3.7 Naturmiljö ¯ Befntlig Järnväg Utgör En Barriäreffekt För Vilt
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Gävle kommun 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar Axmarfjärden Axmar by 3.7 Naturmiljö ¯ Befintlig järnväg utgör en barriäreffekt för vilt. Barriären blir extra påtaglig där befintlig bana går parallellt med väg E4. Naturvärden utpekade av 583 Skogsstyrelsen redovisas inte på karta i förstudien, men kommer att beskrivas närmare i nästa skede. AXMARTAVLAN Kalven Gävle – Axmartavlan Lössnaren Spångholmsdammen Naturmiljön mellan Gävle och Axmartavlan karakteriseras av barrskog med inslag av våtmarker, sjöar och rinnande vattendrag. Inom förstudieområdet Bergby finns ett flertal skyddsvärda naturområden. De stora Hamrångeån vattendragen Testeboån och Hamrångeån löper tvärs 578 583 över förstudieområdet. Hamrånge Testeboån delas in i Testeboåns delta, Testeboån 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Nedre och Testeboån från söder till norr, vilka alla Djupvik tre utgör riksintressen Natura 2000 och omfattas av varsin bevarandeplan. Det är endast Testeboån Nedre 583 och Testeboån som ligger inom förstudieområdet. 574 Sjugarnas Testeboån ingår även i riksintresse för naturvård kallat naturreservat Katrineholm Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta samt i Nybobäcken Testeboåns naturreservat. Nedre delen av Testeboån utgörs av sträckan mellan väg E4 i norr till Inre fjärden i söder. Sträckan består huvudsakligen av en enkel strömfåra som börjar St. Mjuggsjön sin ömsom forsande och ömsom lugnflytande färd genom skogsområdena nedströms väg E4. I det flacka L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken odlingslandskapet runt Åbyggeby bromsas flödet Stångsjön Trödje upp för att sedan fortsätta genom de tättbebyggda områdena Forsby och Strömsbro. Slutligen mynnar ån ut i deltat vid Avan i Inre fjärden. Dammån Skarvsjön Natura 2000-området Testeboån omfattar loppet Bosjön mellan Oslättsfors och väg E4 med angränsande Björke Oppalaån markområden. Gränserna för Natura 2000-området Oslättfors Björkeån 567 sammanfaller med Testeboåns naturreservat. Här Oppala grenar ån ut sig och utgör ett betydligt bredare 569 Testeboån skyddsområde. Uppdelningen av ån i flera fåror Mårdängsjön tillsammans med de varierande stränderna och Mårdäng vidsträckta översvämningsmarkerna har skapat förutsättningar för en rik och varierad flora. Hillesjön Åbyggeby I och kring Testeboåns hela sträckning genom Hille TesteboånVarva förstudieområdet finns höga skyddsvärden Tickselbäcken innehållande ett flertal arter som är upptagna i Forsby Teckenförklaring 583 Artdatabankens rödlista över hotade arter. Ny E4 med anslutningar StigslundStrömsbro Värdena längs ån minskar i nära anslutningOm tillråde ny E4 Sätra Lillsjön väg E4 i väster och bebyggelsen i öster. VästerBefint liomg järn väg Avan Näringen förstudieområdet passeras ån av Norra stambanan,Befintlig E4 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Lexe Nynäs delen Ockelbo-Gävle. Riksintresse Natura 2000 HagaströmTolvfors GÄVLE Mårdängssjön – Hillesjön ligger strax norrR iomksintr eGävlesse natur Kungsbäcken och utgör riksintresse för naturvården. RiksintressetRiksintresse geo . MB kap 4 omfattas både av den grundare MårdängssjönNaturr eochservat Valbo den något djupare Hillesjön