UTGES AV KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET Sveriges marina akademi
N:r 2 2017 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör: Kommendör Lars Wedin, e-post:[email protected] Ansvarig utgivare: Kommendörkapten Per Edling, e-post:[email protected] Redaktionens adress: c/o Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74 920 Combloux, Frankrike. Telefon: +33618501438, Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fem gånger årligen. En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9. Innehåll nr 2/17 Meddelande...... 97 Ordföranden har ordet: Om Norge kan - varför kan inte Sverige?...... 102 Redaktörens spalt: Inför marinkonferensen...... 104 Vet det svenska folket om det här?...... 106 Av Gustaf von Hofsten Marinen idag och i framtiden...... 109 Av Jens Nykvist Få stora fartyg eller flera små? ...... 117 Av Torbjörn Lundströmer En ny marin för Sverige - marinens uppgifter och utmaningar...... 123 Av Bo Rask Marinens materiel - nuläge och förslag till åtgärder för en hållbar planering...... 131 Av Odd Werin Projekt A26 - att leverera svenska marinens framtida ubåt...... 138 Av Fredrik Hellström Försvarsmakten behöver fler officerare...... 144 Av Anton Åberg En del av lösningen - marinens reservofficerare ...... 149 Av Peter Thomsson Sveriges militärmedicinska utmaningar i en möjlig internationell konflikt...... 155 Av Bo Rybeck, Torsten Seeman, Anders Sunesson Sveriges säkerhet i oroliga tider - några reflektioner från UD:s militärrådgivare.162 Av Anders Olovsson Special Operations in Contemporary Warfare: Challenges and Opportunities.....168 Av Alastair Finlan Effekter på redarens sjövärdighetsansvar när funktionsbaserade regler införs....175 Av Mattias Widlund Underrättelsemiss under VK2 som kunde fått katastrofala följder...... 185 Av Jarl Ellsén News from the seas of China...... 188
ISSN 0040-6945 Meddelande från Kungl.Örlogsmannasällskapet
Nr 4/2017. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg onsdagen den 22 mars 2017. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll)
Sammanträdet ägde rum ombord i S/S Marieholm (förtöjd vid maritima centret) i Göte- borg i närvaro av 79 ledamöter och inbjudna gäster onsdagen den 22 mars 2017 med början klockan 1730. Till sammanträdet inbjöds gäster från Försvarsmakten, sjöfarts- och sjukvårdsintresserade organisationer, Föreningen för Göteborgs Försvar samt medlemmar i Sjöofficerssällskapet i Göteborg. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag för ledamöter.
§ 1 Förklarades sammanträdet för öppnat.
§ 2 Föredrogs sammanträdesprotokoll från sammanträdet 2017-02-22 i Stockholm som med godkännande lades till handlingarna.
§ 3 Orienterade ordförande om arbetet med marinplanen under OL Peter Bagers ledning, om genomfört möte med Marinchefen, det kommande extra sammanträdet den 2 maj med samtal med Försvarsministern Sr Peter Hultqvist samt om den kommande marinkonferensen den 29 juni.
97 § 4 Presenterade OL Sten Göthberg kort utdrag ur årsberättelse för vetenskapsgren IV samt orienterade om det pågående arbetet att kontakta ledamöter som inte har deltagit i våra aktiviteter under en tid.
§ 5 Orienterade sekreteraren kort om KÖMS 250 års jubileum. Inbjöds ledamöterna att lämna förslag till genomförandet.
§ 6 Inga övriga frågor anmäldes.
§ 7 Orienterade sekreteraren att förslag till nya ledamöter skall vara styrelsen tillhanda senast den 1 april. Invalsblankett finns hos sekreteraren. Förslagen ska vara undertecknade av minst tre ledamöter. Förslagen sänds med ordinarie post till akademiens postadress samt i en digital version till sekreteraren på adress: [email protected].
§ 8 Ajournerades sammanträdet kort för att välkomna inbjudna gäster till att åhöra seminariet om svensk katastrofmedicinsk beredskap med huvudtalare arméöverläkare Magnus Blimark.
§ 9 Sammanträdet återupptogs. Ordförande presenterade moderatorn OL Christer Svensén för att leda seminariet om svensk katastrofmedicinsk beredskap.
§ 10 Förklarades sammanträdet för avslutat.
Vid protokollet,
Bo Rask Akademiens sekreterare
Nr 5/2017. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 5 april 2017. (För TiS anpassat utdrag ur protokoll)
Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24, i Stockholm i närvaro av 60 ledamöter onsdagen den 5 april 2017 med början klockan 1730. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag.
§ 1 Förklarades sammanträdet för öppnat.
§ 2 Föredrogs sammanträdesprotokoll från sammanträdet 2017-03-22 i Göteborg som med godkännande lades till handlingarna.
§ 3 Kassaförvaltaren gav en kort sammanfattning av ÅR 2016 finansiella instrument samt avslutade med att redovisa portföljens värdestegring hittills under år 2017. Redovisade OL Nils Eklund revisionsberättelsen för 2016. Ställdes fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. Beslutade sammanträdet enhälligt att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. Meddelade sekreteraren att 29 jakande poströster för ansvarsfrihet har inkommit.
98 Tackade ordförande ledamöterna för förtroendet, kommenterade kort sällskapets framgångsrika placeringsstrategi med utdelning från säkra värdepapper samt tackade kassaförvaltaren för hans gedigna arbete. Anmärkning; Årsredovisningen har skickats till samtliga svenska ledamöter.
§ 4 Beslut om årsavgift och sammanträdesdagar för 2018. Styrelsen föreslår oförändrad årsavgift 500 SEK för 2018. Beslutade sammanträdet enligt styrelsens förslag. Meddelade sekreteraren att 28 jakande poströster för styrelsens förslag har inkommit. Styrelsen har beslutat att föreslå sammanträdet följande sammanträdesdagar för verksamhetsåret 2017- 2018: • Onsdagen den 29 november 2017 i Stockholm, kl. 17.30; • Måndagen den 22 januari 2018 i Karlskrona, kl. 17.30; • Onsdagen den 21 februari 2018 i Stockholm, kl. 17.30; • Onsdagen den 21 mars 2018 i Göteborg, kl. 1730; • Onsdagen den 18 april 2018 i Stockholm, kl. 1730; • Onsdagen den 16 maj 2018 i Stockholm, kl. 17.30; • Onsdagen den 22 augusti 2018 i Karlskrona, kl. 1730; • Onsdagen den 26 september 2018 i Stockholm, kl. 1730; • Onsdagen den 17 oktober 2018 i Göteborg, kl. 1730; • Torsdagen den 15 november 2018 i Karlskrona, kl. 1630. Beslutade sammanträdet enligt styrelsens förslag.
§ 5 Höll marinchefen konteramiral Jens Nykvist linjetal om läget i marinen. Följde lång frågestund.
§ 6 Höll ordinarie ledamoten Torbjörn Lundströmer inträdesanförande under rubriken - Få stora fartyg eller flera små? Marinens utmaningar när ytstridsfartygen ska omsättas. Följde lång frågestund.
§ 7 Gav sekreteraren en kort information om nu liggande planering för KÖMS 250 års jubileum. Inbjöds ledamöterna att lämna förslag till genomförandet.
§ 8 Orienterade sekreteraren om att ett extra sammanträde äger rum tisdagen den 2 maj 2017 i Stockholm med början klockan 17.30 på Sjöhistoriska museet. Information av och akademiens frågestund med Försvarsminister Sr Peter Hultqvist. Då vi räknar med god uppslutning, krävs tidig anmälan för att säkert få en plats under sammanträdet. Vidare om att nästa ordinarie sammanträde äger rum onsdagen den 17 maj 2017 i Stockholm, kl. 17.30 i Stockholm på Sjöhistoriska museet. Öppet sammanträde. Stadgeen- liga förhandlingar. Inträdesanförande av OL Fred Hocker. KL Tor Egil Walter orienterar om «Strategiske forutsetninger og praktiske konsekvenser i det maritime domenet av den nye langtidsplanen for det norske forsvaret». OL Per-Ola Johansson redovisar HKV led- ningsutredning. Avslutningsvis orienterade sekreteraren om den kommande bokpresentationen på Försvarshögskolan den 24 april om ”Den stora invasionen” baserat på den operativa planeringen i Sverige för att möta, hejda och slå en invasion över kust och landgräns.
99 § 9 Förklarades sammanträdet för avslutat.
Vid protokollet,
Bo Rask Akademiens sekreterare
Nr 6/2017. Kungl. Örlogsmannasällskapets extra sammanträde i Stockholm tisdagen den 2 maj 2017 (För TiS anpassat utdrag ur protokoll)
Sammanträdet ägde rum i Sjöhistoriska Museets hörsal Djurgårdsbrunnsvägen 24 Stockholm, i närvaro av 74 ledamöter och inbjudna gäster tisdagen den 2 maj 2017 med början klockan 1730. Sammanträdet avslutades med en gemensam middag för ledamöter.
§ 1 Förklarades sammanträdet för öppnat.
§ 2 Hälsade ordförande Försvarsministern Sr Peter Hultqvist välkommen, förklarade hur programmet har planerats samt introducerade inledningstalare och moderatorn OL Anders Enström.
§ 3 Orienterade OL Niklas Granholm om det strategiska landskapet i 360 grader och de marina implikationerna.
§ 4 Orienterade OL Bo Rask om Sveriges sjöfartsberoende och behovet av en ny marin både vad avser typer av fartyg samt behovet av omsättning av fartygsbeståndet med hän- syn till det höga åldersläget.
§ 5 Höll försvarsminister Sr Peter Hultqvist sitt förberedda anförande.
§ 6 Genomfördes en lång frågestund med mix av förberedda och moderator ledda frågor från auditoriet.
§ 7 Orienterade sekreteraren att nästa ordinarie sammanträde äger rum onsdagen den 17 maj 2017 i Stockholm, kl. 17.30 i Stockholm på Sjöhistoriska museet. Öppet sammanträde. Stadgeenliga förhandlingar. Inträdesanförande av OL Fred Hocker. KL Tor Egil Walter orienterar om «Strategiske forutsetninger og praktiske konsekvenser i det maritime domenet av den nye langtidsplanen for det norske forsvaret». OL Per-Ola Johansson redovisar HKV ledningsutredning.
Orienterade sekreteraren att Marinkonferensen genomförs i Kolskjulet på Kastell- holmen torsdagen den 29 juni mellan klockan 1500 – 1715. Temat är folkförsörjning i orostider och behovet av sjöfartsskydd. Moderator är en av Sveriges främsta försvars- politiska debattörer, Annika Nordgren Christensen.
100 § 8 Förklarades sammanträdet för avslutat.
Vid protokollet,
Bo Rask Akademiens sekreterare
101 Ordföranden har ordet
Om Norge kan - varför kan inte Sverige? Så här en tid efter ”Syttende mai” och det mycket uppskattade anförande KL Tor Egil Walter höll vid vårt ordinarie sammanträde på Sjöhistoriska Museet samma dag, ligger det nära till hands att uppmärksamma den norska utvecklingen inom försvarsområdet. Vi har i Sverige en tendens att politiskt och medialt (eller möjligen i den omvända ordningen…) ägna oss åt enbart en fråga i taget. Som å andra sidan ges stor uppmärk- samhet. Den som för fram, eller argumenterar för andra perspektiv, möts inte sällan med tvivel och en uppfattning att inte vara helt ”med i matchen”. Just nu ägnar vi stor, och välförtjänt uppmärksamhet åt vårt samarbete med Finland. Ingen skugga över det, jag är glatt imponerad över dess djup och bredd. Därtill givetvis det i sak på många grunder så oändligt mycket viktigare bilaterala samarbetet med USA. Men det sker en smula på bekostnad av uppmärksamheten av andra länders betydelse. Norge, Danmark och Polen för att nämna några. Det är viktigt att förstå att Skandinavien är ett samman- hängande operationsområde bland annat för de strategiskt viktiga Östersjöutloppen. Att lyssna på Tor Egil är att slås av de många gemensamma försvarspolitiska huvud- dragen. Det finns en historisk benägenhet även i Norge att likt Sverige hävda en egen linje, i syfte att kunna förbli utanför en konflikt. I det syftet har man i bägge länderna i olika sammanhang sökt markera sitt oberoende från framför allt USA. Medan man parallellt utövar ett de facto intimt samarbete. I senare tid har bägge länderna förlorat fokus på den skarpa uppgiften i de högre liggande konfliktnivåerna. Liksom att i av- saknad av sådant fokus överbelastat sina försvarsmakter med betydande administra- tion, breddade utbildnings- och certifieringskrav m m. Med påtagliga konsekvenser för krigsdugligheten. Samtidigt finns stora skillnader, och det är från dem vi har att lära i Sverige. Det lig- ger främst i den mycket tidigare insikt om det växande hotet från Ryssland och således krav på åtgärder. En konsekvens av den insikten är också en större öppenhet inför omprioriteringar inom försvarsmakten och därmed omläggning av försvarsbudgeten. Redan 2016 fattades beslut om betydande årliga tillskott till försvaret motsvarande SEK 8 mdr. Dessutom bekostas strategiska försvarssatsningar, såsom anskaffningen av
102 nya F-35, delvis utanför försvarsbudgeten. Det har också uttalats att försvarsutgifterna i Norge ska upp till nivån 2% av BNP. Oljans och därmed havsområdets betydelse är stor för Norge. Men skillnaden mot Sveriges beroenden av havet ligger bara i karaktären och arten, inte i företeelsen som sådan. Norge är för oljan och fisket beroende av att kunna hålla havet fritt, Sverige har samma behov för sin omfattande sjöfart och handel. Och då inte bara den egna försörj- ningen utan i ett lika angeläget syfte att via Göteborg försörja Nato-länderna Norge liksom via omlastning de tre baltiska staterna och Polen. På samma sätt går betydande lastflöden även till och från Finland, vars förutsättning är säkra leder på den svenska västkusten. Slutsatserna för de bägge ländernas försvarspolitik avseende sjöförsvaret skulle där- med mycket gärna kunna vara likartade. Så vad gör Norge? Man satsar på långräckviddig tröskeleffekt i form av jaktflyg (52 nya F-35), fyra (men det talas redan om 5 till 6) nya ubåtar, det gamla havsövervaknings- och ubåtsspa- ningssystemet P-3 ersätts med fem nya P-8. Samt en satsning på underrättelseverksam- het bland annat i form av det imponerande 125 m långa signalspaningsfartyget Marjata. Därutöver planeras modernt långräckviddigt luftförsvar för de viktiga basområdena. Med denna satsning på långräckviddig tröskeleffekt, kan man fråga sig hur Norge ser på sin armé och hemvärn. I logik med sin övergripande analys ”settes de på vent” i avvaktan på en senare under året väntad rapport. Den nya armén förväntas bli lätt- are, mer mobil, kunna bekämpa relevanta mål och skydda sig själv. Denna prioritering innebär givetvis inte att det saknas respekt för armén och landförsvarets betydelse, men är ändå ett uttryck för konsekvens och klarspråk i en försvarsekonomi som inte medger allt åt alla. Och vad gör då Sverige i en situation där man slås mer av likheter än olikheter med Norge? Här skulle jag vilja hävda att vi är mer trögrörliga och begränsade i vår syn på be- hov av angelägna satsningar och omprioriteringar. Även i Sverige behövs givetvis alla befintliga delar av vårt totalförsvar, men man kan fråga sig om vi tillräckligt kraftfullt drar konsekvenserna av de rådande förutsättningarna. Norge är en randstat med lång kustlinje i väster och norr, vi är det österut med en betydande framför allt försörj- ningsmässig västflank. Så skulle vår analys och slutsats behöva vara så annorlunda mot Norges? Det går dock inte att ens med den goda vilja denna ledare gör ett försök till, att jäm- föra Norges och Sveriges försvarspolitik utan hänsyn till den avgörande skillnad mel- lan de två som Norges medlemskap i den traktatsbundna alliansen Nato utgör. I Norges fall innebär det en tillräcklig tröskeleffekt fram till avtalad hjälp kommer. I Sveriges fall krävs en långt mer omfattande och uthållig tröskeleffekt för att ge utrymme för alla de bedömningar och överväganden som krävs innan eventuell hjälp kommer. En slutsats som denna ledare inte kan ta åt sig äran för utan i allt väsentligt sammanfaller med ambassadören Krister Bringéus utredning nyligen.
Michael Zell Ordförande
103 Redaktörens spalt Inför Marinkonferensen
Ärade ledamöter och prenumeranter Detta nummer inleds med ett viktigt upprop av ledamoten von Hofsten. Hans budskap är att det förvisso är viktigt att skriva i TiS men ännu viktigare är att sprida förståelse för Marinens behov utanför de redan troendes krets! Vad tycker Du, käre läsare om von Hofstens idéer? Personligen uppfattar jag den ”blå” ekonomin som framtidens eko- nomi. Med detta följer att Marinen och Kustbevakningen får ökad betydelse. Men hur skall vi få våra beslutsfattare att förstå en så enkel matematik? I övrigt är det Marinens framtid och den kommande marinkonferensen som står i fokus för detta nummer. Marinchefen inleder varefter kommer ett antal viktiga artiklar om såväl materiel som personal. Bland annat redovisar projektledaren för ubåt A26, Dr Hellström hur detta viktiga projekt drivs. Särskilt roligt är att TiS i detta block kan presentera ett brett spektrum av skribenter – från konteramiral till fänrik! Tre ”äldre” marinläkare skriver om sjukvård i kris och krig – ruggig läsning om ett viktigt ämne! Borde vi kanske skicka våra blivande försvarsläkare till något land med seriös militärläkarutbildning som Frankrike? Vår före detta ”representant” i UD, och nuvarande Marintaktiska chef, avslutar detta block med en betraktelse om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Professor Finlan vid FHS skriver om specialförbandens historia och kan därigenom sägas haka på förra numrets artiklar om kustjägare och raiden mot Kronstadt. Ett helt annat ämne tas sedan upp av advokat Widlund – nämligen de nya reglerna för hante- ring av sjösäkerhetsfrågor. Underrättelsetjänst är som bekant viktigt. Men hur kunde svenska flottan vara så ovetande om framstegen på ubåtsjaktens område under VK2 undrar, med rätta, leda- moten Ellsén. Hoppas det är bättre nu! Avslutningsvis ger ledamoten Eudeline några glimtar från den marinstrategiska ut- vecklingen i Ostasien. Tanken är att detta skall bli ett återkommande tema; det torde vara här, i konflikten mellan Kina och USA, som den örlogsmarina utvecklingen går snabbast. Glad sommar och glöm inte att skicka in era artiklar före slutet av augusti! Ni får också gärna förmedla intressanta artiklar av internationella experter!
Lars Wedin Redaktör
104 Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Lars Wedin, 263 Chemin de Plan Perret, 74920 Combloux, Frankrike
105 Ledamoten Gustaf von Hofsten
Gustaf von Hofsten är kommendör 1. gr (PA) och marinhistorisk författare. Han var under åren 1986-1998 styrelseledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet.
Vet det svenska folket om det här? Varför har vi ingen offentlig försvarsdebatt i landet? Det är ju knäpp tyst! Att få igång en försvarsdebatt inte minst om marina frågor är en uppgift som ligger helt i linje med akademins syften. Någonting måste göras!
I maj månad kom Svenskt Militärhisto- Niklas Wiklund i all ära) är beklagans- riskt Biblioteks förlag ut med en nyutgå- värt. Själv har jag inte den kunskap, er- va av kommendörkapten Hans von Hofs- farenhet och framför allt inte den trovär- tens bok I kamp mot överheten. Under dighet som krävs. En visselblåsare bör arbetet med den nya utgåvan har det inte dessutom komma inifrån systemet för att varit utan att jag kommit att sakna Hans, kunna avslöja de allvarliga brister som inte bara som bror utan också som den råder. Men något borde göras. Det är ju ”visselblåsare” han var i sin självpåtagna som sagt knäpp tyst i en närmast obefint- roll som försvars- och säkerhetspolitisk lig försvarsdebatt. debattör på 1980-talet. Detta var långt Det fenomen jag talar om är förvisso innan ordet ”visselblåsare” blivit infört i inte unikt för marinen, undantag finns SAOL. Han skulle ha behövts i dag. dock; generalmajor Brännström om till- Hans hade visserligen vedersakare ståndet i armén. Ingen i försvarsgrens- främst inom kretsen av vänsterradikaler ledningen och ingen annan officer på och konspirationsteoretiker, men också chefsnivå i marinen, vill eller vågar gå ut inom marinen. Och visst var det en svår offentligt och ge en ärlig bild av saker- balansgång han gick, men hans saklighet nas tillstånd: att vi saknar vapen, har för och förmåga att ställa politikerna till an- få enheter och för lite övningstid för att svar gjorde att han fick en anmärknings- kunna möta undervattenshotet. Varför värd genomslagskraft i massmedia och går ingen ut offentligt och t ex säger, som hos det svenska folket. ledamoten Lars Wedin i TiS nr 4/2016, Det faktum att ingen i dag har försökt att om ingenting görs nu kommer vår ta upp hans fallna mantel (ledamoten sjögående flotta, med undantag för någ-
106 ra ubåtar, att från mitten av 2020-talet artiklar med tillräckligt hett stoff för att upphöra att existera? Varför går ingen ut kunna starta en offentlig försvarsdebatt. och påtalar vår stora sårbarhet vid ett av- Men det räcker inte att skriva och prata. brott i importsjöfarten: efter bara några Vi behöver en ”pansarbåtsinsamling” el- dagar stannar Sverige, matbutikernas ler något annat större initiativ typ folk- hyllor börjar gapa tomma, är det vinter rörelse. riskerar vi börja frysa, industrin stannar Att få igång en seriös debatt inom ma- osv. Allt detta vet vi, men för att traves- rinen om hur budskapet om försvarets tera min bror: ”Vet svenska folket om det och inte minst marinens framtid (för flot- här”? Man kan inte bara skylla på att det tans del överlevnad) skall kommuniceras är svårt att komma till tals i massmedia. utåt ligger helt inom ramen för akade- Man måste jobba för det och skapa goda mins syften. Ett första steg skulle kunna personliga kontakter med redaktörerna. vara att frågan tas upp på KÖMS dagord- Jag är övertygad om att det går, bara man ning för en hearing till vilken lämpliga vill! Dessutom gäller det att agera nu, när representanter för bland andra marinens försvarsfrågan efter lång tids frånvaro ledning och mediaexperter inbjuds. ändå har kommit upp på den politiska Alla stenar måste dock vändas på och agendan. Det finns annars stor risk att därför är naturligtvis den inplanerade försvarsfrågan bara kommer att handla Marinkonferensen 2017 en bra början. om Gotland. Även om den i huvudsak vänder sig till Om någon av de stora försvarspoli- de redan insatta och frälsta, borde slutsat- tiska reportrarna, varför inte ledamoten serna utgöra grunden i det budskap som Mikael Holmström på DN, försågs med KÖMS nu måste medverka till att kom- relevant information så långt sekretessen municera utåt och tydliggöra för politiker medger, borde han rimligen kunna få in och det svenska folket. MED FÖRSTÅND OCH STYRKA
107 Fabian och Ewa Tamms stipendium Fabian och Ewa Tamms stipendium på 30 000 kronor utdelas för vetenskapligt arbe- te inom sjötaktik – även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälp- medel – navigation, sjöfart och den maritima miljön. Stipendiat skall genom studier, resor etc. på vetenskaplig grund utveckla ett delområde inom ovan angivna områden. Arbetet skall redovisas för akademien skriftligt senast ett år efter utdelningen. Kungl. Örlogsmannasällskapet, på förslag av styrelsen, beslutar om utdelning av stipendiet, som överlämnas vid akademiens högtidssammanträde den 17 november. Ansökan om Fabian och Ewa Tamms stipendium skall vara Kungl. Örlogsmannasäll- skapet tillhanda senast den 15 augusti 2015. Ansökan skall förutom namn och adress m.m. innehålla ämnesområde och syfte samt översiktlig disposition och arbetsplan. Ansökan, märkt Stipendium, skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 Stockholm
108 Ledamoten Jens Nykvist
Konteramiral Jens Nykvist är Marinchef
Marinen idag och i framtiden Marinchefen konteramiral Jens Nykvist linjetal vid KÖMS 2017-04-05 Abstract: The Royal Swedish naval units’ main task is to prevent an opponent from entering Swedish territory and to protect the territorial integrity of all environments, below surface, surface and in the air. Sweden is a shipping nation where approximately 90 % of all commodities are transported by sea and therefore it is vital to secure free lines of communication, which naval units also support. In order to maintain the ope- rational effectiveness and operability required from the Government, naval units are constantly exercising and developing. Participation in national as well as multinational exercises is also extremely important in order to maintain capability. The Royal Swe- dish Navy faces many challenges but also many opportunities in the near future but also in a long term. I am convinced that in the future Sweden will have a strong navy meeting its operational requirements. Det är en ära att få stå här idag och prata om marinen, vår personal, förmågor och vad vi bidrar med. Ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag kommer att fokusera på vikten av havet, marinen i dag och in i framtiden.
Det är mycket som händer i Försvarsmak- sitt kaffe, avnjuter en bit choklad eller ten i stort och även i Marinen. Men jag skalar en banan”. 1 börjar med grunden – varför en Marin? Sveriges geografiska läge och vårt sto- Som ni vet är sjöfarten till och från ra beroende av utrikeshandel ger sjöfar- Sverige vital och tas som en självklarhet ten en dominerande roll. Skulle den upp- av gemene man att det bara ska fungera höra, om ens bara några dagar, skulle det och jag tycker att ett citat som jag fann i bli oerhörda påfrestningar på hela vårt från Neptuniorderns 200 års jubileums- samhälle. Cirka 90 % av allt gods till och bok passar bra in för att beskriva detta: från Sverige transporteras sjövägen och ”Kunskap om sjöfartens betydelse är det för att sätta detta i perspektiv i lite siff- få landkrabbor förunnat att ens ha en ror på detta utgår jag från Sjöfartsverkets aning om när de tankar bilen, brygger 1 Neptuniordern 200 år, s.12.
109 statistik för år 2016. Under 2016 omsattes regelrätt vapeninsatts. Att vi ska hantera i de svenska hamnarna 164 miljoner ton hela konfliktskalan är också något som vi avgiftspliktigt gods. Av detta stod last- måste ta med oss in i framtiden. Jag ser fartygen för 75 procent och passagerar- inte att marinens framtida uppgifter år fartyg och järnvägsfärjor för resterande 2030 kommer skilja sig från vad vi ska 25 procent. lösa idag. Det gäller att ha flexibilitet och Antal passagerare som besökte Sve- utvecklingspotential även i framtida en- rige, och som kom sjövägen under 2016, heter och system. uppgick till 12,8 miljoner2 och med ett totalt antal anlöp till de svenska hamnar- na på 96430 st.3 Det man kan konstatera är att antalet anlöp till hamnarna mins- kar om man jämför med tidigare år men mängden gods ökar bland annat beroende på att fartygen blir större och går med en högre fyllnadsgrad. Med andra ord vik- ten av sjöfarten för Sverige är odiskuta- bel. Stor del av import och export till Sverige Marinens uppgift går via Sjöfarten, marinen har en viktig uppgift att tillse att hålla sjövägar öppna Marinen har till huvuduppgift att förhin- och säkra. Eskort av civila fartyg är en dra en motståndare tillträde till svenskt uppgift bland många som marinen kan territorium. Att skydda den territoriella lösa. Foto: Kristina Swaan integriteten i alla dimensioner, luft, yta och under ytan. Det är ingen lätt uppgift Vi övar för den väpnade striden, det med det antal fartyg och landenheter vi i som är högst på skalan. Denna uppgift är dag har till vårt förfogande, men vem har den dimensionerande men vi måste även sagt att något ska vara lätt. ha förmågan både personellt och materi- Regeringen skriver: ”De övergripande ellt att klara ut övriga uppgifter. målen för svensk säkerhet är att värna Övningsverksamhet genomförs över befolkningens liv och hälsa, samhällets tiden för att öka kunskap, kompetens och funktionalitet och förmågan att upp- förmåga. Detta gäller inte bara då en en- rätthålla grundläggande värden som het är till sjöss utan även i land med till demokrati, rättssäkerhet och mänskliga exempel hjälp av simulatorer eller bas- fri- och rättigheter. Värnandet av Sveri- tjänst och logistik. Det finns hela tiden ges suveränitet är en förutsättning för att en utbildningsplan för att bli bättre på kunna uppnå de övergripande målen”. det individuella planet, i det lilla teamet Detta innebär med andra ord att Försvars- ombord på fartyget eller i plutonen samt makten och med mitt fokus, marinen, ska i det stora teamet tillsammans med andra klara av att hantera allt på skalan från att såväl nationella som internationella en- följa fartygstrafik, sjöräddningsuppdrag heter. Men det är inte bara övning mari- till eskalering på hotskalan ända till en nen sysslar med utan vi genomför även 2 Sjöfartsverkets årsrapport, sid 2. många insatser både här hemma och in- 3 Ibid, sid 1 ternationellt – jag återkommer till det.
110 att övas med inkallelse av till exempel pliktpersonal till utryck och utvärdering.
Marinen utbildar och tränar för att kun- na hantera händelser på hela konfliktska- Drygt 1300 amfibiesoldater deltar under lan, ytterst, väpnad strid. Foto: Kristina Aurora. Förbandet kommer att öva med Swaan kontinuerligt anställd personal såväl som Innevarande år med pliktpersonal och tidvis anställda. Senast Försvarsmakten genomförde en Innevarande års övningsserie med ma- övning i den här dimensionen var för mer rina inslag ser bra ut. Den innehåller allt än 20 år sedan. Övningen omfattar både ifrån egna övningar till stora nationella Försvarsmakten och Totalförsvaret. och internationella övningar och i likhet Foto: Kristina Swaan med 2016 kommer marinens personal inte att ha sysselsättningssvårigheter, tvärtom För marint vidkommande är även öv- är fortsatt byggande av krigsförbanden i ning Northern Coast (NOCO) som ge- fokus. I marinen liksom i Försvarsmak- nomförs i perioden precis innan och i ten i sin helhet förfinas bland annat de starten av Aurora i fokus och mycket förmågor som ska användas i årets stora viktig. I år är det Sverige som är plane- Försvarsmaktsövning, Aurora/FMÖ17. ringsansvarigt för denna övning och det Aurora går av stapeln i september må- är ingen liten övning med i dagsläget mer nad och är en mycket viktig pusselbit i än 40 fartyg från 14 nationer. Jag skulle uppbyggnaden av Totalförsvaret med säga att det är den övning i år som kom- deltagande från många olika myndighe- mer ha flest deltagande fartyg under året ter samt även syftande till att öva Host i Östersjön. Nation Support. Jag är övertygad om att Ytterligare en anledning till vikten av många lärdommar kommer att dras för deltagandet i NOCO 2017 är också att att förfinas mot nästa planerade totalför- den svensk-finska taskgroupen (SFNTG) svarsövning 2020. valideras under denna övning och ska För 2.amfibiebataljonen är Aurora defi- uppnå initial förmåga, Initial Operatio- nitivt årets största moment. Totalt räknar nal Capability (IOC). Syftet är att arbeta jag med närmare 1300 amfibiesoldater tillsammans för att lösa sjöövervaknings- som kommer delta. Bataljonen kommer uppgifter och skydd av sjöfart. Valide- öva som ett helt och fullt bemannat krigs- ringen av SFNTG kommer ske i samband förband. Här har repetitionsutbildningar med NOCO med målsättning att meddela genomförts som ett viktigt steg mot delta- om vi har uppnått delmålsättningen att ha gandet i Aurora och hela kedjan kommer
111 IOC med SFNTG. Ett annat steg mot att nå IOC var vårens stabsövning (Combi- ned Joint Staff Exercise) CJSE, där den svensk-finska staben övades.
