Haquin Spegel Och De Grekiska Kyrkofäderna
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 78 (2002) Haquin Spegel och de grekiska kyrkofäderna BERNT OLSSON Bernt Olsson, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, blev 2001 heders doktor vid Teologiska fakulteten i Lund. Artikeln är en bearbetad version av hans promotions- föreläsning, som hölls den 29 maj 2001. Den 27 september 1708 skrev Haquin Spegel i utgåva till Spegel och denne tackar nu för den. ett brev till sin unge vän, bibliotekarien i Upp Men Spegel passar också på att uttala sig om sala Eric Benzelius d.y. : Chrysostomos. Han säger att han ända från sin ungdom hade älskat och gärna följt Basileios' Som iag ifrå min ungdom hafwer älskat och gerna och Chrysostomos’ meditationer men att hans efter mit ringa pund och ämne efter fölgt medita belackare hade beskyllt honom för att försökt tiones Bazilii et Chrysostomi, oansedt mine för inbilla de okunniga, att det Spegel hängav sig åt smädare wille inbilla them enfaldige, at alt war var argutiae anglicanae, anglikanska spetsfun argutiæ Anglicanæ, så hugnas iag högeliga, at digheter. Han fortsätter så med att ge tillkänna then senares herliga homiliæ äro wordne, genom her Profesns stora fljt, med så nyttiga stycken sin värdering av Chrysostomos och åberopar då tilökte: ty iag hafwer befunnit, så ofta iag Chry en viss Anianus’ latinska omdöme. I över sostomi skrifter läsit hafwer, at Aniani witnesbörd sättning lyder hans karakteristik: hans framställ om honom sandt och rättmätigt är, quod expositio ning är full av skärpa, tyngd, lärdom och märg ejus plena sit acuminis, ponderis, eruditionis, och hans stil är from, jämn, mogen och lika medullæ; quodqve stilus ejus pius sit, æqualis, främmande för vårdslöshetens synd som för maturus et alienus tam a culpa incuriæ, quam a fåfäng ståt. pompe vanitatis etc. therföre iag och ofta hafwer önskat, at efter stora och många volumina af ope- 1708, när Spegel skrev detta, var han 63 år gam ribus Patrum kunna her näpligen tryckta warda, mal. Större delen av hans verksamhet låg bakom man tå måtte efterhanden få några particulas, i honom. Han var sedan länge biskop och betrak synnerhet homilias de virtutibus et vitiis, the sing- ulam quodam fervore et eruditione hafwa beskref- tades allmänt som ledande inom svenska kyrkan. w it.1 Året därpå blev han ärkebiskop men kom som sådan bara att verka några få år innan han dog Anledningen till att Spegel yttrade sig om Chry- 1714. Han hade hela sitt liv ägnat sig åt att sostomos var att Benzelius i tre olika publice skriva i många genrer. Självklart var predikan en ringar hade gett ut ett par tidigare icke tryckta av dessa. Bara några få predikningar var vid det predikningar av kyrkofadern, som han funnit i laget tryckta; först 1723, flera år efter hans död, the Bodleyan Library i Oxford under sin studie utgavs hans huvudverk inom predikokonsten, de resa dit 1699-1700.2 Benzelius hade skickat sin predikningar som samlades under titeln Passions Andackt. Spegel hade också skrivit många psal 1 Brevet finns i Br. 10: 3:40 i Linköpings stiftsbib mer och psaltarparafraser. En del av dem ingick i liotek. den nya psalmboken, 1695 års psalmbok.3 Han 2 Om Benzelius’ resa till England se Hans Forssells Erik Benzelius den yngre. Minnesteckning. Stockholm 3 Om Spegels psalmer se Esbjörn Belfrage:1600- 1883 s. 42 ff., om utgivningen av Chrysostomos s. 93 talspsalm, diss. Lund. Lund 1968, särskilt s. 50-71, och not 1-3. 104-118, 182-301. Haquin Spegel och de grekiska kyrkofäderna 65 hade gett ut ett par andaktsböcker, Himmelsk representerade. Enligt förteckningen, Biblio- Brud-Kammar, som är en utläggning av Höga theca Spegeliana, som nu finns som B 226 i Lin visan,4 och Barna-bibel, som vänder sig till köpings Stiftsbibliotek, ägde Spegel Chrysosto- barn.5 Han hade 1685 låtit trycka en stor dikt mos’ Opera i den stora utgåvan från Paris 1636. över skapelsen,Guds Werk och Hwila, och fort Basileios fanns på grekiska och latin i tre voly satte sedan med tre dikter om paradiset: Thet mer Paris 1638, Gregorios av Nyssa i en volym öpna Paradis, Thet tilslutna Paradis och Thet Paris 1605 och Gregorios av Nazianzos i två återwundna Paradis.6 Därutöver hade han skri volymer Paris 1630. Vidare fanns Justinos Mar vit mängder av profana dikter och även kristen tyren, Klemens av Alexandria, Athanasios och emblematik.7 Flera viktiga verk låg ännu flera andra. De flesta var utgivna i Paris. Men i otryckta, däribland en moraliserande bok, där en utgåva från Oxford 1671 hade Spegel Neme- han imiterar Joseph Hall, och en stor kommentar sios’ De natura hominis grœce et latine. Dess till Predikaren,8 utom ägde Spegel i oktavformat två tal av Gre Spegel skriver att hans försmädare menade gorios av Nyssa, Orationes duœ, utgivna i Leip att allt hos honom var argutiae anglicanae. För- zig 1564. smädama hade skäl för sina beskyllningar. I