DOCSLIB.ORG

Beredningsarbetsgruppen För Gränssnittsfrågor

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Beredningsarbetsgruppen För Gränssnittsfrågor BEREDNINGEN AV ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDES SAMKOMMUN POHJANMAAN HYVINVOINTIALUEEN KUNTAYHTYMÄN VALMISTELU BEREDNINGSARBETSGRUPPEN FÖR GRÄNSSNITTSFRÅGOR RAJAPINTAKYSYMYSTEN VALMISTELUTYÖRYHMÄ 10-12/2020 Arbetsgruppen för gränssnitt - sammansättning Rajapintatyöryhmä - kokoonpano Samkommunsdirektör/Kuntayhtymäjohtaja Marina Kinnunen - • Henkilöstöjohtaja/ Personaldirektör Eva-Maria Emet – Jakobstad/ Välfärdssamkommun/Hyky Pietarsaari • Bildningsdirektör/Sivistystoimenjohtaja Christina Knookala – Vasa/Vaasa Överskötare/Ylihoitaja Tanja Jaakola – Vsvd/Vshp Ers/Sij: skoldirektör/koulutoimenjohtaja Marianne West Chef för välfärdstjänster/hyvinvointipalvelujen johtaja Caroline Smedberg – • Larsmo/Luoto Bildningsdirektör/ Sivistystoimenjohtaja Teresia Tötterman-Engström Ers./ Sij.: Skolpsykolog/ Koulupsykologi Sofia Hedman Ers./ sij. Personalchef/ Henkilöstöpäällikkö Annette Kortell- Svenfors – Larsmo/ Luoto • Bildningsdirektör/ Sivistystoimenjohtaja Rolf Sundqvist Pedersöre Kommundirektör/Kunnanjohtaja Rurik Ahlberg – Korsholm/Mustasaari Ers. / Sij.: Kanslichef/ Kansliapällikkö Carina Wärn Ers/Sij: Socialdirektör/Sosiaalijohtaja Alice Backström • Kommundirektör/ Kunnanjohtaja Christina Båssar- Korsnäs Terveys- ja hyvinvointijohtaja/Chef för hälsa och välfärd Ers/ Sij: Socialchef- Sosiaalipäällikkö Carina Westberg Helena Lahtinen – Laihela/Laihia • Kommundirektör/Kunnanjohtaja Jenny Malmsten – Malax/Maalahti Vik.kommundirektör/ Vs kunnanjohtaja Tom Holtti – Vörå/Vöyri Ers/Sij: socialdirektör/sosiaalijohtaja Yvonne Holming Ers/Sij: omsorgsdirektör/peruspalvelujohtaja Christine Widd Bildningsdirektör/Sivistystoimenjohtaja Åsa Snickars – Närpes /Närpiö • Personalrepresentant/Henkilöstöedustaja: Tuija Kivioja – Juko rf, Talentia Ers/Sij: Seija Nyqvist – Juko rf, Talentia Bildningsdirektör/Sivistysjohtaja Maarit Söderlund – Kristinestad/Kristiinankaupunki Ers/Sij: familje- och omsorgschef Anette Hakala ORDFÖRANDE - PUHEENJOHTAJA: Rurik Ahlberg Kommundirektör, Korsholm- Kunnanjohtaja, Mustasaari Ansvarig sjukskötare/Vastaava sairaanhoitaja Ulla Hellsten – Kaskö/Kaskinen FÖREDRAGANDE – ESITTELIJÄ: Maria Hammar Social- och hälsovårdskoordinator, Vsvd – Sotekoordinaatori, Vshp Sakkunniga utanför arbetsgruppen som hörts Työryhmän ulkopuolella kuullut asiantuntijat 4.11.2020 (Sysselsättning, integrations-och invandrarsservice/ Työllisyys, kotouttamis- ja maahanmuttajapalvelut) Sonja Sulkakoski (ledande socialarbetere, Vasa stad/ johtava sosiaalityöntekijä, Vaasan kaupunki), Hanna Kakko (integrationsservice, Vasa stad/ kotouttamispalvelut, Vaasan kapunki), Lilian Ivars , Josefine Häggblom (integrationskoordinator, Korsholm /kotouttamiskoordinaattori, Mustasaari), Pia Fraktman (integrationskoordinator, Jakobstad/kotouttamiskoordinaattori, Pietarsaari), Yvonne Holming (socialdirektör, Malax/ sosiaalijohtaja, Maalahti) , Helena Nurmikoski (sysselsättningsansvarig, Vasa stad/ työllistämisvastaava, Vaasan kaupunki) 16.11.2020 (ordförande och föredragande/ puheenjohtaja ja esittelijä) Erkki Penttinen (sektordirektör, arbetsföra/ sektorijohtajat, työikäiset), Alice Backström (förändringsledare, socialdirektör Korsholm/ muutosjohtaja, sosialaalijohtaja Mustasaari) 26.11.2020 (Elevvård/ Oppilashuolto) Anna Sjölund (vastaava kuraattori, Mustasaari/ansvarig