Spelförståelse Och Kommunikationsförmåga
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Spelförståelse och kommunikationsförmåga En fenomenografisk studie över hur elittränare i fotboll söker bekräftelse på om spelare har förstått andemeningen i en instruktion Per Ohlsson Doktorsavhandling i pedagogik Dissertations series No. 36 Jönköping 2019 © Per Ohlsson, 2019 Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Box 1026 551 11 Jönköping, Sweden www.hlk.hj.se Titel: Spelförståelse och kommunikationsförmåga En fenomenografisk studie över hur elittränare i fotboll söker bekräf- telse på om spelare har förstått andemeningen i en instruktion. Dissertations series No. 36 Printed by Ineko AB, 2019 ISBN: 978-91-88339-19-5 Tryckt doktorsavhandling ISBN: 978-91-88339-20-1 Elektronisk doktorsavhandling Abstract Per Ohlsson, 2019 Title: ‘Game sense’ and communicative ability: A phenomenological study of how professional football coaches seek confirmation on whether their players have understood the essence of their instructions Language: Swedish with an English summary. Keywords: Game sense, football, communication, essence, confirmation, phenomenography of listening ISBN: 978-91-88339-19-5 (printed), 978-91-88339-20-1 (digital) The aim of the present study is to develop knowledge about and knowledge how professional football coaches come to know that the essence of their in- structions has been understood by their players, with particular focus on the theoretical aspects of the game. The background to this study is based on recent rapid developments in the game, as it changes from a strictly controlled system–oriented game to a game where the individual player is expected to perform multiple roles and change position during a match. This is a development which places increasing de- mands on the players’ ‘game sense’ and general understanding of the game. 98% of the game of football is a game that is not played with the ball at the player’s feet. Rather, it is a game where the player’s cognitive ability (i) to read the other players’ movements and (ii) to continually shift position in response to these movements is a key factor. This development also places greater de- mands on the coach’s knowledge of the game, pedagogic competence, and ability to communicate not only the learning situation’s direct object but also the indirect object of the learning situation. This involves the player under- standing how to act in a way that benefits the team, even when the unpre- dictable events that take place during a football match do not coincide with the patterns of movement which the coach may have prepared his players for. 4 Twenty-three professional football coaches were asked two questions. The first question addresses the theoretical knowledge domain instantiated by a player’s ‘game sense’, from which the second question follows: 1. How do coaches define the concept of ‘game sense’? 2. How do coaches look for confirmation that the players have understood the essence of their instructions? The study employs a phenomenographic approach which is broadened and deepened so as to produce a richer interpretation by the use of semiotics, so- matic markers, and pattern recognition (from the field of cognitive science). A hermeneutic approach laid the foundation for the description of the respon- dents’ everyday professional life. By applying these additional approaches, the phenomenographic approach to developed as a phenomenography of listen- ing, thereby creating the basis for a qualitative analysis. This study argues that football is a cognitive sport, where the concept of ‘game sense’ is described as the player’s ability to read, interpret, and act in a situa- tion. The study also shows that confirmation of whether a player has under- stood the essence of his coach’s instructions is limited to what the coach sees in the form of the decisions and actions that can be observed during training sessions and the match. This confirmation is expressed merely as I see it. It is also apparent that across the coaches, with some exceptions, there is no con- scious strategy for how a coach might confirm whether a player has actually understood the learning situation’s indirect object, namely the essence of the instruction issued by the coach. 5 Prolog Ett av de svårare momenten vid muntlig kommunikation är att få bekräftelse på hur den underliggande meningen i en utsaga tolkats av mottagaren. Detta gäller såväl vid korta utsagor som ’deadline’, ’röda mattan’ och ’zon-försvar’, eller vid längre utsagor som ’backa ur positionen så att du kan komma först in i den sedan’ och ’rör dig diagonalt så du skapar en fri yta åt de andra bakom dig’. Riktas utsagan till flera samtidigt, ökar svårigheten att kontrollera hur dess verkliga innebörd (i motsats till det som sägs) tolkas av mottagarna. Är det dessutom så att de som tolkar utsagan skall samarbeta för att realisera dess avsikt och agera i dess anda, som ett elitlag i fotboll, blir behovet av bekräftelse av den underliggande meningen än viktigare. Det är inom detta avgränsade fält – bekräftelse – av kommunikationslandska- pet denna avhandling har sitt