Rapport Om Tillväxtavtalen ANDRA ÅRET Rapport Om Tillväxtavtalen Andra Året Ds 2002:34 ISBN: 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Ds 2002:34 Rapport om tillväxtavtalen ANDRA ÅRET Rapport om tillväxtavtalen Andra året Ds 2002:34 ISBN: 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012 POSTADRESS 106 47 STOCKHOLM FAX 08-690 91 91, TELEFON 08-690 91 90 E-POST: [email protected] Näringsdepartementet INTERNET: www.fritzes.se Grafisk produktion: Svensk Information Omslagsillustration: Tomas Lindell Rapporten finns tillgänglig på: www.naring.regeringen.se/tillvaxt/avtal/index.htm Ds 2002:34 Rapport om tillväxtavtalen Andra året Näringsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsav- delning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf Tryckt av AWJ-tryck AB, Nyköping Stockholm 2002 ISBN 91-38-21725-2 ISSN 0284-6012 Innehåll Huvudrapport 5 Förord 18 3. Finansiering av tillväxtavtalen 2001 3.1 Fokusering och prioritering 3.2 Finansiering 2001 6 Inledning 3.3 Finansiärer Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn 3.4 Statliga finansiärer Regionala tillväxtprogram – basen för den 3.5 Insatsområden nya regionala utvecklingspolitiken 3.6 Exempel på aktiviteter inom ramen för Rapportens disposition tillväxtavtalen 3.7 Slutsatser 8 Sammanfattning av rapporten 23 4. En lärande process 4.1 Ökad kunskap om tillväxtfrågor 9 Syfte och metod 4.2 Klusterperspektiv – lärande i samspel Syfte mellan offentligt – privat Underlag för uppföljningen 2001 4.3 Hållbar utveckling Enkätundersökning 2001 4.4 Horisontella kriterier – miljö och jämställdhet 11 1. Samverkan och processen med 4.5 Regionernas lärande process – system för tillväxtavtal uppföljning och utvärdering 1.1 Representerande och agerande partner- 4.6 Slutsatser skap – förändringar över tiden 1.2 Klusterperspektivet synliggör de agerande 26 5. Den fortsatta inriktningen på partnerskapen arbetet – tendenser och lärdomar 1.3 Aktörerna i de regionala partnerskapen inför framtiden 1.4 Analys 5.1 Helhetsbedömning av processen och 1.5 Slutsatser arbetsformen 5.2 Framtidsfrågor 16 2. Delaktighet och förtroende – resultat 5.3 Slutsatser från förtroendestudie 2001 2.1 Graden av delaktighet varierar 2.2 Förtroendestudie 2.3 Slutsatser 29 Länsvisa presentationer 30 Blekinge län 52 Stockholms län 32 Dalarnas län 54 Södermanlands län 34 Gotlands län 56 Uppsala län 36 Gävleborgs län 58 Värmlands län 38 Hallands län 60 Västerbottens län 40 Jämtlands län 62 Västernorrlands län 42 Jönköpings län 64 Västmanlands län 44 Kalmar län 66 Västra Götalands län 46 Kronobergs län 68 Örebro län 48 Norrbottens län 70 Östergötlands län 50 Skåne län 4 Förord illväxt är en förutsättning för att kunna utveckla och trygga vår gemensamma välfärd. T Såväl Sverige som EU har högt ställda ambitioner inom området. För ett par år sedan kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att EU skall bli den mest konkurrenskraftiga och hållbara ekonomin i världen år 2010. För att nå målet måste vi arbeta hårt och målmedvetet på flera olika plan. Den lokala miljön får en alltmer framträdande roll i en globaliserad ekonomi där företagen konkurrerar på en allt större marknad. Idén om tillväxtavtal introducerades för fyra år sedan. En bärande tanke är att myndigheter och organisationer som arbetar med tillväxtfrågor skall samarbeta bättre för att skapa gynnsam- ma förutsättningar för näringslivet. Under det senaste året har jag rest mycket i landet och de iakttagelser som görs i denna rap- port stämmer väl överens med mina intryck. Jag möter ett väldigt stort lokalt engagemang för tillväxt- och utvecklingsfrågor. Att människor tar ett aktivt ansvar för sin egen utveckling är en av de viktigaste drivkrafterna för att åstadkomma förändring. Politiken kan hjälpa till genom att skapa bra generella förutsättningar men utan aktiva medborgare och entreprenörer kommer vi ingen vart i det fortsatta byggandet av vårt välstånd. Min och regeringens absoluta förhoppning är att tillväxtavtalen, som övergår till regionala tillväxtprogram 2004, kan fortsätta att utvecklas till ett instrument som kan inspirera och sti- mulera människor att runt om i vårt avlånga land att öka sitt engagemang i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Frågorna är inte enkla men desto mer utmanande. Förbättringar sker inte av sig självt. Förändringar och förnyelse uppstår först när vi engagerar oss och tar tag i de möjlig- heter som vi har i vår omgivning. Stockholm i juni 2002 Ulrica Messing Statsråd i Näringsdepartementet 5 Inledning Globaliseringen och en krympande värld leder till ökad för- Tillväxtavtal för samverkan och helhetssyn