Samverkansplan För Biosfärområde Blekinge Arkipelag

Samverkansplan för Blekinge Arkipelag Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag

- 1 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag

Fotografer Erika Axelsson 57 Bergslagsbild 4, 21v, 47 Robert Ekholm 24, 39v, 60, 62 Herbert Eriksen 37 Fösvarsmakten 55 Roland Gustavsson 66 Ronny Gustavsson 28 Torbjörn Frennesson 21h Britt-Marie Havby 34 Jenny Hertzman 15, 31, 32v, 40, 41, 61 Håll Sverige Rent 32h Anette Johansson 13, 67 Titel: Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag Joakim Johansson 43 Anja Johnsson 51 Författare: Lena Axelsson, Kerstin Carlson, Hans-Erik Fröberg, Håkan Jönsson 16 Kenneth Gyllensting, Jenny Hertzman, Birgith Juel, Karlshamns kommun 3 Eva-Marie Lundberg, Sven-Olof Petersson, Leifh Stenholm, Mats Kockum 22h, 35 Nina Södergren, Anders Thurén Ulf Lundgren 17, 22v, 36, 39h Annika Lydänge 63 Projektledare: Jenny Hertzman Sven-Erik Löfgren 25 Nils-Gustaf Nydolf 42v, 50 Graﬁ sk form: Annika Spåhl Jens Näslund 10 Ronneby kommun 29 Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län 2011 Anders Thurén 14, 65, 118 Petra Torebrink 19, 26 Hemsida: www.blekingearkipelag.se Cecilia Serrby 18, 27, 64 Beställningsadress: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona Martin Stålhammar 10 Nina Södergren 14, 20 Omslagsfoto: Mats Kockum Mathias Wijk 42h

- 2 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag Vision Blekinge Arkipelag – ett hav av möjligheter!

Blekinge Arkipelag står för en levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid.

- 3 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag

Blekinge Arkipelag – Samverkansplanen är ett viktigt redskap i detta arbete eftersom den värnar om områdets kvaliteter och bejakar en hållbar utveckling ett hav av möjligheter! som sker med stor hänsyn. Andra styrkor är det mellankommunala samarbetet, helhetsperspektivet och den lokala delaktigheten.

Utnämningen till biosfärområde av Unesco som förväntas under 2011, höjer statusen på området till internationell nivå. Biosfärom- råde Blekinge Arkipelag ska fungera som ett modellområde med innovativa lösningar som stödjer en hållbar utveckling. Biosfärområ- det omfattar kust- och skärgårdsområdet i tre av Blekinges kommuner; Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun.

Karlshamn, Karlskrona och Ronneby kommun ska liksom Länsstyrel- sens länsledning, anta samverkansplanen under 2011. Beslut som berör utveckling, bevarande och andra verksamheter inom området ska följa intentionerna i planen.

Karlskrona mars 2011

Gö halvö i Ronneby. En oexploaterad pärla i Blekinge Arkipelag.

Blekinge Arkipelag är ett unikt område med stor utvecklingspotential. Det är nu rätt tidpunkt att utveckla Blekinges kust- och skär- gårdsområde! En väl genomtänkt plan och förberedelse för framti- Gunvor Engström den, styr utvecklingen så att den kan bli långsiktigt hållbar och kan stärka beﬁ ntliga natur- och kulturvärden. Ordförande i styrgruppen

Blekinge Arkipelag syftar till att förena entreprenörskap med hän- Biosfärområde Blekinge Arkipelag syn till natur- och kulturvärden. Dessa natur- och kulturvärden gör Blekinge Arkipelag attraktivt för både besökare och företagsetable- ring. Dessutom gör närheten till Europa Blekinge Arkipelag till en inkörsport till Sverige och Skandinavien. Vi måste ta tillvara på detta unika läge och anpassa infrastruktur och värdskap till framtiden.

- 4 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag

Länsstyrelsen i Blekinge © Lantmäteriet Biosfärområde Blekinge Arkipelag Biosfärområden är modellområden för Blekinge Arkipelag är namnet Samverkansplanen är en långsiktig utvecklings- hållbar utveckling som utses av FN-organet på biosfärområdet som utgörs och förvaltningsplan för biosfärområde Blekinge Unesco. Syftet med biosfärområden är att av det geograﬁ ska kust- och Arkipelag. Planen ska vara målstyrd men ﬂ exibel; skapa en balans mellan människan och mil- skärgårdsområdet i Karls- där mätbara delmål och kontinuerlig uppföljning jön, där utveckling, natur- och kulturvård hamn, Ronneby och Karls- resulterar i justering av åtgärder/aktiviteter vid ska samspela och utvecklas. Biosfärom- krona kommuner. Blekinge behov. Samverkansplanen ska fungera som ett råden formas efter lokala förutsättningar Arkipelag är också namnet på underlag vid kommunala och regionala beslut som och ska baseras på lokal delaktighet. Ett den organisation som driver berör området och vara ett vägledande dokument biosfärområde innebär i sig inga nya res- och förvaltar biosfärområdet för all utveckling, bevarande och annan verksam- triktioner. – biosfärkontoret. het som bedrivs inom området.

- 5 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag

FÖRORD 4 3.4 Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning 50 3.4.1 Markanvändning 50 INNEHÅLL 6 3.4.2 Infrastruktur 50 SAMMANFATTNING 7 3.4.3 Näringsverksamhet 51 3.4.4 Turism 51 PLANDOKUMENT 9 3.4.5 Forskning och Utbildning 52 1 INTRODUKTION 10 3.4.6 Yrkesfi ske 52 1.1 Syfte 10 3.4.7 Yrkessjöfart 53 1.2 Samverkan 11 3.4.8 Industrier 53 1.3 Vad är en samverkansplan? 11 3.4.9 Militär verksamhet 54 1.4 Hållbar utveckling 12 3.5 Nuvarande övervakning 56 1.5 Bakgrund 12 3.6 Kontaktuppgifter 56 1.6 Bevarandemål 14 4 BEVARANDEMÅL 57 1.7 Analys av påverkansfaktorer 14 4.1 Processbeskrivning 57 2 FÖRVALTNING 16 4.2 Långsiktiga bevarandemål 58 2.1 Kunskapsåterförande uppföljning och utvärdering – adaptiv 4.2.1 Djupa mjukbottnar (10–40 meter) 59 förvaltning 16 4.2.2 Fisk 60 2.2 Förutsättningar för förvaltning 16 4.2.3 Hårdbottnar 61 2.3 Ansvar för planens genomförande 17 4.2.4 Grunda vikar (0-10 meter) 62 2.4 Förvaltningsorganisation 18 4.2.5 Våtmarker 63 2.5 Strategier för hållbar utveckling i Blekinge Arkipelag 18 4.2.6 Kobbar och skär 64 2.6 Temaområden 19 4.2.7 Kulturlandskap 65 4.2.8 Lövskogskust med ekhagmarker 66 2.6.1 Hållbar bebyggelseutveckling 20 4.2.9 Kulturlämningar 67 2.6.2 Infrastruktur och samhällsservice 22 2.6.3 Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer 24 5 FÖRSLAG PÅ DELMÅL OCH ÅTGÄRDER 68 2.6.4 Bibehållet öppet landskap 26 Strategi/er och åtgärdsförslag inom temaområde: 2.6.5 Minskad övergödning 28 Hållbar bebyggelseutveckling 69 2.6.6 Hållbart båtliv 31 Infrastruktur och samhällsservice 72 2.6.7 Hållbar turism 34 Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer 74 2.6.8 Hållbart entreprenörskap 36 Bibehållet öppet landskap 76 2.6.9 Hållbart fi ske 39 Minskad övergödning 82 2.7 Uppföljning och utvärdering av planen 42 Hållbart båtliv 93 2.8 Finansiering 42 Hållbar turism 100 2.9 Konsekvensanalys 43 Hållbart entreprenörskap 103 KUNSKAPSUNDERLAG 45 Hållbart fi ske 107 Allmänna åtgärdsförslag 117 3 OMRÅDESBESKRIVNING 46 3.1 Projektområde 46 6 PÅVERKANSFAKTORER 118 3.2 Områdets egenskaper 47 6.1 Metodbeskrivning av påverkansanalys 118 3.2.1 Bakgrund till biosfärarbetet 47 3.2.2 Fysikaliska egenskaper 47 7 ARBETSGRUPPER 121 3.3 Utpekade intresseområden 48 7.1 Samverkansgruppen 121 3.3.3 Zonering 49 7.2 Arbetsgrupper temaområden 121 3.3.4 Påverkansområde 49

- 6 - Samverkansplan för Blekinge Arkipelag

samhällsservice, Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer, Bibehål- SAMMANFATTNING let öppet landskap, Minskad övergödning, Hållbart båtliv, Hållbar turism, Hållbart entreprenörskap och Hållbart fi ske. Inom varje Sverige och Blekinge har åtagit sig att uppfylla internationella kon- temaområde har vi utvecklat en eller fl era strategier (t.ex. ”Utveck- ventioner och nationella målsättningar som berör kust- och skär- lingsprojekt – levande skärgård”, ”Främja kretsloppslösningar inom gårdsmiljö. Projektet med att ta fram samverkansplanen initierades vatten och avlopp”, ”Stödja det småskaliga fi sket”). Inom varje av Naturvårdsverket 2008. Det huvudsakliga syftet var att utforma strategi fi nns föreslaget delmål och i många fall ett antal åtgärder/ en relevant och fl exibel förvaltningsform som säkerställer marina aktiviteter som behövs för att uppnå dessa delmål. naturvärden och uppfyller nationella/internationella krav samtidigt som lokal delaktighet och befi ntliga förvaltningsinstrument nyttjas. Biosfärkontoret kommer att ha det övergripande ansvaret för ge- Helhetsperspektivet och balansen mellan nyttjande och bevarande nomförandet av samverkansplanen och dess fortlöpande utveckling är en förutsättning. som ett levande redskap, men det är upp till utpekade aktörer att genomföra specifi ka åtgärder och återkoppla resultat till biosfärkon- Samverkansplanen är en långsiktig utvecklingsplan (> 10 år) som ska toret. Biosfärkontorets funktion är att vara en koordinations- och fungera som ett verktyg vid förvaltning, skötsel, nyttjande och ut- verksamhetsplattform för bl.a. informationsspridning och kunskaps- veckling av området, utan att använda andra juridiska instrument än uppbyggnad kring olika utvecklings- och bevarandefrågor. Det är befi ntliga. Planens styrka ligger i att den är framtagen i samverkan vidare en mötesplats för olika aktörer i området och ska vara dri- med lokala aktörer och utformad av biosfärområdets huvudmän: vande, medverkande och stöttande i olika verksamheter och projekt Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommun samt Länsstyrelsen i som berör både utveckling och bevarande. Samverkansplanen kom- Blekinge. Delaktigheten är en förutsättning för samverkansplanens mer att ligga till grund för Blekinge Arkipelags årliga verksamhets- fortlevnad, eftersom föreslagna åtgärder kräver ett intresse och en- planering som biosfärkontoret ansvarar för. gagemang från områdets aktörer. Dokumentet ska vara ett levande dokument som utvärderas och revideras under varje ny mandatperi- Basfi nansieringen av samverkansplanen utgörs av medel från staten od då ny kunskap och prioriteringar av insatser ska aktualiseras och via Naturvårdsverket/ Länsstyrelsen i Blekinge samt de tre berörda integreras. Samverkansplanen är inte ett juridiskt bindande doku- kommunerna. Utöver detta kommer externa medel att sökas från ment, utan strategier mål och förslag på aktiviteter har tagits fram i EU-program, landsbygdsprogram etc. för särskilda projekt inom samverkan med verksamhetsutövare i området. ramen för biosfärverksamheten. Åtgärder och aktiviteter ska i första hand integreras i kommunernas, Länsstyrelsens och andra aktörers Samverkansplanen är uppdelad i plandokument och kunskapsunder- dagliga rutiner och inte innebära en belastning. Där det inte fi nns lag. Huvudmännen för biosfärområdet kommer under 2011 att resurser/kunskaper/erfarenheter, kan biosfärkontoret initiera, ut- anta plandokumentet och åta sig att följa den riktning som anges i veckla och initialt driva projekt under en begränsad tid, med extern föreslagna strategier och verka för att dessa följs i kommunala och fi nansiering. Sådana projekt ska sedan övertas och drivas av verk- regionala beslut som berör kust- och skärgårdsområdet inom Ble- samma aktörer inom området. kinge Arkipelag. Strategierna är utvecklingsstrategier som ska leda till ingen eller minimal påverkan på uppsatta bevarandemål. Ambitionen är att främja en framåtsträvande näringslivsutveckling samtidigt som områdets unika natur- och kulturvärden stärks och Samverkansplanen har identifi erat nio temaområden, som är direkt bevaras. Biosfärområde Blekinge Arkipelags främsta syfte är att eller indirekt länkade till varandra, men som biosfärkontoret har valt fungera som ett modellområde för hållbar utveckling. Hållbar ut- att arbeta utifrån för att arbetet ska vara praktiskt möjligt. Dessa veckling innebär ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i balans. temaområden är Hållbar bebyggelseutveckling, Infrastruktur och

- 7 - 1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

- 8 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 1 Introduktion

PLANDOKUMENT

- 9 - 1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 1 INTRODUKTION Varför vill biosfärkontoret ta fram en samverkansplan? Blekinge Arkipelag är ett unikt natur- och kulturområde där tidpunk- ten är mogen för företagsamhet i harmoni med landskapet. Biosfär- 1.1 Syfte området ska vara ett modellområde för hållbar utveckling, med möjlighet att prova nya metoder och arbetssätt som positivt kan Det primära syftet med samverkansplanen är att ta fram en hand- påverka en utveckling av området. Detta kan även innebära förslag lingsplan för området som innebär att man kan behålla sina höga på förändring av befi ntlig lagstiftning och/eller föreslå möjligheter natur- och kulturvärden samtidigt som en progressiv näringslivsut- till försöksverksamheter i form av dispenser, licenser etc för att bätt- veckling sker inom området. Planen ska även kunna säkerställa att re stödja en hållbar utveckling av området. Biosfärkontoret vill med man efter 10 år fortfarande kan bibehålla sin status som ett biosfär- planen aktivt arbeta för en levande skärgård och förändra trenden område. från avfl yttning till infl yttning, genom att göra det möjligt att bo Biosfärkontoret hoppas samtidigt att planen ska bidra till att visio- och arbeta i skärgården. nen uppnås: Blekinge Arkipelag står för en levande kust och skär- gård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid.

Blekinge Arkipelag Målet för Blekinge Arkipelag är att utforma och tillgängliggöra en förvaltningsplan för ett biosfärområde med havsmiljöfokus. Beva- rande av värdekärnor för biologisk mångfald och kulturmiljö, ska ses i ett större sammanhang och sättas i relation till både nyttjandeintressen och pågående utveckling av biosfärområdet. En hållbar utveckling för Blekinge Arkipelag måste utgå både från det beﬁ ntliga landskapet med dess karaktär och förutsättningar och de olika behov av näringsverksamheter och service som ﬁ nns. Målsättningen är en helhetssyn och att hitta en bra balans mellan perspektiven En levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företagande och ekologi. Listerby skärgård, Ronneby. kultur, natur och entreprenörskap.

- 10 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 1 Introduktion

1.2 Samverkan kunskap tas tillvara för en samlad hållbar utveckling. Arkipelagrådet är det forum som används för att skapa en samverkan mellan olika Biosfärarbetet ger en samverkan mellan tre kommuner och en läns- aktörer. Över 80 olika myndigheter, organisationer, entreprenörer, styrelse. Det kommunövergripande samarbetet är av stor vikt för föreningar och privatpersoner kallas till Arkipelagråd 4-6 gånger/år. att skapa en helhetssyn med gemensamma riktlinjer för frågor som Arkipelagrådet är öppet för alla som har möjlighet att påverka arbe- rör kust- och skärgårdsområdet. Genom att de fyra huvudmännen tet inom Blekinge Arkipelag och lyfta frågor som behöver stöttning står bakom Blekinge Arkipelag, skapas ett mandat att gemensamt eller som fallit mellan stolarna. arbeta för hållbar utveckling.

Inom Blekinge Arkipelag ska det fi nnas en kontaktpunkt som ansva- 1.3 Vad är en samverkansplan? rar för samordning, stöttning och inspiration av pågående och ut- Samverkansplanen har tagits fram i samverkan med berörda aktörer vecklande arbete. Denna kontaktpunkt, benämnd biosfärkontor, ska och ska vara ett fl exibelt och användbart dokument för aktörerna arbeta med hållbarhetsfrågor inom biosfärområdet, utan att vara inom biosfärområdet. Planen ska vara tydlig med konkreta åtgärder en egen myndighet. Målsättningen är att huvudmännens respek- och mål. Samverkansplanen ska nyttja befi ntliga strategier och pro- tive verksamhet tillsammans med andra intresserade parter, såsom gram, och integrera pågående lämpliga handlingsplaner. Åtgärder företagare, entreprenörer, näringslivets organisationer, samhälls- genomförs där det behövs; det är inte meningen att samverkans- föreningar, boende, brukare, forskare och utbildningsinstitutioner, planen ska styra där dagens förvaltning och utveckling fungerar. ska bidra till att utveckla ett modellområde där naturresurser och Samverkansplanen ska ses som ett policydokument/vägledning för all utveckling, bevarande och annan verksamhet som bedrivs inom området.

Begreppet samverkansplan har deﬁ nierats inom det nationella projektet ”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden”1. och ska inte förväxlas med juridiskt bindande områdesskydd. En samverkansplan innehåller beskrivning av:

• bevarandevärden • påverkansfaktorer • åtgärder • uppföljning av bevarandevärden, påverkansfaktorer och åtgärder • kunskaps- och kvalitetshöjande tillvaratagande av erfarenheter (adaptiv förvaltning2)

Skärgården måste bevaras för kommande generationer. Ronneby. 1 Se kapitel 1.5 Bakgrund. 2 Adaptiv förvaltning innebär en förvaltning som anpassas till omgivande förhållanden och förändras i takt med denna. En ﬂ exibel förvaltning.

- 11 - 1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

1.4 Hållbar utveckling i Västernorrlands, Stockholms, Östergötlands, Blekinge och Västra Götalands län. Begreppet hållbar utveckling3 härstammar från Bruntlandrappor- ten4. Hållbar utveckling defi nieras här som en utveckling som Det nationella målet med samverkansplanen är att kunna bevara ”... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande genera- och nyttja större värdefulla kust- och skärgårdsområden på ett tioners möjligheter att tillgodose sina behov”. Målet är att förbättra hållbart sätt, utan att använda fl er juridiska instrument än befi ntliga. levnadsstandarden för oss människor samtidigt som man ska se till Målet är vidare att utforma lämpliga förvaltningsformer med lokal att kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra. delaktighet och samverkan kring bevarande- och utvecklingsfrågor i större värdefulla kust- och havsområden. Hållbar utveckling består av tre delar: Naturvårdsverket framhäver framförallt tre syften med samverkans- • Ekologisk hållbarhet planerna: • Social hållbarhet • Ekonomisk hållbarhet • Uppfylla nationella miljömål och hitta en fl exibel förvaltningsform för större områden där många aktörer är delaktiga i förvaltningen. Samverkansplanen utgår från dessa tre delar i hela dokumentet, • Tillämpa ekosystemansatsen, d.v.s. hur vi både kan nyttja och de är en förutsättning för allt biosfärarbete. Strategier för hållbar bevara naturen genom att anpassa förvaltningen av ett område utveckling måste beakta människans och ekonomins beroende av med hänsyn till ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. biosfären. I den ekologiska hållbarheten ingår biologisk mångfald. • Uppfylla internationella konventioner och åtaganden som ställer Utan ett välfungerande ekosystem skapas brist på livsuppehållande krav på att marina utpekade områden ska ha förvaltningsplaner. ekosystemtjänster5. Framförallt Helcom7, Ospar8 och EUs Fågel9- och Habitatdirektiv10. Projektet baseras på samverkan och nyttjande av befi ntliga regle- 1.5 Bakgrund ringar och juridiska instrument. Vidare har deltagarprocessen varit en viktig del där dialog och kunskapsutbyte mellan målgrupper på Nationellt olika nivåer och med olika infallsvinklar utvecklats och integrerats. Pilotprojektet ”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havs- 6 Ekosystemansatsen har tillämpats inom projektet vilket innebär att områden” har pågått under åren 2008–2010 och initierats av man både ska kunna bevara och nyttja naturresurser av olika slag på Natur vårdsverket. Fem lokala pilotprojekt drivs av länsstyrelserna ett hållbart sätt. Ekosystemansatsen betonar vikten av att anpassa 3 Lester Brown introducerade begreppet hållbar utveckling globalt. dagens förvaltningsstruktur för att hantera människan, samhället 4 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, är en rapport och ekosystemet i ett integrerat helhetsperspektiv. I Blekinge lever som skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta nationerna 1987. Denna kommission leddes av den förra norska statsministern Gro Harlem Brundtland, varför den allmänt 7 Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen), Helcom: kallas Brundt landkommissionen. Rapporten redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och www.helcom.fi miljöförstöring. 8 Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (Oslo-Pariskonventionen), Ospar: 5 Tjänster som naturen tillhandahåller och som människan är direkt beroende av, t.ex. syre, vedråvara, www.ospar.org rent vatten, cirkulation av näringsämnen, insekters pollinering samt möjlighet till friluftsliv (källa: Nationa- 9 Naturvårdsverket, sök på Fågeldirektivet, www.naturvardsverket.se lencyklopedin). 10 Naturvårdsverket, sök på Habitatdirektivet, www.naturvardsverket.se 6 Naturvårdsverket, sök på samverkansplan www.naturvardsverket.se

- 12 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 1 Introduktion människan i närhet till haven och är beroende av ekosystemens tjänster och funktioner. En gemensam och heltäckande målbild och samverkan är nödvändig för att vi ska kunna leva i harmoni med havsmiljön i framtiden.

Nationella och internationella åtaganden ska uppfyllas som t.ex. Konventionen om biologisk mångfald11 (FN), de nationella miljökva- litetsmålen, samt Ospars och Helcoms krav på att utpekade marina områden ska ha förvaltningsplaner år 2010.

Helsingforskonventionen (Helcom), som trädde i kraft 1980, arbetar med Östersjön och avser att bygga upp ett nätverk av marina vär- defulla områden, Baltic Sea Protected Areas (fortsättningsvis BSPA) som alla bör ha förvaltningsplaner år 2010. Förkortningen Helcom står för det verkställande organet Helsingforskommissionen som har tagit fram en aktionsplan, Baltic Sea Action Plan12, med syfte att Östersjön ska ha god ekologisk status 2021. Nätverket av marint värdefulla områden (BSPA) utgör en del av aktionsplanen för att skydda Östersjöns biologiska mångfald. Långörens båtkåsar är tydliga spår efter människans närvaro Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av landskap samtidigt som lokal- biosfärområdet14 och enligt överenskommelse med Naturvårdsver- 13 samhällets och allmänhetens delaktighet ska stärkas . Processen ket arbetar Blekinge Arkipelag med en samverkansplan för hela med att ta fram och nyttja samverkansplanen stämmer väl överens biosfärområdet och inte enbart med Torhamns skärgård. med intentionerna i landskapskonventionen som träder i kraft maj 2011. Konventionen innehåller en demokratisk aspekt eftersom Biosfärkontoret strävar efter att ta fram en samverkansplan som landskapets sociala betydelse lyfts fram liksom vikten av att männis- både uppfyller Helcoms krav på förvaltningsplaner för BSPA-om- kor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. råden och Unescos krav på förvaltningsplaner för biosfärområden. Unesco kräver inte att man tar fram förvaltningsplaner för biosfär- Regionalt områden förrän efter att de har utnämnts, men Naturvårdsverkets pilot projekt ”Samverkansplaner för särskilt värdefulla kust- och Torhamns skärgård i östra Blekinge utsågs 1994 till BSPA-område av havsområden” ligger i linje med biosfärkontorets tankar om hur en Helcom. En del av området är utpekat som Natura 2000, men hela förvaltningsplan bör utformas. Arbetet ska även bidra till att uppnå området har inget formellt skydd och därmed ingen skötsel- eller nationella miljömål och internationella åtaganden. Därför är det en bevarandeplan. Det utpekade BSPA-området ligger helt inom fördel såväl för Blekinge Arkipelag som för andra kust- och skär- 11 Konventionen om biologisk mångfald, www.biodiv.se gårdsområden, att Blekinge arbetar med detta i nuläget (2010). 12 http://www.helcom.ﬁ /press_ofﬁ ce/news_helcom/en_GB/BSAP_full/ 13 http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap/europeiska_landskapskonventionen.html 14 Se karta, sida 5

- 13 - 1 Introduktion Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

1.6 Bevarandemål en utvärdering av de åtgärder och aktiviteter som genomförs inom samverkansplanen: Behåller området sina natur- och kulturvärden Inom Blekinge Arkipelag fi nns ett fl ertal viktiga natur- och mark- med den framtida utvecklingen? användningstyper, både naturliga ekosystem och markslag som är påverkade av mänskliga aktiviteter15. I kapitel 4 fi nns en beskrivning av de natur- och kulturmiljöer som biosfärkontoret har pekat ut samt långsiktiga bevarandemål. Upp- I processen med att ta fram samverkansplanen har nio bevarande- satta bevarandemål härrör till stor del från nationella och regionala värden inom natur och kultur identifi erats, vilka inrymmer de vikti- miljömål. gaste miljöerna, värdena och ekosystemen i Blekinge Arkipelag16. En processbeskrivning fi nns i kapitel 4 och metodbeskrivning av påverkansanalys i kapitel 6.

