtgärder i viktiga tävlingar teknik som ofta nämns som avgö- 27. Ibland måste man växla i tanken (MU 40) rande för bra resultat. för att söka bra tajming (MU 9) Tankarna kan rusa iväg ibland och För att söka komma in i bra tajming hamna på ett spår som kan vara till 19. Självförtroende är en viktig grund måste man agera. förfång för prestationen. Det är viktigt för en bra prestation (MU 19) att snabbt hitta tillbaka till rätt mental Självförtroendet är en psykologisk 28. Den översättning av tajming som inställning om tankarna börjar svika. faktor som efterhand kan förbätt- står i ordboken är helt rätt (MU 9) ras i takt med att man tränar hårt Timing eng. översätts till: tidsin- 11. Nervositet inför och under vik- och framgångarna kommer samt ställning, anpassning, justering och tiga tävlingar fi nns även inom de allra att andra tror att man kan klara av reglering. bästa. Den stress man får kan påverka större prestationer. resultaten i en positiv riktning (MU 40) 29. I en tävling måste tankarna vara Även om det känns som om socker- 20. Genomförandet sköts omedvetet strategiska eller inte fi nnas alls (MU 8) dricka har hamnat i blodet och att man (MU 16) Det förefaller viktigare att tänka på är mycket nervös förefaller det som om Det här är en svårförklarad del hela tävlingen i sig jämfört med att de bästa ändå klarar av att topprestera av prestationen som också är svår tänka på detaljer för att få det att när det gäller. Alla menar att man är att förstå, att man kan genomföra fungera tekniskt. mycket nervös innan och ibland under mycket svåra uppgifter omedvetet tävlingarna, men man lyckas ändå och utan att man har absolut kontroll 30. När allt går bra har man ett fl yt i mycket bra. över vad som ska ske. utförandet (MU 6) När man inom idrotten säger ”fl yt” 12. Dålig tajming kan uppkomma 21. Stämningen inom hela laget är menar man att det går lätt att utföra (MU 40) viktig (MU 15) sin uppgift och att man har mindre Även om det har fungerat bra innan Lagmedlemmarna och ledarna bör behov av att gå in med medvetna tävlingen kan tajmingen misstämma vara de som bäst känner till vad som tankar och styra sitt agerande. Det just när det är som viktigast. ska göras och vad individerna kräver mesta går av sig själv och man har i service för att prestationen ska bli turen på sin sida. 13. Det är viktigt att ha en kunnig och den bästa möjliga. Det förefaller vara förstående tränare (MU 35) mycket viktigt att den lagom pep talk 31. Tajmingen kan komma och gå ( Om man ska ha en tränare måste som kamraterna kan ge är viktigare MU 5) denne vara av absolut toppklass, än vad någon annan säger. Om man tappat tajmingen är det annars kan det vara lika bra att vara svårt, men inte omöjligt, att fi nna utan. 22. Tändningen på uppgiften är tillbaka till den. viktig för att få ett bra resultat (MU 14. Det gäller att hitta den rätta käns- 13) 32. Man måste handla rätt om tekni- lan (MU 29) Det att vara rätt tänd på uppgiften är ken börjar krångla (MU 5) Känslan är en del i den helhet som upp- alla överens om att det är ytterligare Om man råkar in i ett tillstånd då tek- levs som prestationens grund och vägen en faktor som ska vara med i topp- niken misstämmer är det av yttersta till att få bra tajming att infi nna sig. prestationens helhet. vikt att den berörde går tillbaka till sin grundteknik och att denne på så 15. Det här är mitt sätt att genomföra 23. Tekniken är väl inövad och fung- vis rättar till eventuella avvikelser som en tävling (MU 21) erar automatiskt i tävlingar som går kan ha uppkommit under tävlings- Helt klart varierar sättet att förbereda bra (MU 13) stress. sig inför en stor tävling. Man har sitt Ju duktigare de aktiva har blivit ju individuella sätt att ladda upp på eller mindre förändringar i tekniken har 33. Tanke, bild och känsla ska fung- att se på olika situationer. man gjort. era i samverkan (MU 4) 38 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Diskussion Alla deltagarna i studien berättar om vikten av att ha rätt ”grundtankar” En drivande tanke när de vill prestera sitt allra bästa. Men man gör det på olika sätt, sitt eget sätt. JAG VILL VINNA! Om man efter den genomförda studien (Jag skall göra allt!) skulle teckna en bild över hur de med- (Jag ger mig inte!) verkande respondenterna har förklarat sin gemensamma uppfattning av hur tajming ser ut, får vi följande uppställ- ning som kan studeras i fi g 1. I bilden till höger har resultaten från de 33 kategorierna formats i sex huvudgrupper, teman. Det första temat Under tävlingen visar att man har en övergripande Förberedelser Tävlingsstart tanke, som driver de duktiga aktiva * Ökad arousal mot målet. Det andra temat beskriver * Kontroll över * Motivation omgivning och * Besluten är förberedelserna innan den stora uppgif- * Självförtroende tävlingsupplägg automatiska ten (en OS-start). Hur man har tänkt, * Träna mentalt * Acceptera * Pådrivande tankar den psykologiska prepareringen, och i * Träningens nervositeten som: Kämpa mot utformning allt/alla någon mån hur den fysiska träningen * Avskärmning har genomförts. Temat omfattar både * Teknikens fulländning * Koncentration förberedelser under lång tid före täv- * Visualisering lingen och uppladdningen en tid före * Tävlingslik träning * Scanning prestationen. Målet för OS-medaljö- * Retrieval/matrix rerna med den beskrivna träningen har * Rehearsal i huvudsak varit att uppnå bra tajming. * Arousal Det tredje temat beskriver hur man Rätt tajming genomfört den allra sista förberedel- sen, just innan start. Det fjärde temat förklarar hur man upplevt tävlingens genomförande. Det femte temat beskri- ver något om hur de aktiva har upplevt det tränarstöd man har fått. Här tycks variationen vara stor. Från att man Externt stöd på den aktives villkor anser sig inget stöd alls har fått till det att tränaren har varit mycket viktig. Vid långsiktiga förberedelser Som en produkt av dessa fem teman Inför tävlingsstarten kommer för deltagarna en bra tajming Under tävlingen att infi nna sig. Det är det sjätte temat.
En drivande tanke Det första temat omfattar 2 katego- rier (18 och 29). Dessa kan beskrivas Figur 1. Modell för hur respondenterna genererar rätt tajming. som en ”drivande tanke”, en form av trigger som genom sin styrka driver de aktiva mot sina mål. Här beskriver (nr 3, 4, 6, 9, 16, 17, 19 och 25) som träna så oerhört hårt som krävs. Det man att viljan att vinna är mycket behandlar långsiktigheten i förberedel- är en motivation som är så stark att stark. Man vill att tanken ska vara serna inför stora tävlingar. Bakom alla den driver idrottaren att arbeta vidare offensiv eller strategisk. Men också i studien ingående idrottsmännen och trots all tid som går åt och trots att tankar som ”jag ska göra allt” visar att idrottskvinnorna ligger enorma mäng- det ofta gör ont och att det ibland blir de bästa har en stor drivkraft som fört der träning. De under tema två olika prestationsmässigt dåliga resultat. De dem mot sina segrar i Olympiska Spel. kategorierna beskriver omfattningen av övriga kategorierna inom detta tema Under tema 2, 3, och 4 fi nns hela tiden förberedelsearbetet. Där fi nns psyko- är i sin tur beroende av motivationen. den drivande tanken som ett grund- logiska och fysiologiska faktorer var Alla i temat ingående faktorer har att ackord, vilket en av respondenterna och en för sig, men också i en form göra med individens sätt att träna och uttrycker: ”Någonstans i hjärnan fi nns av kombinationer. Vi fi nner motiva- att utstå den press som elittävlingen målet.” I slutet av tema tre beskrivs hur tion, självförtroende, nervositet inför ställer på de allra bästa. Här kan man de aktiva just före tävlingen förstärker tävlingar, mental träning (efter huvud- utläsa att planering, genomförande och sin övergripande tanke genom att med- sakligen egna modeller!), träningens teknisk förståelse har en grundläggande vetet, beslutsamt och återkommande utformning, teknikens fulländning, betydelse för framgången. Efterhand tänka på den drivande tanken. tävlingslik träning och förberedelser. som vederbörande tränar och når fram- Den drivande tanken ger den nödvän- gångar förbättras självförtroendet, som Långsiktiga förberedelser diga motivationen som är helt nöd- ger en stabil grund för högpresterande Det andra temat omfattar 8 kategorier vändig för att idrottaren skall kunna insatser. 