kurator, Korsholm),Sofia Hedman (skolpsykolog, Nykarleby/ koulupsykologi, Uusikaarlepyy), Johanna Aspelin- Wikman (kurator, Närpes/ kuraattori, Närpiö) , Anu Ramsila (ansvarig kurator, Vasa stad / vastaava kuraattori, Vaasan kaupunkki), Tanja Forslund (ansvarig kurator Malax- Korsnäs/ vastaava kuraattori, Maalahti- Korsnäs) Arbetsgruppen har därtill tagit del av skriftliga ulåtanden samt förslag på utvecklingsåtgärder och verksamhetsmodeller. Työryhmä on lisäksi tutustunut kirjallisiin lausuntoihin sekä kehittämistoimenpide- ja toimintamalliehdotuksiin. BAKGRUND OCH SLUTSATSER I TIDIGARE UTREDNINGSARBETE TAUSTA JA JOHTOPÄÄTÖKSET AIEMMASSA TEHDYSSÄ SELVITYSTYÖSSÄ Vision för gränssnittsarbetet mellan kommuner och välfärdssamkommun Fungerande kommuner, fungerande välfärdsområde, fungerande kommunikationl dem emellan Nätverket, teamet eller vilken annan som helst samarbetsform bör fungera så att kundens ärende sköts så effektivt som möjligt ur individens, organisationens och samarbetsformens synvinkel. Visio kuntien ja hyvinvointikuntayhtymän väliselle yhteistyölle Toimivat kunnat, toimiva hyvinvointialue ja toimiva vuoropuhelu niiden välillä Verkoston, tiimin tai minkä tahansa yhteistyömuodon tulee toimia niin, että asiakkaan asia ratkeaa mahdollisimman tuloksellisella tavalla yksilön, organisaation ja yhteistyömuodon näkökulmasta. Slutrapporten från kommunernas utredningsarbetsgrupp, våren 2020 / Kuntien selvitystyöryhmän loppuraportti, kevät 2020 Hälso- och välfärdsfrämjande arbete Befolkningens hälsa och välfärd bör stödas tvärsektoriellt och detta är ett av kommunens grundläggande uppdrag och en uppgift som allt tydligare framträtt som en av de viktigare sakerna som kommunen ansvarar för. Vissa kommuner i regionen har tydliga strukturer för hur arbetet sköts, medan vissa kommuner saknar strukturer i sina organisationer. Närmare bestämmelser om uppgifterna finns bl.a. i kommunallagen och hälso- och sjukvårdslagen. Regionala överenskommelser om förverkligandet av det hälso- och välfärdsbefrämjande verksamhet lag inom ramen för den lagstadgade anordnandeplanen för social- och hälsovården. Kommunerna i Österbotten medverkar som bäst i statsunderstödsprojektet ”Österbottens projekt för strukturreform av social- och hälsovården” (2020-2021), inom projektet kommer att skapas strukturer i regionen för det välfärds- och hälsofrämjande arbetet. Arbetsgruppen har inom ramen för sitt uppdrag gett linjedragningar som stöder den beredning som delvis genomförs inom ramen för projektet. Hälsa och välfärd leds i gränsytan mellan kommunerna och det kommande välfärdsområdet, och bör konkret genomföras i starkt samarbete med den tredje sektorn. För detta behövs strukturer och praxis för samarbete både inom ledningen, bland personalen och dem som jobbar med kundgränssnitt. I dagsläget finns det på lokalt plan många arbetsgrupper och samarbetsnätverk till vilka uppgifter inom förebyggande arbete hör, t.ex. för rusmedelsförebyggande arbete eller samarbetsgrupper för barn och ungas välfärd. På regional nivå behöver kommunerna och samkommunen bilda samarbetsnätverk som fungerar både i kommunerna och i välfärdssamkommunen. En gemensam uppgift är bl.a. ansvaret för beredningen av en regional välfärdsstrategi, som i dagsläget inte tidigare har uppgjorts på regional nivå. Förutom strukturer för ledningen av det gemensamma arbetet behövs även resurser, såväl i kommunerna som i välfärdssamkommunen, för att en välfärdsfrämjande dialog kan upprätthållas i praktiken. Utvecklingsarbetet innehåller även en stark koppling till strukturreformsprojektet och den utveckling av informationsledning som är ett delområde projektet, bl.a. uppbyggnaden av ett kunskapsunderlag och tillgång till data som stöd för uppföljningen av befolkningens välmående och hälsa. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämistyö Väestön terveyttä ja hyvinvointia on tuettava monialaisesti. Se on yksi kunnan perustehtävistä ja tehtävä, joka on yhä selvemmin näyttäytynyt yhtenä tärkeimmistä kunnan vastuulla olevista asioista. Joillakin kunnilla on selkeät rakenteet työn hoitamiseksi, kun taas toisilta kunnilta ne puuttuvat. Tehtävistä on säädetty tarkemmin mm. kuntalaissa ja terveydenhuoltolaissa. Alueelliset sopimukset hyvinvointia ja terveyttä edistävän toiminnan toteuttamisesta solmitaan lain mukaan sosiaali- ja terveydenhuollon lakisääteisen järjestämissuunnitelman puitteissa. Pohjanmaan kunnat osallistuvat parhaillaan valtion tukemaan Pohjanmaan sote-rakenneuudistus -hankkeeseen (2020–2021), jossa luodaan alueelle rakenteet hyvinvoinnin ja terveyden edistämistyölle. Työryhmä on tehtävänsä pohjalta tehnyt linjauksia, joilla tuetaan hankkeen puitteissa toteutettavaa valmistelua. Hyvinvoinnin ja terveyden edistämistyötä johdetaan kuntien ja tulevan hyvinvointialueen välisellä rajapinnalla, ja sen konkreettisen toteuttamisen on tapahduttava tiiviissä yhteistyössä kolmannen sektorin kanssa. Siihen tarvitaan rakenteita ja yhteistyökäytänteitä, jotka koskevat johtoa, henkilöstöä ja asiakasrajapinnassa työskenteleviä. Paikallisella tasolla toimii tällä hetkellä monia työryhmiä ja yhteistyöverkostoja, joiden tehtäviin ennaltaehkäisevä työ kuuluu, esim. ehkäisevä päihdetyö tai lasten ja nuorten hyvinvoinnin yhteistyöryhmät. Kuntien ja kuntayhtymän on muodostettava aluetason yhteistyöverkostoja, jotka toimivat sekä kunnissa että hyvinvointikuntayhtymässä. Yksi yhteinen tehtävä on esimerkiksi alueellisen hyvinvointistrategian valmistelu, sillä sitä ei ole ennen tehty aluetasolla. Yhteisen työn johtamista koskevien rakenteiden lisäksi tarvitaan myös resursseja – sekä kunnissa että hyvinvointikuntayhtymässä – jotta hyvinvointia edistävää dialogia voidaan käytännössä ylläpitää. Kehitystyö liittyy vahvasti myös rakenneuudistushankkeeseen sekä tämän hankkeen osa-alueeseen eli tietojohtamisen kehittämiseen, mm. tietopohjan rakentamiseen sekä väestön hyvinvointia ja terveyttä koskevien seurantatietojen saatavuuteen. Slutsatser i vårens utredningsrapport (förkortad form) Johtopäätökset kevään selvitystyöraportissa (lyhennettyinä) Kommunerna bör internt ser över sin organisering i anslutning till Kuntien on itse tarkistettava sisäinen organisointinsa liittyen det hälso- och välfärdsbefrämjande arbetet hyvinvointia ja terveyttä edistävän työn organisoitumiseen Välfärdssamkommunens samordningsdelegation
Load more

Recommended publications
  • Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren
    Release the Kvarken A study about land uplift Jacob Lundgren Magister Thesis, 15 hp Master's Programme in Human Geography with specialisation in Geographical Information Systems (GIS) 60 hp Spring 2019 Acknowledgement First and foremost I would like to thank Viljami Perheentupa from the Department of Geoinformatics and Cartography, Finnish Geospatial Research Institute FGI, National Land Survey of Finland. Without his help and the data that he provided this study would not have been possible. Secondly I would like to thank my supervisor Cenk Demiroglu for the help he provided to the thesis. I would also like to thank Anne and Madicken for their emotional support throughout my thesis. Lastly I would like to thank my classmates and the teachers at the Master’s programme. Contents Acknowledgement ................................................................................................................................... 2 Abstract ................................................................................................................................................... 4 1. Introduction ..................................................................................................................................... 1 2. Aim and research questions ............................................................................................................ 3 3. Previous studies ............................................................................................................................... 4 Land uplift .......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • Berättelse Över Verksamheten 2019
    Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes.
    [Show full text]
  • Tillsynsplan För Djurens Hälsa Och Välfärd Samt För De Kommunala Vete- Rinärtjänsterna Inom Västkustens Miljöenhets Område 2015–2020
    Tillsynsplan för djurens hälsa och välfärd samt för de kommunala vete- rinärtjänsterna inom Västkustens miljöenhets område 2015–2020 Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 4 1.1 Planens syfte och rättsliga grund .................................................................................................. 4 1.1.1 Allmänt om veterinärvårdssystemet och dess uppgifter ....................................................... 4 2. Verksamhetsmiljön .............................................................................................................................. 5 2.1 Verksamhetsmiljön och förändringar i den ................................................................................... 5 3 Resurser ................................................................................................................................................ 5 3.1 Personresurser, ansvarsområdet och arbetsfördelning ................................................................ 5 3.2 Säkerställande av personalens kompetens ................................................................................... 6 3.3 Privat serviceutbud ........................................................................................................................ 7 4 Datasystem ........................................................................................................................................... 7 5 Samarbete
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • Travellers, Easter Witches and Cunning Folk: Regulators of Fortune and Misfortune in Ostrobothnian Folklore in Finland