Biosfärkontoret ska jobba för en samhälls- och ekonomisk utveckling, där påverkan på de nio deﬁ nierade natur- och kulturmiljöerna måste vara minimal för att utvecklingen ska vara hållbar.

Natur- och kulturvärden:

• Djupa mjukbottnar (10-40 meter) • Fisk • Hårdbottnar • Grunda vikar (0-10 meter) • Våtmarker Goda transporter är nödvändiga för en levande skärgård. Karlskrona. • Kobbar och skär • Öppet kulturlandskap • Lövskogskust med ekhagmarker 1.7 Analys av påverkansfaktorer • Kulturlämningar Hållbar utveckling innebär minimal negativ påverkan på natur- och Samverkansplanen fokuserar på hur biosfärkontoret kan arbeta med kulturmiljön samtidigt som ekonomisk och social utveckling främjas. utveckling och förvaltning utan att förstöra natur- och kulturvärden. För att kunna förverkliga hållbar utveckling, krävs därför att påver- En bedömning av bevarandevärdenas nuvarande tillstånd och lång- kansfaktorer och hot mot bevarandevärden identifi eras. I kapitel 6 17 siktiga mål skapar en gemensam bild över hur man ser på framgång. har ett antal påverkansfaktorer tagits fram av samverkansgruppen . Uppföljningsbara indikatorer och delmål väljs ut för att möjliggöra Tankar, idéer och resultat från ansökan och tidigare seminarier samt gruppdiskussioner som genomförts under biosfärområdesproces- 15 För en detaljerad beskrivning och artlistor, hänvisas till ansökan som fi nns på www.blekingearkipelag.se sen, har nyttjats för att peka ut påverkansfaktorerna. 16 Bevarandemålen är i nuläget inte anpassade till de riktlinjer som Naturvårdsverket tog fram 2010 för bevarandemål i skyddade områden. 17 Deltagare i samverkansgruppen fi nns angivna i kapitel 7.

- 14 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 1 Introduktion

Somliga påverkansfaktorer har noterats, men inte bearbetats vidare samverkansgruppen kunnat defi niera var insatser behövs samt ger eftersom andra organ, organisationer, myndigheter etc., redan idag önskvärd och bäst effekt. Samtliga påverkansfaktorer och drivkraf- arbetar med faktorn/hotet/problemet på ett tillfredställande sätt. ter har speglats till sin positiva motsats och så kallade resultatkedjor Ett sådant exempel är Region Blekinges projekt Baltic Master som har skapats (se illustrationer i kapitel 5). Med hjälp av resultatked- fokuserar på beredskap vid oljeolyckor. Vissa faktorer påverkar jorna har strategier identifi eras, vilka innehåller åtgärder/aktiviteter natur- och kulturmiljöerna betydligt mer än andra och för att kunna som ska bidra till att önskvärda resultat uppnås. För att möjliggöra arbeta med hållbar utveckling, krävs en god prioritering av dessa. en kontinuerlig uppföljning och utvärdering, har delmål för utvalda I prioriteringen har biosfärkontoret tänkt utgå från nedanstående resultat formulerats. Mer information om metoden fi nns på: frågeställningar: www.conservationmeasures.org

1. Hur omfattande är påverkan? 2. Hur allvarlig är påverkan? 3. Kan natur- eller kulturmiljön återhämta sig/återskapas ifall påver- kan försvinner? 4. Hur många av natur- och kulturmiljöerna berörs av påverkan? 5. Finns det andra program/strategier som arbetar med påverkans- faktorerna på ett bra sätt redan idag? 6. Hur är genomförbarheten/realismen i att arbeta med att minska påverkan? 7. Är situationen akut? 8. Är det strategiskt smart att arbeta med påverkansfaktorn?

I kapitel 6, sida 120, har en preliminär bedömning av påverkansfak- torerna gjorts enligt punkt 1-4 ovan. Samtliga påverkansfaktorer bör även bedömas enligt punkt 5-8 ovan, vilket kommer att föränd- ra prioriteringen. De påverkansfaktorer och således strategier/åt- Nedskräpning är ett allvarligt problem. gärder som i nuläget prioriteras lägre, kommer att bedömas på nytt vid framtida revideringar av samverkansplanen. Somliga strategier och åtgärder/aktiviteter är mer tids- och resurskrävande än andra.

Påverkansanalysen18 har legat till grund för utpekandet av tema- områden och formulering av strategier. Genom att analysera vilka drivkrafter/orsaker som ligger bakom påverkansfaktorerna, har

18 Se kapitel 6 för metodbeskrivning av påverkansanalys.

- 15 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

Adaptiv (fl exibel) förvaltning innebär att förvaltningen måste vara 2 FÖRVALTNING öppen för förändringar och att åtgärder anpassas efter rådande samhällsutveckling, uppföljning och utvärdering för att bättre nå 2.1 Kunskapsåterförande uppföljning långsiktiga bevarandemål. och utvärdering – adaptiv förvaltning Biosfärkontoret kommer att ansvara för att samverkansplanen kontinuerligt följs upp och utvärderas inom Blekinge Arkipelag. Am- Samverkansplanen har utformats på ett sådant sätt att en kunskaps- bitionen är att samverkansplanen ska ligga som grund för biosfär- och kvalitetshöjande uppföljning med tillvaratagande av erfarenheter områdets årliga verksamhetsplanering. När denna utformas bör en främjas. Ny kunskap, omvärldsanalyser, utvärdering av åtgärder och genomgång av årets åtgärder/aktiviteter, uppföljning och ev. revi- uppföljning av mål ska tas tillvara och integreras i samverkansplanen dering av delmål genomföras. för att kontinuerligt optimera den egna förvaltningen. Erfarenheter kan även vara ett stöd för andra projekt och områden eftersom Ble- kinge Arkipelag ska vara ett modellområde för hållbar utveckling. 2.2 Förutsättningar för förvaltning Biosfärområdet är stort till ytan och kräver samspel mellan olika för- valtningsformer. Befi ntliga juridiskt skyddade områden har idag en förvaltning som följer framtagna bevarande- och skötselplaner. Des- sa områden förvaltas framför allt av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommunerna och markägarna. Det fi nns ett stort behov av utökade resurser till förvaltningsorganisationerna så att de har möjlighet att sköta områdena till belåtenhet.

Utanför biosfärområdets kärnområden1 (juridiskt skyddade områ- den) spelar kommunernas planeringsverktyg en viktig roll. Karlskro- na och Ronneby kommuner kommer inom kort att ta fram en fördju- pad översiktplan för kust och skärgård och dessa ska inkludera de marina miljöerna. Karlshamns kommun ska revidera sitt skärgårds- program. Det är viktigt med samarbete över kommungränserna för att hela biosfärområdet ska förvaltas väl och långsiktigt. Samver- kansplanen ska fungera som ett underlag vid framtagande av framtida kommunal och regional planering för att säkerställa en hållbar utveckling.

Det är vidare viktigt att samordna arbetet med antagna strategido- Kulturlämningar kräver skötsel kument som t.ex. förvaltningsplanen för världsarvet örlogsstaden för att bevaras. Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Karlskrona, utvecklingsplanen för Fiskeområde Blekinge Arkipelag, 1 Se kapitel 3.3.3 Zonering.

- 16 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning attraktionskraft Blekinge (strategi för turismnäringen), regionala till- vilket också gör den effektiv för biosfärområdets syften. Samver- växtprogrammet, åtgärdsprogram för hotade arter, åtgärdsprogram kansplanen ska fungera som ett underlag vid kommunala och regio- inom vattendirektivet m.ﬂ . nala beslut som berör kust- och skärgårdsområdet i Blekinge Arki- pelag och främja en hållbar utveckling!

2.3 Ansvar för planens genomförande Blekinge Arkipelags roll i samverkansplanen Under 2011 ska samverkansplanen (plandokumentet) antas i de tre Biosfärkontoret kommer att ha ett övergripande ansvar för att sam- kommunernas fullmäktige (Karlshamn, Ronneby och Karlskrona) och verkansplanen följs och efterlevs inom pågående utvecklingsprojekt av länsledningen. och förvaltning. Dokumentet ska användas som ett hjälpmedel och underlag vid beslut som fattas på myndighetsnivå och som vägled- Samverkansplanen har utformats tillsammans med olika aktörer i ning och inspiration för initiativ till forskning, bevarande och utveck- biosfärområdet. Målet är ett gemensamt synsätt på hållbar utveckling av olika slag. ling i Blekinges kust- och skärgårdsområde, där man ser till hela landskapet med dess olika värden och resurser. Planen är inte juri- Biosfärområden ska vara modellområden för hållbar utveckling och diskt bindande, men genom att den formulerats i nära samverkan ﬂ era förslag i samverkansplanen är intressanta som pilotprojekt där med det lokala samhället, har den en stark relevans och aktualitet, Blekinge Arkipelag kan vara en förebild på nationell nivå. Eftersom samverkansplanen ska vara ett ﬂ exibelt dokument där samverkan och lokal delaktighet är ledord, kommer en av biosfärkontorets viktigaste uppgifter vara att säkerställa den breda samverkan.

STYRGRUPP

SAMVERKANS- GRUPP TEMATISKA Inklusive arbets- ARBETSGRUPPER grupp Lokala aktörer

BIOSFÄRKONTOR Arbetsgrupp och koordinator

ARKIPELAGRÅD Samverkansplanen binder ihop bevarande och utveckling. Möcklöbron, Karlskrona. Skiss över förvaltningsorganisation, hösten 2010.

- 17 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

Det praktiska arbetet kommer att styras från biosfärkontoret som Vid halvårsskiftet 2011 kommer biosfärområdets organisation för- kommer att fi nnas i Ronneby Brunns park, från och med år 2011. ändras och en ideell förening bildas. Biosfärkontorets funktion är att vara en koordinations- och verksamhetsplattform för bl.a. informationsspridning och kunskapsuppbyggnad kring olika utvecklings- och bevarandefrågor. Det är vidare 2.5 Strategier för hållbar utveckling i en mötesplats för olika aktörer i området och ska vara drivande, medverkande och stöttande i olika verksamheter och projekt som Blekinge Arkipelag berör både utveckling och bevarande. Biosfärkontoret kommer att För att uppnå visionen med biosfärområdet och skapa en balans ansvara för samverkansplanens fortlöpande utveckling som ett le- mellan nyttjande och bevarande, har samverkansgruppen arbetat vande redskap, men det är upp till utpekade aktörer att genomföra fram ett antal strategier som ska verka för en levande kust och skär- specifi ka åtgärder och återkoppla resultat till biosfärkontoret. gård. Strategierna beskriver den hållbara riktning som biosfärom- rådets utveckling ska ha och hur man i stora drag uppnår önskvärd utveckling. I kapitel 5 fi nns förslag på konkreta åtgärder och delmål 2.4 Förvaltningsorganisation inom varje strategi, men dessa kommer att justeras och utvecklas Pilotprojektet i Blekinge har utförts inom ramen för biosfärområdets årligen och anpassas till rådande förutsättningar. organisation som är ett samarbete mellan fyra huvudmän – Läns- Syftet med strategierna är att säkerställa de defi nierade bevarande- styrelsen Blekinge län, Karlshamns kommun, Karlskrona kommun värdena, samtidigt som en utveckling med fokus på entreprenörskap och Ronneby kommun. Biosfärarbetet leds av en koordinator och en ska stimuleras. Strategierna är framtagna av personer med olika styrgrupp med övergripande ansvar. I styrgruppen sitter politiska representanter för kommunerna och Landshövding Gunvor Eng- ström är ordförande (år 2010).

Utöver koordinatorn medverkar tjänstemän från de fyra parterna i Blekinge Arkipelags kontinuerliga verksamhet och utgör biosfär- kontoret (arbetsgruppen). Parallellt med biosfärkontoret har en så kallad samverkansgrupp (för framtagandet av samverkansplanen) träffats under år 2008 – 2010 med representanter från huvudmän- nen, Marinbasen och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Detta har inneburit goda förutsättningar för bra förankring av biosfärarbetet och samverkansplanen i respektive huvudmannaorganisation.

En samrådsgrupp, Arkipelagrådet, bestående av engagerade personer från föreningar, näringsliv, myndigheter och andra aktörer i olika delar av området kommer vara en regelbundet återsamlande grupp vars syfte är att gemensamt diskutera biosfärområdets olika angelä- genheter. Tematiska grupper bildas utifrån de frågor och behov som Att paddla kanot är ett trivsamt sätt att besöka skärgården på! lyfts i samverkansplanen eller uppstår framöver.

- 18 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning kompetens och bakgrund (se kapitel 7 för fullständig deltagarför- 2.6 Temaområden teckning) för att få ett helhetsperspektiv. Ansvaret för strategiernas genomförande ligger på fl era aktörer och en samverkan mellan I följande kapitel (2.6.1 – 2.6.9) beskrivs olika temaområden och dessa är nödvändig för att nå uppsatta mål. strategier som tagits fram för att främja en hållbar utveckling. Varje temaområde är kopplat till ett eller fl era bevarande mål, innehåller Strategierna är: problembeskrivning och vad som kan göras för att eliminera/minimera problemen (strategierna). Inom varje temaområde har angivits 1. Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse vem som ansvarar för strategiernas genomförande. 2. Utvecklingsprojekt – levande skärgård Strategierna står angivna i gula rutor i slutet av varje temaområde/ 3. Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö kapitel. 4. Prioritera kulturarvet 5. Skapa förutsättningar för ett öppet landskap 6. Bättre kunskap gällande bete och hävd 7. Minska näringsämnesläckage från enskilda avlopp 8. Främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp 9. Minska näringsämnesläckage från kommunala reningsverk 10. Utveckla det hållbara jordbruket 11. Utveckla det hållbara skogsbruket 12. Utveckla det hållbara båtlivet 13. Minskad användninga av giftiga båtbottenfärger 14. Främja eco-driving 15. Stimulera hållbar turism 16. Stimulera entreprenärskapet i kust och skärgård 17. Etablera varumärket Blekinge Arkipelag 18. Stödja det småskaliga yrkesfi sket 19. Öka tillgängligheten av närproducerad och hållbart fi skad fi sk 20. Stimulera hållbart fritidsfi ske 21. Minimera antalet vandringshinder 22. Arrangera Kustfi skets Dag Vy från Karön mot Ekenäs, Ronneby.

- 19 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.1 Hållbar bebyggelseutveckling Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): En gemensam vision för bebyggelseutveckling är nödvändig för att skapa en helhetssyn mellan kommunerna inom biosfärområdet. Syftet med strategin, ”Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse”, är att skapa en hållbar exploatering, av såväl bostäder Lövskogskust med Kulturlandskap Kobbar och skär ekhagmarker som verksamheter, inom biosfärområdet. Intentionen är att utveckla en levande skärgård, inte bara under sommarmånaderna utan året runt. Det är viktigt att även koppla samman stads- och tätortsut- Grunda vikar veckling med utvecklingen av kust- och skärgård. Det krävs ett Fisk Hårdbottnar samspel mellan bebyggelseplanering och de intressen, regleringar, (0-10 meter) skydd och strandskyddsbestämmelser som ﬁ nns i skärgården för att skapa ett levande samhälle.

Djupa mjukbottnar Våtmarker Kulturlämningar Strategin syftar vidare till att åstadkomma en helhetssyn inom (10-40 meter) fysisk planering och skapa en samverkan mellan kommunerna inom biosfärområdet. Fungerande samhällsservice och infrastruktur är en förutsättning för att öka permanentboende i skärgården. En aktuell Problembeskrivning kustzonsplanering bör fi nnas för att möjliggöra hållbar planering, som inte bara är långsiktig, utan även effektiv med tydliga mål. En viktig förutsättning för en levande skärgård är att människor ska kunna bo och leva i området året runt. Omvandlingen från helårs¬boende till fritidsboende är ett vanligt fenomen i många av Sveriges skärgårdsområden och således även i Blekinge. Skärgår- dens möjlighet att fi nnas kvar som en levande bygd försvåras när arbetstillfällen försvinner och servicenivån utarmas. Om skärgården avfolkas hotas det öppna landskapet av igenväxning, vilket leder till minskad attraktionskraft för både turister och boende. Ohållbar bebyggelseutveckling riskerar att skada de befi ntliga natur- och kulturvärdena som fi nns inom området genom att mark tas i anspråk som inte är lämplig att bebygga. Bebyggelse ställer bl.a. krav på ett fungerande VA-system, både när det gäller kommunala avloppsan- läggningar och enskilda avloppssystem.

En fortsatt bebyggelseutveckling i skärgården kräver en gemensam planeringsstrategi för Blekinge Arkipelag. De tre kommunerna saknar idag en enad vision inom kust- och skärgårdsområdet. Strandnära boende kan förhindra allmänhetens tillgång till havet.

- 20 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

Natur- och kulturvärden bör samspela med befi ntlig och tillkom- Ansvarig för strategiernas genomförande mande bebyggelse för att behålla de kvalitéer som Blekinge Arki- Det är viktigt att kommunerna prioriterar bebyggelseutveckling pelag har att erbjuda. Det fi nns ett behov av gemensamma ramar inom biosfärområdet. Ett nära samarbete mellan kommunerna är och riktlinjer för hur kommunerna gemensamt avser att utveckla nödvändigt men även med Boverket, Länsstyrelsen och intresse- och Blekinge Arkipelag både gällande stad och landsbygd. samhällsföreningar som verkar i kust- och skärgården. Plankontoren Målet med strategin är också att arbeta fram ett gemensamt och i respektive kommun är de som främst ansvarar för att uppnå de fö- heltäckande planeringsmaterial som kommunerna kan använda reslagna målen och strategin. Intentionen är att samverkans¬planen vid planering av skärgården. Idag saknar kommunerna kunskaps- ska kunna användas som ett underlag vid framtagande av översikts- underlag inom ett fl ertal områden. Genom samarbete är det mer planer, fördjupade översiktsplaner, program eller andra planerings- kostnadseffektivt att ta fram underlagsmaterial samtidigt som en dokument som kommunerna avser att ta fram vid fortsatt planering gemensam syn på utveckling skapas. De områden som kommunerna av Blekinge Arkipelag. behöver mer kunskap om är bland annat vattenbaserad och förnyel- sebar energi, stigande havsnivåer, havsplanering, biologiska, geo- Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbar logiska, landskapliga och kulturhistoriska värden samt knutpunkter bebyggelse för turism. Ett behov fi nns också av en klimat- och sårbarhetsanalys En integrerad och hållbar kustzonsplanering är nödvändig för att med avseende på naturolyckor samt ett heltäckande GIS-underlag inom biosfärområdet som visar exempelvis värdefulla havsområden främja en utveckling som tar hänsyn till både natur- och kulturvär- eller kulturmiljöer. Seminarier, forskning och andra kunskapsspri- den samtidigt som den inte hindrar en samhälls- och ekonomisk dande åtgärder bör prioriteras för att öka förståelsen för de värden utveckling – utan snarare utvecklingen den långsiktigt hållbar. som fi nns inom biosfärområdet och för att kunna planera på ett hållbart sätt.

Flygbild från Tärnö, Hällaryds skärgård, Karlshamn. Kustnära bebyggelse i skärgården.

- 21 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.2 Infrastruktur och samhällsservice Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):

Lövskogskust med Grunda vikar ekhagmarker (0-10 meter)

Kulturlandskap Kulturlämningar

Problembeskrivning Grundförutsättningarna för ett aktivt samhälle eller för Blekinge Arkipelag ”en levande skärgård”, är en fungerande infrastruktur och samhällsservice. Människor behöver ha tillgång till vatten och Goda transporter, som möjliggör arbetspendling, är nödvändiga för avlopp, bra transporter och telekommunikationer, utbildning och en levande skärgård. Aspö, Karlskrona. sjukvård.

Många kust och skärgårdsområden ligger utanför kommunernas verksamhetsområden för vatten- och avlopp. Det innebär att fast- ighetsägaren själv måste installera enskilt avlopp, vilket även är en förutsättning för att erhålla dricksvatten. Detta kan vara en svårig- het för nyetablering och utveckling av beﬁ ntlig bebyggelse inom Blekinge Arkipelag.

Transporterna inom skärgårdsområdet fungerar bristfälligt och skär- gårdstraﬁ ken tillåter inte att man arbetspendlar, vilket innebär att öbefolkningen till stor del består av ej arbetsför befolkning. Även telekommunikationerna (bredbandsuppkoppling) är idag en nöd- vändighet för att klara av att sköta rutinerna i vardagen och dessa behöver förbättras speciellt för öar utan fast landförbindelse.

Kollektivtraﬁ ken (båt och buss) inom området behöver koordineras, och fungerar idag bristfälligt. Många väljer därför att använda egen En fungerande samhällsservice innefattar postutdelning. Karlskrona båt/bil med ökad miljöbelastning som följd.

- 22 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

Den ökade omvandlingen av permanenthus till fritidshus och såle- och myndigheter bör fördjupas så att rätt insatser görs på rätt ställe des en avfl yttning inom området, innebär dels att aktiviteten inom och att regelverk och tillämpning av detsamma kan hanteras på ett området blir mer säsongsbetonad (juni-augusti) men även minskade för alla parter klokt sätt. Det är viktigt att utveckla infrastruktur, skatteintäkter för kommunerna. Detta förhållande påverkar kommu- transporter, tillsyn och vinterhållning. Ökad status för djurhållning är nernas möjlighet att utveckla skärgården eftersom de fritidsboende angeläget. Kunskapsuppbyggnad samt kunskapsspridning bör initie- beskattas i den kommun där åretruntbostaden ligger. Skärgårds- ras hos de involverade parterna liksom hos allmänheten. kommuner med attraktiva områden för fritidshusbebyggelse är rika på natur och kultur men, blir på detta vis fattiga på pengar i form av Djurhållning byggd på betesdrift kan ha en stark utvecklingspoten- minskade skatteintäkter. Minskade skatteintäkter innebär minskade tial både för att hålla landskapet öppet men också för att producera möjligheter för satsningar på infrastruktur och samhällsservice. livsmedel av hög kvalitet. Inventeringar och kartläggningar bör ge- nomföras för att hitta rätt förutsättningar inför framtiden. Lönsam- Det är således viktigt att ändra denna trend, genom att skapa förut- heten inom verksamhetens olika delar bör höjas. Samverkan mellan sättningar för infl yttning i stället för avfl yttning och i förlängningen olika parter och aktörer är av största vikt. Optimalt utnyttjande en levande skärgård. av ex. landsbygdsprogrammet kan vara ett stöd för att förebygga igenväxning. Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? I biosfärområdet är lantbruket och djurhållningen med tillhörande Ansvarig för strategiernas genomförande betesdrift en del av kulturarvet. Befolkningen inom området har Det är angeläget att lantbruksnäringen (djurhållare och markägare), tidigare ofta haft sin försörjning genom kombinerade verksamheter myndigheter och andra offentliga organ liksom kommunerna, del- där lantbruk med boskapsskötsel och tillhörande betesdrift varit en vis genom biosfärkontoret, är kopplade till detta arbete. Delar av av fl era försörjningskällor. Strategierna för att vidmakthålla och öka arbetet, exempelvis inventeringar av olika marktyper och skötselråd betesdriften syftar till att hålla landskapet öppet, bevara kulturar- för dessa, ligger på myndighetsnivå medan olika utbildningsinsatser vet, öka möjligheterna till entreprenörskap och ge ökade utkomst- lämpligen genomförs av näringen och biosfärkontoret. Möjligheter möjligheter. En ökad betesdrift och bibehållandet av det öppna att få medel genom Leader Blekinge eller EU-stöd kopplade till lant- landskapet stärker den biologiska mångfalden och möjligheterna till bruk och landsbygd ska nyttjas där så är möjligt. Vissa av insatserna ett bibehållande av och öka möjligheter att tillgodogöra sig olika bygger dock på en bred och fördjupad möjlighet till samverkan ekosystemtjänster. En sådan utveckling kan också ge bättre förut- mellan olika djurhållare, markägare och entreprenörer varför det är sättningar för det öppna landskapet liksom för en bättre lönsamhet viktigt att föra samman dessa. Ansvaret för detta ligger delvis hos inom betesdriften och verksamheter kopplade till denna. näringen, men också inom ramen för biosfärkontorets arbete.

