Bönderna Och Bybildningen. Aspekter Kring Formeringen Av Den Feodala Bondeklassen Thomasson, Joakim
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bönderna och bybildningen. Aspekter kring formeringen av den feodala bondeklassen Thomasson, Joakim Published in: Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändring i Västskåne 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J. (2005). Bönderna och bybildningen. Aspekter kring formeringen av den feodala bondeklassen. I M. Mogren (Red.), Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändring i Västskåne (s. 44-139). Riksantikvarieämbetet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Download date: 06. Oct. 2021 Bybildningen och bönderna Bybildningen kan i lika beståndsdelar ses som en emancipation av människor i beroendeställning på gårdarna som uppkomsten av de feodala klasserna och de där tillhörande hierarkierna. Byarna var efter förhållandena effektiva och ratio- nella ekonomiska enheter, effektivare än vad som var fallet med de tidigare konglomeraten av ensamgårdar. J oakim T homasson Betraktar man det sydvästskånska landskapet från en av gård omgiven av åkermark som tidigare var gårdsplat- de större riksvägarna, från motorvägarna eller från ett ser. En lundaprofessor i ekonomisk historia, Oscar kupéfönster i en järnvägsvagn, så förefaller landskapet Bjurling, har hävdat att med jordbruksreformerna så bestå av fyrkantiga åkrar och spridda gårdar. Denna ”… bredde tråkigheten ut sig på den svenska landsbyg- landskapsbild bryts då och då upp av enstaka träd- den. De gamla glada byfesternas tid var förbi. Den dungar av ädellövskog, även om inslag av gran- och en- svenske bonden förvandlades från en munter koopera- ergiskog retar sinnena. Åar och bäckar bildar oregel- tör till en dyster individualist” (Bjurling 1972, s. 13). bundna gränser (fig.1) som ofta bryts av de moderna Den följande texten skall behandla framväxten av kommunikationslederna, invid vilka ’’tätorter’’ och de gamla byarna. Är det möjligt att svara på frågorna ’’samhällen’’ bildar pärlband av bebyggelsekonglomerat. om vilka som ville bo i byar och varför man ville göra Minskar man farten, cyklar, springer eller på annat det? Hur såg byarna ut? När såg de dagens ljus? För sätt tar sig fram för egen maskin så framträder andra att få någon meningsfullhet i dessa problemformule- bilder av landskapet. Invallat i det ’’moderna’’ finns ringar är det av vikt att inledningsvis ställa sig frågan små spår av andra landskapsbilder. Betraktat mot vad som konstituerar en ’’by’’ innan frågorna kring Glumslövs backar framträder kanske mestadels otali- ’’byns’’ framväxt belyses. ga små och stora gräsklädda högar på dominerande höjdlägen. Dessa ’’ättehögar’’ har allt sedan de anlades Att beskriva byar – strategier och under den äldre bronsåldern utgjort viktiga landmär- ken i terrängen. Människor i alla tider har fått förhålla utgångspunkter sig till dessa monument, även det moderna samhällets Ordet ’’by’’ kommer från fornsvenskans ’’byr’’ som är infrastrukturella satsningar. en bildning till ’’bo’’, vilket i sin tur ursprungligen be- Men med utsikten från Glumslövs backar framträ- tyder ’’boplats’’ och ’’odling’’ (Sporrong 1999). Ge- der andra tidsdokument. Framförallt mot söder så nom analyser av namnformerna inom Danelagen i hamnar de små kyrkorna, mestadels från medeltidens England har man kunnat få fram vilka namnformer gryning, i ens direkta blickfång (fig. 1). Det sägs att om som var aktiva under vikingatid. Namnformen ’’by’’ man klättrar upp i en av dessa kyrkors torn så kan man var en av de mest förekommande i detta område, och åtminstone se till grannsocknarnas kyrkor från vilka av allt att döma dyker ’’by’’ upp i ortnamnen under man kan se nästa sockenkyrka. På detta sätt skulle allas vikingatid även i södra Skandinavien (Porsmose 1988, Skånes kyrkor bilda visuella nätverk genom landskapet. s. 220f). I det skånska runstensmaterialet så förekom- Kyrkorna markerar platsen för en gammal by. Hu- mer exempelvis ett ortnamn som innehåller ’’by’’ i in- vuddelen av dessa försvann genom de stora reformer skriptionen på runstenen från Hyby. I området för väs- som genomfördes under loppet av 1600- 1700- talen tra Skåne (i denna text definierat av häraderna Luggu- och vid början av 1800-talet. I de allra flesta fall åter- de, Rönneberga, Harjager, Onsjö, Frosta, Torna och står endast