Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar Axmarfjärden Axmar by 3.7 Naturmiljö ¯ Befntlig järnväg utgör en barriäreffekt för vilt. Barriären blir extra påtaglig där befntlig bana går parallellt med väg E4. Naturvärden utpekade av 583 Skogsstyrelsen redovisas inte på karta i förstudien, men kommer att beskrivas närmare i nästa skede. AXMARTAVLAN Kalven Gävle – Axmartavlan Lössnaren Spångholmsdammen Naturmiljön mellan Gävle och Axmartavlan karakteriseras av barrskog med inslag av våtmarker, sjöar och rinnande vattendrag. Inom förstudieområdet Bergby fnns ett flertal skyddsvärda naturområden. De stora Hamrångeån vattendragen Testeboån och Hamrångeån löper tvärs 578 583 över förstudieområdet. Hamrånge Testeboån delas in i Testeboåns delta, Testeboån 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Nedre och Testeboån från söder till norr, vilka alla Djupvik tre utgör riksintressen Natura 2000 och omfattas av varsin bevarandeplan. Det är endast Testeboån Nedre 583 och Testeboån som ligger inom förstudieområdet. 574 Sjugarnas Testeboån ingår även i riksintresse för naturvård kallat naturreservat Katrineholm Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta samt i

Nybobäcken Testeboåns naturreservat. Nedre delen av Testeboån utgörs av sträckan mellan väg E4 i norr till Inre fjärden i söder. Sträckan består huvudsakligen av en enkel strömfåra som börjar St. Mjuggsjön sin ömsom forsande och ömsom lugnflytande färd genom skogsområdena nedströms väg E4. I det flacka L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken odlingslandskapet runt Åbyggeby bromsas flödet Stångsjön Trödje upp för att sedan fortsätta genom de tättbebyggda områdena Forsby och Strömsbro. Slutligen mynnar ån ut i deltat vid Avan i Inre fjärden. Dammån Skarvsjön Natura 2000-området Testeboån omfattar loppet Bosjön mellan Oslättsfors och väg E4 med angränsande Björke Oppalaån markområden. Gränserna för Natura 2000-området Oslättfors Björkeån 567 sammanfaller med Testeboåns naturreservat. Här Oppala grenar ån ut sig och utgör ett betydligt bredare 569 Testeboån skyddsområde. Uppdelningen av ån i flera fåror Mårdängsjön tillsammans med de varierande stränderna och Mårdäng vidsträckta översvämningsmarkerna har skapat förutsättningar för en rik och varierad flora. Hillesjön Åbyggeby I och kring Testeboåns hela sträckning genom Hille TesteboånVarva förstudieområdet fnns höga skyddsvärden Tickselbäcken innehållande ett flertal arter som är upptagna i Forsby Teckenförklaring 583 Artdatabankens rödlista över hotade arter. Ny E4 med anslutningar

StigslundStrömsbro Värdena längs ån minskar i nära anslutningOm tillråde ny E4 Sätra Lillsjön väg E4 i väster och bebyggelsen i öster. VästerBefint liomg järn väg Avan Näringen förstudieområdet passeras ån av Norra stambanan,Befintlig E4 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Lexe Nynäs delen Ockelbo-Gävle. Riksintresse Natura 2000 HagaströmTolvfors GÄVLE Mårdängssjön – Hillesjön ligger strax norrR iomksintr eGävlesse natur Kungsbäcken och utgör riksintresse för naturvården. RiksintressetRiksintresse geo . MB kap 4 omfattas både av den grundare MårdängssjönNaturre ochservat Valbo den något djupare Hillesjön som skiljs frånVå varandratmarksinventer ingen av den markerade Gävleåsen. Sjöarna är viktigaNaturvår dsprogram X län 80 fågellokaler. I östra delen av Mårdängssjön,Sk yintillddsvärd a naturobjekt 0 5 10 Km befntlig järnväg, ligger för fåglarna värdefullaNaturv åvass-rdsområ de © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.71 Gävle - Axmartavlan, naturmiljö 32 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun Söderala 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Sandarne Axmar Axmarfjärden och översvämningsmarker. I Mårdängssjöns utlopp i Axmar by den nordöstra delen är fågellivet särskilt rikt. ¯ Stor-Gussisjön ¯ Norrmarksbäcken utgör Trödjeåns övre del och Gävle kommun Bergviken har en frodig och intressant flora. Bäcken ingår i Gussiberget

Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogram. Ljusnan 583 633 Axmar Sjugarnas naturreservat ligger längs en kurva på 629 Axmarfjärden befntlig järnväg (framför allt på den östra sidan om AXMARTAVLAN Kalven Axmar by järnvägen) söder om Hamrångefjärden. Området LJUSNE Lössnaren ¯ Spångholmsdammen utgörs av lövrik granskog och våtmarker. Aldersjön Hamrångeåns stränder har en rik flora med sällsynta Vallvik Kvarnån arter. Ån rinner genom ett barrskogslandskap 583 Bergby med små öppna myrar och älvängar. Den mest Hamrångeån naturintressanta delen ligger mellan sjön Kalven AXMARTAVLAN 578 Kalven 583 och Spångholmsdammen. Ån utgör riksintresse för Maråker Lössnaren naturvården. St. Mosisjön Spångholmsdammen Hamrånge 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Inom förstudieområdet fnns områden som ingår i L. Mosisjön Djupvik Länsstyrelsens våtmarksinventering eller har utpekade Bergby naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Svartbo Hamrångeån 583 578 574 Sjugarnas 583 Axmartavlan – Ljusne Tvärån naturreservat Katrineholm Hamrånge Mellan Axmartavlan och Ljusne utgörs Sunnäsbruk 303 HamrångefjäNrdyebnobäcken förstudieområdet till stor del av barrskog, våtmarker, Pussarna Hagsta trafikplats mindre sjöar och vattendrag. De större vattendragen Djupvik utgörs av Skärjån, Tvärån, Aldersjön och Ljusnan. Sillvik 583 Natura 2000-området Skärjån omfattar cirka åtta 574 Sjugarnas St. Mjuggsjön kilometer av Skärjåns nedre delar från utloppet naturreservat Katrineholm Söderhamn kommun av sjön Stor-Skärjan till Fissjan vid Axmar bruk, L. Mjuggsjön Trödjeån samt en strandzon med skog och äng på dess båda Nybobäcken Norrmarkbäcken Stor-Skärjan Stångsjön Trödje sidor som varierar i bredd från 30 till cirka 200 Nydammen Axmar bruk meter. Bottenfaunan i ån, såväl som växtligheten Skärjån Lillsjön Dammån kring ån, är artrik med sällsynta arter och grova Fissjan Skarvsjön lövträd. Området har skyddsvärda kvaliteter inom St. Mjuggsjön Gävle kommun Bosjön hela riksintresseområdet och kommer även att ingå L. Mjuggsjön Trödjeån Oppalaån Björke i ett framtida naturreservat. Området utgör även Oslättfors Norrmarkbäcken Björkeån riksintresse för naturvården. Befntlig järnväg passerar Trödje Stångsjön 567 Axmar Oppala ån väster om Axmar bruk. Axmarfjärden 569 Axmar by Testeboån Tvärån ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs Dammån Mårdängsjön naturvårdsprogram och är ett värdefullt kräftvatten. Skarvsjön Mårdäng Bosjön Ån omges av fuktängar med en rik flora. Ån kantas Oppalaån Björke av storvuxna lövträd vilka utgör viktigt skydd för Oslättfors Hillesjön Björkeån Åbyggeby djurlivet i vattnet. 583 567 Oppala Hille TesteboånVarva Söder om Skärjån och Ljusnan fnns en kärrskog Tick5s6e9lbäcken AXMARTAVLAN Teckenförklaring Testeboån respektive en barrskog Tsomecke harnfö rpekatsklaring ut som Forsby Lössnaren Mårdängsjön 583 nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Ny E4 Ny E4 med anslutningar Spångholmsdammen Mårdäng Område ny E4 Område ny E4 StigslundStrömsbro Befintlig järnväg Sätra Befintlig järnväg Lillsjön Hillesjön Befintlig E4 Åbyggeby Avan Befintlig E4 Bergby Näringen Ny järnvägskorridor Hille Inre fjärden Ny järnvägskorridor Hamrångeån TesteboånVarva Lexe Nynäs Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Natura 2000 578 Tickselbäcken HagaströmTolvfors GÄVLE 583 Riksintresse natur Forsby Teckenförklaring Riksintresse natur 583 Riksintresse geo. MB kap 4 Kungsbäcken Ny E4 med anslutningar Riksintresse geo. MB kap 4 Hamrånge Naturreservat Hamrångefjärden Område ny E4 Naturreservat 303 StigslundStrömsbro Hagsta trafikplats Våtmarksinventeringen Sätra Valbo Befintlig järnväg Våtmarksinventeringen Lillsjön Djupvik Naturvårdsprogram X län Avan Befintlig E4 Naturvårdsprogram X län Näringen Skyddsvärda naturobjekt 80 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Skyddsvärda naturobjekt Lexe Nynäs 0 5 583 10 Km Naturvårdsområde 0 5 10 Km Riksintresse Natura 2000 Naturvårdsområde 574 HagaströmTolvfors GÄVLE © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Riksintresse natur Figur 3.72 Axmartavlan - Ljusne, naturmiljö Förstudie Gävle - Sundsvall 33 Kungsbäcken Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Valbo Våtmarksinventeringen Naturvårdsprogram X län 80 Skyddsvärda naturobjekt 0 5 10 Km Naturvårdsområde 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

667 Ljusne – Enånger Tosätter Enångersån ENÅNGER ¯ Naturmiljön norr om Ljusne har en något annorlunda karaktär än de södra förstudieområdena. Fortfarande är det barrskogen som dominerar men den får stundtals ge vika för en mer öppen och småskalig Ångersjön jordbruksmark, särskilt i Norraladalen. Vattendragen 673 Söderhamnsån, Lötån – Norralaån samt Enångersån rinner genom förstudieområdet. Ö Myra Ålsjön är en grund, näringsrik sjö med stora Lindesfallet vassbälten och betade strandängar av stor betydelse som häckningslokal och rastlokal för fåglar. Sjön Hudiksvalls kommun utgör både naturreservat och riksintresse naturvård respektive Natura 2000. Befntlig järnväg passerar sjön i dess östra del. Från strax söder om Norrala och vidare norrut går befntlig banan parallellt med väg E4, vilket förstärker barriäreffekterna för viltrörelser i området. Norralaån korsar förstudieområdet norr om Söderhamn. Ån Losjö utgör riksintresse för naturvården, framför allt för dess

Alebosjön Losesjön betydelse som lekvatten för havsöring. Norr om de båda sjöarna Alebosjön och Losesjön ligger riksintresset ”Myrar mellan Skåssan och havet” som är ett naturintressant våtmarksområde med Söderhamns kommun kärr och mossar som skapats genom landhöjningen. Området är känsligt för åtgärder som kan påverka vattenbalansen. Befntlig järnväg och E4 passerar Skettenåsen genom området.

