Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2020 Årsrapport
Publicerad: 2021-06-22
The Capital of Scandinavia stockholm.se
Befolkningsöversikten 2020
FÖRORD Rapporten är framtagen under april-maj 2021 och innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt för det senaste året år 2020, men även historiska jämförelser från 1968 fram till 2020. Rapporten beskriver utvecklingen för stadens som helhet men också för dess stadsdelsområden. Befolkningens demografiska förändringar är fokus, utöver det beskrivs även det socioekonomiska läget utifrån arbetslöshet och biståndstagande. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 13 stadsdelsområdena. Stockholms befolkningsstatistik baseras på statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ett nyfött barn folkbokförs i den kommun och kommundel i vilken modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var bokförd någonstans, i den kommun och kommundel där nedkomsten skedde. Dödsfall redovisas i den kommun och kommundel där den döde var folkbokförd. Flyttningar räknas som antal händelser av flytt, vilket kan vara fler än antal personer som flyttar. Om samma person flyttar fler gånger räknas detta som flera flyttningar, dock ej vid flyttning inom samma fastighet.
Till befolkningen räknas som de som är folkbokförda. Asylsökande som vistas i Sverige men ännu inte fått beslut om uppehållstillstånd ingår inte i den officiella befolkningsstatistiken, eftersom personer som inte fått uppehållstillstånd inte heller är folkbokförda i Sverige. Utländsk bakgrund omfattar två grupper de utrikes födda eller de som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Befolkningsstatistik och demografiska analyser för Stockholms stad finns även i fler publikationer under rapportserien Statistik om Stockholm. Dessa uppdateras årligen i samband med att ny statistik tillkommer. Rapporten Basområdeslistan visar folkmängd för olika delområden, med tillhörande karta över basområdena. Kvarterslistan redovisar befolkningen per kvarter. Rapporten Befolkningsprognos analyserar Stockhoms stads befolkningsutveckling och ger en prognos. Områdesfaktabladen ger aktuell socioekonomisk befolkningsstatistik för stadens olika delområden. För att finna det samt mer statistik om Stock- holm, se Stockholms stads webbsida för statistik: statistik.stockholm.se/ Denna rapport ingår i rapportserien ”Statistik om Stockholm”. Rapporten är utarbetad av Sara Agemark från Sweco Sverige AB på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors.
1
Befolkningsöversikten 2020
INNEHÅLL FÖRORD ...... 1 INNEHÅLL ...... 2 SAMMANFATTNING ...... 3 STOCKHOLM ...... 4 Befolkningsförändringar ...... 5 Flyttningar ...... 6 Födda och avlidna ...... 9 Befolkningsstruktur ...... 13 Arbetslösa och biståndstagare ...... 15 STADSDELSOMRÅDEN ...... 17 Befolkningsförändringar ...... 17 Befolkningstäthet ...... 18 Flyttningar ...... 20 Födda och avlidna ...... 23 Befolkningsstruktur ...... 26 Invånare med utländsk bakgrund ...... 28 Arbetslösa och biståndstagare ...... 29 TABELLER ...... 31
2
Befolkningsöversikten 2020
SAMMANFATTNING Stockholm stad har haft en stark befolkningsökning sett till de senaste tio åren. Under 2011– 2019 har staden i genomsnitt ökat 1,6 procent årligen med framförallt en stark tillväxt i början av decenniet. Under 2020 stannade denna befolkningsutveckling av och ökningen uppgick till 0,2 procent där senaste årets utveckling påverkats av Covid-19. Befolkningen i Stockholm uppgick vid årsskiftet den 31 december 2020 till 975 551 invånare. Under 2020 växte befolkningen med 1 478 personer, för Stockholms stad är det en relativt liten folkökning. Att folkökningen var svag berodde framförallt på att inflyttningen var lägre än utflyttningen. Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande – var sjätte stockholmare flyttar under ett år. År 2020 flyttade 70 051 personer till Stockholms stad och 74 669 flyttade ut. Detta innebär alltså ett negativt flyttningsnetto (differensen mellan in- och utflyttare) på -4 618. De senaste 40 åren har Stockholms stads flyttningsnetto endast varit negativt ett år, 2004 (-533). En av anledningarna var att flyttningsnettot mot de övriga länen i Sverige blev negativt för första gången på 40 år och även flyttningsnettot mot övriga kommuner i Stockholms län blev lägre än vanligt. Samtidigt närapå halverades flyttningsnettot mot utlandet, 3 877 år 2020 jämfört med 8 849 året innan. Att nettot mot övriga länet blir negativt just år 2020 och att invandringen är svag är troligen en effekt av den arbetslöshet som orsakats av Covid-19. Mot övriga län har Stockholms stad normalt ett stort positivt netto bland personer kring 23-28 års ålder vilket är en grupp som drabbats särskilt hårt. Stockholms stads inflyttning från utlandet är också till stor del bestående av arbetskraftsinvandring. Att Stockholms stad hade en ökande befolkning år 2020 beror framförallt på födelsenettot. År 2020 föddes 5 609 fler personer än det avled.
3
Befolkningsöversikten 2020
STOCKHOLM Diagram 1 nedan visar befolkningsutvecklingen under perioden 1968–2020 i Stockholms stad. I slutet av 1960-talet till början av 1980-talet minskade befolkningen i Stockholms stad men befolkningen i Stockholms län ökade. Det berodde delvis på att allt fler kunde bosätta sig i grannkommunerna genom utbyggda kommunikationer. Efter 1980 började dock befolkningen att åter öka genom att bland annat bostäder uppfördes där marken tidigare använts till annat. Kring år 2002 återgick Stockholm stad till samma invånarantal som år 1968 och förblev stabil under några år framöver. Sedan 2006 har befolkningen dock ökat kraftigt i Stockholm stad och framförallt de senaste tio åren. Under perioden 2011–2019 ökade staden i genomsnitt med 1,6 procent årligen. Under 2020 stannade dock denna befolkningsutveckling och ökningen uppgick till 0,2 procent jämfört med föregående år men där den senaste utvecklingen framförallt påverkats av flyttningsnettot som blev lägre än vanligt. Diagram 1: Befolkningen i Stockholm under perioden 1968–2020
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
4
Befolkningsöversikten 2020
Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms befolkning den 31 december 2020 till 975 551 invånare. Stockholms läns befolkning uppgick vid samma tidpunkt till 2 391 990 invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 40,8 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 14 909 personer varav 1 478 i Stockholms stad. Ökningen för Stockholms län var 0,6 procent och för Stockholms stad var ökningen 0,2 procent. År 2020 hade 23 av 26 kommuner i länet en befolkningsökning.