39 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Strax före tävlingen niska förmågan. Bara det att de aktiva tävlingen eller åtminstone minska på Det tredje temat omfattar 6 kategorier vet att de kan prestera riktigt bra, även kraven och därmed prestera sämre. (2, 8, 11, 14, 22, och 26) kan sam- om det känner sig obekväma innan De bästa, vilka alla respondenterna manfattas som den direkta mentala start, ger dem antagligen en känsla av måste räknas som, tycks ha en så förberedelsen inför tävlingsstarten. kamplust. Alla tankar på detaljer i tek- stark vinnarinstinkt eller drivande Flera av deltagarna i studien anser att niken och genomförandet måste utläm- tanke att man är beredd att ta dessa det är mycket viktigt att deras tankar nas av den aktive just innan start. All obehag under både förberedelser och då är strategiska och de fl esta talar om inövad teknik fi nns lagrad inom den prestation för att uppnå sina mål. En att visualisera det som de förväntar aktive (matrix) och det är antagligen bra tajming kan infi nna sig även om ska ske. I det här sammanhanget är mycket viktigt att allt det som har med det känns tungt inför eller under en det viktigt att peka på koncentrationen det tekniska genomförandet lämnas tävling. ”Tajmingen kan komma och som den allra viktigaste psykologiska över till automatiserade processer. gå”, säger några. Ett kännetecken för faktorn. Det visas bland annat av att De aktiva som har en övergripande de allra bästa kan sägas vara att de man just innan start absolut vill vara tanke som driver dem mot målet behö- aldrig ger upp. för sig själv för att undvika störande ver knappast lägga ned möda på själva När tanke, bild, känsla och hand- input från media, lagledare och olika utförandet. Någon beskriver att man ling formuleras som en helhet, börjar bekanta som kan säga fel saker just vill vara helt tom i huvudet, men svarar vi närma oss begreppet tajming. Helt då. Koncentrationen har alla i studien samtidigt efter kontrollfrågor att man perfekt tajming kan man tydligen deltagande jobbat mycket med under känner en kampvilja. Det här är kanske uppnå även under stor press och svåra åren. Många såg vikten av att ha bra den svåraste delen för den aktive, att tankemässiga kamper mot risken att koncentration redan från det att de behärska de psykologiska faktorerna misslyckas. Deltagarna i studien menar började tävla. Begreppet koncentra- som har med en topprestation att göra att man även om det känns jobbigt tion har många betydelser, från smalt och att helt undvika att ta kontroll ändå kan prestera bra resultat. Man fokus till split vision, beroende på den över automatiken. Man vill allmänt kan till och med ha bra tajming under uppgift vederbörande har framför sig. ha en övergripande, drivande tanke, hård psykisk belastning och därmed Det att ha rätt koncentration gör också en tanke skapad inom den aktive i en prestera bra. Upplevelse av Flow är att man håller negativa tankar borta psykologisk tändning (ökad arousal) således inte en nödvändighet för en och får därmed möjligheter att ”bli ett som gör det möjligt att prestera över utmärkt prestation! Dessa resonemang med” den drivande tanken (tema 1). I förväntan. är viktiga att föra vidare till tränare den här studien beskriver alla deltagare Samtliga i studien säger sig vilja ha och aktiva som vill prestera på en vikten av att arbeta med koncentration kontroll över situationen runt omkring hög nivå. En annan del i den psykolo- som en avgörande del just inför och tävlingen, tider, bussavgångar, tävlings- giska processen är, att aktiva vid vissa under tävlingen och en metod som de starter mm. När så är gjort är man tävlingar kan var helt lugna medan använder sig av är att ta fram en väl- klar att säkra maximal koncentration. de i andra tävlingar kan vara mycket känd visuell bild av utförande och/eller Men man vill också ha kontroll över nervösa. Man talar också om att genomförande. sig själv. Det är en form av uppdelning unga aktiva kan vara mentalt starka, Den koncentration man vill ha inom de kognitiva processerna: a) den mycket därför att förväntningarna handlar mest om ett smalt fokus. En del som ska vara medveten, b) den del från allmänhet och sig själva är låga, fokusering som i stort sett bara handlar som ska utföra ett arbete automatiskt. man får misslyckas. Med en mode- om att de vill gå in i sig själva, internal En inövad teknik och känsla som fritt rat inställning kan man genomföra concentration. Detta för att de därige- får verka anses ge bästa möjliga funk- tävlingen som en härlig upplevelse. nom ska kunna genomföra en scanning tion. Medan samma unga aktiva kan i ett av sin kropp (känna att man har rätt senare skede under sin karriär uppleva avspänning), genomföra en mental Under tävlingen krav och stress och känna obehag vid framtagning av sitt rätta utförande, Det fjärde temat omfattar 10 katego- tävlandet. De bästa tycks om och om retrieval, och påminnelser om att man rier (5, 7, 10, 12, 20, 23, 27, 30, 31, igen klara att hantera de förväntningar har den rätta tekniken inom sig. Man 32) som beskriver de aktivas upplevel- och krav som ställs på dem. kan beskriva det som ett sökande i ser under prestationen. Det är nu man Om det är svårt att få tajmingen långtidsminnet efter den rätta känslan. vill ha är en bra tajming. Om det tredje att fungera under en tävling, menar Men också att man försöker repe- temats ingående delar fungerat bra, fl era av respondenterna att det är svårt tera mentalt hur man vill göra under menar de fl esta aktiva i studien att de i att återfi nna en bra tajming under just tävlingen, rehaersal. Känslan i kroppen tävlingen har större möjligheter att på den tävlingen. De i studien ingående anses vara en viktig del i helheten just ett naturligt sätt få en känsla av fl ow som drabbas av sådana problem ger inför starten. Om den rätta känslan (Jackson & Csikszentmihályi, 2000). sig aldrig in på att förändra tekni- infi nner sig tycks man ha lättare att Men tydligen inte alla, eftersom de ken eller delar av densamma. Man uppnå rätt tändning inför uppgiften. aktiva menar att det ibland kan kännas försöker i stället komma åter till det Här fi nns dock avvikande uppfatt- tungt och segt inför starten och de man övat in och det man vet fung- ningar. Några har uttryckt att man kan kan uppleva stora belastningar såväl erar. I den undersökta gruppen har ha känt sig svag inför start. Men på psykiskt som fysiskt vid tävlingens man ett antal lösningar att ta till vid något sätt återfi nner man sin förmåga initialskede. Trots dessa arbetsamma besvärliga situationer. Lösningar som när tävlingen väl kommit igång. Med perioder, och ofta under hela genom- man har lärt sig under åren. Dessa har rätt känsla kan man lättare skapa rätt förandet, är det märkligt att man ändå man med sig genom år av träning och tändning. Någon form av kampvilja fullföljer tävlingen på det sätt man gör. tävling. Lösningarna kan vara i form infi nner sig när tävlingen har startat Normalt skulle människan kunna ta till av tankar och viljeyttringar. och den i sin tur startar upp den tek- olika fl yktbeteenden, kanske avbryta Undersökningen visar att även 40 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
om de bästa drabbas av stor oro inför Slutsatser utförandet. Automatiska beslut och och i vissa fall även under de stora Hur är det möjligt att de idrottsmän genomföranden som får utföras utan mästerskapstävlingarna, klarar man av och kvinnor som tävlar i den absoluta inbladningar av den aktives medvetna att prestera på högsta nivå. I texten är eliten kan prestera så bra? I förelig- kontroller av tekniska detaljer. Den oron benämnd nervositet. Responden- gande studie undersöktes 8 svenska drivande tanken är personlig och den terna förefaller aldrig att tveka i dessa idrottare som har haft mycket stora är stark, det är också den som möjlig- situationer. De funderar aldrig över framgångar vid OS. Intressant är att gör en topprestation. den fl yktmöjlighet som ”man inom alla beskriver sig som oerhört nervösa Ytterligare studier behövs för att sig erbjuds”. Det förefaller också vara före start och några har haft bevärligt möjliggöra jämförelser mellan dem som så, att den nervositet de drabbas av, även under prestationen. Detta står i återkommande presterar på toppnivå i kan omformas till en kraft, ilska och motsättning till den populära uppfatt- de stora mästerskapstävlingarna (som motivation som de använder för såväl ningen att det är ”fel” att vara nervös respondenterna i denna studie) och framgångar i precision som i kraft och och orolig, men ligger i linje med den dem som misslyckas på stora tävling- uthållighet. Man förefaller alltid att stressforskning (Ekman & Arnetz, arna men presterar mycket bra på välja kamp. 2002) där nervositet och oro härleds träningar och mindre betydelsefulla till kvalitetshöjande funktioner som tävlingar. Om olika meningsstruktu- Hjälp från andra uppkommer genom neuroendokrina rer kan identifi eras blir det ytterligare Det femte temat omfattar 4 kategorier förändringar som förbereder på kamp. uppgifter för forskningen att utreda (13, 15, 21 och 24) och har att göra Nervositet och oro är i själva verket en på vilket sätt och i vilken utsträckning med den tränarhjälp och det externa tändning som bör framhållas som en idrottare kan få hjälp med att förbättra stöd de aktiva har fått. Den här delen förutsättning för att nå bästa förmåga. tajmingen. kommer i huvudsak in långt före den Ofta talar man om ”en kamp på liv viktigaste prestationen. Men också just och död” för klara sig genom den Referenser vid den sista förberedelsen innan start olympiska tävlingen. Buchman, A. S., Leurgans, S., Gottlieb, G. L., och för vissa av respondenterna även Den fl ow (Jackson & Csikszent- Chen, C. H., & Almeida, G. L. (2000). Effect under tävlingen, genom den service mihailyi 2000) som brukar framhållas of age and gender in the control of elbow fl exion movements. Journal of Motor tränaren eller andra kan ge under pre- som ett mål i sig att uppnå tycks sna- Behavior, 32, 391-399. stationen. Stämningen inom laget anses rare vara en tillfällig och skön känsla Ekman, R., & Arnetz, B. (2002). Stress, mole- också ha stor betydelse för att de ska som är trevlig att uppleva men inte kylerna, individen, organisationen och prestera mycket bra. För fl era är det nödvändig för att topprestation ska samhället. Stockholm: Liber. externa stödet mycket viktigt. Särskilt vara möjlig. Flera av deltagarna har Jackson S. A. (1992). Athletes in fl ow: A viktigt är lagets stöd för kvinnorna känt sig tunga och osmidiga just före qualitative investigation of fl ow states en elite i undersökningen (13 MU för kvin- start, men när man väl är igång fung- fi gure skaters. Journal of Applied Sport Psyc- norna mot 2 för männen). Samtidigt erar kroppen och motivationen förefal- hology, 4, 161-180. visar resultaten att kvinnorna i mycket ler att öka samtidigt som tajmingen Jackson S. A. (1996). Toward a conceptual understanding of the fl ow experience in elite högre grad är männen vill göra på