som skiljs frånVå varandratmarksinventer ingen av den markerade Gävleåsen. Sjöarna är viktigaNaturvår dsprogram X län 80 fågellokaler. I östra delen av Mårdängssjön,Sk yintillddsvärd a naturobjekt 0 5 10 Km befintlig järnväg, ligger för fåglarna värdefullaNaturv åvass-rdsområ de © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.71 Gävle - Axmartavlan, naturmiljö 32 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun Söderala 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Sandarne Axmar Axmarfjärden och översvämningsmarker. I Mårdängssjöns utlopp i Axmar by den nordöstra delen är fågellivet särskilt rikt. ¯ Stor-Gussisjön ¯ Norrmarksbäcken utgör Trödjeåns övre del och Gävle kommun Bergviken har en frodig och intressant flora. Bäcken ingår i Gussiberget Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogram. Ljusnan 583 633 Axmar Sjugarnas naturreservat ligger längs en kurva på 629 Axmarfjärden befintlig järnväg (framför allt på den östra sidan om AXMARTAVLAN Kalven Axmar by järnvägen) söder om Hamrångefjärden. Området LJUSNE Lössnaren ¯ Spångholmsdammen utgörs av lövrik granskog och våtmarker. Aldersjön Hamrångeåns stränder har en rik flora med sällsynta Vallvik Kvarnån arter. Ån rinner genom ett barrskogslandskap 583 Bergby med små öppna myrar och älvängar. Den mest Hamrångeån naturintressanta delen ligger mellan sjön Kalven AXMARTAVLAN 578 Kalven 583 och Spångholmsdammen. Ån utgör riksintresse för Maråker Lössnaren naturvården. St. Mosisjön Spångholmsdammen Hamrånge 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Inom förstudieområdet finns områden som ingår i L. Mosisjön Djupvik Länsstyrelsens våtmarksinventering eller har utpekade Bergby naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Svartbo Hamrångeån 583 578 574 Sjugarnas 583 Axmartavlan – Ljusne Tvärån naturreservat Katrineholm Hamrånge Mellan Axmartavlan och Ljusne utgörs Sunnäsbruk 303 HamrångefjäNrdyebnobäcken förstudieområdet till stor del av barrskog, våtmarker, Pussarna Hagsta trafikplats mindre sjöar och vattendrag. De större vattendragen Djupvik utgörs av Skärjån, Tvärån, Aldersjön och Ljusnan. Sillvik 583 Natura 2000-området Skärjån omfattar cirka åtta 574 Sjugarnas St. Mjuggsjön kilometer av Skärjåns nedre delar från utloppet naturreservat Katrineholm Söderhamn kommun av sjön Stor-Skärjan till Fissjan vid Axmar bruk, L. Mjuggsjön Trödjeån samt en strandzon med skog och äng på dess båda Nybobäcken Norrmarkbäcken Stor-Skärjan Stångsjön Trödje sidor som varierar i bredd från 30 till cirka 200 Nydammen Axmar bruk meter. Bottenfaunan i ån, såväl som växtligheten Skärjån Lillsjön Dammån kring ån, är artrik med sällsynta arter och grova Fissjan Skarvsjön lövträd. Området har skyddsvärda kvaliteter inom St. Mjuggsjön Gävle kommun Bosjön hela riksintresseområdet och kommer även att ingå L. Mjuggsjön Trödjeån Oppalaån Björke i ett framtida naturreservat. Området utgör även Oslättfors Norrmarkbäcken Björkeån riksintresse för naturvården. Befintlig järnväg passerar Trödje Stångsjön 567 Axmar Oppala ån väster om Axmar bruk. Axmarfjärden 569 Axmar by Testeboån Tvärån ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs Dammån Mårdängsjön naturvårdsprogram och är ett värdefullt kräftvatten. Skarvsjön Mårdäng Bosjön Ån omges av fuktängar med en rik flora. Ån kantas Oppalaån Björke av storvuxna lövträd vilka utgör viktigt skydd för Oslättfors Hillesjön Björkeån Åbyggeby djurlivet i vattnet. 