Drygt 55 fartyg och 14 nationer deltar under NOCO vilket gör den till en av de största marina övningarna i Östersjön år. Det handlar om Mali där vi bl.a. har För marinens vidkommande är övning personal ur 4.sjöstridsflottiljen som NOCO minst lika viktig som övning Au- deltar och vi har personal från Amfibi- rora då stort fokus läggs på att validera eregementet och Marinbasen i Central den svensk-finska taskgroupen. Målsätt- Afrikanska Republiken för att bidra ningen är att uppnå initial förmåga att till ökad säkerhet. Under 2018 kommer tillsammans kunna genomföra sjööver- också Amfibieregementet att vara ansva- vakningsuppgifter samt skydd av sjöfart. riga för uppsättandet av den så kallade Foto: Kristina Swaan MALI 08 med ca. 200 personer. Det är som säkert bekant inte första gången vi Samarbetet med Finland är centralt har marina enheter i ökenområden så det och högt på den politiska agendan. Vi får bli ökenskepp sjömän och soldater får har kommit långt vad gäller stabsproce- segla i under denna mission. Vi genomför durer och att genomföra verksamhet till också planering och utbildning för even- sjöss. Det vi arbetar hårt på nu är att få tuellt deltagande i operation ATALANTA till de sista delarna av ett interoperabelt i Adenviken, en ME 05 mission med en ledningssystem. Här gäller det inte bara bordningsstyrka och två stridsbåtar i samarbetet med Finland utan även att höst. Inga beslut är fattade så det är än skapa förutsättningar för deltagande i så länge en planeringsprocess som pågår. t.ex. Nato Respons Force (NRF). Jag kan Ytterligare ett område som det är stort se en fortsättning som kan innebära att vi fokus på är det så kallade 10,2 miljarders- med Finland som exempel skulle kunna paketet som ska öka Försvarsmaktens nyttja varandras enheter vid olika tid- operativa effekt fram till 2020, inom för- punkter till sjöss för att nå uthållighet och svarsbeslutsperioden.Paketet innehåller även täckning och skapa än bättre förstå- bland annat satsningar på förstärkt ubåts- else om vårt närområde. Samarbetet med jaktsförmåga. Under perioden fram till Finland skapar också bättre förvarnings- 2020 återinförs till exempel bojbåtarna tider om vad som utpasserar från Finska med ny utrustning och antiutbåtsgranat- Viken. kastare installeras på minjaktfartygen, Internationellt deltar marin personal detta medför en ökad förmåga att jaga i operationer även i år och under nästa
112 ubåt inomskärs Vi satsar även på moder- den ryska annekteringen av Krim med nisering av korvetterna HMS Gävle och fortsatta strider i östra Ukraina. Det sä- HMS Sundsvall med ett antal uppgrade- kerhetspolitiska läget har förändrats och ringar och nya system. Mycket glädjande försämrats samtidigt som den långsiktiga har vi också fått igenom ett ekonomiskt omvärldsutvecklingen präglas av bety- paket där hela stridsbåtsparken kommer dande osäkerheter. Det gör att framtiden livstidsförlängas med bl.a. motorbyten. är oviss och det gäller att ha en bred palett Vilket inte bara ger effekt hos amfibie- att kunna möta den gråzonsproblematik förbandet utan även hos Marinbasen och som existerar där framför allt Ryssland Hemvärnets delar med marina uppgifter. driver osäkerheten med militär förmå- geökning och genom sitt oförutsägbara agerande. Hur klarar sig då Marinen? Marinen kännetecknas av hög tillgäng- lighet och hög beredskap och jag säger att vi står oss väl inte minst sett till vad som faktiskt är den politiska beställning- en. Det innebär inte att vi slår oss till ro och känner oss nöjda - tvärtom. Det finns Ubåtsjaktförmågan är ett område som är många brister och osäkerheter att ta tag under stark utveckling. Foto: Joel Thurn- i, inte minst bortom 2020 och in i nästa gren försvarsbeslutsperiod och det är precis som ÖB också har gett uttryck för, det är Något som ligger utanför 10,2 miljar- nödvändigt med en ekonomisk ökning av ders-paketet men som jag vill nämna då tilldelade medel för att försvarsförmågan det bär tydligt mot framtiden är att det inte ska nedgå efter 2020. Kommer det under våren skrevs avtal för inköp av inte mer pengar kommer försvarsförmå- en ny robot 15 Mk3+ för Visbysystemet gan att nedgå och detta gäller även mari- och robot 15 F-ER (extended range) för nen. Det finns inte utrymme i Försvars- Gripen E-systemet. Systemet ger en ökad maktens ekonomi för att vidareutveckla förmåga både totalt sätt men också inom Försvarsmakten i takt med den militära förmågan till gemensam sjömålsstrid utveckling som pågår i vårt närområde med bland annat förbättrad radar, mål- - deltat ökar. Försvarsmakten är i behov sökning och längre räckvidd. av långsiktiga beslut i närtid om större Om vi nu vänder blickarna till här och förändring av Försvarsmaktens förmå- nu och vårt närområde kan det konstate- geutveckling för att kunna hantera den ras att vår region har blivit allt mer intres- bedömda framtida operationsmiljön och sant. Den säkerhetspolitiska utveckling- lösa sina uppgifter mellan 2025-2035. en har tyvärr inte gått åt det bättre hållet utan vi ser en utveckling med terrorist- dåd, flyktingströmmar, krig i Syrien och
113 På ytfartygssidan har vi inte kommit lika långt ännu men jag och mina med- arbetare arbetar hårt för att färdigställa koncept för nya ytstridsfartyg som be- höver vara verklighet kring 2025 då våra äldre enheter har nått slutet av sin livs- längd. Jag vill dock understryka att Vis- bysystemet kommer vara ett mycket bra Numerären är en vital del i marinens system även in på 2030-talet med inpla- framtida utveckling för att kunna lösa nerade modifieringar i början/mitten av uppgifter på flera platser runt om Sveri- 2020-talet. Här arbetar jag för att vi ska ges långa kust. få till delarna som hittills har blivit av- Foto: 3.helikopterskvadronen vägda kopplat till ekonomin som t.ex. ett luftvärnssystem. En av mina största utmaningar är ock- Det är mycket fokus på materiel och så numerären av fartyg vilket är vitalt pengar men jag måste säga att det mest för att kunna agera och uppträda på fler vitala givetvis är personalen som ska platser runt Sveriges långa kust. Numerär genomföra verksamheten. Arbetet med skapar också uthållighet även om vi idag rekrytering och vidmakthållande av per- kommit långt med att nyttja t.ex. dubbla sonal är något som aldrig får avstanna. besättningar för att kunna använda farty- Personal som kan bemanna våra enheter, gen till sjöss mer effektivt. Min uppfatt- staber och skolor är en förutsättning för ning är att marinen det senaste året har ökad operativ effekt. Personaltillväxt och haft enheter till sjöss mer tid än på myck- ny eller modifierad materiel tillsammans et länge och då med det mindre antal far- med infrastrukturella åtgärder måste tak- tyg vi har idag jämfört med vad marinen ta för att ge bästa effekt. Det handlar som hade under 1990-talet. Jag påstår att vi sagt inte bara om ny materiel men det är använder resurserna betydligt effektivare en bra grund. Personalförsörjningen är och bättre idag inom allt från utbildning också vad jag skulle kalla Försvarsmak- till skarp verksamhet. tens största utmaning. Det är stora pen- Med andra ord när det gäller platt- sionsavgångar de närmsta åren och vi formar så skulle jag inte säga nej till en har inte fyllt på med officerare i den om- möjlighet att öka antalet både under och fattning som behövs. Här krävs krafttag på ytan. Det behövs för att nå uthållighet vilket också har börjat men det kommer och redundans, det är en lång kust som krävas mer. ska täckas och många uppgifter som ska Det är en oerhört motiverad och pro- lösas och inte minst skulle det bidra till fessionell personal som jag möter i verk- en högre tröskeleffekt. På undervattens- samheten på staber, skolor, förband och området pågår arbetet med de ubåtar som enheter. Det är mer drag och go just nu genomgår modernisering och som får nya än på lång tid. Det är personalen som gör och än mer förbättrade förmågor samt de det möjligt att lösa tilldelade uppgifter två nya ubåtarna A26 som är beställda inom de ramar marinen har. Rekryte- och som redan har börjat ta form på var- ringen går generellt sett bra och ser vi på vet. omställningen från värnpliktsförsvar till
114 yrkesförsvar som nu är inne på sitt sjunde hålla sjötransporterna igång behöver jag år, har det för marinens del varit mycket inte gå in på i detta sällskap. positivt. Även om nu värnplikten är till- I Försvarsmakten pågår det också sam- baka, vilket jag tycker är positivt, ser jag tidigt fyra större utredningar som kom- att det även fortsättningsvis i huvudsak är mer att påverka marinens utformning anställda professionella soldater och sjö- både i närtid men också in i framtiden. män som genomför verksamheten inom Dessa utredningar är plikt-, logistik-, marinen. Det är som jag nämnde, en otro- materiel- och ledningsutredningen. Inom ligt proffsig och kunnig personal mari- alla dessa områden stabsarbetas det hårt nen har och jag kan säga att jag är oerhört och inte minst på PROD Marin och Ma- stolt över vad de presterar och levererar. rintaktiska staben som gör en fantastisk insats för att ro dessa delar iland. Om vi börjar med plikten är den nu be- slutad att inte längre vara vilande. Denna kommer påverka oss i så mån att det ger ett ökat rekryteringsunderlag, det ger en bättre folkförankring och inte minst har det gett en tydlig signal utomlands att Sverige reagerat på det förändrade säker- hetsläget i vår region. Utmaningen här blir att klara av att samtidigt både utbilda Marinen kommer även i framtiden att i och bygga krigsförband. Personal som huvudsak ha professionella soldater och idag genomför övningar och insatser för sjömän som genomför verksamheten att bygga krigsförbanden kommer också inom marinen Foto: Kristina Swaan att behövas till utbildning – det gäller att hitta balansgången. Under 2017 lägger även marinen den Vad gäller logistikutredningen håller konceptuella grunden för sin framtid ge- Försvarsmakten och Försvarets Materi- nom deltagandet i perspektivstudien. Här elverk (FMV) på att se över detta så jag kommer de framtida marina förmågorna har inga kommentarer till detta just nu studeras för att omsättas i en beskriv- men det handlar om att ca 1700 medar- ning av sina respektive sammanhang mot betare kommer att återgå från FMV till en svårbedömd framtid mot 2035. Det är Försvarsmakten. Exakt vilka delar får dock inte bara perspektivstudien som är vidare beredningar visa. Försvarsmakten vägen framåt för marinen utan det är bara och FMV har lämnat in sina remissvar en del i helheten. Det är av stor angelä- till regeringen för vidare beslut. genhet att fortsätta diskutera vikten av Ledningsutredningen pågår och ur marinen och vilka förmågor som behövs i mitt tycke är det mycket positivt att vi forum som t.ex. Kungliga Örlogsmanna- planerar för att slå ihop PROD Marin och sällskapet för att skapa förståelse. Fartyg Marintaktiska staben till en gemensam och dess system är generellt dyra system Marinstab. Vi kommer enligt planen att som skapar tveksamhet hos beslutfattare flytta ut och gruppera på Muskö med syf- men de gör skillnad och är otroligt vik- tet att öka robustheten. Armén kommer tiga politiska verktyg och vikten av att vi återfinna i Kungsängen/Enköping och
115 flyget i Uppsala. Arbete pågår på högfart Sammanfattningsvis vill jag under- men det fattas ett antal beslut på resan stryka att marinen levererar och bidrar mot realiseringen av detta men intentio- idag till att Försvarsmakten och Sverige nen är att flyttstart ska kunna påbörjas under det senaste året fått en ökad mili- redan under 2018. tär förmåga här och nu. Marina förband Vad gäller den sista utredningen kopp- är tillgängliga och har en hög beredskap lat till Försvarsmaktens långsiktiga ma- vilket bidrar till den tröskeleffekt som är terielbehov som av ekonomiska skäl ti- stabiliserande, krisdämpande och krigs- digare blivit skjutet på framtiden, är det avhållande. Detta inte sagt att vi inte är i vitalt att vi får med våra delar som t.ex. behov av mer ekonomi, personal och ma- ersättare av Gävle/Sundsvall, stödfartyg, teriel och inte minst i nästa försvarbeslut vedettbåtar, vapensystem m.m. Marinen för att klara den politiska beställningen. har färdiga prioriteringar om mer pengar Framtidens hot och risker kommer vara skulle skjutas till. Det har varit och är än mer mångfacetterade och det kommer alltjämt stort fokus på här och nu där den vara en komplicerad miljö vi kommer att politiska beställningen ska levereras men lösa våra uppgifter i. Marinen står inför det är även framåt som gäller och här en hel del utmaningar men också en hel gäller det att arbeta både på de inre och del möjligheter och jag är övertygad om yttre linjerna för att få till den framtida att vi även i framtiden kommer att ha en materielen. stark marin med en efterfrågad förmåga.
116 Ledamoten Torbjörn Lundströmer
Kommendörkapten Torbjörn Lundströ- mer är chef för materielsektionen vid marinavdelningen på Högkvarterets produktionsledning. Lundströmer har tidigare tjänstgjort som materielsyste- mansvarig för korvetter vid marinavdel- ningen, stabsofficer inom försvarsplane- ring vid marintaktiska staben och som produktionschef vid Försvarsmaktens telekrigsstödenhet. Under åren till sjöss har Lundströmer seglat korvetter av Stockholms- och Göteborgklass vid tredje och fjärde sjöstridsflottiljerna.
Få stora fartyg eller flera små? Marinens utmaningar när ytstridsfartygen ska omsättas Intädesanförande hållet vid Kungl.Ölogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 5 april 2017. Abstract. The Royal Swedish naval units’ main task is to prevent an opponent from entering Swedish territory and to protect the territorial integrity of all environments, below surface, surface and in the air. Sweden is a shipping nation where approximately 90 % of all commodities are transported by sea and therefore it is vital to secure free lines of communication, which naval units also support. In order to maintain the ope- rational effectiveness and operability required from the Government, naval units are constantly exercising and developing. Participation in national as well as multinational exercises is also extremely important in order to maintain capability. The Royal Swe- dish Navy faces many challenges but also many opportunities in the near future but also in a long term. I am convinced that in the future Sweden will have a strong navy meeting its operational requirements.
Idag består marinens ytstridsfartyg av sju korvetter. Fem Visby och två Gävle. De båda senare, Gävle och Sundsvall, har varit operativa sedan mitten av 1990-talet och kommer inom en överskådlig framtid att falla för åldersstrecket även om de i närtid kommer att genomgå en halvtidsmodernisering. Samtidigt ökar spänning- arna i östersjöområdet, behovet av att ha fler ytstridsfartyg, med i förhållande till motståndaren operativt relevanta system är nu större än på länge. Idag finns från riksdag och regering inga planer på att bygga nya ytstridsfartyg trots att det är nu som projektering och anskaffning behöver påbörjas om marinen ska kunna möta
117 omsättningsbehovet under andra halv- patrullbåtssystemet.”1 Vilket betyder att an av 2020-talet. Utan en tydlig vilja sex korvett Visby, två korvett Stockholm och inriktning närmar vi oss det datum och fyra korvett Göteborg skulle utgöra då marinen endast har fem korvetter. marinens bestånd av ytstridsfartyg. Här Marinen behöver ta initiativet om fram- utgjorde utvecklingen av Visby-systemet tiden. den enda framåtblickande verksamheten och det antogs att dessa skulle vara fullt I följande anförande kommer jag att kon- operativa år 2010. centrera mig på ytstridfartyg, och med Försvarsbeslutet 2005 underströk yt- detta avser jag de fartyg som idag be- terligare att volymen ytstridsfartyg skulle nämns korvetter. Det vill säga ett fartyg nedgå genom att regeringen skriver ” Sjö- med förmåga till strid mot mål på, över stridskrafternas väsentligaste delar kom- och under ytan. Även om ubåtar och am- mer 2005 att bestå av 17 ytstridsfartyg fibieförband deltar i striden mot ytmål […] Inriktningen för fortsatt utveckling och minröjningsfartyg möjliggör striden är att sjöstridskrafternas väsentligaste mot ytmål kommer dessa att avgränsas delar vid utgången av 2008 bör inne- bort i förliggande anförande. Ej heller hålla sju ytstridsfartyg […]Patrullbåtar, kommer autonoma farkoster att beröras. robotbåtar och korvett typ Stockholm Utvecklingen av autonoma farkoster är avvecklas.”2 Vilket kan sammanfattas intressant och det sker en omfattande ut- som att: inriktning för utveckling är av- veckling runt om i världen, så även i Sve- veckling. rige. Jag avgränsar inte bort de autonoma I nästa försvarsbeslut återfanns en farkosterna för att de inte är relevanta, strimma av hopp om utveckling genom omfattningen bedöms blir för vittom- att regeringen skriver ”Korvetter av spännande för att kunna rymmas inom Visbyklass bör successivt ges en utökad givna ramar för anförandet; de lämpar sig förmågebredd. 2014 utgör korvetter av för ett arbete på den aggregerade marina Visbyklass tillsammans med korvetter av förmågenivån. Göteborgsklass den samlade ytstridsför- mågan. På lång sikt bör nytt ytstridsfar- Försvarsbesluten tyg anskaffas som ersättning för korvet- Marinen har sedan slutet av 1990-talet ter av Göteborgsklass. Dessa fartyg bör befunnit sig på ett sluttande plan vad jämfört med dagens korvetter ha en stör- avser volymen ytstridsfartyg. Innan år re flexibilitet och uthållighet.”3 Uttalan- 2000 fanns det totalt 30 ytstridsfartyg det kan förstås som att korvetter av Gö- i marinen. I samband med försvarsbe- teborgsklass inom en inte alltför avlägsen slutet 2000 skriver regeringen ”Antalet framtid behöver bytas ut mot något större ytstridsfartyg bör enligt regeringens fartyg än de som omnämnts i de senaste uppfattning reduceras. Långsiktigt bör försvarspolitiska inriktningarna. Att tolv ytstridsfartyg finnas. […] Inlednings- vis upprätthålls antalet ytstridsfartyg 1 Prop. 1999/2000:30. Det nya försvaret. Sid. med befintliga korvetter av Stockholms 53ff. respektive Göteborgsklass samt pa- 2 Prop. 2004/05:5. Vårt framtida försvar. Sid. trullbåtar av Kaparenklass. Efter hand 63. 3 Prop. 2008/09:140. Ett användbart försvar. som korvett av Visbyklass införs utgår Sid. 66
118 detta inte genomförts är uppenbart då naden för projektet uppgår till 1,2 mil- inga nya ytstridsfartyg är synliga i ma- jarder euro.5 Projektet bär en omfattande rinen. Faktumet förstärks i det senaste nationell finsk prägel då mineringsför- försvarbeslutet. ”Kärnan i de sjögående mågan uppfattas som drivande för farty- förbanden utgörs av sju korvetter […] gens konstruktion och att de kommer att Två korvetter av Gävleklass modifieras byggas vid ett finskt varv. för att vara operativa in på 2020-talet.”4 Även Tyskland har omfattande ny- Nu saknas alla spår av utveckling av byggnadsplaner. Såväl korvetter som nya ytstridsfartyg i marinen vilket inför fregatter omfattas av dessa. Under slutet kommande försvarsbeslut ökar behovet av 2016 beslutades att genomföra en se- av att marinen arbetar proaktivt med att rieanskaffning om fem K130-korvetter uttrycka sin vilja inför omsättning, eller utöver de fem som redan är operativa. utökning, av ytstridsfartygen. K130-korvetterna är utpräglade ytstrids- fartyg då huvudbeväpningen utgörs av Vad händer i sjömålsrobotar tillsammans med luft- närområdet? värnsrobotar i huvudsak för egenskydd. Samtidigt som marinen inte givits för- Budgeten för dessa fem är 1,5 miljarder 6 utsättningar att påbörja utveckling av euro. Utöver dessa planeras ytterligare ersättare till de äldre korvetterna eller en fyra fregatter, MKS 180, att byggas och ökning av det totala beståndet av ytstrids- levereras under första halvan av 2020-ta- 7 fartyg sker en omfattande utveckling i let. Samtidigt pågår införandet av fyra 8 Sveriges omedelbara närområde. Jag väl- F125-fregatter fram till 2020. Denna jer att göra ett nedslag i Finland, Tysk- blandning av fartyg i olika storlekar ger land och Polen och kort redovisa vilka Tyskland möjligheten att såväl operera nybyggnationsprojekt av ytstridsfartyg i det omedelbara närområdet som inom som pågår. gemensamma operationer internationellt. I Finland pågår utvecklingen av fyra nya större ytstridsfartyg vilka be- 5 Finlands Försvarsministerium. Marinens stridsfartygsprojekt Flottilj 2020. http://www. nämns Squadron 2020. Dessa kommer defmin.fi/sv/forvaltningsomrade/projekt_for_ tillsammans med fyra robotbåtar av utvecklande_av_den_strategiska_kapaciteten/ Hamina-klass att utgöra den finska ma- flottilj_2020 (Hämtad 2017-04-02). rinens ytstridsförmåga under 2020-talet. 6 IHS Jane’s 360. German Navy to receive Squadron 2020 kommer i huvudsak att five additional K130 corvettes. http://www.ja- nes.com/article/64665/german-navy-to-receive- utrustas med sjömålsrobotar och minor five-additional-k130-corvettes (Hämtad 2017- och bedöms byggas mot ett deplacement 04-03). om 2500 ton och konstrueras mot gång 7 IHS Jane’s 360. German defence minis- i is. Konstruktionsfasen kommer att in- ter keen on accelerating MKS 180 frigate pro- ledas 2019 och fartygen planeras att bli gramme. http://www.janes.com/article/67709/ operativa i mitten av 2020-talet då de er- german-defence-minister-keen-on-accelera- ting-mks-180-frigate-programme (Hämtad sätter sex robotbåtar av Rauma-klass och 2017-04-03). minfartygen av Hämeenmaa-klass. Kost- 8 IHS Jane’s 360. Germany’s first Type 125 frigate begins sea trials. http://www.janes.com/ 4 Prop. 2014/15:109. Försvarspolitisk inrikt- article/59438/germany-s-first-type-125-frigate- ning – Sveriges försvar 2016–2020. Sid. 76f. begins-sea-trials (Hämtad 2017-04-03)
119 År 2013 antog Polen en ambitiös plan om marinen anskaffar ett färdigutvecklat för omsättning av stora delar av det ma- fartyg. Detta kräver, enligt min mening, rina fartygsbeståndet. Då planerades tre egen utveckling och sannolikt också pro- större korvetter och fyra patrullfartyg att duktion i landet. anskaffas.9 Även om det under 2017 avi- I avsaknad av en egen marin vilja om serats att delar av dessa anskaffningar har hur ersättare till dagens ytstridsfartyg skjutits på framtiden på grund av finan- ska anskaffas är det inte osannolikt att sieringsproblem finns en tydlig ambition den politiska ledningen hjälper marinen att omsätta och utöka antalet ytstridsfar- att välja. Ett sådant val kan bli att låta tyg. De skäl som anförs är, utöver det na- svenska marinen anskaffa fartyg tillsam- tionella försvaret, att deltagande i de stå- mans med en annan nation. Bland öster- ende styrkorna inom Nato kräver utökade sjönationerna genomförs utveckling och resurser. anskaffning av ytstridsfartyg som vid en första anblick mycket väl kan lämpa sig Vägar till anskaffning för svenska ändamål. Det som kan gå för- Enligt min uppfattning finns det tre vägar lorat är den påverkan i utformning av den till nya ytstridsfartyg; egen utveckling målsättning som annars ligger till grund och anskaffning (och kanske även pro- för utveckling och anskaffning. duktion), gemensam anskaffning med an- nan nation eller anskaffning genom offset Få stora eller flera små? vid en större svensk försvarsmaterielför- Sverige har 2700 km kust och den största säljning. För varje dag som går utan att delen av den svenska importen och ex- det finns en handlingsplan för hur nya porten går på köl. Idag finns sju korvet- ytstridsfartyg ska komma anskaffas blir ter att skydda sjöfarten i orostider och risken att marinen tvingas till den andra försvara landet mot en invasion i krigs- eller den tredje vägen. tid. De senaste försvarsbesluten visar Marinen har under utvecklingen av på att siffran sju inom överskådlig tid är Visby-klassen gjort omfattande investe- förhärskande. Sju ytstridfartyg är enligt ringar i utvecklingen av det signaturan- min mening alltför få att kunna upprätt- passade konceptet som Visby utgör. Jag hålla och försvara Sveriges oberoende. I upplever konceptet som ett gott bevis på slutet av 1990-talet gick det åt 30 fartyg förhållandet mellan den operativa mil- för samma uppgifter som idag. Det vik- jöns krav och design. Genom att signa- tigaste är att utöka antalet ytstridsfartyg turanpassa skrovet och dess integrerade och bryta trenden med endast sju korvet- system kan avvägningar mellan beho- ter. Om inga beslut fattas i närtid kom- vet av sensorer och vapen för att uppnå mer marinens ytstridsförmåga att bestå överlägsenhet i duellen mellan medel och av fem Visbykorvetter från mitten av motmedel göras. Signaturanpassningen 2020-talet. blir ett vapen i sig om den utnyttjas rätt. Marinen verkar i huvudsak i tre ope- Men, detta kommer inte att kunna göras rationstyper: sjöövervaknings-, sjöfarts- skydds- och kustförsvarsoperation. Var 9 GlobalSecurity.org. Polish Navy - Moder- nization. http://www.globalsecurity.org/mili- och en av dessa ställer olika krav på far- tary/world/europe/pl-navy-modernization.htm tygens inneboende förmågor. Sjööver- (Hämtad 2017-04-03) vakningsoperationen ställer höga krav på