583 Norralaån Enångersån utgör riksintresse för Natura 2000 och 645 naturvården. Ån passerar genom förstudieområdet E4 nära E4, sydväst om Enånger samhälle. Den övre Norrala delen av ån har en fallhöjd på över 100 meter men

583 Lötån i förstudieområdet är ån mer lugnflytande genom jordbruksbygden. Åns kvaliteter hänger samman med

Lilltjärnen dess värden i vattnet och djurlivet i strandzonen. I Stortjärnen vattnet fnns flodpärlmussla och havsöring. Utter förekommer regelbundet utmed ån. Söderhamn Söderhamnsån Förstudieområdet angränsar till ett område kallat Gussiklint som ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs 642 Hällåsen 50 Söderalaån naturvårdsprogram. Det lilla berget Gussiklint Ålsjön ligger strax norr om Ljusne och består av renspolade klipphällar med hällmarksvegetation. Väster om berget 639 fnns rikkärr med höga botaniska värden. Berget är Söderala Sandarne också värdefullt för friluftslivet. Teckenförklaring Norr om Söderhamn angränsar förstudieområdetNy E4 till Område ny E4 Marmen Stortjärn och Lilltjärn som är två små näringsfattiga Befintlig järnväg Stor-Gussisjön sjöar, omgivna av myrmarker. Sjöarna ingår i Bergviken Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogramBefintl igoch E4 Gussiberget är förutom av naturvårdsskäl även ett populärtNy järnv ägskorridor Riksintresse Natura 2000 Ljusnan strövområde. 633 Riksintresse natur 629 Söder om Enångersån ligger en våtmark somRiks iningårtresse g ie o. MB kap 4 Länsstyrelsens våtmarksinventering. Naturreservat LJUSNE Våtmarksinventeringen Naturvårdsprogram X län Aldersjön Skyddsvärda naturobjekt Vallvik 0 5 Kvarnån 10 Km Naturvårdsområde © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.73 Ljusne - Enånger, naturmiljö 34 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Axmar Axmarfjärden Enånger – Långsjön Nordanstig kommun Axmar by Förstudieområdet mellan Enånger och Långsjön ¯ ¯ utgörs av skogsmark blandat med öppen Gävle kommun jordbruksmark. Jordbruksmarken fnns framför allt i LÅNGSJÖN dalgångarna norr om Enånger och norr om Hudiksvall. LÅNGSJÖN Långsjöberget 583 Vattendragen Nianån, Delångersån, Hornån med Långsjön Axmar Lillfjärden och Halstaån passerar förstudieområdet. Steg Axmarfjärden Långsjöns strandzon omfattas av förstudieområdet. Kalven Axmar by AXMARTAVLAN Hudiksvall kommun 781 Lössnaren Nianån rinner till största delen genom skogsterräng ¯ Spångholmsdammen och mynnar i havet vid Njutångersfjärden. Dess Välsta - Malsta lopp är delvis grenat med forsar och lugnvatten. Ån Sunnanån 583 Bergby kantas av fna strandskogar. I ån fnns bland annat Kastellsjön Hamrångeån flodpärlmussla och utter samt öring vilket gör att den 578 ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogram. E4 Vallbäcken Kalven AXMARTAV5L83AN 780 Åns största värden återfnns väster om korridoren. 758 Lössnaren Hög Rogsta Spångholmsdammen Hamrånge Hamrångefjärden Delångersån är av stort värde som lekvatten för Hållsta 303 745 Halstaån 778 Hagsta trafikplats havsvandrande fsk och utgör riksintresse för Djupvik Ullsätter Bergby naturvården. Ån rinner genom ett flackt skogslandskap 748 Hamrångeån med myrar och vidgar sig på ett par ställen till sjöar, 583 HornånGalgberget 578 574 Iggsjön och Vikarsjön. I samband med de två sjöarna 583 Sjugarnas naturreservat Katrineholm Lillfjärden grenar sig ån och mynnar vid Iggesund respektive Benrangelsberget Hamrånge vid Saltvik, norr om Iggesund. Riksintresset utgör ett 303 HamrångefjäNrdyebnobäcken brett område, framför allt vid sjöarna, som korsas av 84 Hagsta trafikplats BjörkaHåsta Hudiksvallsfjärden Djupvik förstudieområdet. Nya E4 passerar uppströms Iggsjön HUDIKSVALL MåstaVi och befntlig järnväg passerar ån uppströms Vikarsjön. Idenor 583 Sundboberget 574 Förstudieområdet angränsar till riksintresset Sjugarnas St. Mjuggsjön Vidbolångsjön naturreservat Katrineholm Hälsingtuna-Hög som utgörs av en värdefull Lill-Yan Stor-Yan Kringlan L. Mjuggsjön Trödjeån jordbruksbygd med höga naturvärden. Fjällmyran Andtjärnsberget L. Skärsjön Nybobäcken Norrmarkbäcken St. Skärsjön 676 Stångsjön Trödje Söder om Hudiksvall ligger Fjällmyran som utgörs av Delångersån Vikarkvarn Vikarsjön ett mossekomplex som är opåverkad av dikning och Storsjön skyddsvärd. Området ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs Delångersån Dammån Iggsjön Skarvsjön naturvårdsprogram. St. Mjuggsjön Bosjön 669 Iggesund Ett område kring Vallbäcken är under Vik Slaggberget L. Mjuggsjön Trödjeån Oppalaån Björke Viksjön OslättforNsorrmarkbäcken reservatsbildning. Här fnns ett biotopskyddat alkärr, Björkeån Iggesundsfjärden Trödje sumpskogar och en nyckelbiotop. Stångsjön 567 Oppala Långviksberget

569 Inom förstudieområdet fnns även områden som Högåsberget Testeboån Dammån YgelberSgeunt dsättersberget Mot Sa Mårdängsjön ingår i Länsstyrelsens våtmarksinventering eller har ltvik Skarvsjön Mårdäng utpekade naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Många av Bosjön 663 Njutånger dessa områden ligger nära Delångersån. Saltvik Oppalaån Björke Nianån Oslättfors Hillesjön Björkeån Åbyggeby 567 Oppala Hille TesteboånVarva Bodaberget Tick5s6e9lbäcken Teckenförklaring Testeboån Forsby Teckenförklaring Mårdängsjön 583 Hällängen Ny E4 med anslutningar Ny E4 med anslutningar Mårdäng Ängaåsen Område ny E4 Område ny E4 StigslundStrömsbro Befintlig järnväg Sätra Befintlig järnväg Lillsjön Hillesjön Befintlig E4 Åbyggeby Avan Befintlig E4 Näringen Ny järnvägskorridor Hille Inre fjärden Ny järnvägskorridor TesteboånVarva Lexe Nynäs Enångersån Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Natura 2000 ENÅNGER Tickselbäcken HagaströmTolvfors GÄVLE Riksintresse natur Forsby Teckenförklaring Riksintresse natur 583 Riksintresse geo. MB kap 4 Kungsbäcken Ny E4 med anslutningar Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Område ny E4 Naturreservat StigslundStrömsbro Våtmarksinventeringen Sätra Valbo Lillsjön Befintlig järnväg Våtmarksinventeringen 673 Naturvårdsprogram X län Avan Befintlig E4 Naturvårdsprogram X län Näringen Skyddsvärda naturobjekt 80 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Skyddsvärda naturobjekt Lexe Nynäs Ö M0yra 5 10 Km Naturvårdsområde 0 5 10 Km Riksintresse Natura 2000 Naturvårdsområde HagaströmTolvfors GÄVLE © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Riksintresse natur Figur 3.74 Enånger - Långsjön, naturmiljö Förstudie Gävle - Sundsvall 35 Kungsbäcken Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Hudiksvalls kommun Valbo Våtmarksinventeringen Naturvårdsprogram X län 80 Skyddsvärda naturobjekt 0 5 10 Km Naturvårdsområde 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

E4 Sundsvall kommun Långsjön – Länsgräns ¯ Området norr om Långsjön präglas av skogsmark blandat med uppodlad mark i dalgångarna och kring LÄNSGRÄNS Armsjön Armsjön de mindre tätorterna. Här fnns stora sjöar såsom Masksjön, Harsjön, Kyrksjön och Bälingsjön samt Nordanstig kommun 791 vattendragen Harmångersån, Gnarpsån och Dyrån Årskogen inom förstudieområdet. Bösjön Våtbacken Harmångersån passerar förstudieområdet vid Harmånger och utgör riksintresse för naturvård. Även Harsjön och Kyrksjön ingår i riksintresset. Mellan de båda sjöarna fnns botaniska värden. Ån rinner i ett utpräglat skogslandskap tills den når Harmångersbygdens öppna jordbrukslandskap. I ån Dyrån fnns havsöring och flodkräfta. Övre Dösjön Gryttjestjärnen Yttre Dösjön Bälingsjön är en viktig fågellokal i jordbruksbygden 792 vid Bäling. Sjön ingår i Länsstyrelsen Gävleborgs naturvårdsprogram. Gryttje 788 Dyrån med myrrika tillrinningsområden korsar förstudieområdet norr om Gnarp. Den har till Gnarpsån Gnarp större delen kvar sitt naturliga lopp, särskilt i de 787 övre delarna, uppströms E4. Åns stora värden fnns framför allt i källflödena uppströms och E4 i Övre Dösjön (viktig fågellokal) nedströms förstudieområdet. Dess opåverkade lopp och funktion Bälingsjön som reproduktionsområde för såväl havsöring som bäcköring medför att Dyrån klassas som riksintresse för naturvården. I övrigt fnns inom förstudieområdet ett flertal områden som ingår i Länsstyrelsens 307 Jättendal våtmarksinventering samt objekt som har utpekade E4 Jättendalssjön naturvärden enligt Skogsstyrelsen. 783 786

Lönnånger 784 Gammelån Harmånger Skarvtjärn Kyrksjön

Vattrångsån Harmångersån Kongberget 781 Vallbäcken Harsjön Teckenförklaring Ny E4 med anslutningar Område ny E4 Nordanstig kommun Befintlig järnväg Masksjön Nordanstig kommun Befintlig E4 Ny järnvägskorridor LÅNGSJÖN Riksintresse Natura 2000 Riksintresse natur LÅNGSJÖN Riksintresse geo. MB kap 4 Hudiksvall kommun Naturreservat Våtmarksinventeringen Hudiksvall kommun Naturvårdsprogram X län 781 Skyddsvärda naturobjekt 0 5 10 Km Naturvårdsområde © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.75 Långsjön - Länsgräns, naturmiljö 36 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Axmar Axmarfjärden Länsgräns – Dingersjö Axmar by Förstudieområdet omfattar i söder strandkanten till ¯ ¯ Armsjön och vidare norrut delar av vattensystemet Gävle kommun Öjen-Majån-Bölesjön-Skrängstasjön-Stångån. Nedre Ljungan korsar förstudieområdet. Naturmiljön 583 utgörs huvudsakligen av skogsmark i söder och Axmar jordbruksmark söder om Njurunda. Axmarfjärden AXMARTAVLAN Kalven Axmar by Skrängstasjön och Mingen är näringsrika och grunda Lössnaren slättsjöar som omges av lövskogsbårder och öppna ¯ Spångholmsdammen SUNDSVALL odlingsmarker. Markägarna tillsammans med Sunds­ valls kommun och Medelpads ornitologiska förening 583 driver ett projekt för att restaurera betesmarker och Bergby Sundsvallsfjärden Hamrångeån våtmarker vid Mingen och Skrängstasjön. Sjöarna är E14 578 fna fågellokaler och utgör riksintresse för naturvården. Skönsmon Kalven AXMARTAV5L83AN Södra berget Lössnaren Stormyran är en mosse med ett välutvecklat gölsystem. E4 Spångholmsdammen Hamrånge 303 Hamrångefjärden Området ligger i utkanten av förstudieområdet och Hagsta trafikplats utgör riksintresse för naturvården samt Natura 2000. Fläsian Djupvik Bredsandbäcken Bergby Nedre Ljungan utgör riksintresse för naturvården. Här Bredsand Hamrångeån Svarttjärnsbäcken 583 trivs den så kallade Ljunganlaxen. 578 574 Stockvik 583 Sjugarnas naturreservat Katrineholm Norr om Armsjön fnns skyddsvärda naturobjekt i Vapelbäcken Hamrånge anslutning till förstudieområdet som har pekats ut av 303 HamrångefjäNrdyebnobäcken Stormyran Omsberget Hagsta trafikplats Länsstyrelsen i Västernorrland. Dessa är Telångsmyran, Svartvik Djupvik Böleberget och myr nordväst om Långmyren. 568 Nolbykullen Nolbylbäcken 583 Dingersjö – Sundsvall 574 Ljungan Kvissleby 566 Sjugarnas St. Mjuggsjön Förstudieområdet följer längs befntlig järnväg genom naturreservat Katrineholm Nolby tätortsbebyggelse och branta skogsklädda bergssidor. Ljungan L. Mjuggsjön Trödjeån Områdets grönytor utgörs mestadels av parker, Kvissle Nybobäcken Norrmarkbäcken DINGERSJÖ Dingersjö Stångsjön Trödje ”överblivna” grönytor och villatomter. I Bredsand fnns ett förvånansvärt opåverkat kustavsnitt, trots Njurundabommen 560 sitt tätortsnära läge, som har en varierande naturmiljö. Stångån Dammån 555 Skarvsjön Inga större vattendrag passeras men däremot rinner ett Skrängsta St. Mjuggsjön Bosjön flertal bäckar nedför bergssluttningarna, till exempel Skrängstasjön 559 Trödjeån L. Mjuggsjön Oppalaån Björke Nolbybäcken, Vapelbäcken, Svarttjärnsbäcken och 562 Oslättfors Norrmarkbäcken Björkeån Bredsandsbäcken. Öjen Ovansjö Långmyren 554 Stångsjön 567 Trödje Bölesjön Oppala Majån Mingen Från Njurundabommen och vidare norrut där befntlig Böleberget 569 Testeboån banan går parallellt med ny väg E4/gamla väg E4 545 Dammån Mårdängsjön Skarvsjön förstärks barriäreffekterna för viltrörelser i området. Mårdäng Telångsmyran Bosjön Vapelbäcken med sin frodiga ravin, Nolbykullen samt Gårdsjön Björke Fläsian i Bredsand är utpekade som skyddsvärda Oppalaån Hillesjön Grindbacksberget Oslättfors Björkeån Åbyggeby naturobjekt av Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 567 Oppala Hille E4 TesteboånVarva Tick5s6e9lbäcken Sundsvall kommun Teckenförklaring Testeboån Forsby Teckenförklaring Mårdängsjön 583 Ny E4 med anslutningar Ny E4 med anslutningar Mårdäng LÄNSGRÄNS Område ny E4 Område ny E4 Armsjön StigslundStrömsbro Befintlig järnväg Sätra Befintlig järnväg Armsjön Lillsjön Hillesjön Befintlig E4 Åbyggeby Avan Befintlig E4 Näringen 791 Ny järnvägskorridor Hille Inre fjärden Ny järnvägskorridor Nordanstig kommun TesteboånVarva Lexe Nynäs Riksintresse Natura 2000 Riksintresse Natura 2000 Årskogen Tickselbäcken HagaströmTolvfors GÄVLE Bösjön Riksintresse natur Forsby Teckenförklaring Riksintresse natur Våtbacken 583 Riksintresse geo. MB kap 4 Kungsbäcken Ny E4 med anslutningar Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Område ny E4 Naturreservat StigslundStrömsbro Våtmarksinventeringen Sätra Valbo Befintlig järnväg Våtmarksinventeringen Lillsjön Naturvårdsprogram X län Avan Befintlig E4 Naturvårdsprogram X län Näringen Skyddsvärda naturobjekt 80 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Skyddsvärda naturobjekt Lexe Nynäs 0 5 10 Km Naturvårdsområde 0 5 10 Km Riksintresse Natura 2000 Naturvårdsområde HagaströmTolvfors GÄVLE © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Riksintresse natur Figur 3.76 Länsgräns - Dingersjö - Sundsvall, naturmiljö Förstudie Gävle - Sundsvall 37 Kungsbäcken Riksintresse geo. MB kap 4 Naturreservat Valbo Våtmarksinventeringen Naturvårdsprogram X län 80 Skyddsvärda naturobjekt 0 5 10 Km Naturvårdsområde Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar Axmarfjärden ¯ Axmar by 3.8 Rekreation och friluftsliv Allmänt Dagens järnväg kan på flera ställen korsas både i plan