sitt fungerar. Detta kan ske utan att man athletes. Research Quarterly for Exercise and sätt, kategori 15. Där har 19 MU för samtidigt upplever en särskilt skön Sport, 67, 76-90. kvinnorna visat att de vill göra på sitt eller behaglig känsla. Slutsatsen måste Jackson S. A. (2000). Joy, fun, and fl ow state eget sätt, medan männen bara har 2 därför bli att fl ow är en slags lyckad in sport. In Y. L. Hanin (Ed.), Emotions in MU. Det är ett oväntat resultat mot bonus som idrottaren ibland kan upp- sport (pp. 135-155). Champaign, Il: Human bakgrund av att coacher ofta hävdar leva, medan tajming måste inställa sig Kinetics. att det är lättare att instruera kvinnor för en maximal prestation. Jackson S. A., & Csikszentmihalyi, M. (2000). Flow och idrott [Flow in sports]. Transl. B. medan männen i anses svårare ”att De deltagande idrottarna har Berggren, & R. Fölsch. Jönköping, Sweden: få dit tränaren vill”. En förklaring till beskrivit en inre kamp mellan käns- Brain Books. denna diskrepans kan vara olika köns- lor, reaktioner och tankar i syfte att Jackson S. A., Kimiecik, J. C., Ford S., & roller, dvs. de ofta manliga tränarna komma i harmoni med den drivande Marsh, H. W. (1998). Psychological correlates har lättare att ”koda” aktiva av samma tanken. När detta lyckas inträder of fl ow in sport. Journal of Sport and Exercise kön. en god tajming. Ett felaktigt tanke- Psychology, 20, 358-378. mönster kan vara förödande i deras Janson, L., & Norlander, T. (2002). Tajming- Rätt tajming fall. Den mentala styrkan har tränats ens betydelse inom idrotten: Vad händer vid prestationstillfället? Svensk idrottsforskning, Det sjätte temat, eller tajmingen, med under många år. Den har kombinerats 11 (2), 42-46. de tre kategorierna 1, 28 och 33 får på ett till synes förträffl igt sätt med Karlsson, G. (1995). Psychological qualitative möjligheter att infi nna sig för elitidrot- andra i prestationen ingående faktorer. research from a phenomenological perspective. tarna om de fem ovan berörda teman Inför och under de stora tävlingarna Stockholm: Almqvist & Wiksell. med tillhörande kategorier får verka beskriver respondenterna att målet att Nationalencyklopedins ordbok. (2000). Natio- som grund. Kategori 1 har fl est genomföra kampen till det yttersta, nalencyklopedins ordbok. Höganäs, Sweden: MU:n, 106, det kan tyckas vara är det enda som gäller. Det tycks som Bra Böcker. naturligt eftersom undersökningen om denna dragkraft, mellan problem gällde just tajming. Trots en mång- och drivande tanke, har en avgörande fald av svar med många individuella betydelse för deras resultat. Tajmingen varianter är det ändå frapperande att är ingenting som plötsligt infi nner sig, respondenterna är så pass överens utan den infi nner sig när man under om vad begreppet står för, nämligen många år har tränat hårt och tänkt i tidsinställning, anpassning, justering en avgörande riktning på ett sätt som och reglering. låter kroppen överta ansvaret för 41 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Främjande av fysisk aktivitet i Sverige kräver förändringar i vår sociala och fysiska miljö: konceptuella aspekter
Miljöns påverkan på fysisk aktivitet ofta uppmuntrar bilåkning, samtidigt Både studier med objektiv (1, 2) och som utbudet av passiv underhållning subjektiv (3, 4) mätmetodik indike- på fritiden ständigt ökar. Det stora rar att en stillasittande livsstil är ett utbudet av passiv underhållning och folkhälsoproblem av rang i Sverige som fritidssysselsättningar innebär att bidrar till fetma och övervikt, hjärt- fysisk aktivitet har svåra konkurrenter och kärlsjukdom, typ 2 diabetes, vissa om människors redan hårt pressade cancerformer, högt blodtryck, högt (fri)tid. Dessa inaktiva “aktiviteter” tar kolesterol, stroke, depression, oro och upp en stor del av vår vakna tid vilket
JOHAN FASKUNGER ängslan, och många andra åkommor försvårar ett regelbundet aktivt liv. Vi IDROTTSHÖGSKOLAN (5). Forskare och folkhälsoplanerare vet också att den moderna västerländ- STOCKHOLM vänder mer och mer sina blickar mot ska människan tittar mer på TV än miljöns och omgivningens påverkan på förr och antalet bilar per hushåll ökar fysiska aktivitetsvanor eftersom indi- (8), vilket kan innebära en generell vidfokuserade insatser ej varit särskilt negativ trend på makronivå. Svensken framgångsrika för att främja fysisk tittade på TV i genomsnitt nästan 2.5 aktivitet på egen hand (6). timmar per dag under 2001 (9). En Syftet med denna artikel är att sam- dylika trend är det ökande antalet manfatta den konceptuella bakgrunden shoppingkomplex utanför stadskärnan till behovet av interventioner på miljö- som ofta konkurrerar ut mer lokala och policynivå enligt ett ekologiskt butiker och affärer inom promenad- perspektiv, samt stimulera till debatt avstånd. Vi har även fått ett över- om hur vi ska främja fysisk aktivitet i fl öd av kalorisparande teknologiska Sverige. innovationer som ytterligare bidrar till en stillasittande livsstil såsom motor- Samhällsförändringar och en stillasit- gräsklippare, köksmaskiner, Internet, tande livsstil fjärrkontroller osv. Även om varje Människan är byggd för rörelse men enskild sådan teknologi på egen hand dagens samhälle uppmuntrar en stil- endast har en liten negativ effekt på lasittande livsstil och motverkar fysisk energiförbrukningen, kan de tillsam- aktivitet (7). Från att förr ha varit mans ha en stor inverkan (10). Och få fysiskt aktiva jägare och samlare, lever saker tyder på att vi enbart kan skylla vi nu i ett samhälle som väsentligen sti- på högre energiintag: Studier pekar mulerar en stillasittande livsstil genom snarare på att vårt totala energiintag att många människor har stillasittande har minskat (11, 12) även om andra jobb, samhälls- och infrastrukturen uppger en sannolik ökning (13). Det 42 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Foto: Johan Askunger. verkar således som om vår bortratio- i åtanke är det orealistiskt och oetiskt rella faktorer, externa till människan, nalisering av vardaglig fysisk aktivitet att förvänta sig att majoriteten av män- som kan påverka en persons bete- är en stor bov i dramat, vilket leder till niskor – förutom de redan motiverade ende positivt och negativt (6). Med kronisk obalans i energibalansen (14). och ’frälsta’ - ska klara av att öka sina närmiljö menas här den miljö som Folkhälsoexperter är idag väl medvetna aktivitetsnivåer. Några framstående omger människor främst i hemmet, om den olyckliga situationen med en forskare liknade situationen vid att på arbetet och transporten mellan mänsklig fenotyp byggd för rörelse och försöka simma uppströms i en fl od hemmet och arbetet, men även andra därigenom hög energiförbrukning, och med starkt strömmande vatten: Några miljöer där människor spenderar en en miljö som minskar möjligheterna till få individer kommer att lyckas, men stor del av sin dag. Forskning anger fysisk aktivitet och energiförbrukning för den stora massan är det svårt eller att en stödjande miljö för fysisk akti- (5). En intressant studie av Cordain näst omöjligt (18). Vi kan inte heller vitet bör införas och andra omgiv- et al (15) fann att en genomsnittlig lägga skulden på individen eller enbart ningsförbättringar initieras innan man modern man som väger 70 kilo skulle fokusera våra insatser på individnivå. realistiskt kan begära att människor behöva promenera 19 kilometer utöver Ett problem som fi nns hos en majori- ska modifi era sitt beteende (20). En de ”vanliga aktiviteterna” varje dag för tet av befolkningen kräver onekligen stödjande miljö har tre övergripande att nå upp i samma energiförbrukning insatser som når stora delar, eller hela, delaspekter: som moderna jägar- och samlarfolk befolkningen. har. Vi västerlänningar har endast 38 • Ett socialt nätverk där män- procent av deras energiförbrukning, Att främja fysisk aktivitet genom miljö- niskor stödjer varandras försök även om spridningen mellan individer förändringar att påbörja och upprätthålla en i olika kulturer verkar vara stor (16). Många tidigare interventioner har regelbunden fysisk aktivitet, t ex De senaste årtiondenas ’motionsvåg’ fokuserat på fritidsaktiviteter, men genom att ha stöd från arbetskol- och intresse för strukturerade motions- människor spenderar en stor del av sin legor, familj, släktingar, grannar, aktiviteter (t ex att gå på gym) har ur vakna tid på jobbet, i transporter och lärare m fl ; ett befolkningsperspektiv sannolikt i hushållssysslor (19), och främjande • ett antal gynnsamma och säkra inte kompenserat för nedgången i mer aktiviteter bör fokusera mera på dessa fysiska faktorer såsom klimat, traditionella källor till energiförbruk- arenor. Mycket av arbetet med att naturlig topografi , konstruerade ning, såsom fysiskt aktiva arbets- stimulera befolkningen att anamma omgivningsinslag och ett stort uppgifter och transportmedel (17). regelbunden fysisk aktivitet återstår: utbud av valmöjligheter att Övervikt är således inte enbart ett Forskningen ligger bara i startgro- påbörja och upprätthålla en regel- biologiskt problem utan även ett socialt parna när det gäller att förstå exakt bundet fysiskt aktiv livsstil, vilket som kommerkräva ett samhälls- och hur vår miljö påverkar fysisk aktivitet även bör uppmuntra personer miljöperspektiv att lösa. Argumentet och hur en miljöförändringar kan öka med låg förändringsbenägenhet att återgå till våra förfäders livsstilar är den fysiska aktiviteten. Miljön eller att röra på sig mer i vardagen; dock varken realistiskt eller önskat. omgivningen (eng. environment) har och, Med ovanstående samhällssituation defi nierats som alla objektiva struktu- • en politisk infrastruktur där en 43 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