120 uthållighet och sensorer för spaning mot mellan generationerna. Länge planera- mål i samtliga tre dimensioner. Sjööver- des att Visbykorvetterna skulle utrustas vakningsoperationen ställer höga krav med luftvärnsrobot, något som inte setts på uthållighet, sensorer och vapensystem på svenska fartyg sedan 1970-talet. Luft- mot i första hand luft- och undervattens- värnsroboten hade varit ett välkommet mål. Kustförsvarsoperationen däremot tillskott då förmågan även hade omfattat har lägre krav på uthållighet, sensorer att kunna skydda andra fartyg, eller kust- och vapensystem ska i första hand verka nära objekt, än sig själv. mot luft- och ytmål. Få mariner, om ens Vilka förmågor påverkar då storleken någon, har ytstridsfartyg specialiserade på ett fartyg? Det som framförallt kom- för var och en av de tre operationstyper- mer påverka storleken på ett fartyg är na. De flesta utnyttjar den möjlighet som valet om helikopter ska kunna ombord- fartyg medger, att konstruera ytstridsfar- baseras eller inte. På Visbykorvetterna tyg för strid i tre dimensioner som flexi- upptar flygplatsen omkring en tredjedel belt kan övergå från en operationstyp till av fartygets längd över allt. Då ges endast en annan. förmågan att hantera mindre helikoptrar. Uthålligheten kan skapas genom stor- Ska en större helikopter kunna landas lek eller antal. Båda alternativen kommer kommer flygplatsen eller landningsplat- sannolikt att vara kostnadsdrivande, få sen att behöva vara större, och även far- stora till samma kostnad som flera små. tyget. Inte minst på grund av vikt- och Trenden i närområdet visar på att yt- stabilitetsskäl. Den andra förmågan som stridsfartygen byggs större. Såväl Fin- kommer att påverka fartygets storlek är land, Tyskland som Polen konstruerar om ett lavettage för vertikalstartande ro- nya ytstridsfartyg i större storlek än de botar ska inrymmas. Många av de luft- som svenska marinen idag använder. Är värnsrobotar som idag brukas av mariner det en trend som även svenska marinen runt om i världen är vertikalstartande. ska bejaka? Eller är det bättre att fort- Att inrymma ett vertikalt lavettage är sätta på den svenska inslagna vägen med skrymmande framförallt i höjd. Förmå- ytstridsfartyg i mindre storlek? Kanske gan som kan ges genom större luftvärns- behövs en blandning av såväl stora som robotar är framförallt att ytstridsfartyg små? kan verka i större volymer och, utöver sig Ser vi till de tre korvettklasser som själva och de fartyg de eskorterar, bidra marinen utvecklat och anskaffat sedan till landets samlade luftförsvarsförmåga. mitten av 1980-talet är de i allt väsentligt Hur stort är behovet av att kunna landa lika. Samtliga tre klasser bär sjömålsro- helikopter ombord? Östersjön är ett litet bot, torped och allmålskanon tillsam- hav. Därtill är det nationella försvaret, mans med sensorer för spaning mot yt- och kommer alltid att vara, i fokus. För- luft- och undervattensmål. Utöver detta mågan att expeditionärt kunna verka med finns möjlighet att i begränsad omfatt- svenska ytstridsfartyg tillsammans med ning röja minor med Visbykorvetterna andra bortom Östersjön och Västerhavet samt möjligheten att starta och landa blir och får ses som en överskottsförmåga mindre helikoptrar. Det som framförallt, och ska inte vara drivande i kravställ- och helt naturligt, skiljer dem åt är att ning och design. Internationellt sett råder sensorer och ledningssystem utvecklats ingen större brist på fartyg med förmåga
121 att starta och landa helikopter. I det natio- att såväl Finland som Tyskland betalar ett nella försvaret är anflygningsvägar till ett styckepris på omkring tre miljarder kro- operationsområde från landningsplatser i nor för ytstridsfartyg i storlek omkring land korta och behöver inte vara drivande 100 meter. Att marinen ska nå framgång för designen av våra kommande ytstrids- i att anskaffa fartyg i den storleksklassen fartyg. i en omfattning som inte bara ersätter de Att bekämpa mål på ytan med sjömåls- i mitten av 2020-talet nära 40 år gamla robot kan genomföras från andra plattfor- Gävlekorvetterna utan även ökar antalet mar än fartyg. Under en tid i inledningen ytstridsfartyg kan man bara spekulera i. av 2000-talet fanns det tunga kustrobot- Är då inte vägen framåt att fortsätta på batteriet som tillsammans med ytstrids- den svenska inslagna vägen att fortsätta fartyg och attackflyg kunde bekämpa utveckla ytstridsfartyg i storlek som sjömål. Idag är kustrobotförmågan åter- Stockholms- och Göteborgskorvetter? införd till någon nivå, dock inte i samma Genom ett eget initiativ genom utveck- omfattning som tidigare. Med dagens och ling finns förutsättningarna att tillvarata nästa generations sjömålsrobot kommer de 20 senaste årens vunna erfarenheter insatsavstånden att kunna utökas. Vilket från Visbyklassen. Under utvecklingen inte får utgöra ett argument att det fram- har omfattande erfarenheter vunnits gent inte behöver kunna insättas robotar rörande signaturanpassningsåtgärder i från fartyg. Systemen kommer att behöva samband med konstruktion av ytstrids- komplettera varandra. Ett ytstridsfartyg fartyg som jag anser behöver tillvaratas kan, till skillnad från kustrobotar, över ti- även i kommande generationer av fartyg. den lösa andra uppgifter i de tre dimensi- Marinen bör verka för att komplettera onerande operationstyperna. Det faktum de saknade förmågorna på Visbykorvet- att det sannolikt kan avfyras sjömålsro- terna. Luftvärnsrobot behöver tillföras botar från lastbil till en lägre kostnad än snarast i syfte att öka skyddet av det egna från ett fartyg eller flygplan får inte kom- fartyget och att kunna skydda andra far- ma att användas som ett argument för att tyg än sig själv. Därtill behöver marinen ersätta fartyg med lastbilar. själv styra utvecklingen av de nya yt- Såväl luftförsvarsförmåga och ubåts- stridsfartygen allt i syfte att kunna låta jaktförmåga kommer att behöva upp- de svenska operativa kraven styra design träda i omedelbar närhet till det som ska och förmåga i skrov, sensor- och vapen- skyddas och kan svårligen genomföras system. Även om det saknas en uttryck från annan plattform än fartyg. En för- politisk vilja att öka numerären eller på- utsättning för framgång är att nästa far- börja utvecklingen av framtida ytstrids- tyg ska ha förmåga till ubåtsjakt och ett fartyg behöver marinen kommunicera det luftförsvar med större volymtäckning än verkliga behovet och inte minst påbörja dagens. planering och utveckling. Det kommande försvarsbeslutet blir avgörande för yt- Avslutning stridsfartygens framtid. Svaret är inte få stora fartyg eller flera små, utan framförallt flera fartyg än idag. Kanske behövs såväl få stora och flera små? Anskaffningarna i närområdet visar
122 Ledamoten Bo Rask
Kommendör Bo Rask är Kungl. Örlogs- mannasällskapets sekreterare
En ny marin för Sverige - marinens uppgifter och utmaningar Abstract: Due to the earlier (after 1972) structure, the navy’s focus on offensive ope- rations against amphibious operations, seems to have stuck over the years among poli- ticians as the only type of operations the navy can fulfil. And with no imminent threat from Soviet Union amphibious operations the reduction in size was inevitable. Now when the security situation rapidly have changed to the worse, some people once again have become worried about the vulnerability of our society. Some even propose a storage strategy. Sadly this strategy will not work as the demands are simply too high. It is also reasonable to believe that Sweden will be affected early in case of a major crisis or war in northern Europe. Our strategic position at the approaches to the Baltic Sea and the island of Gotland favours such an opinion. The port of Gothenburg is also the most important port for Norway and many other neighbouring countries. How will we be affected by delays or a complete stop in shipping to our ports? The main question arises if our shipping dependency is so great that is have become a major defence factor to consider or can we simply continue with our current defence structure as it is. I don’t think we can go on as it is and therefore I propose strong invest- ments in the navy and a rebalancing of the force structure to meet the new challenges. In this article I therefore propose propose strong investment in the navy and a reba- lancing of the force structure to meet the challenges of today. I propose that we focus on larger ships (corvettes) with longer endurance at sea, equipped with modern ASW sonars and Surface to Air missiles, in order to keep our sea-lanes of communication open. MCM capabilities also need to be strengthened, possibly with Unmanned Surface Vehicles and Unmanned Underwater Vehicles with modern sensors to detect and destroy mines. Our modern corvettes will of course be needed for surveillance operations and as a stand-off weapon in order to protect our
123 sea borders. A resolute response to incidents in the earlier stages of a crisis or conflict reduces the risk of escalation. Overall the new balancing should favour more protec- tion of shipping (with some offensive capabilities) rather than a purely offensive fleet. Most urgent is to act now. Soon many of the ships in the navy, although very capable today, will be too old and must be phased out and replaced in order to be operationally relevant. For a speedy response I propose cooperation with other nations, such as Ger- many (Corvette K 130), Finland for the Squadron 2020 program or UK with the new OPV program. These existing designs will be good enough for the current situation as we do not have the time for a lengthy study
Under första världskriget etablerade vara neutrala. Marinen hade i uppgift att Royal Navy en handelsblockad i Nord- övervaka vårt sjöterritorium och ingripa sjön mot de tyska sjöförbindelserna i vid kränkningar enligt folkrättens krav. syfte att tvinga landet till underkas- Skyddet av sjöfarten som pågick från telse genom varubrist. krigets första till dess sista dag, genom- Handelsblockaden var effektiv. Tys- fördes som sjöfartskontroll och eskort- karna svalt och stridsmoralen löstes upp. verksamhet kusten runt. Totalt 17 796 Handelsblockaden påverkade även neu- fartyg eskorterades. Den var väldigt re- tral svensk sjöfart vilket tillsammans surskrävande. Som mest utnyttjade flot- med missväxt ledde till att regeringen tan 60 örlogsfartyg för eskorttjänsten. 1916 tvingades besluta om ransonering Även stora minröjningsresurser behövdes av flera dagligvaror. I dagarna är det 100 för sjöfartsskyddet. Under kriget och i ef- år sedan det pågick våldsamma protester terkrigsminsvepningen oskadliggjordes och hungerkravaller i ett flertal svenska 5000 minor. Då hade flottan 46 minsve- städer mot den dåliga livsmedelstillgång- pare. en och svartabörshandeln. Undernäring- Försvarsminister Per Edvin Sköld var en ledde bland annat till att den spanska väldigt tydlig i sina uttalanden om flot- sjukan spred sig snabbt och krävde drygt tan. Bland annat sa han 1942,”Knappast 37000 svenska liv mellan 1918 och 1920. någon del av vårt försvar ha vi hittills un- Under andra världskriget använde der detta krig haft ett så påtagligt behov sig Royal Navy av samma beprövade av som flottan”. Några år senare 1945, sa metod. Tyskland var nu bättre förbe- försvarsministern ”Om armén och flyget rett bl. a med ett välutvecklat jordbruk. tror man att de bidragit till att Sverige Trots handelsblockaden uppstod inte nå- har hållit sig utanför kriget. Om flottan gon svältsituation. Sverige var i princip vet man, att vi icke har kunnat föra den självförsörjande avseende djurhållning neutralitetspolitik vi gjort utan bistånd och jordbruksprodukter. Vi förhandlade av vår flotta”. Örlogsfartygen syssel- med de krigförande och lyckades genom sattes under krigsåren i en mängd olika lejdtrafiken importera viktiga varor som typer av uppdrag och tillryggalagde en spannmål, kaffe, kakao, bomull, hudar, gångdistans som motsvarade 155 varv bildelar och olja. Tio lejdfartyg sänktes runt jorden vid ekvatorn. av de krigförande. Jag nämner detta för att alla mariners Andra världskriget innebar svåra på- raison d’être är att med militära frestningar för Sverige i ambitionen att medel skydda landets sjöfart och hålla
124 sjövägarna öppna. Det var även en viktig har sjötransporterna en avgörande svensk marin uppgift ända fram till betydelse för folkförsörjningen. För Försvarsbeslutet 1972. Men i förarbetet tillverkningsindustrin är sjötransporterna till försvarsbeslutet skrevs betänkande nr viktiga för tillförseln av råvaror och 17/1972 med texten ”Frågan om export- delkomponenter samt för exporten av och importsjöfart i ett avspärrningsläge färdiga produkter till konsumenterna. bör enligt utredningens mening lösas med Vi importerar årligen merparten av vår andra medel än militära. Kapaciteten för konsumtion. Sjötransporterna har därför skydd av sådan sjöfart kan därför starkt en mycket stor betydelse för utvecklingen minska eller t. o. m. utgå. Kustsjöfart av vårt lands ekonomi. och transporter till och från Gotland Men genom FB 1972 togs alltså måste emellertid kunna skyddas”. Sett skyddsuppgiften bort och ersattes med med dagens ögon är det anmärkningsvärt förhandslagring av vissa strategiska rå- att först utredningen och sedan varken varor som t ex oljor och drivmedel samt regering och riksdag inte synes ha förstått gödningsämnen. att export- och importsjöfart alltid även Marinen prioriterades för uppgiften är en del av kustsjöfarten. att förhindra en angripares trupp- och Idag är Sveriges behov av en fung- materiellastade fartyg att nå svensk kust erande sjötrafik för de strategiska flödena (i dagligt tal bekämpa kustinvasion). Ma- mångdubbelt större. Svenskar i allmänhet rinens förband skulle genom offensiva känner inte till hur integrerat landet är i operationer förneka angriparen tillgång den globaliserade världen och att ca 90 till säkra sjövägar och därigenom vinna % av våra varor och drivmedlen till våra tid för arméns mobilisering genom att fordon i något skede av transportkedjan sänka så mycket invasionstonnage som har transporterats på fartyg. Att merpar- möjligt. Satsningen på ett renodlat för- ten av kommunikationen via nätet dess- svar mot kustinvasion medförde att re- utom går i undervattenskablar mellan surser för sjöfartsskydd nedprioriterades. kontinenterna är inte heller allmänt känt. Det resulterade i en obalanserad marin- Omkring 50 000 fartyg och 300 mil- struktur. Grunden för beslutet synes ha joner containrar håller igång den globala varit ett vallgravstänkande – att havet är handeln i en ständigt pågående trans- en del i ett statiskt försvarssystem. portrörelse. Leveranserna sker numera Den här ensidiga bilden av marinens - just in time - eftersom lager binder förmågor har etsat sig fast hos politiker kapital. Lagerhållningen finns ombord och hos allmänheten. Marinen har inte i fartygen. Förhållandet gör näringsli- trovärdigt lyckats argumentera för beho- vet känsligt för störningar. Hamnarna vet av sjöfartsskydd. När hotet från kust- är komplexa nav i detta välutvecklade invasion försvann genom Sovjetunionens transportsystem. Det kan med fog påstås kollaps, reducerades försvarsanslagen att sjöfarten är motorn i världsekonomin. kraftigt. Det medförde en dramatisk Det här är en fantastisk utveckling, minskning av marinens och hela försva- men den har medfört ett ökat beroende rets styrka. Några strategiska idéer om att av säkra sjöförbindelser. För Sverige återskapa sjöfartsskyddet som en följd av som idag inte är självförsörjande landets ökade sjöfartsberoende har hitin- avseende livsmedel och läkemedel, tills inte lagts fram i försvarsdiskussio-
125 nerna. Dessutom avbröts lagerhållningen materiellt och personellt. Antalet fartyg och oljelagren såldes. med besättningar har därför en helt Nu när det säkerhetspolitiska läget i avgörande betydelse för den operativa vår närhet återigen har försämrats, börjar effekt marinen ska leverera. det ställas berättigade frågor om samhäl- Utmaningen vid sjökrigsoperationer är lets sårbarhet. Förhandslagring har åter att samtidigt kunna kontrollera havet och nämnts i debatten. verksamheten i tre dimensioner: på ytan, Idag är strategin att lagra är föråldrad under ytan och i luften. Kontrollen kräver och fungerar inte i vårt moderna sam- stora resurser och resurser med kvalité! hälle, då behoven helt enkelt är för stora. Utan resurser krackelerar den marina Ett undantag kan möjligen vara förhands- förmågan och vi kan inte uppfylla de lagring av oljor och drivmedel. Samtidigt folkrättsliga kraven att värna vårt stora som förhandslagring inte kommer att sjöterritorium. Konsekvenserna för Sve- fungera, har vår självförsörjningsgrad av rige vid eventuella störningar i sjöfarten livsmedel minskat och ligger nu på om- måste därtill seriöst analyseras. Det har kring hälften av behoven. hitintills inte gjorts. Det kan inte vara Vid en konflikt i Europa är det rim- rimligt att tredje part ska ta hand om vårt ligt att anta att Sverige tidigt blir indra- sjöfartsskydd över oceanerna, fram till get. Vårt lands strategiska läge talar för kusten och ända in i hamn. Det är inte en det. Viktiga militärstrategiska områden seriös försvarsplanering. är Gotland, Östersjöutloppen och den Under 2016 hade svenska hamnar en- svenska västkustens hamnar. Göteborg ligt Sjöfartsverkets statistik 96 430 anlöp. är dessutom Norges viktigaste hamn vil- Totalt transporterades 164 miljoner ton ket gör att en konflikt direkt inbegriper avgiftspliktigt gods och 12,8 miljoner NATO. passagerare till och från Sverige. Anta- Vår beredskap, vår förmåga att över- let fartygsrörelser runt våra kuster ligger vaka havsområdena och ingripa vid konstant mellan 2000 och 3000 per dygn. kränkningar och incidenter kommer ti- Vår kust är idag exakt lika lång som digt att prövas. Marinen spelar dessutom den var 1914 och 1939 – 2700 kilometer. stor roll för tröskeleffekten – att med Handelsfartygen är betydligt större än då fjärrstridskrafter (flyg, ubåtar, ytstrids- och går med högre farter, i övrigt gäller fartyg och arméluftvärn) i ett skalförsvar samma förutsättningar. Lasterna är vär- - skapa en krigsavhållande risk för en an- defulla och måste komma fram. Kommer gripare. Fördelen med dessa stridskrafter de inte fram svälter folket och ekonomin är att de kan användas i hela konfliktska- raseras! Det är fortfarande ca 550 distans- lan från övervakning av vårt territorium i minuter mellan Göteborg och Stockholm djupaste fred, till att i kris kunna dämpa vilket vid en normal förflyttningsfart om en oönskad utveckling, och för att slutli- 15 knop tar ca 37 timmar utan störningar. gen, om kriget kommer, kunna bekämpa Vid eskort av en viktig konvoj, kanske en angripare på stora avstånd. med ett tiotal fartyg, krävs ett minimum Men ett krisskede kan bli långvarigt av tre till fyra korvetter för att effektivt och marinen riskerar snabbt att bli kunna skydda konvojen. Luftvärnsrobot ”utbränd”. Hög beredskap och stora är ett krav för effektivt luftförsvar. gångtidsuttag sliter snabbt ner förbanden Bunden ubåtsjakt kräver ytterligare
126 fartygsresurser samt ubåtsjakthelikoptrar. eller skydda handelsfartygen och Helst även ubåtsjaktflygplan. Väl lossade eventuellt militär hjälp till Göteborg? ska fartygen sedan eskorteras tillbaka Hur ska fartygen samtidigt räcka till för till utgångsläget för förnyade resor. eskorttjänst kusten runt? Under eskorten av den första konvojen När säkerhetsutmaningarna nu åter samlas fler fartyg på utgångsläget. Långa tornar upp sig, bör man fundera över hur väntetider i säkra områden kan därför bli de militära hoten mot landet faktiskt ser följden. Näringslivet påverkas negativt. ut. De klassiska frågorna - vad är farli- Samtidigt ska in- och utloppslederna till gast, mest sannolikt och när kan det ti- hamnarna ständigt kontrolleras avseende digast inträffa - bör ställas. Den seriöse förekomsten av minor och vid behov ska inser att riskerna för folkförsörjningen är röjning genomföras. ett allvarligt säkerhetshål som bör täppas Marinen verkar som ett diplomatiskt till. En annan tydlig sårbarhet är försvaret verktyg över hela konfliktskalan och de av luftrummet. Det finns några sårbarhe- viktigaste uppgifterna löses inlednings- ter till. Då de allvarligaste sårbarheterna vis i konfliktskalans lågkrisområde. Det har klarlagts kan målen och medlen för är där och då en stat tidigt och tydligt försvarsstrategin beslutas och de ekono- måste markera för att hävda territoriet, miska resurserna fördelas. avvisa kränkningar och verka krisdäm- Den övergripande försvarsstrategin pande. Resolut agerande minskar risken borde vara att kunna ingripa vid kränk- för eskalation. Detta viktiga agerande ningar till sjöss och i luften, skapa trös- kräver tillgång till fler fartyg med hög ut- keleffekt, skydda luftrummet samt hållighet till sjöss. sjövägar och hamnar för att kunna upp- Det här synsättet har högkvarterets rätthålla varuflödena och därmed und- studieofficerare svårt att hantera då de vika de förödande effekterna av en han- oftast låter kris- och krigsspel snabbt es- delsblockad. Vidare att hålla sjöleder och kalera till krig. Följaktligen får marinen hamnar öppna för att kunna ta emot mi- dåliga poäng i en jämförelse med andra litärt stöd. Hamnarna behövs för att lossa försvarsresurser som så uttalat verkar i den stödjande partens militära materiel. de högre konfliktnivåerna. Resultaten Marinen är därför en vital del i landets används sedan till marinens nackdel i av- försvar över hela krisskalan. vägningsarbetet. Vi måste våga erkänna att dagens ma- Skulle krisen övergå till anfallsopera- rin är modern och mångsidig men inom tioner mot vårt land, måste vi samordnat ramen för den nu alltför låga numerären med andra länder kunna försvara vår felavvägd – för mycket anfallskomponent kust. Det kräver väsentligt större resurser relativt skyddskomponent - för det stora än de marinen idag förfogar över. antalet uppgifter där marinen borde kun- Idag är antalet fartyg i marinen så få na bidra till en ökad säkerhet både i hem- att marinchefen måste välja var han ska mafarvatten och i andra farvatten. Samti- skapa sin operativa effekt. Vad är viktigast digt ger åldersläget en stark anledning till ost- eller västkusten? Minröjning för oro. Felavvägningen är allvarlig för den att örlogsfartygen ska kunna löpa ut på bredare uppgiftsflora som vi nu ser växa ostkusten och t ex ingripa vid kränkningar, fram. Med dagens marinstruktur kan vi skydda signalspaningsfartyget Orion varken effektivt skydda sjöfarten, delta i
127 internationella operationer eller genom- För det andra att besluta om att avbryta föra kustförsvarsoperationer. försäljningen av de två Landsort minjak- Övervakning av de viktigaste kustav- terna och modernisera dem. Att behålla snitten kräver att vi snabbt bygger upp en dem vore ett rejält resurstillskott till min- trovärdig och sjöduglig fartygsflotta för röjningsförmågan. Fartygen behöver inte övervaknings- och ubåtsjaktuppgiften. vara identiska med Koster klassen. Till detta kommer behovet av fler ubåts- För det tredje att kontakta den tyska jakthelikoptrar. För minröjning borde försvarsministern och skapa ett G2G det vara möjligt att i större grad utnyttja avtal med innebörden att Sverige önskar den snabba teknikutveckling som har ägt delta i den tyska kompletteringsanskaff- rum med obemannade farkoster för såväl ningen av korvett K 130. Det är ett fartyg minspaning som röjning. med god sjövärdighet, hög uthållighet Dagens fem korvetter av Visby typ är och därmed väl lämpat för sjöfartsskydd. mångsidiga fartyg för strid på stora av- Hon bär dessutom robot 15 vilket är ett stånd mot andra örlogsfartyg som hotar stort plus. Förutom att anskaffningen kan våra sjöförbindelser, men de är för få. gå fort vilket är av nöden tvunget, kan ett Moderna Unmanned Surface Vehicles sådant avtal skapa positiva följdeffekter (USV) kan i bekämpningsrollen på sikt för de svensk – tyska handels- och för- komplettera fartygsbeståndet för att öka svarsrelationerna. effekten. Alternativt kan vi på befintliga rit- Gemensamt för den nysatsning på far- ningar bygga fler Visby korvetter för tyg som är nödvändig om vi vid en all- eskortuppgifter med en modern ubåts- varlig kris eller krig i vårt närområde vill jaktutrustning och luftvärnsrobot. Skala hålla våra sjöförbindelser öppna, är att vi bort minröjningsfunktionen så blir det måste agera nu. Detta eftersom fastställ- billigare. Ett annat alternativ kan vara att da planer för omsättning av ytstridsfar- bygga vidare på Göteborgsklassen. tyg och minjakter saknas. Om inga beslut För det fjärde att låta anskaffa luft- tas i närtid, så kommer vi om några år värnsrobot till korvett Visby. En sådan finna att vår förmåga att verka till sjöss satsning skapar även resurser för det all- har förlorats. I ekonomiska termer skulle männa luftförsvaret. man kunna uttrycka det som att marinen För det femte att låta påbörja seriösa går i konkurs omkring 2025 – 2030. Där- studier om framtidens minröjningssys- för är det bråttom och då måste FM och tem och hur olika typer av autonoma FMV göra avkall på de principer som hit- farkoster på sikt skulle kunna utnyttjas i tills varit rådande vid anskaffning. Köp sjöförsvaret. färdiga system, det är billigare och ger För det sjätte att öka marinens perso- snabbare effekt! nalvolym så att dubbla besättningar är Efter denna lägesbeskrivning dristar normen, men besättningarna kan inte jag mig till att ge försvarsministern några samtidigt ha stabsuppgifter eller lärar- förslag. uppgifter på SSS. En ökad personalvolym För det första att låta frågan om kon- behövs även för att ge amfibiebataljonen sekvenserna av störningar i sjöfarten och en luftvärnskomponent. behoven sjöfartsskydd få ingå i uppdraget Min sista rekommendation för snabb till försvarsberedningen. effekt är att bekosta förslagen genom
128 att låna pengar ur beredskapskrediten. Marinen har snart verkat runt våra För om vi avvaktar och inget gör, riske- kuster i 500 år. Med Hansans stöd kunde rar stora delar av marinen att läggas ner Gustaf Vasa 1522 bryta kung Kristian II omkring 2025 - 2030 eftersom någon handelsblockad av Stockholm och natio- förnyelse av dagens äldsta fartyg inte är nen Sverige kunde växa fram. Låt mari- planerad. Det vore ett märkligt agerande nen få verka i 500 år till. Marinen behövs i en tid när globaliseringen fortsätter och för att skydda nationen och våra sjöför- samhällets sårbarhet för störningar i sjö- bindelser. trafiken vid kriser och krig ökar.
129 130 Ledamoten Odd Werin
Konteramiral Odd Werin är avdelnings- chef för System- och Produktionsled- ningen Marinförband på FMV.
Marinens materiel – nuläge och förslag till åtgärder för en hållbar planering Abstract: The intent of the article is to contribute to the discussion about the future of Swedish defence, focusing on the naval arena from an equipment point of view. It includes current status, planning, discussion of alternatives on how to proceed for a sustainable plan and finally pointing out areas which should be selected for emphasis. Meningen med den här artikeln är att bidra till den pågående diskussionen om det framtida försvaret där jag fokuserar på den marina arenan. Jag kommer, så långt det är möjligt i ett öppet forum, att beskriva nuläget på den marina materielen och den materiel som direkt berör det marinoperativa området. Jag gör därefter en be- skrivning av det aktuella hotet för att sedan diskutera några av de större vägvalen som föreligger inom det marina området och avslutar med förslag till ett antal om- råden som särskilt bör övervägas.