583 och planskilt. Det är främst i anslutning till bebyggda områden som järnvägen idag kan ses som en barriär AXMARTAVLAN för människor i dess närmiljö. Kalven Lössnaren Nedan redovisas främst områden med betydelse Spångholmsdammen för närrekreation. Skogsområden dominerar längs ! sträckan men det är i detta skede svårt att beskriva den ! rekreativa verksamhet som äger rum ute i skog och Bergby mark. Detta ska fångas upp ytterligare i samrådsskedet Hamrångeån 578 och behandlas vidare i det fortsatta arbetet. 583 Hamrånge Gävle – Axmartavlan ! 303 Hamrångefjärden Enligt Översiktsplan för Gävle stad utreds möjligheten Hagsta trafikplats till en rekreationsled längs Testeboån, som är ett Djupvik värdefullt rekreations- och friluftsområde. Enligt Översiktsplanen fnns dessutom värdefulla tätortsnära 583 574 grönområden intill Mårdängssjön, Hillesjön och kring Katrineholm de norra stadsdelarna Sätra och Hagaström. Delar av grönområdena ingår i de orienteringskartor som Nybobäcken fnns upprättade i anslutning till förstudieområdet; Hagaström, Gävle kartbas, Norrmarken och Trödjeheden. Fiske utövas i vattendrag inom området. I Testeboån och Hamrångeån fnns havsöring och i St. Mjuggsjön Testeboån kan man även fska lax. I Strömsbro ligger öster om Testeboån ett större koloniområde som L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken började anläggas på 50-talet. Intill befntlig järnväg Stångsjön Trödje i Hille ligger Milboskolan med ishockeybana och i den norra utkanten av Bergby ligger Vifors IP med två

Dammån elvamannaplaner i gräs. Skarvsjön Bosjön Oppalaån Björke Oslättfors Björkeån 567 Oppala 569 Testeboån ! !& Mårdängsjön Mårdäng ! Hillesjön Åbyggeby Hille Teckenförklaring TesteboånVarva Ny E4 md anslutningar Tickselbäcken &! Forsby Område för ny E4 " 583 Befintlig järnväg StigslundStrömsbro Befintlig E4/E14 Sätra Lillsjön Länsgräns

Avan ! ! Näringen Kommungräns ! Inre fjärden Ny järnvägskorridor ! Le!xe Nynäs Riksintresse friluftsliv HagaströmTolvfors GÄVLE Intressanta friluftsobjekt Kungsbäcken & Rekreationsområde " Koloniområde Valbo ! Fiskevatten ! Tätortsnära skogsområden/grönområden 80 ! Passage skoterled/vandringsled 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.81 Gävle - Axmartavlan, rekreation och friluftsliv 38 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun Söderala 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Sandarne Axmar Axmarfjärden Axmartavlan – Ljusne Axmar by Mellan Vallvik och järnvägen fnns ett ¯ Stor-Gussisjön ¯ rekreationsområde med motionsspår. Ljusnans mynningsområde vid Ljusne är en av Sveriges bästa Gussiberget fskeplatser för bland annat lax. 583 Ljusnan ! 633 AXMARTAVLAN 629 ! Kalven LJUSNE Lössnaren Spångholmsdammen ! Aldersjön Vallvik Kvarnån ! Be!rgby Hamrångeån 578 583 Hamrånge Maråker St. Mosisjön ! 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats L. Mosisjön Djupvik Svartbo 583 574 Katrineholm Tvärån Sunnäsbruk

Nybobäcken Pussarna

Sillvik

St. Mjuggsjön Söderhamn kommun L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken Stor-Skärjan Stångsjön Trödje Nydammen Skärjån Axmar bruk Lillsjön Dammån Fissjan Skarvsjön Gävle kommun Bosjön Oppalaån Björke Oslättfors Björkeån 567 Oppala Axmar Axmarfjärden 569 Testeboån ! Axmar by !& Mårdängsjön Mårdäng ! Hillesjön Åbyggeby 583 Teckenförklaring Hille Teckenförklaring AXMARTAVLAN TesteboånVarva Ny E4 md anslutningar Tickselbäcken & Ny E4 md anslutningar ! Område för ny E4 Forsby Område för ny E4 " 583 Lössnaren Befintlig järnväg Befintlig järnväg Spångholmsdammen Befintlig E4/E14 StigslundStrömsbro Befintlig E4/E14 ! Sätra Länsgräns Lillsjön Länsgräns ! ! Kommungräns Avan ! ! ! Näringen Kommungräns Bergby ! Inre fjärden Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor Le!xe Nynäs Hamrångeån ! 578 Riksintresse friluftsliv HagaströmTolvfors Riksintresse friluftsliv GÄVLE 583 Intressanta friluftsobjekt Intressanta friluftsobjekt Hamrånge & Rekreationsområde Kungsbäcken & Rekreationsområde ! " Koloniområde " Koloniområde 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats ! Fiskevatten Valbo ! Fiskevatten Djupvik ! Tätortsnära skogsområden/grönområden ! Tätortsnära skogsområden/grönområden ! Passage skoterled/vandringsled 80 ! Passage skoterled/vandringsled 0 5 583 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning 574 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.82 Axmartavlan - Ljusne, rekreation och friluftsliv Förstudie Gävle - Sundsvall 39 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

667 Ljusne – Enånger Tosätter ! Enångersån ENÅNGER ¯ Sportfisket är viktigt för rekreation och friluftsliv i området. I Ljusnes norra utkant vid Gussiberget, en mindre skidbacke med en lift ligger friluftsområdet

Ångersjön Hömyran med motionsspår öster om befntlig bana. Sydöst om Söderhamn ligger Hällmyra 673 motionsområde i direkt anslutning till Hällåsen. Hällåsen är kommunens största idrottsanläggning med Ö Myra anläggningar för bandy, ishockey, fotboll, friidrott och Lindesfallet tennis. Orienteringskartan Östansjö täcker in större delen av Hällmyraområdet. Befntlig bana passerar Hällåsen i tunnel. Vid Söderhamns resecentrum ligger ett koloniområde väster om järnvägen. Sydöst om Norrala ligger ett friluftsområde med motionsspår Hudiksvalls kommun öster om befntlig järnväg.

Losjö

Alebosjön Losesjön

Söderhamns kommun

Skettenåsen

583 Norralaån 645 !E4 Norrala

583 Lötån

Lilltjärnen Stortjärnen

Söderhamn Söderhamnsån " 642 !Hällåsen 50 Söderalaån Ålsjön

639 Teckenförklaring Söderala Sandarne Ny E4 md anslutningar Område för ny E4 Befintlig järnväg Befintlig E4/E14 Marmen Länsgräns Stor-Gussisjön ! ! Kommungräns Gussiberget Ny järnvägskorridor Riksintresse friluftsliv Ljusnan ! 633 Intressanta friluftsobjekt 629 & Rekreationsområde ! " Koloniområde LJUSNE ! Fiskevatten ! Tätortsnära skogsområden/grönområden Aldersjön ! Passage skoterled/vandringsled Vallvik 0 5 10 Km ! Kvarnån ! Friluftsområde/Idrottsanläggning © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.83 Ljusne - Enånger, rekreation och friluftsliv 40 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Axmar Axmarfjärden Enånger – Långsjön Nordanstig kommun Axmar by I Enånger ligger ett friluftsområde mellan befntlig ¯ Nordanstig kommun ¯ järnväg och väg E4, med motionsspår och fotbollsplaner. Området mellan Enånger, Njutånger LÅNGSJÖN LÅNGSJÖN och kusten täcks in av orienteringskartan Örängsnäset. Långsjöberget 583 Väster om Njutånger ligger ett friluftsområde med Långsjön AXMARTAVLAN motionsspår intill Högåsberget. Steg Hudiksvall kommun Hudiksvall kommun Kalven Iggesunds tätort omgärdas av vatten: Viksjön, Iggsjön, 781 Lössnaren Iggesunds- och Byfjärden. Flertalet friluftsaktiviteter Spångholmsdammen ! förekommer inom området, exempelvis kanotpaddling, Välsta - Malsta bad, vandring, skridskoåkning, orientering och Be!rgby skidåkning. Iggsjön har både en badplats och camping. Sunnanån Hamrångeån Enligt Översiktsplanen för Hudiksvalls kommun Kastellsjön 578 Vallbäcken 583 omgärdas Iggesund av tätortsnära skogsområden E4 Hamrånge 780 med bland annat motionsspår. I övrigt täcker 758 ! orienteringskartan Slaggberget, Ankarmon in delar av Hög Rogsta 303 Hamrångefjärden Hållsta Hagsta trafikplats södra Iggesund. 745 Halstaån 778 Djupvik Ullsätter I Hudiksvall fnns ett tätortsnära skogsområde med ! motionsspår intill Benrangelsberget. Sjuvallsleden 748 583 574 mellan centrala Hudiksvall och Delsbo går i öst-västlig HornånGalgberget Katrineholm ! ! riktning genom förstudieområdet. I Hudiksvall fnns ! Lillfjärden Benrang!elsberget ett flertal orienteringskartor inom förstudieområdet; Nybobäcken Idenor, Hudiksvall väster, Kristineberg, Hudiksvall 84 BjörkaHåsta Hudiksvallsfjärden öster, Masbo och Hagmyren. MåstaVi Intill Lillfjärden strax norr om befntlig Idenor järnvägsstation fnns Glysis idrottsplats med !Sundboberget St. Mjuggsjön Vidbolångsjön tennisbanor, fotbollsplaner och ishall. I anslutning Lill-Yan ! HUDIKSVALL L. Mjuggsjön Trödjeån Stor-Yan Kringlan till idrottsområdet ligger ett tätortsnära skogsområde, Fjällmyran Andtjärnsberget Norrmarkbäcken L. Skärsjön ! Trödje Högliden med ett slingrande system av stigar. I St. Skärsjön 676 Stångsjön Delångersån Vikarkvarn Ullsätter fnns ett större tätortsnära skogsområde, med Vikarsjön Storsjön ! motionsspår och intill väg E4 vid Hagmyren ligger en Delångersån Dammån travbana. ! Iggsjön Skarvsjön ! Bosjön Mellan Iggesund och Hudiksvall samt väster om 669 Iggesund Björke Vik Slaggberget Oppalaån Njutånger fnns skoterleder enligt Översiktsplanen. Viksjön Oslättfors Björkeån Sportfisket är viktigt för rekreation och friluftsliv i Iggesundsfjärden 567 Oppala området. Långviksberget 569 ! Testeboån ! ! Högåsberget Su!ndsättersberget !& Mårdängsjön Ygelberget Mårdäng ! 663 Njutånger Hillesjön Nianån Åbyggeby Teckenförklaring Hille Teckenförklaring TesteboånVarva Ny E4 md anslutningar Tickselbäcken & Ny E4 md anslutningar Bodaberget ! Område för ny E4 Forsby Område för ny E4 " 583 Hällängen Befintlig järnväg Befintlig järnväg Ängaåsen Befintlig E4/E14 StigslundStrömsbro Befintlig E4/E14 Sätra Länsgräns Lillsjön Länsgräns ! ! Kommungräns Avan ! ! Näringen Kommungräns ! Inre fjärden Ny järnvägskorridor ! Ny järnvägskorridor ! ! Lexe Nynäs Enångersån Riksintresse friluftsliv HagaströmTolvfors Riksintresse friluftsliv ENÅNGER GÄVLE Intressanta friluftsobjekt Intressanta friluftsobjekt & Rekreationsområde Kungsbäcken & Rekreationsområde " Koloniområde " Koloniområde ! Fiskevatten Valbo ! Fiskevatten ! Tätortsnära skogsområden/grönområden ! Tätortsnära skogsområden/grönområden 673 ! Passage skoterled/vandringsled 80 ! Passage skoterled/vandringsled Ö M0yra 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.84 Enånger - Långsjön, rekreation och friluftsliv Förstudie Gävle - Sundsvall 41 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

