Haquin Spegel
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SVENSKA FÖRFATTARE UTGIVNA AV SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET –––––––– XXV SAMLADE SKRIFTER AV HAQUIN SPEGEL STOCKHOLM SAMLADE SKRIFTER AV HAQUIN SPEGEL UTGIVNA AV BERNT OLSSON OCH BARBRO NILSSON FÖRSTA DELEN GUDS WERK OCH HWILA VOLYM 1 TEXT SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET STOCKHOLM 1998 Utgiven med bidrag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Abstract Samlade skrifter av Haquin Spegel, del I–II, Guds Werk och Hwila.Utgivna av Bernt Olsson och Barbro Nilsson. (Haquin Spegel, Collected Works I–II, God’s Work and Rest. Edited by Bernt Olsson and Barbro Nilsson.) Skrifter utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet. Svenska Författare XXV, 439 p. Stockholm. ISBN 91-7230-072-8. Haquin Spegel (1645–1714) was one of the foremost leaders of the Swedish church in his time. His clerical career was swift. At the beginning of the 1670’s he was chaplain to Queen Hedvig Eleonora, and later he was with King Charles XI in the Scanian war 1675–79. For some years he was clerical leader of the island of Got- land, before he became bishop of Skara in 1685 and of Linköping in 1691. He died archbishop of Uppsala. Spegel wrote in many genres. His sermons are, from an artistic point of view, the best of the century in Sweden. Spegel also wrote poetry in different genres: Bible paraphrases, panegyrics and series of emblematics. The Swedish hymn-book of 1986 still contains hymns by him. But he also wrote entirely profane poetry, which has never been printed, mainly satirical poems. His most ambitious work, Guds Werk och Hwila (God’s Work and Rest) is about Creation and belongs to Hexameron literature. His main models were La Premiere Sepmaine (1578) by the Frenchman Guillaume de Salluste du Bartas and an imitation of this work by the Dane Anders Arrebo, called Hexaëmeron (1661). With the present two volumes, containing Guds Werk och Hwila, Svenska Vitter- hetssamfundet starts an edition of Haquin Spegel’s collected works. The first volume contains the text, preceded by a preface with an introduction to the poem. The second volume contains variant readings, a commentary, word lists and name lists. © 1998 Svenska Vitterhetssamfundet ISBN 91-7230-072-8 Svenska Vitterhetssamfundet, c/o Nobelbiblioteket, Box 2118, S-10313 Stockholm Bloms i Lund Tryckeri AB Lund 1998 Förord Med editionen av Guds Werk och Hwila inleds utgivningen av Haquin Spegels Samlade skrifter. Av de båda föreliggande volymerna innehåller första bandet texten jämte en inledning, där dikten presenteras, och andra bandet varianterna och kommentaren. I kommentaren ingår också en re- dovisning av hur Spegels text förhåller sig till de förebilder han använde. För arbetet med kommentarerna har det varit nödvändigt att rådfråga specialister på många områden. Ett särskilt tack vill vi rikta till professor Stig Rudberg, som hjälpt oss med grekiska texter, till adjunkt Birger Blomkvist och fil. dr Arne Jönsson, som översatt och identifierat latinska texter, och till professor Gösta Holm, som vi rådfrågat om problem med ord i de nordiska språken. Vi tackar också fil. lic. Birgit Neumann för god hjälp med korrekturläs- ningen. Grevinnan Catharina Piper, Engsö slott, har vänligen ställt Engsöhand- skriften till vårt förfogande. Chefen för Stiftsbiblioteket i Linköping, Allan Ranius, har underlättat vårt arbete på många sätt, bland annat genom att bevilja oss ett långlån av huvudhandskriften W 65. Vi tackar varmt för dessa tjänster. Förberedelser för utgivningen kunde genomföras tack vare ett forskar- stipendium som undertecknad Bernt Olsson år 1970 erhöll ur Claes och Greta Lagerfelts stiftelse. Ett senkommet men varmt tack! Helsingborg och Ystad i november 1996 Bernt Olsson Barbro Nilsson VI VII Inledning Guds Werk och Hwila är Haquin Spegels största litterära satsning och ett av det svenska 1600-talets mest ambitiösa diktverk. Inte bara genom om- fånget visar Spegel vilken betydelse han tillmätte sin dikt. Han dedicerade den till drottningen, Ulrika Eleonora, och han försåg den med ett långt företal, som sätter in den i dess litteraturhistoriska sammanhang. Detta företal förmedlar en hel poetik, för vilken en rad liknande inledningar till utländska diktverk har brandskattats. Spegel fogade också till sin dikt en mängd citat från antika auktorer och från Bibeln, och han försåg den med tre poetiska dedikationer, en till »Sweriges Frutimmer», en till »Alle Milde och Benägne Läsare» och en till »Alle Omilde Baakdantare». Vidare utrustade han sitt verk med mängder av referenser i marginalerna och med två register, som skulle hjälpa läsarna med alla ovanliga ord och mytologiska namn som verket vimlar av. Samtidigt har Spegel hållit sin egen person i bakgrunden. Guds Werk och Hwila gavs ut anonymt. Detta gjorde att man gissade på en annan för- fattare. I de båda tidiga avskrifterna av början av dikten, Engsöavskriften och Göteborgsavskriften, anges Lucidor som upphovsman. Att Spegel är ensam författare