Den Törsta Tjeckoslovakiska Republiken, Som Uppstod På Ruinerna
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
, Kommer att' under år ^$48^1^so^^ittills^«[éhMa" dels %t'enskar^jgä./upps.atsérl i: "• statsvetenskap >.polkik» i ordets äldre' pch 'mera omfattande .'\emärJkelse —>, ] ^stäustik:och>ekönomi:'!dels éat 'W^feMm^oV^^ter/^éh''' meddelanden.'; Uvsétfd- Aix-i- • Jutländsk^stätsvé.^ ~.\ -'.framträda sömrett prganl'för'?v^é'teris!?aplig' orientering och 'diskussiont^/de ämnenä.. : aS-v&ä i,ällä :ih©m- den- angivna ramen.' ;C V- " - '"*:V..'T': Tidskpftehs redaktian^ av^j^dbeiks^Stii^sejjs-, • '-,- 1 *' ";."' kollegium (professorerna FR.-LÄGERROTH,.EriFAHLBF.EK,. C..-E.' QUENSEL, J,. ÅKERMAN, '. R~ "-' - -..G'. CARLSSON, S; BOLIN och E.'•GjERSTAp),.närmas.r av professor,E. FÄHLBECK,-Lund,- •- ' -.söm redäktibnssék-tlterare ochr.lhsvarig ;utgivCre»'•'v&i&tlifiedjrerkan..å*•.. \,'-' ";..Cj AVtHESSLER, Uppsala {fitti0Mä|g^aoskä^r).:'C^te..dp^gnt -£'/'3T«EK^N-IUS7-Stock* -J^i ~'_ • ,"\MKpim*(ö^ . ; *'r •,. Ti '•.'--?i^^ft6aoaää>aäiäef>4oto hittills• t"-5 häften&ité'åV-ét^-Pfenuidé^älSprisprisiet^äf" ; £¿1 *.i*2 M^^'.' '/^F' "^£T££* "rVV'.vA .v;^-."^'---/' v , ,- _ ;P r é norm er-ät i o n kan .ske''antingen genom 'bokhandel- eller? direkt "hos »Stats- : ^vetenskaplig Tjt^^fl^^jcpjedj.iiop, ti^Bd*\r;j^^to'^'^^4ii,^t;y^os. rerdak-.« ' "*" 'Eftertryék- dvhftiUikrif.tehs^ ''0tflgLtn ock^ övriga:innéhålt-utan - 'angivande ;qv ^j-'. •'•^^^^^fyjh^t>~~ •• •''.. --"-^i -'v •', .:'-R'' ^. :V ' "--'F=" '*Lund*i'clecémber-.;i947. '"-""l " ' ' J,)Ä.H^E^JKSKA'iT^F^É4;S^^ '- -'. .*' . v - KUMUJ^/IiÅGNAK,,De'iftrikésp6litiskä~M^ behandling inom• trtr-ikeVriamndéh^.'-.^ -".-•'' : ^ . - TE'KV-HILDING, Mn'Munih*en'-iill^Koske "i"-?.'£-?r. .'. .'".yr.'..'.. ii^C. '.'IO. - ' "'"- " * -SJÖNDBEKG, JACOB Fl, Francisco dé..Vitprias folkrättsliga' system ... * .'31 • WFRMKTFR OCH- MFBriFt.ANnFN}*-'1 ' • .' •''''" '•:',• - •'v*;. .Tysklands" -nti^a^SeVstäMstätts&lä. .^örhllbn^n; ?. ÄS: ^GERöARD-SiMSoN .......jo • .J;Finla'nä-.t«:h 'bartflyktingarna. Av ^ELGE^^ANFELT l£..tl,..•'• • •"....-. %$~ 1 , - *t y*. /TrStats^tMiskapligU rförenipgen- i.-Göteborg' -Av ^M^JA^KXÉELJN .. ^.^.W.. • jjo ' - • -'V%'Stttsy«««Äiks^$gs-^Jrepingen*i .tuiwL.-1:AV jGJJSTÄE' VH>HÖG.., '. .-:-iT,\^, ,'^o_. v _ ^' '"'-'' v- Stockholms'högskolas statsytfenskåpliga förening. Av 'ARNE LUNDMARK .j A. ... —.9.1 V ; "', ~r Stå|^ete^^^^/'föré^g«v^K^i^ä. ?Ay GUNT^ÄR-V-GERD^ERT.; ,v>'.-£»....,,':',".",. _ 91-./ % .; -LpiTE RÄT URGRÅ NSKNING ÅR: .'• >. ^ J: :.( - . >~ • '• - Ni 1 s_Hetli.tz,"Svenskt'"författning.sli.y. Anm. .av NILS -NILSSP"N-STJER?VQUIS.T ... ' ?J- : •'^£Gö;r;a;'n"-'vIo^jBiö-^s|^ Anm. ay.Qti-E N^MAN t~.,..'.......-' 100 .• * _ :' ^r"F're^Tik^-LtagVr S>sh'kbm- l ' ^.pasativ ieJ^$Q)'ng.Z^imcfy JGÖstiC.'HA^ä3E%G '^'; .?ar.- • > V'- - •.• •'• '1:04 ; V iio 4 'VTidskrtftsövéfsikt. 'Av;'_ H.. •%jygflEk.VIV> • T-.&.*&.£yt\-r. -'^;..i •. .