E4 Långsjön - Länsgräns I de norra delarna av Jättendal ligger ett idrottsområde ¯ LÄNSGRÄNS med fotbollsplaner och motionsspår mellan väg E4 Armsjön Sundsvall kommun Armsjön och järnvägen. Vandringsleden Vallstigen längs Dyrån passerar förstudieområdet norr om Gnarp. Nordanstig kommun 791 Årskogen Bösjön Våtbacken

!

Dyrån Övre Dösjön Gryttjestjärnen Yttre Dösjön 792

Gryttje 788

Gnarpsån Gnarp

787

E4

Bälingsjön

! 307 Jättendal E4 Jättendalssjön 783 786

Lönnånger 784 Gammelån Skarvtjärn Harmånger Kyrksjön

Vattrångsån Harmångersån Kongberget Teckenförklaring 781 Vallbäcken Ny E4 md anslutningar Harsjön Område för ny E4 Befintlig järnväg Befintlig E4/E14 Länsgräns Masksjön Nordanstig kommun Nordanstig kommun ! ! Kommungräns Ny järnvägskorridor Riksintresse friluftsliv LÅNGSJÖN LÅNGSJÖN Intressanta friluftsobjekt & Rekreationsområde " Koloniområde Hudiksvall kommun ! Hudiksvall kommun Fiskevatten ! Tätortsnära skogsområden/grönområden 781 ! Passage skoterled/vandringsled 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.85 Långsjön - Länsgräns, rekreation och friluftsliv 42 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Axmar Axmarfjärden Länsgräns - Dingersjö Axmar by Förstudieområdet går inte igenom några specifka ¯ ¯ frilufts- och rekreationsområden förutom orienteringsområdena Bunsta och Forsa i anslutning till Njurunda. 583 AXMARTAVLAN Dingersjö – Sundsvall

Kalven Det fnns ett område klassat som riksintresse för Lössnaren friluftslivet inom förstudieområdet. Söder om Spångholmsdammen Sundsvall i Ljungans dalgång ligger Nedre Ljungan. SUNDSVALL ! I södra delen av Bredsand ligger en idrottsanläggning Be!rgby med fotbollsplaner. Enligt Fördjupad översiktsplan Sundsvallsfjärden Hamrångeån för Njurunda tätortsområde gränsar järnvägen i 578 E14 583 väster till ett större tätortsnära rekreationsområde, Skönsmon Hamrånge vilket bland annat Södra berget är en del av. Södra Södra berget ! berget utgör Sundsvalls mest populära och frekventa E4 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats friluftsområde. Fläsian Djupvik Bredsandbäcken Snöskotertrafk är förbjuden inom tätort, men Bredsand Njurunda snöskoterklubb har fått tillstånd till att inom Svarttjärnsbäcken 583 ! 574 Essvik – Njurundabommen anlägga skoterleder för att Stockvik Katrineholm kunna ta sig ut till områden utanför förbudszonen. Vapelbäcken I Sundsvall tangerar förstudieområdet Nybobäcken Stormyran Omsberget Svartvik orienteringskartorna Omsberg, Södra berget och Bredsand. 568 Nolbykullen Nolbylbäcken Kvissleby 566 St. Mjuggsjön Nolby Ljungan L. Mjuggsjön Trödjeån Kvissle Norrmarkbäcken DINGERSJÖ Dingersjö Stångsjön Trödje Njurundabommen 560 Stångån Dammån 555 Skarvsjön Skrängsta Bosjön Skrängstasjön 559 Oppalaån Björke Oslättfors 562 Björkeån Öjen Ovansjö Långmyren 554 567 Oppala Bölesjön Majån Mingen 569 Böleberget Testeboån ! 545 !& Mårdängsjön Mårdäng Telångsmyran ! Gårdsjön Hillesjön Grindbacksberget Åbyggeby Teckenförklaring Hille Teckenförklaring E4 TesteboånVarva Ny E4 md anslutningar Tickselbäcken & Ny E4 md anslutningar ! Område för ny E4 Forsby Område för ny E4 " 583 Befintlig järnväg Befintlig järnväg LÄNSGRÄNS Armsjön Befintlig E4/E14 StigslundStrömsbro Befintlig E4/E14 Sätra Sundsvall kommun Armsjön Länsgräns Lillsjön Länsgräns ! ! Kommungräns Avan ! ! Näringen Kommungräns ! Inre fjärden 791 Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor Le!xe Nynäs Nordanstig kommun ! Årskogen Riksintresse friluftsliv HagaströmTolvfors Riksintresse friluftsliv Bösjön GÄVLE Intressanta friluftsobjekt Intressanta friluftsobjekt Våtbacken & Rekreationsområde Kungsbäcken & Rekreationsområde " Koloniområde " Koloniområde ! Fiskevatten Valbo ! Fiskevatten ! ! Tätortsnära skogsområden/grönområden ! Tätortsnära skogsområden/grönområden ! Passage skoterled/vandringsled 80 ! Passage skoterled/vandringsled 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning 0 5 10 Km ! Friluftsområde/Idrottsanläggning © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.86 Länsgräns - Dingersjö - Sundsvall, rekreation och friluftsliv Förstudie Gävle - Sundsvall 43 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

3.9 Buller Allmänt om buller Förstudieområdet omfattar både ostörda områden I Sverige används två olika störningsmått avseende och områden som är bullerutsatta från väg och trafikbuller; ekvivalent respektive maximal järnväg. Även buller från industriell verksamhet kan ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivå förekomma, men detta redovisas inte inom ramen för under ett normaldygn. Maximal ljudnivå är den högsta ljudnivå som uppkommer vid passage av ett denna förstudie. tåg eller annat fordon. Ljudnivå mäts i dB(A). Gävle – Axmartavlan Avgörande för den maximala ljudnivån från De norra delarna av Gävle stad, såsom stadsdelarna passerande tåg är avståndet från spåret till Lexe och Sätra, är till viss del påverkade av buller från mottagaren, topografin, typ av tåg samt tågets väg E4 och befntlig Bergslagsbana. Stadsdelarna hastighet. Den ekvivalenta ljudnivån påverkas dessutom av antalet tåg och tågets längd. Stigslund, Strömsbro, Hille, Forsby och Åbyggeby påverkas av buller från Ostkustbanan och Norra För att ge en viss uppfattning om vad olika stambanan. Flera bostäder ligger nära järnvägen ljudnivåer innebär visas i nedanstående figur i dessa delar. Längs befntlig Ostkustbana berörs exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter. även tätorterna Björke, Trödje, Hamrångefjärden Riktvärden för buller och Bergby. Även här fnns bostadshus mycket nära järnvägen. Allmänt Riksdagen har i proposition 96/97:53 antagit Axmartavlan – Ljusne riktvärden för buller vid permanenta bostäder som I Axmarby fnns bostäder som nås av buller från gäller nybyggnation eller väsentlig ombyggnad befntlig Ostkustbana. I Ljusne går befntlig järnväg i av infrastruktur, däribland järnväg. Trafikverket utkanten av samhället. Ett fåtal bostadshus berörs av och Naturvårdsverket har, i samarbete med buller. Boverket, specificerat dessa och kompletterat med riktvärden gällande fritidsbostäder, Ljusne – Enånger vårdlokaler, utbildningslokaler, arbetslokaler för tyst verksamhet, rekreationsytor i tätort samt Befntlig järnväg ansluter till Söderhamns friluftsområden. resecentrum i utkanten av Söderhamn. I denna del av förstudieområdet ligger få bostadshus nära järnvägen. Riktvärden för järnväg I samband med byggande av ny järnväg eller Enånger – Långsjön en större ombyggnation av järnvägar arbetar Hudiksvalls tätort påverkas i hög grad av buller från Trafikverket för att minska bullerstörningar. befntlig järnväg eftersom den passerar genom centrala Trafikverket arbetar även löpande för att minska stadsdelar under en lång sträcka. Iggesunds tätort är bullret från befintliga järnvägar. De riktvärden som bullerutsatt från både befntlig järnväg och väg E4 idag. Trafikverket arbetar för att nå skiljer sig något för Njutånger ligger i utkanten av förstudieområdet. Väg de olika planeringsfallen; befintlig miljö, väsentlig ombyggnad eller nybyggnad. I bedömningar av E4 tangerar samhället. åtgärder tas hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Svagt vindbrus Normalt samtal Storstadsgata

B 5 1 C E Ljudnivå db(A) Ljudnivå 0 10 10 30 30 50 50 7070 90 90 110 110 130 130 150 150 170 170 190 190

Figur 3.9 Uppfattbara ljud vid olika ljudnivåer db(A) Gods- och persontåg Diskotek Smärtgräns Jetplan 44 Förstudie Gävle - Sundsvall 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Långsjön – Länsgräns 3.11 Magnetiska fält Tätorterna Jättendal, Gnarp, Gryttje och Årskogen ligger inom förstudieområdet och omfattas av buller Allmänt från både befntlig järnväg och väg E4 idag. Harmånger Magnetiska fält orsakas av järnvägens tangeras av förstudieområdet. Bullerstörningar strömförsörjning under den tid då spåren trafkeras. förekommer från väg E4. Fältet är som störst kring järnvägens kontaktledning och avtar snabbt med avståndet från järnvägen och Länsgräns – Dingersjö dess strömförande kontaktledning. Boende vid Armsjön är utsatta för bullerstörningar Trafkverket har inte gjort någon allmän kartläggning från både befntlig järnväg och väg E4. Även i av magnetfälten längs Ostkustbanan. I tärtortsnära Njurundabommen ligger bostadshus nära både lägen fnns bostadshus som ligger mycket nära befntlig järnväg (i den centrala, östra delen) och väg järnvägen, framför allt i centrala Hudiksvall och i E4 (i väster). Kvissleby, söder om Sundsvall. Dingersjö – Sundsvall Hela förstudiesträckningen mellan Dingersjö och Sundsvall är tätt befolkat i anslutning till befntlig järnväg och väg E4. Många hus ligger mycket nära järnvägen i kombination med väg E4 vilket innebär att störningar från buller är ett problem inom detta område.