Strategierna är kopplade till utvecklingen inom lantbrukssektorn liksom skogsbruket och betonar vikten av nya former av samver- Strategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgård kan mellan olika aktörer. Dessa kan vara olika djurhållare/ brukare, Strategin syftar till att tillgängliggöra skärgården och erbjuda den myndigheter och andra offentliga organ liksom olika entreprenörer inom eller med koppling till tjänster gentemot betesdrift och närlig- infrastruktur och samhällsservice som är nödvändig för att reali- gande verksamheter. Även utvecklingen inom vetenskap och FoU sera året-runt-boende och ett fungerande näringsliv. (Forskning och utveckling) måste följas. Dialogen mellan djurhållare

- 23 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.3 Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer Det saknas en helhetssyn på kulturlandskapet och det historiska sambandet människa – natur. I detta ingår inte bara den varierade Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): hävden utan också fysiska lämningar, ”eller kulturelement”, som för- svarsanläggningar, vrak, submarina skogar, maritima lämningar, häg- nadssystem, odlingsrösen, ängslador, fähus och fägator m.m. Dessa Kulturlämningar måste ses som delar i landskapet, inte som separata objekt. Dagens synsätt på kulturmiljöer är omodernt och saknar samsyn och vision. Problembeskrivning Det behövs ett integrerat arbetssätt mellan natur- och kulturmiljö och en helhetssyn generellt för att utveckla och bevara de kulturella Biosfärområdet präglas av en lång kulturhistoria med traditioner värden som ﬁ nns inom Blekinge Arkipelag. och rikt kulturarv. Det saknas dock inventeringar och uppdaterat kunskapsunderlag om kulturmiljöer och fornlämningar, vilket är en Kulturmiljöer kan ge en god ekonomisk omsättning och denna as- förutsättning för att kunna genomföra en hållbar planering. Kom- pekt bör uppmärksammas liksom det idag svaga entreprenörskapet munerna har inte utarbetade kulturmiljöprogram och idag riskeras som behöver stärkas. Det är viktigt att utveckla nyttjandet av kultur- delar av utpekade riksintresseområden för kulturmiljö att exploate- miljöer för att uppnå ett bevarande av de kulturvärden som inte har ras eftersom de till stor del inte är säkerställda. Kommunerna saknar något formellt skydd. antikvarisk kompetens. Nuvarande kulturmiljöprogram på regional nivå är föråldrat och kräver uppdatering. Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? Strategierna kopplade till kulturmiljö hanterar både bevarande och utvecklingsfrågor. Med ett bra kunskapsunderlag är ambitionen att lyfta och integrera kulturmiljön i myndigheters och verksamhetsutö- vares vardag.

Genom att uppdatera och initiera inventeringar på regional nivå, som fornminnesregister och andra inventeringar som även utvärde- ras, kommer kunskapsunderlaget att förbättras avsevärt. Det måste ﬁ nnas en beredskap för hanteringen av försvarsanläggningar och de försvarshistoriska miljöer som riskerar att försvinna när försvaret drar ner på sin verksamhet. Genom att följa utvecklingen av av- ställda försvarsanläggningar och föra samman aktörer (t.ex. entre- prenörer) som kan nyttja anläggningarna i annat än militärt syfte, ökar möjligheten till bevarande av genuina miljöer. Strategier för utveckling och nyttjande av områdets kulturvärden, handlar mycket om intresse, ansvar, idéer och aktivitet hos boende/brukare i om- rådet. Förvaltningsplanen för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona Skärva var Fredrik Henrik af Chapmans residens. Karlskrona. spelar här en viktig roll. Det ﬁ nns ett stort behov av att bygga upp och förmedla kunskap kring kulturmiljöer i området, för att säkra ett

- 24 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning hållbart nyttjande, vilket bl.a. kan göras genom att samverkan mellan Ble- Lotstornet på Aspö är numera vandrarhem. Karlskrona. kinge Arkipelag och världsarvet formaliseras.

Det krävs ett modernt synsätt, bättre samarbete och samsyn på kulturmiljöer och deras utveckling. För att skapa en förenad värdegrund är det lämpligt att genomföra en kompetensutveckling för inblandade parter. Vidare bör det tas fram riktlinjer för länsövergripande natur- och kulturmiljöprogram samt en bättre integrering av kulturmiljöaspekterna i Länsstyrelsens verksamhetsplanering. I detta sammanhang bör även landskapets geovetenskapliga vär- den och Östersjöns långsiktiga utveckling beaktas. Resultatet från förstudien av ”Kulturarv och entreprenörskap” har stora samordningsvinster med biosfärarbetet och genom seminarium och goda exempel från andra ställen, kan kommunerna motiveras till att utveckla en bra kulturmiljöstrategi och starta gemensamma delprojekt. En kulturlandskapsanalys bör genomföras och ligga till grund för en strategi för utveckling av presumtiva besöksmål.

Ansvarig för strategiernas genomförande Kommunerna och Länsstyrelsen har gemensamt det största ansvaret för strategiernas genomförande. Biosfärkontoret kommer att arbeta för att upprätt- hålla en plattform för möten och dialog mellan olika parter. Det är viktigt att Försvarsmakten, Statens Fastighetsverk och Fortiﬁ kationsverket även i framtiden är aktiva i diskussionerna och möter entreprenörer med kreativa idéer för nyttjande av lämpliga kulturmiljöer och således bevarande av dessa.

Strategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö Genom att stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö ökar intresset och resurserna för att bevara och restaurera detta.

Strategi 4: Prioritera kulturarvet Kulturarvet värdesätts och prioriteras högre inom kommunerna vilket leder till ett hållbart nyttjande och utveckling av detta.

- 25 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.4 Bibehållet öppet landskap tid framöver. Många lantbrukare har slutat med djurhållning och den kvarvarande djurhållningen och betesdriften har koncentrerats och Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): rationaliserats till färre och större enheter.

Öppet Det i kustbygderna tidigare vanligt förekommande kombinations- Grunda vikar Kulturlandskap Lövskogskust med kulturlandskap företaget med lantbruk, fi ske och andra verksamheter har i stort (0-10 meter) ekhagmarker sett upphört. Vidare upplevs många gånger lagstiftning och regelverk som svåröverskådliga, osäkra och svårhanterliga. Olika under- Problembeskrivning sökningar visar att av de kvarvarande, huvudsakligen småskaliga, djurhållarna kommer fl era troligen att avveckla sin verksamhet inom Det öppna landskapet, format av människa och mule, är idag hotat en snar framtid. Detta hotar det öppna landskapet, inklusive löv- av igenväxning. Skälen till detta är fl era. Ett skäl är den starka struk- skogskusten, med igenväxning och därmed också en förändring av turförvandling som har skett inom lantbrukssektorn, inte minst i såväl fl ora som fauna och i slutänden också områdenas attraktivitet våra kust- och skärgårdsbygder. Igenväxning och övergång till barr- såväl för där boende som besökande. Vinterhållning av betesdjur, skogsproduktion får en negativ inverkan på landskapet under lång foder¬anskaffning, tillsyn och transporter är andra faktorer som kan vara problematiska i synnerhet om betesdrift sker på öar utan fast landförbindelse. Kostnaderna i djurhållningen är stora och intäkts- möjligheterna svaga och begränsade. Konfl ikter mellan djurhållning och friluftsliv kan också förekomma vilket riskerar minskat intresse för djurhållning och betesdrift inom sådana områden.

Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? I biosfärområdet är lantbruket och djurhållningen med tillhörande betesdrift en del av kulturarvet. Befolkningen inom området har tidigare ofta haft sin försörjning genom kombinerade verksamheter där lantbruk med boskapsskötsel och tillhörande betesdrift varit en av ﬂ era försörjningskällor. Strategierna för att vidmakthålla och öka betesdriften syftar till att hålla landskapet öppet, bevara kulturarvet, öka möjligheterna till entreprenörskap och ge ökade utkomst- möjligheter. En ökad betesdrift och bibehållandet av det öppna landskapet stärker den biologiska mångfalden och möjligheterna till ett bibehållande av och öka möjligheter att tillgodogöra sig olika ekosystemtjänster. En sådan utveckling kan också ge bättre förut- sättningar för det öppna landskapet liksom för en bättre lönsamhet Betade strandängar är karakteristiska för skärgården. Ronneby. inom betesdriften och verksamheter kopplade till denna.

- 26 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

Strategierna är kopplade till utvecklingen inom lantbrukssektorn liksom skogsbruket och betonar vikten av nya former av samver- Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet kan mellan olika aktörer. Dessa kan vara olika djurhållare/ brukare, landskap myndigheter och andra offentliga organ liksom olika entreprenörer Ekonomisk lönsamhet och kontinuitet i djurhållningen förutsätter inom eller med koppling till tjänster gentemot betesdrift och närlig- en förenklad och relevant lagstiftning vid sidan av gott samarbete. gande verksamheter. Även utvecklingen inom vetenskap och FoU (Forskning och utveckling) måste följas. Dialogen mellan djurhållare Det öppna landskapet är beroende av fortlöpande bete och slåtter. och myndigheter bör fördjupas så att rätt insatser görs på rätt ställe och att regelverk och tillämpning av detsamma kan hanteras på ett för alla parter klokt sätt. Det är viktigt att utveckla infrastruktur, transporter, tillsyn och vinterhållning. Ökad status för djurhållning är Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävd angeläget. Kunskapsuppbyggnad samt kunskapsspridning bör initie- God kunskap och respekt hos allmänheten för betesdjur och god ras hos de involverade parterna liksom hos allmänheten. kompetens hos djurhållare om hur det öppna landskapet ska skötas Djurhållning byggd på betesdrift kan ha en stark utvecklingspoten- bevarar kulturlandskapet och gynnar en levande skärgård . tial både för att hålla landskapet öppet men också för att producera livsmedel av hög kvalitet. Inventeringar och kartläggningar bör ge- nomföras för att hitta rätt förutsättningar inför framtiden. Lönsam- heten inom verksamhetens olika delar bör höjas. Samverkan mellan olika parter och aktörer är av största vikt. Optimalt utnyttjande av ex. landsbygdsprogrammet kan vara ett stöd för att förebygga igenväxning.

Ansvarig för strategiernas genomförande Det är angeläget att lantbruksnäringen (djurhållare och markägare), myndigheter och andra offentliga organ liksom kommunerna, delvis genom biosfärkontoret, är kopplade till detta arbete. Delar av arbetet, exempelvis inventeringar av olika marktyper och skötselråd för dessa, ligger på myndighetsnivå medan olika utbildningsinsatser lämpligen genomförs av näringen och biosfärkontoret. Möjligheter att få medel genom Leader Blekinge eller EU-stöd kopplade till lantbruk och landsbygd ska nyttjas där så är möjligt. Vissa av insatserna bygger dock på en bred och fördjupad möjlighet till samverkan mellan olika djurhållare, markägare och entreprenörer varför det är viktigt att föra samman dessa. Ansvaret för detta ligger delvis hos Betande djur är viktiga för ett öppet landskap. näringen, men också inom ramen för biosfärkontorets arbete.

- 27 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.5 Minskad övergödning Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):

Fisk Hårdbottnar Lövskogskust med ekhagmarker

Grunda vikar Djupa mjukbottnar (0-10 meter) (10-40 meter)

Problembeskrivning Östersjön är starkt påverkad av övergödning på grund av det över- skott av näringsämnen som människan ger upphov till och som till slut hamnar i havet. Enligt den statusbedömning som har fastställts för samtliga Sveriges kustvatten i december 2009 så når inte något av Blekinges kustvatten målnivån ”god ekologisk status”. Samtliga dessa kustvatten har som bäst bedömts ha måttlig status1 med avseende på näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF Algblomning i Listerby skärgård, Ronneby. 2004:660).

Övergödningen rubbar ekosystemens balans, vilket kan få allvarliga effekter på djur- och växtlivet. Den marina miljön drabbas t.ex. av Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? algblomningar, syrebrist, försämrad fi skreproduktion, igenväxning Ett fl ertal strategier med åtgärder för att minska den regionala av havsvikar osv. Orsakerna till övergödning är delvis storskaliga övergödningen inom Blekinge Arkipelag har tagits fram med stöd och kommer till Blekinge Arkipelag via det öppna havet eller nedfall från bl.a. vattenförvaltningens åtgärdsprogram2. Principen är att från luften. Samverkansplanen fokuserar dock på regionala påver- många mindre åtgärder tillsammans ger en större effekt. kansfaktorer som bidrar till övergödningen och som kan minimeras på regional nivå. Utsläpp från reningsverk och industrier står för Stora delar av befi ntlig och framtida bebyggelse är beroende av de större punktutsläppen i Blekinge. I kust- och skärgårdsområdet fungerande enskilda avlopp för att skydda havsmiljön mot över- fi nns det ett stort antal enskilda avlopp som är i behov av åtgärder gödning. Blekinges geologiska förhållanden med berggrund som för att minska näringsämnesläckaget till havet. I kustlandet och norr delvis saknar jordtäcke, ställer särskilda krav på teknik för enskilda om biosfärområdet bedrivs både jord- och skogsbruk som bidrar avlopp för att bli godkända enligt lagstiftningen. Strategierna syftar till övergödningen eftersom en stor del av näringsämnena förs ut i till att tydliggöra vilka krav som ställs på enskilda fastighetsägare havet via åar och andra vattendrag. och öka kunskapen om vikten av fungerande enskilda avlopp hos

2 http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/sodra-ostersjon/beslut-fp/FP_SO_ 1 VISS (Vatteninformationssystem Sverige) länk: http://www.viss.lst.se webb.pdf

- 28 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning såväl beslutsfattare som enskilda. Tillsynen av enskilda avlopp Jord- och skogsbruket står för en del av näringsämnesläckaget och behöver effektiviseras och förbättras på olika sätt. Ett sätt att göra skulle kunna minimeras ytterligare genom att effektivisera närings- näringsämneseffektiva, men ändå moderna, toalettlösningar är att ämnesupptaget från gödseln så mycket som möjligt. Investeringar ha urinseparerande och komposterande toaletter. Det krävs mycket inom jordbruket i form av t.ex. bevattningssystem och system för samordning, utredning och acceptans för att få ett sådant system att återföra dräneringsvatten till åkern/grödan, skulle optimera göd- att fungera, men det kan vara det mest effektiva på svårtillgängliga selanvändningen. Detta är ekonomiskt fördelaktigt för lantbrukaren platser där anslutning till det kommunala avloppsnätet inte är ak- samtidigt som näringsämnesläckaget till Östersjön minskar. Skydds- tuellt. När det gäller de kommunala avloppsanläggningarna kan ett zoner mot diken, vattendrag, sjöar och kust ökar vattenkvalitén. arbete mot minskade bräddningar ge goda resultat. Avloppsvattnet En skyddszon innebär att man lämnar en bit växtlighet (som inte bräddas när systemet inte klarar av att ta emot stora volymer av- brukas) som tar upp de ﬂ esta näringsämnena innan de når vattnet. loppsvatten från samhället, t.ex. vid kraftiga regn. Det betyder att Våtmarker kan fungera som reningssystem ifall de är utformade på orenat avloppsvatten går ut i havet. För att minimera bräddningar rätt sätt. Hållbart skogsbruk är ett annat viktigt område där sam- krävs samordning mellan olika verksamheter, kontroll, god planering verkansgruppen har formulerat strategier för minskade utsläpp av vid nybyggande etc. Förtydligande av vissa regler och samordning fosfor och kväve till Östersjön. Produktionsmål i skogsbruket kan stå mellan kommunerna är önskvärt. i konﬂ ikt med miljöhänsyn och här är dialog och samverkan ledord.

Ansvarig för strategiernas genomförande För att minska näringsämnesläckaget inom Blekige Arkipelag krävs en kontinuerlig och god samverkan mellan olika aktörer som t ex. Vattenmyndigheten, Vattenrådet för Blekingekusten, Blekingekus- tens vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen, kommunerna, markägare m.ﬂ .

De tre kommunerna ansvarar för sina respektive kommunala av- loppsnät och avloppsreningsverk. Det är avgörande med god kom- munikation mellan kommunerna samt med planerings- och miljökon- tor inom kommunerna. När det gäller enskilda avlopp så vilar ett gemensamt ansvar på kommunerna, fastighetsägarna och biosfär- kontoret för strategiernas genomförande.

Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Vattenmyndigheten och kommunerna har tillsammans med näringarnas organisationer (t.ex. LRF, Skogs- sällskapet och Södra Skogsägarna) en betydande roll för att samla och sprida kunskap och information om vad som är aktuella åtgär- der, när det gäller minskad övergödning från jord och skog. Installation av enskilt avlopp Ronneby

- 29 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

Strategi 7: Minska näringsämnesläckage från Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruket enskilda avlopp God samverkan mellan skogens aktörer och ett skogsbruk som Bra samarbete och tydlig lagstiftning kring enskilda avlopp (EA). förhindrar näringsämnesläckage från skog. Ett blandat skogsbruk Kommunala planer/policy för hur enskilda avlopp ska hanteras. och bra skogsbruksplaner resulterar i god tillgång på värdefull Hållbar teknikutveckling och nya lösningar för enskilda avlopp. lövskog.

Strategi 8: Främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp Intresse för alternativa hållbara avloppslösningar ex. urinseparering, ger mindre belastning och näringsämnesläckage från reningsverken.

Strategi 9: Minska näringsämnesläckage från kommunala reningsverk Strategin syftar till att se över ledningsnätet och optimera ﬂ ödet så att antalet bräddningar (höga ﬂ öden orsakar överbelastning) minimeras.

Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruket Åker utan kemiska bekämpningsmedel. Strategin syftar till att minimera näringsämnesläckaget från jordbruk genom att anlägga våtmarker, skyddszoner och kretslopp av dräneringsvatten samt förbättra mängd och tidpunkt för gödning.

- 30 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

2.6.6 Hållbart båtliv natur- och kulturmiljön. De problem som identifi erats Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): i samband med båtlivet är i första hand föroreningar från de numera (för svens- Fisk Grunda vikar ka Östersjöbåtar) förbjud- (0-10 meter) na giftiga båtbottenfärger- na som fortfarande fi nns Djupa mjukbottnar på gästande båtar från Hårdbottnar Kobbar och skär andra områden, avgaser (10-40 meter) från utombordsmotorer, utsläpp av toalettavlopp , Öppet Kulturlandskap Lövskogskust med nedskräpning på öarna och kulturlandskap ekhagmarker i havet samt bullerstör- ningar. Ett annat problem är den bristande tillgången Problembeskrivning på tankställen för båtar, Båtlivet kan delas in i två kategorier. Dels är det rörligt friluftsliv i vilket leder till onödigt första hand för boende inom området, dels är det båtturism som långa transportsträckor. kommer utifrån. Behoven och miljöpåverkan skiljer sig inte så myck- Idag saknas service och Havstulpaner et mellan grupperna. Bägge har behov av småbåtshamnar/gästham- informationsmaterial som nar, tankställen och målpunkter. Däremot kan turisterna väntas hålla främjar ett hållbart båtliv. sig till farlederna och iordninggjorda rastställen i större utsträckning och de boende sprida ut sig mer. Det rörliga friluftslivet använder Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? sig också i högre utsträckning av mindre båtar. Detta kan ge bekym- Inom Blekinge Arkipelag är det viktigt att göra befi ntligt och fram- mer med grumling av grunda vikar. tida båtliv hållbart. En ökad båtturism kan vara fördelaktig för hela Stora delar av Blekinge och biosfärområdet har under lång tid varit turismnäringen och näringslivet eftersom kundunderlaget ökar. militärt skyddsområde, vilket har inneburit att utländska båtar ej har Detta kan i sin tur ge bättre möjligheter för mångsyssleri så att fl er haft tillträde till området. Skyddsområdet avvecklades år 1995, men människor kan bo och verka i skärgården. Samtidigt är det viktigt på vissa sjökort står det fortfarande kvar som militärt skyddsom- att den ökande fritidsbåtstrafi ken inte förstör de natur-, kultur- och råde. Detta har medfört att merparten av utländska båtar passerar upplevelsevärden som fi nns, utan snarare stärker dem. Det bör förbi området och rutten är normalt från Bornholm till Utklippan fi nnas en förberedelse för det slitage som kan tänkas uppstå kring och vidare upp i Kalmar sund. Region Blekinge och kustkommu- populära naturhamnar, både på öarna och under ytan i form av ank- nerna planerar gemensamt en satsning på att stimulera utländsk ringsskador. I framtiden kan det bli aktuellt att kanalisera båtlivet båtturism och därför förväntas en ökad båtturism inom biosfärom- och styra det till utpekade områden där det är möjligt att hantera rådet. En ökad båtturism innebär en ökad påverkan på den känsliga ett högt besökstryck. Till exempel genom turistvänliga åtgärder för mer gästhamnsövernattningar samt att lägga ut fasta förtöjningsbo-

- 31 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument jar vid frekventa naturhamnar. I strategierna har fokus lagts på att bordsmotor. I andra hand att köra på alkylatbensin och använda bio- minimera och förebygga negativ miljöpåverkan från fritidsbåtar. logiskt nedbrytbara motoroljor. Det fi nns även s.k. eco-driving för båtar som bör vara en obligatorisk del i utbildningen för båtkörkort. Havstulpaner som fäster på båtbotten och ökar bränsleförbrukning- Det fi nns ett behov av fl er båtmackar inom området som även säljer en är ett stort problem för båtägaren. För att komma tillrätta med alkylatbensin på pump. påväxten på ett miljömässigt riktigt sätt (utan förbjudna giftfärger) kan fl era åtgärder vidtas, bl. a den miljövänliga möjligheten att låta När det gäller toalettavlopp från båtar behöver tillgängligheten till båten ligga ett dygn i en åmynning för att eliminera havstulpanpå- tömningsstationer öka. Det är även viktigt att båtägare uppmuntras växt. Det fi nns en SMS-tjänst som meddelar när havstulpanerna är till att bygga om befi ntliga äldre båttoaletter som inte har tömnings- på gång att fästa, så att båtägaren vet när det är dags för en punkt- bara tankar, så att de kan nyttja tömningsstationerna, samt infor- insats. Försök med fl ytande och mobila båtbottenvättar genomförs mera om de nya regler som fi nns för tömning av båttoaletter. Även på ett par platser i skärgården sommaren 2011 och kan få ökad en ökning av antalet fasta toaletter på öarna kan minska utsläppen spridning. Mer information, och forskning kring miljövänliga båtbot- från båtar, men då krävs ett fungerande underhåll av dessa. Detta tenfärger, som fungerar, behövs också. är särskilt viktigt för det numera ökande rörliga friluftslivet med små båtar av olika slag från kanoter/kajaker till styrpulpetbåtar och Båtmotorer (särskilt tvåtaktare) släpper ut mycket avgaser i vattnet. mindre segelbåtar som helt saknar toaletter ombord. Båtägarna bör uppmuntras att i första hand byta ut sin gamla utom-

Båtbottentvätt är bättre för miljön än giftiga färger

- 32 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

För att komma tillrätta med nedskräpningen på skärgårdsöarna, behövs i första hand informationsinsatser så att folk tar med sig sitt Strategi 12: Utveckla det hållbara båtlivet skräp tillbaka till fastlandet. Viss ökning av antalet utplacerade sop- Strategin syftar till att skapa en respektfull attityd så att båtlivets tunnor på strategiska platser med sopsortering, bör också komma påverkan på natur- och kulturmiljöer blir minimal. till stånd.