\...; STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT KÖR POLITIK — STATISTIK — EKONOMI NY FÖLJD UTGIVIÎN AV FAHLBECKSKA STIFTELSEN i FEMTIOFÖRSTA ÅRGÅNGEN (NY FÖLJD 30:DE ÅRG.) 1948 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFTS EXPEDITION, LUND REDAKTION : FAHLBECKSKA STIFTELSENS KOLLEGIUM . HEnAKTIONSSEKUliTERAniJ OCH ANSVARIG UTGIVARE: ERIK FAHLBECK LUND H A K A N OHLSSONS BOKTRYCKERI 19 4.8 INNEHÅLL UPPSATSER Sid. EEK, HILDING, Från München till Kosice. Konstitutionella problem i Tjecko slovakien 10 GRANFELT, HELGE, Politik och folkrätt 132 HECKSCHER, GUNNAR, Konselj och statsrådsberedning 305 KAIRA, KAARLO, Finlands statsrätt under krigstiden 113 KUMLIN, RAGNAR, De utrikespolitiska frågornas behandling inom utrikes- nämndcn 1 PFANNENSTILL, BERTIL, Tattarna — en sociologisk grupp och ett socialt problem 226, 316 ROHTLIEB, CURT, Stad och landsbygd i statistisk belysning 201, 393 SUNDBERG, JACOB W. F., Francisco de Vitorias folkrättsliga system 31 WITTENBERG, ERICH, Den tyska marsrevolutionens författningsverk i Frankfurt 1848—49. Ett hundraårsminne 409 ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN ANDRÉN, NILS, Riksdagen och utrikespolitiken 1946 och 1947 251 — —, Konstitutionella och kommunala frågor vid 1948 års riksdag 438 ARRllÉN, ERIK, Europa vid skiljevägen . 336 BESKOW, IVAR, Konstitutionella och kommunala förslag framlagda för 1948 års riksdag 83 EEK, HILDING, Epilog till München och Kosice 178 , Administrationen och den personliga friheten 434 ERDSlEK, G., Denazifieringen i Tyskland 164 GERDNER, GUNNAR, Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala 91 GRANFELT, HELGE, Finland och baltflyktingarna • 58 GRIMLUND, BENGT E., Nytt frågeinstitut i den danska riksdagen ... 271 HARTMANN, J. L., Riksdagsmannavalen 1948 425 HERNMARCK, MICHAEL, Konstitutionella och kommunala frågor vid 1948 års riksdag 447 HORNWALL, GERT, Den avgörande faktorn vid riddarhusets bänkmansval 1840 350 K.IELLIN, MAJA, Statsvetenskapliga föreningen i Göteborg 90 LIDBOM, CARL GUNNAR, Den franska exekutivmakten i Fjärde republiken .... 264 LUNDBORG, RAGNAR, Sydafrikanska unionens statsrättsliga och folkrättsliga ställning Sid. LUNDMARK, ARNE, Stockholms högskolas statsvetenskapliga förening 91 MIRSKI, HARALD, Den nya italienska författningen 341 NYMAN, OLLE, Tillkomsten av mellanpartimotionen i försvarsfrågan 1936 .... 274 RYTKÖLÄ, OLAVI, Om tjänstemannastrejk från finsk förvaltningsrättslig syn punkt 160 SIMSON, GERHARD, Tysklands nuvarande statsrättsliga förhållanden 50 , Saarområdets avskiljande från Tyskland 277 SKÖLD, LARS, Förfaringssättet vid .svenska statsminister-vakanser efter parla mentarismens genombrott 61 VIDHÖG, GUSTAF, Statsvetenskapliga föreningen i Lund 90 ÅMARK, KARL, Den statliga krisförvaltningen och frågan om dess avveckling 147 LITTERATURGRANSKNINGAR ANDERSEN, ERNST, Forfatning og Saedvane. Anm. av Bengt E. G rimlund .... 359 BOALT, GUNNAR, Skolutbildning och skolresultat för barn ur olika samhälls klasser i Stockholm. Anm. av C.-E. Quensel 285 VON B0NSD0RFF, GÖRAN, Samlingspartiet. Anm. av Olle Nyman 100 CASTBERG, FREDE, Norges statsförfatning. Anm. av Hans Cavalli 282 HERLITZ, NILS, Svenskt författningsliv. Anm. av Nils Nilsson-Stjernquist .... 