3.10 Vibrationer Riktvärden för magnetfält Allmänt För magnetfält saknas svenska rikt- eller gränsvärden. Statens Strålskyddsinstitut, Vibrationsproblem intill järnvägar består i att Socialstyrelsen med flera myndigheter har människor i byggnader nära järnväg upplever störning formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa och obehag. Skador på byggnader orsakade av magnetiska fält. Principen innebär, att man vibrationer från tågtrafk är ovanliga. bör sträva efter att minska magnetiska fält som avviker från vad som anses vara normalt Vibrationerna överförs från järnvägen till byggnader i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan genom jord och berg. Generellt gäller att lösa jordar ske till rimliga kostnader och utan andra starkt och lera leder vibrationer bättre än fasta jordar och negativa konsekvenser. Trafikverket följer andra berg. Även järnvägens grundläggning har betydelse myndigheters rekommendationer. då olika grundläggningssätt ger olika stora vibrationer Flera kommuner anser att årsmedelvärdet 0,2 μT som överförs till jorden. (mikrotesla) ska vara vägledande vid bedömning Normalt gäller att en nybyggd järnväg ger mindre av erforderligt avstånd mellan järnvägar och vibrationer än en gammal järnväg. Detta eftersom en bostäder, daghem, skolor, lekplatser m.m. Normal bakgrundnivå i bostäder är 0,03-0,2 µT. ny järnväg byggs med bättre byggmetoder och stabilare material. Av försiktighetsprincip anses att bostäder närmare järnvägen än 20 meter är olämpligt. Inom detta I kapitel 3.15 Byggnadstekniska förutsättningar avstånd från järnvägen uppkommer ofta även framgår var partier med lera förekommer inom andra problem från järnvägen som är lättare att förstudieområdet. Störningar från vibrationer påvisa, som buller och vibrationer. Trafikverket sammanfaller ofta där järnvägen ligger på mark med beräknar att magnetfälten är 0,3-1,0 µT på 20 lera. meters avstånd när ett tåg passerar. Under den tid då banan är otrafikerad alstras inget magnetfält.

Riktvärden för vibrationer Trafikverket och Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för vibrationer som anger att 0,4 mm/s (RMS 1-80 Hz) inte bör överskridas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Detta bör uppfyllas vid nybyggnad och är ett långsiktigt mål för befintliga förhållanden. Vid begränsande av vibrationsproblem orsakade av järnväg tas hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Förstudie Gävle - Sundsvall 45 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

3.12 Luft och klimat 3.13 Naturresurser Luft Jord- och skogsbruk Det är konstaterat att resande och transporter med Inom förstudieområdet bedrivs ett omfattande tåg är miljövänligt och klimatsmart. Fossila bränslen skogsbruk av skogsföretag och privata skogsägare. är en bidragande källa till luftföroreningar och Huvuddelen av förstudieområdet utgörs av produktiv påverkan på klimatet. Eftersom resande på järnväg skogsmark. är energieffektivt och kan ske utan förbränning av Jordbruk bedrivs i anslutning till mindre tätorter fossila bränslen så är järnvägens betydelse för miljön och i uppodlade dalgångar, framför allt kring Hille, mycket stor. Ostkustbanan avlastar vägnätet till Björke, Trödje, Hamrånge, Bergby, Söderhamn och förmån för miljön. Ett ökat miljömedvetande, höjda Norraladalen, väster om Enånger, söder och norr bensinpriser, trängsel på vägarna, bekvämare tåg med om Hudiksvall, Harmånger, Jättendal, Bäling, Gnarp datoruppkoppling med mera är bidragande faktorer till samt söder om Njurunda. Jordbruket bedrivs ofta järnvägens allt starkare konkurrensförutsättningar. småskaligt i dessa trakter. I många områden är den Översvämningar brukade jorden en förutsättning för bevarande av höga kulturvärden. De förväntade klimatförändringarna innebär att höga flöden och översvämningar i vattendrag Grus och berg kommer att inträffa oftare i framtiden. Ostkustbanan Inom förstudieområdet fnns goda tillgångar passerar ett flertal stora vattendrag som kan komma med sand och grus. Tillgångarna är knutna till de att påverkas av översvämningar till följd av ökad geologiska förutsättningarna som råder. Se avsnitt nederbörd. Generellt sett kan även små vattendrag bli 3.15 Byggnadstekniska förutsättningar. Terrängen problematiska vid höga flöden. blir mer kuperad ju längre norrut man befnner sig i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förstudieområdet. Det är också här som ytnära berg har gjort översiktliga översvämningskarteringar förekommer i störst utsträckning. för Gavleån, Testeboån, Ljusnan, Delångersån I Sundsvalls kommun har geologin ett särskilt och Ljungan vid 100-årsflöden. Resultaten från högt bevarandevärde. Ett nytt regionalt miljömål dessa karteringar visar att befntlig järnväg inte kallat ”Geologisk mångfald” har därför tagits fram kommer att påverkas av 100-årsflöden i Gavleån, för att värna de geologiska värdena. Berggrunden i Ljusnan, Delångersån och Ljungan. Längs Testeboån kommunen är relativt ytlig och förekommer som berg i går befntlig bana inom ett långt avsnitt med dagen inom stora områden. översvämningsområden, en sträcka på cirka två kilometer. Risk fnns redan idag att järnvägen kan Mineraltillgångar komma att påverkas vid översvämning i Testeboån. Förekomster av mineraler och andra värdefulla Förstudieområdet ligger inte inom karterat ämnen ska enligt Miljöbalken så långt som möjligt översvämningsområde för Gavleån. Den skyddas mot åtgärder som kan försvåra utvinningen. västra delen av förstudieområdet ligger Enligt Länsstyrelsernas GIS-data fnns inga kända inom översvämningsområde för Testeboån mineraltillgångar inom området. samt Delångersån. I Testeboån fnns översvämningsområden på upp till en kilometer Energi bredd, framför allt där ån grenar ut sig, till exempel Energimyndigheten har utsett riksintresseområden nordväst om Åbyggeby. Vid Delångersån fnns ingen för vindkraft. Ett antal av dessa ligger i anslutning till risk för översvämning där banan går idag, i närheten eller inom förstudieområdet. I Gävle kommun fnns av Iggesund. Ljusnan och Ljungan är så djupt två riksintresseområden söder om Hamrånge som nedskurna i terrängen att översvämning inte påverkar tangerar respektive ligger inom förstudieområdet. förstudieområdet. Det fnns enligt uppgifter från Gävle kommun planer på att uppföra en vindkraftspark i Trödje. Vid Förutom karterade områden enligt ovan kan Norrsundet ligger ett riksintresseområde öster om översvämningar förekomma i andra vattendrag. Söder förstudieområdet. om Sundsvall har stora flöden i mindre bäckar ställt till med översvämningsproblem. I Söderhamns kommun ligger ett vindkraftsområde av riksintresse inom förstudieområdet, söder om Ljusne. I kommunens översiktsplan med tema vindkraft har ett område norr om Ljusne, längs befntlig järnväg, avsatts för framtida vindkraftssatsningar.

46 Förstudie Gävle - Sundsvall 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Norr om Långsjön i Hudiksvalls och Nordanstigs Strandskydd kommuner fnns ett område som är av riksintresse för Strandskydd enligt 7 kapitlet i Miljöbalken råder vid vindkraft och ligger strax väster om förstudieområdet. havet, insjöar och vattendrag och omfattar generellt I Nordanstigs kommun fnns även ett land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen. riksintresseområde vid Ulvberget, sydväst om Gnarp. Förbud inom strandskyddsområde gäller inte byggande av järnväg enligt fastställd järnvägsplan. I Sundsvalls kommun ligger inga riksintresseområden Inom förstudieområdet fnns ett flertal sjöar och inom förstudieområdet men i översiktsplan har vattendrag, se avsnitt 3.8 Naturmiljö. områden som på grund av bra vindförhållanden kan passa för vindkraftsetablering angivits. Nolbykullen är den plats som ligger närmast förstudieområdet. Förutom vindenergi fnns inga kända riksintressen för annan energiproduktion i förstudieområdet.

Vatten Grundvattentillgångarna är goda inom förstudieområdet. Här fnns gott om grusåsar med grundvatten av god kvalitet. Dessa utgör viktiga resurser för framtida vattenförsörjning. SGU (Sveriges geologiska undersökning) har identiferat geologiska formationer som har betydelse för Sveriges nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. De högst klassade formationerna (klass 1) har ett grundvattenområde med ett potentiellt uttag större än 25 liter per sekund. Inom förstudieområdet ingår Gävleåsen, Ljusnanåsen, Hudiksvallsåsen (Hallstaåsen), Gnarpåsen och Nedre Ljunganåsen i klass 1. Andra viktiga formationer är Lössenåsen i Bergby, Norralaåsen, Enångersåsen, Iggesundsåsen och Harmångersåsen. Bortsett från Enångersåsen fnns skyddsområde för vattentäkt längs alla åsarna. Vattentäkter i eller i anslutning till förstudieområdet fnns i: • Gävle (Gävle – Valboåsen) • Hille (Varva) • Bergby (Lössenåsen samt Lössenåsen- Hamrångefjärden) • Söderhamn (Haga) • Hudiksvall (Hallstaåsen) • Harmånger (Rösta) • Jättendal (Å) • Gnarp (Frästa) • Iggesund (Iggsjön) Vattentäkten Lössenåsen-Hamrångefjärden är gemensam för ytvattentäkten Hamrångefjärden och grundvattentäkten i grusåsen Lössenåsen. Iggsjön i Iggesund utgör ytvattentäkt.

Förstudie Gävle - Sundsvall 47 Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Söderala Sandarne Axmar AxmBarfejärdgenvik Axmar by

¯ ¯ Stor-Gussisjön Gussiberget

583 Ljusnan AXMARTAVLAN 633 629 LJUSNE Kalven Lössnaren Spångholmsdammen Aldersjön Vallvik Kvarnån Bergby Hamrångeån 578 583 Maråker Hamrånge St. Mosisjön 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats L. Mosisjön Djupvik Svartbo 583 574 Katrineholm Tvärån Sunnäsbruk Nybobäcken Pussarna

Sillvik

St. Mjuggsjön Söderhamn kommun L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken Stor-Skärjan Stångsjön Trödje Nydammen Skärjån Axmar bruk Dammån Lillsjön Fissjan Skarvsjön Bosjön Gävle kommun Oppalaån Björke Oslättfors Björkeån 567 Oppala Axmar Axmarfjärden 569 Testeboån Axmar by Mårdängsjön Mårdäng

Hillesjön Åbyggeby 583 Hille AXMARTAVLAN TesteboånVarva Tickselbäcken Forsby Teckenförklaring Teckenförklaring 583 Lössnaren Ny E4 med anslutningar Ny E4 Spångholmsdammen Område ny E4 StigslundStrömsbro Område ny E4 Sätra Befintlig järnväg Lillsjön Befintlig järnväg Avan Befintlig E4/E14 Näringen Bergby Befintlig E4/E14 Inre fjärden Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor Lexe Nynäs Hamrångeån " " Bergtäkter Tolvfors 578 Bergtäkter Hagaström GÄVLE 583 Grustäkter Grustäkter Kungsbäcken Hamrånge Matjordstäkter Matjordstäkter Moräntäkter 303 HamrångefjäMrdoeränntäkter Valbo Hagsta trafikplats Riksintresse energiproduktion Riksintresse energiproduktion DjupvRikegional grusinventering X län Regional grusinventering X län Riksintresse vindbruk 80 0 5 Riksintresse vindbruk 10 Km 0 5 10 Km 583 Skyddsområde för vattentäkt 574 Skyddsområde för vattentäkt © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.131 Gävle - Axmartavlan, naturresurser Figur 3.132 Axmartavlan - Ljusne, naturresurser 48 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR

667 Axmar Axmarfjärden

Tosätter Axmar by ¯ Enångersån ENÅNGER ¯

Ångersjön 583 AXMARTAVLAN 673

Kalven LössÖna Mreynra Spångholmsdammen Lindesfallet

Bergby Hamrångeån 578 583 Hudiksvalls kommun Hamrånge 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Djupvik