Många söker lugn och ro i skärgården, och bullerstörningar kan tid- vis vara ett problem. Här är det främst informationsinsatser som är viktiga. Listerby skärgård som ligger ungefär mitt i biosfärområdet Strategi 13: Minskad användning av giftiga har fått status av hänsynsområde genom frivilliga överenskommel- båtbottenfärger ser. Där poängteras allemansrätten i kombination med att besökare Främja användandet och marknadsföra miljövänliga alternativ till rekommenderas att visa extra mycket hänsyn till andra människor giftiga båtbottenfärger. genom att hålla en dämpad ljudnivå. Erfarenheter från Listerby skär- gård kan användas för att utveckla respekten för fridfulla naturupp- levelser inom hela området. Strategi 14: Främja eco-driving Ansvarig för strategiernas genomförande Öka tillgängligheten på alkylatbensin, fasa ut 2-taktsmotorer och Blekinge Båtförbund med sina båtklubbar och gästhamnar är till- ökad kunskap om s.k. eco-driving hos båtägarna. Föroreningar sammans med kommunerna, Länsstyrelsen och biosfärkontoret och påverkan på det marina livet minskas då markant. viktiga aktörer för att sprida information om ett grönare båtliv och se till att strategierna genomförs.

När det gäller de påtryckningar som behövs på nationell nivå (t.ex. införande av skrotningspremie för gamla utombordare) så är kommunerna, Länsstyrelsen och biosfärkontoret ansvariga.

Kommunerna har det formella ansvaret för nedskräpning i naturen när ingen skyldig hittas. Därför är det i första hand en kommunal an- gelägenhet att se över situationen. Kommunerna bör även verka för att ﬂ er tömningsstationer för båttoaletter kommer till stånd inom området.

- 33 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.7 Hållbar turism Ökad turism och mer rörligt friluftsliv, med alltför många besökare till vissa områden, kan ge stort slitage på såväl avgränsade natur- Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): och kulturområden, som på de infrastrukturella inrättningar som fi nns. Detta kräver god planering av anläggningar, gångstråk, ut- siktsplatser m.m. Likaså kan ökad turism orsaka mer buller från ökad Grunda vikar Lövskogskust med trafi k i kust- och skärgårdsområdet. (0-10 meter) ekhagmarker Öppet Turismutveckling kan också vara en orsak till konfl ikter mellan den Kulturlandskap Kulturlämningar kulturlandskap bofasta befolkningen, sommarboende och besökare som har olika önskemål om turismens omfattning. Fritidsboende är ofta intresserade av rekreation och avkoppling, medan den fasta befolkningen Problembeskrivning ofta är positiv till turism då detta kan innebära bättre inkomstmöj- Turismen inom Blekinge Arkipelag är på uppgång och kommer tro- ligheter. ligtvis att öka markant de kommande åren. Utmaningarna är många för att turismutvecklingen ska vara långsiktigt hållbar, bl.a. kommer Turismen kräver att alla delar i den värdekedja som möter besöka- det att krävas miljövänliga transporter, bra serviceanläggningar av ren fungerar. Det måste fi nnas möjlighet att bedriva verksamhet olika slag, sophämtning och annan infrastruktur. Vatten- och av- året runt för att turismen ska överleva och kunna expandera, vilket loppsfrågorna är högaktuella och avgörande för en utveckling av ställer höga krav på kontinuerligt fungerande infrastruktur och sam- såväl boende som näringsliv i kust- och skärgårdsområdet. hällsservice. En utveckling av turismen kommer på sikt att innebära att det måste skapas plats och möjlighet för etablering av större anläggningar och verksamheter, enbart det småskaliga utbudet kommer inte att räcka till. Det krävs således en hög grad av samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor för att skapa ett lokalt engagemang.

Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? I samverkansplanen läggs stor vikt vid att utveckla turismen på ett hållbart sätt. Här kommer begrepp som ekoturism och ansvarsfullt resande att bli ledord i framtiden, samtidigt som entreprenörskapet och villkoren för företagande i området tydligt står i fokus.

Blekinge Arkipelag behöver en utökad service och tillgänglighet för att kunna möta de behov och förväntningar som besökare har. Samtidigt är det ett område som ska utvecklas och tillgängliggöras på ett hållbart sätt. Balansgången mellan nyttjande och bevarande Turismen kräver fungerande transporter och serviceanläggningar. kommer att mana till strategiska processer som på ett hållbart sätt leder till ökad attraktionskraft i området. Genom en medveten för-

- 34 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning valtning av områden och resurser i kombination med pedagogiska kommer att bli viktiga. En Arkipelagrutt som knyter samman skär- insatser, kan en ökad efterfrågan mötas på ett bärkraftigt sätt. gårdarna från öst till väst (Utklippan med Hanö), och möjlighet till kollektivt resande längs med kusten, kan stimulera entreprenörska- Identifi ering av områden som är känsliga för ett högt besökstryck pet och turismen. skulle underlätta för en strategisk planering och, om nödvändigt, en styrning av den framtida turismen. En utveckling av större an- Strategierna i samverkansplanen blir en viktig överenskommelse läggningar och verksamheter på lämpliga ställen skulle även gynna mellan huvudmännen. Den kan utgöra grunden för det arbete som omgivande och småskaliga entreprenörer, t ex fi sketurism. Det bör krävs för att gemensamt stärka entreprenörskapet i området och fi nnas knutpunkter för turism som även blir informationscentrum för därigenom stärka service och tillgänglighet för att kunna möta de Blekinge Arkipelag. Det är viktigt att planeringsansvariga myndig- behov och förväntningar som besökaren har. Kompetenshöjande åt- heter är medvetna om turismens förutsättningar så att nyetablering- gärder och produktutveckling kommer att bli viktiga inslag i arbetet ar och utökning av befi ntliga verksamheter blir möjlig i de plando- med att attrahera fl er besökare till Blekinge Arkipelag. Den hållbara kument som tas fram. turismen skulle stärkas ytterligare genom utvecklandet av ett va- rumärke. Om turismen stärks i området blir allt fl er medvetna om Ökad turism innebär en ökning av transporter såväl till och från som vikten av att vårda och i viss mån skydda och säkerställa de höga inom området. Genom att stimulera miljövänliga transporter kan natur- och kulturvärden som fi nns. biosfärkontoret inspirera till större miljömedvetenhet hos besökar- na. Bra informationsmaterial om olika besöksrutter genom biosfär- Ansvarig för strategiernas genomförande området och ett väl utvecklat nätverk av cykel- och vandringsleder Alla tre kommunerna inom Blekinge Arkipelag har idag enheter vars uppgift är att arbeta med turismutveckling. Region Blekinge har Sportfi ske är en växande turistgren. Dragsö camping, Karlskrona. ansvaret för den gemensamma, regionala utvecklingen av turismen. Sedan 2009 har det gemensamma turismutvecklingsarbetet stärkts mellan kommunerna. En ny plattform för samverkan, information och försäljning (Visit Blekinge) har skapats. Tillsammans med entre- prenörer har dessa parter ansvaret för att utveckla hållbar turism inom biosfärområdet.

Strategi 15: Stimulera hållbar turism Ökad men varsam turism. Förlängd turismsäsong. Besökare ska lockas till området och uppleva unika värden inom en växande besöksnäring (ex. historisk segelled, Arkipelagrutt).

- 35 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.6.8 Hållbart entreprenörskap Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4):

Öppet Grunda vikar Kulturlandskap (0-10 meter) kulturlandskap Lövskogskust med Kulturlämningar ekhagmarker

Problembeskrivning Näringslivet inom kust- och skärgårdsområdet bestod tidigare av jordbruk och ﬁ ske, ganska ofta av en kombination av dessa båda näringar. En förutsättning för att människorna i skärgården skulle kunna livnära sig, var att man var engagerad i många verksamheter s.k. mångsyssleri. En annan förutsättning var en skärgård som var Traditionellt hantverk, vettar som använts vid sjöfågeljakt. levande dvs. med en permanent befolkning som var aktiv under hela säsongen.

Den ökande avfolkningen i skärgården, med en omvandling från permanentboende till fritidsboende, har inneburit en minskande skap och överkomma de hinder som fi nns. Med tanke på områdets befolkning och marknad. Detta resulterar bl. a. i att infrastrukturen struktur med tre städer och glesa ytterområden fi nns en mångfald i skärgården fungerar sämre (vatten och avlopp, transporter, kom- av företag som har en potential för att kunna utvecklas. Det krävs munikationer och samhällsservice), vilket gör det svårare att bedriva således en målmedveten strategi och samverkan mellan företag, långsiktigt hållbar näringsverksamhet. Skärgårdslivet har genom kommuner och myndigheter inom Blekinge Arkipelag för att stödja denna omvandling blivit mer säsongsbetonat och fungerar enbart och stimulera entreprenörskapet. under de tre sommarmånaderna. Avfolkningen i skärgården kan även innebära en svårighet för företagare i kustområdet att hitta Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? lämplig personal. Strategi: Stimulera entreprenörskapet i kust- och skärgård Lagar och förordningar är idag detaljerade. Detta kan i vissa fall innebära problem för somliga småföretagare och hota hållbara Strategin ska leda till ökat entreprenörskap inom Blekinge Arkipe- nyetableringar och utökning av befi ntlig verksamhet inom branscher lag och leda till att vi får en levande kust och skärgård. Inom det som ex. turism, service, tillverkning och tjänsteföretag. småskaliga entreprenörskapet fi nns både närodlat, närproducerat (som efterfrågas av konsumenter) och ett bevarande av kultur och Kommuner och andra myndigheter bör även fortsättningsvis sam- natur. Detta tillsammans med inspirerande och nytänkande verksam- verka för att förbättra förutsättningarna för ett ökande entreprenör- heter är något som biosfärarbetet ska uppmuntra och stödja.

- 36 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

För att bättre nyttja Blekinge Arkipelags unika förutsättningar, ser biosfärkontoret stor potential i att använda militärens fastigheter till kreativa affärsidéer. Att spegla kultur, natur och militärens tidigare verksamhet tillsammans, är ett bra sätt att visa områdets historiska miljö, för besökare.

Den viktigaste förutsättningen för att långsiktigt driva företag i kustbandet, är möjligheten till försörjning året om. Att förbättra förutsättningarna för mångsyssleri blir en viktig aktivitet. En fungerande infrastruktur är grundläggande för att behålla befolkningen i kust- och skärgårdsområden samt att företagande ska fungera smidigt, vare sig det är kunder eller varor som ska transporteras.

Företagarnätverken bör stimulera kreativa idéer som t.ex. samordning, vikariepool, produktförädling, samordnad marknadsföring etc. Företagen skall själva stå i spetsen och styra sin egen utveckling och ta fram lokala utvecklingsplaner. Det är viktigt att nätverken bred- Rökt fi sk från Sturkö dar sig över kommungränserna och möts för att skapa långsiktigt hållbara affärsidéer inom biosfärområdet. Strategi: Utveckla varumärket Blekinge Arkipelag Blekinge Arkipelag skall stödja och stimulera den enskilde entre- Det är viktigt att marknadsföra Blekinge Arkipelag med hjälp av prenörens förmåga och möjligheter till utveckling av områdets de verktyg som redan fi nns, men även genom inrättande av ett naturliga förutsättningar. Det är viktigt för en levande bygd att olika varumärke ”Blekinge Arkipelag”. Varumärket skapar identitet och verksamheter kan utvecklas och inte enbart bli enskilda försörj- särskiljer produkter och tjänster i jämförelse med andra varumärken. ningsföretag utan också kan ge fl era, nya arbetstillfällen. Regler och Det skapar en lokal platstillhörighet som framhäver produktens geo- förordningar bör anpassas till lokala problemställningar. Pilotprojekt grafi ska ursprung och som gör det möjligt för producenten att ta ut kan sjösättas som en draghjälp till inspiration och utveckla nya idéer ett merpris. Målsättningen är att skapa ett starkt varumärke. Fram- och arbetssätt inom företagen. tagande av kriterier för att använda varumärket Blekinge Arkipelag tas fram i diskussion med andra aktörer. Att koppla på ett ambas- Ett samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola (BTH), kommuner- sadörskap med en utbildning för dem som vill/får använda logoty- na och företagsnätverken kan leda till kreativa lösningar på fastlåsta pen/varumärket, stärker både nyfi kenhet om området och kvalitet problem. Biosfärkontoret kan tillsammans med BTH ta fram under- i marknadsföringen. Detta kan stärka och lyfta hela områdets nä- lag för pilotprojekt som leder till ett hållbart entreprenörskap. ringsliv, både i skärgården och i städerna inom området.

- 37 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

Ansvarig för strategiernas genomförande Tillsammans med biosfärkontoret har kommunerna, Länsstyrelsen, Region Blekinge och andra organisationer, så kallade ”företagens vänner”, ett gemensamt ansvar för att utföra strategin för en levande kust och skärgård med entreprenörsanda. Alla tre kommunernas näringslivskontor har landsbygdsutvecklare eller näringslivsutvecklare som kan vara en länk ut till företagen. Företagsnätverken kan bli ett stöd till företagarna samt vara kommunövergripande.

Arkipelagrådet kan ha en roll som en naturlig mötesplats och forum, där man kan lyfta frågor som berör företagens utveckling. Genom Ar- kipelagrådet kan biosfärkontoret bli ett språkrör för de frågor som där diskuteras och föra dessa vidare in i kommuner och organisationer.

Strategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kust och skärgård Strategin ska leda till ett ökat entreprenörskap inom Blekinge Arkipelag och till en levande skärgård. Förbättra förutsättningarna för nyetablering genom förenkling av existerande regler och förord- ningar samt utveckling av pilotprojekt.

Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge Arkipelag Ett varumärke och logotype för hållbara varor och tjänster inom biosfärområdet gynnar det småskaliga näringslivet och skapar ekonomiska förutsättningar för en levande skärgård. Levande skärgårdssamhällen skapar i sin tur förutsättningar för ett öppet landskap.

- 38 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

2.6.9 Hållbart fi ske Defi nitioner Yrkesfi ske: Kommersiellt fi ske Påverkar följande bevarandemål (se kapitel 4): Fritidsfi ske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående) Husbehovsfi ske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningen Fisk har bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät, ryssjor och långrev. Sportfi ske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö. Problembeskrivning Idag hotas fi sken i Östersjön, och således även inom Blekinge Arki- samverkansplanen fokuserar på fi sket och hur konfl ikter bättre kan pelag, av såväl övergödning och klimatförändringar som förstörda förebyggas och öka förutsättningar för ett framtida fi ske på fi skens livsmiljöer, vandringshinder och ett överfi ske. Myndigheterna har villkor. När resursen minskar, ställs större krav på fi sket i form av agerat i form av fi skestopp vid olika tidsperioder, men även infört anpassade och hållbara fi skemetoder och ökad konkurrens om fi ske- begränsningar av fi skeredskap. vatten. Dessutom rivaliserar säl och skarv med fi skenäringen och det fi nns ett stort behov av en fastställd säl- och skarvförvaltning med Det traditionella yrkes- och husbehovsfi sket i Blekinge påverkas tydliga mål. Lagar och regler kring det småskaliga yrkesfi sket upp- kraftigt av dessa förändringar och håller på att försvinna och med levs som krångliga och orealistiska, vilket försvårar en generations- det en viktig del av det levande kulturarvet. Det är viktigt att be- växling, med goda förutsättningar. möta de hot som påverkar fi skens fortplantning och tillväxt, men

Traditionella ﬁ skeredskap på tork

Fiskebåtar vid Hasslö, Karlskrona

- 39 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

Vad kan Blekinge Arkipelag göra för att lösa dessa problem? för fi sk och uppdatera dessa i tid och rum för att optimera effekten. Kontrollen av yrkes- och fritidsfi sket inom Blekinge Arkipelag I Blekinge Arkipelag är fi sket en del av ett anrikt kulturarv. Skär- ska inte vara mer omfattande än kontrollen normalt sett är i andra gårdsbefolkningen har genom tiderna livnärt sig av husbehovsfi ske havsområden, men den ska fungera. Samarbete mellan husbehovs- vid sidan om jakt och mindre jordbruk. Strategierna för ett hållbart och sportfi skare är viktigt för att förebygga konfl ikter och uppnå en fi ske syftar till att hålla kulturarvet levande, öka entreprenörskapet långsiktighet som möjliggör ett hållbart fi skeuttag. inom fi ske, utveckla turismnäringen och områdets attraktionsvärde samt att etablera en balans med förstärkande samverkan mellan yrkes-, husbehovs- och sportfi ske samt andra intressenter. Ansvarig för strategiernas genomförande Blekinge Arkipelags ambition är att utveckla fi sket så att det kan be- Strategierna som är kopplade till utveckling av yrkesfi sket, betonar drivas på ett hållbart sätt i entreprenörsanda. vikten av samverkan mellan alla som hanterar fi sken, från fi skare till konsument. Dialog mellan forskare och fi skare är viktigt, för att Det är viktigt att kommunerna tar en aktiv roll i diskussion om Ble- kunna besluta om rimliga kvoter och utveckla redskap som är både kinge Arkipelags framtida fi ske. Även Havs- och vattenmyndigheten, effektiva och skonsamma. För att utveckla det traditionella yrkes- Kustbevakningen, Länsstyrelsen och naturligtvis fi skarna själva (både fi sket, behövs realistiska regleringar som är anpassade till nät- och yrkes- och fritidsfi skare) har ett gemensamt ansvar för att utveckla krokfi ske i mindre skala. En fungerande infrastruktur med levande fi sket enligt strategierna. hamnar och lokal beredningsindustri är grundläggande för näringen och den levande kulturmiljön. Yrkesfi skarnas status och anseende bör förbättras och som tillsammans med god lönsamhet förhopp- ningsvis kan locka yngre att ta över. Försöksverksamhet inom vat- tenbruksprojekt med bäring på sysselsättning och minskad övergöd- ning skulle till viss del kunna öka möjligheten till mångsyssleri hos kust- och skärgårdsbefolkningen. Blekinge Arkipelag kan fungera som ett modellområde med utvecklingsarbete genom försöksverk- samhet och pilotprojekt som kan vara inspirerande exempel för andra.

Fritidsfi sket har en stark utvecklingspotential i Blekinge Arkipelag och delas upp i husbehovsfi ske (främst med redskap som nät, ryssjor och långrev) och sportfi ske (främst med spö). Inom strategierna för att stimulera ett hållbart fritidsfi ske vill Blekinge Arkipelag bland annat öka kunskapen om fi skeregleringar, hantering av och öka kunskap om ev. påver¬kan på fi sk vid återsläpp samt ökad hänsyn. Genom att etablera årliga arrangemang som ex. ”Kustfi skets dag och gäddfi skefestivaler” lyfts fi sket och nätverk skapas. Ambitio- Den gamla fi skhamnen har fått konkurrens av bostäder. Karlskrona. nen är vidare att genomföra en granskning av fredningsområdena

- 40 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

Under 2010 blev Blekinge Arkipelag i samverkan med Leader Ble- kinge, utsett till fi skeområde vilket innebär möjlighet till EU-stöd för Strategi 22: Arrangera Kustfi skets Dag hållbar utveckling inom fi sket under 2010-2013. Strategierna som i Uppmärksamma både det traditionella, nutida och framtida fi sket samverkansplanen har tagits fram för yrkesfi sket, planeras till stor del under 1-2 ggr/år. Ökad förståelse för yrkes-, sport- samt husbe- att genomföras inom ramarna för fi skeområdet. hovsfi sket, inkl. ökad kunskap om aktuella förutsättningar.

Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfi sket Syftet med strategin är att verka för en förenkling av regelverket och gynna det småskaliga och hållbara yrkesfi sket. Genom att Fritidsfi ske och yrkesfi ske kan samspela. initiera ett demonstrationsprojekt kan Blekinge Arkipelag fungera som ett modellområde för hållbart småskaligt fi ske.

Strategi 19: Öka tillgängligheten av närproducerad och hållbart fi skad fi sk Märkning av lokalt och hållbart fångad fi sk i kombination med ökat engagemang hos kommunerna, ger ökad lönsamhet och möjlighet att bedriva ett småskaligt fi ske i Blekinge Arkipelag både idag och i framtiden.

Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsﬁ ske Kunskapsuppbyggnad och förtydligande av regler kring fritidsﬁ sket.

Strategi 21: Minimera antalet vandringshinder Vandringshinder i vattendragen i form av t ex. dammar och väg- trummor utgör ett hot mot migrerande fi sk. Anlägga s.k. fi skvägar och minimera antal vandringhinder (ex. dammar, vägtrummor etc) för migrerande fi sk.

- 41 - 2 Förvaltning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument

2.7 Uppföljning och utvärdering av planen 2.8 Finansiering Samverkansplanen är långsiktig, minst 10 år och inom strategierna Biosfärkontorets basverksamhet fi nansieras med medel från sta- har tidsatta åtgärder föreslagits liksom aktiviteter, kortsiktiga del- ten via Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Blekinge samt de tre mål och långsiktiga bevarandemål. Biosfärkontoret kommer årligen berörda kommunerna. Utöver detta kommer externa medel sökas att göra en utvärdering av det gångna året och de åtgärder och från EU-program, landsbygdsprogram etc. för särskilda projekt aktiviteter som genomförts. Resultaten från utvärderingen kommer inom ramen för samverkansplanen och biosfärverksamheten. Vård sedan att samordnas med nästa års verksamhetsplan för biosfärom- av skärgården och underhåll av servicefunktioner sker bland annat rådet. Varje år kommer det att vara nödvändigt att prioritera bland genom kommunernas olika förvaltningsorgan. föreslagna åtgärder i samverkansplanen. Föreslagna åtgärder och aktiviteter (se kapitel 5) ska i första hand Ambitionen är att hela samverkansplanen ska uppdateras under integreras i kommunernas, Länsstyrelsens och andra aktörers dagli- varje mandatperiod i samklang med översiktsplanen i kommunerna. ga rutiner och inte innebära en belastning. Där det inte fi nns resurser/kunskaper/erfarenheter, kan biosfärkontoret initiera, utveckla och initialt driva projekt under en begränsad tid, med extern fi nansiering. Sådana projekt ska sedan övertas och drivas av verksamma aktörer inom området.

Båtar från olika epoker Café på Långören i östra skärgården, Karlskrona.

- 42 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Plandokument 2 Förvaltning

2.9 Konsekvensanalys Möjligheter Innan föreslagna aktiviteter/åtgärder i kapitel 5 genomförs kommer Möjligheterna fi nns beskrivna i syftet med projektet, ytterligare konsekvensanalyser göras vid behov. I konsekvensanalysen måste möjligheter kan vara t ex: strategiernas effekter på bevarandemålen bedömas för att uppnå en hållbar utveckling. Dessa bedömningar görs eller planeras i sam- • Samverkan och lokal delaktighet betyder att de som verkar inom band med biosfärkontorets årliga verksamhetsplanering. området känner ett ansvar för att förvalta området på ett lång- siktigt och hållbart sätt. Det ger också en ökad förståelse för En enkel analys av samverkansplanens utmaningar och möjligheter olika särintressens behov och förutsättningar. fi nns nedan. • En helhetssyn på områdets utveckling innebär en större förstå- Utmaningar else för ekosystemens inbördes beroende. • Öka samverkan/samordning mellan olika strategier och verktyg. • Det fi nns en risk att arbetet med en förvaltningsplan som bygger på samverkan inte blir optimal, eftersom det idag saknas erfaren- • Samverkansplanen ska drivas av Blekinge Arkipelag som är ett heter. långsiktigt arbete och inte något projekt som avslutas när resurserna är slut. • Syftet är att förvaltningsplanen ska vara ett levande redskap som följer ett dynamiskt arbete, samtidigt som planen inte ska vara En viktig del i den adaptiva förvaltningen är att man kontinuerligt oprecis. utvärderar och uppdaterar planen. Konsekvenserna hanteras då efterhand. • Beroende på de lokala aktörernas inställning och engagemang kan det bli svårt att genomföra somliga åtgärder. • Tillräckliga resurser är en förutsättning för att samverkansplanen ska kunna genomföras. • En förvaltningsplan som grundar sig på lokal förankring har inget juridiskt stöd, vilket kan skapa problem med legitimiteten.