klar policy och lagliga incitament vad som sannolikt krävs för att komma vissa fysiska miljöer och sammanhang, fi nns för att stödja en persons till tals med en stillasittande livsstil där vissa miljöer ofta främjar aktivitet önskan att påbörja och upprätt- fi nns - är den stora nedgången i antalet och rörelse, t ex parker, gym, cykelba- hålla regelbunden fysisk aktivitet dödsfall i trafi ken de senaste 30 åren nor, medan andra ofta motverkar akti- samt uppmuntra personer med låg (27): Stora investeringar i vägförbätt- vitet, exempelvis klassrum, biosalonger, förändringsbenägenhet att röra på ringar och säkrare bilar; åtgärder för vardagsrum och många arbetsplatser. sig mera i vardagen. att förmå bilister att följa trafi kreglerna Beteendemiljö har defi nierats som de (t ex användande av bilbälte, hastig- fysiska och sociala sammanhang där Med policy menas här lagstad- hetskontroller, alkoholtester); infö- beteenden äger rum (32). Det sätt vår gade, regulerande eller policybaserade randet av en nollvision på policynivå; miljö påverkar människors aktivitets- handlingar med potential att påverka samtidigt som förare är väl medvetna vanor kan konceptuellt klassifi ceras fysisk aktivitet (20). Relaterat till en om riskerna med, och konsekven- i olika nivåer; från miljöer med hög res- stödjande miljö är argumentet att det serna av, att bryta mot trafi kreglerna. triktion av fysisk aktivitet (t ex tvåvå- är effektivare att förbättra en miljö för År 2001 omkom 583 personer, och ningsaffär med hiss, men utan trappor), att främja fysisk aktivitet, än att enbart 4058 blev allvarligt skadade, på de genom miljöer som försvårar fysisk försöka förändra individer, eftersom svenska vägarna (27). Antalet döda aktivitet (t ex inga trappor, men med en miljöförbättring har potential att i trafi ken varje år ska jämföras med rulltrappa där individen har möjlighet påverka en större del av befolkningen antalet döda i sjukdomar där en stil- att promenera upp), eller neutrala mil- speciellt i ett långsiktigt perspektiv (21). lasittande livsstil är en riskfaktor: En jöer (t ex både trappor och rulltrappa Trots detta är miljöinterventioner för beräkning av ’population attributable fi nns tillgängliga bredvid varandra), till att främja fysisk aktivitet sällsynta (20). risk’ av en stillasittande livsstil inom situationer som direkt främjar fysisk En översiktsartikel av Baranowski et al OECD-länderna (28) visade att 12 % aktivitet (t ex endast trappor tillgäng- (22) har dessutom visat att kognitiva av dödsfallen under ett år kan relateras liga). Människan således både påver- och beteendemässiga interventioner till stillasittande. Översatt till svenska kar och blir påverkad av miljön i en på egen hand endast har en liten eller förhållanden skulle detta innebära att konstant interaktion mellan beteende, måttlig påverkan på aktivitetsva- ca 18 000 personer avlider årligen i personliga faktorer (tex. kognition, nor. Sedan tidigare känner vi till att följdsjukdomar orsakade av en stillasit- biologi) och omgivande miljö (33). informationsbaserade interventioner, tande livsstil. Spence & Lee (21) har presenterat ”fakta om nyttan med fysisk aktivitet en användbar modell, anpassad efter eller riskbudskap”, ej leder till någon Det hälsofrämjande ekologiska per- Wachs (34) för att påvisa omgivning- påtalad effekt (18, 23, 24). Eftersom spektivet ens påverkan på fysisk aktivitet. I fysisk aktivitet påverkas av ett stort Hälsofrämjande arbete har länge fi gur 1 står den fysiska ekologin (t ex antal faktorer, bör främjande interven- fokuserat på viktigheten i att inklu- klimat) och påverkan från förändringar tioner inte bara fokusera på faktorer av dera miljö- och policyinterventioner i i makrosystemet (t ex urbanisering) intrapersonell natur, utan även interper- befolkningsinsatser. Som ett exempel för den mest övergripande påverkan sonella, sociala och fysiska miljömäs- kan nämnas Ottawa Charter för häl- på individen. Den påverkan som är siga, och policyrelaterade faktorer (20). sofrämjande (29) där miljö och policy närmast individen är mikrosystemets Miljömässiga interventioner är logiska ingår i fyra av fem interventionskate- dimension som kan innebära stöd från ur andra synvinklar också: Åtgärder gorier: ’building healthy public policy’, familjen eller på arbetsplatsen, men som fokuserar på sociala, ekonomiska ’creating supportive environments’, även enskilda fysiska faktorer i perso- och omgivningsfaktorer har större ’strengthening community action’, nens närmiljö, t ex bra belysning i en potential att främja folkhälsan än indi- ’developing personal skills’, och närbelägen park. På nästa nivå, påver- vidorienterad livsstilsförändring (25). ’reorientating health services’. Hälso- kan från mesosystemets dimension är Miljöfokuserade åtgärder har dessutom främjande arbete har defi nierats som oftast en kombination av två eller fl era bättre förutsättningar att integreras och kombinationen av utbildningsmässigt mikrosystem, t ex stöd till ett barn långsiktigt upprätthållas i samhälls- och miljömässigt stöd för handling och både från lärare och föräldrar att vara strukturen, policys och sociokulturella skapandet av levnadsförhållanden som fysiskt aktiv. Exosystemet innefattar normer än informationsbaserade, främjar hälsan (30).Eftersom mänskligt interaktionen mellan två eller fl era mik- individ/gruppåtgärder (26). Vidare, beteende inte sker i ett vacuum krävs rosystem, där minst ett av systemen är sådana åtgärder har större möjligheter ett ekologiskt perspektiv som beaktar externt från individen sett. Ett exempel än informationsbaserade åtgärder att både interna och externa faktorer, och är direkt stöd från lärare för att röra nå stillasittande och socioekonomiskt interaktionen däremellan, för att bättre på sig regelbundet samtidigt som ens svaga grupper (20). Folkhälsoarbete förstå vad som påverkar människors föräldrar arbetar på en hälsofrämjande som anammar ett ekologiskt arbets- livsstilsval. Med ekologi menas ett arbetsplats (indirekt påverkan). I mak- sätt kommer sannolikt att arbeta mot inbördes förhållande mellan organis- rosystemets dimension ingår påverkan den rådande ekonomiska, sociala och mer och den fysiska, interpersonella från övergripande samhällsstrukturer, tekniska utvecklingen, emellertid (7, och sociala omgivningen, där omgiv- såsom kultur och klasstillhörighet, som 20). Ett annat hinder kan vara kom- ningen står för allt utrymme utanför inbegriper mikro-, meso- och exosyste- plexiteten i uppgiften: Hur koordinera individen (31). Ett centralt tema eller met. Utöver stöd från lärare och föräld- åtgärder som kräver ett multidiscipli- antagande i ekologiska/socioekologiska rar, exempelvis, kan ett barn påverkas närt arbetssätt – ett konsortium av modeller är att vår omgivande miljö att regelbundet röra på sig genom att experter som hittills inte samarbetat för försvårar utförandet av ett stort antal ett populärt barnprogram på TV har att främja fysisk aktivitet. beteenden genom att främja vissa fi gurer som är fysiskt aktiva. Alla dessa Ett bra exempel på en framgångsrik handlingar och motarbeta andra (32). externa infl uenser interagerar med folkhälsokampanj – där paralleller till Beteendet fysisk aktivitet äger rum i en persons resurser och färdigheter 44 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
att själv påverka och hantera omgiv- ningen, s.k. mediatorer eller främjande faktorer, som sedan resulterar i att en Fysisk ekologi Påverkan från förändringar i makrosystemet person beter sig på ett visst sätt. (t ex klimat) (t ex urbanisering, modernisering, hållbar utveckling)
Hur öka den fysisk aktiviteten bland befolkningen? Att främja fysisk aktivitet på befolk- Makrosystemets dimension ningsnivå är en svår uppgift och en stor (t ex kultur, klasstillhörighet, årstider) samhällsutmaning. Vad som står klart är att traditionell träning och motion inte löser problemet: Den breda massan av människor är i allmänhet inte kapa- Exosystemets dimension bla eller beredda att anamma sådana (Meso + Mikro extern) former av hårdare motion, och tidigare i artikeln nämndes att motionsaktivi- teter för de allra fl esta ej kompenserar för den troliga minskningen av var- Mesosystemets dimension daglig aktivitet. Dessutom är tidsbrist (t ex Mikro + Mikro) ett stort upplevt hinder (24), vilket gör traditionell träning och motion orealis- tiskt som enda alternativ för den stora massan. Inte heller ett ensidigt fokus på Mikrosystemets dimension att uppmuntra individer att anamma (t ex socialt stöd, säkra skolgårdar och parker) fysisk aktivitet skapar tillräcklig bredd på åtgärderna. Vi måste nå större grup- per i befolkningen för att åstadkomma tillräckligt stor effekt. Mediatorer Främjande av regelbunden fysisk (t ex self-efficacy och resurser aktivitet på befolkningsnivå kräver att hantera hinder) mångfacetterade insatser på individ- , grupp- och samhällsnivå, som är integrerade i det lokala, regionala och nationella samfundet (35). Föränd- Fysisk aktivitet ringsprocessen måste vara förankrad i den offentliga förvaltningen och bör initieras och långsiktigt upprätthållas inom olika arenor, däribland skolan, Figur 1. Konceptuell modell för miljöns påverkan på fysisk aktivitet (Spence & Lee 2002 , anpassad sjukvården, arbetsplatsen och fritiden, efter Wachs 1992) och bör även nå de grupper i samhället som har mest att vinna på att anamma fysisk aktivitet, dvs. de stillasittande att förändra och förbättra vår miljö miljö och kultur så att fl er människor (35). Traditionellt har insatser främst och omgivning, samt att etablera uppmuntras att anamma dagligen nått personer och grupper som redan aktivitetsfrämjande policyregler – t återkommande inslag