I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 0,2 procent. I Upplands-Bro ökade invånarantalet med 2,9 procent och var därmed den kommun där den procentuella ökningen var som störst.
Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2020 Diagram 2: Folkökning (%) i länets kommuner år 2020
Kommun 2019 2020 Folkökning Folkökning
Stockholms län 2 377 081 2 391 990 14 909 Upplands-Bro32 957
Botkyrka 94 606 94 847 241 Österåker1 500
Danderyd 32 857 32 712 -145 Nykvarn-330
Ekerö 28 690 28 879 189 Haninge382
Haninge 92 095 93 690 1 595 Norrtälje2 106
Huddinge 112 848 113 234 386 Järfälla1 126
Järfälla 79 990 81 274 1 284 Värmdö1 510
Lidingö 48 123 48 005 -118 Nacka305
Nacka 105 189 106 505 1 316 Salem1 533
Norrtälje 62 622 63 673 1 051 Täby853
Nykvarn 11 014 11 222 208 Sigtuna91 Södertälje Nynäshamn 28 575 28 811 236 285 Solna Salem 16 750 16 959 209 -36 Upplands Väsby Sigtuna 48 964 49 537 573 834 Nynäshamn Sollentuna 73 857 73 990 133 1 329 Sundbyberg Solna 82 429 83 162 733 1 479 Tyresö Stockholm 974 073 975 551 1 478 11 919 Ekerö
Sundbyberg 52 414 52 801 387 Stockholms1 850 län
Södertälje 98 979 100 111 1 132 Huddinge1 598
Tyresö 48 333 48 678 345 Botkyrka329
Täby 71 874 72 755 881 Sollentuna477
Upplands Väsby 46 786 47 184 398 Stockholm1 243
Upplands-Bro 29 346 30 195 849 Vallentuna590
Vallentuna 34 090 34 119 29 Lidingö658
Vaxholm 12 003 11 886 -117 Danderyd-20
Värmdö 45 000 45 566 566 Vaxholm603
Österåker 45 574 46 644 1 070 -3% -2% -1%743 0% 1% 2% 3% 4%
5
Befolkningsöversikten 2020
Flyttningar Totalt flyttade 70 051 personer till Stockholms stad under år 2020, vilket är en minskning med 2 372 inflyttade personer jämfört med föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med 7 116 personer, från 67 553 till 74 669. Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) blev -4 618 personer vid senaste mätpunkten 2020.
Flyttströmmar till Stockholms stad kan analyseras uppdelat på tre: 1. Flyttningar till och från Stockholms län 2. Flyttningar till och från övriga riket 3. Flyttningar till och från utlandet
Med den uppdelningen går det att analysera hur Stockholms stads flyttningar beror av omvärlden utanför kommunen. Med övriga riket avses Sverige utanför Stockholms län. Ett sätt undersöka flyttningarna är jämföra flyttnettot för var och en av de tre riktningarna i flyttströmmarna.
Stockholms stad hade under 2020 ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet men ett negativt flyttningsnetto mot övriga kommuner inom länet och övriga riket. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 8 840 år 2019 till 3 877 år 2020. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade i sin tur från -5 990 år 2019 till -8 338 år 2020 och mot övriga riket från 2 020 år 2019 till -157 personer under 2020.
De största flyttströmmarna sett till antal gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna i antal mellan Stockholms stad och Huddinge följt av Nacka och Solna, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg, Uppsala och Örebro.
Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (549), Uppsala (365), Örebro (195) och Linköping (127). Överskottet mot Göteborg och Örebro ökade med 37 respektive 99 fler nettoinflyttade jämfört med 2019 medan antalet nettoinflyttade från Linköping minskade med 193 personer. Störst flyttningsunderskott hade staden mot Nacka (-1 559), Järfälla (-785) och Haninge (-659).
Som Diagram 3 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år 2004 och år 2020. Setttill flyttningarna år 2020 i ett historiskt perspektiv utmärker sig flyttningarna mot övriga län och flyttningarna mot utlandet. Senast Stockholms stad hade ett negativt flyttnetto mot övriga län var år 1980 och flyttnettot mot utlandet är det lägsta sedan år 2005. Det negativa nettot mot övriga länet är också stort men har varit kraftigt negativt ett par år, till exempel. var det omkring -8 000 år 2016. Det negativa flyttnettot mot övriga länet kan till stor del förklaras av att de stora generationerna födda i slutet av 80-talet och början av 90-talet når familjebildande åldrar och det gör att fler letar efter en större bostad. Generellt är bostäderna större i de övriga kommunerna i länet och det bidrar till utflyttningen. Liknande utflyttningsmönster har skett tidigare, när 40-talisterna och 60-talisterna var i familjebildande åldrar. Förbättrade pendlingsmöjligheter, i kombination med bostadsbrist i helaStockholms län, gör att allt fler nu också letar sig över länsgränsen i jakten på sin nya bostad.