Skärgårdsemester!

- 43 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

- 44 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

KUNSKAPSUNDERLAG

- 45 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 OMRÅDES- BESKRIVNING Under 2010 skickades en ansökan om att bli biosfärområde in till Unesco. I ansökan fi nns en detaljerad beskrivning av de förutsättningar, värden och utvecklingspotential som fi nns inom Blekinge Arkipelag. Nedan beskrivs området kortfattat. Biosfärkontoret hänvisar i övrigt till ansökan som fi nns på www.blekingearkipelag.se

3.1 Projektområde Län: Blekinge

Kommun: Karlshamns kommun, Karlskrona kommun, Ronneby kommun

Blekinge Arkipelag är 210 000 ha stort, varav 156 000 ha är vatten och 54 000 ha land. Blekinges kustlandskap är ett av Sveriges mest tätbefolkade Streckat område områden. Totalt bor ca 85 000 personer inom visar biosfärområde biosfärområdet, varav ca 4 000 på öar med eller Blekinge Arkipelag utan fast landförbindelse.

Blekinge skärgård med kust är ett variationsrikt och småbrutet miljöerna är artrika och typiska för Blekinge. Skärgården med dess landskap i Östersjöns södra del. Området har höga natur- och grunda vikar och rika algfl ora är en förutsättning för viktiga lek- och kulturvärden, med få, om ens några motsvarigheter på andra håll i uppväxtområden för fi sk, fågelliv och rekreation. världen. Landskapet karakteriseras av en blandning av ädellövskog och vidsträckta öppna ekhagmarker som möter havet. Kusten är Traditionella näringar som fi ske och jordbruk är fortfarande viktiga för- smyckad med ett pärlband av öar med intressanta kulturmiljöer och sörjningskällor, men turismens och friluftslivets infl ytande ökar. Lokal- biologiska och geologiska värden, både över och under havsytan. befolkningens möjligheter till åretruntboende och nyttjande av natur- Två tredjedelar av området består av hav och Blekinge Arkipelag resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt är en förutsättning för att det är det enda biosfärområdet i Sverige med östersjöfokus. De marina typiska blekingska skärgårds- och kustlandskapet ska fi nnas kvar.

- 46 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

3.2 Områdets egenskaper utveckling av näringsverksamheter, naturresursnyttjande, naturvär- den och kulturarv. Bildandet av ett biosfärområde är en möjlighet Detaljerat underlagsmaterial och kartor fi nns i ansökan till Unesco för att skapa en hållbar utveckling ur ett helhetsperspektiv och med om biosfärområde Blekinge Arkipelag. www.blekingearkipelag.se lokal delaktighet. Dagens instrument i form av juridiska styrmedel är inte relevanta i ett större och mer komplext sammanhang, utan 3.2.1 Bakgrund till biosfärarbetet andra verktyg är nödvändiga och bildandet av ett biosfärområde passar Blekinge Arkipelag. Sedan 2005 pågår arbetet med att bilda ett biosfärområde i Ble- kinges skärgårds- och kustlandskap. Biosfärområden fungerar som Samverkansplanen utgår i stora delar från den kunskap som fi nns i modellområden för långsiktigt hållbart brukande och bevarande av ansökan (www.blekingearkipelag.se) och ambitionen är att målsätt- biosfärens resurser. Följande beskriver biosfärområden: ningar och vision inom biosfärområdet ska uppnås med hjälp av de föreslagna strategierna i samverkansplanen. • Biosfären är den del av jorden där människan och andra organis- mer kan leva. • Ett biosfärområde handlar om samspelet mellan människan och miljön. • Ett område utnämns till biosfärområde av Unesco, FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur. • Insatser fokuseras på att främja natur- och kulturvärden, samhälls- utveckling samt forskning och utbildning. • Lokal samverkan är grunden. • Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, vilket gör varje biosfärområde unikt. Blekinge skärgård är Östersjöns sydligaste större skärgård. Den har fortfarande en levande karaktär, men liksom i många andra skärgårds- områden pågår utfl yttning och omvandling från året-runtboende till fritidsboende. Blekinge Arkipelag är ett utpräglat kulturlandskap, som hyser höga natur- och kulturvärden och som är av stor bety- Hästholmen–Ytterön, Karlskrona delse för rekreation och friluftsliv. Områdets naturresurser är viktiga för många näringsverksamheter, såväl inom traditionella näringar som småskaligt kustnära fi ske och jordbruk som inom nyare närings- 3.2.2 Fysikaliska egenskaper grenar som t ex turism. Lokalbefolkningens möjligheter till åretrunt- boende och nyttjande av naturresurserna på ett långsiktigt hållbart Biosfärområdet består till största delen av en urbergskust med sätt är en förutsättning för att det karaktäristiska blekingska skär- tillhörande skärgård. Urbergsskärgården kan delas in i fyra olika gårds- och kustlandskapet ska fi nnas kvar. Områdets vidare utveck- huvuddelar; Hällaryds skärgård, Ronneby skärgård, Listerby skär- ling gynnas av att ta ett helhetsgrepp och arbeta integrerat med gård och Karlskrona–Torhamns skärgård. Längs områdets södra kust

- 47 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

är variationen i vattendjup mycket stor, från blott några decimeter 3.3 Utpekade intresseområden i de grundaste havsvikarna (t.ex. Bredasund, Ronneby) till omkring 50 meter, som är områdets största djup, sydväst om Utklippan. I de Antal Yta (ha) inre grunda vikarna dominerar mjukbottnar med organiska sediment Baltic sea protected area (BSPA) 1 10 556 eller sand. I innerskärgårdens yttre delar fi nns ett betydande inslag Världsarv 1 1 425 av hårdbotten såsom undervattensklippor och rev. Längst ut, på Hänsynsområde 1 940 större djup, dominerar mjukbotten. Den fl acka östkusten är mycket Ekologiskt känsliga områden 59 63 048 långgrund, med ett största vattendjup på drygt 30 meter, och har Ramsar-område 4 13 657 ett stort inslag av hårda bottnar. Natura 2000, habitat 65 14 193 Natura 2000, fågel 15 7 946 Endast ett fåtal sjöar fi nns inom området. Den största är Färskesjön Naturreservat 38 10 950 söder om Jämjö, Sveriges sydöstligaste sjö. Biosfärområdet är också Kulturreservat 1 102 mycket våtmarksfattigt, vilket delvis beror på det nederbördsfat- Biotopskydd (skog) 32 102 tiga klimatet. Större våtmarker saknas helt. Biosfärområdets högsta Biotopskydd (odlingslandskap) 4 12 punkt, ca 69 m ö.h., fi nns i ett höjdområde norr om Boråkra i Karls- Naturvårdsavtal (skog) 11 178 krona kommun. Tydligare höjdpunkter i landskapet är Högarör och Nyckelbiotoper 446 1 606 Bålabacken, båda på Stärnö nära Karlshamn, som når strax över 50 Djurskyddsområden 137 1 234 m ö.h. Områdets lägsta punkt är bottnen på Stärnö diabastäkt, som Bevarandeplaner för odlingslandskapet 25 000 idag ligger 37 meter under medelhavsnivå. Registrerade fornminnen 3 400 Byggnadsminnen 74 Blekinge Arkipelag tillhör klimatzon Cfb enligt Köppens klimatklas- Vattenskyddsområden 3 6 921 sifi kation, det vill säga varmtempererat fuktigt klimat. Det innebär Riksintresse Naturvård 19 52 777 per defi nition att den kallaste månadens medeltemperatur är över -3 °C, minst fyra månader har medeltemperatur över 10 °C och ne- Riksintresse Kulturmiljövård 14 9 936 derbörd faller året runt utan utpräglad torrtid. Riksintresse Friluftsliv 4 31 555 Riksintresse Kustzonen 1 181 345 Unesco-defi nition: Temperate and sub polar broadleaf forests or Riksintresse Totalförsvaret 14 1 851 woodlands Riksintresse Sjöövningsområde 1 120 106 Riksintresse Landövningsområde 25 2 299 EU-defi nition: Kontinental och Boreal region, Marin baltisk region Riksintresse Yrkesfi ske 2 28 473 Riksintresse Sjöfart Svensk defi nition: Södra lövskogsregionen och Södra barrskogsre- Djupa skyddade ankringsområden 1 50 gionen. Hamn 3 3 475 Farled 36 552 Vattendirektivet: Blekinge skärgård och Kalmarsund inre- och yttre Riksintresse för värdefulla material och ämnen 1 46 kustvatten. Riksintresse för turism och friluftsliv 1 960

För en grundligare beskrivning, se s. 47 i Blekinge Arkipelag ansökan. Aktuella kartor ﬁ nns på länsstyrelsens och kommunernas hemsidor.

- 48 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

3.3.3 Zonering Zoneringen är en form av fysisk planering som ska vara förankrad hos berörda i området och ha betydelse för den ekologiska, ekono- Biosfärområdet har delats in i tre olika zoner, se karta nedan. miska och sociala utvecklingen i området. Utgångspunkten för zoneringen i biosfärområdet innebär ingen ny lagstiftning, utan stödjer Kärnområdena utgörs av naturreservat, Natura 2000-områden, sig helt på befi ntliga lagar. Det fi nns fl era lagar med olika processer kulturreservat, naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Dessa som reglerar markanvändning i Sverige. I den fysiska planeringen områden har idag en tillfredställande förvaltning genom sitt områ- regleras byggande samt mark- och vattenanvändning genom bl.a. desskydd. PBL (plan- och bygglagen, 2010:900). Innehållet i verksamheterna Buffertzonerna utgörs av Ramsarområden, BSPA-område (Baltic styrs av främst miljöbalken (1998:808). Ett antal andra lagar och Sea Protected Area, utsett av Helcom), Världsarv, riksintresse för processer som har konsekvenser för markanvändningen är t ex. naturvård och kulturmiljövård, strandskyddsområden längs kust och Kulturminneslagen (1988:950), Artskyddsförordningen (2007:845), större åar, skogliga naturvårdsavtal samt växt- och djurskyddsområ- Landskapsbildsskydd, Skogsvårdslagen (1979:429), Fiskelagen den. Förvaltningen fungerar i vissa områden (ex. naturvårdsavtal), (1993:787), Jaktlagen (1987:259), Väglagen (1971:948), Farledsla- medan samverkansplanen är ett användbart instrument i andra om- gen (1983:293) m.fl . I övrigt regleras markanvändningen genom råden som ex. riksintresseområden och BSPA-området. frivilliga överenskommelser och avtal.

Utvecklingsområdet utgörs av övrig mark. Idag ﬁ nns det ingen för- Angående milkökonsekvensbeskrivning (MKB), är det kommunerna, valtning av utvecklingsområdet och samverkansplanen spelar här en d.v.s. byggnadsnämnderna (som är pbl-ansvariga), som i första hand viktig roll som instrument för att säkerställa en balans mellan beva- avgör om genomförandet av en detaljplan medför en ”betydande rande och utveckling. miljöpåverkan”. Kommunerna ska alltså för varje enskild detaljplan bedöma om det krävs en MKB och fatta ett beslut i frågan.

För en grundligare beskrivning, se s. 28 i Blekinge Arkipelag ansökan.

3.3.4 Påverkansområde Många av de miljöproblem som hotar bevarandevärdena i Blekinge Arkipelag är storskaliga och beror av den pågående markanvänd- ningen både inom och utom området. Det är därför av stor vikt att analysera detta och inleda samarbete med aktörer som är verksamma utanför området. Pågående och framtida markanvändning och verksamheter som sjöfart, militär verksamhet, industrier etc. kan ha en stor påverkan på områdets bevarandevärden, ifall de inte planeras och utvecklas på ett hållbart sätt.

För en grundligare beskrivning, se s. 153 i Blekinge Arkipelag ansökan.

- 49 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

3.4 Historisk och nuvarande mark- och För att skaffa sig kontanta medel sålde de fi sk samt jordbruks- och hantverksprodukter. Transporter och lotsningsverksamhet inom vattenanvändning skärgården, stenhuggeri och båtbyggeri var viktiga bi-inkomster. Vedtäkt och Flottans behov av virke har även skapat och präglat 3.4.1 Markanvändning lövskogslandskapet. Försvarsmaktens närvaro har också varit en vik- Landskapet har inte lämnat utrymme för ett storskaligt jordbruk och tig inkomstkälla för skärgårdsbefolkningen, eftersom städerna var visar därför ett småskaligt odlingslandskap, som till stora delar har beroende av vad omlandet kunde producera till avsalu, såsom ved sitt ursprung i 1800-talets markskiftesreformer. Kust- och skärgårds- att elda med och mat att äta. Dessutom skapades många arbetstill- landskapet har skapats genom människors brukande av marken se- fällen för kvinnorna inom exempelvis Kronans beklädnadsindustri. dan förhistorisk tid och detta är fortfarande tydligt avläsbart. Ute i Kusten är tätbefolkad och här ligger Blekinge läns fyra städer Östersjön blir dalarna till djupt inskärande vikar. Dessa vikar var och Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och residensstaden Karlskrona, är väl skyddade hamnar. Bebyggelsens framväxt i skärgården och varav de tre sistnämnda ingår i biosfärområdet. Mellan dessa fi nns längs kusten är starkt förknippad med det inkomstbringande fi sket. ett band av jordbruksbyar, fritidshus- och villaområden. Exploate- Skärgårds- och kustekonomin har karakteriserats av mångsidighet. ringstrycket är högt i kustzonen. Skärgården har däremot haft ett Skärgårdsbönderna levde av fi ske och av jakt på sjöfågel och säl, lågt exploateringstryck jämfört med många andra svenska skärgår- men de höll även betesdjur och odlade jorden där det var möjligt. dar, beroende på att militärens långa närvaro i området begränsat tillgängligheten. Blekinge skärgård innehåller många obebodda öar. För stadsborna är skärgården viktig för fritidsboende och rekreation.

För en grundligare beskrivning, se s. 153 i Blekinge Arkipelag ansökan.

3.4.2 Infrastruktur Infrastrukturen i Blekinge kust- och skärgårdsområde behöver i vissa avseenden förbättras för att uppfylla de behov som förväntas ﬁ nnas i framtiden. Ett problem är att det idag saknas väl utbyggda vatten- och avloppsnät.

Skärgårdstrafi k året runt fi nns till Östra skärgården, Aspö och Hanö. Under höst- och vintersäsongen fi nns skärgårdstrafi k till de öar som har permanentboende, med daglig förbindelse. Denna trafi k bör utökas, med morgon- och kvällstrafi k, för att tillåta arbetspendling. Permanentboendet skulle därmed kunna öka och även bestå av barnfamiljer och aktivt arbetande personer. Under sommaren utökas Från bronsåldern fi nns spår i form av hällristningar. Karlskrona. skärgårdstrafi ken betydligt vilket ger sommarboende i skärgården och turister en god service.

- 50 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

De större öarna med fast landförbindelse är Sturkö, Tjurkö och Has- Under den lokala processen med att bilda ett biosfärområde inom slö, och dessa har busstrafi k året runt som är anpassad för främst Blekinges skärgårds- och kustlandskap har ett antal initiativ tagits skol- och arbetsresor. Kollektivtrafi ken (främst båt och buss) möjlig- i syfte att främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling gör inte pendling, vilket innebär att de individuella transporterna som är sociokulturellt och ekologiskt hållbar. Ett fl ertal projekt och (med bil) utgör en onödig miljöpåverkan. verksamheter som rör hållbar utveckling bedrivs redan inom Ble- kinge Arkipelag, såväl av kommuner och länsstyrelse som av andra Skärgårdstrafi kens infrastruktur, bryggor, hamnar och parkerings- aktörer. platser i anslutning till hamnarna har behov av en uppgradering för att uppnå en tillfredställande standard och kapacitet (båtbottentvät- 3.4.4 Turism tar, tömningsmöjligheter etc.). Detta bör uppmärksammas under kommande år t.ex. vid fördelning av statsbidrag till länets infra- En stor del av Blekinges kust och skärgård har fungerat som mili- struktur. tärt skyddsområde, vilket har inneburit att utländska besökare ej har kunnat vistas i området utan tillstånd. Det har således negativt Bredbandsnätet behöver genomgå en översyn och eventuellt byg- påverkat utvecklingen av turismen i området. Från 1995, när det gas ut inom kust och skärgård för att uppfylla kraven som ställs av militära skyddsområdet avskaffades, har turismen expanderat. Idag en aktiv kust och skärgårdsbefolkning. har området en stor utvecklingspotential, inte minst tack vare de höga natur- och kulturvärden som fi nns inom Blekinge Arkipelag. Länets kommuner och landsting har fastlagt mål för länets skär- gårdstrafi k. Ett sådant mål är att behålla nuvarande standard och utbud vad gäller åretrunttrafi ken. Vidare är ett mål att successivt öka sommartrafi ken som en del i länets turistsatsning.

3.4.3 Näringsverksamhet Blekinge Arkipelag präglas av sitt läge i södra Östersjön med öppna havsområden, relativt glesbefolkad skärgård och en tätbefolkad kust med tre städer; Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. I dag är större delen av näringslivet med industri, handel och service kon- centrerat till städerna. I skärgårdsområdet fi nns en del småskaligt näringsliv med lokala entreprenörer. Många driver säsongsföretag där målgruppen är turister. I dag fi nns det fl era företagsnätverk som är etablerade i kustområdet där inriktningen är matkultur, odling, hamnutveckling, upplevelseindustri och småindustri. Det fi nns också konsulter som har bosatt sig i ytterområden där kommunikationen med kunderna sker elektronisk. Blekinge Arkipelag är idag unikt och mycket attraktivt för boende, turistverksamhet och för det rörliga Paddling är populärt friluftslivet.

- 51 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Region Blekinge påbörjade 2010 ett regionalt turismprojekt som biosfärområde Kristianstads Vattenrike. World Maritime University heter ”Attraktionskraft Blekinge”, som är tänkt att utveckla turis- i Malmö medverkar tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola men vidare. Projektet har identifi erat kust och skärgård som ett (BTH) i utveckling av beredskapsplanering för olyckor i Östersjöom- fokusområde, som har bra utvecklingspotential. De höga natur- och rådet. Också myndigheter med forsknings- och utvecklingskompe- kulturvärden som fi nns inom området innebär att området är speci- tens fi nns inom regionen: Fiskeriverket (fram till sommaren 2011), ellt lämpat för arrangemang inom ekoturismområdet. Kustbevakningen, Boverket och Länsstyrelsens enheter (miljö-, natur- och kulturmiljövård). Området attraherar en mängd olika typer av besökare. Såväl den inhemska befolkningen som inkommande besökare ser området Vid BTH bedrivs forskning och högre utbildning bl.a. med inriktning som rekreationsyta för olika slags aktiviteter. I området fi nns fl era mot fysisk planering och miljökonsekvensbedömning, innovations- campingplatser, men här fi nns också de tre städerna med hela sitt system och regional utveckling, hållbar produktutveckling samt utbud av boende och aktiviteter. Båtlivet är omfattande och det strategiskt ledarskap för hållbarhet. BTH har framgångsrika interna- fi nns önskemål om att öka och utveckla båtturismen i framtiden. tionella utbildningar inom dessa områden.

Det fi nns inga undersökningar som på ett konkret sätt mäter anta- Under våren 2011 tas ett förslag till biosfärambassadörsutbildning let besökare just inom Blekinge Arkipelag. Däremot mäts årligen fram av biosfärkontoret. antalet gästnätter på kommersiella anläggningar i hela Blekinge. Enligt 2009 års mätning uppgår det totala antalet kommersiella För en grundligare beskrivning, se s. 123 i Blekinge Arkipelag ansökan. gästnätter i de tre kommunerna Karlshamn, Karlskrona och Ronneby till 850 000. En stor andel av det totala antalet gästnätter sker på 3.4.6 Yrkesfi ske anläggningar inom det föreslagna biosfärområdet, då en stor del av utbudet i de tre kommunerna ligger inom detta område. Ande- Fisket har präglat och präglar kulturen och livet i skärgården. Öbor- len utländska kommersiella gästnätter är ca 15 % av totalen. I den na har brukat marken för jordbruk och hantering av fi skeredskap rapport som tas fram årligen fi nns också en uppskattning av antalet och fångst, vilket har format den fysiska miljön i fi skelägena och icke kommersiella gästnätter (fritidshus, släkt och vänner). Dessa landskapet. Fisket har bedrivits och bedrivs till stor del ännu idag uppgick under 2009 till ca 1,1 miljon. Därutöver uppskattas även med mindre enheter. Hamnarna har skapats utifrån fi skenäringens antal dagbesök och genomfartsresenärer i Blekinge och denna upp- behov och det går att utläsa en lång kontinuitet. Hotet mot dessa skattning visar på att ytterligare drygt en miljon personer passerar miljöer är fi skenäringens strukturella omvandling under de senaste eller besöker kommunerna i det aktuella området under ett år. decennierna, dels orsakad av fi skeripolitiken och dels av fi skbestån- dens nedgång. För en grundligare beskrivning, se s. 118 i Blekinge Arkipelag ansökan. Antalet fi skare med yrkesfi skelicens inom biosfärområdet var 2011, 54 stycken varav 1 ungdomslicens. Antalet yrkesfi skare minskar 3.4.5 Forskning och Utbildning mycket snabbt och nedgången i Blekinge har varit större än riks- I områdets närhet fi nns fl era universitet och högskolor som bedrivit genomsnittet. Som jämförelse fanns det cirka 3 000 yrkesfi skare i och bedriver omfattande forskning inom Blekinge Arkipelag. Sär- Blekinge för 60 år sedan, idag fi nns det totalt 115 yrkesfi skare i hela skilt bör nämnas Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet länet. En av orsakerna till detta är de överutnyttjade torskbestån- (Alnarps campus), Linnéuniversitetet (Kalmar–Växjö) samt Högsko- den i Östersjön som har varit en förutsättning för större delen av lan i Kristianstad, med omfattande erfarenhet av utvecklingen av Blekinges yrkesfi skare. - 52 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

Biosfärområdet strävar efter att bli ett modellområde för småska- Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har klassat Öster- ligt, kustnära och hållbart fi ske genom att fi skenäringen kopplas sjön som ett särskilt känsligt område (Particulary Sensitive Sea Area, ihop med forskare och myndigheter. Blekinge Arkipelag blev 2010 PSSA). Karlskrona kommun med hamn och Karlshamns hamn ingår i utsett till Fiskeområde (2010–2013) under Leader Blekinges ansvar. projektet ”East West Transport Corridor” där Region Blekinge job- Detta innebär att lämpliga åtgärder, som främjar det lokala och bar med miljövänliga transporter inom bl.a. sjöfart. småskaliga fi sket, är berättigade till EU-stöd genom Europeiska fi skerifonden. 3.4.8 Industrier Inom biosfärområdet fi nns ett antal större industrier som samtliga 3.4.7 Yrkessjöfart ligger inom risklass 21. Dessa är t.ex. Sjöfarten är viktig och har stor betydelse för området. Transport- godset består av bl.a. skogsprodukter, fl ytande bulk (kemikalier och • AarhusKarlshamn AB (AAK) - tillverkning av vegetabiliska oljor, petroleum) pch torrbulk. Karlshamn har sydöstra Sveriges största övrig organisk kemisk industri. hamn och Karlskrona har en omfattande färjetrafi k till Polen. Det • Södra Cell AB -massa och pappersindustri föreslagna biosfärområdet genomkorsas av fl era farleder och den tunga sjöfarten är betydande. Antalet anlöp inom biosfärområdet är • Tarkett AB - golv, organisk kemisk industri ca 2 600/år. Sjöfartsverket ansvarar för farledshållningen i området, • ABB Power Technology Products AB -verkstadsindustri, kraft- och vilket innebär säkra och miljöanpassade sjövägar. Sjöfarten, inklu- automationsteknik sive färjetrafi ken, ger ifrån sig utsläpp, både till luft och vatten, och • Kockums AB Karlskronavarvet - verkstadsindustri, marin högtek- alstrar även buller. nologi. • Karlshamns kraft - elförsörjning, oljedepå • Ifö Sanitär AB - verkstadsindustri, VVS-produkter • Dynapac Compaction Equipment AB - verkstadsindustri, pack- nings- och utläggningsutrustning Utanför Tarkett AB har undersökningar visat att det fi nns utläckage av ftalater och utanför Kockums AB Karlskronavarvet har undersök- ningar påvisat metaller i sedimentet. För mer information om ut- släpp, se Kemikalieutsläppsregistret på Naturvårdsverkets hemsida2.