av olika typer är regelbundet fysiskt aktiva. Dessa ex att etablera en nationell policy för av fysisk aktivitet vilket ökar energi- insatser bör även hjälpa redan aktiva främjande av fysisk aktivitet - för att förbrukningen, samt förbättra männis- människor att upprätthålla sin aktivitet uppmuntra fl er att röra på sig mer. En kans möjligheter att göra hälsosamma och motionsträning då återgång till sådan nationell policy fi nns ej idag, matval. Kopplat till detta ekologiska stillasittande är vanligt. Miljöföränd- även om det har efterfrågats de senaste perspektiv är även fokuseringen på ringar ingår som en central del i ett åren (35, 36). personliga (kognitiva och beteendemäs- sådant arbete. Exempel på miljö- och siga) faktorer som i forskning har visat policyinterventioner presenteras i tabell Avslutande kommentar sig ha ett samband med deltagande i 1. Läsaren bör notera att mer forsk- Det fi nns få exempel – om ens några fysisk aktivitet, bla. self-effi cacy (unge- ning krävs för att öka förståelsen för - på befolkningsåtgärder som stoppat fär ’självtillit’ eller ’handlingskontroll’), hur miljöinterventioner påverkar fysisk utvecklingen av övervikt och fetma, för upplevda hinder, socialt stöd, och njut- aktivitet innan tydliga rekommendatio- att ta ett relevant exempel. Paradoxalt ning och välbefi nnande (18, 24). ner kan ges. nog vet vi egentligen vad som skulle Regeringen har nyligen satt upp Genom uppstartandet av Sätt krävas för att komma till tals med ökad fysisk aktivitet och goda kostva- Sverige i rörelse 2001 skapades en ny övervikt och fetma, och stillasittande: nor som prioriterade målområden (37), medvetenhet hos viktiga aktörer, t ex Förbjud motoriserad transport av män- vilket är positivt. Nu fi nns kanske för inom vården, om att främjande av niskor. Om du ska någonstans – cykla, första gången en möjlighet att skapa fysisk aktivitet är viktigt. Men sat- åk skidor, åk inlines eller promenera! tillräcklig bredd på satsningen. Det är sade pengar var inte på långa vägar i Populära insatser onekligen! Skämt viktigt att vi tar vara på denna möjlig- proportion till det verkliga behovet. åsido, den stora frågan är och förblir het, vilket redan har uppmärksam- Mer resurser skulle behöva satsas på hur vi kan förändra och förbättra vår mats av Andrén-Sandberg (38). Men 45 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Tabell 1. Exempel på potentiella miljö- och policyinterventioner för att främja fysisk aktivitet
Närmiljön Transport Arbetsplatsen Stadscentrum: Infrastruktur: Närmiljö: Anlägg fl er gågator och skapa fl er bilfria områ- Öka tillgången till affärer som kan nås genom Etablera större arbetsplatser i aktivitetsfräm- den; plantera fl er träd där träd saknas; placera promenad; bättre integrering av promenad- och jande miljöer; förbättra säkerheten kring cykel- parkeringsplatser så att människor uppmuntras cykelvägar med annan transportinfrastruktur, t parkeringen och närliggande strövområden att promenera mera; skapa ett i högre grad ex buss, tåg, pendeltåg; skapa bättre möjligheter integrerat nätverk av promenadstråk, cykelbanor att ta med sig cykel på tåg och buss. Incitament: och trottoarer. Etablera bonussystem där anställda som Säkerhet och samarbete: minskat stillasittandet premieras; uppmuntra Aktivitetsutbud: Öka säkerheten för gång- och cykeltrafi kan- anställda att välja aktiva transportmedel; skapa Skapa bättre utbud av billiga aktiviteter ter; minska hastigheten på motoriserade aktivitetspauser och arrangera lunchaktiviteter; och anläggningar som lättare kan nås med fordon i stadsmiljö; minska möjligheten till subventionera utrustning och träningskort; kollektivtrafi k; utveckla aktiviteter passande ’genvägar’ för bilister i bostadsområden; möjlighet att träna på arbetstid. för den lokala miljön; skapa fl er möjligheter främja trafi kempati; bättre efterföljande av för äldre, överviktiga och nysvenskar att vara trafi klagar. Policy: aktiva. Skapa möjlighet till dusch och ombyte på alla Incitament: arbetsplatser; cykelparkering; skapa en tydlig Boendeområden & hemmet: Skapa bättre möjlighet att göra ekonomiska pendelpolicy; skapa attraktiva trappor; gör Uppmuntra skräpfria bostads- och skogsom- avdrag för aktiva transportsätt; uppmuntra stegräknare och annan utrustning avdragsgilla råden, parker och stränder; skapa promenad- samåkning till jobbet. för arbetsplatser. grupper i bostadsområden. Policy: Parker och grönområden: Tänk ’aktivt’ vid all ny/ ombyggnad av infra- Öka tillgången till toaletter och dricksvatten struktur; minska bilisters och öka cyklisters, och förbättra belysning och skötsel; skapa vägutnyttjande; bättre möjligheter till säker bättre utbud av gröna områden vid stora cykelparkering och motverka cykelstölder; arbetsplatser; skapa attraktiva promenad- minska hastigheten på offentliga rulltrap- stråk och kombinera med andra kulturupp- por; gör trappor mer tillgängliga i offentliga levelser; utforma allmänna idrottsplatser byggnader för att främja spontanaktivitet (t ex Heden i Göteborg)
anslagen till forskning, utbildning och Referenser 8. Prentice AM & Jebb SA. Obesity in Britain: samhällsinsatser för att främja fysisk 1. Sjöström M, Yngve A, Ekelund U, Poortv- gluttony or sloth? BMJ 311: 437-439, 1995. aktivitet och goda kostvanor skulle liet E, Hurtig-Wennlöf A, Nilsson A, et al. 9. Mediamätning i Skandinavien. Årsrapport, behöva ökas drastiskt för att vi realis- Hur aktiv är befolkningen - egentligen? Håller 2001 (www.mms.se) tiskt ska ha en chans att ens bromsa dagens rekommendationer? Scand J Nutrit/ 10. Hill JO, Wyatt HR & Melanon EL. Näringsforskning 46(2): 87-90, 2002a. utvecklingen av övervikt/fetma, för att Genetic and environmental contributions to 2. Sjöström M, Yngve A, Ekelund U, Poortv- obesity. Med Clin North Am 84(2): 333-346, ta samma exempel som ovan. Samtidigt liet E, Hurtig-Wennlöf A, Nilsson A, et al. 2000. måste fl er av oss forskare och hälsoar- Physical activity in groups of Swedish adults. 11. Weinsier RL, Hunter GR, Heini AF, Goran betare vidga våra vyer bortom defi nitio- Scand J Nutrit/Näringsforskning 46(3): 123- MI & Sell SM. The etiology of obesity: rela- nen för motion och träning och bredda 130, 2002b. tive contribution of metabolic factors, diet and vårt färdighetsregister bortom individ- 3. Engström LM, Ekblom B, Forsberg A, v physical activity. Am J Med 105 (2): 145-150, 1998. perspektivet. Att främja befolkningens Koch M & Seger J. Livsstil - Prestation - Hälsa (LIV 90). Rapport 1. Stockholm: Folksam, 12. Flegal KM, Carroll MD, Kuczmarski RJ fysiska aktivitet kommer att kräva ett 1993. & Johnson CL. Overweight and obesity in the ekologiskt perspektiv och ett holistiskt 4. Folkhälsoinstitutet. Fysisk aktivitet för nytta United States: Prevalence and trends, 1960- arbetssätt där forskare och universitet/ och nöje. Folkhälsoinstitutet, 1999: 8, 1999. 1994. Int J Obes Relat Metab Disord 1: 39- högskola, folkhälsoarbetare och olika 47, 1998. 5. U.S. Department of Health and Human 13. French SA, Story M & Jeffery, RW. hälsoorgan, regering och riksdag, arki- Services. Physical activity and health: A report Environmental infl uences on eating and tekter, idrottsrörelsen, trafi kplanerare, of the Surgeon General. Atlanta, GA, U.S. physical activity. Annu Rev Public Health 22: Department of Health and Human Services; skolan, vården, arbetsplatsen och kom- 309-335, 2001. mersiella intressenter, m fl , samverkar Centers for Disease Control and Prevention; National Center for Chronic Disease Preven- 14. Rowland TW. The biological basis of enligt mottot: ”Tänk aktivt!: genomför tion and Health Promotion, 1996. physical activity. Medicine Sci Sports Exerc 30, förändringar i den fysiska och sociala 392-399, 1998. 6. Baranowski T, Perry CL & Parcel GS. How miljön för att underlätta aktivitet för individuals, environments, and health behavior 15. Cordain L, Gotschall RW, Eaton SB & individer och speciellt utsatta samhälls- interact. In K Glanz, FM Lewis & Rimer BK Eaton SB. Physical activity, energy expenditure grupper!”. (Eds) Health Behavior and Health Education: and fi tness: An evolutionary perspective. Int J Theory, Research, and Practice (2nd Edition), Sports Med 19, 328-335, 1998. San Francisco: Jossey-Bass Publishers, 153- 16. Panter-Brick, C. The anthropology of 178, 1997. physical activity. I: McKenna, J & Riddoch, C Korrespondens: 7. Sparling PB, Owen N, Lambert EV, & (Ed). Perspectives on Exercise and Health (sid [email protected] Haskell WL. Promoting physical activity: the 263-284). London: Palgrave Macmillan, 2003. new imperative for public health. Health Edu 17. King AC. How to promote physical Res 15 (3): 367-376, 2000. activity in a community: research experiences 46 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Skolan Sjukvården Media & teknologi Hemmet & övrigt Skolaktiviteter: Hälsovägledning: Television: Policy: Introducera fl er fysiskt aktiva Uppmuntra personal att ta upp Uppmuntra skapandet av TV- Sänk skatten på aktivitetsfräm- skolutfl ykter och aktiva hemläxor; hinder till, och motivation för, program som beaktar främ- jande verktyg, apparater och skapa bättre och säkrare skolgår- fysisk aktivitet med alla patienter jande folkhälsa; reklam för utrustning (t ex motionscykel); dar; etablera icke-tävlingsinrik- oavsett besöksorsak; skapa bättre fysisk aktivitet och motion i höj skatten på aktivitetshin- tade aktivitetsprogram skapat av förutsättningar för vårdpersonal TV; etablera bättre kontakter drande verktyg, apparater och barn; mer idrott & hälsa i skolan; att jobba främjande med TV-branschen för att utrustning (t ex motorgräsklip- involvera lokala idrottsföreningar främja fysisk aktivitet pare); uppmuntra byggandet av i skolans verksamhet; integrera lek Fysisk aktivitet på recept: hus och lägenheter med trappor; och rörelse i teoretiska ämnen; ut/ Utveckla receptet ytterligare, Internet: lägre försäkringskostnader för omforma skolgårdar så att aktivitet bl a genom att lägga till viktiga Uppmuntra skapandet av hemmabaserad motionsutrust- främjas. aspekter såsom beteendeföränd- nätverk och diskussions- ning. ring, motivation och motiverande grupper för att stödja Transport: samtal. beteendeförändring; gör Övrigt: Engagera skolbarnens föräldrar och aktivitets-främjande resurser Sänk skatten för drivande av etablera promenad- och cykelgrup- Vårdens miljö: tillgängliga över Internet; och besök på hälsohem per till skolan (låg-mellanstadiet); Utveckla vårdens miljö för att öka skapa dataspel som kräver etablera bilfria zoner runt skolan så aktivitetsstimuli (t ex genom pos- fysisk aktivitet. att föräldrar inte kan skjutsa sina ters, tavlor, motivationsbudskap barn in på skolgården att ta trappen framför hissen, interaktiva datorprogram)