93 , Svenska statsrättens grunder. Anm. av Hans Cavalli 457 HESSLÉN, GUNNAR, Den svenska förvaltningen. Anm. av Olle Nyman .463 VON HOFSTEN, ERLAND, Praktisk Statistik. Anm. av Sven Moberg 464 JÄGERSKIÖLD, STIG, Statens ersättningsskyldighet vid införande av monopol. Anm. av Halvar G. F. Sundberg 180 LAGERROTH, FREDRIK, Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning. Anm. av Gösta Hasselberg 104 'Gen mäle och replik 362 LINDMAN, SVEN, Johan Jacob Nordström. Anm. av Carl Arvid Hessler 45'4 MACIVEK, B. M., The Web of Government. Anm. av Torgny T. Segerstedi 195 NYMAN, OLLE, Svensk parlamentarism 1932—1936. Anm. av Gunnar Gerdner 188, 294 From MAX WEHER, Essays in Sociology. Anm. av Bertil Pfannenstill 290 WAHL-STRAND, ARNE, Regeringsskiftena 1900 och 190.2. Anm. av Olle Nyman . 354 Tidskriftsöverskrift. Av H. Meijer ..................... 110, 198, 296, 364, 467 Berättelse över Fahlbeckska Stiftelsens verksamhet år 1947 299 Sakkunnigutlåtanden avgivna för tillsättning av Lars Hiertas professur i statskunskap vid Stockholms Högskola 367 Ansökningar om understöd från J. H. Palmes fond 470 DE UTRIKESPOLITISKA FRÅGORNAS BEHANDLING INOM UTRIKESNÄMNDEN NÅGRA SYNPUNKTER MED UTGÅNGSPUNKT I UTRIKESFRÄGORNAS SÄRART Av Envoyén RAGNAR KUMLIN, Rio de Janeiro enom de 1921 antagna' grundlagsbestämmelserna rörande ut- Grikesärendens handläggning — RF. § 12 och § 54, R. O. § 50 — utsträcktes demokratiseringsprocessen i Sverige till ett dittills tämligen orört område, utrikespolitikens. Det mål man ville uppnå formulerades för jämt trettio år sedan av riksdagens konstitutions utskott på följande sätt: »Världskrigets fasor ha inom vårt land uppkallat en stark och levande känsla därav att svenska iolket behöver och bör äga rätt att genom sin representation bliva delaktigt i sådana avgöranden som kunna bestämma över hela dess öde. Även ur regeringens synpunkt bör enligt utskottets mening denna tidserfarenhet ha ådagalagt, att det är en angelägenhet av yttersta vikt att, så långt möjligt är, skapa garan tier för en fast och förtroendefull samhörighet mellan' regering och folk i de stora utrikespolitiska spörsmålen. En sådan samhörighet utgör den bästa borgen för att vårt land skall kunna i sitt förhållande till andra länder uppträda med samlad kraft, till värn för sin själv ständighet och sina livsintressen.» Den folkets delaktighet i de utrikespolitiska avgörandena, som man eftersträvade, sökte 1921 års grundlagsstiftare förverkliga ge nom att dels utvidga riksdagens befogenheter på det utrikespolitiska området, dels skapa ett permanent riksdagsorgan, utrikesnämnden, med vilket rådplägning borde äga rum »i alla utrikesärenden av större vikt före avgörandet» (R. F. § 54). Med ökat inflytande över •utrikespolitiken följde även ett ökat ansvar för densamma och utrikesnämndens tillkomst var icke utan samband med detta ökade ansvar för riksdagen. 1 — Stotsttctenshaplia Ihlskrifl 1948. X. F. 2 RAGNAR KUMLIN 1921 års grundlagsstiftare synas ha utgått ifrån som något själv klart, att genom utrikesnämndens inrättande vägen öppnats för ea fri och öppen, ehuru förtrolig diskussion mellan de båda stats makterna, såsom mellan två likställda parter. Detta meningsutbyte inom en begränsad krets — utrikesnämnden och, efter 1937, även utrikesutskottet — är i själva verket kärnpunkten i hela problemet om folkrepresentationens medinflytande över utrikespolitiken. Först, om ett dylikt meningsutbyte kan organiseras på ett sådant sätt,, att den ansvarsfördelning mellan statsmakterna, som grundlagen förutsätter, blir levande realitet, kan man säga att grundlagsstiftar nas avsikter