Efter Försvarbeslutet 20041 har den sä- kan jag konstatera att flera av de exem- kerhetspolitiska utvecklingen gått från plifierade aktiviteterna inom respektive en stabil situation med lågt militärt hot – medel är sådant som pågår – sanktioner, så lågt att begreppet ”strategisk time out” propaganda, maktdemonstrationer, cybe- myntades – till ett dynamiskt läge. För- rangrepp och kränkningar. Många gång- svarsmaktens Militärstrategiska doktrin er på ett sätt som vi inte tidigare sett eller 20162 beskriver väl hur dagens påverkans- åtminstone inte varit medvetna om efter medel – diplomatiska-, ekonomiska-, kalla krigets slut. Sammantaget står vi psykologiska-, politiska- okonventio- inför svårförutsägbar framtid som torde nella- och militära medel – spänner över komma kräva mer av oss avseende såväl hela konfliktspektrat från fred till krig nytänkande som resurser för att alltjämt och gråzon däremellan. Vid en närmare säkerställa svenska intressen. anblick av det som beskrivs som gråzon Hur ser då det materiella läget ut i våra marina förband i dag? Två förmågor, 1 FB 2004 16 dec 2004 stridsflygförmågan och undervattensför- 2 MSD 2016
131 mågan, har av regeringen 3 pekats ut som met vi står inför är att delsystem fram till väsentliga nationella säkerhetsintres- nu inte har omsatts i förhållande till sin sen varför jag börjar med ubåtsflottiljen. tekniska livslängd. Systemet produceras mot fyra båtar med För röjdykfartyg typ Spårö planeras två beställda ubåtar av A 26 klass med en HTM 2019-2020 där UV-sensorer och leverans 2023-24 och teknisk livslängd ledningssystem, dykoperativa åtgärder till 2055. En bra bit bortom nuvarande samt skeppstekniska åtgärder genomförs. försvarsbeslutsperiod, försvarsmaktens Sensorer för marintaktisk bottenkarte- försvarslogistikplan och perspektivplan. ring införs på de två fartygen. Sensorflo- Två av de tre Gotlandsubåtarna genom- ran kommer att bidra till ökad förmåga går halvtidsmodernisering med leverans inom såväl minröjning och ubåtsjakt. Nu- under 2019-20. Vi går mot en mycket varande planerad livslängd för fartygen moderna ubåtsflotta. En återstående pro- är mot 2035. blematik är numerären – jag återkommer Minkrigsförmågan består även av mi- till den. Övriga system inom flottiljen är neringsförmågan. Minparken kan beskri- ubåtsräddningsfartyget Belos, som med vas som hjälpligt underhållen och volym- den nyligen livstidsförlängda ubåtsrädd- mässigt reducerad. ningsfarkosten kommer ha god förmåga Jag övergår därmed till ytstridsflot- in mot början av 2030-talet. Vidare kom- tan. Till att börja med planeras i närtid mer signalspaningsfartyget Orion att om- halvtidsmodifiering av de två korvetterna sättas med ett nytt spaningsfartyg med av Gävleklass med leverans 2020 enligt leverans till 2020. FB.4 Fartygen levererades i början av nit- Minkrigsförmågan med röjningsför- tiotalet och närmas sig teknisk livslängd mågan i form av två minröjningsdivisio- ca 2025. För att kunna gå dit kommer ner med 5 minröjningsfartyg av Koster de bland annat få nytt ledningssystem, klass och två Spårö klass och en röjdy- ny spaningsradar och ny släpsonar. För- kardivision. Kosterfartygen som levere- mågan till robotstrid med robot 15 Mk2 rade i mitten av åttiotalet och halvtidsmo- behålls. difierade i mitten av 00-talet är nu i behov De tidigare korvetterna av Stockholm- av livstidsförlängande (LTF) åtgärder. klass fick planerad halvtidsmodifiering Under 2015-2018 genomför tre fartyg i början av 00-talet och genom en be- GÖ och modifieringar på grund av eko- gränsad översyn har de konverterats nomiska skäl genomför två fartyg enbart till Patrullfartyg med teknisk livslängd GÖ. En LTF är planerad till 2020-2024 då till 2025. I enkelhet kan sägas att farty- samtliga fartyg ska genomföra åtgärder gen har fått en förbättrad skeppsteknik, så att lika konfiguration råder mellan de släpsonaren avmonterats på grund av att fem fartygen. Fartygen är bra för minjakt teknisk livslängd uppnåtts och att övriga med låga signaturer inom undervattens- system fått en översyn – nu hoppas vi att området och med sin GRP konstruktion materielen håller tiden ut. bedöms de kunna gå länge till - kanske Visbykorvetterna planeras mot 2040. mot 2040 givet att nödvändiga skeppstek- Dessa står inför halvtidsmodifiering niska åtgärder vidtas över tiden. Proble- 2023-2025. Den är i skrivande stund un- 3 RB 7 Inriktning för Försvarsmaktens verk- samhet för åren 2016- till och med 2020. 4 RB 7
132 derfinansierad med ca 50%. Luftförsva- för de marina förbanden vid uppträdande ret är begränsat då luftvärnsrobot inte i bas, givet att LV-bataljonerna erhållit blivit installerat trots att fartygen var uppgiften att skydda de marina basom- konstruerade för det enligt ursprunglig rådena. målsättning. Det finns flera positiva åtgärder som Därutöver kommer sex bojbåtar, enligt vidtas men det är också ett stort antal åt- försvarsbeslutet, att moderniseras och gärder som inte görs. Den sammantagna tillföras ny uv-spaningsutrustning från i bedömningen är att ekonomin i materi- höst och fram till 2020. elplanen riktad mot det marinoperativa Amfibiesystemet med rötterna från området är underfinansierad sett över 12 sent åttiotal får komplettering av strids- årsperspektivet. Den marina förmågan båtsserien med skyddade båtar med va- kommer inte kunna upprätthållas, endast penstation. Huvudmotorerna kommer att ett fåtal tappade förmågor återanskaffas bytas ut på hela stridbåtsflottan, som då och tidigare planerade förmågor kommer kommer att kunna gå in mot mitten till ej erhållas. Vad göra? slutet av 20 talet där teknisk livslängd, Regeringens ambition, enligt inrikt- tillsammans med flera andra av båtsyste- ningsbeslutet, är att höja den operativa men, bedöms uppnås. Det är framför allt förmågan – vilka lösningar finns? Innan aluminiumskroven som närmar sig tek- jag diskuterar det vill jag belysa miljön nisk livslängd. Ny passiv spaningssensor som de marina förbanden har att verka i planeras anskaffas som ersättning till framöver. Trots att Östersjön är ett rela- 618 systemet. Förbandets eldunderstöd tiv litet hav är det tillräckligt stort för att utgörs av handburna 8 cm granatkastare få även stora fartyg att förlisa.5 Sjövärdi- och dragna 12 cm granatkastare och dess ga enheter är viktigt. Vidare är Östersjön luftförsvar består av handriktade 12,7 och vårt närområde tätt trafikerat med mm kulsprutor. tusentals fartygsrörelser per dygn. Hoten Övrig lägesuppdatering som jag vill är mångfacetterade allt från traditionella peka på är torpedbärgaren Pelikanen, spanings och bekämpningssystem, små levererad i början av sextiotalet och de obemannade farkoster till cyber. Vapen- två stödfartygen Carlskrona och Trossö, räckvidderna på moderna robotsystem, samtliga når teknisk livslängd under där flera av systemen har överljudspres- 2020-talet. tanda, gör det möjligt att kunna täcka in Som avslutning på nulägesbeskriv- Östersjön från en kust till en annan såväl ningen vill jag peka på några positiva för en motståndare som för oss. Möjlig- faktorer i form av att nytt lätt torpedsys- heten till korrekt måldata blir avgörande. tem, TP 47, är beställt med levererans till Att kunna förvägra en eventuell mot- 2023. Ny sjömålsrobot är beställt sam- ståndare våra enheters mållägen i avgö- ordnat med flygvapnet. Två nya bogser- rande skeden bedöms bli en av nycklarna båtar har tillförts. Ubåtsjaktförmågan till framgång. Begränsade signaturer, på helikopter 14 börjar närma sig att bli klokt utnyttjande av operationsområdet operativ, dock finns inga vapen till dem och möjlighet att störa motståndarens planerade. Omsättning av medelräckvid- sensorer och kommunikation bör vara dig LV-robot till LV-bataljonerna skulle ge förbättrade överlevnadsmöjligheter 5 Estonia, Jan Heweliusz
133 förmågor utöver de traditionella för de Gotlandsbåtarna kan tas om hand i per- framtida marina enheterna. Handelsflö- spektivet efter 2030. dena sker alltjämt med 90% på köl och För minkrigssystemet bör Kosters numera dessutom med leveransperspek- goda egenskaper tas om hand långsiktigt. tivet ”just in time”. Skydd av flödena är Det vill säga, ge samtliga fem fartyg en viktigt, kanske avgörande, för samhället i halvtidsmodernisering som siktar mot stort vid kris och gråzonsläge men också tidsperspektivet upp till 2040. Då får vi i krig. Således bör marinen utformas för en långsiktighet i systemet. Därtill kom- att kunna dra nytta av förhållanden i Öst- plettera med förmåga till minröjning med ersjön och vårt närområde men också ge ”stand off” förmåga. Överväg därför an- politisk handlingsfrihet för kommande skaffning av antingen ett nytt ROV-S sys- framtida säkerhetspolitiska förändringar. tem alternativt gå direkt på helt autonoma Vi talar om ett tidsperspektiv till bortåt farkoster opererade från Koster. Vid- 2060. Att förutsäga vad som sker om 40 makthåll fartygens luftförsvarsförmåga, år politiskt, ekonomiskt, och tekniskt lå- anskaffa ny spanings- och eldledningsra- ter sig inte göras. Däremot kan jag kon- dar till dem med ny 40 mm pjäs - då kan statera att de senaste fyrtio åren bjudit på de fortsätta att bita ifrån kanske inte mot stora förändringar inom samtliga områ- de allra svåraste hoten men de är långt den - sannolikt kommer förändringarna ifrån hjälplösa. Överväg störsändare. att fortsätta. Att optimera framtida sys- Vad gäller mineringsförmågan bör da- tem mot ett specifikt hot kan bli förö- gens befintliga minpark övervägas. Öst- dande varför en inriktning bör ske mot ersjön har tidigare visat sig lämplig för att kunna hantera flera påverkansfaktorer minkrigföring och bedöms fortsatt vara över hela krisskalan från fred till krig det. Minor skapar stora osäkerheter för och att det ska kunna vara möjligt att på en motpart och läggs de dessutom dolt ett kostnadseffektivt sätt kunna anpassa kan det ge goda asymmetriska effekter införskaffade system under hela sin livs- till vår fördel. längd mot nya hot och krav. För ytstridssystemet bör det första Hur skulle vi då kunna ta oss framåt? vara att säkerställa Visby mot 2040. Ge Jag resonerar igenom förbanden i den samtliga fem fartyg nödvändig halvtids- ordning som jag presenterade dem ovan. modernisering. Bestycka fartygen i inne- Först ut blir ubåtssystemet. Där saknas varande försvarsbeslutsperiod med LV- framför allt volym. Med fyra ubåtar kan robot och störsändare. vi operativt räkna med att vi över tiden Som planen ser ut nu faller både Kor- kommer behöva underhålla en på varv. vetterna av Gävleklass samtidigt med Därefter återstår tre. Om vi är effektiva Patrullfartygen av Malmöklass. Fyra far- skulle vi kunna hålla två över tiden till tyg i ett slag och ganska nära i tiden - allt sjöss. Om vi istället hade disponerat fem runt 2025. För att jämna ut belastningen ubåtar skulle vi kunna hålla tre i ope- bör det övervägas att Gävle hålls vid liv rationsområdet – en effekthöjning med mot 2030 genom att ytterligare livstidför- 50%. Således bör det övervägas att ta till längande åtgärder planeras in runt 2025. vara på den tredje Gotlandsubåten och Därmed skulle också investeringen i den halvtidsmodernisera även den. Det ger planerade modifieringen kunna utnyttjas god effekt i närtid och omsättningen av bättre och fartygsomsättningen kunna
134 genomföras under en mer utsträckt tid. lösning, bör vid en anskaffning av något Men det räcker inte. För att lösa av Stock- större ytfartyg, stödfartygen HMS Tros- holm och Malmö bör det övervägas att i sö och HMS Carlskona kunna övervägas anslutning till färdigställandet av Gävle ingå i ett helhetsresonemang till förmån och Sundsvall även göra motsvarande för anskaffning av nya stridsfartyg. En åtgärder på Göteborg och Kalmar. En så- sådan lösning tarvar ett nytt logistik- dan åtgärd skulle leda till tidig operativ koncept som bör utarbetas. Bland annat effekthöjning. krävs att stödfartygens förmåga att leve- Parallellt bör nästa generations yt- rera drivmedel behöver säkerställas, vil- stridsfartyg studeras. Ska vi gå mot min- ket skulle kunna göras med enklare tank- dre fartyg med färre förmågor men kan- fartyg opererade av Marinbasen. Frågan ske något fler i antal, eller om vi ska gå behöver studeras. mot något större fartyg med fler förmågor Vidare bör fler robotbatterier och på men färre i antal? Kan vi kompensera en sikt autonoma farkoster med möjlighet att låg volym med någon annan typ av för- bäras och opereras från de nya stridfarty- måga som att till exempel att utöka an- gen övervägas. Därmed bör handlingsfri- talet sjömålsrobotbatterier – kan små au- het, genom hela konfliktskalan för lång tonoma farkoster hjälpa oss? Havet som tid framåt, kunna erhållas. element kan vi inte förändra bara fortsätta Amfibiesystemet erhåller sent om sider att lära oss att utnyttja. Det tillsammans förnyelse och modernisering av strids- med att kunna bära fler förmågor talar båtsparken. Däremot bör det redan i när- för de något större fartygen. Den finska tid övervägas att förstärka understödet lösningen med fyra något större korvet- med båtburet granatkastarsystem. Vidare ter borde kunna passa oss lika bra som bör frågan om förbandets luftförsvars- det gör för dem. Således skulle ett samar- förmåga övervägas att förstärkas med betsprojekt med Finland kunna vara ak- lämpligt båt/handburet system. tuellt och bör övervägas. Å den andra si- Avslutningsvis. Marinens materiel be- dan skulle en lösning med Finland kunna finner sig i vissa stycken på en bra nivå innebära att en stor del av utvecklingen och i andra på en nivå med inte obetydlig med låga signaturer, som Visby-klassens risktagning. Tight ekonomi har tvingat fartyg har erhållit, sannolikt inte kan rea- fram prioriteringar som styckevis och liseras fullt ut. Betydelsen av låga signa- delt säkerligen har varit riktiga men turer i framtiden bör därför studeras noga sammantaget urholkat förmågan – ex- innan beslut om vägval görs. En något empelvis minröjningsförmågan – där större Visby-lösning skulle också kunna risk föreligger att behöva gå in med hela vara aktuell där tidigare utvecklingssteg fartyget i minerat område för att kunna inom signaturområdet skulle kunna tas röja minor. Det finns fortfarande en möj- omhand. Dessutom bör det ge bättre för- lighet att rätta upp det materiella läget så utsättningar för svensk industris förmåga att den marina förmågan på ett relevant att stödja inom det väsentliga säkerhets- sätt i kommande hotmiljö och långsiktigt intresset undervattensområdet, givet att perspektiv kan bidra till försvarsmak- industrin är mogen, efter nyligen genom- tens samlade förmåga åt statsmakterna. förd omstrukturering, att förutom ubåtar Sammanfattningsvis bör det bland annat producera övervattensfartyg. Oavsett övervägas att:
135 • Anskaffa förmågan att störa en even- • Föra in autonoma farkoster på- un- tuell motståndares sensorer och kom- der- och över ytan när dessa är tek- munikation ombord på stridsfartyg, niskt mogna i syfte att komplettera stridsflygplan och AUV:er. kvaliteten och kvantiteten på mari- nen enheter. • Göra en femte ubåt operativ genom HTM av Halland • Förstärka mineringsförmågan. • Livstidsförlänga fem Koster inklude- • Utöka antalet RB-15 batterier. rat LV-förmåga med en livslängd mot • Förstärka amfibiebataljonens förmå- 2040. Överväg att anskaffa obeman- ga till eldunderstöd och luftvärn. nade system där sensorn är operativ i minfarligt område. • Utrusta HKP 14 med ubåtsjakttor- ped. Överväg att initialt bestycka • Visbyklassen, med början i inneva- dem med TP 45, vilket bör kunna ske rande försvarsbeslutsperiod, bestyck- under innevarande försvarsbesluts- as med LV-rb och störsändare för att period, för att successivt gå över till därefter ges HTM mot 2040. TP 47 när den väl bli operativ. • Utnyttja Gävleklassens LTF till 2030 • Utrusta Kustbevakningens övervak- och bestycka dem med störsändare. ningsflygplan med ubåtsjaktsensorer. • Påbörja produktdefinition i nuva- Ovan åtgärder bör återskapa den marina rande försvarsbeslutsperiod för att förmågan att kunna utnyttja havet i när- kunna anskaffa nästa generations området till svensk fördel och samtidigt ytstridsfartyg i den kommande. An- ge en eventuell motpart inte obetydliga skaffningen bör omfatta ersättare problem att göra detsamma. Allt i hela till två patrullfartyg av Malmöklass konfliktskalan och med en rimlig säker- och två korvetter av Gävleklass och hetspolitisk- och teknisk- handlingsfrihet eventuellt HMS Trossö och HMS framöver. Carlskrona. • Parallellt med ovan punkt iståndsätta fartygen Göteborg och Kalmar, likt Gävle, som överbryggnadsåtgärd i väntan på leverans av nya enheter.
136 137 Doktor Fredrik Hellström
Dr Hellström är projektledare för ubåt A 26 vid Försvarets Materielverk
Projekt A26 - att leverera svenska marinens framtida ubåt
Abstract: Sweden, a small country in northern Europe, is situated in the border zone between the former Warsaw Pact and NATO. In the past, this was a challenge. Today, with increased military activities in all 3 environments in the immediate region, the challenge is not easier to handle. The Baltic Sea, where the Swedish navy has its main focus, is a true littoral sea. The mean depth of the Baltic Sea is approximately 60 m, and with a dense threat environ- ment both below and above the surface, as the distances from the operational areas to the bases for maintenance and replenishment are relatively small. This means that it is possible to use submarines, ASW-ships, MPAs, helicopters and surveillance systems to obtain the situation awareness that is needed to defend Sea Lines of Communica- tions, choke points, Naval Bases and important infrastructure, both below and above the surface. With this dense threat environment and a limited defence budget, Swedish subma- rine design has been developed for many decades to be able to be a force equalizer and a surveillance platform. This continuous development has resulted in Air-Independent- Propulsion (AIP) submarines with low signatures, high manoeuvrability, a high degree of robustness and shock protection together with high availability, but still at a low cost. For the coming A26 submarine, all these main areas for a successful submarine have been developed further. This, together with state-of-the-art sensors will deliver a submarine that will meet the needs of the Royal Swedish Navy for decades. In June 2015, the Swedish Defence Materiel Administration (FMV) signed a cont- ract with Saab Kockums AB (SK) to finalize the design, construct and prove two sub- marines of type A26 for the Royal Swedish Navy. SK is the prime contractor and per- forms all design work, procurement of all sub-systems and components and of course, constructs the submarines. FMV strives to be an informed customer and works in close cooperation with the industry, since FMV and SK have complementary competences. From FMV’s point of view, to work closely with the prime contractor is important from a risk-mitigation perspective.
138 Under rubriken Från A11 till A26 ur ett metod, operativt och tekniskt perspektiv kallade vetenskapsgren III till ett seminarium på Sjöhistoriska museet i Stockholm den 30 november 2016. Det var en mycket kunnig samling ledamöter och andra in- bjudna som hade samlats för att lära sig mer om svensk ubåtsutveckling. Seminariet inleddes med att Dr Mats Nordin föreläste under rubriken Historik A11-A26 samt ubåtsdesign, därefter föreläste Per Dahrné om operativt användande av ubåtar och slutligen föreläste Dr Fredrik Hellström om Projekt A26. Förutom denna artikel från rubricerat seminarie kommer i nästa nummer av TiS publiceras en artikel av Dr Mats Nordin om ubåtsutveckling. Bakgrund Mål och syfte Svensk ubåtsförmåga, i form av att kunna I samband med att det samnordiska pro- designa, bygga och operera ubåtar i en jektet Viking avvecklades 2004/2005, svår miljö som Östersjön, mellan super- startade Projekt A26 med teknologistu- pakterna NATO och före detta Warzawa dier, för att sedan övergå i konceptstu- pakten, har utvecklats under decennier. dier. 2010 tecknade FMV konstruktions- Kravställningen för denna teknikutveck- kontrakt med Kockums AB, syftandes ling är baserad på den hotbild och miljö till att ta fram design och konstruktion som svenska ubåtar normalt operera i. Öst- av ubåt typ A26, så att byggnationsfasen ersjön är grunt hav, med svåra hydroakus- kan ingås med hanterbara risker. Planen tiska förhållande, mycket trafik samt korta var att byggnationsfasen skulle på bör- avstånd till basområden samt en kvalifice- jas 2013. Då det vid den tiden inte fanns rad hotbild. Detta har bl. a inneburit krav en långsiktig industriell bas för svensk på ubåtar med låga signaturer, hög stöt- ubåtutveckling och tillverkning, beställ- tålighet, bra manöverförmåga samt korta des inte byggnationsfasen enligt denna tider i bas för förrådskomplettering. Ett plan. av det största steget inom signaturområdet 2014 förvärvades Kockums AB av som tagits, är införande av Stirling-maski- Saab AB, och i och med det bedömdes neriet, som är AIP-maskineri (Air Inde- det att den långsiktiga industriella basen pendent Propulsion), som möjliggör drift i fanns, och den 30 juni 2015 lades beställ- u-läge under långa perioder, utan att expo- ningen på två stycken ubåtar typ A26 nera snorkelmast ovan ytan och behov av till Saab Kockums AB. Samtidigt med att köra bullriga dieselmaskiner. Ett stor denna beställning beställde även FMV teknisk steg var A11-projektet, som resul- Halvtidsmodifiering av två ubåtar typ terade i Sjöromen klassen, där många nya Gotland. teknologier och lösningar togs fram och Det yttersta syftet med Projekt A26 är implementerades, bl. a X-roder konfigu- leverera två ubåtar typ A26 till svenska rationen och den hydrodynamiska formen. marinen samt typ-utbilda två besättning- Sedan dessa har en kontinuerlig utveck- ar. Leverans till Försvarsmakten skall ling skett fram till nu, där vi idag enbart ske 2024 för ubåt 1 samt 2025 för ubåt 2. operera AIP-ubåtar, i form av ubåtar typ Projektet hanteras som ett strategiskt pro- Södermanland och typ Gotland. Dock så jekt på FMV, vilket innebär att stöd och måste ubåt typ Södermanland ersättas, rapporteringsvägar skiljer sig från ordi- och där kommer ubåt typ A26 in i bilden. narie projekt. Styrgruppen för projektet
139 leds av General Direktören, och projektet hösten 2015 med spanttillverkning, och rapporter direkt till chefen för Anskaff- sedan dess har skrovtillverkning skett. ning och Logistik Marin. På detta sätt I skrivande stund avslutas systemdesig- får projektet det chefsstöd som behövs, nen, samtidig som konstruktionsarbetet samtidigt som samordning med övrig i form av rumsarrangemang och fram- produktion inom marinsidan kan ske på tagande av produktionsunderlag sker för ett bra sätt. fullt. I teknikarbetet använder sig SK av Scrummetoden, som bygger på att ar- Arbetssätt betsgrupper, sammansatta av olika kom- Saab Kockums AB (SK) är huvudleve- petenser, löser väldefinierade uppgifter rantör, vilket innebär att SK ansvarar för under en kortare tid, t.ex. 12 veckor, för design- och konstruktionsarbete, upp- att sedan få nya uppgifter. Detta innebär handling av samtliga system och kompo- att progressen i projektet blir tydlig, man nenter, med undantag för viss utrustning jobbar tvärvetenskapligt samt att uppgif- som krypton, sambandsmateriel och va- ten blir tydlig. Utöver det jobbar SK med pen. Även om SK är utpekad huvudleve- moderniseringar i produktion och tillhö- rantör, så genomförs upphandlingar av rande designverktyg. system och komponenter i konkurrens, ur Sjösättning av ubåt 1 kommer att ske ett FMV perspektiv konkurrens i andra 2021, och därefter på börjas en verife- led, allt för att dra nytta av de kommersi- ringsperiod innan leverans till FMV un- ella krafterna på marknaden. der första halvåret 2023. Innan leverans SK ansvarar även för produktion och till Försvarsmakten kommer FMV att ge- driftsättning. Verifiering av i kontrak- nomföra en validering. Ubåt #2 ligger ca tet ställa tekniska krav sker vid olika 12 månader efter Ubåt #1 i planeringen. tillfällen; från att med hjälp av analyser påvisa kravuppfyllnad till att genomföra sjöprover. Ett typiskt exempel för första kategorien är via analys visa att kravet på kollapsdjup uppfylles, och ett exempel på det sista är att uppvisa är att en sensor har korrekt prestanda. Under driftsätt- ning och framförallt sjöprover kommer Provturskommando (PTK) besättning från Försvarsmakten att stödja projek- tet genom att operera ubåtarna. För att kunna opererar ubåtarna kommer dessa två PTK-besättningar att få utbildning på samtliga system ombord, dvs. typutbild- ning. SK är ansvarig för att genomföra denna utbildning, med stöd från underle- verantörer. Figur 1. A26 under förflyttning i ytläge. Ovan nämndes leverans till FM 2024 resp. 2025. Tittar man djupare i tidplanen, så startade produktion av ubåtarna under
140 FMV arbetar nära SK under hela pro- liga ubåtar. Besättningsstorleken är på jektiden för att stödja med operationell 26 man, och då uthålligheten är bättre kompetens samt uppföljning av huvud- på A26 jämfört med befintliga svenska leverantörens arbete vad gäller kvalitet ubåtar, har boende- och arbetsmiljön för- och tidplan. På FMV sidan är det mellan bättrats. A26 kan opereras world-wide, 20-25 heltidsekvivalenter i projektet, vil- även om den optimeras för operationer i ket kommer att gå ner under de närmaste grunda hav, och de krav det ställer, såsom åren. t.e.x. låga signaturer, kort stand-off tid i För att ha hanterbara risker i projek- bas och god manöverförmåga som säker- tet, är det viktigt att systemlösningarna ställs genom X-roder konfiguration. är avvägda vad gäller vad gäller teknisk Arrangemangmässigt, så kommer A26 mognad, anpassningsbarhet och tek- att ha två tryckfasta avdelningar, men en nikutveckling. Huvudprincipen för att mellersta tanksektion med räddnings- hantera tekniska risker är att nya design- sluss mellan dessa, se Figur 2 (nästa principer och tekniska lösningar provas sida). Med hjälp av räddningsslussen kan utanför anskaffningsprojekten, t ex ge- antingen friuppstigning eller kollektiv nom system-oberoende utveckling. I de räddning via en ubåtsräddningsfarkost fall detta inte är applicerbart, så genom- som t.ex. URF genomföras. I den aktra förs konstruktionsprov i ett tidigt skede tryckfasta avdelningen är majoriteten av inom projektet. skeppssystem placerade, såsom propel- Syftandes till minska livscykelkost- lermaskineri, Diesel- och Stirlingmaski- naden, samupphandlas så många system neri, kylsystem och LOX-tankar. Alla som möjligt av SK för både HTM Gtd dessa system, förutom propellermotor och A26. På detta sätt delas utvecklings- och LOX-tankar är placerade på en stor kostnad, en bättre serie effekt erhålles, plattform, där de bullrigaste systemen utbildning av besättningar samordnas är placerade i ljudinkapslade rum eller och det blir färre systemfamiljer att vid- moduler. Diesel- och Stirlingmotorerna makthålla. En ytterligare bonus är att är placerade i moduler, där varje modul ubåtsbesättningarna har lättare att byta är brand- samt ljudisolerade. Kylvatten- mellan ubåtstyperna. aggretat m.m. är placerade i en stor korg, hängande under plattformen, som i sig Ubåt typ A26 är bullerisolerad för att minska utstrålat Ubåt typ A26 bygger vidare på den buller samt minska egenstörningar i so- svenska designfilosofin med ett beprövat naren. och effektivt AIP Air( Independent Pro- Skeppssystemet, som är optimerat mot pulsion) system i form av Stirling, låga AIP-drift, styrs och övervakas av ett da- signaturer och hög stöttålighet. Även filo- torbaserat system, Ship Control and Mo- sofin kring en fungerande ubåtssäkerhet nitoring System (SCMS). Det robusta och används, med två vattentäta avdelningar beprövade konceptet med Stirling ma- och möjlighet till både kollektiv och indi- skineri från befintliga svenska ubåtar är viduell räddning. vidareutvecklat, med bl. a bättre prestan- Tittar man övergripande på ubåt typ da och uthållighet i luftoberoende mod. A26 så är ca 66 m lång och ett depla- Detta innebär att A26 kommer att kunna cement som är något större än befint- opereras i AIP-mode i veckor, och snor-
141 kelmaskineriet (dieselgeneratorer) an- Samma filosofi med en stor plattform vänds som transitmaskineri till och från och en buller isolerad korg används i operationsområdet. Detta innebär att en- förskeppet. På förliga plattformen finns ergibalansen ombord är annorlunda jäm- boendeutrymmen, med 4 st 4-mannahyt- fört med en konventionell snorkelubåt. ter och en 1 FC hytt. I 4-mannahytterna Dieslarna i A26 är konventionella, min- kommer varma bingens princip att gälla. dre fartygsdieslar, vilka kräver mindre På förliga plattorformen finns även byssa, utrymme ombord samt ger en lägre Life förråd samt mäss. Cycle Cost. Detta innebär att A26 är upp- Längst förut på den förliga plattformen byggt som ett antal moderna IT-system, finns manöverrummet, vilket möjliggörs som möjliggör att framtida uppgradering av att A26 inte har ett skrovpenetrerande blir mer kostnadseffektiva. Dock kräver periskop, se Figur 3.. detta också att dessa IT-system skyddas, Ubåt typ A26 kommer att utrustas och Projekt A26 har brutit ny mark vad med ”top-of-the line sensorer” både ovan fysiskt skydd och IT-säkerhet. och under ytan, med ett brett frekvens- Brandskyddet på A26 kommer att bli område och hög känslighet, såväl under effektivt, där principen bygger på ett pas- som över ytan. På A26 är det traditionella sivt skydd med brandzonsindelning och periskopet ersatt av en optronikmast, vil- aktiva skydd med gassläckning, sprink- ket innebär att på masttoppen sitter ett ling och skum utöver ordinarie brand- sensorhuvud med olika optroniksensorer, släckning med vatten och handbrand- så som HD TV, IR etc, och som opereras släckare. I stort sett alla skeppssystem från multifunktionskonsoler i manöver- övervakas och styrs från SCMS, vilket rummet. Detta innebär att funktionen för innebär att A26 är designad för att opere- efteranalys blir bra mycket bättre, man ras med obemannat akterskepp, bortsett hissar optronikmasten, tar sina ”bilder” från ordinarie rondverksamhet. SCMS och sedan firar den så snabbt som möjligt huvudpaneler finns i manöverrummet, och gör sedan sin efteranalys. Vad gäller där även styrpanel och multifunktions- signalspaningsförmåga, kommer A26 att konsoler för ledningssystemet inklusive förmågan från kommunikationsbandet navigation och kommunikation är place- till radarbandet. rade, se Figur 3 för layout över manöver- Den passiva sonaren, vilket är ubåtens rummet. huvudsensor kommer att täcka ett stort
Figur 2. Generalarrangemang
142 frekvensområde, vara fullt digitaliserad Vad gäller kommunikation, så är mål- och ha avancerade funktioner för olika sättningen att få ett robust, användarvän- typer av analys och målfaktorberäkning. ligt kommunikationssystem som skall Den passiva sonaren kommer att ha 360 fungera både ovan som under ytan, i graders täckning i horisontalplanet, och nationella såväl som internationella ope- dess detektions- och klassificeringsalgo- rationer. En utmaning här är användar- ritmer är en dels en vidareutveckling av vänlighet samt det faktum att A26 inte de som finns på befintliga svenska ubåtar, kommer att ha någon radiohytt, allt för dels är de helt nyframtagna. A26 kommer att optimera helheten. även att få en avancerad mindetektions- Vad gäller vapensystem, så kommer sonar och en bottenscannandesonar. Alla A26 att 4 st 53cm tuber som kan hantera sensor är integrerade mot ledningsstöds- både lätt och tung torped. A26 kommer systemet så att fartygschefen kan få en även att ha en Flexible Payload Lock, bra lägesbild sammanställd och kunna FPL, som är en stor torpedtub med en di- ameter på ca 1.5 m. I FPL kan olika typer av farkoster, såsom ROV (Remotely Ope- rated Vehicles) och AUV (Autonomous Underwater Vehicles) att kunna hante- ras samt olika typer av dykare. För att hantera olika typer av farkoster, har va- penhanteringssystem anpassats, t ex för större vikter och större farkoster jämfört med ordinarie torpeder. I A26 designen, har också mycket arbete lagts er på att tillgodose andra typer av förbandskrav, Figur 3. Manöverrum till A26. På ba- utan att ge avkall på ubåtens traditionella bordssida syns skeppsövervakning, operativ krav. blåspanel, styrpanel och längst förut konsoler för kommunikation och navi- Sammanfattning gation. På styrbord sida syns åtta mul- FMV har tecknat byggnationskontrakt tifunktionskonsoler för ledningssystem. med Saab Kockums AB avseende le- I mitten vakthavande officers/FC konsol. verans av två ubåtar typ A26. Ubåt typ På förliga skottet syns storbildsskärmen, A26 kommer att tillföra ubåtsvapnet och där information från valfri konsol kan Försvarsmakten nya förmågor och kom- presenteras mer att kunna verka i hela konfliktområ- det från fred, genom att bl. a vara en bra göra en eventuell vapeninsats baserat på plattform för underrättelseinhämtning, bästa tänkbara information. till krig, genom sin förmåga att genomfö- ra vapeninsats på långa avstånd på ett ef- fektivt sätt under en hela dess livslängd.
143 Fänrik Anton Åberg
Författaren är fänrik och tog officers- examen från Militärhögskolan Karlberg sommaren 2016. Han tjänstgör nu på 4:e sjöstridsflottiljen.