min Spegel inte bara ägde dessa stora folianter uppsats «Haquin Spegel och engelsk predikan» och hade möjlighet att slå upp i dem. Han gjorde från 1969 har jag visat, att stora partier ur flera också bruk av dem, och det på olika sätt. Ett av Spegels predikningar är nära imitationer av exempel: ur den latinska översättningen av engelska predikanter, bland dem de stora Lance Nemesios valde Spegel ut sentenser, som han lot Andrewes, Joseph Hall och Jeremy Taylor.9 1686 lät trycka med titeln Sententice insignes ex Men mot detta ställer Spegel alltså de grekiska Neme sio.10 kyrkofäderna Basileios och Chrysostomos. Spegel hade all möjlighet att studera de gre När jag nu ska visa hur Spegel såg på och kiska kyrkofäderna. I hans bibliotek, som med använde kyrkofäderna, gör jag först en uppdel sina cirka 3000 volymer var ett av de största pri ning mellan de olika genrerna i Spegels förfat vatbiblioteken i Sverige, var kyrkofäderna väl tarskap. Vi har först Spegels största poetiska arbete Guds Werk och Hwila. som kom ut 1685. Den stora dikten berättar historien om de sex 4 Himmelsk Brud-Kammar har studerats av Stina skapelsedagarna och den sjunde dagens vila. Hansson i Ett språk för själen. Litterära former i den Spegels närmaste förebilder är fransmannen Du svenska andaktslitteraturen 1650-1720. Göteborg Bartas på sin tid mycket berömdaLa premiere 1991. Sepmaine, Den första veckan, och dansken 5 Den kom ut i två upplagor, den första år 1684, den Anders Arrebos imitation Hexaemeron. Men andra, som är utvidgad, i samarbete med Erik Lind- Spegel är klart medveten om att det han skriver schöld, år 1688. tillhör en gammal tradition, den s.k. hexaeme- 6 Guds Werk och Hwila trycktes 1685 och har be ronlitteraturen med kyrkofadern Basileios den handlats i min monografi Spegels Guds Werk och Stores utläggningar av skapelseberättelsen som Hwila, diss. Lund, Stockholm 1963 och utgivits med portalverk.11 Även andra verk av grekiska kyr kommentar av mig och Barbro Nilsson i Svenska Vit terhetssamfundets utgåva I-II, Stockholm. Dikterna kofäder har haft betydelse. I det berömda prosa- om paradis, tryckta respektive 1705 och 1711, håller också på att ges ut av Svenska Vitterhetssamfundet. 10 Aé£eic pr|Tai sive Sententiae insignes [...] Cen- 7 Em blem ata utgavs av mig 1966. Andra dikter är turia prim a ex Nemesio. Holmiae 1685. ännu ej utgivna. 11 Guds Werk och Hwila har studerats av mig i Spe 8 Imitationen av Hall, Vptände Stjernor af Det gels Guds Werk och Hwila. Diss Lund, Sthlm 1963. Gudomeliga Ljuset, trycktes i Stockholm 1762 och Den finns numera i vetenskaplig utgåva ombesörjd av Förklaring öfwer Kon. Salomons Prädikare i Norr mig och Barbro Nilsson i Haquin Spegel:Samlade köping 1746. skrifter utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, Sthlm 9 Bernt Olsson, «Haquin Spegel och engelsk predi 1998, volym I text, volym II kommentar. Hänvis kan» i Kyrkohistorisk årsskrift 1969, s. 120-142. ningarna nedan gäller denna utgåva. 5 — Sv. Teol. Kv.skr. 2/2002 66 Bernt Olsson företalet till Guds Werk och Hwila räknar Spegel Moseböckerna.15 Spegel har ocksåGuds i Werk upp föregångare och nämner först: och Hwila rader av hänvisningar till Klemens, framför allt till hans Stromateis. Men också för Jblant the Christelige Lärare hafwer Basilius Ora- människosynen har Spegel hämtat tankar från tiones contra Græcos, de Mundo et Materia kyrkofäderna. Jag har i min avhandling om Guds prima; Nazianzenus in hymnis suis, Theodoretus, Werk och Hwila visat, att Spegel åberopar kyr Orationes in illi verbi Jn principio creavit; Grego kofadern Nemesios av Emesa, då han går emot rius Nyssenus Libro de hominis opificio.12 den aristoteliska läran om den tredelade själen. När Spegel talar om människans förmåga, anslu Spegel tar alltså inte bara upp verk som i mer ter han sig till en renässansfilosof som Pico della inskränkt mening hör till hexaemeronlitteraturen Mirandola. Men han bygger mycket på Neme utan också sådant som Gregorios’ av Nazianzos sios.16 hymner. När Guds Werk och hwila var fullbordad Längre fram nämner han att «Nemesius om skrev Spegel efter varandra tre dikter om Paradi Gudz Gemingar och Menniskiornas Natur myk- set, först Thet Öpna paradis, som handlar om ket herligen schrefwet». Han nämner också Adams och Evas oskuldsfulla liv i Eden, sedan Anastasios Sinaita som lämnat efter sig «anago- Thet förlorade Paradis, som handlar om synda gicas contemplationes de Hexaemero».13 Det är fallet, och sist Thet återwundna Paradis, som alltså en rad grekiska kyrkofäder han åberopar. handlar om livet i himlen. I dessa tre dikter, men Och det är inte bara en uppvisning av beläsen huvudsakligen i den första, får Spegel anledning het. På många ställen i dikten framgår det att att ta ställning till hur de grekiska kyrkofäderna Spegel har haft det som kyrkofäderna skrivit i tolkat berättelsen om Adam och Eva. Spegel dis sina tankar.