Att nettot mot övriga län blir negativt just år 2020 och att invandringen är svag är troligen en effekt av den arbetslöshet som orsakats av Covid-19. Mot övriga län har Stockholms stad normalt ett stort positivt netto bland personer kring 23-28 års ålder vilket är en grupp som drabbats särskilt hårt. Stockholms stads inflyttning från utlandet är också till stor del bestående av arbetskraftsinvandring. Länsstyrelsen i Stockholm skriver bland annat att: ”Framför allt
6
Befolkningsöversikten 2020
unga och utrikesfödda drabbades tidigt under pandemin av ökad arbetslöshet, vilket delvis förklaras av att dessa grupper i stor utsträckning arbetar inom branscher som påverkats hårt av pandemin, till exempel uthyrning och resetjänster, hotell- och restaurangverksamhet, samt transport och magasinering.”1
Diagram 3: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000–2020
14 000 12 000
10 000
8 000 6 000
4 000
2 000 0
-2 000 -4 000
-6 000
-8 000 -10 000
Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt
År 2020 var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, 20–29 år (Diagram 4). I åldern 24–26 år var flyttningsöverskottet mer än 1 000 personer i varje åldersklass och totalt var överskottet överskottet för 20–29 åringar 7 304 personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledning till att befolkningen i Stockholms stad ökar.
Precis som tidigare år hade staden det största flyttningsunderskottet bland de yngsta barnen 0– 4 år som var drygt 2 968 personer vilket är fler än tidigare år. Även för vuxna i åldrarna 31–47 år och 60–75 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. I åldrarna 31–47 år uppgick underskottet till 5 936 personer, vilket är högre än 2019. Flyttningsunderskottet i åldrarna 60– 75 år uppgick till 1 070 personer.
1 Covid-19 – Nulägesbeskrivning arbetsmarknad & ekonomi, Länsstyrelsen Stockholm, december 2020.
7
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 4: In– och utflyttning i Stockholm år 2020 efter ålder
4 000 inflyttningar 3 500 utflyttningar 3 000
2 500
2 000
Antalflyttar 1 500
1 000
500
0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100-
Ålder
Som framgår av Diagram 5 var flyttningsnettot för ungdomar 15–19 år, unga vuxna 20–24 år och 25–29 år positivt gentemot länet och utlandet. Gentemot utlandet är även flyttningsnettot positivt för åldersgrupperna 0–4 år, 10–14 år, 15–19 år samt 20–54 åringar. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot antingen länet, riket eller länet. I de flesta fall är flyttningsnettot negativt mot övriga länet.
Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholms stad år 2020 efter ålder och geografiskt område 5 000
4 000 Netto utlandet
3 000 Netto riket Netto länet 2 000
1 000
0 Antal flyttar Antal -1 000
-2 000
-3 000
-4 000
Flyttningsnettot från utlandet minskade drastiskt under 2020, från 8 840 personer år 2019 till 3 877 personer år 2020. I Diagram 6 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda sjönk under perioden 2011–2015, för att sedan öka kraftigt under åren 2016–2017. Under 2018–2020 har flyttnettot däremot börjat minska igen.
8
Befolkningsöversikten 2020
När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar var flyttningsnettot omkring noll under perioden 2008–2012. Därefter har flyttningsnettot minskat och under 2020 var det ett negativt netto på 1 097 personer. Åren dessförinnan har flyttningsunderskottet legat kring 500– 700 personer.
Kategorin ”övriga” inkluderar inrikes födda med minst en inrikes född förälder och för denna grupp har flyttningsnettot sjunkit sedan början av 10-talet med undantag för åren 2018 och 2019 då det skedde en ökning. Under 2020 skedde ett relativt kraftigt flyttningsunderskott och underskottet uppgick till 4 914 personer.
Diagram 6: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008–2020 efter utländsk bakgrund
12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 -2 000 -4 000 -6 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Utrikes födda Inrikes född med två utrikesfödda föräldrar Inrikes född med två inrikesfödda föräldrar
Födda och avlidna Under år 2020 föddes 12 950 barn i Stockholms stad, vilket var 4 fler barn än under år 2019. Diagram 7 visar antalet födda i Stockholms stad under perioden 1990–2020, där det framgår att antalet födda minskade under perioden 1990–1997, följt av en relativt stor ökning under hela 00-talet. Från år 2013 har trenden dock varit nedåtgående, men senaste året förblev på samma nivå som föregående år. Det är dock för tidigt att säga om detta innebär en början på en uppåtgående trend gällande antalet födda.
9
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 7: Antal födda i Stockholms stad år 1990–2020
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
Antal födda 6 000
4 000
2 000
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
I Stockholms stad föddes 1 327 barn per 100 000 invånare år 2020, vilket är 2 färre barn per 100 000 invånare än år 2019. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 190 barn per 100 000 invånare. I Diagram 8 nedan visas antal födda per 100 000 invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg, Solna och Stockholm har flest antal födda per 100 000 invånare, vilket de har haft under flera år. Där är antalen 1 604 och 1 514 respektive 1 327. Danderyd är den kommun med lägst antal, 636 barn per 100 000 invånare.
Diagram 8: Antal födda per 100 000 invånare år 2020
1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
En förklaring till att barntäta kommuner som Stockholms stad, Sundbyberg och Solna har ett stort antal födda per 100 000 invånare är att det bor en hög andel kvinnor i barnafödande åldrar i dessa kommuner. Ser man istället till summerade fruktsamhetstal ligger motsvarande kommuner på lägre nivå än länsgenomsnittet, vilket framgår av Diagram 9. De summerade fruktsamhetstalen visar det antal barn som kvinnor i genomsnitt skulle föda mellan 15 och 49 års ålder om de följer det mönster för barnafödande som råder just nu. Den summerade fruktsamheten i Stockholms stad var år 2020 på 1,53 barn per kvinna och för hela länet var
10
Befolkningsöversikten 2020
motsvarande siffra 1,59. Jämfört med föregående år har den summerade fruktsamheten sjunkit i både Stockholms stad och i länet med -0,01 respektive -0,02. Högst är fruktsamheten i Upplands-Bro och Österåker med 1,87 barn per kvinna vardera. Lägst fruktsamhetstal hade Danderyd med 1,33 barn per kvinna.
Diagram 9: Summerade fruktsamhetstal, kvinnor 15–49 år, 2020
2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0
Diagram 10 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2019 till år 2020 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 12 av länets 26 kommuner. Kommunen med störst procentuell ökning år 2020 var Värmdö respektive Österråker som ökade med 13 procent, följt av Södertälje som ökade med 9 procent samt Vaxholm med 9 procents ökning jämfört med föregående år.