ändringshastighet i den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt En bärande idé i arbetet med regionala tillväxtavtal är att som konkurrenstrycket ökar på varje enskilt land ökar också stödja och utveckla dynamiska regionala och lokala miljöer möjligheterna för företag att nå ut på nya marknader som där människor och företag kan utvecklas. Tillväxtavtalen tidigare knappast har varit tillgängliga. Platsen, den lokala introducerades 1998 och har sedan dess utgjort det bäran- och regionala nivån, får i denna process allt större betydel- de instrumentet i den regionala näringspolitiken. Målet se. Detta brukar beskrivas som globaliseringens paradox, det med den regionala näringspolitiken är att, utifrån skilda vill säga ju mer världens ekonomier integreras desto mer regionala förutsättningar, stimulera en hållbar ekonomisk ökar de lokala innovativa miljöerna i betydelse. I takt med tillväxt som kan bidra till fler och växande företag och där- att de geografiska marknaderna vidgas ökar också motiven med ökad sysselsättning för både kvinnor och män.1 och möjligheterna för en arbetsdelning och specialisering Tillväxtavtalsprocessen syftar till en prioritering av insatser inom olika näringar. Det är inte bara företag och länder som i regionen som leder till en effektivare användning av specialiserar sig utan i högsta grad också regioner. En enskild befintliga resurser genom bl.a. bättre samordning mellan nations eller regions konkurrenskraft baseras i första hand politikområden och sektorer. på dess förmåga att specialisera sig och utveckla produkter och tjänster som är unika på världsmarknaden. Det starka Regionala tillväxtprogram – basen för omvandlingstrycket och snabbare informationsflöden inne- den nya regionala utvecklingspolitiken bär att företag i allt högre grad måste anpassa sina produk- Erfarenheter och lärdomar från tillväxtavtalsarbetet har ter och tjänster till en mer krävande marknad. Den förnyel- haft en viktig inverkan på de förslag och bedömningar som sekraft eller innovationsförmåga som präglar ett framgångs- regeringen presenterar i propositionen En politik för till- rikt näringsliv uppnås mer sällan i traditionella produk- växt och livskraft i hela landet.2 I propositionen introduce- tionssystem. Istället ersätts dessa av produktion i industriel- ras en ny regional utvecklingspolitik. Det övergripande la system vilket t.ex. framgångsrika kluster av företag vilar målet för den regionala utvecklingspolitiken är: Väl funge- på. Förmågan till förnyelse och innovationer utvecklas ofta rande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en i samspel mellan olika aktörer, mellan företag och mellan god servicenivå i alla delar av landet. Motivet för den nya företag, universitet/högskolor och myndigheter. Geografisk politiken är bl.a. uppfattningen att den nationella tillväxten närhet är viktigt i detta samspel. Tillväxt och sysselsättning utgörs av summan av den tillväxt som skapas lokalt och tycks därmed i ökad utsträckning vara beroende av hur väl regionalt. Grunden är att den samlade nationella tillväxten den lokala och regionala miljön kan utnyttja de möjligheter är avhängig hur väl potentialen i de förutsättningar som och utmaningar som en ökad internationalisering innebär. finns lokalt och regionalt tas tillvara och utvecklas. Den För att Sverige skall fortsätta utvecklas i en positiv rikt- regionala utvecklingspolitiken har ersatt regionalpolitik ning är det viktigt att landets olika regioner aktivt medver- och regional näringspolitik. kar och bidrar till utvecklingen. Skillnaderna är stora mel- Sektorssamordning och regionalt hänsynstagande inom lan olika regioner vad beträffar förutsättningar för närings- olika politikområden är centralt för en framgångsrik regio- livets utveckling och tillväxt. Det finns en outnyttjad till- nal utvecklingspolitik. Regionala tillväxtprogram, en växtpotential i landets alla delar som på ett bättre sätt kan utveckling av de nuvarande regionala tillväxtavtalen, utgör stimuleras och tas tillvara. grunden för det fortsatta arbetet. Regeringen bedömer att Vad är ett regionalt tillväxtavtal? Ett regionalt tillväxtavtal tas fram av ett partnerskap och består av en analys av regionens tillväxtförutsättningar, ett pro- gram för tillväxt samt skriftliga överenskommelser mellan de parter som ska genomföra och finansiera programmet. Den första omgången av tillväxtavtal har utarbetats under perioden 1998–1999. Ett väl genomarbetat tillväxtavtal består av ett fåtal insatsområden som är prioriterade av partnerskapet. Det skall framgå i avtalet vilka aktörer som kommer finan- siera och koordinera genomförandet