en eller ett par gårdar på den gamla byplat- Bara, se fig. 2) finns suffixet -by på 35 av sammanlagt sen, i andra finns det stora flertalet gårdar kvar. Situa- 931 byar (angivet i det skriftliga källmaterialet från tionen kan illustreras av två byar i Landskronas närhet. perioden 1570–1624, se i Karlsson 1998, appendix I Säby kan man fortfarande gå på den grusade byavägen XII). I Skåne som helhet fanns under 1600-talet 80 från kyrkan, och på båda sidor vara omgiven av går- byar och sex dubbel- eller ensamgårdar med efterledet dar, medan det enda som återstår av byn Häljarp är en -by (Dahl 1942, tabell 4). Bybildningen och bönderna 46 Fig. 1. Fotografi från Glumslövs backar mot väster. Foto Thomas Hans- Photograph from the hills of Glumslöv, looking west. Photo Thomas son. Hansson. Bybegreppen i forskningen – några utgångs- existens av bysamfällighet, byalag och/eller skifte- punkter slag. Benämningen har fått olika innebörder inom såväl • Definition enligt kriteriet territoriell avgränsning. kulturhistorisk forskning som vad gäller den vardagli- Detta innebär att byn karakteriseras i ”egenskap ga betydelsen. Begreppet ’’by’’ används i det senare fal- av ett fysiskt rumsligt objekt med areell utsträck- let vanligtvis som en benämning av en samling gårdar ning” (a.a., s. 71). på landsbygden. Inom den kulturhistoriska forskning- en finns emellertid ett antal olika betraktelsesätt. Inom Andra menar att den historiska forskningen kring den disciplinerna geografi, ekonomisk historia, historia medeltida landsbygden i sin helhet har karakteriserats och arkeologi har bydefinitionerna kommit att klassi- av en ekonomistisk grundsyn (Ersgård & Hållans ficeras efter fyra olika typuppsättningar av kriterier 1991, s. 10). Kulturgeografen Bengt Windelhed visar (Egerbladh 1977): även på att det finns betydande skillnader i bybegrep- • Den första gruppen använder kriteriet kameral re- pet beroende av att byn ibland diskuterats med avse- gistrering som definition. Detta innebär att byn ende på bebyggelse, och ibland betonas en integration skall vara registrerad som en kameral ortnamnsgi- mellan bebyggelse och markanvändning (Windelhed ven enhet i det skriftliga materialet. 1995, s. 49f). • Definitioner enligt kriteriet minimiantal bruk- Floran av definitioner av bybegreppet har varieran- ningsenheter innebär att bydefinitionen endast be- de bakgrund och äger gentemot denna någon form av stäms av antalet brukningsenheter. giltighet och legitimitet. Likväl är det av vikt att disku- • Bybegreppet konstitueras av inre organisation el- tera begreppets konstitution i förhållande till traditio- ler funktionell gemenskap som innefattar krav på ner och teorinivåer. Bybildningen och bönderna 47 Fig. 2. De sju häraderna i västra Skåne. The seven administrative units (härader or hundreds) in western Skåne. Monotetiska och polytetiska definitioner delar. Men klassificeringarna kan även baseras på an- Det finns ett inneboende samband mellan olika typer tagna orsaker till och effekter av olika typer av feno- av klassificeringar och teoribildning. Korrekta defini- men. tioner är nödvändiga för att formulera bra teorier, och Vad gäller den förstnämnda särskiljs det mellan adekvata teorier behövs för att skapa korrekta defini- monotetiska och polytetiska klassificeringar (Rapo- tioner/begrepp (Rapoport 1990, s. 69; se även Moberg port 1990, s. 70). De monotetiska indelningarna base- 1969, s. 105ff). Man skiljer mellan tre olika typer av ras på enstaka parametrar eller iakttagelser som finns klassificeringsprinciper. Den första typen, som får an- beskrivna i Egerbladhs fyra grupper av bydefinitioner. ses vara den vanligaste, behandlar ett fenomens olika Exempel på sådana utgör “gruppbebyggelser som är Bybildningen och bönderna större än ensamgården” (Pedersen och Widgren 1998, inbyrdes adskilte Huse og Gaarde, saaledes at disse s. 430), eller som ’’tre gårdar inom en radie av 150 me- daner en social og – i vert Fald i historisk Tid – tillige ter’’ (Roberts 1987, s. 6). Båda dessa definitioner anslu- en økonomisk enhed” (Steensberg 1940, återgett från ter till kriterier där angivande av ett minsta antal bruk- Liebgott 1989, s. 17). Gemensamt mellan dessa olika 48 ningsenheter är bestämmande. Inom arkeologin redu- klassificeringar av ’’byn’’ är att dessa baseras på ett ceras ofta byn till att konstitueras av äldre bebyggelse- flertal parametrar