from the US highlighting different community 26. Swinburn B, Egger G, Raza F. Dissecting 36. Liljegren M. Kartläggning av policyåtgär- approaches. Patient Educ Couns 33 (1 suppl): obesogenic environments: The development der på nationell och internationell nivå avse- S3-12, 1998. and application of a framework for identifying ende främjande av fysisk aktivitet. Preventive 18. Sallis, J & Owen, N. Physical Activity & and prioritizing envrionmental interventions Nutrition and Physical Activity Reports 4, Behavioral Medicine Sage Publications, Thou- for obesity. Prev Med 29: 563-570, 1999. 2000. Fil Mag uppsats, Enheten för Preventiv sand Oaks, 1999. 27. Statens institut för kommunikationsanalys. Näringslära vid Novum, Department of Biosci- ences, Karolinska Institutet, 2000. 19. King AC. Environmental and policy Vägtrafi kskador 2001. www.sika-institute.se, approaches to the promotion of physical 2001 37. Regeringens proposition. 2002/03:35 (http: activity. I: Rippe JM ed. Lifestyle Medicine. 28. Folkhälsoinstitutet. Determinants of the //62.95.69.15/prop/prop_form.html). Norwalk, CT: Blackwell Science, sid 1295- burden of disease in the European Union. F- 38. Andrén-Sandberg, Å. Ökad fysisk aktivitet: 1308, 1999. serien nr 24, 1997, Stockholm, 1997. Målområde 9. Svensk Idrottsforskning 1: 4-5, 20. Sallis J, Bauman A & Pratt M. 29. Ottawa Charter for Health Promotion. 2003. Environmental and policy interventions to Ottawa: Canadian Public Health Association, promote physical activity. Am J Prev Med 1986. 15(4): 379-397, 1998. 30. Green LW & Kreuter MW. Health 21. Spence JC & Lee RE. Toward a Promotion Planning: An Educational and comprehensive model of physical activity. Environmental Approach. Mountain View, Psychol. Sport Exerc 4, 7-24, 2003. California: Mayfi eld, 1991. 22. Baranowski T, Anderson C, Carmack C. 31. Sallis J & Owen N. Ecological models. Mediating variable framework in physical I: Glanz K, Marcus-Lewis F & Rimer BK activity interventions. How are we doing? (Red) Health Behavior and Health Education: nd How might we do better? Am J Prev Med 15 Theory, Research, and Practice (2 ed; sid (4): 266-297. 403-424), Jossey-Bass Publishers, USA, 1997. 23. Dishman RK & Buckworth J. Increasing 32. Wicker AW. An introduction to ecological physical activity: A quantitative synthesis. psychology. Pacifi c Grove, California: Brooks/ Medicine Sci Sports Exer 28, 706-719, 1996. Cole, 1979. 24. Trost SGN, Owen N, Bauman AE, 33. Bandura A. Self-Effi cacy: The Exercise of Sallis JF & Brown W. Correlates of adults’ Control. Freeman and Company, New York, participation in physical activity: review and 1997. update. Medicine Sci Sports Exerc 34(12): 34. Wachs TD. The nature of nurture. New- 1996-2001, 2002. bury Park, CA: Sage Publications, 1992. 25. Nutbeam D. & Harris E. Theory in a 35. Eurodiet Project. Eurodiet core report: Nutshell: A practitioner’s guide to commonly Nutrition & diet for healthy lifestyles in used theories and models in health promotion. Europe: science & policy implications. Public McGraw Hill, Sydney, Australia, 1999. Health Nutrit 4 (2A): 265-273, 2001. 47 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
A V A R T U R F O R S B E R G Utvärderingsseminarium för doktorander
CIF anser att doktorander utgör en stor växtkraft inom idrottsforskningen. Det är där det börjar! Därför har vi i många år utlyst s.k. utbildningsbidrag för att möjliggöra heltidsforskning. Det är synnerligen viktigt att unga lovande och oftast idrottsintresserade begåvningar ges möjlighet att få forska. Varje år stödjer CIF 8-10 nya doktorander. Just nu har CIF 27 st på ”lönelistan” till en summa av 6 miljoner kronor. De fi nns inom en rad ämnesområden: idrottshistoria, psykologi, pedagogik, fysiologi, medicin, idrottsskador osv.
Att disputera eller doktorera, som en del säger skall numera ta fyra år. Längre tillbaks kunde det ta både 8 och 10 år. De fyra åren avser både studier och forskning, efter att först ha avlagt grundexamen vid universitet eller högskola. Själva disputationen innebär att man försvarar sin avhandling. En opponent och en betygsnämnd har noga granskat arbetet och ställer en rad frågor på genomförda studier och den skrivna ramberättelsen. Även allmän- heten skall ha tillgång till avhandlingen och får ställa frågor i samband med den offentliga disputationen. Betygs- nämnden avgör om avhandlingen kan godkännas eller ej. Efter disputation öppnar sig en rad möjligheter till att söka egna forskningsanslag och tjänster inom den akademiska världen. Givetvis måste CIF hålla viss Maria Nordlund Björn Alkner kontakt med doktoranderna under de Idrottshögskolan Stockholm Karolinska institutet. fyra åren och följa upp deras arbete. Efter det första året lämnar handleda- Arbetstitel på projektet är ”Neuro- ”Effekter av långvarig muskelav- ren in ett intyg att forskningen kunnat muskulär kontroll vid uttröttning lastning och träning på skelettmus- genomföras enligt tidigare ansökan. och längdförändringar av vadmus- kel”. Friska försökspersoner har Men efter det andra året vill CIF när- keln” I studierna försöker Maria fått ligga till sängs i 110 dagar. En mare bekanta sig med doktoranderna kartlägga vad som händer med del har fått bedriva viss styrketrä- och ge dem en möjlighet att presentera muskeln efter skada, då idrottaren ning i sängarna andra har varit helt sin forskning. Detta år kallades ”våra” måste avstå från träning. Försök görs inaktiva. Omfattande data samlas doktorander till ett utvärderingssemi- med muskeln under förlängning och in hur muskel och muskelfunktion narium i oktober månad. De fi ck då förkortning och hur nervsystemet förändras. Det är väsentligt vid redogöra för sin forskning och vilka kontrollerar och anpassar sig till rehabilitering av skadade, både resultat som framkommit samt hur de detta. Studierna är väsentliga för att idrottsmän och andra att kunna tänker fortsätta. förstå både träningsprocessen och visa på och förstå effekter av trä- Samtliga presentationer var mycket läkningsförloppet i samband med ning i samband med idrottsskada. väl pedagogiskt förberedda och en rad skada. intressanta resultat kunde visas. Nedan ges en kort summering av presenterade arbeten. Det skall också nämnas att samtliga ges fortsatt stöd under sitt kommande tredje doktorandår. 48 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Utvärderingen görs varje månad med ”Fysisk aktivitet hos feta vuxna smärtbedömning, fotrörlighet, muskel- – analyser av beteendeförändring och omfång samt funktionella tester. riskreduktion” Ett mycket angeläget hälsoproblem, då övervikt har ökat lavinartat i Västvärlden. En bidragande orsak anses vara minskad fysik akti- vitet. I fl ertal studier ingår överviktiga individer som ges behandling i grup- per. Många av de feta skulle öka sina chanser att bli mer fysikt aktiva om de fi ck stöd och handledning från vården. En väsentlig fråga är om idrottsrörelsen kan medverka i behandlingen och ta till sig övervikiga.
Gunilla Sundblad Karolinska sjukhuset.
”Medicinska aspekter på fysisk aktivi- tet och idrott under skolåren”. Över Ann-Sophie 2000 barn i skolåldern från hela landet Lindqvist har utfört fysiologiska och medicinska Psykologiska institutionen Göteborg. tester, samt svarat på ett antal frågor om inställning till skolämnet idrott och hälsa. ”Psykologiska riskfaktorer rörande Förvånande många uppgav att de råkat doping: ett tvärvetenskapligt projekt”. ut för skador. Studien bidrar till ökad Studien tar upp effekter av androgent kunskap om sambandet mellan skolung- (AAS) dopingmissbruk. Specifi ka fråge- domars upplevda hälsa och grad av fysisk ställningar är om aggressiva beteenden aktivitet. stimuleras av detta missbruk och vilka system i hjärnan som är involverade i dessa beteendeförändringar. Vissa av Jessica Norrbom, försöken är omöjliga att genomföra Inst. fysiologi Huddinge, på människa, varför råttor till stor del måste användas. Resultat från studien ”Molekylära mekanismer för tränings- kommer att ha ett användningsområde inducerad mitokondriell nybildning inom idrotten, men även inom krimi- i human skelettmuskel. ”Syftet med nalvården torde dessa resultat bidra studien är att studera hur mekanis- med värdefull kunskap. merna bakom förändringar i muskeln sker på gennivå. Muskelbiopsier tas i samband med det enskilda tränings- passet. Avancerade analyser kan göras på mRNA-nivå. Studien kommer att ge värdefull information om mekanis- merna vid nybildning av mitokondrier och kapillärer i samband med det enskilda träningspasset. Olika intensi- teter kan studeras. Träningen kommer därmed att kunna ”skräddarsys” och optimeras på individnivå.