Diagram 10: Relativ förändring i antal födda mellan år 2019 och 2020 1.15 1.10 1.05 1.00 0.95 0.90 0.85 0.80 0.75
11
Befolkningsöversikten 2020
Under år 2020 avled 7 341 personer, vilket är 1 072 personer fler än året innan. Det har tidigare varit en trend av minskande antal avlidna åren 1990–2017, vilket framgår av Diagram 11. Att antalet döda minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från år 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda. Därtill har vi en ökande livslängd vilket leder till att risken att dö i en given åldersklass minskat år för år. Under 2020 har Covid-19 för riket som för Stockholm inneburit en förhöjd dödlighet. Senast tillängliga data över antalet döda tyder på att dödligheten åter närmar sig den normala nivån. Det finns givetvis stor osäkerhet i hur spridningen påverkar dödligheten under 2021 men i takt med att riskgrupper vaccineras torde dödsriskerna minska igen.
Diagram 11: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990–2020
10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Antal döda 3 000 2 000 1 000 0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 I Stockholm avled 752 personer per 100 000 invånare år 2020, vilket är en ökning med 109 personer från föregående årsnivå på 644 personer. För hela länet var motsvarande antal 770 personer. Invånarna i Stockholms stad har totalt sett en lite lägre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 12. Diagram 12: Antal döda per 100 000 invånare år 2020
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
12
Befolkningsöversikten 2020
Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 13. Stockholms stad hade år 2020 framförallt en betydande större andel personer i åldrarna 25–39 år. Med undantag för barn i den yngsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år 2020. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men att de inom ett par år flyttar från staden till kommuner där större bostäder är mer tillgängliga. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2020 jämfört med år 2019 var att andelen personer i åldersklassen 75–79 år ökade från 2,9 procent till 3,2 procent. Den största minskningen skedde av personer i åldersklasserna 25–29 år och 0–4 år, från 9,2 till 8,9 procent respektive 6,2 till 6,0 procent.
Diagram 13: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga Stockolms län år 2020 (%)
95-W 0.2 0.2 90-94 0.5 0.6 Övriga länet 2020 % 85-89 1.2 1.1 Stockholm 2020, % 80-84 2.2 1.8 75-79 3.7 3.1 70-74 4.6 4.0 65-69 4.2 4.4 60-64 4.9 5.1 55-59 5.9 6.0 50-54 6.9 6.1 45-49 7.3 6.7 40-44 6.9 7.0 Åldersklass 35-39 6.9 8.2 30-34 6.9 9.8 25-29 6.8 8.9 20-24 5.3 5.3 15-19 6.1 4.7 10-14 6.7 5.4 5-9 6.7 5.6 0-4 6.1 6.0 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 %
Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ”Flyttningar” där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 30–39 år var betydligt mindre än antalet utflyttare.
Jämfört med för tio år sedan har befolkningen i Stockholms stad ökat i stort sett i alla åldrar. Undantagen är de allra äldsta över 80 år samt personer runt 20 år och de allra yngsta. Samtidigt har andelen personer i pensionärsåldern 70–79 år ökat och totalt sett har hela gruppen som är 65 år eller äldre ökat från 14,1 till 15,2 procent av befolkningen. Andelen barn och ungdomar i åldrarna 0–19 år var motsvarande ökning från 21,3 till 21,7 procent. Andelen 20–64 åringar har däremot minskat sedan år 2010, från 64,5 till 63,1 procent år 2020. Befolkningen i antal och efter ålder idag och för tio år sedan visas i Diagram 14.
13
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 14: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2010 och 2020
22000 20000 2020 18000 2010 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år
År 2020 fanns drygt 331 000 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 33,9 procent av befolkningen, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 29,8 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2019 var födda i eller med föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27,9 procent. Betydligt färre, 6,2 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, se Diagram 15.
Diagram 15: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2020
Övriga världen
Afrika
Sydamerika
Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en
Europa/ Nordamerika
Norden
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar
14
Befolkningsöversikten 2020
Arbetslösa och biståndstagare Diagram 16 visar att arbetslösheten under perioden 2005–2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen, vilket resulterade att under 2009–2010 steg arbetslösheten som andel av befolkningen. Under 2011–2014 ökade arbetslösheten något yttegligare för att under 2015– 2018 minska både för staden och övriga länet. Under 2019 ökade arbetslösheten återigen något för både Stockholms stad och övriga länet och under 2020 låg arbetslösheten för Stockholms stad och övriga länet på 6,4 respektive 5,6 procent, vilket var en ytterligare ökning, framförallt till följd av Covid-19.
År 2020 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15–74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 48 000 respektive 57 800 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2019 ökade antalet öppet arbetslösa med 12 500 personer i Stockholms stad och med 11 000 personer i övriga länet.
Diagram 16: Andelen öppet arbetslösa (15–74 år) perioden 2005–2020*
7.0%
6.0%
5.0%
4.0%
3.0%
2.0% Stockholms stad
1.0% Övriga länet
0.0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
*Beräknat som en andel av befolkningen 15–74 år År 2020 fick 23 509 personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd2, vilket utgjorde 2,4 procent av hela befolkningen. Detta är samma nivå som år 2019 då antalet var 23 845 personer eller 2,4 procent av befolkningen.
Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd medan andelen år 2020 var 8,1 procent. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 1,7 procent (se Diagram 16 nedan).
Mellan åren 2005 och 2015 sjönk andelen med ekonomiskt bistånd för varje år i alla tre grupperna. Under 2016 och 2017 ökade dock andelen biståndstagare bland personer med utomnordisk bakgrund med 2,3 procentenheter. Under 2018 och 2019 minskade andelen återigen med ekonomiskt bistånd för att under 2020 återigen öka och uppgick till 8,1 procent
2 Tidigare kallat socialbidrag
15
Befolkningsöversikten 2020
vid slutet av året. Andelen biståndstagare ökade med 0,1 procentenheter vardera bland svenska och nordiska medborgare från 2019 till 2020 och uppgick till 1,7 respektive 2,1 procent.