till dikten står dock efter senare arkivfynd klart. Det är också lätt att förklara, att han inte ville framträda med namn, då han gav ut dikten: det är kännetecknande för honom att han talade blygsamt om sin egen person. Spegel förberedde sig väl för sitt arbete. Vi vet visserligen inte när han började skriva. Men utom tryckmanuskriptet har alltså två avskrifter av en tidigare version av dikten bevarats.1 De kan visserligen inte dateras, men jag har i min undersökning av handskrifterna anfört argument för att det sist gjorda i den text vi har i dem bör ha tillkommit på Gotland 1681. En jämförelse mellan denna text och tryckmanuskriptet ger vid handen att det måste ha funnits en ännu tidigare version. Denna torde i sin tur ha till- kommit redan på 1670-talet. För en så tidig datering talar orden i prosa- 1 För manuskripten och dateringarna se utredningen i Bernt Olsson, Spegels Guds Werk och Hwila, diss. Lund, Sthlm 1963, s. 15ff. VIII företalet om att dikten skrivits i »een så orolig och bullersam Tjd». Det kan knappast syfta på annat än krigstiden. Innan Spegel fullbordade sitt verk förberedde han sig också genom att vid prästmötet i Visby den 22 oktober 1684 disputera över teser om skapelsen. Även om det kan anföras skäl för hypotesen, att Spegel arbetade på Guds Werk och Hwila under många år, kan vi inte nå fram till några säkra dateringar. Man bör nog inte tänka sig, att Spegel arbetade kontinuerligt. Snarare bör man föreställa sig att verket fått ligga längre eller kortare tid, även sedan det blivit färdigt, för att sedan bli föremål för revideringar och kompletteringar. Hur den första versionen såg ut kan vi bara gissa. En be- arbetning av den bör ha legat till grund för de båda tidiga avskrifterna. Hur Spegel sedan arbetade vidare har vi möjlighet att studera. Hela tryck- manuskriptet har nämligen blivit bevarat; det finns nu i Linköpings Stifts- bibliotek under signum W 65. Att ett tryckmanuskript till ett verk från 1600-talet har bevarats är något helt unikt. Spegels manuskript består av en fullständig renskrift. I denna har det gjorts ett stort antal ändringar. Manuskriptet innehåller också betydande tillägg. Renskriften har utförts av en av Spegels skrivare, som enligt vad Spegel själv omtalar i ett brev kom från Gotland. Ändringar i denna renskrift har gjorts med Spegels egen hand. Spegel svarar också själv för ett större antal, ibland betydande, tillägg. Vissa tillägg, gjorda på lösa lappar, har gjorts med en tredje hand, som jag i min beskrivning av stilarna i Spegels manuskript kallar stil F. Här följer en beskrivning av handskriftens innehåll med uppgifter om de olika handstilarna. Dedikation till Ulrika Eleonora Spegel s. 5 Til Poesiens rättsinnige Elskare Gotlänningen, ändr. och tillägg av Spegel 21 Mercurius Til […] Sweriges Frutimmer Spegel 23 Til Alle Milde och Benägne Läsare Gotlänningen 25 Til Alle Omilde Baakdantare Gotlänningen, tillägg Spegel 27 Företaal till Herren Gudh F 31 Första Dagsens Arbete Gotlänningen 52–53 löst blad Spegel löst blad F 67 Andra Dagsens Skapelse Gotlänningen IX 107 Tredie Dagsens Skapelse Gotlänningen 118–119 löst blad Spegel 144–145 löst blad Spegel 162–163 löst blad F 185 Fierde Dagsens Skapelse Gotlänningen 235 Femte Dagsens Arbete Gotlänningen 270–271 löst blad med fyra rader Spegel 277 Then Siette Dagens Skapelse F början, sedan Gotlänningen 343 Siunde Dagens Skapelse Gotlänningen Register II Register Spegel, sedan F Ännu ett register öfwer främmande namn Spegel Förklaring öfwer några gamla Ord Spegel Gotlänningens renskrift kan på olika grunder dateras till senare hälften av år 1684 eller början av år 1685. Spegels egen sista översyn, då även de tillägg som skrivits av stil F införts, bör ha gjorts våren 1685. Den 29 maj detta år var det bestämt att boken skulle tryckas. Då skrev Spegel under ett kontrakt gällande pappers- och tryckkostnader.2 Spegels arbete på Guds Werk och Hwila var emellertid inte avslutat i och med utgåvan 1685. År 1705 utgavs verket på nytt. I den nya upplagan har Spegel infört mängder av rättelser, åtskilliga av dem föranledda av den kritik mot hans sätt att skriva som Petrus Lagerlöf år 1692 levererat i »På- minnelser och Anmärkningar» till Spegels Thet Öpna Paradis.3 Men Spe- gel har också i den nya upplagan lagt in en mängd tillägg, somliga av dem långa. Han har alltså fortsatt att omfatta sin dikt med stort intresse. De båda tidiga avskrifterna, Engsöavskriften (här kallad Ä) och Göte- borgsavskriften (G), har av handstilarna att döma sannolikt kommit till vid slutet av 1600-talet, vilket stämmer väl med den på andra grunder gjorda dateringen av Engsöavskriften till 1681. Denna, som är mycket prydligt skriven, är bunden i brunt skinnband som försetts med namnet C. F: Piper. En tidig ägare var alltså greve Carl Fredrik Piper (1700–1770), som enligt en gammal uppgift fått den från Johan Paulin Olivecrantz. 2 Se Olsson, ibid., s. 17. 3 Lagerlöfs »Påminnelser och Anmärkningar» har studerats av Fredrik Sandwall i »Petter Lagerlööfs ’Påminnelser och anmärkningar’», Språk och stil 1913, s.