Anna Frohm-Grönqvist Karolinska sjukhuset. ”Prospektiv jämförande studie av två excentriska träningsmetoder vid rehabili- tering av kronisk patellartendopati”. Ett stort antal idrottare med s.k. hopparknä får träna excentriskt i Bosöns stora trä- ningsapparat Bromsman. Mycket talar för att aggressiv träning Erik Hemmingsson kan ha positiva effekter på läkningen. Överviktsenheten Huddinge. 49 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
BOKRECENSION
AV JON KARLSSON, GÖTEBORG. Doping av Åke Andrén-Sandberg Förlag: Blentarps idrottsmedicin ISBN: 91-974609-1-5 [email protected]
Boken är ett mycket gediget verk av ex anabola och androgena effekter. Vis- g a negativa konsekvenser som upptäck- professor Åke Andrén-Sandberg om serligen var fysiologin inte känd, men ten har ur etiskt och samhällsmässigt doping i tredje omarbetade upplagan. prestationshöjande effekt diskuterades perspektiv. De två föregående upplagorna kom redan då. Denna del av boken, som Ett kortare kapitel berör farmako- 1990 respektive 1997. Den reviderade omfattar ungefär 50 sidor är oerhört logiskt alternativ till dopingpreparat upplagan är ett välkommet tillskott informationsrik och mycket spännande såsom antiinfl ammationsmedel, astma- till litteraturen om doping (notera att att läsa. mediciner och smärtstillande medel. författaren envis håller sig till ordet Egentligen inga dopingmedel, men Doping och inte Dopning!). I sanning- De nästa 2 kapitlen handlar om doping gränsfall vad gäller trovärdigheten (och ens namn fi nns en hel del svensk littera- inom idrott och övriga samhället samt moralen) i många fall. Boken avslu- tur om doping, både dess medicinska dopingpreparat; effekter och bieffekter. tas med ett kapitel om framtidsper- och samhällsmässiga effekter, men Kapitlen är traditionellt upplagda. Här spektiv där bl a tillgång, ekonomiska ingen som är så väl genomtänkt och diskuteras bl a olika länders inställ- påtryckningsmedel och bestraffningar strategiskt upplagd som just denna. ning till doping och framtidsperspektiv, diskuteras. Författarens slutord är att Boken har den stora fördelen att vara framför allt vad WADA kan tänkas ”dopingen kan och skall stoppas”. heltäckande inom området. Tvivelsutan göra. I korta avsnitt berör författaren är Åke Andrén-Sandberg en av de mest kontrollerad doping. Detta då massme- Mycket välskriven bok kunniga experterna inom området i dia ibland har framfört förslag på kon- Sammantaget är detta en mycket Sverige och det återspeglas upprepade trollerad doping d v s att elitidrottsmän välskriven bok och med ett lättfattligt gånger i boken. Boken är helt och kan få tillstånd att använda anabola språk, vilket gör den till ett nöje att läsa. hållet omskriven jämfört med tidigare steroider. Detta är dock naturligtvis Boken kan läsas/användas av såväl av utgåvor och mängder av nytt material otänkbart både ur etisk och ur medi- medicinskt kunniga som idrottsmän. fi nns. cinsk synpunkt. Bokens längsta kapitel Antidopingarbetet får en mycket stor En särskild anledning till en ny bok om dopingpreparat är exakt 100 sidor. plats vilket är en stor fördel. Boken tar om doping är att problemet har blivit En noggrann genomgång av de fl esta ett helhetsgrepp med mycket väl upp- allt tydligare samtidigt som det har en tänkbara dopingpreparat d v s deras daterade referenslistor och förklaringar klarare acceptans både inom idrotten, effekter och bieffekter ges. Ett mycket om hur antidopingarbete bör och skall men även utan. Samhällsdiskussionen imponerande och välskrivet kapitel bedrivas. Boken avslutas med en medi- har också blivit tydligare t ex med med en väl uppdaterad referenslista, cinsk ordförklaringslista för personer hänsyn till kriminalitet och liknande. som är inlag i själva kapitlet. Färska utan medicinsk grundutbildning, vilket Här spelar även etikproblemet in t ex metoder t ex gendoping och genma- ökar värdet påtagligt. Ur pedagogisk i samband med ekonomisk vinning nipulering diskuterats också i korta synvinkel har författaren tydliga rubri- respektive risktagande. avsnitt. ker och ett antal tabeller och faktarutor De tre kommande kapitlen avhand- som ökar läsbarheten. Inga bilder fi nns, Boken är uppdelad i 9 huvudkapitel lar internationellt antidopingarbete, vilket självfallet minskar det pedago- med 4 appendix, referenslista och svenska antidopingregler och svenskt giska värdet. ordförklaringslista. Sammanlagt drygt antidopingarbete. Det svenska antido- Sammantaget rekommenderar jag 300 sidor. Första kapitlet handlar om pingarbetet skiljer sig något från det denna bok varmt till alla som inom och dopingens och antidopingens histo- internationella, även om samordning utanför idrotten vill öka sin kunskap ria. Dopingen fi nns beskriven redan förekommer i allt större utsträckning om doping, dopingens effekter och i antika skrifter, fl era tusen år före Kris- internationellt. Det ges en noggrann bieffekter, fördjupa sig i den sociala dis- tus födelse. Det är dock först på senare statistik avseende svenska dopingkon- kussionen samt lära sig mer om antido- år som dopingen har blivit ett etablerat troller och ett 10-tal av det bäst kända pingarbete. För närvarande är boken att begrepp och antidopingarbetet har fallen namnges. Sannolikt publiceras betrakta som ett svenskt standardverk tagit riktig fart. År 150 f kr beskrevs t namnen i form av avskräckande syfte p inom ämnet Doping. 50 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3 Forskningsanslag 2004 Styrelsen för Centrum för idrottsforskning (CIF) beslutade den 25 november 2003 om fördelning av forskningsanslag för år 2004. Totalt inkom 179 ansökningar till ett belopp av 60 mkr. Ca 10 mkr kunde fördelas till forskningsanslag. Sju nya doktorander gavs stöd så att nästa år kommer 27 doktorander att stödjas på heltid. Dessutom fördelades stöd till fem vetenskapliga intresseföreningar med sammanlagt 250.000 kr.
Samhällsvetenskap, beteendevetenskap och idrottshistoria
Andersson, Torbjörn, Malmö Spela fotboll bonddjävlar! Den svenska fotbollens gemenskaper 100 000 och rivaliteter från 1950 till 2000-talets början
Apitzsch, Erwin, Lund Motiv för och spontana förändringar i fysisk aktivitet. 50 000 En populationsstudie
Borg, Gunnar, Stockholm Bestämning av muskelkraft utifrån sub-maximal prestation och 30 000 skattning
Borg, Gunnar, Stockholm En jämförelse av skattningsmetodik för bestämning av idrottsprestation 85 000
Carlsson, Bo, Malmö Idrottens disciplinnämnder – en rättssociologisk analys av etisk styrning 30 000 (Planeringsanslag)
Carlsson, Rolf, Stockholm Etnisk härkomst och social mångfald (Planeringsanslag) 30 000
Eiselse, Per, Malmö Beslutsfattande inom lagidrotter: Taktiskt och strategiskt 75 000 beslutsfattande hos fotbollscoacher med olika nivå av expertis och kun- skapsnivå
Eliasson, Annika, Malmö Svensk fotboll i ett transnationellt nätverk 75 000
Gill, Peter, Gävle Delaktighet i grundskolan för elever med rörelsehinder 100 000 – med exempel från idrottsundervisningen. Del två
Greiff, Mats, Malmö Sport och spel – Socialhistoriska och kulturanalytiska perspektiv 100 000 på svensk travsport
Hassmén, Peter, Örebro Person – situation – idrottsprestation 100 000
Hassmén, Peter, Örebro Utveckling och validering av idrottspsykologiska mätmetoder och instru- 100 000 ment
Hedén, Birger, Lund Idrottsskildringen i svensk roman intill 1960 100 000
Hellspong, Mats, Sthlm Idrottspubliken i ett historiskt perspektiv 200 000
Johnson, Urban, Halmstad Psykologisk interventionsmodell för talangutveckling på 100 000 landslagsnivå inom handboll
Kenttä, Göran, Sthlm En interventionsstudie av mentala färdigheter samt återhämtningsstrate- 75 000 gier i damfotbollslandslaget
Larsson, Håkan, Sthlm Friluftsliv i skolan 100 000
Molander, Bo, Umeå Naturlig skalning i idrott: bedömning av golfputtstyrka 85 000
Norlander, Torsten, Karlstad Studier i visualisering, koncentration och tajmning 75 000
Olsson, Tobias, Växjö De okända åskådarna: idrottens mediepublik (Planeringsanslag) 30 000
Patriksson, Göran, Gbg Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem 100 000
Redelius, Karin, Stockholm Konstruktionen av feminitet i maskulina idrottsmiljöer (Planeringsanslag) 30 000
Saartok, Tönu, Stockholm Skolprojektet 2004 (Totalt 255 000) 90 000
51 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Sund, Bill, Växjö Fotbollens arbetsmarknadssystem. En samtidshistorisk studie av fotbol- 100 000 lens arbetsmarknadsrelationer i Norden
Wedman, Ingemar, Sthlm The anti-doping quotient 75 000
Wijk, Johnny, Stockholm Idrott, massmedia och nationell identitet – en studie av dagstidningars 90 000 konstruktion av nationell identitet kring den svenska tävlingsidrotten under 1900-talet
Yttergren, Leif, Stockholm Sigfrid Edström. Idrottsledare i krig och fred 75 000
Summa 2 200 000
Fysiologi, medicin och biomekanik Balsom, Paul, Stockholm Utveckling av en serie intermittenta sprinttest (submaximala och maxi- 80 000 mala test) med speciell fokus på damfotboll
Blomstrand, Eva, Sthlm Vilken effekt har upprepad styrketräning på aktivering av olika signale- 260 000 ringsvägar som reglerar proteinsyntes i muskeln samt hur påverkar nutri- tion signaleringen?
Carpenter, Mark, Sthlm Do physical acticivities that emphasize trunk movements improve age- 100 000 related balance impairments?
Cresswell, Andrew, Sthlm Neuromuscular fatique: The effect of action type specifi c mechanisms on 260 000 performance
Daggfeldt, Karl, Sthlm Hur yttre störningar påverkar hjärnans reaktionsförmåga 100 000
Ekblom, Björn, Sthlm Effekter av styrke- och uthållighetsträning på human skelettmuskulatur 260 000
Ekblom, Björn, Sthlm Fysisk aktivitet, fysisk prestationsförmåga och energibalans hos 16-åriga 50 000 överviktiga och normalviktiga fl ickor
Ekelund, Ulf, Örebro Utvärdering och utveckling av objektiva rörelsemätare för bestämning av 100 000 vardaglig fysisk aktivitet; Är fysisk aktivitet under tonåren relaterat till förändring av vikt, kropps-sammansättning och metabola variabler hos unga vuxna? – En prospektiv fallkontrollstudie
Esbjörnsson, Mona, Sthlm Fettvävnadens betydelse för eliminering av plasmaammoniak efter sprint- 100 000 arbete
Fischer, Heléne, Stockholm Training-induced gene expression alterations in human skeletal muscle 170 000 detected with microarray
Henriksson, Jan, Stockholm Påverkan av fysisk arbete på insulinkänslighet i skelettmuskulatur hos 100 000 överviktiga individer
Jansson, Eva, Stockholm Medieras hälsofrämjande effekter av fysisk aktivitet via östrogenrecep- 170 000 torn?