Försvarsmakten behöver fler officerare Abstract: A large number of retirements are expected in the Swedish armed forces in the next ten years. The recruitment to the officer profession needs to increase by about 47 percent already in 2017 if current personnel goals are to be achieved. Negative ef- fects on the Swedish armed forces capability to meet its operational tasking will be a reality if nothing is done. Suggestions on how to solve the recruitment crisis have been presented, but the author believes that more concrete measures need to be taken immediately. Five important points are presented in this article in order to assist in solving the recruitment crisis facing the Swedish navy. Statens offentliga utredningar 2016:63 En robust personalförsörjning av det mili- tära försvaret (SOU 2016:63) slår fast att stora pensionsavgångar är att vänta den närmsta tioårsperioden och att Försvarsmakten behöver öka rekryteringen till of- ficersyrket med cirka 47 procent redan år 2017 om nuvarande mål ska uppnås.1 Med andra ord är det kris att rekrytera officerare! Några förslag på hur krisen skall lösas har presenterats, dock anser jag att fler och mer konkreta åtgärder behöver vidtas omedelbart. Denna artikel avgränsas till att endast avhandla rekryteringen av taktiska officerare till flottan då författaren har egna erfarenheter från officersprogrammet med inrikt- ning nautisk profil samt officersrekrytering. Försvarsmakten har ett årligt behov av 150 stycken nyexaminerade taktiska officerare.2 De senaste fem åren har det i medeltal examinerats 89 stycken fänrikar från Militär- högskolan Karlberg. Förra året tog jag själv officersexamen tillsammans med 72 andra kurskamrater ur marinen, flygvapnet och armén. Det var därmed mindre än hälften som tog examen jämfört med Försvarsmaktens behov, vilket ytterligare spär på det 1 Statens offentliga utredningar, En robust personalförsörjning av det militära försvaret, SOU 2016:63. Sid 113 2 Försvarsmakten, Försvarsmaktens budgetunderlag för 2016 med särskilda redovisningar. Sid 25
144 kommande underskottet av officerare. Respektive förband bör ha större möj- Underskottet är mycket allvarligt och lighet att påverka vilka som söker till kommer, om inget görs, att ge negativa officersprogrammet och vilka som efter effekter på lösandet av Försvarsmaktens avklarad utbildning får anställning. I uppgifter. Sveriges förmåga till väpnad dagsläget är Rekryteringsmyndigheten strid kan på sikt vara hotad, något som är ansvarig för mönstringsprocessen, vilket mycket allvarligt i dagens säkerhetspoli- innebär att vitsord samt tidigare tjänstgö- tiska situation. ring inte alltid vägs in tillräckligt mycket För att lösa problemet med för få tak- i bedömandet för en framtida officer. tiska officerare behövs ett flertal åtgärder Att förbanden håller kontakten med göras på flera olika nivåer. Nedan presen- sina framtida officerare under studietiden teras fem förslag på åtgärder för att fler är också av största vikt. Egen erfarenhet ska vilja arbeta som officer i Försvars- visar att efter tre år på Militärhögsko- makten. lan Karlberg känns ”verkligheten ute på förbanden” något avlägsen om inte kon- 1. Rekrytera soldater och tinuerliga kontakter från förbandet un- sjömän från värnplikten derhålls. (samt fler GSS) till 2. Information i skolan officerare Under min tid som kadett på officerspro- Redan i sommar kallas individer födda grammet arbetade jag tillsammans med år 1999 och 2000 till mönstring inför andra kadetter på frivillig basis med re- återinförandet av värnplikten i Sverige. krytering och information för ungdomar. SOU 2016:63 bedömer att det har varit Det var lärorikt och roligt att besöka sko- svårt att fylla de fåtal platser, som funnits lor för att berätta varför Försvarsmakten på officersprogrammet de senaste åren, finns och hur det är att jobba där. En slut- när grundutbildningen varit frivillig. År sats jag har dragit är att intresset för mi- 2011, det sista året med värnpliktsutbild- litärer och Försvarsmakten är stort men ning, är det år som hittills har haft flest kunskapen låg. Mitt förslag är att orga- antal sökande till officersprogrammet. nisera skolbesök kontinuerligt, antingen Att ta till vara på duktiga och ambitiösa integrerat i ett ämne som till exempel individer samt att motivera dem att söka samhällskunskap, eller genom enskilda vidare till officersprogrammet efter - av besök för att öka förståelsen och intres- slutad värnplikt är av största vikt för att set för Försvarsmakten. Idag spenderas öka antalet sökande till officersprogram- stora summor på reklamfilmer och rekry- met. En prioriterad uppgift till plutonche- teringskampanjer; jag anser att det borde ferna under värnplikten bör därför vara satsas mer på att informera och förklara att motivera och underlätta för de bäst hur det är att arbeta i Försvarsmakten. lämpade rekryterna att söka till officers- Kontinuerliga skolbesök och större fokus programmet. Tydliga instruktioner från på försvarsupplysning på högstadie- och Försvarsmakten samt respektive förband gymnasienivå borde vara obligatoriskt. för att motivera lämpliga rekryter bör fin- Varför inte arbeta aktivt från Försvars- nas till hands för de ansvariga officerarna maktens sida att implementera totalför- under värnplikten. svarsupplysning i ämnet samhällskun-
145 skap A på gymnasiet? Den genomsnittliga månadslönen i Efter flera år utan värnplikt har För- Sverige för personer i åldersgruppen 25– svarsmaktens folkförankring minskat 34 år är 28 750 kronor för män och 29 250 men genom att besöka skolor och prata kronor för kvinnor, vilket ger en genom- med ungdomar skulle detta kunna för- snittlig månadslön i åldersspannet om bättras. Många elever, som jag träffade 29 000 kronor enligt Statistiska Central- under skolbesöken, hade aldrig ens sett byrån. Att ingångslönen för en sjöofficer en person i svensk militär uniform. En som är villig att riskera sitt liv för andra del förstod inte varför Försvarsmakten och sitt land är 23 500 kronor (trots att det finns. Genom att informera om Försvars- inte är inklusive eventuella tillägg) är för maktens uppgifter och varför vi finns tror lågt. Lönen måste höjas om officersyrket jag att intresset att söka sig till Försvars- ska kunna attrahera ambitiösa ungdomar makten hade ökat. Vidare finns goda och konkurrera med andra yrken. möjligheter att skapa en positiv bild av Vidare måste utbildningen till sjöof- Försvarsmakten till de individer som inte ficer tydliggöras för personer inom För- väljer att aktivt söka sig hit. svarsmakten samt i informationsbroschy- rer och på Försvarsmaktens hemsida. 3. Höj lönen och var Tack vare att utbildningen förändrats tydligare med vad en mycket de senaste åren är det till och med officer tjänar många inom Försvarsmakten som inte vet hur den nuvarande utbildningen på 4,5 år Vad tjänar en sjöofficer efter officersexa- till sjöofficer ser ut. Diskussioner om att men? Den frågan är konstigt nog svårare ändra på nuvarande utbildningsform förs att svara på än man tror. Förenklat går det och när den är fastslagen är min förhopp- att beskriva det som att grundlönen är re- ning att den ska presenteras på ett tydligt lativt låg medan tillägg och ersättningar och lättförståligt sätt. gör att lönen ofta blir betydligt högre än grundlönen. Detta är ett problem i dagens 4. Informativ samhälle, där det råder stor konkurrens bland myndigheter och företag för att underhållning via TV, attrahera duktiga medarbetare. Att inte podcast och youtube kunna presentera tydligt vad en persons Att blanda underhållning och informa- framtida lön ungefär kommer att vara tion istället för att bara fokusera på rekry- duger inte. Informationen på exempelvis teringskampanjer tror jag är ett vinnande försvarsmaktens hemsida bör uppdateras koncept. Att producera en lättförstålig och förtydligas. och spännande serie om det dagliga ar- En nyexaminerad fänrik i flottan tjänar betet kan öka intresset i syfte att få fler idag, efter tre års högskolestudier, 21500 ungdomar ska söka sig till officersyrket kronor (utan tillägg och övriga ersätt- på kort sikt. Självklart går många delar ningar). Denna lön har fänriken i cirka av Försvarsmaktens verksamhet inte att 1,5 år efter officersexamen då utbildning- visa på grund av sekretess men detta kan en fortsätter. Därefter är ingångslönen paradoxalt nog i vissa fall vara en fördel 23500 kronor. och öka intresset för Försvarsmakten.
146 Mellan år 2004-2007 sände kanal 5 Tydliga karriärvägar och krav för att nå ett program som hette Kustbevakarna. I nästa nivå bör preciseras för att kunna programmet fick tittarna följa med i det behålla och vidareutveckla de taktiska dagliga arbetet hos olika individer i Kust- officerarna. För de som inte har arbetat bevakningen. Programmet fick viss kritik i marinen innan påbörjandet av officers- för att endast visa en liten del av Kustbe- utbildningen är det viktigt att förbanden vakningen. Trots detta ökade ansökning- är tydliga med arbetsuppgifterna för den arna till Kustbevakningens aspirantut- nya fänriken de första åren. Min erfaren- bildning med 200 % under 2007. Det är het är att det på Militärhögskolan Karl- inte fastslaget att ökningen bara berodde berg undervisas mycket på operativ nivå på tv-programmet, men eftersom cirka och mindre på taktisk/stridsteknisk nivå 400 000 personer såg programmet är det vilket inte är konstigt med tanke på of- troligt att serien på något sätt bidrog till ficersprogrammets utbildningsplan för det ökade intresset. nautiker. Viktigt är dock att vara tydlig Att göra en liknande serie ombord på för blivande officerare utan tidigare bak- marinens fartyg är svårare på grund av grund i marinen att de första åren inte arbetsuppgifter, sekretess och diverse alltid kommer innebära arbete på samma lagar. Däremot går det att göra på Mili- ”nivå” som stora delar av utbildningen tärhögskolan Karlberg och med en ge- syftar till. nomtänkt strategi av vad Försvarsmakten Sammanfattningsvis är det oerhört vik- skulle vilja förmedla skulle TV-serien tigt att fler officerare utbildas. Underskot- ”Vägen till officer” kunna bli ett bra in- tet på officerare kommer, om ingenting strument för att locka fler duktiga indivi- görs, att ge negativa effekter på lösan- der till officersprogrammet. Ett alternativ det av Försvarsmaktens uppgifter. Utan skulle kunna vara att producera en serie tillräckligt många soldater, sjömän och med tv- avsnitt om olika befattningar i officerare spelar det ingen roll vad för marinen, exempelvis följa en röjdykare materiel eller ekonomiska tillskott För- eller en fartygschef under en dag. Vidare svarsmakten får. De fem punkterna som anser jag att försvarsmaktens informa- beskrivits ovan handlar i grund och bot- tionsansvariga bör arbeta hårdare för att ten om att öka folkförankringen, infor- program som exempelvis P3- dokumen- mera skolungdomar och att vinna striden tär, SVT dokument inifrån och andra i det stora informationsflödet som idag medier producerar material som visar en finns. positiv och informativ bild av Försvars- makten och officersutbildningen. 5. Gör allt för att behålla officerarna Den sista punkten handlar om att behålla de officerare som redan arbetar i För- svarsmakten. Det är viktigt att uppmunt- ra hårt arbete och fortsatt utveckling.
147 148 Örlogskapten Peter Thomsson
Örlkn Peter Thomsson är ordförande för Svenska Flottans Reservofficersför- bund (SFRO). Han är civilekonom med erfarenhet från finanssektorn och för- svarsindustri. Han har även författat en lärobok i sjöfartsskydd och undervisar i ämnet. Efter reservofficerstjänstgöringar nationellt och internationellt är han nu yrkesofficer, placerad vid Lednings- staben. En del av lösningen – Marinens reservofficerare Abstract: Following a ten-year hiatus in reserve officers’ training for the Navy, in 2017 four cadets have been recruited to serve as combat information officers in surface combatants. There will also be a refresher course to update incumbent reservists, in particular aimed at those who may not have had the possibility to serve in a long time. This renewed effort for the reserve officers’ system in the Navy coincides with a dete- riorating European security situation and the increased emphasis and expenditure this has put on naval and military affairs. Unfortunately, the period of neglect has created a situation where efforts are required to reacquaint the military and civilian employers as well as the individual officers with active duty, which in turn will change in character, adding to the challenge. Reserve officers in the Navy all have an employment contract, under which active service is specified in an agreement for each defined period. With a capability to represent a reinforcement for the Navy, both in competence and numbers, the author argues that the reserve officers’ system can be a vital part of the solution for the challenges the Navy faces, now and in the future. In addition to the resumption of reserve officers’ training and the refresher course, a position for a personnel officer for reservists should be added to the newly-re-organized Naval staff Med föregående och nuvarande Marinchefen som pådrivande krafter och med stort engagemang i andra delar av Marinen kommer för första gången på tio år fyra ka- detter att rycka in för reservofficersutbildning vid Sjöstridsskolan. Därtill sker upp- fräschningsutbildning för befintliga reservofficerare, som inte tjänstgjort på många år. För Svenska Flottans Reservofficersförbund är detta givetvis glädjande eftersom förbundet länge verkat för att en återtagning av Marinens reservofficerssystem för att nå en ökad försvarseffekt. Mycket av det som beskrivs i denna artikel är kanske inte nytt men tål att upprepas för att stödja det organisatoriska minnet efter ett tio år långt uppehåll i grundutbildningen. Artikeln bygger på en presentation för Marin Ledningsgrupp tidigare i år, på temat hur fler reservofficerare som vill, kan och får
149 tjänstgöra utgör en viktig del av lösningen på Försvarsmaktens utmaningar. Därför är det uppmuntrande att denna strävan också speglas i ord och handling från våra främsta marina chefer, flottiljer och Sjöstridsskolan. Time-out medan resten skall rekryteras bland för- tidsavgångna yrkesofficerare, likväl har Under den period som ofta kallas stra- ingen nyutbildning av reservofficerare tegisk time-out har Försvarsmaktens fo- genomförts i Marinen sedan år 2007. kus flera gånger förändrats, men än mer När Försvarsmakten idag ställs inför dess organisation och storlek. Ledande nya uppgifter och med Överbefälhava- företrädare har återkommande medgivit rens ord: ”Möter varje hot, klarar varje att man i detta inte mäktat med att vårda utmaning” krävs än mer än tidigare ett reservofficerssystemet. Å andra sidan har effektivt nyttjande av både materiel och Sveriges försvarsutgifter under denna personal. Detta eftersom den säkerhets- period halverats från 2,0 % år 1997 till politiska situationen försämrats och 1,0 % år 20171 i en stadigt sjunkande hotspektrum vidgats samtidigt som or- takt. Myndigheten har för att vidmakt- ganisationen krympt till att bli oerhört hålla full förmågebredd på grund av detta slimmad. Utvecklingen av Försvars- hamnat i en situation där delar av orga- maktens organisation och personalför- nisationen närmat sig eller fallit till kri- sörjning under senare år har härvidlag tiska nivåer. Många reservofficerare har genomgått omfattande förändringar. nog upplevt att Försvarsmakten i detta Detta gäller särskilt i Marinen där infö- inte förmått inse i vilken utsträckning re- randet av Försvarmaktsorganisation 13, servofficerssystemet kunnat utgöra en del som styrde stridskraften mot att utgöras av lösningen. I skrivningarna från Riks- av stående förband, kom att näst intill dag och regering framgår det tydligt att avskaffa personalkategorier som inte man tillmäter systemet stor vikt, i inrikt- tillhörde de renodlade krigsförbanden. ningspropositionen från år 2015 skrivs: Därmed försvann också de sista resterna ”Ett väl fungerande reservofficerssystem av invasionsförsvarets system där en re- är av stor betydelse for krigsforbanden servofficer närmast var en M-nummersatt och for folkforankringen av det militara del av reglementerad utrustning som till- forsvaret.” 2 I både försvarsberedningens fördes förbandet vid Givakt eller mobi- rapport år 20143 och i den nyss citerade lisering. Med förändringen förlorades inriktningspropositionen anges att mål- samtidigt komponenter av värde även för sättningen skall vara att hälften av re- dagens Marin, i det att reservofficerssys- servofficerarna skall vara grundutbildade temet sakta tynade bort. Ingen tillförsel av nyutbildade fänrikar har skett på tio år 1 SIPRI Military Expenditure Database, 2017. Som jämförelse kan nämnas att Rysslands och för befintliga reservofficerare har få försvarsutgifter som andel av BNP samma år möjligheter funnits att upprätthålla eller var 4,3 % respektive 5,3 %, med en stadig upp- vidareutveckla den individuella kompe- gång sedan 2008. tensen. Därmed finns allt färre reservof- 2 Prop 2014/15:109 Försvarspolitisk inrikt- ficerare som har färska erfarenheter och ning – Sveriges försvar 2016-2020. 3 Ds 2014:20, Försvaret av Sverige - Starkare snabbt kan kliva in när det behövs. försvar i en osäker tid
150 Utmaningar Det långa uppehållet i utbildning och aktivering inom systemet, kombinerat Kanske är utvecklingen under de senaste med en lång period av avsaknad av för- åren vådan av systemets tidigare fram- svarsfrågan i samhällsdebatten, har också gångar, som låtit Marinen förlita på en lett till att färre civila arbetsgivare hyser liten skara reservister för att möta ett förståelse för tjänstgöring. Det försvåras brett panorama av behov: i linjeförband ytterligare av att den moderne reservoffi- och stödbefattningar, skarpt och i övning, ceren under perioder kommer att behöva nationellt och internationellt. Dessa har tjänstgöra oftare och längre. Här gör För- tillsammans stått för merparten av tjänst- svarsmakten en del genom att utveckla göringsdagarna under de senaste åren. arbetsgivarrelationer och att teckna Just tillgången till ett fåtal särskilt aktiva, växeltjänstgöringsavtal. Ett stort ansvar tjänstdugliga och tillika tjänstvilliga in- kommer fortsatt att falla på individen i divider ur arvet från tidigare system har en aktiv kommunikation med den civila nog bidragit till att behovet av att åter- arbetsgivaren. Samtidigt underlättas för- starta systemet, om än i ny utformning, ståelsen förhoppningsvis av återkomsten inte har kommit i dager. För att travestera av försvar och säkerhet i samhällsdebat- talesättet om skogen och träden har man ten liksom av beslut om återinförandet av inte sett systemet för alla individer. Även totalförsvaret. inom reservofficerskåren, där det stora antalet inte fått tjänstgöra på många år, Dagsläget finns hos många en kvardröjande uppfatt- Liksom sina yrkeskollegor har alla reserv- ning av att avvakta för att av förbandet officerare i Marinen en officersexamen kallas in för Krigsförbandsövning vart som följt ur en utbildning, vilken precis femte år i ”sin” befattning. Detta kan som hos yrkeskollegorna skett i olika även ha kommit att förstärkas av det för- tider, system och omgångar. De är tak- sämrade omvärldsläget och det förnyade tiska officerare och specialistofficerare, nationella fokus vilka tas för intäkt för antingen är grundutbildade RO eller för- missuppfattningen att det Kalla kriget tidsavgångna yrkesofficerare. Villkoren återkommit och invasionsförsvaret med är i stort desamma som yrkesofficerar- det. nas med skillnaden att reservofficerarna Ett återkommande problem har varit inte tjänstgör dagligen utan under separat att Försvarsmakten vid tjänstgöring utan- tjänstgöringsavtal4 vid varje tillfälle och för en mycket snäv definition av krigsbe- att de har tjänsteställe i hemmet – efter- fattning varit njugg att ingå parallella och som det är orimligt att arbetstagaren skall separata tjänstgöringsavtal för att kring- bosätta sig hos sin deltidsarbetsgivare. gå förmåner som individen är berättigad Den viktigaste skillnaden är att re- enligt sitt ordinarie avtal. Detta drabbar servofficeren uppbär en kompetens i första hand Försvarsmakten som går som endast till del utvecklats inom För- miste om personal, inte får arbetsupp- svarsmakten. Stora delar har individen gifter utförda och inte kan utveckla sin personal. Det drabbar även individen och 4 Här skall påpekas att individen är i grunden har lett till konflikter med arbetstagaror- tillsvidareanställd och att det inte skall vara av- ganisationen. tal om anställning vid varje enskilt tillfälle utan tjänstgöring.
151 förvärvat på sin egen eller sin civila ar- Nyutbildning betsgivares bekostnad. Ofta är de mest Efter aktivt engagemang av både föregå- värdefulla elementen sådan kompetens ende och nuvarande Marinchefen kom- som Försvarsmakten i sin mycket hårt mer äntligen nyutbildningen av reservof- uppgiftsoptimerade struktur varken har ficerare till Marinen igång igen. I augusti möjlighet att utveckla eller vidmakthålla i år rycker fyra kadetter in för reservof- inom organisationen, vilket liknar an- ficersutbildning vid Sjöstridsskolan i vändningen av specialiserade konsulter i Karlskrona. De kommer att ges en utbild- andra delar av samhället. Den väsentliga ningsinriktning mot stridsledningsbefäl egenheten är att det i detta fall rör sig om men samtidigt ges grundläggande nau- officerare som omedelbart kan utgöra en tisk kompetens; fartygsbefäl klass VIII. naturlig del av organisationen när de tas Planen är att de efter examen till fänrik in. Reservofficeren utgör i detta fall en (OF-1) skall genomföra ett första tjänst- unik källa för Försvarsmakten att förstär- göringsår ombord. Två fänrikar tillförs ka sin organisation kompetensmässigt 3.sjöstridsflottiljen och två tillförs 4.sjö- och numerärt, dessutom sker det till en stridsflottiljen. Inriktningen mot strids- väsentligt lägre kostnad för motsvarande ledning, kombinerat med sjötjänsten, konsulttjänst. Sannolikt skulle Marinen ger en utmärkt grund att stå på för den och Försvarsmakten kunna ha ännu stör- fortsatta utvecklingen ombord liksom i re nytta av sina reservofficerare, om en staber. Kombinerat med civil akademisk kompetensinventering genomfördes mot kompetens och militär vidareutbildning fler egenskaper än för krigsbefattningar, finns goda möjligheter till befattningar vilken skulle kunna minska behovet av inom underrättelsetjänst, operationsled- dyra civila konsulter. ning och -planering samt säkerligen inom Reservofficeren utgör även en möjlig- andra funktioner. het till numerär förstärkning och därmed Rekryteringen skedde bland tidigare till att bidra till att den personalsnåla grundutbildade sjömän, ändå var sök- strukturen kan klara att genomföra or- trycket stort med många bra kandidater. dinarie och utökad verksamhet, oavsett Detta är tämligen unikt inom militär re- om det handlar om vakansersättning el- krytering och visar på attraktiviteten hos ler att stärka upp funktioner vid särskilda utbildningen. Avsikten är att till nästa år behov. Som exempel kan vid övningar rekrytera utan genomgången grundut- och insatser, både ombord och iland, till- bildning som krav. Tillförsel av nya unga skottet av en officer med kompetens inom officerare är naturligtvis välkommet och stridslednings- eller sambandstjänst avhjälper den bubbla i systemet som nu innebära en välkommen eller rent av nöd- uppstått. När nu kanalerna öppnats från vändig förstärkning för förbandet. Både rekrytering och skola till förstaårsbefatt- ökad kompetensbredd och personell vo- ning och placering kan förhoppningsvis lym tjänar Marinen väl i en osäker tid – i antalet utökas till kommande år, likaledes marknadsföringstermer gör det Marinen vore en breddning till 1.ubåtsflj, Marin- vassare, bredare och mer flexibel, dess- basen och även 1.amfibieregementet väl- utom med folkförankring. kommen.
152 Uppfräschnings- individen och förbandet men samtidigt till betydligt större ömsesidig nytta. Det- utbildningen ta innebär att individen i sitt civila liv be- Utöver nyutbildningen planeras i sommar höver bereda utrymme och acceptans för även en uppfräschningsutbildning för re- tjänstgöring. Den avgörande och grund- dan befintliga reservofficerare i Marinen. läggande förutsättningen är emellertid att Genom en fyradagars intensivkurs ges förbandet med god framförhållning kan individen förutsättningar att kvalificera ge planeringsförutsättningar; övningar, till nya befattningar och Marinen kan utbildningar och annan verksamhet; och på detta sätt återvinna kompetensen och dessutom leva upp till detta. Perioder den investering Marinen gjort i tidigare med korta intervall mellan tjänstgörings- utbildningsomgångar. Krigsplacering är tillfällen följs av perioder med lägre akti- inget krav för att söka kursen och säker- vitet, för att sedan återkomma med högre ligen finns det även bland officerare som intensitet och med utveckling mot nya be- idag inte är krigsplacerade många som fattningar, för den som vill och kan. utifrån sin militära eller civila bakgrund Det korgsystem som utvecklades på vore utomordentligt värdefulla tillskott i 4.minkriflj innebar en funktionsvis upp- organisationen. Kursen tjänar även som byggnad av korgar med individer anpas- en möjlighet för individen att visa intres- sade för flera befattningar istället för se och utveckla sin duglighet för förnyad ”ett till ett”, alltså en ensam individ per tjänstgöring. Som exempel kan nämnas befattning. Bredden innebar att indivi- att när jag år 2007 för första gången den gavs kompetensutveckling inom sin tjänstgjorde efter ett långt uppehåll var ursprungliga befattning men även mot jag inte särdeles bekant med den För- sidoordnade och högre befattningar, vil- svarsmakt som förvandlats under de tio ket skapade extra redundans. En korg år jag då varit borta, likväl kunde jag bara av individer med skapade därmed större ett år senare bestrida befattning i utlands- förutsättningar att få tag i rätt kompe- tjänst – med ömsesidigt god vilja från in- tens när behov uppstod, ibland även på divid och förband var det fullt möjligt då kort varsel. Eventuell övertalighet i kor- och säkerligen ännu idag. gar gav bättre elasticitet i personalhante- ringen. Korgsystemet skulle med fördel PersRO i Marinstaben kunna tillämpas på hela Marinen, då med Jag menar att den nye reservofficeren fördel tillsammans med den andra nyck- under perioder kommer att ha en tätare elkomponenten, en personalofficer för kontakt med sitt förband och vara en del reservister (PersRO), som bestreds av en av den ordinarie organisationen, även reservofficer. När den nya Marinstaben om tjänstgöring inte sker under årets alla nu tar form borde en sådan befattning veckor. Det innebär att att ömsesidigt hål- tillföras, för att återknyta till det fram- la löpande kontakt, även mellan tjänstgö- gångsrika exempel som tjänat flottiljerna ringstillfällen. Det bygger samhörighet väl tidigare och som har ypperliga förut- inom förband och mellan personalkate- sättningar att skapa bästa utväxling för gorier, vilket ger lojala deltidsmedarbeta- både Marinen och individen framgent. re som gör sig tillgängliga och är flexibla Med en PersRO för Marinen, placerad på när det behövs. Högre krav ställs på både Marinstaben får Marinchefen ett instru-
153 ment att effektivt nyttja och utveckla sina presenterar och företräder medlemmarna reservofficerare. i alla frågor och mot alla motparter, i synnerhet kring intressefrågor, utveck- Om Svenska Flottans ling och samarbeten. SFRO är tillsam- Reservofficersförbund mans med sitt systerförbund SVEROF Svenska Flottans Reservofficersförbund, ägare till Förbundet Reservofficerarna, SFRO, samlar aktiva och avgångna re- till vilket arbetstagar- och villkorsfrågor servofficerare ur Marinen. Förbundet re- delegerats.
VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN
RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]
154 Ledamöterna Bo Rybeck och Torsten Seeman samt Doktor Anders Suneson
Generalmajor Bo Rybeck är f.d. generalläkare och f.d. generaldirektör FOA Överste Torsten Seeman har bland annat varit medicinskt ansvarig FN- sjukhuset Libanon Kommendör Anders Suneson har bl.a. varit stabsläkare Kustflottan
Sveriges militärmedicinska utmaningar i en möjlig internationell konflikt
Abstract: Various reasons are discussed why Swedish defence was able to be so hastily and comprehensively dismantled, leaving behind a nation almost wide open for ag- gressive action. In particular, the resulting gaps in the capability of effective medical care for mass causalities caused by war and warlike activities, such as those seen in the Middle East are pointed out. The military medical capacity (eg military hospitals) has been reduced from around sixty fully equipped and manned, gas-protected tent hospitals to fewer than two. Even worse, the civilian preparedness organization has been effectively stripped of all orga- nizational plans, reserve storage of medical drugs and fluids, and bed capacities except a minimum of resources for peacetime activities. New hospitals are typically built with no hardening concerning attacks by air bombardment or artillery shelling. Further- more, surgical developments are resulting in less training in mass causality handling and a lack of such surgeons. In the opinion of the authors Sweden in this particular field is subjecting the nation’s population to great risks of suffering, invalidity and even unnecessary deaths. We urge the authorities to remedy this situation as soon as possible.