Industriernas inverkan på biosfärområdet är negativ i form av ut- släpp, men positiv eftersom de skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

Karlshamns hamn 1 Naturvårdsverkets risklassiﬁ cering av industrier. 2 www.naturvardsverket.se

- 53 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Blekinge skärgårds övnings- och skjutfält. Källa: Försvarsmakten

3.4.9 Militär verksamhet har inneburit att verksamheten vid de fasta befästningarna så gott Allmänt som upphört. Många av öarna i innerskärgården och delar av de så Militär verksamhet av olika slag och i varierande omfattning har före- kallade storöarna är fortfarande i Försvarsmaktens verksamhet och kommit i Karlskrona med omgivningar oavbrutet sedan staden grun- utnyttjas för övningar av olika slag, en verksamhet som beräknas dades år 1680, i syfte att utgöra ﬂ ottans huvudbas. Ett led i detta fortsätta. Blekinge Arkipelag är till stor del av riksintresse för total- var att etablera varv, hamn och militära anläggningar samt verksam- försvaret. heter på öarna utanför Örlogshamnen, ett s.k. inloppsförsvar. För att säkerställa förmåga och kompetens att försvara marinens Från början var det främst öarna kring örlogsvarvet på södra Trossö basområde och Sveriges kuststräcka krävdes både då som nu, att samt Aspö och Tjurkö i anslutning till Drottningskär och Kungsholms- personal och förband övar i att lösa de uppgifter som åvilar dem. fort som utnyttjades. Efterhand utökades verksamheten till att så småningom omfatta så gott som hela Karlskrona skärgård. Vid mit- Den militära verksamheten i biosfärområdet styrs övergripande av ten av 1900-talet etablerades ﬂ yg och helikopterverksamhet i Ron- politiska beslut från riksdag och regering samt av aktuell hotbild neby. Försvarsbesluten i slutet av 1900-talet och början av år 2000 och behovet av lämplig infrastruktur för utbildningar och övningar.

- 54 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 3 Områdesbeskrivning

Marinbasens uppgift är att basera och stödja de marina förbanden. Sjöstridsskolan har till uppgift att utbilda kadetter till offi cerare, vidareutbilda offi cerare och att yrkesutbilda soldater och sjömän. De sjögående förbanden har till uppgift att utveckla och bibehålla ubåtsförmåga samt utbilda, beredskapssätta och genomföra insatser med minröjnings-enheter, ytstridsenheter och stödfartyg till sjöss. Flyg- och helikopterfl ottiljerna samverkar med mark och sjöstridskrafterna i insatsförbanden.

Skärgårdsövningsområden Inom skärgårdens övnings- och skjutfält genomförs övningar med skarp och lös ammunition. Man genomför bl.a. stridsutbildning, systemskjutövningar, granatkastarskjutning, robotskjutning, tillämpa- de kast med spränghandgranat, sprängning och övningar med säker hetsförband. De olika typerna av skjutningar som bedrivs på övnings- och skjutfälten varierar och hänför sig till erhållet miljötill- stånd. Flygets båttropp övar i skärgården, ofta i samverkan med helikoptrar (t.ex. vinschningsövningar, räddningsövningar).

Marina sjöövnings- och skjutområden med restriktionsområde för ﬂ yg. Källa: Försvarsmakten Sjöövningsområden Inom sjöövningsområdet bedrivs alla former av övningsverksamhet med ytfartyg, ubåtar och helikoptrar i samverkan mellan sjö- och ﬂ ygförband samt civila myndigheter som verkar till havs. Områdena nyttjas för grundläggande övningar, tillämpade övningar och öv- ningar i sammansatta förband. Området gränsar till det internationella övningsområdet i södra Östersjön, varför det även nyttjas vid internationella övningar.

Skjutövningar bedrivs med artilleri genom fl ackbana och luftvärn samt torpedskjutning. Sjöövningsområdena nyttjas även som risk- områden vid fl ygmålföljningsövningar. Ett skjutmål bogseras efter ett fl ygplan på en vajer med en längd av 1-3 km. Avlysning i höjd Visbykorvetterna är svenska Flottans modernaste sjöstridsbåtar. kan idag ske till 12 000 m höjd över havsytan.

- 55 - 3 Områdesbeskrivning Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

3.5 Nuvarande övervakning Miljöövervakning har skett under lång tid och inom många olika ämnessektorer. Den del av miljöövervakningen som är statligt ﬁ nansierad samordnas av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen och bedrivs numera inom tio olika programområden, uppdelade efter olika miljöer t.ex. sötvatten, jordbruksmark, våtmarker och skog. Utöver den statliga miljöövervakningen görs undersökningar av bl.a. kommunerna, vattenvårdsförbund, universitet/högskolor och ideella organisationer. Länsstyrelsen har i samband med etableringspro- cessen av biosfärområdet och den pågående revideringen av det regionala miljöövervakningsprogrammet utfört en sammanställning av all miljöövervakning i området. Mer än 950 platser ingår i någon typ av miljöövervakning i det planerade biosfärområdet. Se bilaga 8 i ansökan till Unesco3 för detaljerad beskrivning av nuvarande miljö- övervakning.

3.6 Kontaktuppgifter Biosfärområde Blekinge Arkipelag Flygövningssektorer. Källa: Försvarsmakten Gymnastiken Ronneby Brunnspark Flygövningsområden SE 372 36 RONNEBY Rent allmänt kan sägas att hela södra Östersjön används av F17 som Sweden övningsområde, i princip söder om en linje Gotlands sydspets – Trel- Telefon: (+46) 455 87 000 leborg. Inom detta område övas bl.a. lågfl ygning, ner till 20 m över Fax (eller telex): (+46) 455 87 01 havet, och bedrivs även övningar i överljudsfart. E-mail: [email protected] Hemsida: www.blekingearkipelag.se Havsområden är ypperliga övningsplatser ur många aspekter, bl.a. genom att bullerpåverkan över land minimeras vid övning över hav. Det är idag svårt att hitta svenska havsområden utan omfattande fartygstrafi k eller luftfart, som möjliggör fl yg- och helikopterövning- ar i en relativt ostörd miljö. Hanöbukten är ett av få kvarvarande sådana områden.

Vid in- och utfl ygning till F 17 passeras biosfärområdet och detta 3 Ansökan om att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco fi nns på www.blekingearkipelag.se under fl iken kan även ske på låg höjd, dels i samband med övningar, dels bero- ”Om Blekinge Arkipelag”. ende på väderförhållanden. - 56 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

En annan del av samverkansplanens process har varit att utforma 4 BEVARANDEMÅL och anta konkreta mål och strategier för en gynnsam samhällsut- veckling i det kommande biosfärområdet, där landskapets värden och den lokala kunskapen ska betraktas som grundläggande resur- 4.1 Processbeskrivning ser. Samverkansplanen har vuxit fram och under processen har samverkansgruppen utvecklat ett arbetssätt som passar in i det pågående Under projektets gång har biosfärkontoret arrangerat ett fl ertal biosfärarbetet. År 2010 skickades en biosfärområdesansökan in till kunskapshöjande aktiviteter som seminarier, temadagar, infor- 3 Unesco för beslut under 2011. I den fi nns en god beskrivning av om- mationsträffar och etablerat en snorklingsled . Seminarier och rådets värden och utvecklingspotential; kunskap som utgör en bra föreläsningar har bl.a. handlat om förvaltning av Östersjön, eko- grund för samverkansplanen. För en detaljerad beskrivning av områ- systemtjänster, livet under ytan, entreprenörskap, vatten- och dets historia, nuläge och framtida potential, hänvisar vi till ansökan1. avloppsfrågor, hållbart båtliv samt fi ske och fi skar. Biosfärkontoret har samordnat arbetsgrupper för betesfrågor i skärgården, vatten- Blekinge Arkipelag är ett stort och komplext område med många och avloppsfrågor och återupplivandet av en historisk båtled genom olika verksamheter. I arbetsgruppen för samverkansplanen ingick 11 skärgården, teman som har påtalats av aktörer i området. Infor- personer med olika kompetenser som har träffats ett 20-tal gånger. mationsmöten har arrangerats inom området för olika aktörer, för Gruppen har arbetat fram en vision2 för Blekinge Arkipelag och att informera om projektet och hämta in synpunkter. De tre kom- diskuterat sig fram till en samsyn på bevarande- och utvecklings- munfullmäktige har informerats om och kommit med synpunkter på värden för biosfärområdet. Genom att gemensamt analysera och planens innehåll. Samverkansplanen har diskuterats med myndighe- defi niera de största påverkansfaktorerna mot värdena och behoven ter, verksamma aktörer och representanter för olika organisationer av önskvärd utveckling, skapas en helhetssyn och god tillämpning under fyra Arkipelagråd. Resultaten från diskussionerna har påver- av ekosystemansatsen. Bedömningarna har krävt stöd av experter kat samverkansplanens innehåll. och samordning med pågående miljöövervakning, åtgärdsprogram, forskning osv. Temaområden & utvecklingsstrategier

En del av processen med framtagandet av samverkansplanen har va- Samverkansgruppen har främst bestått av representanter från de rit formuleringen av konkreta målsättningar för bibehållandet av de tre kommunerna och Länsstyrelsen, men även från Blekinge Tekniska viktigaste natur- och kulturvärdena i Blekinge Arkipelag. Det hand- Högskola och Marinbasen (se kapitel 7). Varje person i samverkans- lar här om för området karakteristiska och delvis unika landskaps- gruppen har ansvarat för var sitt temaområde: miljöer och ekosystem såsom den strandnära lövskogen, det öppna • Hållbar bebyggelseutveckling småbrutna kulturlandskapet samt de olika marina naturmiljöerna. Planen fokuserar även på den ansenliga mängd fysiska kulturläm- • Infrastruktur och samhällsservice ningar som fi nns i området, från förhistorisk tid och framåt, och som • Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer oftast bildar komplexa fornlämnings- och bebyggelsemiljöer. • Bibehållet öppet landskap 1 Ansökan om att bli utnämnt till biosfärområde av Unesco fi nns på www.blekingearkipelag.se under fl iken ”Om Blekinge Arkipelag”. • Minskad övergödning 2 Blekinge Arkipelag står för en levande kust och skärgård där utvecklingen sker i harmoni mellan företa- 3 Naturstig under vatten med informationsskyltar. Mer information på: www.blekingearkipelag.se gande och ekologi. Grunden är lokalt engagemang och omtanke om kommande generationers framtid.

- 57 - 4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

• Hållbart båtliv 1. Defi niera området (storlek, vision, mål, påverkansfaktorer) • Hållbar turism 2. Defi niera strategier (åtgärder/aktiviteter, delmål för uppföljning och ansvariga aktörer) • Hållbart entreprenörsskap 3. Genomför planen (tidsplan, budget) • Hållbart fi ske 4. Uppdatera planen (uppföljning och utvärdering) Inom varje temaområde har gruppansvarig sammankallat lämpliga 5. Erfarenhetsutbyte personer att delta i framtagandet av strategier inom samverkansplanen. Personerna i arbetsgrupperna har valts utifrån god kompe- Tre av de andra fyra projektområdena (Norra Bohuslän, Höga Kus- tens och geografi sk spridning. Biosfärkontoret har försökt få med ten i Västernorrland och St Anna i Östergötland) inom projektet huvudmännen i alla arbetsgrupperna, men i vissa arbetsgrupper har ”Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden” använder personer från andra myndigheter eller ideella organisationer valts samma metod vilket underlättar erfarenhetsutbytet och samverkan ut. Det har varit viktigt att personerna representerar sin organisa- på nationell nivå. tion och ej enbart sig själva. Totalt har knappt 60 personer deltagit i temagrupperna från såväl myndigheter som näringsliv och organisationer. Se kapitel 7 för en lista över deltagare. Varje temagrupp har 4.2 Långsiktiga bevarandemål haft 3-5 möten under våren 2010. Anders Thurén, koordinator för Blekinge Arkipelag och Jenny Hertzman, projektledare för samver- En förutsättning för att uppnå hållbar utveckling är att defi niera kansplanen har deltagit och dokumenterat resultaten från samtliga långsiktiga bevarandemål som ska uppfyllas och säkerställa att om- möten och ansvarat för samordning och helhetsperspektiv mellan rådets kvaliteter bibehålls. grupperna. Det har varit upp till varje gruppansvarig att förankra tankar, förslag och åtgärder hos huvudmännen, myndigheter och an- Bevarandemålen har gemensamt tagits fram av de ansvariga för dra aktörer som berörs av de utvecklingsstrategier som vi har tagit temaområdena och följer arbetsmetoden Open Standards. Ambitio- fram. nen är att bevarandemålen ska täcka in den största delen av biosfär- områdets natur- och kulturvärden och ligga till grund för den framtida utvecklingen. Genom att analysera hur olika faktorer påverkar de Metod – Open Standards uppsatta bevarandemålen, har utvecklingsstrategier som eliminerar Sedan 2009 har biosfärkontoret valt att nyttja ett processverktyg i eller minimerar negativ påverkan, kunnat tas fram och på så sätt framtagandet av samverkansplanen som kallas för Open Standards4. skapas en långsiktig harmoni mellan nyttjande och bevarande. Verktyget ger god struktur åt planen och underlättar planering, genomförande och utvärdering av områdets förvaltning. För att planen ska vara fl exibel, krävs mätbara och realistiska delmål samt en kontinuerlig uppföljning och justering av aktiviteter för att uppnå uppsatta mål. Erfarenheter ska tas tillvara och fortlöpande tillföras samverkansplanen. Arbetsmetoden är uppdelad i fem steg:

4 Arbetsmetod för att förvalta ett område och utvärdera effekter av åtgärder. Mer information www.conservationmeasures.org Konsultstöd: Ilke Tilders, Foundations of Success. www.fosonline.org

- 58 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

4.2.1 Djupa mjukbottnar (10–40 meter) De djupare bottnarna består till största delen av sand, lera och (max. cirka 40 m.) och inkluderar även ovanliggande vattenpelare. gyttja. Det ﬁ nns knappt någon växtlighet på detta djup eftersom På större djup är främst östersjömusslan ett karakteristiskt inslag. tillgången på ljus är begränsad. Många av de mjukbottenlevande Fiskar som torsk, skrubbskädda, sill och skarpsill är vanliga och be- djuren är grävande och mycket viktiga för syresättningen av bott- roende av en god vattenkvalitet. nen. Mjuka djupbottnar deﬁ nieras med ett djup på över 10 meter

Mål • År 2021 ska statusen med avseende på bottenfauna uppgå till minst god status på samtliga undersökta lokaler. • År 2021 ska statusen med avseende på näringsämnen i vattnet ha förbättras jämfört med 2011-2015. • År 2021 ska statusen med avseende på växtplankton ha för- bättrats på de ﬂ esta undersökta lokalerna, jämfört med 2011- 2015.

Skrubbskäddan trivs på de djupa mjukbottnarna.

- 59 - 4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

4.2.2 Fisk Fiskfaunan i området är artrik och innehåller arter som lever i både bevarandemål i samverkansplanen, eftersom ett hållbart fi ske kräver sött och bräckt vatten. Två av områdets viktigaste fi skarter, eko- goda fi skbestånd. Dessutom är fi sken avgörande för balansen i logiskt och ekonomiskt, är laxen och torsken. Fiskar som lever på de marina ekosystemen. Arter som är globalt rödlistade; torsk, ål, djupare vatten, som torsk, sill och skarpsill är vanliga i Blekinge. I de fl odnejonöga och bäcknejonöga. De nationellt rödlistade fi skarterna grunda vikarna fi nns mycket gädda, sik, abborre och vitfi sk av olika i Blekinge är (2010); sjurygg, tånglake, lake, havsnejonöga, fyrtöm- slag. Samverkansgruppen har valt att peka ut fi sken som ett eget mad skärlånga, mal, torsk, ål och vimma.

Mål • År 2020 ska minst 2000 laxfi skar räknas i Mörrumsån vid Marieberg. • År 2020 ska rapporterade fångade gäddor inom sportfi sket under den årliga gäddfestivalen inte vara mindre i storlek än 2012. • År 2020 ska mängden och antalet fi skar som rapporteras in per yrkesfi skare och ansträngning vara densamma som idag eller öka. • År 2020 ska sammansättning av antal yngel av gädda och abborre vara minst 60 % av total fångst samt ej understiga Torsken är av stor vikt för det blekingska fi sket. mängden från år 2008, i varje undersökt grund vik. • År 2020 ska storleken på den torsk (medelvikt) som landas av yrkesfi sket vara minst 20 % större än 2010.

- 60 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

4.2.3 Hårdbottnar På hårdbottnar som utgörs av stenblock och klippor växer främst sju meter, men man kan hitta enstaka tångplantor på större djup. I blåstång som är livsmiljö för ett stort antal lägre växter och djur, tångskogarna fi nns ungefär hälften av alla djurarter i havsområdet vilka utgör viktig föda för många fi sk- och fågelarter. Ejdern, en av och fi skyngel är beroende av dem för sin uppväxt. På större djup skärgårdens karaktärsarter, är exempelvis helt beroende av blå- ersätts tången (grön- och brunalger) av rödalger som inte är lika musslor, vilka dels sitter fästa i blåstången, dels bildar “musselban- beroende av ljus. Salthalten i ytskiktet är sju promille. kar” på undervattensklippor. Tångskogarna fi nns framförallt ned till

Mål • Fram till år 2020 ska det ske en förbättring/ökning av täck- ningsindex för blåstång och sågtång. • År 2021 ska samliga lokaler som undersöks inom den sam- ordnade recipientkontrollen och de nationella trendområdena inom Blekinge Arkipelag (29 st), minst ha uppnått god status med avseende på makroalger. • År 2021 ska statusen näringsämnen på de ﬂ esta av de under- sökta lokalerna i Blekinge Arkipelag ha förbättras jämfört med 2011-2015.

Blåstången är ett tecken på god vattenkvalitet.

- 61 - 4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

4.2.4 Grunda vikar (0-10 meter) I skärgårdens innersta vikar och sund är salthalten vanligen lägre häckande, rastande och övervintrande fågelarter. Exempel på vik- (omkring sex promille) än i det öppna havet och ofta förekommer tiga vikar med kransalgsängar är Tromtesundaviken, Runstensfjär- växt- och djurarter som normalt lever i sötvatten. I skyddade grunda den, Sibbabodaviken och Pajen. Innerskärgården innehåller också vikar med mjukbotten breder ibland undervattensängar av kransal- vikar med sand- och grusbotten. På sandiga bottnar ner till omkring ger ut sig samtidigt som bestånd av lösliggande blåstång kan täcka sex meters djup breder undervattensängar av ålgräs ut sig, och ger stora bottenarealer i Blekinge skärgård. De grunda och vegetations- liksom kransalgsängarna skydd och föda åt fl era fi skarter. Ålgräs- rika vikarna är mycket viktiga som uppväxt- och födosöksområden ängarna förhindrar dessutom erosion av sandbotten och tar upp en för fl era fi skarter och de är samtidigt av stor betydelse för många stor del av vattnets koldioxid genom sin fotosyntes.

Mål • År 2020 ska täckningsgraden av växter (ej trådalger) inte minska och påväxten ska inte öka i någon undersökt vik jäm- fört med 2010. • År 2020 ska livskraftiga populationer och framgångsrika häck- ningar hos strandängsfåglar i Blekinge öka eller vara oföränd- rade jämfört med 2011. • År 2020 ska rekrytering av abborre och gädda förekomma i de grunda vikar som har naturliga förutsättningar för detta. • År 2021 ska statusen med avseende på näringsämnen på de fl esta av de undersökta lokalerna i Blekinge Arkipelag ha Grunda vikar utgör barnkammare för fl era fi skarter. förbättras jämfört med 2011-2015.

- 62 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

4.2.5 Våtmarker Våtmarker har stor betydelse för växt- och djurlivet och fungerar för rastande ﬂ yttfåglar. Blekinge är ett våtmarksfattigt län, där idag dessutom som naturliga reningsverk för vattnet. Våtmarker är endast ca 5 % av arealen utgörs av våtmark. Sedan slutet av 1800- viktiga biotoper både för våtmarksarter som långbensgroda och talet har minst 90 % av våtmarksarealen försvunnit genom mänsklig strandpadda och för arter knutna till intilliggande ekosystem, liksom påverkan.

Mål • År 2015 ska samtliga utpekade våtmarker inom myrskydds- planen vara långsiktigt skyddade. • År 2020 ska länets naturliga våtmarker och småvatten (antal, areal) ﬁ nnas kvar. • År 2020 ska arealen anlagda våtmarker ha ökat med minst 80 ha.

Våtmarker är viktiga som ﬁ lter för näringsämnsesläckage.

- 63 - 4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

4.2.6 Kobbar och skär Mindre och exponerade urbergsöar, moränöar och skär saknar of- gråsälskoloni på Utklippan och här fi nns även ett livskraftigt bestånd tast trädskikt; även buskskiktet brukar vara mer eller mindre obe- av den hotade grönfl äckiga paddan. På Blekinges östkust fi nns en fi ntligt. De är viktiga häckningsplatser för sjöfågel, bl.a. tärnor och av få knubbsälskolonier i Östersjön. är därför ofta också starkt påverkade av fågelgödsling. Det fi nns en

Mål • År 2015 ska antalet häckande ådor (ejderhonor) på Utklippan uppgå till minst 200 st. • År 2015 ska Blekinge Arkipelag ha en livskraftig population av gråsäl som inte stör den ekologiska balansen. • År 2020 ﬁ nns en livskraftig population av grönﬂ äckig padda på Utklippan med minst 100 honor, och en god balans mellan hanar och honor.

Utklippan, Sveriges sydostligaste ö.

- 64 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

4.2.7 Kulturlandskap Skärgårdens öar och kuster utgör ett kulturlandskap som sedan Naturbetesmarkerna och slåtterängarna inom området utgör en många hundra år präglats av fi ske och betesdrift. Så gott som var- viktig natur- och markanvändningstyp som indikerar både lång hävd- enda ö och kuststräcka i skärgården har varit betad. Idag är dock kontinuitet och avsaknad av gödsling. Naturbetesmarkerna omfattar antalet betesdjur alldeles för litet för att kunna hålla samtliga öar allt ifrån torra, magra gräshedar till åmader och havsstrandängar. betade. Den långsamma igenväxningen, ofta med björk och enbusk- Den största anhopningen av havsstrandängar fi nns vid östkusten. snår, gör att den månghundraåriga betesprägeln fortfarande är Dessa är mycket viktiga för de arter av vadarfåglar som häckar och tydlig i stora delar av skärgården. Egentligt trädskikt fi nns bara på rastar här. Slåtterängarna är få och små, men viktiga för den biolo- de största öarna, där de tidigare hagmarkerna och betade buskmar- giska mångfalden samtidigt som de har ett betydande kulturhisto- kerna till stor del nu slutit sig till skog. riskt värde.

Mål • År 2015 ska hävdad areal öka jämfört med 2010, enligt jord- bruksverkets statistik för miljöersättningar. • År 2015 ska antalet och arealen småbiotoper och kulturspår i odlingslandskapet vara inventerade. • År 2020 är utpekade områden enligt ängs- och betesmarksin- venteringen hävdade. • År 2020 ska minst 70 % av lantbruksföretagen i Blekinge Arkipelag sköta kulturspår i åkermark (t.ex. fornlämningar, odlingsrösen, stenmurar och alléer). • År 2020 ska arealen områden med artrik ängsslåtter bibehål- Bete i kust och skärgård gör landskapet attraktivt och tillgängligt. las eller ökas jämfört med 2010.