583 567 Oppala Hille TesteboånVarva Söder om Skärjån och Ljusnan finns en kärrskog Tick5s6e9lbäcken AXMARTAVLAN Teckenförklaring Testeboån respektive en barrskog Tsomecke harnfö rpekatsklaring ut som Forsby Lössnaren Mårdängsjön 583 nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Ny E4 Ny E4 med anslutningar Spångholmsdammen Mårdäng Område ny E4 Område ny E4 StigslundStrömsbro Befintlig järnväg Sätra Befintlig järnväg Lillsjön Hillesjön Befintlig E4 Åbyggeby Avan Befintlig E4 Bergby Näringen Ny järnvägskorridor Hille Inre fjärden Ny järnvägskorridor Hamrångeån TesteboånVarva Lexe Nynäs Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Natura 2000 578 Tickselbäcken HagaströmTolvfors GÄVLE 583 Riksintresse natur Forsby Teckenförklaring Riksintresse natur 583 Riksintresse geo. MB kap 4 Kungsbäcken Ny E4 med anslutningar Riksintresse geo. MB kap 4 Hamrånge Naturreservat Hamrångefjärden Område ny E4 Naturreservat 303 StigslundStrömsbro Hagsta trafikplats Våtmarksinventeringen Sätra Valbo Befintlig järnväg Våtmarksinventeringen Lillsjön Djupvik Naturvårdsprogram X län Avan Befintlig E4 Naturvårdsprogram X län Näringen Skyddsvärda naturobjekt 80 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Skyddsvärda naturobjekt Lexe Nynäs 0 5 583 10 Km Naturvårdsområde 0 5 10 Km Riksintresse Natura 2000 Naturvårdsområde 574 HagaströmTolvfors GÄVLE © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Riksintresse natur Figur 3.72 Axmartavlan - Ljusne, naturmiljö Förstudie Gävle - Sundsvall 33 Kungsbäcken Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Valbo Våtmarksinventeringen Naturvårdsprogram X län 80 Skyddsvärda naturobjekt 0 5 10 Km Naturvårdsområde 3.FÖRUTSÄTTNINGAR 667 Ljusne – Enånger Tosätter Enångersån ENÅNGER ¯ Naturmiljön norr om Ljusne har en något annorlunda karaktär än de södra förstudieområdena. Fortfarande är det barrskogen som dominerar men den får stundtals ge vika för en mer öppen och småskalig Ångersjön jordbruksmark, särskilt i Norraladalen. Vattendragen 673 Söderhamnsån, Lötån – Norralaån samt Enångersån rinner genom förstudieområdet. Ö Myra Ålsjön är en grund, näringsrik sjö med stora Lindesfallet vassbälten och betade strandängar av stor betydelse som häckningslokal och rastlokal för fåglar. Sjön Hudiksvalls kommun utgör både naturreservat och riksintresse naturvård respektive Natura 2000. Befintlig järnväg passerar sjön i dess östra del. Från strax söder om Norrala och vidare norrut går befintlig banan parallellt med väg E4, vilket förstärker barriäreffekterna för viltrörelser i området. Norralaån korsar förstudieområdet norr om Söderhamn. Ån Losjö utgör riksintresse för naturvården, framför allt för dess Alebosjön Losesjön betydelse som lekvatten för havsöring. Norr om de båda sjöarna Alebosjön och Losesjön ligger riksintresset ”Myrar mellan Skåssan och havet” som är ett naturintressant våtmarksområde med Söderhamns kommun kärr och mossar som skapats genom landhöjningen. Området är känsligt för åtgärder som kan påverka vattenbalansen. Befintlig järnväg och E4 passerar Skettenåsen genom området. 583 Norralaån Enångersån utgör riksintresse för Natura 2000 och 645 naturvården. Ån passerar genom förstudieområdet E4 nära E4, sydväst om Enånger samhälle.