155 Millenniumskiftet genomfördes internationellt i en positiv, framtidsblickande anda, i EU fokuserad på den europeiska uppbyggnaden och samarbete över gränserna. Alla ville glömma minnet av tidigare världsomfattande konflikter och tanken på krig och förstörelse av Europas välutvecklade länder fanns inte på kartan. Hot om väp- nade angrepp eller hybrid- angrepp som kunde hota nationell säkerhet, ansåg alla vara omöjliga under överskådlig tid vilket öppnade för diskussion om vårt behov av ett försvar. Detta landade i ett beslut att avveckla det tidigare omfattande invasi- onsförsvaret och frigöra ekonomiska resurser för andra mera angelägna uppgifter. Sannolikheten att landet skulle beröras av väpnade konflikter i närområdet ansågs också vara så liten att ett mindre insatsförsvar bedömdes räcka och att detta kunde optimeras genom internationella insatser. Det var då naturligt att samtidigt ändra försvarets organisation och sälja ut onödig materiel och utrustning. Även det civila försvaret ansågs kunna göras mera ekonomiskt effektivt genom ett annat systemtän- kande. Det civila försvaret avvecklades därför några år in på tvåtusentalet då man ansåg sig kunna hantera alla problem med ett gemensamt fredstidssystem för kriser och katastrofer. Bedömningen av risken för att bland dessa kan döljas olika former av väpnat angrepp och/eller något som definierades med det nya begreppet hybrid- krigföring ramlade mellan stolarna i konkurrens med dagens ekonomiska problem. Hybridkrig är en blandning av metoder som antagonister använder för att störa den nationella säkerheten utan att behöva starta konventionella krigshandlingar. Framtida effekten av aktiviteter mot na- Ständigt tar vi i bruk teknik som senare tionell säkerhet och medborgarnas liv och kan visa skadlig effekt både på samhälls- hälsa kan svårligen bedömas då det blir funktioner och folkhälsa utan att denna en abstrakt fråga om att planera landets effekt beaktas eller planer tagits fram framtid. Dagens problem är att arbetsron för att minska eller förhindra detta. Ex- så drastiskt har förändrats i en instabil emplen är många. Cyberteknik utvecklat omvärld och att allt mer reella incident-/ för kommunikation och styrning av kom- krigshot runt Östersjön visar på brister i plexa system kan tillämpas även för eko- landets beredskap som måste åtgärdas. nomiska och sociala system och liksom Samtidigt har det internationella klima- datateknologi användas som destabilise- tet negativt påverkats av handlingar som ringshot. Kemiska och biologiska medier ständigt dokumenteras från de krig som som användes i vardagen kan i sig öka pågår i Europas närområde. Detta visar samhällets sårbarhet och ur beredskaps- att skyddseffekten av tidigare folkrätts- synpunkt utgöra allvarliga hot liksom liga överenskommelser om våld mot ci- försörjningshot och bristande sjukvård. vilbefolkningen får allt mindre betydelse. Dessa hot som kan beröra samhällets Yttre våld mot oskyddad befolkning ten- funktionalitet och grundläggande värden derar att bli ett kraftfullt påtrycknings- kan vara svårare att hantera då de berör medel i intressekonflikter mellan stater. hur människor vill leva och utveckla sin Till yttre våld mot samhället kommer vardag. problem som skapas av att teknik, som Sjukvården måste dock fungera i krig tagits i bruk för att optimera samhällets liksom i fredssamhället men detta har funktion, nu kan styras på obehörigt sätt. lett till problem, som var oförutsedda när
156 man föreslog att hanteringen av alla typer svariga universitet var etablerad. av kriser och katastrofer skulle slås ihop Under andra världskriget tillsattes en i en funktionell organisation. Kraven och generalläkare med myndighetsansvar sättet att hantera olika kriser och kata- över krigssjukvården och i början direkt strofer var inte likvärdiga. Eftersom man underställd försvarsministern. Efter kri- inte vid reduceringen av försvaret hade get bibehölls Försvarets Sjukvårdssty- klarat ut kraven på krigssjukvård och vad relses organisation men fysiskt flyttades som skall fungera i fred har man drab- myndigheten till Karlstad med general- bats av överraskningar. Försvarsmakten läkaren som myndighetschef. Chefska- har inte fastställt sina behov och målsätt- pet utökades med ansvar för Försvarets ning som underlag för den hjälp som man medicinalkår (reservanställda och fast planerar köpa av landstingens sjukvård. anställda läkare) men också med medi- Fredssjukvården har ingen samlad kun- cinskt ansvar. Generalläkaren var person- skap om traumasjukvård och heller inga ligen representerad i militärledningen. överskott eller speciella vårdresurser att Organisationen för försvarets sjukvård erbjuda. Orsaken till den uppkomna si- ändrades i samband med nedbantningen tuationen har historiska rötter fokuserat och förändringen av den allmänna värn- på hur läkarrollen utvecklats. Från bör- plikten till en vilande organisation men jan var krigssjukvård synonym för sjuk- med bibehållna pliktlagar. Dessa ändrade vård och de flesta läkarna var anställda bestämmelser förväntades kunna lösa av Försvarsmakten som hade egna sjuk- Försvarsmaktens behov av sjukvårdsper- vårdsresurser. Karolinska mediko-ki- sonal i ett skarpt läge i den nya organi- rurgiska institutet i Stockholm skapades sationen. 1810 främst för att utbilda militärläkare/ Behovet av och tillgången till krigski- kirurger som en följd av 1808 och 1809 rurgiskt utbildade läkare har ansetts som års negativa krigserfarenheter med den frågor som påverkat länders försvars- gamla fältskärsverksamheten. När lan- förmåga, något som i början förvånade. dets deltagande i krig upphörde saknades Förklaringen till detta kan vara erfaren- ekonomiska motiv för att i fredstid bibe- het och omfattande forskning om hur den hålla resurser som istället behövdes för skadliga effekten av krigsskador uppstår att bygga upp fredssamhället och krigs- på människan. Skadans svårighetsgrad är makten köpte då vid behov intresserade direkt relaterad till mängden energi som läkare. Någon speciell krigskirurgisk ut- träffar kroppen, sprider sig och dödar bildning ansågs inte behövas utöver vad vävnaderna runt såren. Kunskapen om som ingick i läkarutbildningens kirurgi- detta påverkar skadans behandling fanns kurs. Under första och början av andra inte med i tidigare utbildning i kirurgi. världskrigen uppfattades också militär Hur detta ser ut i verkligheten exempli- sjukvård som akutvård för krigsskadade fieras sällan i fredssamhällets akuta ska- och klart skilt från de civilas sjukvård. dor. Mot slutet av andra världskriget fick Det operativa och administrativa led- man därför komplettera medicinarnas ningsansvaret för sjukvården hanterades utbildning med föreläsningar i krigski- av Försvarsstaben utan speciellt ansvarig rurgi för de blivande läkarna. Problemet läkarfunktion. Ingen officiell samverkan idag är att varken professorerna i kirurgi med civil sjukvård eller utbildningsan- eller kirurgernas fackorganisationer el-
157 ler fredssjukhusens ledningar är särskilt upphörde liksom lagringen av läkemedel intresserade av fortsatt forskning i trau- och den krigssjukvårdsanpassade utrust- matologi i konkurrens med fredssjukvår- ningen. Sammantaget skedde bantningen dens utveckling. av krigssjukvården mycket dåligt ge- Under 1980- och början av 1990-ta- nomtänkt och utan långsiktig planering, let stod den svenska krigssjukvården vilket nu skapar stora svårigheter vid en på en internationellt hög nivå tack vare återuppbyggnad. försvarsmaktens bibehållna styrka och Staten styr den generella hälso- och landets aktiva insatser i av FN initierade sjukvårdspolitiken med regler och före- nedrustningsförhandlingar. Dåvarande skrifter via Socialstyrelsen men produk- Generalläkare Rybeck hade samlat en tionen av sjukvård är en politisk fråga grupp medarbetare intresserade av bal- för varje landsting. Detta ger landsting listik och vapenverkan på mänsklig och kommuner stor frihet att utforma vävnad och bildat ett nätverk tillsam- och anpassa vården efter vad man tror är mans med FOA och kirurgklinikerna lokalbefolkningens önskan. Sjukvårdens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i krishantering bygger liksom hos andra Göteborg. Gruppens forskningsresultat myndigheter på sektorsansvar och an- om finkalibriga vapens verkan uppmärk- svar för geografiskt område. Samordning sammades och användes med framgång mellan olika myndigheters ansvar liksom av Folkrättsdelegationen i dessa förhand- tolkning och samsyn av lokala behov och lingar. FOA, sedermera FOI, hade dess- önskemål är önskvärt men inte explicit. utom bedrivit grundläggande forskning Från att landet som tidigare har haft ett om stötvågsskador efter explosioner allt- arbetssätt i fred och ett vid höjd bered- sedan andra världskrigets slut. Sverige skap ska nu all verksamhet även av kris-, kunde också mobilisera ett 60-tal fullt katastrof- och krigshantering handläg- rustade och bemannade fält- eller marin- gas av vardagens landstingskommunala sjukhus, som prövats i civil verksamhet sjukvård. Även tolkningen av vad som hemma och i krig i ökenmiljö. Anpas- är traumatologi och hur det skall behand- sade transport- och kommunikations- las är en lokal fråga. Handläggning av system fanns tillgängliga för att sköta skador och olycksfall ingår bland akuta en effektiv övergång från behandling vid åtaganden för alla sjukhus som själva be- militära fältsjukhus till civil sjukvård. stämmer om denna verksamhet skall ingå Inom civilsjukvården skedde noggranna som egen verksamhet i sjukhusets orga- förberedelser med organisering av bered- nisation. Det finns ingen samordnad kva- skapssjukhus och stor lagerhållning av litetsuppfattning av traumavården och för krigssjukvård nödvändig utrustning speciella vårdplatser finns sällan att tillgå och läkemedel. på respektive sjukhus. Det blir alltså en I samband med neddragningen av lan- lokalpolitisk fråga om eventuellt behov dets försvarsförmåga minskades antalet av ett traumacenter och hur det i så fall fältsjukhus genom avveckling/försälj- skall utvecklas, vilket skapar svårigheter ning till 2 nyinköpta men endast delvis för en nationell samordning nödvändig bemannade. Än värre var att den civila för kris-, katastrof- och krigsberedskap. sektorn samtidigt övergav all bered- Sjukvården i landet har skapats av en skapsplanering och beredskapssjukhusen stark medicinsk utveckling baserad på
158 framgångsrik forskning och hög grad av men frågan kan påverkas av sjukhusets specialisering. Parallellt med detta har personalpolitik och hens möjlighet att få den utsatts för ständiga ekonomiska spar- utbildning och stöd. Alla förändringar av beting, vilket demonstrerar hur dåligt det civila samhällets sjukvårdsbehov och genomtänkt bantningen av försvaret var prioriteringar påverkar den unge kirur- liksom av krigssjukvårdens behov. Sjuk- gens möjligheter till utbildning, speciellt husen har tagit bort 80 000 vårdplatser behandling av svåra skador som är säll- och skrotat den organisation med bered- synta i fredstid. Det stora problemet är de skapssjukhus som tidigare fanns som re- opererande specialiteternas utveckling. serv och Försvarsmakten har avvecklat/ Den moderna kirurgin minskar behovet sålt de moderna och mobila fältsjukhus av operationsverksamhet då forskningen som anses nödvändiga i ett rörligt krig hittar orsaken till allt fler sjukdomar, som där både soldater och civilbefolkningen kan behandlas/botas utan kirurgi. Sam- riskerar att skadas. Sjukvårdens företrä- tidigt vill fler kirurger arbeta med allt dare har inte fattat att de har en uppgift smalare specialiteter där man får hjälp av att planera och hantera utfallet av en ny operationsteknologi. I samverkan med högintensiv krigshandling. Sjukvårdens den moderna anestesiologins utveckling kvalificerade arbetstagare har heller inte kan man minska postoperativa komplika- fattat att i deras yrkesroll finns ett krav tioner och korta vårdtiderna. För sjukhus- på att skaffa sig kunskap och underhålla ägaren innebär detta minskade behov av denna för att lösa landets försvarsbehov vårdplatser och operationssalar men även vad avser krigssjukvård. Återkommande antalet assisterande kirurger reduceras av brister i sjukvård och socialtjänst visar besparingsskäl. Ur krigskirurgins syn- att kunskap och känsla för beredskapens punkt är denna utveckling mycket olyck- krav för kris, katastrof eller krig saknas lig då det tar bort möjligheter för unga vid avtal och upphandlingar och fortfa- kirurger att fortbilda sig i den allmänna rande byggs sjukhus som drömslott med kirurgiska tekniken. Den uppkomna glasväggar som riskerar att ramla ner vid bristen på kunniga operatörer tror man explosioner från även små laddningar. sig kunna motverka med upprepade kur- Tyvärr kan man också konstatera att den ser i traumatologi med operationsträning landstingskommunala fredssjukvården på sövda försöksdjur eller studieresor uppvisar skillnader i kvalitet, omfattning till sjukhus i närheten till pågående krig och innehåll i olika delar av landet bero- alternativt till städer med omfattande ende på lokalpolitiska beslut. traumavård inkluderande skottskador. En svår fråga att besvara blir om lands- Verkligheten ur beredskapssynpunkt vi- ting och kommuner verkligen klarar att sar tyvärr en annan bild. De unga läkarna stötta landets försvar i kris-, katastrof- får följa operationer men sällan genomfö- eller krigssituationer som bör hanteras ra dem själva. Det moderna kriget kräver likartat i olika delar av landet. Samtidigt för de stridande förbanden en välutbildad ställer en ojämnt ökande befolkning sina sjukvård med operatörer som i stort mås- krav på en fungerande fredssjukvård. te kunna alla typer av kirurgiska ingrepp Vård av skadade i en krigssituationen på- om den sårade soldaten skall kunna räd- verkas dock mest av den enskilde kirur- das. Den civila befolkningen måste då gens kunnande och operativa färdighet sannolikt acceptera ett stort lidande när
159 allmänt utbildade läkare måste försöka gande landstingskommunalt. Staten mås- lindra om än inte bota. Läxan från Syri- te då ta över ansvaret för hela den civila enkriget kommer att vara svår att glöm- sjukvården med Socialstyrelsen alterna- ma. Frågan kvarstår om vad det kostar tivt en återuppväckt Medicinalstyrelse att organisera och utbilda en trovärdig som ledningsmyndighet. Det innebär för- krigssjukvård som stöd för planerade delar med en likformig och rättvis sjuk- försvarsansträngningar, för utan den blir vård över landet och ger möjligheter att en tidigare ÖB:s uttalande om ett möjligt skapa en organisation med beredskaps- försvar i en vecka en sanning. sjukhus och lagerhållning av läkemedel Den nyligen beslutade återkomsten av och övrig nödvändig sjukvårdsutrust- värnplikt gör det angeläget att reorga- ning. Det medför fördelar för utbildning nisera krigssjukvården. Staten som an- och personalförsörjning samt beredskap svarig för Försvarsmakten med soldater inför kris-, katastrof- eller krigssituatio- uttagna enligt gällande pliktlagar måste ner. Försvarsmaktens sjukvårdsledning ta det fulla ansvaret för dem. Det san- får då bara en part på den civila sidan nolikt mest effektiva är att återskapa den att samverka med vilket skulle kunna ge organisation som tidigare fanns i För- stora fördelar vad avser framför allt den svarsmakten. Uppgiften Generalläkare krigskirurgiska utbildningen. med akademiska, medicinska och mili- De olika system för sjukvårdsledning tära kvalifikationer bör skapas som chef (NPM, värdebaserad vård etc.) som utan för en Försvarsmaktens sjukvård med en evidensprövning införts/införs i olika återskapad Försvarets medicinalkår samt delar av landet torde kunna utgå till för- som rådgivare i Försvarsledningen. mån för en mer kärnverksamhetsinriktad Hur den civila sjukvården skall anpas- ledningsfilosofi. Också datoriseringen sas till en realistisk fördelning mellan be- inom sjukvården med journalsystem, hovet av egna sjukvårdsresurser och För- kvalitetsregistrering etc. har allt att vinna svarsmaktens är en svårare fråga. Det är på en enhetlighet som sannolikt bara kan möjligt att man måste frångå dagens de- uppnås om sjukvården i hela landet får en centraliserade system med ansvaret lig- gemensam ledning.
160 161 Ledamoten Anders Olovsson Flottiljamiral Anders Olovsson ryckte in till marinen 1986. Han har studerat vid Forsvarsakademiet i Köpenhamn och tagit en sjökaptensexamen från Högsko- lan i Kalmar. Olovsson har tjänstgjort som fartygschef på HMS Visby och varit chef för Tredje sjöstridsflottiljen. Under ett halvår var han stabschef ombord ett franskt flaggskepp i Operation Atalanta. Efter tre år som Deputy MILREP vid EU-representationen i Bryssel tjänst- gjorde Olovsson som militärrådgivare vid Utrikesdepartementet. Den första juni tillträdde Olovsson som marintak- tisk chef. Svensk säkerhetspolitik i oroliga tider – några reflektioner från UD:s militärrådgivare Abstract: The Navy does not only evolve within the boundaries of Defence Policy. The latter is closely knit together with Foreign Policy and the overarching Security Policy. Understanding of these perspectives is important for everyone involved in the development of the Navy. One cornerstone of Swedish security policy is a broad understanding of what secu- rity is. Hard security and military affairs are just pieces of a greater puzzle, where as- pects such as Cyber Security, Terrorism, Organized Crime, Health Issues and Climate Change also are seen as vital pieces of our security. Security is built together with other countries, bilaterally or within the framework of multinational organizations. Swedish Security Policy aims to avoid war and prevent any threat towards Swedish, Nordic or European security. The most important arena is the European Union, but also the United Nations is in focus, not least during the Swedish membership of the Security Council. Sweden is militarily non-aligned, but the partnership with NATO is an essential tool for building security with others. Also bilateral contacts are of great importance, not least when it comes to Finland and the United States. The Russian willingness to use force towards other independent states is of greatest concern after what has happened in Georgia and Ukraine. Russia simply does not fol- low the rules, and the conclusion is that our and others’ security is threatened. From this perspective, European cohesion is vital. Leaving the presentation of Swedish Security Policy, what thoughts could be brought to the level of naval development? Firstly, the vital importance of the sea and the sea routes is seldom mentioned in Swedish Security Policy. Changing that is a challenging,
162 but necessary task. Secondly, we live in an era of change and transformation and we know very little about what the world will be like in the future. Therefore we should avoid naval solutions which are designed for a single task and are not ready to meet many different challenge. Thirdly, endurance should become a keyword for naval de- velopment. Artikeln baseras på anförandet vid akademiens sammanträde den 22 februari. Se- dan dess har det självklart hänt saker i världen som påverkar ämnet. Macrons seger i det franska presidentvalet välkomnades runt om i Europa. Det verkar som om vä- gen ligger öppen för fortsatt snabb utveckling av EU:s säkerhets- och försvarspo- litiska dimensioner. Den bilden lär stärkas om Angela Merkel blir framgångsrik i det kommande tyska valet, vilket just nu verkar troligt. Kommentarerna efter det senaste G7-mötet indikerar bilden av ett Europa under ledning av Berlin och Paris, inte utan friktioner mot Washington. Länken över Atlanten förblir en viktig aspekt av vår säkerhet, oavsett om det gäller bilateralt, inom Nato eller mellan USA och Europa. Bilden är komplex och det är där svensk säkerhetspolitik utvecklas steg för steg. Utrikes-, säkerhets- och svenska positionerna i olika frågor växer fram succesivt, genom ett ständigt flöde försvarspolitiken av förhandlingar och beslut. Samtidigt Försvarsmakten styrs entydigt från För- lever vi i omvälvande tider, vilket leder svarsdepartementet som en del av för- till såväl omprövning av vissa ställnings- svarspolitiken. Men regeringen bedriver taganden som behov av tydlighet kring de även utrikes- och säkerhetspolitik och delar där linjen ligger fast. den styrs från Utrikesdepartementet. Tanken med att här skriva om säkerhets- Det breda politiken är att presentera användbara säkerhetsbegreppet perspektiv till den sjömilitära utveck- Under årets Rikskonferens i Sälen sa lingen. Det finns behov av ett fortsatt statsministern att ”ingen uppgift är vik- samtal med övriga samhället om havets tigare för staten än att i varje läge värna betydelse för svenska intressen och som Sveriges fred, frihet och säkerhet”. En arena för väpnad strid. Med förståelse för milstolpe i det arbetet var regeringens be- den övergripande säkerhetspolitiken kan slut om en nationell säkerhetsstrategi och kanske den marina utvecklingen sättas det är första gången en svensk regering i ett större sammanhang. Inledningsvis gett en samlad syn på Sveriges säkerhet. ges en översikt över hur den svenska sä- Den nationella säkerheten handlar om kerhetspolitiken presenteras från Utri- att värna befolkningens liv och hälsa, kesdepartementet. Därefter följer några samhällets funktionalitet, och förmå- av författarens egna tankar, några idéer gan att upprätthålla grundläggande vär- som kan vara värda att beakta i samman- den som demokrati, rättssäkerhet och hanget. grundläggande fri- och rättigheter. En Svensk utrikes- och säkerhetspolitik är förutsättning för att nå de här målen är i huvudsak trögrörlig, det är mer som är att vi säkrar landets politiska oberoende likt än olikt efter ett regeringsskifte. De och självständighet samt upprätthåller
163 den territoriella integriteten. Av de skä- i förhållande till varandra, men tar ett len måste stabiliteten i vårt närområde solidariskt ansvar för Europas säkerhet. främjas, liksom samarbetet i EU och en Ett exempel på det är Frankrikes begäran multilateral världsordning. om stöd enligt 42.7 i Lissabonfördraget, Den nationella säkerhetsstrategin bely- en begäran som Sverige hörsammat. Det ser hoten mot dessa intressen. Begreppet skedde i linje med den svenska solidari- säkerhet är brett och därför behandlas tetsförklaringen, att Sverige inte kommer åtta områden med olika hot: (1) militära att förhålla sig passivt om en katastrof hot, (2) informations- och cybersäkerhet, eller ett angrepp skulle drabba en annan digitala risker, (3) terrorism och vålds- EU-medlem eller nordiskt land. Sverige bejakande extremism, (4) organiserad förväntar sig att dessa länder agerar på brottslighet, (5) hot mot energiförsörj- samma sätt om Sverige drabbas. ning, (6) hot mot transporter och infra- Stödet till Förenta nationerna bidrar struktur, (7) hälsohot och (8) klimatför- till global fred, säkerhet och utveckling. ändringar och deras effekter. Strategin Platsen i säkerhetsrådet är viktig. Sverige bör ses som ett första steg, ett samlande sitter inte där med en orealistisk agenda ramverk där utveckling av politiken kan i bakfickan, utan för att främja kända ske i olika spår. svenska positioner som fortsatt reforme- ring mot ett effektivare och relevant FN- Den svenska samarbete. säkerhetspolitiska linjen Samarbetet med Nato ger Sverige möj- I sammanhanget relevanta perspektiv lighet att utveckla sin militära förmåga ur den breda svenska säkerhetspolitiken genom tillgång till de mest kvalificerade finns i de olika multinationella struktu- övningarna och att bidra till kvalificera- rerna som EU, FN och Nato. Vidare är de internationella krishanteringsinsatser. samarbetet i Norden – särskilt med Fin- Sverige tillhör en grupp partnerländer land – viktigt. Av stor betydelse har även som fått så kallad EOP-status (Enhanced den transatlantiska länken och relationen Opportunity Partnership). EOP erbju- till USA. Slutligen är den europeiska re- der möjligheter att på såväl politisk som gelbaserade säkerhetsordningen central militär nivå fördjupa partnerskapet med för svensk säkerhet. alliansen. Mycket kvarstår för att fylla Säkerhet byggs solidariskt tillsam- redan ingångna avtal med innehåll i form mans med andra och hot mot fred och av bland annat politisk dialog och militärt säkerhet avvärjs i gemenskap och sam- informationsutbyte. verkan med andra länder och organisatio- Bi- och multilaterala försvars- och ner. Den svenska säkerhetspolitiken ska, säkerhetspolitiska samarbeten, särskilt inom ramen för målen för vår säkerhet, det nordiska, stärker den regionala sä- förebygga krig och framväxten av hot kerheten. En stark transatlantisk länk är mot svensk, nordisk och europeisk säker- avgörande för Europas säkerhet och det het. ligger i svenskt intresse att upprätthålla Sverige ingår i en politisk allians i och och ytterligare fördjupa den bilaterala med medlemskapet i EU, där medlems- relationen till USA. Det ömsesidiga in- länderna inte har försvarsförpliktelser tresset manifesterades sommaren 2016 genom det bilaterala Statement of Intent
164 som satte ramarna för det allt djupare ar enligt Wiendokumentet. OSSE kan ses samarbetet. som en trög och till synes hopplös arena. Samarbetet med Finland – som går Men OSSE är just en arena, ännu öppen bortom fredstida förhållanden – omfattar för dialog med Ryssland och förhopp- även planering och förberedelser för häv- ningsvis avspänning på såväl politisk som dandet av respektive lands territoriella militär nivå. Det handlar om att å ena si- integritet och utövande av rätten till själv- dan försöka få till en förtroendeskapande försvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. dialog med Ryssland, å andra sidan inte Den militära alliansfriheten bidrar till ge avkall på egna principer. Sverige vill stabilitet i närområdet och ger handlings- inte ha någon ny säkerhetsordning. Re- frihet. Målet med det militära försvaret lationen med Ryssland kräver helt enkelt ska vara att – enskilt eller tillsammans förmågan att hålla mer än en tanke i hu- med andra – inom och utom landet, för- vudet samtidigt. Aktuella exempel på det svara Sverige och främja landets säker- är utrikesdeklarationen och utrikesminis- het. Den nationella försvarsförmågan terns besök i Moskva nyligen. måste vara trovärdig. Samtidigt pågår ut- vecklingen mot att kunna ge och ta emot Sammanhållningen i EU stöd. I dessa omvälvande tider har den ekono- miska krisen och flyktingkrisen lett till Folkrätten och spänningar inom Europeiska unionen. den europeiska Flera länder har en fallande konkur- säkerhetsordningen renskraft, stora statsskulder och svaga finansiella sektorer. En debatt förs bland Den fråga som överskuggar övriga sä- medlemsstaterna om solidaritet och vär- kerhetspolitiska utmaningar är att Ryss- deringar. Politiska spänningar, oro inför land vid två tillfällen – i Georgien och i framtiden samt populism och nationalism Ukraina – har visat sig villigt att använda med EU-skepsis präglar mycket av rap- militärt våld för att tvinga sin vilja på en porteringen. Efter BREXIT är det med annan stat. Ryssland bryter mot den eta- viss bävan som Europa står inför val i så- blerade regelbaserade världsordningen väl Frankrike som Tyskland. EU är dock och den europeiska säkerhetsordningen fortsatt Sveriges viktigaste utrikes- och som byggts upp sedan andra världskri- säkerhetspolitiska arena. Ett bra exem- gets slut. Därmed utmanas även Sveriges pel på det är de omfattande ekonomiska säkerhet, det handlar om landets suverä- sanktionerna mot Ryssland, där Sverige nitet. Men även andra länders rätt att själ- spelat en viktig roll i förhandlingarna va välja är viktig, där Estland, Lettland inom unionen. och Litauen är självklara exempel. Deras Förra sommaren fastställdes EU:s säkerhet spelar stor roll för Sveriges sä- globala strategi. Det sammanföll i tiden kerhet. med BREXIT och har därför fått stor Kopplat till det oroande ryska ageran- betydelse för utvecklingen sedan dess. det har OSSE fått en förnyad betydelse Britternas val har på ett grundläggande för utvecklingen i Europa. Ryssland har sätt förändrat dynamiken för den ge- ensidigt sagt upp CFE-avtalet och mot- mensamma säkerhets- och försvarspoli- verkar alla rustningskontrollförhandling- tiken, GSFP. En rad långtgående förslag
165 presenterades, förhandlades och beslu- regeringen, inte minst utrikes-, försvars- tades i höstas inom området. Sveriges och inrikesministern. Vårt öppna demo- övergripande mål är att hålla samman kratiska samhälle måste hitta vägar att unionen och förflytta landet mot centrum möta hoten, utan att förlora just de grund- som en aktiv och konstruktiv aktör. Inte värden som ska skyddas. minst genom Merkels ledarskap framstår Tyskland allt tydligare som ett land som Några tankar och Sverige bör närma sig. Men det kräver reflektioner också viss omprövning av tidigare fasta Det finns knappt några sjöperspektiv alls svenska positioner. i den säkerhetspolitiska förklaringsmo- dellen. Men ett perspektiv som kan föras Andra aspekter till den marina utvecklingen är att framti- Kvinnor och flickor fortsätter att diskri- den är oviss i dessa oroliga tider. Nyckel- mineras. Därför har Sverige en feminis- ord med koppling till de säkerhetspolitis- tisk regering och utrikespolitik. Jäm- ka perspektiven är havet och sjövägarna, ställdhet är ett mål i sig, men också ett långsiktig relevans samt uthållighet. medel för att uppnå andra mål som fred, För det första har havets och sjövägar- säkerhet och hållbar utveckling. Ett ge- nas betydelse en undanskymd – om ens nomgående tema i den svenska säkerhets- någon – plats i berättelsen om svensk politiken är att det är bättre att förebygga utrikes- och säkerhetspolitik. Det kan en konflikt än att behöva hantera en kris, inte vara rätt i ett land omgivet av hav. avspänning är bättre än avskräckning och Sverige värnar frihandeln och sjövä- fred byggs långsiktigt med befolkningens garna måste skyddas. Det innebär mer – kvinnors och mäns – engagemang. än operation Atalanta eller skyddet av Sverige gör också omfattande bistånds- Göteborgs hamn. Vidare kan den marina satsningar och är en supermakt inom utvecklingen kopplas till EU-politiken. området. Vi är inte i Mali, Somalia eller Unionen har såväl en global strategi Irak endast med uniformerad personal, som en maritim säkerhetsstrategi. Där utan även med stora biståndssatsningar finns mycket att göra för att lyfta fram som ofta är tongivande för den svenska sambanden mellan de olika politikom- aktörsrollen. råden som möts till sjöss, alltid med en Sverige är i grunden för frihandel och säkerhetsdimension. Men det kan också söker multilaterala robusta avtal som handla om reformeringen av FN. Där får gagnar fredlig utveckling och välstånd de maritima perspektiven en alltför liten i världen. Att vårt näringsliv är mycket roll i dialogen om spelet mellan orsak och exportberoende är självklart en viktig verkan i krig och kriser. faktor i sammanhanget. De protektionis- För det andra bör lösningar undvikas tiska strömningar som kommit upp till som endast möter få utmaningar i ett få- ytan – bland annat i USA – är bekym- tal scenarier här och nu. Istället bör ma- mersamma. rinen utvecklas mot att vara långsiktigt Slutligen är cyber- och hybridfrågorna relevant i så många tänkbara framtider allt viktigare som säkerhetspolitiska ut- som möjligt. Dessa dagar är formativa, maningar, inte minst kopplat till Ryss- en transformation till något annat. Allt land. Frågorna engagerar stora delar av
166 förändras och det förändras snabbt på ett rationsområde. Samtidigt är uthållighet svårförutsägbart sätt. Det är oklart hur också avgörande sett ur militärstrategiskt världen ser ut om tio år eller ett år och doktrinperspektiv, där Försvarsmakten vilka kraven blir på marinen då. ska undvika att förlora om den tvingas För det tredje bör marinen kunna verka slåss ensam. Vidare är uthållighet och med uthållighet. Den förmågan avgör räckvidd avgörande för att kunna verka marinstridskrafternas betydelse som ett längre bort. Nu ligger fokus på närom- säkerhetspolitiskt instrument i fred, grå- rådet, men man kan tänka sig framtider zon eller krig. Uthållighet kan handla där till exempel skydd av sjövägar i andra om så basala aspekter som sjövärdighet havsområden blir aktuellt. för förmågan att verka länge i ett ope-
167 Professor Alastair Finlan
Alastair Finlan is a Professor i Krigsve- tenskap at the Försvarshögskolan who specializes in modern warfare, military culture and Special Forces. His most recent single authored book is Contem- porary Military Strategy and the Global War on Terror: US and UK Armed For- ces in Afghanistan and Iraq 2001-2012 (New York: Bloomsbury, 2014), Special Operations in Contemporary Warfare: Challenges and Opportunities
This study suggests that the world1 is now in a third age of Special Forces and one that in a likelihood will witness an increasing utility of these unusual military units in orthodox and unorthodox warfare in international relations.
Scholars of the future will look back on the leading edge of military operations. the first two decades of the twenty-first This has been most starkly illustrated in century as a remarkable time in history. recent times in the extraordinary US mis- From the tragic events of 9/11 in 2001 to sion by Seal Team 6 that led to the death the present day, the world has been a spec- of Osama Bin Laden in Abbottabad (Pa- tator to a completely unanticipated high kistan) in 2011 and the sublime Russian tempo of military operations, from Asia operation in Crimea by ‘little green men’ to the Middle East and Europe, involving (naval spetsnaz) that were instrumental in some of the most powerful nation states in the annexation of that territory in 2014. the world. One of the most noticeable fea- This research argues that the growing tures of this period of heightened military employment of Special Forces poses both activity involving the West, known as the challenges and opportunities for nation Global War on Terror or GWOT, has been states and looking back to the Second a preference to employ secret military World War offers beneficial insights into units, universally known as Special For- future applications concerning these se- ces/Special Operations Forces (SOF), as cret soldiers.