    Journal of Ethnology and Folkloristics 14 (1): 121–139 DOI: 10.2478/jef-2020-0008 TRAVELLERS, EASTER WITCHES AND CUNNING FOLK: REGULATORS OF FORTUNE AND MISFORTUNE IN OSTROBOTHNIAN FOLKLORE IN FINLAND KAROLINA KOUVOLA Doctoral Student Department of Culture / Study of Religions University of Helsinki P.O. Box 59 (Unionkatu 38E) 00014 Helsinki, Finland e-mail: [email protected]. ABSTRACT This article* is about the distinct groups that practised malevolent and benevolent witchcraft in Swedish-speaking Ostrobothnia in late-modern Finland according to belief legends and memorates. Placing belief legends and memorates in Mary Douglas’ tripartite classification of powers that regulate fortune and misfortune illuminates the social structure of agents who posed a threat or regulated it by means of their supranormal powers. Powers that bring misfortune dwell outside or within the community, whereas powers that bring fortune live within it but nevertheless may be ambivalent and pose a threat to its members as well. Threat towards the community was based on the concept of limited good, in other words the belief that there was a finite amount of prosperity in the world. The aim is to paint a detailed picture of the complex social structure and approaches to witch- craft in late-modern Swedish-speaking Ostrobothnia. KEYWORDS: witchcraft • cunning folk • folk healing • folk belief • benevolent magic INTRODUCTION This article concerns the folklore of the Swedish-speaking minority in late-modern Ostrobothnia, Finland, the aim being to study how various users of witchcraft were understood within the context of limited good in this Swedish-speaking community. I suggest that Mary Douglas’ (2002 [1966]: 130) notion of a triad of power that controls fortune and misfortune in a community facilities the drawing of three distinct groups * I wish to thank the two anonymous reviewers for their insightful comments on an earlier version of this article and Joan Nordlund for her help with language revision.
    [Show full text]
  • Dimitterade Vid Optima 1.1-31.5.2019
    DIMITTERADE VID OPTIMA 1.1-31.5.2019 GRUNDEXAMEN-STUDENTEXAMEN (kombiexamen) Emet Matilda, Pemar; Hellsten Jean, Nykarleby; Hjulfors Ida, Larsmo; Koski Alex, Korsholm; Mörk Alexander, Jakobstad; Pekkala Juulia, Pedersöre; Slotte Torbjörn, Kronoby; Sund Carl, Korsholm GRUNDEXAMEN Artesan-interiör Bodbacka Sanna, Pedersöre; Forsblom Vilma, Kronoby; Granholm Irene, Larsmo; Grankulla Jennie, Pedersöre; Hagström Signe, Larsmo; Holmstedt Jenny, Kronoby; Jansson Maria, Nykarleby; Nygård Frida, Närpes; Ruissaari Minna, Nykarleby; Sjöberg Hanna, Nykarleby Artesan-finsnickare Björkström Joakim, Larsmo; Björkström Viktor, Jakobstad; Hjulfors Elvira, Pedersöre; Holmborg Jan, Larsmo; Johansson Wilma, Nykarleby; Kongari Jasmine, Jakobstad; Nordling Sandra, Nykarleby; Nyman Britt, Nykarleby; Nynäs Jonas, Larsmo; Roos Annika, Pedersöre; Saberi Mohammad, Jakobstad; Storskrubb Joakim, Nykarleby; Sundelin André, Larsmo; Tarviainen Linus, Jakobstad Bagare-konditor Haglund Kristoffer, Nykarleby; Khshfa Mohammad, Jakobstad; Lillqvist Ida, Pedersöre; Lindholm Emelie, Pedersöre; Nordling Christoffer, Jakobstad; Nyberg Ronja, Jakobstad; Sandström Madelein, Pedersöre; Weiner Magdalena, Korsholm; Åsvik Maria, Kronoby Barnledare Ög Sanna, Jakobstad Datanom Blomqvist William, Karleby; Ennenga Vincent, Jakobstad; Forsman Christopher Nykarleby; Holm Jennie, Vörå; Järnström Otto, Nykarleby; Larsson Sebastian, Jakobstad; Sandin Matts-Erik, Nykarleby; Sjö Hannes, Nykarleby; Sjölind Kevin, Kronoby; Sojakka Toni, Jakobstad; Stara William, Pedersöre; Storbacka Sam, Jakobstad;
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Kyro Älvs Mynningsområde, Korsholm Och Vörå