Diagram 17: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1994–2020 i Stockholm
60.0 Svenska 50.0 Övrigt nordiska
40.0 Utomnordiska
% 30.0
20.0
10.0
0.0
16
Befolkningsöversikten 2020
STADSDELSOMRÅDEN
Befolkningsförändringar Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 13 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2020 hade det högsta invånarantalet med 131 102 invånare hade mer än tre gånger så många invånare som Skärholmen där det bodde 37 037 personer och som hade lägst antal invånare av stadsdelsområdena. Under 2020 slogs även Hägersten-Liljeholmen ihop med Älvsjö och bildade stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö som blivit den näst störst stadsdelsområdet med 124 037 invånare.
Enskede–Årsta–Vantör det tredje största stadsdelsområdet sett till invånarantal med 103 407 invånare följt av Bromma som har 81 888 invånare.
Av samtliga stadsdelsområden ökade antalet invånare i 8 av 13 stadsdelsområden under år 2020. Största ökningen i antal invånare hade Hägersten-Älvsjö som ökade med 778 personer.
Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde
Stadsdelsområde 2019 2020 Förändring Hela staden 974 073 975 551 1 478 Hägersten-Älvsjö 123 259 124 037 778 Östermalm 78 358 79 079 721 Enskede-Årsta-Vantör 102 828 103 407 579 Bromma 80 725 81 188 463 Norrmalm 73 331 73 649 318 Farsta 59 523 59 809 286 Rinkeby-Kista 51 226 51 388 162 Kungsholmen 71 264 71 359 95 Södermalm 131 124 131 102 -22 Skarpnäck 46 467 46 428 -39 Hässelby-Vällingby 76 573 76 135 -438 Spånga-Tensta 38 929 38 459 -470 Skärholmen 37 818 37 037 -781
17
Befolkningsöversikten 2020
Östermalm var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2020 var som störst, 0,9 procent. Områden med stor befolkningsökning är ofta kopplat till nyproduktion av bostäder. I Hägersten-Älvsjö skedde den näst största ökningen med 0,6 procent. Fem stadsdelsområden minskade i jämförelse med föregående år medan åtta ökade.
Diagram 18: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2020 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% -0.5% -1.0% -1.5% -2.0% -2.5% Farsta Bromma Norrmalm Skarpnäck Östermalm Vantör Södermalm Skärholmen Hela stadenHela Kungsholmen Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Enskede-Årsta- Hägersten-Älvsjö
Hässelby-Vällingby
Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. Som framgår av kartan varierar befolkningstätheten mellan stadsdelarna i Stockholm stad, där de mest befolkningstäta områdena ligger i Inre staden. Även vissa stadsdelar i stadens ytterområden som huvudsakligen består av flerbostadshus har en relativt hög befolkningstäthet, såsom Rinkeby, Mariehäll, Midsommarkransen, Gröndal, Västertorp och Tensta. De mest glesbefolkade stadsdelarna är framförallt belägna i stadens ytterområden med en stor andel villabebyggelse, exempelvis i Bromma, men även i vissa stadsdelar i Inre staden, exempelvis Djurgården, Jakob samt Universitetet. De stadsdelarna som har en befolkningstäthet nära noll är huvudsakligen naturreservat såsom Farstanäset och Flaten.
De största befolkningsökningarna mellan åren 2019 och 2020 skedde framför allt i Hägersten- Älvsjö, Östermalm, Enskede-Årsta-Vantör och i Bromma. Samtidigt skedde de största minskningarna i Skärholmen, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. De stadsdelsområden som förändrades minst befolkningsmässigt var Södermalm och Skarpnäck.
18
Befolkningsöversikten 2020
Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år 2020. Inom parentes anges antal stadsdelar som inkluderas i de olika täthetsklasserna.
19
Befolkningsöversikten 2020
Flyttningar År 2020 hade Stockholms stad 4 618 färre inflyttade än utflyttade jämfört med föregående år. Samtliga stadsdelsområden hade en högre utflyttning än inflyttning under 2020. Störst negativt flyttningsnetto hade Södermalm (-8 266), följt av Hägersten-Älvsjö (-7 393) och Enskede- Årsta-Vantör (-6 668) och minst hade Skärholmen (-2 595) och Spånga-Tensta (-2 878).
Som framgår av Diagram 19 nedan utgör inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare i stort sett i alla stadsdelsområden. Undantagen är Rinkeby–Kista och Skärholmen som har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. I dessa stadsdelsområden är det istället vanligare med inflyttade från övriga länet. Högst är andelen inflyttade från övriga Stockholms stad i Skarpnäck och Farsta. Kungsholmen hade högst andel inflyttade från övriga Sverige.
Diagram 19: Inflyttning till stadsdelsområden år 2020 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%)
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet
20
Befolkningsöversikten 2020
Kartan i Figur 2, visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som flyttar in från olika områden.
I majoriteten av stadsdelsområdena består inflyttningen huvudsakligen av inflyttning från övriga länet. Farsta hade högst andel inflyttning från länet (65 procent), följt av Skärholmen (62 procent). Högst andel inflyttning från övriga Sverige hade Kungsholmen (36 procent), följt av Skarpnäck (35 procent). Lägst andeln hade Skärholmen (17 procent). Högst andeln från utlandet hade Östemalm (28 procent), följt av Norrmalm (23 procent) och lägst andeln hade Farsta och Skarpnäck (12 procent).
Figur 2: Inflyttningar år 2020 per stadsdelsområde. Från övriga Sverige, övriga länet och utlandet.
21
Befolkningsöversikten 2020
Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för de olika stadsdelsområdena.
Andelen utflyttningar till övriga länet är relativt jämn fördelad över stadsdelsområdena och ligger mellan cirka 55 och 70 procent. Högst andel utflyttare till övriga länet hade Skärholmen (71 procent) och Rinkeby-Kista (69 procent). Lägst var utflyttningen till övriga länet i Östermalm och Södermalm där andelen i båda stadsdelarna var 56 procent.