1. The first age of Special Forces was their birthing period in the Second World War. The second age encompasses the extraordinary rise to prominence of the units in the Cold War. The third age is the Global War on Terror. Others use similar descriptions to describe the current age, for example, Jackson and Long describe it as ‘a third […] period era of prominence’. See Colin Jackson and Austin Long, ‘The Fifth Service: The Rise of Special Operations Command’ in Harvey M. Sapolsky, Benja- min H. Friedman and Brendan Ritterhouse Green (eds), US Military Innovation Since the Cold War: Creation Without Destruction, London: Routledge, 2009, p. 150
168 The Development of was also a military catastrophe with all the heavy equipment (tanks and artillery) Special Forces of the massive expeditionary force being Special Forces are very much a modern left behind to the victorious Germans. It phenomenon in warfare. People have was one of the worst military defeats in been engaged in organized violence for British history that had the country teete- thousands of years, but the oldest of these ring on the edge of collapse. In was in this units has only recently reached 75 years climate of unprecedented desperation 1 of age. The description ‘‘Special Forces’ that new thinking about warfare began to as a term and a concept gained purchase emerge within the British armed forces. 2 in Britain in the Second World War’ and In London, one staff officer from the it is useful to look back to this formative War Office was mulling over the problem time to gain insight into their utility. The of a seeming lack of ‘offensive spirit’.3 reasons why unorthodox secret military His thoughts turned to military history units emerged in WWII can be traced to a for inspiration, especially the South Afri- number of elements (social and technolo- cans in the Boer War (1899-1902), when gical) that came together to provoke new ‘after their armies had been defeated the thinking and innovative ways of prosecu- settlers had formed small bands of hor- ting war. The most important of them was semen who for two years had harried the desperate situation facing British so- and eluded a British force ten times their ciety in 1940 that encouraged/demanded number. The Boers’ word for them was a different approach to fighting. The buil- ‘Kommando’. 4 The officer was Lieutenant ding blocks of the earliest form of Special Colonel Dudley Clarke5 and his ideas Forces emerged in the UK in the summer about conducting ‘guerrilla warfare on of 1940. In those dark days, Britain was a big scale’6 against the Germans were staring into the abyss. Defeat was loo- warmly embraced by the Chief of the ming with the unanticipated and rapid Imperial General Staff, General Sir John collapse of the Allied armies in France Dill, who presented them to a very ent- that was most visible in the 300,000 Bri- husiastic Winston Churchill. The upshot tish and French troops who had retrea- of this meeting was the official blessing ted to the coast of Northern France. The for the formation of this unusual unit.7 Dunkirk evacuation is largely remembe- The aim of the newly created Comman- red as a triumph of naval power in all its dos ‘was to wage a continuous campaign forms, including the brave civilian volun- of tip-and-run raids on the enemy’s ex- teers who took their own boats across the tended European coastline’.8 The Com- English Channel, to rescue the trapped soldiers. What is often forgotten is that it 3 James Owen, Commando: Winning World War II Behind Enemy Lines, London: Hatchette 1 The British Special Air Service (SAS) cele- Digital, 2012, Kindle Edition brated its 75th birthday in 2016. 4 Ibid. 2 Alastair Finlan, ‘Special Forces: Lead- 5 Ibid. ership, Processes and the British Special Air 6 Ibid. Service (SAS)’ in Gitte Højstrup Christensen 7 Ibid. (ed.) Interdisciplinary Perspectives on Special 8 James Dunning, It Had To Be Tough: The Operations Forces, Copenhagen: Royal Danish Origins and Training of the Commandos in Defence College, 2017, p.77. World War II, London: Frontline Books, 2012,
169 mandos were actually Special Operations behind the lines’.12 Forces, but they formed the bedrock of The second key element that facilitated subsequent developments that included the birth of Special Forces was technolo- one of the earliest genuine Special For- gical: a fusion of matured technologies ces unit, the Special Air Service. The permitted new military possibilities. This Commandos were a classic SOF unit in research makes the case that the critical the sense that what they did was still on interconnection with technology is the the spectrum of conventional warfare, key enabler at the heart of Special Forces. albeit with soldiers with higher levels of The fusion of three technologies under training, fitness and endurance. The em- the broad headings of transport (aircraft/ phasis in their instruction was on rapid parachutes and jeeps/trucks), firepower marches over short and long distances (submachine guns and plastic explosives) with the ability to travel ‘seven miles in and communications (Morse wireless the hour and be able to fight at the end of sets) enabled soldiers to do something it’9 and enhanced weapons skills, especi- that had never been possible before in ally using close combat weapons such as history: to operate behind enemy lines the Thompson sub-machine gun. Com- and be coordinated/in communication mandos were broken down into between with headquarters in real time. Many of six and ten troops (each made up of 50 these technologies had been around for soldiers) and further divided into sections years such as aircraft and trucks, but by and sub-sections.10 Nevertheless, not- World War II, there was a level of matu- withstanding possessing a very capable rity about them than facilitated innova- force, British military leaders struggled tion, especially when fused with other to find an effective role for these soldiers technologies. The classic Special Forces for much of the war and as Julian Thomp- unit that exploited these technologies son notes, ‘commandos really came into was the famed Special Air Service (SAS) their own from late 1942 onwards, figh- created in 1941 in North Africa that de- ting in most theatres of war, usually as stroyed 350 Axis aircraft on the ground part of the main battle. Increasingly they behind enemy lines.13 By conducting war were given tasks on the flanks, or ahead by other means, beyond the conventional of the main force’.11 In essence, Comman- symmetrical way of using aircraft to de- dos were used as enhanced conventional stroy aircraft (the UK forces simply did units to do tasks that others might strugg- not have the air capacity to do it), small le with and most of them ‘did not operate groups of Special Forces created an ope- rational level effect that heralded the sha- Kindle Edition. ‘Tip-and-run’ refers to an infor- pe of things to come in future wars in the mal version of cricket. In this game, if a batsman twenty-first century. touches a ball with the cricket bat (tip) then they have has to run between the wickets. It is a faster 12 Ibid. and more fun version of the formal game. 13 Brigadier H.W. Wynter, ‘The History of 9 Ibid. Commandos and Special Service Troops in the 10 Ibid. Middle East and North Africa (January 1941 to 11 Julian Thompson, The Imperial War Muse- April 1943)’ in The National Archives, Special um Book of War Behind Enemy Lines, London: Forces in the Desert War 1940-1943, Kew: The Pan Books, 1999, p.4. National Archives, 2008, pp. 302-303.
170 The Emergence of Special atomic weapons research16 to assassina- ting one of Hitler’s top military officers in Operations Czechoslovakia17 and delaying German Popular memory and imagery of the Se- reinforcements against the beachhead on cond World War remains dominated by D-Day in 1944. Of the latter, SOE ope- the clash of conventional arms, the bit- ratives harried the powerful 2nd SS Pan- ter large-scale contests at sea/in the air zer Division, Das Reich, after it had been and the big battles on land, but it is only ordered to travel 450 miles to Normandy half the picture. In Britain, for example, to counterattack the beachheads. Accor- alongside of the overt aspects of the war, ding to one writer, the move ‘should have it also invested heavily in covert opera- taken no more than seventy-two hours’;18 tions as well. To a significant degree, the however, it took the Das Reich division of British state waged not only a typical con- 1,400 tanks and 15,000 soldiers19 travel- ventional campaign against the Axis po- ling by road an exhausting/frustrating 17 wers, but from 1940 onwards, launched a days (far too late to close the beachheads)20 parallel guerrilla warfare effort as well. to get to the fighting zone. This was due Long before soldiers and marines stor- in large part to the efforts of SOE who med ashore on the beaches of Normandy shut down the rail option and engaged in in 1944, special units had been shaping continuous hit and run missions (classic the battlefield for years. Desperate times guerrilla warfare techniques) against this provoked an ideational revolution in mi- massive military formation. What the Se- 14 litary and political thought in Britain cond World War demonstrated was that that reached intellectual fruition in July Special Operations could generate effects 1940 when another very secretive entity far out of proportion to the size of the was created in the form of the Special forces involved in the mission and one of Operations Executive (SOE). SOE had the best examples was the attack on the a worldwide reach and it was a parami- British battleships in Alexandria in 1941 litary organization: a unit that straddled by Italian Special Forces. Six men sank the grey area between spies and soldiers. two British battleships in shallow water Its personnel worked in civilian clothes (as well as damaged other vessels) and in undercover in occupied countries opera- a single operation changed the naval ba- ting and organizing resistance activities and primarily engaged in ‘subversion and 16 These missions have been accurately captu- sabotage’.15 SOE was responsible for a red in a popular Norwegian drama series called number of unorthodox missions that had ‘Kampen om Tungtvannet’ or ‘The Heavy Wa- genuine operational level effects on the ter War’ (2015). enemy, from destroying Germany’s vital 17 Two SOE agents assassinated Himmler’s deputy, Reinhard Heydrich, one of the elite of heavy water supplies in Norway for its the German Nazi regime, in a daring mission in 14 One of the most influential leaders of SOE, Czechoslovakia in 1942. Major General Colin Gubbins, wrote an influ- 18 Giles Milton, The Ministry of Ungentle- ential small book during the war (still in print) manly Warfare - Churchill’s Mavericks Plotting called The Art of Guerrilla Warfare. Hitler’s Defeat, London: John Murray, 2016, 15 See M.R.D Foot, SOE: An Outline History p.292. of the Special Operations Executive 1940-46, 19 Ibid, p. 288 London: Pimlico, 1999, Kindle Edition. 20 bid, p. 292.
171 lance of power in the Mediterranean for a forces. Framed in the historical context brief period.21 of the Second World War and the specific British case, it is also apparent that these The Challenges and unorthodox forces, when supplemented Opportunities of Special with paramilitary forces, provide mili- Operations today tarily disadvantaged nation states with a true parallel war dimension that gre- It is impossible today not to notice the atly enhances their overall military ef- prominent participation of Special For- fect geographically and in the aggregate ces/Special Operations Forces (the fa- against more powerful opposition. People voured modern term) in contemporary (including military officers) tend to think campaigns from Afghanistan, Iraq, Li- about warfare in symmetrically and con- bya, Somalia, Yemen and Ukraine. In ventional terms, but unsurprisingly so. some cases, their utility has been specta- The vast majority of armed forces are not cular: the extraordinary ‘Afghan Model’ SOF (usually less than 10% of the total)22, (Afghanistan 2001), for example, when a despite the best efforts of films, books small number of US Green Berets wor- and computer games to suggest every sol- king with indigenous allies (the Northern dier is a member of these highly selective Alliance) and US air power provoked the units. Most importantly, even in terms of most unexpected swift victory in mili- military education, the canon of classical tary history with the disintegration of military thought (the staples of military the Taliban regime in just two months of academies around the world that inform operations. Other campaigns have been each new generation of officer), from Sun slower and less visible such as the cur- Tzu,23 Vegetius,24 Clausewitz,25 Jomini,26 rent campaign against the so-called Is- and Mahan27 (to name a few of the more lamic State in Iraq, but nevertheless, the prominent ones) simply do not mention outcome is likely to be successful given them. current trajectories. What is clear from these activities is that Special Operations Forces offer a very flexible, rapidly de- 22 The United States illustrates this well. It has ployable and effective military option in 475,350 active service members in its army, but the twenty-first century. The challenge only 34,100 of this total belong to the US Army for SOF is one of resources matching Special Operations Command. See The Military Balance, London: Routledge, 2017, pp.45-56. commitments because as their popularity 23 Samuel B. Griffith (trans), Sun Tzu, The Art grows in international relations, it begs of War, Oxford: OUP, 1971. the question of whether they have enough 24 N.P. Milner (trans), Vegetius: Epitome of assets to meet the growing demand for Military Science, Liverpool: Liverpool Univer- their services by political elites around sity Press, 2013. 25 Michael Howard and Peter Paret (eds and the world. However, there are also great trans), Carl Von Clausewitz: On War, Princeton: opportunities as well for these unusual Princeton University Press, 1989. 21 The Royal Navy used elaborate measures to 26 Baron Antoine Henri de Jomini, The Art of fool the Italian forces into believing that nothing War, London: Greenhill Books, 1996. had occurred because they continued routines 27 A.T. Mahan, The Influence of Seapower on the ships as normal until they had been repai- Upon History 1660-1783, New York: Dover, red well enough to be refloated. 1987.
172 For nation states with limited conven- of the world that cannot be realistically tional forces living in hostile regional accessed by SOF. Creative thinking al- environment the development of a spe- lied with daring allows smaller forces cial operations capability and mindset/ to have a much greater impact against thinking provides considerable force en- much larger opponents in advanced (and hancement to a defensive posture. It of- sensitive) technology-dependent warfare fers the ability to extend the battlespace of the modern age. The element that did far beyond sovereign territory with pre- the most damage to the Das Reich divi- cision strike capabilities to delay, disrupt sion in France in 1944 was not bullets or and degrade major military units that anti-tank mines, but small pots of carbo- would be at the forefront of any poten- rundum (silicon carbide) added by SOE tial outbreak of hostilities. Most recent agents to the axle oil of every rail-based conflicts have fitted a certain historical tank transporter in the region 28 that rende- pattern that has been actually replicated red them unusable. With no rail transport for thousands of years: the build-up of available, Das Reich had to use the road military forces on the borders of a state system that consumed the operational before a rapid invasion and push to the ca- life of its vehicles, especially the tanks, pital. From Alexander’s invasion of Per- and made them vulnerable to breakdown sia (and earlier) to the invasion of Iraq in and ambush by guerrilla style forces. 2003, this pattern is well recognized, but What this example shows is a snapshot of today defending nations have the ability what lateral thinking, determination and to intervene in the vulnerable build-up unorthodox forces can do against a far of forces phase that may deter or stymie superior conventional military formation the planned invasion because the costs and a glimpse of the potential/opportuni- become too high. One of the key lessons ties that a Special Operations capability of Operation Neptune Spear (the Osama can bring to the table for nation states in Bin Laden mission), the cross-border the twenty-first century. raid from Afghanistan to Pakistan using modern technologies (stealth helicop- 28 Milton, The Ministry of Ungentlemanly ters in this case) is that there is no part Warfare, p.286.
173 174 Advokat Mattias Widlund
Advokat Widlund är verksam vid Skarp Stockholm Advokatbyrå AB. Han har medverkat i ett flertal böcker och artiklar på sjörättens område.
Effekter på redarens sjövärdighetsansvar när funktionsbaserade regler införs för fartyg i nationell trafik Abstract: The article below provides a review of new legislation (which entered into force on 1 June 2017) relating to the seaworthiness of vessels engaged in domestic trade. The legislation provides two sets of seaworthiness requirements for ship owners: rules based on functional requirements and a general obligation on self verification of compliance. Rules based on functional requirements set out the necessary requi- rements, but provide no guidance on how these requirements are to be met. It will be largely the responsibility of the ship owner to apply the legislation to its own vessels. The legislation imposes stringent obligations on the ship owner in relation to the alloca- tion of tasks, risk assessment, action plans, and documentation. In the author’s opinion the new legislation forms part of an emerging trend of “organisational seaworthiness”. The author also examines a potential increase in the use of corporate finesas a legal remedy in the area. In addition, the author also highlights the development of organisa- tional seaworthiness as necessary to the operation of unmanned vessels, given that the master’s functions must principally be carried out from the ship owner’s office. Den 1 juni innevarande år (2017) trädde ett nytt sammanhängande regelverk i kraft för säkerställandet av sjövärdigheten på fartyg i nationell sjöfart. Regelverket om- fattar närmare 6 500 fartyg och formar ett nytt koncept för sjövärdighetsregleringen. Konceptet består av två grundbultar. Dels ska redarna själva, utifrån s.k. funktions- baserade regler, i stor utsträckning formulera sjövärdighetsnormer för sina fartyg. Dels ställs ökade krav på redarnas s.k. egenkontroll. Detta innebär tveklöst ett re- gimskifte på området. Kravet på egenkontroll kan även ses som ytterligare ett steg i
175 utvecklingen av den del av sjövärdigheten som rör säkerhetsledning vid rederiet i vid bemärkelse. Flera juridiska frågeställningar uppstår kring den nya regleringen, bl.a. hur egenkontrollen ska genomföras och hur redarens och befälhavarens an- svar för sjövärdigheten påverkas. I artikeln diskuterar författaren dessa frågor och belyser dem mot en sjömilitär bakgrund.
Inledning ningshavare vid rederiet respektive om- bord, i viss utsträckning, bedömas från Fartyg och deras rederier omfattas av en fall till fall. stor mängd regler som syftar till att skyd- da människor, egendom och miljö mot de Ett nytt regelverk för risker som är förknippade med sjöfart. Ett fartyg som uppfyller tillämpliga reg- fartyg i nationell sjöfart ler och i övrigt är säkert betecknas som Bakgrund sjövärdigt. Regeluppfyllnad är alltså i princip en för- Sjövärdighetskravet är mycket brett utsättning för fartygs sjövärdighet. Tradi- och tar inte enbart sikte på fartygsskro- tionellt har den internationella sjöfartens vets beskaffenhet och fartygets utrust- sjösäkerhetsbestämmelser också varit ning; utan innebär även bl.a. att fartyg utgångspunkten för den svenska natio- måste vara betryggande bemannade (jfr nella sjöfarten, dvs. sjöfart med svenska sjölagen 1:9), liksom hållna i stånd (jfr fartyg som endast anlöper svenska ham- fartygssäkerhetslagen 2:1) på ett sådant nar. Detta har ibland inneburit svårighe- sätt att säkerheten upprätthålls. Detta ter, särskilt för mindre fartyg, att kunna medför att organisatoriska aspekter på möta de krav som ställs. I förlängningen sjösäkerhet täcks in. Man skulle således har myndighetstillsynen komplicerats, kunna tala om en form av ”organisatorisk exempelvis genom att Transportstyrelsen sjövärdighet”, som en del av sjövärdig- har varit tvungen att utnyttja dispens- hetskravet. förfaranden för många fartyg för att de Redaren och befälhavaren har ett ge- över huvud taget ska kunna användas för mensamt ansvar för sjövärdigheten, med sjöfart.2 Ett samlat modernt regelverk och en plikt för befälhavaren att underrätta ett effektivt tillsynssystem för den natio- redaren om sjövärdighetsbrist som upp- nella sjöfarten har saknats. kommer under en sjöresa om bristen inte Mot denna bakgrund inledde Trans- kan avhjälpas genast. Genom att redaren portstyrelsen år 2013 ett arbete med att får denna vetskap blir även redaren an- skapa ett nytt regelverk bl.a. för fartygs svarig för bristen (jfr sjölagen 6:1 resp. konstruktion, utrustning och dokumenta- 20:1). tion.3 Arbetet har bedrivits inom ramen Den närmare innebörden av sjövär- dighetsansvaret måste bedömas från fall 2 Jfr Konsekvensutredning av Transportstyrel- till fall, utifrån tillämpliga regler och sens föreskrifter och allmänna råd för fartyg omständigheterna i övrigt.1 Likaså måste i nationell sjöfart, (Dnr TSF 2016-32, daterad fördelningen av ansvaret mellan redare 2016-12-21), sid. 21 ff. 3 Jfr Transportstyrelsens Beslutspromemoria och befälhavare, och mellan olika befatt- (TSS 2013-2346) avseende Projektet för natio- 1 Jfr t.ex. prop. 1993/94:195, sid. 166. nella föreskrifter.
176 för vad som kom att benämnas Projekt Ny form av tillsynsförrättning nationella föreskrifter (PNF), och har Samtidigt som fartygsföreskriften träder resulterat i Transportstyrelsens före- i kraft introduceras en ny form av tillsyn- skrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) förrättning. Denna består huvudsakligen för fartyg i nationell sjöfart [fartygsfö- i en så kallad dokumentationskontroll (jfr reskriften]. Genom ikraftträdandet av fartygssäkerhetslagen 5:4 a).7 fartygsföreskriften fullgörs den första Dokumentationskontrollen innebär att delen av Transportstyrelsens översyn och det i princip är redarnas egenkontroll, förnyelse av sjövärdighetsregleringen av och inte själva fartygen, som kontrol- den nationella sjöfarten. Den andra delen leras. Detta benämns systemtillsyn, och omfattar en motsvarande process beträf- sker utifrån en självdeklaration som ska fande tillämpliga bemannings- och behö- ges in till Transportstyrelsen. Genom righetsregler (se nedan). självdeklarationen intygar redaren att Som framgått inledningsvis byggs far- fartyget uppfyller tillämpliga krav och är tygsföreskriften upp av funktionsbasera- sjövärdigt i övrigt. de regler och höga krav på egenkontroll. En funktionsbaserad regel föreskriver ett Kommande krav på ökad egenkontroll visst mål som ska uppnås, men inte hur Transportstyrelsens andra del i översynen detta ska göras. Det blir nu i stor utsträck- av de nationella sjövärdighetsföreskrif- ning redarna själva som har att formulera terna bedrivs inom vad som benämns sjövärdighetsnormer för de aktuella far- Regeringsuppdrag för behörigheter och tygen.4 I praktiken skulle detta kunna bemanning (RUBB). En utgångspunkt i leda till att sjövärdighetsstandarden detta projekt är att fartyg i nationell fart sänks. Enligt Transportstyrelsen uppvägs framöver inte ska tilldelas särskilda be- dock den flexibilitet som de funktionsba- manningsbeslut. I stället ska rederierna serade reglerna medför, av strikta krav på egen hand ta fram s.k. bemannings- på egenkontroll.5 Lagstiftaren uttrycker planer. detta som en ”paketlösning”.6 Ett fartyg ska kunna ha olika beman- Motsatsen till en funktionsbaserad re- ningsplaner beroende på vilken verksam- gel är en preskriptiv (detaljföreskrivande) het som är aktuell och vilka farvatten regel, som följaktligen innehåller ett kon- som är i fråga. De olika bemanningspla- kret handlingsdirektiv. Merparten av da- nerna ska fastställas av en befattningsha- gens internationella sjövärdighetsregler vare vid rederiet med särskilt ansvar för är preskriptiva. säkerhet, och det är sedan befälhavaren som beslutar om vilken bemanningsplan som ska tillämpas vid en viss tidpunkt. 4 Vid tillämpningen av reglerna kan den akt- samme redaren dock i vissa fall utgå från de Detta syftar, likt fartygsföreskriften, till allmänna råd som Transportstyrelsen utfärdat att medföra ett mer flexibelt system för till de funktionsbaserade reglerna. Vidare avser redarna, samtidigt som kraven på egen- Transportstyrelsen att tillhandahålla s.k. kom- pletterande upplysningar, ang. bl.a. relevanta in- 7 Fartyg som omfattas av krav på passagerar- formationskällor och etablerad branschstandard resp. fartcertifikat kommer även framgent att på ett visst område. vara föremål för periodisk kontroll. Till det nya 5 Ovan anförda konsekvensutredning, sid. 53. konceptet hör även att vissa tillsynsuppgifter 6 Prop. 2016/17:135, sid. 44. ska kunna överlåtas till privata aktörer.
177 kontroll kommer att öka även på detta på en fullgod egenkontroll. område.8 Systematiskt sjösäkerhetsarbete Egenkontroll Det systematiska sjösäkerhetsarbetet framstår delvis som en metod för rede- Vad innebär egenkontrollen? riet att upprätthålla egenkontrollen.9 Av Något förenklat kan egenkontrollen särskilt intresse blir därför att utreda vad definieras som redarens utövande av detta ska innefatta. fortlöpande kontroll över att ett fartyg Det systematiska sjösäkerhetsarbetet uppfyller de krav som gäller enligt far- ska bidra till en god säkerhetskultur, och tygssäkerhetslagen och de författningar bl.a. säkerställa att berörda befattnings- som sorterar under fartygssäkerhetsla- havare har rätt befogenheter, utbildning gen (jfr fartygssäkerhetslagen 5:4 a.). och kompetens, att skydd mot identifie- Fartygssäkerhetslagen är en ramlag, rade risker fastställs, samt att tillräcklig med ett stort antal anslutande författ- beredskap finns för nödsituationer. ningar. Således ska egenkontrollen täcka Principerna i det systematiska säker- praktiskt taget alla aspekter av säkerhe- hetsarbetet är uppenbart skapade med ten på fartyg i nationell fart. mönster från ISM-koden.10 ISM-koden Fartygsföreskriften innehåller emel- ska tillämpas av alla passagerarfartyg lertid, förutom en kortfattat funktionsba- (dvs. fartyg som transporterar fler än 12 serad regel i 1:21, endast ett allmänt råd passagerare) i internationell fart, av last- som i detta avseende utvecklar vad egen- fartyg med en bruttodräktighet om minst kontrollen ska innefatta. Detta allmänna 500 i internationell fart, samt vissa fartyg råd anger att egenkontrollen ”bör utföras i nationell trafik enligt en EU-förordning i enlighet med vedertagen branschpraxis (nr 336/2006). samt de anvisningar som åtföljer fartyget Även svenska örlogsfartyg ska, enligt och dess utrustning.” Vid sidan av denna Regler militär sjöfart (RMS) 2013, som regel stadgar fartygsföreskriften dock utgångspunkt tillämpa ISM-koden (S 2.1 att redaren ska upprätthålla vad som be- 1 §), medan vissa fartyg i svensk nationell nämns systematiskt sjösäkerhetsarbete fart istället har omfattats av ett motsva- (1:25, 1:26 och 1:28), samt att viss doku- rande regelverk11 (TSFS 2009:1). mentation ska upprättas och uppdateras Eftersom fartygsföreskriften saknar (1:27-30) för rederiets fartyg. en närmare reglering av vad det systema- Utöver vad som stadgas i fartygsfö- tiska sjösäkerhetsarbetet ska innehålla, reskriften om egenkontroll återfinns en torde ISM-koden och TSFS 2009:1 kunna digital s.k. Handbok för egenkontroll av tjäna som utgångspunkt genom en analog fartyg, publicerad på Transportstyrelsens tolkning. webbplats (www.transportstyrelsen.se). 9 Ovan anförda konsekvensutredning, sid. 13. Det får naturligtvis anses föreligga en 10 Internationella säkerhetsorganisationskoden presumtion för att den som utgår från för säker drift av fartyg och för förhindrande av denna handbok och efterlever de riktlin- förorening, 1993. jer som ges däri också uppfyller kraven 11 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier 8 Se t.ex. tidskriften Skärgårdsredaren, nr och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) 4/2016, sid. 15. nr 336/2006.
178 I ISM-koden föreskrivs att fartygen satoriska aspekter på sjövärdigheten. Jag ska ha ett säkerhetsorganisationssystem, utgår nedan från detta förhållande. vilket i TSFS 2009:1, i en något förenk- lad form, kommer till uttryck i ett krav på Vem ska ansvara för en s.k. säkerhetshandbok för rutiner till egenkontrollen? sjöss och i land (jfr TSFS 2009:1 p 1 i bi- lagan). I RMS används begreppet system Inledning för sjösäkerhetsledning. Enligt lagstiftaren syftar egenkontrollen Sammanfattningsvis kan man påstå att bl.a. till att tydliggöra att det är redaren det knappast finns något skäl att inte utgå som har huvudansvaret för fartygets sjö- 14 från bestämmelserna om säkerhetsled- värdighet. Man frågar sig då naturligt- ning i ISM-koden och TSFS 2009:1. vis vem som ska upprätthålla det ansvar Vid sidan av ovannämnda regelverk som redaren (rederiet) anges ha i fartygs- finns det i arbetsmiljölagstiftningen för säkerhetslagstiftningen. redaren bestämmelser om systematiskt I fartygsföreskriften 1:11 definieras arbetsmiljöarbete (SAM), som i relativt ”rederiet” som ”fartygets ägare eller den stor utsträckning överlappar den egen- som har övertagit ansvaret för fartygets 15 kontroll som avses i fartygsföreskriften.12 drift från ägaren”. Enligt lydelsen är Dessa bestämmelser är obligatoriska för fartygsägaren som utgångspunkt att be- alla arbetsgivare, och gäller även örlogs- trakta som redare, och därmed huvudan- fartyg.13 SAM kan även ses som en del av svarig för att egenkontrollen utförs. Som det systematiska sjösäkerhetsarbetet (jfr framgår av definitionen kan ägaren dock fartygsföreskriften 1:1). överlåta driften av ett fartyg till någon För att skapa en bild av hur den akt- annan, exempelvis ett managementbolag, samme redaren ska bedriva sitt systema- som då i princip tar över ansvaret för far- tiska sjösäkerhetsarbete måste alltså även tygets sjövärdighet. tillämplig lagstiftning och rättspraxis be- När termerna ”redaren”, ”rederiet”, träffande SAM beaktas. ”företaget” eller ”arbetsgivaren” används Höga krav på tydlig ansvarsfördelning i lagstiftningen, åsyftas i praktiken fö- och dokumentation framstår som en röd retagsledningen. Ansvaret för sjövärdig- tråd genom de ovannämnda regelverken. heten, inklusive arbetsmiljön ombord, Jag menar sammanfattningsvis att lik- åvilar därmed ytterst rederiets styrelse, heten och överlappningen mellan nämnda verkställande direktör (VD) om sådan regelverk, är så tydlig att området måste finns, och i viss mån andra i ledande be- ses som en helhet när det gäller organi- fattning. Förutsatt att rederiet drivs i aktiebo- 12 Jfr prop. 2002/03:109, sid. 84 f., samt anförda lagsform, vilket ofta är fallet vid yrkes- konsekvensutredning, sid. 48. Det är egentli- gen endast två skillnader mellan systemen som mässig sjöfart, har rederiets styrelse, märks: (i) systematiskt sjösäkerhetsarbete tar enligt 8 kap. aktiebolagslagen, det över- inte direkt hänsyn till frågor som rör företags- hälsovård, medan (ii) SAM över huvud taget 14 Jfr prop. 2016/17:135, sid. 24. Se även fartygs- inte syftar till att skydda den marina miljön. föreskriften 1:21 1 st. och fartygssäkerhetslagen 13 Transportstyrelsens föreskrifter och allmän- 7:6 8 p. na råd (TSFS 2011:91) om arbetsmiljö på örlogs- 15 ISM-koden 1.1.2 innehåller en närliggande fartyg 2:58. definition.