Losjö 583 574 Alebosjön Losesjön Katrineholm

Nybobäcken

Söderhamns kommun

St. Mjuggsjön Skettenåsen L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken 583 Norralaån Trödje S6t4å5ngsjön E4

Norrala Dammån Skarvsjön 583 Lötån Bosjön Oppalaån Björke Oslättfors Lilltjärnen Stortjärnen Björkeån 567 Oppala Söderhamn 569 TesteboåSnöderhamnsån Mårdängsjön Mårdäng 642 Hällåsen 50 Söderalaån Ålsjön Hillesjön Åbyggeby 639 Hille TesteboånVarva Söderala Tickselbäcken Sandarne Forsby TTeecckkeennfföörrkklalarriningg 583 Bergvik NNyy E E44 med anslutningar OOmmråråddee n nyy E E44 Marmen StigslundStrömsbro Sätra Lillsjön BBeefifnintltiglig j äjärnrnvväägg StoAr-vGaunssisjön Näringen BBeefifnintltiglig E E44/E/E1144 Inre fjärden Gussiberget NNyy j äjärnrnvvääggsskkoorrrirdidoorr Lexe Nynäs "" BBeergrgtätäkkteterr HagaströmLjTusonlavnfors GÄVLE 633 GGrurusstätäkkteterr 629 Kungsbäcken MMaatjtojordrdsstätäkkteterr LJUSNE MMooräränntätäkkteterr Valbo RRikikssinintrteresssee e enneergrgipiprorodduukktitoionn RReeggioionnaal lg grurussininvveennteterirningg X X l älänn Aldersjön 80 RRikikssinintrteresssee v vininddbbrurukk 0 5 10 Km Vallvik 0 5 Kvarnån 10 Km SSkkyydddssoommråråddee f öför rv vaatttetenntätäkkt t © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.133 Ljusne - Enånger, naturresurser Förstudie Gävle - Sundsvall 49 Harmånger

3.FÖRUTSÄTTNINGAR E4 Nordanstig kommun ¯ ¯ NordanstigS kuonmdmsvuanll kommun LÄNSGRÄNS Armsjön LÅNGSJÖN Armsjön Långsjöberget LÅNGSJÖN 791 Långsjön HudiksNvoarldl aknosmtimg uknommun Steg Årskogen Bösjön Hudiksvall kommun Våtbacken 781

Välsta - Malsta

Sunnanån

Kastellsjön Dyrån Vallbäcken E4 Övre Dösjön 780 Gryttjestjärnen 758 Yttre Dösjön Hög Rogsta 792 Hållsta 745 Halstaån 778 Gryttje 788 Ullsätter

748 Gnarpsån HornånGalgberget Gnarp

Lillfjärden 787 Benrangelsberget

84 BjörkaHåsta Hudiksvallsfjärden E4

MåstaVi Bälingsjön Idenor Sundboberget Vidbolångsjön Lill-Yan HUDIKSVALL Stor-Yan Kringlan Fjällmyran Andtjärnsberget L. Skärsjön St. Skärsjön 676 Delångersån Vikarkvarn Vikarsjön 307 Jättendal Storsjön E4 Jättendalssjön Delångersån 783 Iggsjön 786

669 Iggesund Vik Slaggberget Viksjön

Iggesundsfjärden Långviksberget Lönnånger 784 Högåsberget Gammelån YgelberSgeunt dsättersberget Skarvtjärn Harmånger Kyrksjön 663 Njutånger Vattrångsån Nianån Harmångersån Kongberget 781 Vallbäcken Bodaberget Harsjön Teckenförklaring Teckenförklaring Hällängen Ny E4 med anslutningar Ny E4 med anslutningar Ängaåsen Nordanstig kommun Område ny E4 Område ny E4 Masksjön NordanBseftinitglig jkäronvmäg mun Befintlig järnväg Befintlig E4/E14 Befintlig E4/E14 LÅNGSJÖN Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor " Bergtäkter " Bergtäkter Enångersån ENÅNGER LÅNGSJÖN Långsjöberget Grustäkter Grustäkter Långsjön HudiksMvatajorldls tkäkotemr mun Matjordstäkter Steg Moräntäkter Moräntäkter Hudiksvall kommun Riksintresse energiproduktion Riksintresse energiproduktion 673 781 Regional grusinventering X län Regional grusinventering X län Riksintresse vindbruk Riksintresse vindbruk Ö M0yra 5 10 Km Välsta - Mals0ta 5 Skyddsområde för vatten1tä0ktKm Skyddsområde för vattentäkt © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.134 Enånger - Långsjön, naturresurser Figur 3.135Långsjön - Länsgräns, naturresurser 50 Förstudie Gävle - Sundsvall

Hudiksvalls kommun Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar Axmarfjärden ¯¯ Axmar by

583 AXMARTAVLAN

Kalven Lössnaren SpångholmsdamSmeUn NDSVALL

Bergby Sundsvallsfjärden Hamrångeån 578 E14 583 Skönsmon Södra berget Hamrånge E4 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Fläsian BredDsajnudpbväcikken Bredsand Svarttjärn5s8b3äcken 574 Stockvik Katrineholm Vapelbäcken

Nybobäcken Stormyran Omsberget Svartvik

568 Nolbykullen Nolbylbäcken St. Mjuggsjön Kvissleby 566 Nolby L. MjuggLsjujönngan Trödjeån NKorvrmisasrklebäcken Dingersjö DINGERSJÖStångsjön Trödje Njurundabommen 560 Dammån Stångån 555 Skarvsjön Skrängsta Bosjön Skrängstasjön Oppalaån 559 Björke Oslättfors 562 Björkeån Öjen Ovansjö Långmyren 567 554 OppalaBölesjön Majån Mingen B5ö6l9eberget Testeboån 545 Mårdängsjön Mårdäng Telångsmyran Gårdsjön Hillesjön GrinÅdbbaycgkgsebebryget Hille E4 TesteboånVarva Tickselbäcken Forsby TTeecckkeennfföörrkklalarriningg Sundsvall kommun 583 NNyy E E44 m meedd a annsslulutntnininggaarr Område ny E4 LÄNSGRÄNS StigsluAnrdmSsjötrnömsbro Område ny E4 Sätra Befintlig järnväg Lillsjön Armsjön Befintlig järnväg Avan Befintlig E4/E14 Näringen Befintlig E4/E14 791 Inre fjärden NNyy j äjärnrnvvääggsskkoorrrirdidoorr Lexe Nynäs Nordanstig kommun "" Bergtäkter HagaströmTolvfors Bergtäkter Årskogen Bösjön GÄVLE GGrurusstätäkkteterr Våtbacken Kungsbäcken MMaatjtojordrdsstätäkkteterr MMooräränntätäkkteterr Valbo RRikikssinintrteresssee e enneergrgipiprorodduukktitoionn RReeggioionnaal lg grurussininvveennteterirningg X X l älänn 80 RRikikssinintrteresssee v vininddbbrurukk 00 55 1100KKmm SSkkyydddssoommråråddee f öför rv vaatttetenntätäkkt t © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.136 Länsgräns - Dingersjö - Sundsvall, naturresurser Förstudie Gävle - Sundsvall 51 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Gävle kommun

3.14 Förorenade områden AXMARTAVLAN Axmar ¯ Axmarfjärden Allmänt Axmar by Förstudieområdet omfattar ett stort område bestående av både land och stad. I anslutning till bebyggelse, vägar, järnvägar, deponier, verksamheter såsom verkstäder, bensinstationer et cetera samt 583 industriområden fnns risk för att träffa på förorenad mark eller vatten. I beskrivningen nedan fnns upptaget potentiella områden för föroreningar Kalven Lössnaren utifrån kända upptäckter eller utförda inventeringar Spångholmsdammen hos kommuner och länsstyrelser. Föroreningar förekommer framför allt kring storstadsregionerna Gävle, Sundsvall och kustområdet kring Ljungan men Bergby även Ljusne och till viss del Iggesund är präglat av Hamrångeån 578 större industrier. 583 Innan markarbeten utförs i stadsnära områden bör Hamrånge man utifrån områdets historik, utförda inventeringar 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats och undersökningar ta reda på risken att träffa på Djupvik föroreningar. I samband med anläggningsarbeten

måste man alltid vara observant och lyhörd för att 583 574 även andra förorenade områden än redan kända kan Katrineholm påträffas.

Förutom nedanstående objekt ligger befntlig järnväg Nybobäcken samt väg E4 inom förstudieområdet. I vägdiken och anslutande mark påträffas ofta drivmedelsrester och rester från slitage av däck. En banvall kan

exempelvis vara förorenad av den verksamhet som har St. Mjuggsjön bedrivits här (tågtrafken, kablar, olyckor, eventuell Trödjeån ogräsbekämpning med mera) och dels av förorenat L. Mjuggsjön Norrmarkbäcken spårmaterial (ballast och slipers till exempel.). Stångsjön Trödje Förhöjda föroreningshalter kan framförallt påträffas i växellägen och på bangårdar. Dammån Gävle – Axmartavlan Skarvsjön Bosjön Inom Gävle stad har det funnits och fnns åtskilliga Oppalaån Björke Oslättfors verksamheter som har gett upphov till föroreningar Björkeån i mark och vatten. Norr om Gävle fnns spridda 567 Oppala förorenade områden längs befntlig järnväg. Dessa 569 har bland annat anknytning till bilverkstäder, sågverk, Testeboån Mårdängsjön avfallsupplag och billackering. I trakten kring Mårdäng Bergby fnns en del föroreningar som härrör från bensinstationer, sågverk och skjutbanor. Hillesjön Åbyggeby Axmartavlan – Ljusne Hille TesteboånVarva I Ljusne har det funnits stora metall- och träindustrier Tickselbäcken Forsby som var aktiva framför allt under 1800- och tidigt 583 1900-tal. Här har det bland annat funnits stora StigslundStrömsbro verkstadsindustrier, board- och plywoodindustrier, Sätra Lillsjön tjärtillverkning, hyttor och sågverk. Vid Axmartavlan Avan Näringen fnns föroreningar med anknytning till Axmar Bruk, Inre fjärden Teckenförklaring sågverk och skjutbana. Mellan Axmartavlan och Lexe Nynäs Tolvfors Ny E4 med anslutningar Ljusne ligger Sunnäs bruk där det kan fnnas rester av Hagaström GÄVLE Område ny E4 exempelvis slagg. Kungsbäcken Befintlig E4/E14 80 Befintlig järnväg Ljusne – Enånger Valbo Ny järnvägskorridor 0 5 10 Km Söder om Enånger ligger Bölans hammare där Klassad markförorening

slaggrester kan påträffas. © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.141 Gävle - Axmartavlan, förorenad mark 52 Förstudie Gävle - Sundsvall Söderala Sandarne

¯ Stor-Gussisjön Söderala 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Sandarne Gussiberget 667

Ljusnan Tosätter 633 Ljusne Enångersån 629 ENÅNGER ¯ ¯ Stor-Gussisjön

Gussiberget

LJUSNE Ångersjön Aldersjön Ljusnan 633 Ljusne Vallvik 629 673 Kvarnån

Ö Myra LJUSNE Maråker Aldersjön Lindesfallet St. Mosisjön Vallvik Kvarnån

L. Mosisjön

Svartbo Maråker Hudiksvalls kommun St. Mosisjön

Tvärån L. Mosisjön Sunnäsbruk

Pussarna Svartbo Losjö

Alebosjön Losesjön Sillvik Tvärån Sunnäsbruk Söderhamn kommun Pussarna

Stor-Skärjan Söderhamns kommun Sillvik Nydammen Skärjån Axmar bruk Lillsjön Söderhamn kommun Skettenåsen Fissjan

Gävle kommun Stor-Skärjan 583 Norralaån 645 Nydammen E4 Skärjån Axmar bruk Norrala Lillsjön AXMARTAVLAN Axmar Fissjan Axmarfjärden 583 Lötån Axmar by Gävle kommun

Lilltjärnen Stortjärnen AXMARTAVLAN Axmar Axmarfjärden Söderhamn 583 Axmar by Söderhamnsån