Utflyttningen till övriga Sverige ligger mellan 16 och 33 procent, högst andel återfanns i Skarpnäck och lägst andel i Rinkeby-Kista. Utflyttningen till utlandet är generellt låg i staden, mellan 8 och 16 procent. Högst andel återfanns på Östermalm och lägst i Farsta.
Figur 3: Utflyttningar år 2020 per stadsdelsområde till övriga Sverige, övriga länet och utlandet.
22
Befolkningsöversikten 2020
I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Denna typ av flyttningar är vanliga då det under år 2020 gjordes totalt 109 021 flyttningar inom staden jämfört med 103 738 flyttningar föregående år.
Likt tidigare år är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby–Kista där 60 procent flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Farsta, där 38 procent flyttade inom stadsdelsområdet.
Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden. 7 628 personer flyttade dit medan 7 955 personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet oftare flyttar till ett närliggande område i staden och mer sällan till ett område längre bort.
Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2020 inom och mellan stadsdelsområden
Utflyttning från
Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 22 24 Totalt
Rinkeby - Kista (1) 4 274 830 571 172 100 72 80 107 256 95 119 160 236 7 107 Spånga - Tensta (3) 733 1 544 490 245 74 65 56 62 144 41 53 89 126 3 734 Hässelby - Vällingby (4) 625 652 3 778 879 186 131 106 245 287 137 159 289 134 7 646
Bromma (6) 196 237 893 3 673 730 540 338 410 286 130 158 417 108 8 148
Kungsholmen (8) 104 141 222 704 3 861 1 175 673 908 324 115 134 558 59 8 984
Norrmalm (9) 77 61 162 435 1 170 4 027 1 380 927 294 133 126 439 44 9 286
Östermalm (10) 70 92 113 293 701 1 315 5 378 894 228 113 103 358 76 9 752
Södermalm (12) 145 80 261 468 1 031 1 062 927 7 231 1 088 536 453 1 374 161 14 859 Enskede - Årsta - Vantör (14) 241 170 363 291 429 328 297 1 311 4 520 607 844 1 244 370 11 059
Skarpnäck (15) 72 52 99 150 178 173 129 689 603 1 608 327 406 118 4 627
Farsta (18) 110 58 167 125 155 118 142 550 977 512 2 252 530 212 5 932 Hägersten - Älvsjö (22) 218 130 280 386 699 498 513 1 656 1 242 335 497 6 449 581 13 528
Skärholmen (24) 164 88 124 79 53 47 65 129 292 73 109 444 1 866 3 557
Totalt 7 131 4 182 7 591 7 953 9 397 9 584 10 138 15 186 10 644 4 472 5 387 12 829 4 151 109 021
Födda och avlidna År 2020 var födelsenettot på 5 609 personer vilket kan jämföras med ett negativt flyttnetto på -4 618 personer. Som tidigare nämnts så föddes 12 950 barn under år 2020, vilket är 4 fler jämfört med föregående år. Diagram 20 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2019 och år 2020. I sju stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2020 jämfört med 2019 och i övriga föddes det istället fler barn jämfört föregående år. I Rinkeby-Kista föddes det 10 procent färre barn och i Enskede-Årsta-Vantör föddes 7 procent fler barn jämfört med året innan.
23
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 20: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2019 och 2020 12%
7%
2%
-3%
-8%
-13%
-18%
För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda per 100 000 invånare beräknats, Diagram 21. Under 2020 föddes flest barn i Norrmalm följt av Kungsholmen med 1 591 respektive 1 549 barn per 100 000 invånare. Lägst antal barn föddes i Hässelby-Vällingby med 1 088 barn per 100 000 invånare.
Diagram 21: Födda per 100 000 invånare år 2020
1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
24
Befolkningsöversikten 2020
Det relativt höga antalet födda barn per 100 000 invånare i Norrmalm och Spånga-Tensta kan förklaras i att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. Sett till den summerade fruktsamheten ligger Norrmalm och Spånga-Tensta på en fruktsamhetsnivå på 1,74 respektive 1,67 barn per kvinna. De stadsdelsområdena med de lägsta fruktsamhetstalen var Skarpnäck med 1,45 barn per kvinna respektive Hässelby-Vällingby med 1,46 barn per kvinna. Totalt i staden var fruktsamhetstalet 1,54 barn per kvinna under 2020.
Diagram 22: Summerade fruktsamhetstal per stadsdelsområde, kvinnor 15–49 år, 2020
2.00 1.80 1.60 1.40 1.20 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00
Diagram 23 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Hägersten-Älvsjö med en ökning med 747 invånare följt av Östermalm med 698 invånare. Minst förändring skedde i Skärholmen som hade en minskad befolkning med 817 personer. Det högsta födelsenettot hade Hägersten–Älvsjö med 1 061 fler födda än avlidna och motsvarande lägst födelsenetto hade Skärholmen.
25
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 23: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2020, antal personer
Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
Sett till hela staden har antalet avlidna per 100 000 invånare sjunkit under en längre tid, vilket har varit ett uttryck för att stadens befolkning stadigt har föryngrats över tid. Covid-19 drabbade samhället under 2020 men under 2021 förväntas en fortsatt minskning tillbaka till samma nivåer som under 2019 i takt med vaccineringar och en minskad smittspridning i samhället. Antalet döda per 100 000 invånare uppgick till 732 under 2020 jämför med 644 året innan.
De stadsdelsområden som hade lägst antal avlidna under 2020 var Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta med 629 respektive 650 avlidna per 100 000 invånare, se Diagram 24. Som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 971 avlidna per 100 000 invånare, vilket var en ökning med 173 per 100 000 invånare jämfört med år 2019.
Diagram 24: Avlidna per 100 000 invånare år 2020 1 200 1 000 800 600 400 200 0
Befolkningsstruktur Skillnader i födelse– och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 25 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en
26
Befolkningsöversikten 2020
ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid.