    Mottagare NTM-centralen i Södra Österbotten, PB 262 65101 Vasa Dokumenttyp Översiktsplan Datum 10.6.2019 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KYRO ÄLVS MYNNINGSOMRÅDE, KORSHOLM OCH VÖRÅ ÅTGÄRDSALTERNATIV FÖR ÖVERSVÄMNINGS- SKYDD ÖVERSIKTSPLAN FÖR KYRO ÄLVS MYNNINGSOMRÅDE, KORSHOLM OCH VÖRÅ ÅTGÄRDSALTERNATIV FÖR ÖVERSVÄMNINGSSKYDD Datum 10.6.2019 Skriven av Ville Yli-Teevahainen, Virve Kupiainen, Granskad av Piia Sassi-Päkkilä Godkänd av NTM-centralen i Södra Österbotten Referens 15135355 Pärmbild: Kyro älvs mynningsområde (Södra Österbottens NTM 20.4.2013) Ramboll Kiviharjunlenkki 1 A 90220 ULEÅBORG tel +358 20 755 611 www.ramboll.fi ÅTGÄRDSALTERNATIV FÖR ÖVERSVÄMNINGSSKYDD INNEHÅLL SAMMANDRAG/SUMMERING 1 1. INLEDNING 2 2. BESKRIVNING AV OMRÅDET 3 2.1 Beskrivning av området med dess vattendrag och havskust 3 2.2 Hydrologi och översvämningsrisker 4 2.3 Plan för att hålla översvämningsriskerna under kontroll och åtgärdsprogram för vattenskötsel 2016–2021 7 2.4 Skötsel- och användningsplan för Naturaområdet 7 2.5 Beskrivning av Naturaområdet 8 2.6 Växtlighet och fauna 9 2.7 Jordmån och sura sulfatjordar 16 3. ARBETS- OCH INTRESSENTGRUPPERNAS ÅSIKTER OM ÅTGÄRDERNA 17 4. ÅTGÄRDER FÖR ÖVERSVÄMNINGSSKYDD 18 4.1 Åtgärder och beredskap som minskar översvämningsrisken 18 4.2 Åtgärder för översvämningsskydd och agerande vid en översvämning 22 4.3 Åtgärder för översvämningsskydd som inte i första hand rekommenderas på projektområdet 32 4.4 Andra iståndsättningsåtgärder som lämpar sig för projektområdet 36 5. SAMMANDRAG AV ÅTGÄRDERNAS KONSEKVENSER 39 5.1 Genomförbarhet och nytta i fråga om översvämningsskydd 39 5.2 Konsekvensbedömning 40 5.3 Förenlighet med Naturaområdets skötsel- och användningsplan, planen för kontroll av översvämningsrisker samt vattenvårdsplanen 40 5.4 Sammandrag av konsekvenserna av åtgärderna i översiktsplanen 41 6.
    [Show full text]
  • Onomasticon of Levänluhta and Käldamäki Region
    SUSA/JSFOu 96, 2017 Pauli Rahkonen (Helsinki) Onomasticon of Levänluhta and Käldamäki region The water burials in the Levänluhta (the Isokyrö parish) and Käldamäki (the former Vöyri parish) sites in Ostrobothnia have been a great mystery for the scholars because of their unique character. The dating of the burials is 5th–8th centuries AD. Similar buri- als are not known elsewhere in Finland or in its neighbouring areas. The results of an onomastic study show that the earliest Finnish maritime toponyms appeared in the 9th century and the earliest Swedish toponyms in the late 13th century. This means that the burials most probably were not conducted by Finnish or Swedish speaking populations. In Vöyri, no obvious Saami toponyms are found, but in Isokyrö, a few Saami names can be recognized. Baltic toponyms are completely unknown. The words behind the names of the largest local rivers could possibly be derived from Proto-Finno-Permian, but alternatively it is possible that they represent obscure names of Paleo-European origin. Thus, the most probable linguistic groups behind the water burials might be speakers of the West Uralic x-language or Paleo-European. 1. Introduction The ethno-linguistic background of the population who practised water burials in Levänluhta in the Isokyrö parish and in Käldamäki in the former Vöyri parish during the 5th–8th centuries AD (Wessman 2009: 81; Formisto 1993: 42) has been a mys- tery for researchers for several decades. This type of burial is unknown elsewhere in Finland and the surrounding countries. The most similar burial type, so called bog-burials, is found in Denmark, but even these are not comparable with the burials in Levänluhta and Käldamäki (Wessman 2009: 91 and attached literature).