Jansson, Eva, Stockholm Molekulära mekanismer för träningsinducerad mitokondriell nybildning i 170 000 human skelettmuskulatur
Kadi, Fawzi, Örebro Effects of single and multiple sets strength training on lower and upper 170 000 muscles mass, strength and cellular adaptive response
Lindén Hirschberg, Angelica, Androgent och anabolt status hos elitidrottare; 100 000 Stockholm Hormoner, metabolism, ätbeteende hos idrottskvinnor
Lindholm, Peter, Stockholm Kan lungans volym ökas med träning och därmed förbättra vattenläge 170 000 och simhastighet för tävlingssimmare på elitnivå
Nolan, Lee, Stockholm Long and high jump technique of world level above- and below-knee 100 000 amputees
Malm, Christer, Umeå Skelettmuskelns proteom – förändringar med fysiskt arbete 100 000
52 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Norman, Barbara, Sthlm Betydelse av genpolymorfi sm för prestationsförmåga och blodfl ödesregle- 100 000 ring i skelettmuskulaturen
Rosdahl, Hans, Stockholm Energiomsättning vid olika låg- och medelintensiva aktiviteter av idrotts- 80 000 lig och vardaglig karaktär
Rosdahl, Hans, Stockholm Metodutveckling för teknikanalyser av kajakpaddling 200 000
Saartok, Tönu, Stockholm Skolprojektet 2004 (Totalt 255 000) 100 000
Schagatay, Erika, Sundsvall Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden 100 000
Schantz, Peter, Stockholm Beskrivande studie av fysisk aktivitet vid arbetspendling och därtill 100 000 knuten metodstudie
Sjöström, Michael, Sthlm Utveckling av objektiv mätmetodik för bestämning av fysisk aktivitet 100 000 bland barn och unga
Sundberg, Carl-Johan, Stockholm Proj 1. Genreglering i skelettmuskulatur vid uthållighetsträning – bety- 260 000 delsen av syre och glukostillgång. Proj. 2 Reglering av gener involverade i angiogenes i skelettmuskulatur vid uthållighetsträning
Svantesson, Ulla, Göteborg Handstyrkans betydelse som utvärderingsinstrument för övre extremite- 100 000 ten inom olika idrotter
Svensson Michael GDF-8 / myostatin,muskelmetabolism, fysisk träning och övervikt 150 000
Tesch, Per, Stockholm Proj 1.Effects of strength training on muscle following fi ve weeks of 170 000 disuse. Proj. 2 Possible molecular mechanisms underlying skeletal muscle atrophy induced by unloading
Thomée, Roland, Göteborg Effekten av lågintensiv styrketräning med vaskulär ocklusion på muskel- 100 000 funktion och hormonell respons
Thornell, Lars-Eric, Umeå Cellulära mekanismer till nybildning av sarkomerer orsakat av excent- 100 000 riskt arbete; Fortsatta studier av stamceller/satellitceller i human mus- kulatur; Identifi kation, effekter av olika typer av träning, inaktivitet och överutnyttjande
Thorstensson, Alf, Sthlm Träning och styrka och balans – en studie med paraplegiker på kajaker- 100 000 gometer
Tonkonogi, Michail, Sthlm Inverkan av olika farthållningsstrategier på prestationsförmåga vid kort- 200 000 varigt maximalt fysiskt arbete
Westerblad, Håkan, Sthlm Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion under uttröttning i 100 000 samband med träning
Widegren, Ulrika, Sthlm Role of signaling cascades in skeletal muscle adaptations to physical 80 000 activity and inactivity
Zierath Juleen R Molecular mechanism for contraction-induced signal transduction to 100 000 metabolic and mitogenetic pathways in skeletal muscle
Summa 4 550 000
Ortopedi, traumatologi och rehabilitering Ackermann, Paul, Sthlm Fysisk aktivitet och nervsystemets reglering av läkning vid senskada 100 000
Alfredsson, Håkan, Umeå Forskning kring kroniska smärttillstånd i senor 250 000
Arndt, Anton, Stockholm Funktion och in vivo belastning i hälsenan under rehabilitering och 50 000 behandling
Aspenberg, Per, Linköping Senläkning. Experimentella och kliniska studier 170 000
Dahlberg, Leif, Malmö Förbättrad diagnostik, monitorering och behandling vid osteoartros (OA) 90 000
Ekstrand, Jan, Linköping Skaderisk vid fotbollspel på konstgräs jämfört med naturgräs 60 000
53 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Engström, Björn, Stockholm Förändring avseende graden av generell ledlaxitet samt laxitet respektive 60 000 rörlighet i skulderleden hos växande individer under en treårsperiod
Forsgren, Sture, Umeå Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och TNFalfa vid 90 000 idrotts- och motionsrelaterade skador i Achilles och patellarsena
Fridén, Jan, Göteborg Rullstolsträning efter traumatisk ryggmärgsskada 70 000
Karlsson, Jón, Göteborg Knäledens kinematik. Radiosterometrisk analys (RSA) efter korsbands- 250 000 skada, speciellt med avseende på rehabilitering, behandlingsmetoder och långtidsresultat.
Karlsson, Magnus, Malmö Determinants for peak bone mass, bone size, skeletal architecture and 100 000 cardiovascular risk factors with special attention to physical activity
Kartus, Jüri, Trollhättan En klinisk, radiologisk, biokemisk och histologisk långtidsstudie av patien- 90 000 ter korsbandsrekonstruerade med två typer av autograft
Kvist, Joanna, Linköping Rehabilitering efter främre korsbandsskada 50 000
Ljung, Björn-Ove, Sthlm Tennisarmbåge – ett kliniskt och grundvetenskapligt forskningsprojekt 55 000
Lohmander, Stefan, Lund Surgical versus non-surgical treatment of ACL injuries – randomized study 120 000
Mellström, Dan, Göteborg Betydelsen av fysisk aktivitet för utvecklingen av benmassa och muskel- 100 000 massa hos unga män
Movin, Tomas, Stockholm Magnetisk resonanstomografi av hälsenan 75 000
Movin, Tomas, Stockholm Tendinos hos idrottare. Morfologiska, biokemiska och molekylärbiolo- 80 000 giska studier
Nordström, Peter, Umeå Betydelsen av fysisk aktivitet och genetiska faktorer för utveckling av 100 000 maximala bentätheten hos män: En 8-årig longitudinell studie
Rahme, Hans, Uppsala Inläkning av labrium-ligamentkomplex hos försöksdjur med två olika 30 000 fi xationsmetoder
Rahme, Hans, Uppsala 1.Läkning av mjukdel mot ben. Punktfi xation eller plattfi xation; ¨ 40 000 2.Påverkan av NSAID på mjukdelsinläkning mot ben
Renström, Per, Stockholm New techniques and software development for accurate 3-dimensional 40 000 movement analysis in sport
Renström, Per, Stockholm Skadeincidens och riskfaktorer inom tennis – en 2-årig prospektiv studie i 90 000 en svensk tennisklubb
Saartok, Tönu, Stockholm Bromsande hamstringsträning - avancerad träning på ett lätt sätt 40 000
Saartok, Tönu, Stockholm Skolprojektet 2004 (Totalt 255 000) 65 000
Svensson, Olle, Umeå Tidiga broskförändringar vid artros (”ledförslitning”) 120 000
Söderman, Kerstin, Umeå Prevention av främre korsbandsskador hos kvinnliga fotbollsspelare. En 80 000 retrospektiv interventionsstudie
Thomeé, Roland, Göteborg Muskelfunktion samt effekten av fysisk uttröttning hos patienter med 50 000 knäskada
Weidenhielm, Lars, Sthlm Effekten av två behandlingsmetoder för medelålders personer med knä- 60 000 värk och diagnosticerad meniskruptur
Weidenhielm, Lars, Sthlm Relationship between isokinetic muscle testing and functional evaluation to 30 000 the anterior cruciate ligament reconstructed knee
Werner, Suzanne, Sthlm Främre korsbandsrekonstruktion, en jämförelse mellan „copers“ och „non- 80 000 copers“ efter operation
Wredmark, Torsten, Sthlm Har postoperativ specialortos effekt på rehabiliteringen av knäfunktion 50 000 efter främre korsbandsrekonstruktion?
Summa 2 735 000
54 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 4 - 2 0 0 3
Stöd till doktorander under 2004 CIF har satsat en stor del av sina resurser på att stödja doktorander drygt 6 mkr. Styrelsen har i fl era år ansett det väsentligt med nyrekrytering. Doktoranderna är forskningens tillväxtzon. De senaste fyra åren har även två forskningsassistenter kunnat stödjas på halvtid. Deras förordnande går ut från och med detta års utgång. Till kommande år jobbar CIF på att skapa ökade resurser så att nya fo ass tjänster skall kunna utlysas.
Stöd för fjärde året Christian Augustsson Pedagogik, Karlstad Kerstin Hamrin Fysiologi, Stockholm Anna Knutsson Fysiologi, Huddinge Daniel K-I Bring Idrottsskador, Stockholm
Stöd för tredje året Ann-Sophie Lindqvist Psykologi, Göteborg Björn Alkner Fysiologi, Stockholm Maria Nordlund Fysiologi, Stockholm Jessica Norrbom Fysiologi, Stockholm Gunilla Sundblad Idrottsskador, Stockholm, Anna Frohm-Grönqvist Idrottsskador, Stockholm Lisbeth Brax-Olofsson Idrottsskador, Umeå (f.n. föräldraledig) Karin Grävare-Silbernagel Rebah /idrottsskador, Göteborg (f.n. föräldraledig)
Stöd för andra året Karin Grahn Pedagogik, Göteborg Carolina Lundqvist Psykologi, Örebro Helene Ameln Fysiologi, Stockholm Brian Barnes Fysiologi, Stockholm Maria Fernström Fysiologi, Stockholm Anette Heijne Rehab / sjukgymnastik, Stockholm Andreas Nilsson Fysiologi/hälsa, Huddinge Anette von Porat Idrottsskador, Helsingborg Pia Thomeé Rehab / sjukgymnastik Göteborg
Stöd för första året Lena Virchenko Idrottsskador, Linköping Anna Jansson Idrottsskador, Stockholm John Hellström Pedagogik, Örebro Eva Fredriksson Historia, Stockholm Per-Anders Nilsson Fysiologi Stockholm Håkan Karlsson Fysiologi Stockholm Örjan Ekblom Fysiologi Stockholm
55 POSTTIDNING B-POST BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid defi nitiv eftersändning återsändes försändelsen med nya adressen på adressidan AVSÄNDARE: CIF, Box 5626, 114 86 Stockholm