Andelen i befolkningen som är under 20 år uppgick till 28,6 procent i Spånga-Tensta respektive 26,2 procent i Rinkeby-Kista år 2020. Lägst är andelen under 20 år i stadsdelsområdena i innerstaden, där andelen varierade mellan 16,2 och 17,7 procent under 2020. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21,7 procent.
Stadsdelsområdena i innerstaden har däremot en stor andel unga vuxna, 20–39 år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Södermalm med 20,7 procent följt av Östermalm med 20,1 procent, i dessa två stadsdelsområden är var femte invånare 60 år eller äldre.
Diagram 25: Åldersstrukturen år 2020 (%)
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%
0-19 år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80- år
27
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 26 visar antal invånare efter åldersgrupper i respektive stadsdelsområde år 2020. På Södermalm, som har högst antal invånare, var den största åldersgruppen 20–39 åringar (30 procent). I det minsta stadsdelsområdet sett till befolkningen, Skärholmen, var den största åldersgruppen likaså 20–39 åringar (31 procent) respektive 0–19 åringar (25 procent).
Diagram 26: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år 2020
140 000 0-19 år 120 000 100 000 20-39 år 80 000 40-59 år 60 000 40 000 60-79 år 20 000 0 80-
Invånare med utländsk bakgrund Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 29,8 till 33,9 procent år 2020. Av dessa 33,9 procent år 2020 var 25,5 procent utrikes födda och 8,4 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. En stor andel av de med utländsk bakgrund bor i Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Högst andel utländsk bakgrund återfanns i Rinkeby-Kista med 84,3 procent följt av Skärholmen med 71,5 procent av befolkningen år 2020. Lägst andel återfanns på Södermalm där andelen uppgick till 21,0 procent, se Diagram 27.
Diagram 27: Andel med utländsk bakgrund år 2020
90.0 80.0 70.0 60.0 50.0 % 40.0 30.0 20.0 10.0 0.0
Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes föräldrar
28
Befolkningsöversikten 2020
Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Denna grupp har i regel bott i Sverige en längre tid och har kunnat etablerat sig i områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelområden som Bromma och Västerort. Diagram 28. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby–Kista där 84,3 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från ickeeuropeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Östermalm var 43,6 procent.
Diagram 28: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 2020
100.0
80.0
60.0 % 40.0
20.0
0.0
Norden Europa/Nordamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Afrika Sydamerika Övriga världen
Arbetslösa och biståndstagare Under år 2020 ökade andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 3,0 procent till 5,0 procent. Under 2020 har andelen öppet arbetslösa ökat i samtliga stadsdelsområden jämfört med föregående års mätning. Högst arbetslöshet uppmättes Rinkeby-Kista med 10,2 procent och lägst arbetslöshet hade Östermalm, med 3,3 procent av de arbetslösa i åldrarna 18–64 år, se Diagram 29.
29
Befolkningsöversikten 2020
Diagram 29: Andel öppet arbetslösa 18–64 år 2020 (oktober)
12.0 10.0 8.0
% 6.0 4.0 2.0 0.0
Under år 2020 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd varit i samma nivå på 2,4 procent som under föregående år. Tre av stadsdelsområdena i Stockholms stad hade en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2019, i ytterligare fyra stadsdelsområden var andelen invånare med ekonomiskt bistånd oförändrad. I resterande sex stadsdelsområden ökade andelen invånare med ekonomiskt bistånd mellan åren 2019 och 2020. Stadsdelsområdena Hässelby-Vällingby och Skärholmen stod för de största minskningarna av andel biståndstagare med -0,4 respektive -0,3 procentenheter. Rinkeby–Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2020 med 6,8 procent och Östermalm det stadsdelsområde som hade lägst andel biståndstagare med en andel på 0,4 procent, se Diagram 30.
Diagram 30. Andel med ekonomiskt bistånd år 2020
8.0 7.0 6.0 5.0
% 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0
30
Befolkningsöversikten 2020
TABELLER
Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län
Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda 2019 2020 2020 2020 Botkyrka 94 606 94 847 241 1 133 645 Danderyd 32 857 32 712 -145 208 283 Ekerö 28 690 28 879 189 239 202 Haninge 92 095 93 690 1 595 1 178 688 Huddinge 112 848 113 234 386 1 240 685 Järfälla 79 990 81 274 1 284 919 623 Lidingö 48 123 48 005 -118 414 496 Nacka 105 189 106 505 1 316 1 152 718 Norrtälje 62 622 63 673 1 051 552 787 Nykvarn 11 014 11 222 208 99 72 Nynäshamn 28 575 28 811 236 288 281 Salem 16 750 16 959 209 166 142 Sigtuna 48 964 49 537 573 562 414 Sollentuna 73 857 73 990 133 702 607 Solna 82 429 83 162 733 1 259 640 Stockholm 974 073 975 551 1 478 12 950 7 341 Sundbyberg 52 414 52 801 387 847 372 Södertälje 98 979 100 111 1 132 1 206 907 Tyresö 48 333 48 678 345 460 362 Täby 71 874 72 755 881 640 567 Upplands Väsby 46 786 47 184 398 555 371 Upplands-Bro 29 346 30 195 849 367 209 Vallentuna 34 090 34 119 29 326 239 Vaxholm 12 003 11 886 -117 83 87 Värmdö 45 000 45 566 566 456 287 Österåker 45 574 46 644 1 070 465 404