- 65 - 4 Bevarandemål Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

4.2.8 Lövskogskust med ekhagmarker Blekinge Arkipelag karakteriseras av ädellövskog med ek och bok skyddsvärda ryggradsdjur i den kustnära skogen är havsörn, mindre som når ända ut till havet. Denna naturtyp är i det närmaste unik hackspett och långbensgroda. Sist men inte minst, skogarna har en för Blekinge. I området förekommer också avenbokskog samt små stor betydelse för det tätortsnära friluftslivet och innehåller bety- bestånd med ask, lind och alm. Ädellövskogarna hyser stora biolo- dande kulturmiljövärden. giska värden. Ungefär 50 % av de nationellt rödlistade arterna är knutna till ädellövskog. Det gynnsamma klimatet med milda vintrar Trädbevuxna hagmarker är vanliga inom området. Det vanligaste och varma somrar och höstar gör att många sydliga värmekrävande och på många sätt viktigaste trädslaget i hagarna är ek, men även arter, s.k. värmetidsrelikter, av framförallt vedlevande insekter kan hagar med björk, bok och andra trädslag förekommer. Även asken förekomma i området, som t.ex. ekoxe och läderbagge. Dessutom kan uppnå en hög ålder och utgör ibland ett viktigt inslag i hagarna. så ﬁ nns det i området ett stort antal ovanliga och rödlistade lavar Ekhagar ﬁ nns främst i herrgårdslandskap i anslutning till de större och vedsvampar. Eklackticka och saffransticka är två goda exem- gårdarna, t.ex. Stensnäs, Göholm, Vambåsa, Tromtö och de gamla pel på områdets exklusiva vedsvampar. Exempel på ovanliga och herrgårdarna kring Karlskrona.

Mål • År 2020 ska arealen ädellövskog ha ökat med minst 200 ha, jämfört med referensåret 2010. • År 2020 ska antalet kända lokaler för läderbagge respektive ekoxe vara minst lika många / stora som 2010. • År 2020 ska det ﬁ nnas minst lika många som antal kända nuvarande (150) lekvatten för långbensgroda inom Blekinge Arkipelag. • År 2020 ska minst 60 % av alla kända jätteträd inom Blekinge Arkipelag ha en gynnsam bevarandestatus.

Blekinge Arkipelags lövskogskust är unik.

- 66 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 4 Bevarandemål

4.2.9 Kulturlämningar Blekinge Arkipelag är mycket rikt på lämningar efter mänsklig rar fi nns i form av stenförsänkningar. På 1200-talet upprättade den verksamhet. Kulturlandskapet består både av en varierad hävd och danske kungen Valdemar Seir en segelled, där Utlängan i Blekinge fysiska lämningar, som hägnadssystem, odlingsrösen, ängslador, omnämns som en av anhalterna. fähus och fägator mm. Dessa ses som delar i landskapet, inte som separata objekt. Fästningsmiljöerna omfattar bl.a. dansktidens Kristianopel, Karlskro- na befästningslinje och anläggningar i 1940-talets s.k. Per-Albinlinje Farledsmiljöerna uppvisar sammanhängande spår av äldre farleds- samt mer sentida förläggningar och skyddsvärn. De äldre befäst- sträckningar så som fyrar, båkar, rösen, prickar och andra element i ningarna har oftast ett formellt skydd medan det saknas hos 1900- äldre signalsystem. Det fi nns även spår av enkla hamnanläggningar, talets enklare konstruktioner. handels-, lastage- och övernattningsplatser, lots- och förtullningssta- tioner. Det fi nns idag 218 rapporterade fartygslämningar i Blekinge. Industrimiljöer som stenhuggeriet på Tjurkö och tidiga rekreations- Ett skeppsvrak blir fornlämning först 100 år efter förlisningen. Kul- miljöer som Karön och Ronneby Brunnspark har stor potential att turlager har hittats på havsbotten i anslutning till vindhamnar. Pål- utvecklas till intressanta besöksmål. och vrakspärrar är vanliga (främst runt Karlskrona) och farledsspär- Havet och skärgården har haft stor betydelse ur försvarssynpunkt, från förhistorisk tid fram till modern tid. De många försvarsanlägg- ningarna från olika epoker är ett karakteristiskt inslag i Blekinge Arkipelag och en del av vårt kulturarv.

Mål • År 2015 har minst 50 besöksmål med koppling till Blekinges dansktid (tiden före 1658) gjorts besöksvänliga genom forn- vård, information och marknadsföring. Minst 20 av dessa är kulturhistoriska besöksmål utmed den medeltida segelleden, Kung Valdemars segelled. • År 2020 är kulturmiljövårdens riksintresseområden säkerställda och har lyfts fram som besöksmål och rekreationsområden. • År 2020 ﬁ nns ett väl fungerande kontaktnät mellan kulturarvs- entreprenörer, samt antikvariskt kompetenta personer inom

Spåren från brons- och järnålder är tydliga på vissa ställen kommun och statliga myndigheter och verk.

- 67 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 FÖRSLAG PÅ DELMÅL OCH ÅTGÄRDER

Under processen och möten i de olika tematiska arbetsgrupperna har Delmål När Ansvar/ Syfte Uppskattad Finansie- det framkommit en stor mängd resultat och åtgärder som vi inom kontakt kostnad ring Blekinge Arkipelag gemensamt vill genomföra för att främja fram- Delmål 1 tida hållbar utveckling! Aktivitet/åtgärd Totalt har arbetsgrupperna tagit fram 22 olika strategier som inne- Delmål 2 håller ﬂ era förslag på resultat och delmål som kan uppnås genom Delmål 3 diverse aktiviteter och/eller åtgärder. För att kunna utvärdera sam- Aktivitet/åtgärd verkansplanens framgång, har delmål satts upp till somliga resultat, vilka kan fungera som indikatorer och bör följas upp efter hand. Efter varje strategi följer en tabell där delmål och aktiviteter är upp- ställda i kronologisk ordning för att ge en överblick. Under somliga I detta kapitel redovisas arbetsgruppernas resultatkedjor för samt- delmål (blå rader) ﬁ nns aktiviteter/åtgärder (gula rader) som kan liga strategier liksom föreslagna delmål och åtgärder/aktiviteter. genomföras för att uppnå delmålet. Se exempel ovan. Framtagna s.k. resultatkedjor för respektive strategi illustreras sche- matiskt enligt bilden nedan: Strategierna ska leda mot visionen för biosfärområdet och skapa intresse och engagemang för arbetet med en hållbar utveckling.

Resultat Det är viktigt att poängtera att prioriteringar av både åtgärder och Delmål delmål kommer att vara nödvändigt. Tanken är att samverkansplanen ska fungera som en långsiktig verksamhetsplan för biosfärom- rådet och prioriteringar kommer att genomföras i början av varje Strategi Resultat Huvudresultat Bevarandevärde verksamhetsår. Strategierna är också ett värdefullt underlag för Delmål framtida projekt och ﬂ era strategier kan implementeras i redan på- gående arbete.

Kostnaderna för respektive åtgärd är grovt uppskattade och består Resultat enbart av en uppstartskostnad t.ex. framtagandet av en ansökan/ projektplan, idéskiss, bakgrundsmaterial men även mindre konsul- tinsatser. Denna kostnad kan i de ﬂ esta fall täckas in av den årliga projektbudgeten för biosfärkontoret. Den totala kostnaden för åtgärden kan inte beräknas i nuläget utan först när alla detaljer har diskuterats igenom.

Finansiering ger bara en indikation om vilken extern ﬁ nansiär som kan vara möjlig för extern ﬁ nansiering av åtgärden.

- 68 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbar bebyggelseutveckling (kapitel 2.6.1 i planen)

5 Bevarandemål

4 Bevarandemål

Delmål 3 Bevarandemål

2 Delmål

3 Bevarandemål

Delmål Delmål

2 Delmål 3 Bevarandemål

2 Delmål

5 Bevarandemål

Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse 4 Bevarandemål En integrerad och hållbar kustzonsplanering är nödvändig för att främja en utveckling som tar hänsyn till både natur- och kulturvärden samtidigt som den inte hindrar en samhälls- och ekonomisk utveckling – utan snarare utvecklingen den långsiktigt hållbar. 3 Bevarandemål

- 69 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 ska turismorganisationerna inom Blekinge 2011 Region Blekinge och turist- Arkipelag vara överens om vad en knutpunkt är byråerna I slutet av 2011 ska befi ntliga knutpunkter vara inven- 2011 Region Blekinge och turist- terade. byråerna Utveckla ett forskningsprogram för hållbar utveckling 2012 Biosfärkontoret, Blekinge Effektivisera framtagandet av en hållbar 20 000 Blekinge Tekniska Tekniska Högskola kustzonsplanering Högskola Samarbete med andra liknande områden, ex. norra Bohuslän 2011 Kommunerna, Biosfärkon- Samverkan 5 000 Biosfärkontoret toret Ta fram gemensamma ramar och riktlinjer för Blekinge Arkipelags kust 2011 Kommunerna, Länsstyrel- Samsyn/ gemensam vision för hållbar 10 000 Biosfärkontoret och skärgårdsutveckling sen, Biosfärkontoret utveckling År 2013 har ett gemensamt planeringsunderlag för 2014 Kommunerna, Länsstyrelsen biosfärområdets utveckling påbörjats År 2015 ska det fi nnas ett underlag som visar vilka 2015 Länsstyrelsen områden som är känsliga för slitage från turism År 2015 sker ingen bebyggelseutveckling i anslutning 2015 Kommunerna, Länsstyrelsen till utpekade reproduktionsområden för fi sk År 2015 fi nns ett tillräckligt kunskapsunderlag för ett 2015 Länsstyrelsen, Kommu- gemensamt planeringsunderlag för biosfärområdet nerna, Biosfärkontoret Inventeringar initieras och utvärderas där det saknas kunskap 2011 Länsstyrelsen Förbättra kunskapsunderlaget som är en 10 000 Riksantikvarieämbetet, förutsättning för en god/hållbar planering Naturvårdsverket etc Ta fram heltäckande GIS-skikt + tolkning/rapport 2011 Kommunerna, Länsstyrelsen Kunskapsunderlag med helhetssyn, både 20 000 Kommunerna, Läns- geografi skt och ämnesmässigt styrelsen År 2012 fi nns det en plan för hur man ska hantera ev. 2015 Länsstyrelsen, Boverket, exploatering av nationellt utpekade områden (riksin- Naturvårdsverket, Riksantik- tressen) varieämbetet Dialog med Boverket angående regional planering 2011 Kommunernas plankontor, Nyttja resurser som fi nns i länet, samver- 5 000 Biosfärkontoret Biosfärkontoret, Boverket kan

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 70 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Forts. Strategi 1: Planering av en integrerad och hållbar bebyggelse

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 ﬁ nns det en aktuell kustzonsplanering för 2015 Kommunerna, Länsstyrelsen Blekinge Arkipelag Möte mellan stadsarkitekter, plangrupp och Länsstyrelsen 2011 och Kommunerna, Länsstyrelsen Samverkan 3 000 Kommunerna, Läns- framöver styrelsen År 2020 efterföljs den aktuella kustzonsplaneringen 2020 Kommunerna, Länsstyrelsen för Blekinge Arkipelag Dokumentation av avvikande detaljplaner från biosfärområdets 2020 Kommunerna Utvärdering av hållbar utveckling inom 10 000 Kommunerna riktlinjer bebyggelse År 2020 har befolkningen i skärgården ökat med 2020 Kommunerna minst 20 %

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 71 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi och åtgärdsförslag inom temaområde infrastruktur och samhällsservice (kapitel 2.6.2 i planen)

Strategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgård Strategin syftar till att tillgängliggöra skärgården och erbjuda den infrastruktur och samhällsservice som är nödvändig för att realisera året-runt-boende och ett fungerande näringsliv.

4 Bevarandemål

5 Bevarandemål

2 Delmål Delmål Delmål 3 Delmål 4 Bevarandemål

3 Delmål 3 Bevarandemål

Delmål

- 72 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 2: Utvecklingsprojekt – levande skärgård

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 fi nns en samverkan mellan fi nansiella institut 2011 Kommunerna, Finansiella institut och näringslivsenheten etablerad Dialog med fi nansiella institut (främst banker) angående planer på 2011 Kommunerna, Finansiella institut Samverkan 5 000 hållbar utveckling och stimulering av lånevillkor År 2011 fi nns god kunskap om egenskydd vid olyckor 2011 Räddningstjänsten, Kommuner- och tillbud för enskilda och verksamheter samt vid nas näringslivskontor samhällsplanering År 2015 fi nns områden utpekade där man avser att 2015 Kommunerna utveckla permanentboende Konsekvensanalys/studie av möjligheterna att låta fritidshusägare 2013 Biosfärkontoret betala skatt i den kommun som de har sitt fritidshus i År 2015 måste transporterna till knutpunkter för tu- 2015 Kommunerna rism vara goda År 2020 ska kollektivtrafi ken i kust- och skärgårdsom- 2020 Kommunerna rådet vara diversifi erad och konkurrenskraftig Utveckla en övergripande plan för önskvärd service på olika platser 2016 Kommunerna, Biosfärkontoret Kunskapsunderlag, planering 20 000 År 2020 ska antalet familjer och människor som lever 2020 Kommunerna, SCB permanent i skärgården, ökat till XXX Analys av vilka lagar som ställer krav på samhällsservice 2011 Kommunerna Kunskapsunderlag 10 000 Analys av vilka lagar som hindrar utveckling 2011 Kommunerna Kunskapsunderlag 10 000 Analysera exempel med boplikt (Norge och Bornholm) 2012 Kommunerna, Biosfärkontoret Kunskapsunderlag, inspiration 10 000 Analys av förändringar av samhällsservice som krävs vid en 20 % 2013 Kommunerna, Biosfärkontoret Konsekvensanalys befolkningsökning i skärgården

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 73 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategier och åtgärdsförslag inom temaområde nyttjande och bevarande av kulturmiljöer (kapitel 2.6.3 i planen)

Strategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö Genom att stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö ökar intresset och resurserna för att bevara och restaurera dessa.

2 Delmål 3 Bevarandemål

Strategi 3: Stimulera entreprenörskapet inom kulturmiljö

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2020 är alla kulturlämningar som är utpekade i det 2020 Länsstyrelsen regionala strategidokument restaurerade och under- hållna. Initiera/anordna en kompetensutveckling inom utveckling av kulturmiljöer 2012 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret Inspiration och kunskapsuppbyggnad Ta fram riktlinjer för länsövergripande natur- och kulturmijöprogram 2012 Länsstyrelsen Kunskapsuppbyggnad År 2020 ses kulturmiljöer som en tillgång och alla riks- 2020 Kommunerna, Länsstyrelsen intresseområden för kulturmiljö är säkerställda. Lyfta goda exempel från hur man har arbetat i andra områden. 2011 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Inspiration och kunskapsuppbyggnad. 10 000 Länsstyrelsen Seminarium om den ekonomiska nyttan av kulturmiljöer och stimulans av 2011 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Öka intresse och kunskap om entrepre- 5 000 Länsstyrelsen entreprenörskapet. nörskap som är möjligt inom kulturmiljöer. Samverkan med Försvarsmakten, Fortiﬁ kationsverket och Statens Fast- 2012 Entreprenörer, Biosfärkontoret, Öka samverkan 5 000 ighetsverk samt entreprenörer för hur byggnaderna kan användas Fortiﬁ kationsverket, Statens Fastighetsverk, Försvarsmak- ten, Länsstyrelsen Genomföra en kulturlandskapsanalys 2013 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret Kunskapsuppbyggnad

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 74 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 4: Prioritera kulturarvet Kulturarvet värdesätts och prioriteras högre inom kommunerna vilket leder till ett hållbart nyttjande och utveckling av detta.

Delmål 2 Delmål

Delmål Delmål 3 Bevarandemål

Delmål 3 Delmål

Strategi 4: Prioritera kulturarvet

Delmål När Ansvar År 2011 fi nns ett register över avställda militära anläggningar 2011 Fortifi kationsverket och (oavsett deras ålder) Statens Fastighetsverk År 2016 fi nns ett kulturmiljöprogram i varje kommun 2016 Kommunerna Goda exempel som visar nyttan/vinsten av ett kulturmiljöprogram 2011 Biosfärkontoret Öka kommunernas förståelse och priorite- 20 000 ring för att ta fram ett kulturmiljöprogram Ta fram ett kulturmiljöprogram för Blekinge Arkipelag 2011- Kommunernas plankontor Förbättra kunskapsunderlaget som är en 20 000 Kommunerna 2014 förutsättning för en god/hållbar planering År 2014 har varje kommun en kommunantikvarisk kompetens 2014 Kommunerna År 2016 fi nns ett kommunalt kulturmiljöprogram i varje kommun 2016 Kommunerna

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 75 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategier och åtgärdsförslag inom temaområde bibehållet öppet landskap (kapitel 2.6.4 i planen)

Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskap Ekonomisk lönsamhet och kontinuitet i djurhållningen förutsätter en förenklad och relevant lagstiftning vid sidan av gott samarbete. Det öppna landskapet är beroende av fortlöpande bete och slåtter.

Delmål

4 Bevarandemål

Delmål Delmål

2 Delmål 5 Bevarandemål 4 Delmål

Delmål

4 Bevarandemål

- 76 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskap

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 fi nns det en jourgrupp för djurhållning 2011 SamarBETE, Biosfärkontoret i skärgården Skapa ett centrum för djurhållare t.ex. Göholms gård 2015 SamarBETE, Biosfärkontoret Skapa en arena för samverkan År 2011 fi nns det juridiskt lämpliga arrende- 2011 LRF, SamarBETE avtal tillgängliga för djurhållarna Ta fram juridiskt rätt utformade arrendeavtal 2011 LRF Förenkla djurhållningen Ge assistans till brukare om hur man skriver ”bra” arrende- 2011 LRF Förenkla djurhållningen kontrakt År 2011 ska ängs- och betesinventering vara 2011 Länsstyrelsen (TUVA) utförd År 2014 har de värdefullaste markerna ersätt- 2014 Länsstyrelsen ning för miljöstöd och /eller utvald miljö i det landsbygdsprogrammet År 2015 ska hävdad areal bibehållas eller öka 2015 Länsstyrelsen (DAWA) jämfört med 2011 Nätverk: Länsstyrelsen (djurinspektörer, lantbruksenhet)– 2011 Länsstyrelsen, Kommunerna Öka samverkan Kommunerna (miljötillsyn) År 2015 fi nns det bra utbud av tjänster och 2015 SamarBETE, Biosfärkontoret transporter i skärgården År 2015 & 2020 har lönsamheten i djurhållning 2015, LRF, Länsstyrelsen ökat 2020 Demonstrationsgårdar 2012 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka kunskapen om hur man kan bedriva 10 000 djurhållning på ett hållbart sätt År 2015 ska antalet betesdjur ha bibehållits 2015 Jordbruksverket, Statiska centralbyrån eller ökat (SCB) År 2015 ska artsammansättningen av nötkrea- 2015 Jordbruksverket, Statiska centralbyrån tur & får bibehållas & båda arterna bör öka (SCB) Infomationsseminarium om värden i landskapet 2011 Länsstyrelsen Öka kunskapen om det öppna landskapet 5 000

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 77 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 5: Skapa förutsättningar för ett öppet landskap

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 har antalet djurhållare bibehållits eller 2015 SCB, Jordbruksverket (Centrala Djur ökat. databasen (CDB)) Inventering av djurhållare inom området 2011 Länsstyrelsen, SamarBETE, CDB Undersöka förutsättningarna för utveckling Skrivelse till Jordbruksverket där problemen lyfts och lös- 2011 Biosfärkontoret, SamarBETE Lyfta frågan till nationell nivå. Ev. underlag ningar föreslås till pilotområde År 2020 har antalet djurhållare bibehållits eller 2020 SCB, Jordbruksverket (CDB) ökat. År 2020 är utpekade/identiﬁ erade områden 2020 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret hävdade.

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 78 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävd God kunskap och respekt hos allmänheten för betesdjur och god kompetens hos djurhållare om hur det öppna landskapet ska skötas bevarar kulturlandskapet och gynnar en levande skärgård.

4 Bevarandemål 2 Delmål

2 Delmål 5 Bevarandemål

Delmål

4 Bevarandemål

2 Delmål 2 Delmål 2 Delmål

- 79 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävd

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 ﬁ nns ett kompetensutvecklingsprojekt med 2012 Länsstyrelsen rådgivning, kurser och information avseende betes- marker och slåtterängar År 2012 har 10 entreprenörer genomgått en kortare 2012 Länsstyrelsen kurs i manuellt komplement (t.ex. röjning) till god hävd. Anordna kurs i manuellt komplement till god hävd 2011 Länsstyrelsen Ökad kompetens hos djurhållare och entreprenörer År 2012 har en enkätundersökning om allmänhetens 2012 Biosfärkontoret attityd till betesdjur genomförts. Kompetens-utvecklingsdagar (temadagar) för djurhållare. 2012 Länsstyrelsen Öka kunskapen om värden i det öppna landskapet Arrangera beteshagens dag! (temadag) 2012 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse 10 000 Informationsdag – integration 2011 Biosfärkontoret, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse Samarbete med grundskolor 2011 SamarBETE, Biosfärkontoret, Öka kunskap om vikten av det öppna LRF-skolkontakt landskapet Informationsskyltar vid hagarnas grindar 2012 Kommunerna, Biosfärkonto- Öka allmänhetens kunskap och intresse 10 000 ret, SamarBETE Skolor ”adopterar” beteshage 2012 LRF-skolkontakt, SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse ”Adoption” av djur 2015 SamarBETE Öka allmänhetens kunskap och intresse År 2014 har ett mentorprojekt påbörjats i Blekinge 2014 LRF Arkipelag. Projekt: Skapa/hitta mentorsystem 2013 Ev Leader Blekinge, LRF, Traditionell kunskap och kompetens Biosfärkontoret och Samar- ﬁ nns kvar BETE. År 2014 görs en utvärdering av behov och attityd 2014 Biosfärkontoret Analys av ”goda exempel” – erfarenheter från andra håll. 2011 Biosfärkontoret Samverka med andra områden

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 80 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Forts. Strategi 6: Bättre kunskap gällande bete och hävd

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 genomförs en utvärdering för att se om 2015 Biosfärkontoret attityden hos allmänheten har förändrats År 2016 ﬁ nns det en landsbygdskurs/biosfärkurs i 2016 Biosfärkontoret, Blekinge läns Blekinge Arkipelag. folkhögskola (Bräkne-Hoby), Littorina folkhögskola Uppstart av landsbygdskurs/biosfärkurs 2015 Biosfärkontoret Öka kunskap, intresse, kometens 10 000 År 2016 har 20 entreprenörer genomgått en längre 2016 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen utbildning i manuellt komplement (t.ex. röjning) till god hävd.

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 81 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategier och åtgärdsförslag inom temaområde minskad övergödning (kapitel 2.6.5 i planen)

2 Delmål Delmål

5 Bevarandemål

3 Delmål

4 Bevarandemål

Delmål 2 Delmål 2 Delmål

3 Bevarandemål

2 Delmål

Delmål 3 Bevarandemål

Delmål

Strategi 7: Minska näringsämnesläckage från enskilda avlopp Bra samarbete och tydlig lagstiftning kring enskilda avlopp (EA). Kommunala planer/policy för hur enskilda avlopp ska hanteras. Hållbar teknikutveckling och nya lösningar för enskilda avlopp.