    [Show full text]
  • Finland Swedes Elizabeth Oman
    Swedish American Genealogist Volume 5 | Number 2 Article 5 6-1-1985 Finland Swedes Elizabeth Oman Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation Oman, Elizabeth (1985) "Finland Swedes," Swedish American Genealogist: Vol. 5 : No. 2 , Article 5. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol5/iss2/5 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Finland Swedes Elizabeth Oman* Along the Gulf of Bothnia in the western part of Finland is a narrow strip of land about 150 miles long that is known as Svenska Osterbotten (Swedish East Bothnia). There are provinces in Sweden named N orrbotten (North Bothnia) and Vasterbotten (West Bothnia) also located on the Gulf of Bothnia, but on the east side of the same. Osterbotten stretches from Side by (Siipy) in the south to Gamlakarleby (Kokkola) in the north. It includes the larger cities of Vasa (Vaasa) and Jakobstad (Pietersaari). It is a very narrow strip of land, approximately ten to fifteen miles wide and the parish that is the greatest distance from the coast is Terjarv (Teerijarvi) which is no more than thirty miles inland. Among the thirty-six Lutheran State churches in this area only one fourth of them have services in both Finnish and Swedish, the remainder use the Swedish language exclusively. Finnish church services are held in Kris­ tinestad (Kristiinankaupunki) and Kasko (Kaskinen) in the Narpes district, Vasa (Vaasa) in the Korsholm (Mustasaari) district and Jakobstad (Pieter­ saari), Karleby (Kaarlela) and Gamlakarleby (Kokkola) in the Pedersore district.
    [Show full text]
  • Finland Land of Islands and Waters the Sulkava Rowing Race Is the Larg- Est Rowing Event in the World
    The Island Committee Finland Land of Islands and Waters doubles racestoo. ways plentyofentriesforthesinglesand al are butthere is particularlypopular, boatraceforteams 60 km.Thechurch PartalansaariIslandextendsover around eventintheworld.Theroute est rowing The SulkavaRowingRace isthelarg - - Antero AAltonen • Front cover photo: Anne SAArinen / VastAvAlo Finland – land oF islands and wATERS 3 Dear Reader This brochure describes life, sources of livelihood and nature on islands with no permanent road connections, on islands with permanent road connections and in island-like areas in Finland. Finland is the country richest in waters and more of the richest in islands in Europe. We boast 76,000 islands with an area of 0.5 hectares or more, 56,000 lakes with an area of one hectare or more, 36,800 kilome- tres of river bed wider than fi ve metres and 336,000 kilometres of shore- eemeli / peltonen vAStAvAlo line. Every Finnish municipality has waters, and most contain islands. The number of islands with either permanent or part-time inhabitants amounts to around 20,000. Every island, lake and river has its place in the hearts of Finns. This brochure describes these unique riches. Its multitude of islands and waters makes the Finnish landscape frag- mented, creating extra costs for the economy, the State and local author- ities, but it is also an incomparable resource. Our islands, seas, lakes, riv- ers and shores are excellent regional assets in a world that thrives increas- ingly on producing unique experiences. Island municipalities and part- island municipalities boast a large range of sources of livelihood, although structural changes have decreased the number of jobs over the years.
    [Show full text]