31
Befolkningsöversikten 2020
Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2020
Inflyttning från Utflyttning till
Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet 0–4 1 901 547 835 4 272 1 518 461 5–9 1 207 336 676 2 154 700 681 10–14 1 006 275 589 1 362 383 451 15–19 1 614 704 556 1 488 727 234 20–24 5 539 4 597 1 572 4 543 3 716 512 25–29 8 402 6 438 2 549 8 101 3 557 1 364 30–34 6 074 2 834 2 251 8 026 3 075 1 518 35–39 3 366 1 246 1 332 5 500 1 929 1 190 40–44 2 074 703 843 3 209 1 073 731 45–49 1 649 505 518 1 956 658 490 50–54 1 537 495 331 1 575 564 325 55–59 1 166 426 205 1 191 595 285 60–64 702 297 117 815 524 186 65–69 481 267 87 590 465 126 70–74 303 187 54 381 348 70 75–79 159 118 51 266 221 37 80–84 78 62 11 115 123 27 85–89 56 40 9 76 48 13 90– 43 29 2 75 39 10
32
Befolkningsöversikten 2020
Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2020
Ålder Stockholms stad Övriga länet 0–4 58 747 85 841 5–9 54 632 93 689 10–14 52 516 95 299 15–19 45 836 87 227 20–24 51 974 72 807 25–29 86 494 93 304 30–34 95 208 100 970 35–39 79 578 97 536 40–44 68 558 97 668 45–49 65 450 102 959 50–54 59 710 96 627 55–59 58 882 87 275 60–64 49 696 69 675 65–69 43 245 59 024 70–74 39 009 62 248 75–79 30 691 55 355 80–84 17 206 31 934 85–89 10 298 17 067 90–94 5 603 7 563 95-W 2 218 2 371
Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2020* Norden Europa/ Turkiet/Irak/ Sydamerika Afrika Övriga Nordamerika Iran/Libanon/ världen Syrien
Utrikes födda 20 958 75 315 45 907 15 889 35 781 55 072 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 7 816 17 196 22 204 4 539 19 097 11 227 Totalt 28 774 92 511 68 111 20 428 54 878 66 299 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt
33
Befolkningsöversikten 2020
Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2020
Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde 2019 2020 2020 2020 2020 2020 Rinkeby-Kista 51 226 51 388 162 639 323 8 524 8 762 Spånga-Tensta 38 929 38 459 -470 421 250 5 319 6 007 HässelbyVällingby 76 573 76 135 -438 828 586 9 003 9 499 Bromma 80 725 81 188 463 1 041 615 9 653 9 893 Kungsholmen 71 264 71 359 95 1 105 529 10 585 11 085 Norrmalm 73 331 73 649 318 1 172 514 11 118 11 473 Östermalm 78 358 79 079 721 988 548 11 780 11 522 Södermalm 131 124 131 102 -22 1 615 1 044 15 470 16 108 Enskede-Årsta-Vantör 102 828 103 407 579 1 428 783 13 972 14 101 Skarpnäck 46 467 46 428 -39 621 332 5 410 5 760 Farsta 59 523 59 809 286 723 581 7 263 7 150 Hägersten-Älvsjö 123 259 124 037 778 1 919 858 14 537 14 851 Skärholmen 37 818 37 037 -781 438 351 5 060 5 964 Restförda 2 648 2 474 -174 12 27 894 1 031 Hela staden 974 073 975 551 1 478 12 950 7 341 70 051 74 669
Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2020
Ålder Stadsdelsområde 0–19 år 20–39 år 40–59 år 60–79 år 80-år Rinkeby-Kista 13 452 17 194 12 183 7 400 1 159 Spånga-Tensta 10 985 10 416 10 540 5 451 1 067 Hässelby-Vällingby 19 754 21 643 19 991 11 847 2 900 Bromma 19 749 24 125 21 738 12 533 3 043 Kungsholmen 11 526 25 796 18 165 13 094 2 778 Norrmalm 12 756 26 720 18 255 13 398 2 520 Östermalm 13 358 28 305 17 445 15 889 4 082 Södermalm 23 189 39 203 36 294 27 178 5 238 Enskede-Årsta-Vantör 23 676 34 985 27 090 14 545 3 111 Skarpnäck 10 702 14 241 12 625 7 546 1 314 Farsta 14 105 17 701 15 542 9 629 2 832 Hägersten-Älvsjö 28 940 40 687 32 364 18 281 3 765 Skärholmen 9 294 11 353 9 396 5 503 1 491 Restförda 245 885 972 347 25 Hela staden 211 731 313 254 252 600 162 641 35 325
34
Befolkningsöversikten 2020
Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2020*
Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak / Iran med 2 utrikes Europa / Turkiet / Utrikes födda Nord- Libanon / Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista 30 767 12 560 1 116 5 361 12 582 1 446 14 475 8 347 Spånga-Tensta 16 054 6 885 886 3 449 6 936 745 7 318 3 605 Hässelby-Vällingby 25 553 9 566 2 149 7 616 9 911 1 685 6 752 7 006 Bromma 14 121 3 899 2 459 6 314 2 843 1 243 1 617 3 544 Kungsholmen 12 861 3 471 2 439 6 313 2 463 1 075 851 3 191 Norrmalm 13 692 3 700 2 409 7 184 2 448 904 829 3 618 Östermalm 15 934 2 987 2 396 8 270 1 935 937 756 4 627 Södermalm 21 831 5 724 4 382 10 940 3 391 2 020 1 822 5 000 Enskede-Årsta-Vantör 29 494 9 568 2 862 10 869 6 542 3 395 6 639 8 755 Skarpnäck 9 650 2 955 1 413 4 149 1 555 1 130 1 994 2 364 Farsta 14 857 5 131 1 711 5 320 3 414 1 925 3 347 4 271 Hägersten-Älvsjö 23 858 8 026 3 745 10 650 5 362 2 489 3 308 6 330 Skärholmen 19 136 7 355 719 5 646 8 480 1 351 4 835 5 460 Restförda 1 114 252 88 430 249 83 335 181 Hela staden 248 922 82 079 28 774 92 511 68 111 20 428 54 878 66 299 * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt.
35
Befolkningsöversikten 2020
Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2020* *Som en andel av befolkningen per stadsdelsområde
Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 6.8 10.2 Spånga-Tensta 4.9 7.5 Hässelby-Vällingby 3.2 6.5 Bromma 1.3 3.6 Kungsholmen 0.6 3.7 Norrmalm 0.8 3.5 Östermalm 0.4 3.3 Södermalm 0.8 4.1 Enskede-Årsta-Vantör 3.1 5.5 Skarpnäck 2.2 5.0 Farsta 3.1 5.6 Hägersten-Älvsjö 1.6 4.1 Skärholmen 4.6 9.0 Hela staden 2.4 5.0
36