642 Hällåsen 50 Söderalaån Lössnaren Ålsjön Spångholmsdammen 583 639

Söderala Sandarne Bergby Hamrångeån Lössnaren Teckenförklaring 578 Spångholmsdammen 583 Ny EM4armen Hamrånge Område ny E4 Stor-Gussisjön 303 Hamrångefjärden Bergby Befintlig E4/E14 Hagsta trafikplats Gussiberget Hamrångeån Befintlig järnväg Teckenförklaring Teckenförklaring Djupvik 578 Ljusnan 583 Ny järnvägskorridor 633 NyL Eju4 sne Ny E4 0 5 10 Km 629 583 Klassad markförorening Område ny E4 Område ny E4 574 Hamrånge 303 Hamrångefjärden Befintlig E4/E14 Befintlig E4/E14 Hagsta trafikplats LJUSNE Befintlig järnväg Djupvik Befintlig järnväg Aldersjön Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor 0 5 10 Km 0 5 10 Km Vallvik 583 Kvarnån Klassad markförorening Klassad markförorening 574 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.142 Axmartavlan - Ljusne, förorenad mark Figur 3.143 Ljusne - Enånger, förorenad mark Förstudie Gävle - Sundsvall 53 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

E4 Nordanstig kommun ¯ LÄNSGRÄNS ¯ Sundsvall kommun Armsjön Armsjön Långsjöberget

Långsjön 791 LÅNGSJÖN Nordanstig kommun Årskogen Bösjön Våtbacken Hudiksvall kommun 781

Välsta - Malsta

Sunnanån

Kastellsjön

E4 Vallbäcken Dyrån 780 Övre Dösjön 758 Gryttjestjärnen Yttre Dösjön Hög Rogsta 792 Hållsta 745 Halstaån 778 Gryttje Ullsätter 788

748 HornånGalgberget Gnarpsån Gnarp Lillfjärden Benrangelsberget 787

84 BjörkaHåsta Hudiksvallsfjärden E4 MåstaVi Idenor Bälingsjön Sundboberget Vidbolångsjön Lill-Yan HUDIKSVALL Stor-Yan Kringlan Fjällmyran Andtjärnsberget L. Skärsjön St. Skärsjön 676 Delångersån Vikarkvarn Vikarsjön Storsjön 307 Jättendal E4 Delångersån Iggsjön Jättendalssjön 783 786

669 Iggesund Vik Slaggberget Viksjön

Iggesundsfjärden Långviksberget Lönnånger 784 Högåsberget Sundsättersberget Gammelån Ygelberget Skarvtjärn

663 Njutånger Harmånger Kyrksjön

Nianån Vattrångsån Harmångersån Kongberget 781 Vallbäcken Bodaberget Harsjön Hällängen Ängaåsen Nordanstig kommun Nordanstig kommun Masksjön

Enångersån ENÅNGER Teckenförklaring Teckenförklaring LÅNGSJÖN Ny E4 med anslutningar Ny E4 med anslutningar LÅNGSJÖN Område ny E4 Område ny E4 Befintlig E4/E14 Hudiksvall kBeofinmtligm E4u/En14 Befintlig järnväg Befintlig järnväg 673 Hudiksvall kommun 781 Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor 0 5 10 Km 0 5 10 Km Ö Myra Klassad markförorening Klassad markförorening © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.144 Enånger - Långsjön, förorenad mark Figur 3.145 Långsjön - Länsgräns, förorenad mark 54 Förstudie Gävle - Sundsvall 3.FÖRUTSÄTTNINGAR Söderala Sandarne Enånger – Långsjön ¯ I Hudiksvall har funnits en blandning mellan större och mindre verksamheter vilket avspeglas ¯ Stor-Gussisjön i de föroreningar som kan påträffas här, såsom Gussiberget föroreningar från mekaniska verkstäder, sågverk,

Ljusnan bensinstationer, avfallsupplag med mera. Även norr 633 629 Ljusne om Hudiksvall fnns en del föroreningar från mindre verksamheter (verkstäder, mindre verkstadsindustrier, SUNDSVALL bensinstationer). I Iggesund präglas miljön av LJUSNE Iggesunds bruk och metallverksamheter i anslutning Aldersjön till bruket men även från mindre verksamheter såsom Vallvik Kvarnån Sundsvallsfjärden bensinstationer och bilverkstad. Kring tätorterna Enånger och Njutånger fnns ett flertal förorenade E14 Skönsmon områden från källor som mekaniska verkstäder, Södra berget bensinstationer och sågverk. MaErå4ker St. Mosisjön Fläsian Långsjön – Länsgräns L. Mosisjön Bredsandbäcken Kända föroreningar från i huvudsak bensinstationer, Bredsand verkstadsindustrier och sågverk fnns framför allt Svarttjärnsbäcken Svartbo lokaliserade till tätorterna Harmånger, Jättendal och Stockvik Vapelbäcken Gnarp. Tvärån Länsgräns – Dingersjö Stormyran SuOnmnsäbsebrrguekt Svartvik I förstudieområdet mellan länsgränsen och Dingersjö Pussarna är kända föroreningar lokaliserade i trakterna kring 568 Nolbykullen Nolbylbäcken Njurunda och i Njurundabommen. Här fnns flera SiKllvviikssleby 566 förorenade områden med anknytning till mindre Nolby verksamheter. Ljungan Söderhamn kommun Kvissle DINGERSJÖ Dingersjö Dingersjö – Sundsvall Stor-Skärjan Mellan Dingersjö och Sundsvall fnns tätbebyggelse Njurundabommen 560 Nydammen där en hel del industriell verksamhet pågår och har Skärjån Axmar Sbtråunkgån 555 pågått historiskt sett, framför allt i anslutning till Lillsjön Skrängsta Fissjan Ljungans mynningsområde. Inom detta område är Skrängstasjön Gävle kommun 559 sannolikheten för att träffa på förorenad mark eller 562 vatten stor. Öjen Ovansjö Långmyren 554 Bölesjön Majån Mingen I Dingersjö fnns ett par förorenade områden väster AXMARTAVLAN AxmaBröleberget om väg E4 och befntlig järnväg i anslutning till en Axma5rf4jä5rden Axmar by kemtvätt och en verkstadsindustri. Telångsmyran I Kvissleby, norr om väg 568 och hela vägen upp Gårdsjön Grindbacksberget mot industriområdet i Svartvik och vidare mot industriområdet i Stockvik, vid Bredsand och vid 583 E4 Kubikenborg fnns många förorenade områden nära befntlig järnväg. De flesta är lokaliserade till LÄNSGRÄNS den östra sidan av järnvägen, mot kusten. Dessa har sina ursprung i bland annat bilvårdsanläggningar, SuLönssdnasrevn all kommun Armsjön Spångholmsdammen drivmedelshantering, kemtvätt, ytbehandling, sågverk, Armsjön massaindustri. Inom Stockviks industriområde fnns 791 en industrideponi. NBoerrgdbaynstig kommun Årskogen Hamrångeån Bösjön Teckenförklaring 578 Våtbacken Teckenförklaring 583 Ny E4 Ny E4 med anslutningar Hamrånge Område nOy mEr4åde ny E4 303 Hamrångefjärden Befintlig EB4e/Efin1t4lig E4/E14 Hagsta trafikplats Befintlig järnväg Djupvik Befintlig järnväg Ny järnvägskorridor 0 5 10 Km Ny järnvägskorridor 0 5 10 Km Klassad markförorening Dyrå5n83 Klassad markförorening 574 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.146 Länsgräns - Dingersjö - Sundsvall, förorenad mark Förstudie Gävle - Sundsvall 55 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

3.15 Byggnadstekniska Isälvsediment i form av rullstensåsar fnns inom förstudieområdet. De löper generellt i sydostlig- förutsättningar nordvästlig till öst-västlig riktning. Själva åsen består Geotekniska förutsättningar normalt av sorterade grovkorniga sediment som sand och grus medan lera och silt har samlats i åsens närhet. Förstudieområdet ligger generellt under högsta kustlinjen som inom området varierar mellan cirka De dominerande bergarterna i området är graniter och 200 och 250 meter över havet, med största värdena sedimentära bergarter. I samband med tunnelbyggen i i den norra delen. Området under högsta kustlinjen dessa bergarter är granit att föredra. har varit täckt av hav efter senaste istiden vilket har möjliggjort olika former av omlagringar och Material som kan användas i projektet sorteringar av jordarter. För frostskyddslager och bankfyllning kan grovkorninga jordarter användas, exempelvis Den dominerande jordarten inom förstudieområdet är grus, sand, grusmorän och sandmorän. Övriga morän, en jordart med många olika fraktionsstorlekar moränmassor kan användas i väg- och järnvägsbankar. som bildades i samband med inlandsisens avsmältning. I många områden har moränen en blockrik yta vilket har sitt ursprung i att moränen varit täckt av hav som Uttag av naturgrus i projektet sköljt bort det fnare materialet från ytan. Morän är - enligt delmål 4, God bebyggd miljö generellt ett bra underlag för byggande av järnväg. • Naturgrus nyttjas endast när I terrängens lågpunkter har det samlats vatten och ersättningsmaterial inte kan av växtrester bildats organisk jord i form av torv, komma ifråga med hänsyn till vanligtvis med några meters tjocklek. Under torven användningsområdet kan det fnnas fnkorniga jordarter i form av lera och • Naturgrusavlagringar med stort värde silt. Torv är ett så dåligt underlag för järnväg att ett för dricksvattenförsörjningen och för normalt förfarande är att torven schaktas bort och natur- och kulturlandskapet bevaras ersätts med bättre massor. Om det fnns lera eller silt under torven kan det behövas ytterligare förstärkning av dessa jordar. Lera och silt kan användas till terrängmodellering Svallsediment av sand och grus har på vissa platser och tryckbankar. Speciell hänsyn bör tas för massor av avsatts efter kraftig svallning av vågor. Vågorna har sulfdlera. genom svallning sorterat materialet så att olika stora Krossat berg bestående av sedimentära bergarter jordpartiklar samlats på olika platser. Svallsediment kan användas i bankar och som frostskyddslager av sand och grus är normalt bra material att bygga på för järnvägen. Krossat berg av granit bedöms även men det fnns risk att fnkornig jord fnns under dessa. kunna användas till förstärkningslager och i vissa Även en del större områden med fnkorniga jordar, gynnsamma fall ballast. av lera och silt, fnns inom området vilka främst har avsatts i terrängens lägsta partier. För att bygga Gävle – Axmartavlan järnväg på lera och silt krävs ofta kostsamma Området domineras av morän med inslag av sjöar och förstärkningsåtgärder på grund av problem med myrmark i lågpartierna. Intill sjöar och vattendrag stora eller ojämna sättningar vid belastning eller fnns på flera ställen fnkornig jord eller myrar, stabilitetsproblem. En hög järnvägsbank ger större exempelvis längs Hamrångeån och Testeboån. Inom belastning på jorden och därmed ökar problem med området fnns även en del områden, främst i högre sättningar och stabilitet. terräng, som har tunt jordtäcke, alternativt berg i dagen. Under vissa förhållanden där lera avsätts i syrefri miljö bildas en svartflammig lera som kallas sulfdlera. Från bebyggelsen i Valbo och mot norra delarna av Sulfdlera har försurande egenskaper om den grävs Gävle fnns en rullstensås omgiven av fnkornig jord upp och får kontakt med luftens syre. Ren sulfdlera och svallsediment. Åsen fortsätter från Gävle norrut är vanlig längs norra norrlandskusten medan det mot Trödje strax öster om befntlig järnvägssträckning, är mer troligt att sulfdhaltig jord förekommer inom går vidare under Hamrångefjärden för att passera förstudieområdet. Eventuell förekomst och omfattning befntlig järnväg strax söder om Axmartavlan. av sulfdhaltig jord kommer att bestämmas i senare projekteringsskede. Axmartavlan – Ljusne Strax norr om Axmartavlan fnns ett område med fnkornig jord. I övrigt domineras området av morän med myrmarker i lågpartierna.