epicentrum. Nu påverkar situationens komplexitet det sammanhang inom vilket bekräf- telse söks. Exempelvis, ter det sig enklare att som tränare i fotboll söka bekräf- telse på hur spelarna förstått sina roller/positioner vid avgränsade sekvenser såsom frisparkar och hörnor, jämfört med hur spelarna förstått sina roller och positioner i laget och hur de bör samverka under match för att omsätta de rörelsemönster tränaren vill att laget skall agera efter, det vill säga tränarens spelidé. De spelare som har förmåga att samverka och förstår att följa tränarens inten- tioner och lösa oförutsedda händelser under match i dennes anda, sägs – inom fotbollsfamiljen – besitta spelförståelse. Ett begrepp det inte råder någon kon- sensus kring, varför det heller inte råder någon samsyn på hur denna förmåga kan utvecklas hos fotbollsspelare. Av detta skäl, att det inte råder någon sam- syn bland tränarna, utan att varje tränare har sin egen uppfattning om hur utveckling av spelförståelse bäst sker, är frågan om bekräftelse avgränsad till detta lärande. 6 Nyckelord Spelförståelse, fotboll, kommunikation, andemening, bekräftelse, lyssnandet fenomenografi 7 Innehåll Kap 1. Introduktion 11 Syfte 15 Kap 2. Fotbollens historia och utveckling 16 Framtidsscenario 24 Kap 3. Spelförståelse 31 Thinking Players 44 Elittränare 59 Kap 4. Kommunikation 67 Betydelseproduktion 71 Överföring 76 Kap 5. Frågeställning 84 Grundbegrepp 87 Instruktion 88 Andemening 89 Förståelse 92 Bekräftelse 97 Kap 6. Perpektiv 100 Ontologi 105 Fenomenografi 109 Semiotik 120 Kognitionsvetenskap 124 Hermeneutik 130 Val av ansats 137 8 Kap 7. En empirisk studie 141 Problemställning 141 Syfte 141 Metod 142 Avgränsning 143 Urval 143 Intervjufrågor 145 Genomförande 147 Avidentifiering 147 Lyssnandet fenomenografi 148 Trovärdighet 150 Kap 8. Resultatredovisning 152 Spelförståelse 154 Bekräftelse 166 Kap 9. Reflektion och diskussion 179 English Summary 189 Bibliografi 214 9 Kap 1. Introduktion Likt de flesta avhandlingar börjar denna inte här och nu utan långt tidigare. Exakt när vet jag inte. Det jag vet är att jag tidigt irriterat mig på något i sam- band med träning i fotboll och hur tränarna kommunicerade och som jag haft svårt att sätta fingret på. Detta något har sedan under denna studie långsamt blivit tydligare samtidigt som det under framväxten pendlat från svart till vitt, från djupaste övertygelse till största osäkerhet. Idag är dock min uppfattning att nyanserna är tillräckligt klara för att den tanketråd jag tecknat ska kunna följas och samtidigt bidra till att sprida ljus över det kunskapsfält avhand- lingen rör sig inom – fotboll. Ett fält vars förhållande Aristoteles (1988) skulle beskriva som föränderliga. Min strävan begränsas därför till att belysa valda delar av landskapets topografi. Aristoteles förklarade även att det utmärkande draget för områden vars orsaker är föränderliga inte är ett vetande av slaget sant eller falskt utan är att betrakta som kunskap och klokhet och där tankens klarhet och stringens är det avslöjande, det vill säga enligt min tolkning, hur tydligt tanken går att följa i ord och i skrift så att andra när de tar del av dem kan reflektera över dem, kritisera dem, argumentera emot dem, stimuleras av dem och ge underlag till fortsatt tankeutveckling. Därmed kan sägas att avhandlingens kvalitet bör bedömas utifrån dess klarhet och stringens. Ett första steg mot en ökad förståelse av världen går via en problematisering av vår upplevda verklighet, ett steg som svårligen låter sig hoppas över. Före detta 11 steg finns det, som Aristoteles hävdade, en förundran över att inte förstå. Min förundran började under de år jag var aktiv fotbollsspelare. Trots att denna tid tillhör historien har min förundran aldrig helt lämnat mig utan till och från gjort sig påmind, skavt och irriterat. Sammanfattar jag min förvåning handlar den om att inte bli tillfrågad av tränarna. Min och andras uppfattningar efter- frågades inte och tycktes inte tillmätas värde, i synnerhet då vi var de samtalet kretsade kring och som förhoppningsvis skulle till att utföra den handling samtalet avhandlade bättre vid nästa tillfälle. Då jag flera år efter att jag avslutat min aktiva karriär valdes in som styrelse- ledamot i en elitförening gjorde sig min förundran åter påmind och väckte min nyfikenhet. Var förhållandena mellan ledare och aktiva desamma nu som då under min aktiva karriär? En mindre studie (Ohlsson, 2003) pekade på att det fotbollspedagogiska arbetet fortfarande fokuserade på didaktikens vad- och hur-aspekter. Det vill säga mot vad som ska läras ut (innehållsaspekten) i form av färdigheter och hur detta lämpligen bör ske (inlärningsaspekten) i form av övningar. Varför-aspekten, det meningsskapande innehållet, var för- behållet tränaren att förvalta och kommunicera. Hur olika sätten att kommunicera och instruera kunde vara fick jag erfara från sju olika tränare under min aktiva tid. Tre av dessa hade meriter från spel i svenska landslaget, två andra från allsvenskan, medan resterande två varit spelare på lägre nivåer. Den gemensamma nämnaren för dessa tränares sätt att arbeta var en begränsad dialog med spelarna, dvs.