179 gripande ansvaret för rederiets organi- Oavsett om delegering skett eller inte sation och förvaltningen av rederiets måste företagsledningen på egen hand angelägenheter. Utses en VD, minskar undersöka arbetsförhållandena och be- i vissa avseenden styrelsens ansvar. döma riskerna för ohälsa och olycksfall i Denna minskning är särskilt samman- arbetet (jfr AFS 2001:1 8 §).22 länkad med VD:s ansvar för den löpande Ett relativt nytt regelverk med stor förvaltningen i ett bolag, som VD har relevans i sammanhanget är Arbetsmil- att sköta enligt styrelsens riktlinjer och jöverkets föreskrifter (AFS 2015:4) om anvisningar. Det högsta ansvaret för sjö- organisatorisk och social arbetsmiljö värdigheten vid rederiet innefattas i den samt allmänna råd om tillämpningen av löpande förvaltningen.16 föreskrifterna. Denna föreskrift trädde i Vissa uppgifter inom ramen för det kraft 2016, och förtydligar vad arbetsgi- organisatoriska sjövärdighetsansvaret varna ska göra inom ramen för SAM, i kan delegeras, varvid det tydligt måste fråga om villkor och förutsättningar för klargöras vem som i olika situationer bär arbetet beträffande bl.a. ledning, styr- ansvaret för att tillämpliga bestämmelser ning och fördelning av arbetsuppgifter (4 följs.17 §). Detta innebär exempelvis att redaren En delegering av arbetsmiljöuppgifter (arbetsgivaren) är skyldig att se till att måste vara skriftlig endast om det finns personalen är införstådd i vilka arbets- fler än 10 arbetstagare vid rederiet (6 § uppgifter de ska utföra och vem de kan AFS 2001:1). Värt att notera är vidare att vända sig till för att få hjälp och stöd för en konkludent (underförstådd) delegering att utföra arbetet (10 §). kan uppstå.18 Samtidigt krävs att delege- Grundläggande för att ett rederi ska ringen är motiverad, i så måtto att ett kunna uppnå en acceptabel sjövärdig- konkret behov av delegering ska finnas.19 hetsstandard i fråga om organisatoriska Vidare gäller att rederiet måste tilldela aspekter, är naturligtvis att det systema- den som erhållit en delegering de resur- tiska sjösäkerhetsarbetets mål är förank- ser som krävs för att dennes uppgifter ska rat på högsta ledningsnivå. Mot denna kunna utföras.20 bakgrund har olika ledningssystem ofta Föreligger oklarheter i fråga om inne- krav på eller rekommendation om att ett hållet i en eventuell delegering, medför policydokument ska formuleras av före- detta att straffansvaret ligger kvar på den tagets högste befattningshavare. närmast högre nivån i organisationen.21 Befattningshavare vid rederier med 16 T.ex. Tommy Iseskog, Arbetsmiljöansvar, särskilt ansvar för sjövärdigheten Norstedts Juridik AB, 2015, sid. 169. Av ett allmänt råd till fartygsföreskrif- 17 Jfr ISM-koden 1.4.3 resp. 3.2, AFS 2001:1 6 § ten 1:30 följer att passagerarfartyg, tra- (närmare bilaga 1), samt prop. 1976/77:149, sid. 373 f. ditionsfartyg och fartyg på vilka det be- 18 Jfr HD, mål nr B 611/90 (DB 1991:12). 22 Noteras här att det vid delegering av den lö- 19 Tommy Iseskog, Arbetsmiljöansvar, Nor- pande förvaltningen kvarstår ett s.k. kontrollan- stedts Juridik AB, 2015, sid. 172 f. svar hos styrelsen, som också torde kunna ha be- 20 ISM-koden 3.3, TSFS 2009:1 p. 2.3 i bilagan, tydelse i detta sammanhang. Jfr Carl Svernlöv, resp. AFS 2001:1 16 §. Arbetsordning och andra instruktioner i aktie- 21 Jfr t.ex. prop. 1976/77:149, sid. 374, samt NJA bolaget, 3 u., LitteraturCompagniet AB, 2015, 2004 s. 34 resp. 80. sid. 24 f. och 59 ff.
180 drivs utbildning i sjömanskap bör ha en strid med ett skyddsombuds beslut om att särskild befattningshavare benämnd sä- avbryta arbetet (jfr fartygssäkerhetslagen kerhets- och miljöansvarig. I ISM-koden 4:13 2 st.). benämns motsvarande funktion rederiets Enligt avsnitt 5.2 i ISM-koden ska be- säkerhetsansvarige (på engelska vanli- fälhavarens suveräna ställning i fråga om gen Designated Person, DP), och enligt säkerheten ombord bekräftas av redaren RMS 2013 sjösäkerhetsofficer. i fartygets säkerhetsorganisationssystem, Några närmare bestämmelser om där det tydligt ska anges att befälhavaren denne befattningshavare återfinns inte i har det övergripande ansvaret och befo- fartygsföreskriften. Här kan dock uppen- genheten att fatta beslut beträffande sä- bar ledning hämtas från ISM-koden och kerhet och förhindrande av förorening, TSFS 2009:1. Enligt dessa regelverk för- och att vid behov kunna begära och er- utsätts vederbörande (i) ha direktkontakt hålla stöd från rederiet. med den högst ansvarige för rederiet, (ii) Befälhavarens förhållande till redaren ha full kunskap om landorganisationen är i detta sammanhang emellertid inte helt och fartygens säkerhet och miljöskydd, okomplicerat.25 Av redarens huvudansvar samt (iii) om möjligt vara placerad inom för sjövärdigheten följder nämligen indi- landorganisationen. Befattningshavaren rekt att redaren när som helst, även under ska även vara en koppling mellan rederiet en pågående sjöresa, kan skilja befälha- och de ombordanställda. varen från befattningen (sjömanslagen 16 §). Det innebär att om redaren har be- Befälhavaren mannat fartyget med en befälhavare som Befälhavarens ansvar för och hans befo- visar sig inte vara skickad att upprätthålla genheter i fråga om fartygets sjövärdighet sjövärdigheten, måste redaren skilja be- är mycket långtgående och följer direkt fälhavaren från befattningen. Bakgrun- av lag. Således uppstår ansvaret genom den är bl.a. kravet på fartygs betryggande att befattningen tillträds, och är sig inte bemanning, som naturligtvis inte enbart beroende av någon särskild form av de- omfattar besättningens numerär, utan 23 legering. Denna del av befälhavaran- även dess kompetens och duglighet i öv- svaret utgör ett fundament inom sjörätten rigt. Värt att notera är att sker ett sådant med djupa historiska rötter. Som en all- skiljande har den tidigare befälhavaren män, närmast grundlagsliknande princip, i princip inte något ansvar för fartygets för handelssjöfarten gäller också att var- sjövärdighet.26 ken rederiet eller någon annan får hindra befälhavaren från att besluta om åtgärder, Straffansvar som enligt hans professionella bedöm- ning är nödvändiga, för att upprätthålla Allmänt sjövärdigheten.24 I fråga om arbetsmiljön Vad beträffar straffansvar för bristfällig ombord återspeglas detta förhållande i att egenkontroll kan ett antal olika straff- befälhavaren, under vissa förutsättning- stadganden bli aktuella: ar, har rätt att beordra riskfyllt arbete i För det första gäller att det kommer att
23 Sjölagen 6:1, samt specifikt i fråga om arbets- 25 Närmare, Hugo Tiberg, m.fl. Svensk sjörätt, miljön ombord 4 kap. 9 § fartygssäkerhetslagen. Jure Förlag AB, 2016, sid. 161 f. 24 Jfr regel 34-1 kap. V i SOLAS-konventionen. 26 Jfr ND 1997 s. 10 (Göta HovR).
181 vara straffbart med påföljd böter att, upp- Ett rättsfall från Högsta domstolen, såtligen eller genom oaktsamhet, ge in en NJA 2007 s. 369, illustrerar tillämpning- självdeklaration med oriktiga uppgifter en av arbetsmiljöbrottet beträffande sjö- avseende egenkontrollen (fartygssäker- fartsrelaterade förhållanden. Här placera- hetslagen 8:3 12 p.). des straffansvaret för en hamnarbetares För det andra är egenkontrollen, som död, till följd av en olycka vid lossning framgått ovan, en del av rederiets och av ett fartyg, på den verkställande direk- befälhavarens sjövärdighetansvar, vilket tören i ett hamnbolag. Att det saknades kan medföra att brister i egenkontrol- tydliga instruktioner för hur det risk- len blir föremål för straffansvar (böter fyllda lossningsarbetet skulle ledas och eller fängelse i högst sex månader) för genomföras låg här den verkställande befälhavaren (sjölagen 20:2). Även för direktören till last i straffrättsligt hänse- redaren kan samma straff bli aktuellt om ende. Samtidigt förekommer rättspraxis han inte avhjälper ett fel eller en brist i där den högst ansvarige (regementschef) sjövärdigheten som han haft eller borde inom en rederiorganisation friats från an- ha haft vetskap om. Om en redare låter svar vid påstående om samma brott, bl.a. ett sjöovärdigt fartyg gå till sjöss, gäl- eftersom det funnits välfungerande sys- ler dessutom ett strängare straff (böter tem för rapportering och uppföljning av eller fängelse i högst två år) i de fall re- tillbud och olyckor.28 san kan vara förenad med allvarlig fara Företagsbot (alltså inte nödvändigtvis livsfara) för de ombordvarande. Hypotetiskt sett skulle Vid sidan av straffansvar, som endast egenkontrollen kunna vara så undermå- kan träffa en fysisk person, skulle det lig – exempelvis pga. att adekvata rutiner särskilda rättsmedel som benämns före- för hantering av tillbud och olyckor sak- tagsbot kunna vara en effektiv sanktion nas – att detta kan medföra allvarlig fara vid straffbara brister i egenkontrollen. för de ombordvarande. I så fall kan sjö- Företagsbot kan tillämpas vid brott i nä- lagstadgandet bli tillämpligt, och redaren ringsverksamhet, där näringsidkaren inte straffas för sjövärdighetsbristen. skäligen förebyggt brott, eller där brott För det tredje kan arbetsmiljöbrott begåtts av person i ledande eller repre- (brottsbalken 3:10) bli tillämpligt vid sjö- sentativ ställning (brottsbalken 36:7). värdighetsbrister som leder till dödsfall Med person i ”ledande” ställning avses eller kroppskada.27 Skillnaden mot sjö- enligt motiven ”… framförallt en person lagsbrottet kan illustreras med följande som, på grund av att han eller hon ingår exempel: Ett fartyg utsätts för en kraftig i företagets ledning eller under själv- brand och för släckningsarbetet saknas ständigt ansvar rapporterar direkt till tydlig ansvarsfördelning, adekvata ris- ledningen, kan sägas ha ett särskilt an- kanalyser, rutiner för liksom utbildning i svar för att verksamheten bedrivs på ett 29 brandsläckning. Åsamkas en sjöman som lagenligt sätt.” En anställd med sådana deltar i släckningsarbetet rökförgiftning uppgifter som tillkommer en befattnings- till följd av dessa brister kan arbetsmiljö- havare med motsvarande ställning som brottet bli aktuellt. rederiets säkerhets- och miljöansvarige 28 Svea HovR, mål nr B 5454-07. 27 Jfr ND 1997 s. 10 (Göta HovR). 29 Jfr prop. 2005/06:59, sid. 61.
182 (DP) skulle med andra ord passa väl in i relevanta även för militär sjöfart.32 För denna beskrivning. örlogsfartyg är marinchefen (MC) reda- På arbetsmiljöområdet har företags- re.33 MC:s möjligheter att utöva kontroll bot i flera fall utdömts vid bristande av sjövärdigheten blir i praktiken relativt riskbedömningar,30 men tycks tidigare begränsade pga. det stora antalet fartyg i inte att ha använt mycket i sjörättsrela- FM och den geografiska spridningen av terade brottmål. Dock har företagsbot dessa.34 Av denna anledning framstår en dömts ut i en relevant tingsrättsdom31 delegering av sjövärdighetsrelaterade an- från mars i år (2017). I domen konstate- svarsuppgifter som nödvändig. Ett even- ras att det vid det ifrågavarande rederiet tuellt straffansvar skulle därmed kunna måste ha saknats ”… strukturer och en placeras på en lägre nivå i organisationen, organisation med givna rutiner …” be- exempelvis på förbandschefsnivå. Här träffande rederiets skyldighet att tillse att ska nämnas dels att den som i redarens dess sjömän haft giltig behörighet. ställe har haft befattning med fartyget också kan dömas till ansvar (jfr sjölagen Sjömilitära aspekter 20:16), dels att straffrättsliga bestämmel- Allmänt ser om medverkandeansvar kan komma att bli tillämpliga (jfr sjölagen 20:15). Även regleringen av sjösäkerheten på örlogsfartyg genomgår f.n. en revision. Förhållandet mellan redare och Bl.a. kommer ovannämnda RMS att fö- befälhavare ras in i Försvarsmaktens interna bestäm- När det gäller militär sjöfart komplice- melser (FIB). Reglerna i FIB kommer att ras förhållandet mellan befälhavare och förtydliga fördelningen av det organisa- redare ytterligare, eftersom en fartygs- toriska sjövärdighetsansvaret. eller båtchef även står i ett militärt lyd- I detta sammanhang ska noteras att nadsförhållande gentemot en högre chef. örlogsfartyg sedan tidigare omfattas av Detta skulle teoretiskt sett kunna innebä- såväl funktionsbaserade sjövärdighets- ra att den som ger en order till befälhava- regler (genom Naval Ship Code), som ren om en viss handling som strider mot höga krav på egenkontroll även i fråga sjölagens sjövärdighetskrav, har medver- om mindre örlogsfartyg i nationell fart. kat till befälhavarens sjövärdighetsbrott De militära sjövärdighetsreglerna tor- (jfr sjölagen 20:15). Samtidigt kan befäl- de således kunna användas som förebild havaren komma att åtnjuta straffrättslig vid tillämpning av fartygsföreskriften. ansvarsfrihet (jfr brottsbalken 24:8). Detta skulle troligen underlätta en kon- vertering av civila fartyg till militära statsfartyg och vice versa. 32 Jfr t.ex. rättsfallen NJA 2004 s 34 och Svea Det militära sjövärdighetsansvaret HovR, mål nr B 5454-07. De ovan behandlade principerna om 33 HKV Arbo 2016, bilaga 2 – Produktionsled- ningens Arbo 3:20. ansvar för egenkontrollen är i hög grad 34 Även Försvarets materielverk (FMV) har en roll beträffande den organisatoriska sjövärdig- heten i FM. Denna roll framträder inte minst vid 30 Tommy Iseskog, a.a., sid. 261. provturskommandon (PTK) och andra tester av 31 Stockholm TR, mål nr B 14236-16. marin materiel.
183 Avslutande kommentarer enkelt besöka sitt fartyg även i fjärran hamnar. Intressant att notera i detta sam- Som nämnts inledningsvis, kan fartygs- manhang är att redarens självständiga föreskriften ses som ytterligare ett steg i straffansvar för sjöovärdighet inte inför- riktning mot att högre krav ställs på sä- des förrän i slutet av 1960-talet. Införan- kerhetsledning inom rederiorganisatio- det av straffstadgandet motiverades av att nen. De eventuella regeländringar som den tekniska utvecklingen hade medfört föranleds av ovannämnda RUBB blir att befälhavarens möjligheter att utan sannolikt nästa steg i denna utveckling.35 redarens direktiv upprätthålla sjövärdig- De ökade kraven på organisatorisk sjö- heten begränsats, samtidigt som redarens värdighet ska, som framgått ovan, väga tillgång till sjövärdighetsrelaterad infor- upp den flexibilitet som de funktionsba- mation hade ökat. serade reglerna medför. Utvecklingen När befälhavarens självständighet och av den organisatoriska sjövärdigheten höga auktoritet ombord inte längre är en ska ses mot bakgrund av att redarna förutsättning för sjöfart, kan man vänta idag de facto har andra förutsättningar sig en ytterligare förskjutning av befälha- att upprätthålla ett organisatoriskt sjö- varens ansvar gentemot rederiet. värdighetsansvar. Numera kan kontakt En positiv sidoeffekt som utvecklingen mellan fartyg och rederi vanligen upprät- av den organisatoriska sjövärdigheten tas mycket snabbt, och redaren eller re- medför, är att denna kommer att under- presentant för denne kan fysiskt relativt lätta, eller t.o.m. utgöra en förutsättning 35 Fyra tidigare milstolpar utgörs av ikraft- för driften av autonoma fartyg. På sådana trädandet av ISM-koden år 1996, reglerna om fartyg kommer ju befälhavarfunktioner- SAM för fartyg och rederier år 2003, ISPS-ko- den (IMO:s internationella kod för sjöfartsskydd na att överföras på landorganisationen på fartyg och i hamnanläggningar) i fråga om eller upphöra helt, varigenom sjövärdig- organisatoriska bestämmelser om sjöfartsskydd hetsansvaret konsolideras ytterligare hos år 2004, samt reglerna om organisatorisk och rederiet. social arbetsmiljö år 2016
184 Ledamoten Jarl Ellsén
Jarl Ellsén är pensionerad kommendör- kapten
Underrättelsemiss under VK2 som kunde ha fått katastrofala följder
Uppslaget till denna artikel fick jag av ledamoten Mats Agnéus inträdesanförande om det svenska ubåtsvapnets utveckling. I sin korta inledande sammanfattning av hur detta vapen växte från lilla Hajen till den blivande “superubåten” A 26 (som media döpt den till) saknades dock den viktigaste pusselbiten ,den tyska ubåten typ XXI U 3503:s plötsliga entré på Danafjorden den 8 maj 1945 - just det - fredsdagen !
Om denna händelse finns mycket doku- stånd har märkligt nog ingen historieför- menterat, bl a en bok, skriven av under- fattare tagit fasta på. tecknad och en kollega, men poängen är När jag började min ubåtsutbildning i att i och med svensk expertis fick möjlig- oktober 1945 var Slaget om Atlanten se- het att plocka isär ubåten ,mutter , bricka dan 2 år tillbaka förlorat för den då jätte- ,sprint insåg man att utvecklingen av stora tyska ubåtsflottan. Utvecklingen på ubåtar och ubåtsjakt sprungit långt iväg ubåtsjaktområdet, bl a flygburen radar- från svensk förmåga 1945. blev för tyskarna en bitter och ödestigen Genom min egen erfarenhet som ny- överraskning, även om snorkeluppfin- kläckt ubåtsofficer 1945 och efter nog- ningen bromsade upp det kommande ne- granna studier av det mesta som skrivits derlaget några månader. om svenska marinen före, under och efter Men vad hände under tiden i den andra världskriget, så stod våra kunska- svenska sjökrigföringen? Kustflottans yt- per om modern submarin krigföring på stridsfartyg var till största delen insatta i stenåldersnivå jämfört med verkligheten. den nödvändiga eskorteringen utefter den Detta kunde ha fått katastrofala följder svenska kusten. Utrustningen för jakt på om vi olyckligtvis hade dragits in i kri- ubåtar ( som motståndet huvudsakligen get kommit i skarpt läge, för att använda bestod av) utgjordes av en passiv hydro- ett modernt uttryck. Om detta farliga till- fon, som inte tillät många knop för att
185 inte helt störas ut och sjunkbomber var men märkligt nog övades de knappast. det vapen som fanns mot ubåtar i uläge. Den viktiga tävlingen i torpedskjutning Bomberna fälldes inte via någon slags i ubåtsskolans slutskede) om den sk Tu- eldledningsinstrumentering, utan mera dorpokalen omfattade tre periskopsan- på “gehör”, dvs man fällde mot den punkt fall, alla dagerskjutning m.a.o. Ändå an- där något misstänkt - en periskopstrim- vände sig tyskarna redan i krigets början ma eller torpedspår - upptäckts. Man av mörkeranfall i ytläge. En ubåtschef trodde sig många gånger ha skadat eller som utvecklade den taktiken till full- sänkt en ubåt (rysk), men några påtagliga ändning var Otto Kretschmer, för vilken bevis fick man aldrig. han tilldelades riddarkorset med svärd. Ändå hade engelsmännen redan före Kretschmer hade turen att överleva sin kriget utvecklat sin aktiva hydrofon, den sjunkande ubåt, bli krigsfånge i Kanada sk Asdic, vars sändare inneslöts i en upp- och avslutade sin bana som konteramiral och nedsänkbar burk (“dome”) i fartygets i tyska Bundesmarine efter kriget och botten, vilket innebar stillastående vatten fick som sådan slutligen en hög post inom kring sändaren eller “svängaren”, som NATO. När den flygburna radarn och de den benämndes, och då medgav farter sk Leighlights uppträdde på arenan var upp mot 20 knop utan alltför svåra stör- det emellertid slut med ubåts- anfallen i ningar. Denna Asdic togs fram i tusen- ytläge. tals exemplar, men nådde inte svenska Hur är det nu möjligt att efter 6 års marinen förrän 1947! Royal Navy ville krig, som inte så sällan fördes i vår när- då bli av med all sin s.k. surplusmateriel het, inte ens ett rykte om hur de krigfö- och sålde bl a Asdic (liksom moderna rande i ubåtskriget uppträdde taktiskt centimeters radar ) till hugade och vän- och med helt ny materiel samt hur denna ligt sinnade spekulanter världen över. I taktik ständigt tvingades in i nya banor försäljningsavtalen ingick även att eng- p.g. av den alltid pågående striden mel- elsmännen arrangerade hel- och halvårs- lan medel och motmedel, ha gått den kurser för köpande länders sjöofficerare. svenska underrättelsetjänsten så totalt Detta var helt nödvändigt, då det krävdes förbi ? Ändå hade vi i både Tyskland och stor psykisk förmåga och d:o kunnande Storbritannien duktiga marinattachéer, för att få ut maximal effekt av den för oss Italienjagarnas välkände förmedlare helt nya utrustningen. Till skillnad från kommendören Henning Hammargren var modernare holländska eller amerikan- 1943-44 chef för Fst marinavdelning. Av ska sonarer, så hade Asdic en robust och hans dagböcker framgår att han hade ett enkel konstruktion (typisk engelsk!), vil- gott förhållande till den tyske attachén i ket gjorde den enkel att serva och sällan Stockholm von Wahlert, med vilken han krävde den några speciella varvsbesök. tydligen ganska ofta sammanträffade , När det gällde ubåtstaktiken, så var men några som helst underrättelser av den i första hand beroende av torpe- betydelse kom inte ut av dessa kontakter. dernas räckvidd och att de på den tiden En annan källa till viktiga informa- saknade girförmåga eller påverkan efter tioner tycker man kunna ha gått via skott. Jag minns att vi övade huvudsak- den brittiske attachén Denham, som av ligen med standardmässiga dagerskott svenskarna i maj 1941 fick den från eng- på periskopdjup. Nattskjutningar fanns, elsk synpunkt enormt viktiga uppgiften
186 att slagskeppet Bismarck och kryssaren jonbåtarna 1949. I denna ingick även en Printz Eugen passerat Skagerack på sin ny strömlinjeformad tornkonstruktion . väg mot Norge och operationer i Atlan- Moderniseringen fullföljdes senare ge- ten. Gav inte Denham något i utbyte , kan nom att kustubåtarna U1-9 helt byggdes man fråga sig. om (och fick namn i st för nummer) . Som nämnts, först med ubåten U 3503 Härefter har det svenska ubåtsvapnet uppdagades såväl den moderna ubåts-/ inte bara legat i takt med utlandets, utan i ubåtsjakttaktiken som åtskilliga rent många fall före . Mycket har utlovats med tekniska innovationer (som tyskarna - ubåt A 26. dessbättre - aldrig hann tillgodogöra sig Tilläggas bör att jagare byggdes om i av). Det gällde bl a aktiv sonar och tor- en för Sverige osedvanligt snabb takt - pedeldledning och givetvis snorkeln. Den det rörde sig dock om väsentliga ingrepp sistnämnda monterades som ptov på den i skroven - och fick nya benämningar som gamla ubåten Draken och flyttades se- fregatter, innebärande bl a för oss helt nare till U9, varvid dock snorkeln vid en nya ubåtsjaktvapen, engelska “squids”. kollision bröts av och hamnade i havet . Med hallandjagarnas raketkastare M/Bo- (U9 klarade sig ). fors låg vi t o m före igen, ända tills våra Med U 3503 som förebild byggdes vår politiker bestämde att ubåtsjaktförmågan första ubåtsserie om 6 enheter med Ha- åter skulle läggas ner! jen som typbåt. Därmed 1954 var vårt Den ovan beskrivna historien om våra ubåtsvapen åter i takt med världens bäs- tillkortakommanden under andra världs- ta, konventionellt framdrivna, och givet- kriget visar än en gång på den avgörande vis med betydligt större batterikapacitet betydelsen av en effektiv underrättel- och mycket högre farter i uläge. Beträf- setjänst. Bristen på denna (som i ovan fande installation av snorkel och modern beskrivna fall var total) kunde - om det torpedeldledning påbörjades den redan velat sig illa - ha blivit förödande för vårt med modernisering på de gamla Sjöle- stolta ubåtsvapen och för Sverige.
187 Ledamoten Hugues Eudeline
Capitaine de vaisseau (Kommendör) Hugues Eudeline (PhD) is a retired French Naval officer. He served mainly in the submarine force. Currently an independant International Consultant on Maritime Safety and Security Affairs, he is specializing in the study of maritime terrorism and China as a maritime power.
News from the seas of China
Apr 5, 2017 April 14, 2017 Taiwan plans to build eight submarines North Korea displayed its submarine- to bolster its current fleet of four ageing launched ballistic missiles (SLBM) for foreign-built vessels. the first time ahead of a massive military The initial design will be fully comple- parade in the capital, Pyongyang. ted by early 2018 and the first submarine State TV showed images of the Puk- is expected to go into operation within 10 kuksong-2 SLBMs on trucks waiting to years. be paraded in front of leader Kim Jong Taiwan’s submarine project is in the Un. middle of a four-year design contract phase A North Korean submarine had fired a budgeted at T$3 billion (U.S.$98.69 mil- ballistic missile (probably KN-11) on Au- lion) that began in 2016. Taiwan has never gust 24, 2016, that flew about 500 km (311 built a submarine before. miles) toward Japan, a show of improving The United States agreed to assist Tai- technological capability for the isolated wan in the acquisition of eight diesel at- country that has conducted a series of tack submarines in 2001, but was unable launches in defiance of U.N. sanctions. to fulfill the promise due to pressure from China and technological challenges. The April 17,2017 US has not built a diesel-electric subma- Taiwan. The government is formula- rine since the Barbel-class in the 1950s. ting a comprehensive plan to boost the
188 country’s defensive ability on Taiping Is- April 22, 2017 land in the South China Sea. Philippines. Construction at Pag-asa Senior military officers have made a (Thitu) Island will start this May. The 17-point proposal to the Coast Guard Ad- government has allocated P1.6 billion for ministration (CGA), which is in charge of the improvement of the island. the island’s defense, as tension has been The construction of the beaching and rising in the area. The reported propo- the repair of the runway were held in sal includes the deployment of advanced abeyance while the case was being heard high-tech weapons such as the Coastal by the Permanent Court of Arbitration Defense Rocket System and small and (PCA). medium unmanned aerial vehicles. The arbitration court’s ruling in July The 0.51-square-kilometer Taiping Is- 2016 was an international legal victory land, also known as Itu Aba, lies about for Manila as it invalidated Beijing’s “ni- 865 nautical miles southwest of Kaohsi- ne-dash-line” claim to almost the entire ung, southern Taiwan. It has been under South China Sea, including the portion of Republic of China’s jurisdiction since the Spratly archipelago within the Philip- 1946. pines’ 200-nautical-mile exclusive eco- Taiping island is only 35 nautical miles nomic zone. from Subi Reef ...”, an island developed The island is only 13 nautical miles by China, with a military base, a large from the Chinese occupied Subi reef. harbor, and an airstrip of about 3,000 me- ters. April 26, 2017 April 19,2017 China launched its second aircraft car- rier. Previously known as Type 001A, the South Korea’s Navy has comple- carrier’s official name, Shandong, was ted the development of new tactical announced in January. ship-to-ground guided missiles that The new carrier, the first developed would enhance its ability to strike and built by China, was transferred from North Korea’s key military facilities. a dry dock into water at a launch cere- South Korea will start mass-producing mony in the Dalian shipyard of the China the missiles with two types of launch Shipbuilding Industry Corporation. systems—inclined and vertical—next It is China’s second aircraft carrier, co- year after a seven-year project led by ming after the Liaoning, a refitted Soviet the Agency for Defense Development, Union-made carrier put into commission according to the Defense Acquisi- in the Chinese People’s Liberation Army tion Program Administration (DAPA). (PLA) Navy in 2012. The new missile will serve as key ma- China began building its second car- ritime equipment for the military’s Kill rier in November 2013, with dock con- Chain preemptive strike system against struction starting in March 2015. North Korea’s provocations.
189 Ledamoten Lars Wedin
Kommendör Lars Wedin är redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet
Bokrecension: Franska marinens historia
Rémi Monaque : Une histoire de la Mari- exempelvis läsaren för ”den franska na- ne de guerre française ; Éditions Perrin, tionens jordbundna mentalitet” – en nöd- 2016 ; 524 pages. vändighet även i Sverige! Han insisterar på det faktum att en örlogsmarin inte kan improviseras fram; en regering kan inte I denna intressanta bok beskriver den nöja sig med att börja konstruera fartyg pensionerade amiral Monaque den fran- och rekrytera personal när kriget närmar ska flottans historia – liksom vår präglad sig. Det är tvärtom nödvändigt med en av växlingen mellan år av utveckling och kontinuerlig utveckling där modern tek- år av stagnation. nologi implementeras allt eftersom. En Berättelsen är lätt att följa och spän- annan läxa, även denna relevant i Sveri- nande att läsa. De stora utvecklingslinjer- ge, är behovet av en professionell ledning na är tydligt beskrivna. Författaren lyck- på central nivå. as ge en bra helhetsbild av utvecklingen Mahan och hans efterföljare har hårt inom strategi, taktik, teknologi och, inte kritiserat den franska böjelsen för han- minst viktigt, personal från amiraler till delskrig i motsats till eskaderkrig. För- ”enkla” matroser. Avgörande händelser, fattaren försvarar emellertid denna stra- som Trafalgar, är väl förklarade ur såväl tegiska prioritering bland annat därför att strategisk som taktisk och teknisk syn- arvfienden England/Storbritannien just vinkel utan att tyngas av alltför mycket har varit en ekonomisk stormakt. I övrigt detaljer. Författaren understryker här är tyvärr den marina idéutvecklingen lite vikten av professionell ledning såväl på bortglömd. Den enda ”skola” som disku- förbandsnivå som centralt. teras är den s.k. unga skolan – dess apost- Det är tydligt att författaren-amiralen lar (Aube, Charmes…) och dess veder- inte bara skriver en berättelse. Han har sakare (Darrieus, Daveluy…). Läsaren också ett ärende: att få läsaren att förstå återfinner däremot inte stora namn som ett antal viktiga marina fakta. Han varnar fader Hoste, Bigot de Morogues eller far
190 och son Grivel, bara för att nämna några. Det faktum att författarens far och farfar också varit amiraler ger här och var en personlig ”touch” åt den vetenskapliga framställningen. Författaren avslutar sin framställning med operation Harmattan (mot Libyen 2011) där den franska flottan spelade en mycket större roll än vad som vanligtvis är känt. Författaren slutar med att önska att den franska nationen äntligen förstår vikten av marinen och att Europa äntli- gen skaffar sig en verklig marin förmå- ga. Det är bara att byta ut ”franska” mot ”svenska” och hålla med. Sammanfattningsvis en bok för alla som intresserar sig för marin historia och som ger ett intressant perspektiv också på den svenska utvecklingen.
191 För 180 år sedan: TiS nr 2 1837
Årg 2, N:r 2, utg. 1837
192
POSTTIDNING B
Returadress: TiS c/o Edling Teatergatan 8 611 31 Nyköping