56 Förstudie Gävle - Sundsvall 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

Ljusne – Enånger Bantekniska förutsättningar Strax söder om Söderhamn fnns ett större område Ostkustbanan är ett enkelspår som ursprungligen med isälvssediment och i dess närhet fnns fnkornig byggdes för hastigheter upp till 110 kilometer per jord i terrängens lågpartier. Norr om Söderhamn timme. Banans standard har uppgraderats och på korsas Norraladalen med fnkornig jord. Befntlig delar av sträckan är idag största tillåtna hastighet järnväg går i fyra bergtunnlar på grund av stora 200 kilometer per timme. Standarden varierar dock variationer i topografn i området. kraftigt och på stora delar av sträckan är hastigheten 110-130 kilometer per timme. I övrigt domineras sträckan av morän, med inslag av myrmark i lågpartier samt ett par områden med Spåret är byggt med betongsliprar och helsvetsade fnkornig jord söder om Enånger. räler. Vissa delar av spåret är från 1970-80-talet och de nyare delarna är från 1999-2001. Enånger – Långsjön Förutsättningar för det nya dubbelspåret: I området fnns ett flertal partier med fnkornig jord, samt en del mindre sjöar. Strax norr om Hudiksvall • Det nya dubbelspåret ska utformas för en så passeras Hallstaåsen, en rullstensås omgiven av hög hastighet som möjligt. Det innebär att fnkorning jord med mäktigheter som vid befntlig man eftersträvar ett rakt spår. Om man väljer järnväg är omkring tio meter. en kurvradie på 5 000 meter så uppfyller det kraven enligt spårgeometrihandboken för De övriga delarna av området domineras av morän, hastigheter upp till 300 kilometer per timme med inslag av myrmark i lågpartier samt en del (radien 5000 m är ett riktvärde för 250 områden med berg i dagen eller tunt jordtäcke. kilometer per timme och ett minimivärde för Långsjön – Länsgräns 300 kilometer per timme). Flera större partier med fnkornig jord fnns inom • Spårväxlar ska placeras i rakspår. området, bland annat vid Harmånger, Jättendal, Bäling • och Gnarp. Områden som inte består av fnkornig jord Ett nytt dubbelspår ska ha ett minsta domineras av morän med myrmark i lågpunkterna. spåravstånd av 4,5 meter, om det blir fler spår än två ska ett spåravstånd på minst sex meter Gnarp med omgivande åker- och ängsmark ligger på eftersträvas för vartannat spårpar. en betydligt lägre nivå än området söder om Gnarp. • Övergången mellan dessa nivåer är ett topografskt Små lutningar ska eftersträvas, största tillåtna hinder för järnväg. lutning ska vara 10 promille. • Kontaktledningssystem och signalsystem Länsgräns – Dingersjö ska anpassas för hastigheter upp till 300 På sträckan fnns flera mindre vattendrag och sjöar, kilometer per timme. omgivna av fnkornig jord eller myrmark. Utanför detta dominerar morän.

Dingersjö – Sundsvall Längs Ljungan fnns ett område med fnkornig jord som delvis överlagras av sand. Den fnkorniga jorden tillsammans med höga slänter kan medföra stabilitetsproblem. På delar av sträckan går befntlig järnväg på skrå mellan hög terräng i väster och havet i öster. Detta ger problem då stora mängder vatten kan rinna ner mot järnvägen, vilket tidigare orsakat skred. I detta område dominerar morän med en del uppstickande berg.

Förstudie Gävle - Sundsvall 57 Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Söderala Sandarne Axmar Axmarfjärden Axmar by

¯ ¯ Stor-Gussisjön

Gussiberget

583 Ljusnan 633 AXMARTAVLAN 629 Ljusne

Kalven Lössnaren Spångholmsdammen LJUSNE Aldersjön Vallvik Bergby Kvarnån Hamrångeån 578 583 Maråker Hamrånge St. Mosisjön 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats L. Mosisjön Djupvik

Svartbo 583 574 Katrineholm Tvärån Sunnäsbruk Nybobäcken Pussarna

Sillvik

St. Mjuggsjön

L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken Söderhamn kommun Stor-Skärjan Stångsjön Trödje

Nydammen Skärjån Axmar bruk Dammån Lillsjön Skarvsjön Gävle kommun Fissjan Bosjön Oppalaån Björke Oslättfors Björkeån 567 Oppala Axmar 569 Axmarfjärden Testeboån Axmar by Mårdängsjön Mårdäng

Hillesjön Åbyggeby 583 Hille TesteboånVarva AXMARTAVLAN Tickselbäcken Forsby 583 Lössnaren Spångholmsdammen StigslundStrömsbro Sätra Lillsjön Avan Näringen Inre fjärden Bergby Teckenförklaring Teckenförklaring Lexe Nynäs Hamrångeån Ny E4 med anslutningar Ny E4 HagaströmTolvfors 578 GÄVLE 583 Område ny E4 Område ny E4 Kungsbäcken Befintlig järnväg Befintlig järnväg Hamrånge Befintlig E4/E14 Befintlig E4/E14 303 Hamrångefjärden Valbo Hagsta trafikplats Ny järnvägskorridor Ny järnvägskorridor Djupvik Finkornig jord (lera, silt) Finkornig jord (lera, silt) 80 Grovkornig jord (sand, grus, sten) Grovkornig jord (sand, grus, sten) 0 5 10 Km 0 5 583 Morän (morän, mor1ä0nleKram) Morän (morän, moränlera) 574 Berg eller tunt jordtäcke Berg eller tunt jordtäcke © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.151 Gävle - Axmartavlan, geoteknik Figur 3.152 Axmartavlan - Ljusne, geoteknik 58 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar 667 Axmarfjärden Axmar by Tosätter ¯ Enångersån ENÅNGER ¯

Ån5g8e3rsjön AXMARTAVLAN 673 Kalven Lössnaren Ö Myra Spångholmsdammen Lindesfallet

Bergby Hamrångeån 578 583

HamråHnugdeiksvalls kommun 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Djupvik

Losjö 583 574 Alebosjön Losesjön Katrineholm

Nybobäcken

Söderhamns kommun

St. Mjuggsjön Skettenåsen L. Mjuggsjön Trödjeån Norrmarkbäcken 583 Norralaån Trödje Stångsjön645 E4

Norrala Dammån Skarvsjön 583 Bosjön Lötån Oppalaån Björke Oslättfors Lilltjärnen Björkeån Stortjärnen 567 Oppala Söderham5n69 Testeboån Söderhamnsån Mårdängsjön Mårdäng 642 Hällåsen 50 Söderalaån Ålsjön Hillesjön Åbyggeby 639Hille TesteboånVarva SödTeickrsaellbaäcken Sandarne Forsby 583

StigslundStrömsbro Marmen Sätra Lillsjön AvanStor-Gussisjön Näringen Inre fjärden TeckeTneföcrkkelnarföinrgklaring Lexe Nynäs Gussiberget Ny E4 med anslutningar Tolvfors Ny E4 Hagaström Ljusnan GÄVLE Område Onym Erå4de ny E4 633 Ljusne Kungsbäcken 629 Befintlig jBäernfivnätlgig järnväg Befintlig EBe4/fEin1tl4ig E4/E14 Valbo Ny järnväNgys kjäorrnrivdäogrskorridor LJUSNE FinkornigF jionrkdo r(nleigra j,o srdilt )(lera, silt) Aldersjön 80 GrovkornGigr ojovrkdo r(nsiagn jdo,r dg r(ussa,n sdt,e gn)rus, sten) Vallvik Morän (morän, moränlera) 0 0 5 5 Kvarnån 10 Km10 Km Morän (morän, moränlera) Berg elleBr eturgnt ejollerdr ttäucnkte jordtäcke © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.153 Ljusne - Enånger, geoteknik Förstudie Gävle - Sundsvall 59 3.FÖRUTSÄTTNINGAR

E4 ¯ Sundsvall kommun ¯ LÄNSGRÄNS Armsjön Armsjön Nordanstig kommun LÅNGSJÖN Långsjöberget Långsjön 791 Steg Nordanstig kommun Årskogen Hudiksvall kommun Bösjön 781 Våtbacken

Välsta - Malsta

Sunnanån

Kastellsjön

E4 Vallbäcken Dyrån 780 Övre Dösjön 758 Gryttjestjärnen Yttre Dösjön Hög Rogsta 792 Hållsta 745 Halstaån 778 Gryttje Ullsätter 788

748 Galgberget Hornån Gnarpsån Gnarp Lillfjärden Benrangelsberget 787 84 BjörkaHåsta Hudiksvallsfjärden E4 MåstaVi Idenor Bälingsjön Sundboberget Vidbolångsjön Lill-Yan HUDIKSVALL Stor-Yan Kringlan Fjällmyran Andtjärnsberget L. Skärsjön St. Skärsjön 676 Delångersån Vikarkvarn Vikarsjön Storsjön 307 Jättendal Delångersån E4 Iggsjön Jättendalssjön 783 786 669 Iggesund Vik Slaggberget Viksjön

Iggesundsfjärden Långviksberget Lönnånger Högåsberget 784 YgelberSgeunt dsättersberget Gammelån Skarvtjärn Harmånger 663 Njutånger Kyrksjön

Nianån Vattrångsån Harmångersån Kongberget 781 Vallbäcken Bodaberget Harsjön Hällängen Ängaåsen

Masksjön Teckenförklaring Teckenförklaring NordaNny sE4t imged k anoslmutnmingaur n Ny E4 med anslutningar Enångersån ENÅNGER Område ny E4 Område ny E4 LÅNGSJÖN LÅNGSJÖN Befintlig järnväg Befintlig järnväg Befintlig E4/E14 Befintlig E4/E14 HudikNsyv jäarnlvlä gkskoormridomr un Ny järnvägskorridor Finkornig jord (lera, silt) Finkornig jord (lera, silt) 673 781 Grovkornig jord (sand, grus, sten) Grovkornig jord (sand, grus, sten) Morän (morän, moränlera) Ö M0yra 5 10 Km 0 5 10 Km Morän (morän, moränlera)

© Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Berg eller tunt jordtäcke Berg eller tunt jordtäcke Figur 3.154 Enånger - Långsjön, geoteknik Figur 3.155 Långsjön - Länsgräns, geoteknik 60 Förstudie Gävle - Sundsvall Gävle kommun

3.FÖRUTSÄTTNINGAR Axmar Axmarfjärden ¯¯ Axmar by

583 AXMARTAVLAN

Kalven Lössnaren SUNDSVALL Spångholmsdammen

Bergby Sundsvallsfjärden Hamrångeån E14 578 Skönsmon 583 Södra berget Hamrånge E4 303 Hamrångefjärden Hagsta trafikplats Fläsian DjupvBirkedsandbäcken Bredsand Svarttjärnsbäcken 583 574 Stockvik Vapelbäcken Katrineholm

NybobSätcokrmenyran Omsberget Svartvik

568 Nolbykullen Nolbylbäcken Kvissleby 566 St. Mjuggsjön Nolby Ljungan Trödjeån L. Mjuggsjön Kvissle DINGERSNJorÖrmarkbäcken Dingersjö Stångsjön Trödje Njurundabommen 560 Stångån Dammån 555 Skarvsjön Skrängsta Skrängstasjön Bosjön 559 Oppalaån 562Björke Öjen Oslättfors OvansjöBjörkeånLångmyren 554 Bölesjön 567 Oppala Majån Mingen Böleberget 545 569 Testeboån Mårdängsjön MårdTeälånnggsmyran Gårdsjön GrindbacksbergetHillesjön Åbyggeby E4Hille Sundsvall kommun TesteboånVarva Tickselbäcken Forsby LÄNSGRÄNS 583 Armsjön StigslundStrömsbro Sätra Armsjön Lillsjön Avan Näring7e9n1 Nordanstig kommun Inre fjärden TeckeTneföckrkelnafröinrkglaring Lexe ÅrsNkoygneäns Bösjön Ny E4 mNedy Ean4s mluetndi nagnasrlutningar HagaströmTolvfors GÄVLE Våtbacken Område Onym Erå4de ny E4 Kungsbäcken Befintlig Bjäerfninvtäligg järnväg Befintlig BEe4f/iEnt1li4g E4/E14 Valbo Ny järnväNgys jkäornrrvidäogrskorridor FinkornigF ijnokrdo r(nleigra jo, rsdil t()lera, silt) 80 GrovkornGigro jvokrdo r(nsiagn jdo,r dg r(ussa,n sdt,e gnr)us, sten) Morän (mMoorräänn, (mmoorräännle, rma)oränlera) 0 0 5 D5yrån 10 Km 10 Km Berg elleBr eturgn te jlolerdr ttäucnkt ejordtäcke © Lantmäteriet 2001, Terrängkartan. GSD, Refnr: GSdBV/1279 Figur 3.156 Länsgräns - Dingersjö - Sundsvall, geoteknik Förstudie Gävle - Sundsvall 61 62 Förstudie Gävle - Sundsvall