- 82 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 7: Minska näringsämnesläckage från enskilda avlopp

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 ska Länsstyrelsens tillsyn på kommunerna 2011 Länsstyrelsen fungera År 2011 ﬁ nns det en fungerande samverkansgrupp 2011 Kommunerna, Länsstyrelsen mellan de tre kommunerna och Länsstyrelsen Samverkansgrupp mellan Länsstyrelsen och miljökontoren bildas 2011 Miljökontoren, Länsstyrelsen Öka samverkan mellan tillsynsmyndighe- terna År 2011 är en LOVA-ansökan för en gemensam VA- 2011 Kommunerna, Biosfärkontoret plan (inklusive enskilda avlopp) för hela området inskickad Ta fram underlag för status på enskilda avlopp inom biosfärområdet 2013 Kommunerna, LOVA-projekt Hitta de enskilda avlopp som göder havet 50 000 LOVA år 2013 mest, öka kunskapen. År 2012 ﬁ nns en fungerande tillsynsvägledning för 2012 Länsstyrelsen enskilda avlopp Ta fram en tillsynsvägledning 2012 Länsstyrelsen Förenkla och tydliggöra kommunernas arbete År 2012 har beslutsfattare, på kommunal nivå, fått 2012 Kommunerna tillräcklig kunskap om arbetet med enskilda avlopp Påtala för politiker vilka resurser som krävs för tillsyn 2011 Miljökontoren Högre prioritering av arbetet med enskilda avlopp på kommunal nivå Studieresa till ”goda exempel” riktad mot politiker 2012 Kommunerna Öka kunskap/intresse hos beslutsfattare 20 000 LOVA År 2012 pågår ett arbete med att ta fram en VA-plan 2012 Kommunerna, Länsstyrelsen inklusive budget för hela kust- och skärgårdsområdet År 2014 pågår fortfarande ett arbete med att ta fram 2014 Kommunerna, Länsstyrelsen en VA-plan inklusive budget för hela kust- och skär- gårdsområdet År 2014 visar en enkätunderundersökning en positiv 2014 Biosfärkontoret, miljökontoren, attityd till miljöhänsynstagande enskilda avlopp kommunstyrelsen Enkätundersökning om attityden till enskilda avlopp 2014, Biosfärkontoret och kommuner- Undersöka vilken inställning allmänheten 20 000 LOVA 2021 nas miljökontor har till enskilda avlopp

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 83 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 7: Minska näringsämnesläckage från enskilda avlopp

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 fi nns det samarbetsgrupper mellan miljökon- 2015 Kommunerna tor, tekniska sidan, planavdelning och kommunledning inom varje kommun. År 2015 fi nns en gemensam policy för hållbara 2015 Kommunerna (miljökontoren), enskilda avlopp inom Blekinge Arkipelag Länsstyrelsen, Biosfärkontoret Kunskapssammanställning över kretsloppsval 2012 Länsstyrelsen, Kommunerna Hitta effektiva lösningar anpassade till 50 000 LOVA Blekinge År 2018 ska antalet bristfälliga enskilda avlopp ha 2018 Miljökontoren, fastighetsägarna minskat, jämfört med underlaget som togs fram år 2013 Informationsinsats. Mini-mässa med teknik. 2014 Kommunerna, Biosfärkontoret Öka kunskapen, hitta hållbara lösningar, 20 000 ny teknik för enskilda avlopp År 2020 fi nns det fortfarande samarbetsgrupper mel- 2020 Kommunerna lan miljökontor, tekniska sidan, planavdelning och kommunledning inom varje kommun. År 2020 fi nns en tillsyn av enskilda avlopp vart 15:e 2020 Miljökontoren år År 2020 ska näringsämnesläckage från enskilda av- 2020 Kommunerna, fastighetsägarna Data från beräkningar som görs enligt Vattendirektivet. lopp ha minskat med 50 % jämfört med 2010. Översyn av kraven (gränsvärdena) för kväve och fosfor på enskilda 2015 Länsstyrelsen, Kommunerna Hitta rimliga kravnivåer på enskilda avlopp 25 000 avlopp År 2021 ska alla bristfälliga enskilda avlopp vara 2021 Miljökontoren, fastighetsägarna åtgärdade

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 84 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 8: Främja Delmål Delmål kretsloppslös- ningar inom vat- 5 Bevarandemål ten och avlopp Intresse för alternativa hållbara avlopps- lösningar ex. urin- 3 Bevarandemål

separering, ger Delmål mindre belastning och Delmål 3 Delmål näringsämnesläckage

från reningsverken. 3 Bevarandemål

2 Delmål Strategi 9: Mins- ka näringsäm-

nesläckage från 4 Bevarandemål kommunala reningsverk Strategin syftar till att se över ledningsnätet och optimera ﬂ ödet så att antalet brädd- Delmål ningar (höga ﬂ öden orsakar överbelast- ning) minimeras.

- 85 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 8: Främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp Strategi 9: Minska näringsämnesläckage från kommunala reningsverk Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 fungerar gruppen som arbetar med uppströmsarbetet 2015 Kommunerna År 2015 är inställningen till urinseparering positiv hos allmän- 2015 Biosfärkontoret, Kommunernas het och beslutsfattare miljökontor Enkätundersökning om inställningen till urinseparering. 2012 Biosfärkontoret Förutsättningar för framtida 10 000 arbete Hitta avsättningar för urin 2013 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa kretsloppslösningar Hitta avsättning för slam 2013 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa kretsloppslösningar Ta fram och analysera ”goda exempel” med hållbara vatten- och avloppslösningar 2014 Kommunerna, Biosfärkontoret Hitta effektiva lösningar anpas- 10 000 sade till Blekinge (kommunalt VA) År 2015 ska inte utsläppen från kommunala reningsverk ha 2015 Kommunerna ökat jämfört med 2010 Samverkansmöte mellan VA-huvudmän & entreprenörer 2011 Kommunerna, entreprenörer, Öka samverkan 5 000 Biosfärkontoret År 2020 har alla reningsverk maximal rening 2020 Kommunerna År 2015 fi nns en prioritering mellan hydraulisk & nödbräddning 2015 Kommunerna (VA-huvudman) Beräkning av utsläpp från bräddningar 2012 Kommunerna Var gör åtgärder bäst effekt? Kommunerna År 2015 följer alla fastighetsägare Allmänna bestämmelser för 2015 Kommunerna brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) År 2015 och 2020 ska utsläpp av N/P från bräddningar ha mins- 2015, Kommunerna (VA-huvudman) kat 2020 År 2016 har de tre större reningsverken en kväverening på 80 2016 Kommunerna % och max. 0,2 mg fosfor/ liter utgående vatten. År 2020 fi nns det bostadsområden med urinseparering på 2020 Kommunerna större skala Demonstrationsprojekt för urinseparation 2012 Biosfärkontoret Skapa intresse, inspirera 100 000 LOVA År 2020 ska inte utsläppen från kommunala reningsverk ha 2020 Kommunerna ökat som 5-års medelvärden Klassifi cering av vattendrag och recipienter 2020? Vattenmyndigheten Kunskapsunderlag Vattenmyndigheten Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 86 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruket Strategin syftar till att minimera näringsämnesläckaget från jordbruk genom att anlägga våtmarker, skyddszoner och kretslopp av dräneringsvatten samt förbättra mängd och tidpunkt för gödning.

Delmål Delmål 3 Bevarandemål

5 Bevarandemål

4 Delmål

4 Bevarandemål

3 Delmål 3 Bevarandemål

- 87 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 fi nns ett kompetensutvecklingsprojekt 2011 Länsstyrelsen, upphandling från aktörer med kurser, rådgivning och information avseende våtmarker, skyddszoner, fosfordammar etc. År 2014 har andelen skyddszoner ökat 2014 Länsstyrelsen Utforma ett system med långsiktiga ersättningar för skyddszoner 2013 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Öka andelen skyddszoner Demonstrationsprojekt (gott exempel) där skyddszoner anlagts 2017 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Inspirera och öka kunskap 20 000 Analys av omfattningen av skyddszoner 2011 och Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, SLU Kunskapsunderlag 5 000 löpande Analysera/hitta alternativa växter på skyddszoner 2013 Greppa Näringen, Biosfärkontoret, Hushåll- Optimera effekten av skyddszoner 5 000 ningssällskapet, LRF Rådgivning om anläggande av skyddszoner 2013 Hushållningssällskapet, Greppa Näringen Öka kunskap och kompetens Analys för att hitta en mer lämplig fånggröda 2011 LRF, SLU Hitta mer effektiva fånggrödor År 2015 ska andel/antal våtmarker inom 2015 Länsstyrelsen, markägare jordbruket ha ökat Beräkning av hur stor del och antal av Blekinge Arkipelag som 2011 Länsstyrelsen Kunskapsunderlag utgörs av våtmarker inom jordbruket. Etablera våtmarker. 2012 Markägare, Länsstyrelsen, Lantbrukare, Öka näringsämnesupptaget kommuner År 2015 fi nns det ett tydligt syfte med alla 2015 Länsstyrelsen nyanlagda våtmarker under 2011-2015 Utvärdera/provta befi ntliga våtmarker 2012 Länsstyrelsen Kunskapsunderlag för att optimera designen på befi ntliga våtmarker Analys/utvärdering/tolkning av hur våtmarker ska skötas. 2011 Länsstyrelsen Öka våtmarkernas effektivitet Sprida kunskap om lämplig skötsel av våtmarker 2012 Biosfärkontoret, LRF, hushållningssällska- Öka kunskap och kompetens pet, Länsstyrelsen År 2020 har användandet av konst(handels-) göd- 2020 LRF sel minskat med 50% Fortsatt samverkan – gödselförmedling Löpande Hushållningssällskapet Samverkan

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 88 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Forts. Strategi 10: Utveckla det hållbara jordbruket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2020 har näringsämnesläckaget från jordbru- 2020 Länsstyrelsen, LRF ket minskat med 50% Utveckling av bevattningsteknik 2013 SLU, LRF Optimerad bevattning då näringsäm- nena hålls kvar i jorden Analys av pågående markanvändning och dess effekt på havs- 2012 Länsstyrelsen, LRF Konsekvensanalys miljön Pilotprojekt för effektiv bevattning 2014 Biosfärkontoret, LRF, Lantbrukarna, SLU Öka bevattningseffektivitet, minska 20 000 näringsämnesläckaget Ersättning till bevattningsdammar 2013 Jordbruksverket, Länsstyrelsen Öka andelen bevattningsdammar År 2020 ska arealen våtmarker ha ökat med 80 ha 2020 Länsstyrelsen. LRF

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 89 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruket God samverkan mellan skogens aktörer och ett skogsbruk som för- hindrar näringsämnesläckage från skog. Ett blandat skogsbruk och bra skogsbruksplaner resulterar i god tillgång på värdefull lövskog.

3 Bevarandemål

5 Bevarandemål

2 Delmål 3 Delmål

4 Bevarandemål

3 Bevarandemål

2 Delmål

2 Delmål 3 Delmål 4 Bevarandemål

- 90 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 ska andelen värdefull lövskog vara fram- 2012 Skogsstyrelsen tagen för Blekinge Arkipelag, inklusive mål för önskvärd andel värdefull lövskog Sätta upp mål för önskvärd andel lövskog inom Blekinge Arkipelag 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? Samverkan Inventering av andel värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? Kunskapsunderlag Deﬁ nition av värdefull lövskog 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Biosfärkontoret, skogsägarna År 2013 ska samtliga skogsbruksplaner inom Ble- 2013 Skogsstyrelsen kinge Arkipelag vara kvalitetsgranskade Genomgång av samtliga skogsbruksplaner för kvalitetssäkring 2012 Skogsstyrelsen Kunskapsunderlag (proj. inom landsbygdsprogrammet) År 2013 ska åldersstrukturen ha undersökts vid 2013 Skogsstyrelsen riksskogstaxeringen + andra inventeringar År 2015 anordnas fungerande samverkansmöten 2015 Skogsstyrelsen Möte med Skogsstyrelsen för att öka samarbetet samt insatser 2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen Öka samverkan inom Blekinge Arkipelag Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen gäl- 2011 Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen Öka samverkan 10 000 lande ”rätt markanvändning” Samverkansinsatser mellan planens samtliga temaområden 2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen, Öka samverkan 10 000 (turism, övergödning, planering etc) Länsstyrelsen, skogsägarna Samverkan mellan ideella föreningar och brukare 2011 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen, Öka samverkan Länsstyrelsen, skogsägarna År 2017 ska andelen värdefull lövskog vara bibe- 2017 Skogsstyrelsen Jämfört med inventeringen 2012 hållen eller ha ökat. Inventering av andel värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2017 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? Kunskapsunderlag År 2018 ska samtliga skogsbruksplaner inom Ble- 2018 Skogsstyrelsen kinge Arkipelag vara uppföljda År 2020 anordnas fungerande samverkansmöten 2020 Skogsstyrelsen År 2020 har näringsämnesläckaget från skogbruk 2020 Vattenmyndigheterna, minskat med 30% jämfört med 2010 Skogsstyrelsen

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 91 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 11: Utveckla det hållbara skogsbruket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering Analys av skyddszonens värden och värdefulla växter att använda 2012 Skogsstyrelsen, SLU Öka skyddszonernas effektivitet i skyddszoner Analys av pågående markanvändning och dess effekt på 2012 Länsstyrelsen, LRF Konsekvensanalys havsmiljön Information och utbildning om värdefull lövskog/skogens värde till 2012 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen, Öka kunskap 20 000 skolor och allmänhet Länsstyrelsen Utbildning/träning inom t.ex. röjning/avverkning 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Öka kunskap och kompetens 10 000 Identifi era lämpliga demonstrationsområden (goda exempel) 2011 Länsstyrelsen Inspirera och öka kunskap Informationsinsats för entreprenörer och markägare/förvaltare 2012 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Öka kunskap och kompetens Kurs om skogsbruk vid vatten 2011 Skogsstyrelsen, Biosfärkontoret Öka kunskap och kompetens 10 000 Utbildning i dikning/rensning 2012 Skogsstyrelsen/SLU Öka kunskap och kompetens Utreda förutsättningar för ett certifi kat för dikning 2012 Biosfärkontoret, Skogsstyrelsen Minimera näringsämnesläckaget från dikning Rådgivning och information till entreprenörer, markägare, skogs- 2012 Skogsstyrelsen Öka kunskap och kompetens tjänstemän Analys av vilka krav som markägare/förvaltare ställer på 2014 Skogsstyrelsen Öka samverkan entreprenörer År 2022 ska andelen värdefull lövskog vara bibe- 2022 Skogsstyrelsen Jämfört med inventeringen 2017. hållen eller ha ökat Inventering av värdefull lövskog inom Blekinge Arkipelag 2022 Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen? Kunskapsunderlag År 2023 har andelen etablerade skyddszoner ökat 2023 Skogsstyrelsen jämfört med fl ygbildstolkningen 2017 Flygbildstolkning av andel skyddszoner i Blekinge Arkipelag 2013 Skogsstyrelsen Kunskapsunderlag Flygbildstolkning av andel skyddszoner i Blekinge Arkipelag 2017 Skogsstyrelsen Kunskapsunderlag År 2023 genomföra en uppföljningsanalys av 2023 Skogsstyrelsen skogens åldersstruktur År 2050 fi nns det bara bakgrunds-näringsämnes- 2050 Skogsstyrelsen, skogsägarna läckage från skogsbruket

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 92 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategier och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart båtliv (kapitel 2.6.6 i planen)

5 Bevarandemål

2 Delmål 2 Delmål

4 Bevarandemål

3 Bevarandemål

2 Delmål

Delmål

3 Bevarandemål Delmål Delmål

2 Delmål 3 Bevarandemål

Delmål Strategi 12: Utveckla

det hållbara båtlivet 5 Bevarandemål

Strategin syftar till att skapa 2 Delmål

en respektfull attityd så Delmål att båtlivets påverkan på 4 Bevarandemål natur- och kulturmiljöer blir minimal.

- 93 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 12: Utveckla det hållbara båtlivet

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 upplevs bullernivån som försumbar i 2011 Länsstyrelsen hänsynsområde Listerby Skärgård År 2012 fi nns det en lagstiftning som förbjuder 2012 Sjöfartsverket? tömning av avloppstankar på båtar direkt i havet Information om vilka som säljer fosfatfritt diskmedel/schampo 2011 Biosfärkontoret Öka kunskapen Undersökning av hur avfallet hanteras av större fartyg (trålare, skär- 2012 Kommunernas hamnkontor/hamnfogdar Kunskapsunderlag gårdstrafi k etc) År 2014 fi nns det tömningsstationer för båtar i alla 2014 Kommunerna, Blekinge båtförbund större gästhamnar Defi niera vad som är en hamn för fritidsbåtar (måste då ha servicemöj- 2011 Biosfärkontoret, kommunerna Kunskapsunderlag ligheter) År 2015 fi nns det informationstavlor om Blekinge 2015 Biosfärkontoret Arkipelag på strategiska ställen Framtagande och utplacering av informationsskyltar gällande 2011 Biosfärkontoret Ökad kunskap, respekt 10 000 biosfärområde och hänsynsområde (i gästhamnar + större öar) År 2015 har 80 % av de båtar som hör hemma i 2015 Blekinge båtförbund, båtägarna Blekinge Arkipelag, tömningsbara tankar Pågående projekt. Båtturism-projektet som styrs av Region Blekinge, 2011 Biosfärkontoret Samverkan Blekinge Arkipelag bör säkerställa att utvecklingen blir hållbar År 2015 fi nns det en god sophantering i kust- och 2015 Kommunerna, Länsstyrelsen skärgården Utreda vem som ansvarar för tömning av soptunnor i skärgården 2011 Biosfärkontoret Minska nedskräpning År 2016 fi nns bättre tillgänglighet till toaletter jämfört med 2013 2016 Kommunerna, Länsstyrelsen Samverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen ang. utplacering 2012 Biosfärkontoret Samverkan och ansvar gällande mulltoaletter på öar Undersöka marknaden för mulltoaletter och visa på goda exempel 2011 Biosfärkontoret Kunskapsunderlag 20 000

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 94 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 12: Utveckla det hållbara båtlivet

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2016 har nedskräpningen i skärgården minskat jmf 2016 Kommunerna, Blekinge båtförbund med 2013 Information gällande hantering/problem med engångsgrillar (brandrisk) 2011 Biosfärkontor, Båtklubbar, Minska nedskräpning, brandrisk 5 000 kajakuthyrningsklubbar Kampanjer för insamling av sopor/skräp (speciellt på våren) 2012 Kommunerna, Biosfärkontoret Ökad samverkan, kunskap 5 000 Kampanj mot nedskräpning riktad mot befi ntliga båtklubbar 2012 Biosfärkontor, Båtklubbar Minska nedskräpning, Öka kunskap År 2018 har alla fritidsbåtar, som hör hemma inom 2018 Blekinge båtförbund, båtägarna biosfärområdet, med toalett tömningsbara tankar År 2019 fi nns bättre tillgänglighet till toaletter jämfört 2019 Kommunerna, Länsstyrelsen med 2016 År 2019 har nedskräpningen i skärgården minskat 2019 Kommunerna, Blekinge båtförbund jämfört med 2016 År 2020 tömmer samtliga fritidsbåtar med toalett sitt 2020 Blekinge båtförbund, båtägarna avlopp i befi ntliga tömningsstationer År 2020 har utpekade känsliga områden inte utsatts 2020 Länsstyrelsen för ett slitage från turism och friluftsliv Inventering av befi ntliga militär- och stenbryggor samt upprättande av 2011 Biosfärkontoret, Båtklubbar Kunskapsunderlag 5 000 handlingsplan.

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 95 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 13: Minskad användning av giftiga båtbottenfärger Främja användandet och marknadsföra miljövänliga alternativ till giftiga båtbottenfärger.

Delmål

5 Bevarandemål

Delmål

4 Bevarandemål

4 Delmål

3 Bevarandemål

Delmål

3 Bevarandemål

Delmål

- 96 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 13: Minskad användning av giftiga båtbottenfärger Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 fi nns en lokal (på kommunnivå) SMS-tjänst med 2011 Skärgårdsstiftelsen, Biosfärkontoret havstulpanvarning Pressmeddelande när det är dags att ta bort havstulpanerna 2011 Kommunerna, Länsstyrelsen, Biosfärkon- Öka kunskapen, informationsinsats toret Undersökning av möjlighet till information på kommunnivå av havstulpan- 2011 Biosfärkontoret Öka kunskapen 5 000 varning År 2012 fi nns undersökningar som visar effekten/ nyttan 2012 Kemikalieinspektionen, Blekinge båtför- av kopparfria båtbottenfärger bund, Biosfärkontoret Upplysning av miljönyttan av förbud mot koppar i båtbottenfärger (-89) 2012 Kemikalieinspektionen Öka kunskapen Information om positiva effekter i miljön av vad som har hänt sen förbud Kemikalieinspektionen Öka kunskapen 5 000 mot koppar År 2013 och 2016 visar tester vilka miljövänliga färger 2013, Blekinge båtförbund, Biosfärkontoret som är bäst! 2016 Information om användning/nytta med båtbottentvättar 2011 Biosfärkontoret Öka kunskapen, informationsinsats 5 000 Demonstrationsprojekt? Testa vilka alternativa båtfärger som ger ett bra 2012 Blekinge båtförbund Hitta miljövänliga och effektiva 10 000 resultat (ingen påväxt) alternativ År 2014 har varje kommun minst en båttvätt 2014 Biosfärkontor, Kommunerna Utvärdering av båtbottentvättar 2013, Håll Sverige Rent, entreprenörerna Kunskapsunderlag 2016 År 2015 används inga giftiga västkustfärger inom Ble- 2015 Blekinge Båtförbund kinge Arkipelag Undersöka möjligheterna att nyttja sötvatten för att avlägsna havstulpaner 2011 Blekinge båtförbund, Biosfärkontoret Hitta miljövänligt alternativ, öka kunskapen Initiera forskning (lokalt) för att identifi era alternativa lösningar för att 2012 Biosfärkontoret, Blekinge båtförbund Hitta miljövänliga och effektiva 20 000 minimera påväxt. alternativ År 2020 använder 50 % av båtägarna inom Blekinge 2020 Blekinge Båtförbund Arkipelag miljövänliga alternativ/metoder.

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 97 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 14: Främja eco-driving Öka tillgängligheten på alkylatbensin, fasa ut 2-taktsmotorer och ökad kunskap om s.k. eco-driving hos båtägarna. Föroreningar och påverkan på det marina livet minskas då markant.

Delmål Delmål

5 Bevarandemål Delmål

4 Bevarandemål

Delmål 4 Delmål

3 Bevarandemål

3 Delmål 3 Bevarandemål

- 98 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 14: Främja eco-driving

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2014 fi nns information om eco-driving 2014 Kommunerna tillgängligt i varje kommun Info om hur man kör miljövänligt 2011 Blekinge båtförbund, Håll Sverige Ökad kunskap 2 000 Rent Information om grumling från motorbåtstrafi k i grunda vatten 2012 Blekinge båtförbund, Håll Sverige Ökad kunskap Rent År 2014 fi nns det en skrotningspremie för utbyte 2014 ???? av 2-taktsmotorer Idédokument angående skrotningspremie för utfasning av två- 2011 Biosfärkontoret Initiera process taktsmotorer Pilotprojekt med skrotningspremier av tvåtaktsmotorer 2012 Biosfärkontoret Stimulera ett miljövänligt båtliv År 2015 och 2018 har försäljningsandelen såld 2015, Kommunerna, Försäljningsställen alkylatbensin ökat 2018 År 2020 kör alla båtförare inom Blekinge 2020 Blekinge båtförbund Arkipelag på ett miljövänligt sätt Initiera båtmässa i Blekinge 2012 Biosfärkontoret, Kommunerna Samverkan, kunskap, kompetens 10 000 Pilotprojekt med hybrid och / eller elmotordriven båt 2012 Biosfärkontoret Hitta miljövänliga och effektiva alternativ 20 000 År 2020 har alla fritidsbåtar som hör hemma i 2020 Blekinge båtförbund biosfärområdet 4-taktsmotorer År 2020 erbjuder alla sjömackar alkylatbensin på 2020 Kommunerna pump Kartlägga vilka mackar som tillhandahåller alkylatbensin och 2011 Biosfärkontoret Kunskapsunderlag deras försäljning Undersökning av möjlighet att erbjuda alkylatbensin på pump till 2011 Biosfärkontoret Öka tillgängligheten, förenkla samma pris År 2020 ska alla lokala båtägare inom Blekinge 2020 Blekinge båtförbund Arkipelag använda sig av alkylatbensin Lyfta fram positiva miljöeffekter av alkylatbensin 2011 Biosfärkontoret Ökad kunskap 5 000

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 99 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbar turism (kapitel 2.6.7 i planen)

4 Bevarandemål

Delmål

Delmål 5 Bevarandemål 3 Delmål 3 Delmål Delmål

Delmål Delmål 4 Bevarandemål

Delmål

2 Delmål 3 Bevarandemål Delmål

2 Delmål Delmål

Delmål

- 100 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 15: Stimulera hållbar turism

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering Forskningstudie initierad på BTH påbörjad 2011 2011 BTH, Biosfärkontoret Samverkan med BTH att ta fram bakgrundsinfo och förutsättningar för en 2011 Biosfärkontoret och BTH Skapa förutsättningar för hållbar tu- 20 000 Arkipelagrutt (Hanö till Utklippan) rism. Undersöka ifall det fi nns någon kommersiell bärighet i etablerandet av en Arkipelagrutt. Slutrapport från forskningsstudie fi nns tillgänglig år 2012 BTH, Biosfärkontoret 2012 Dialog med Blekingetrafi ken 2012 Biosfärkontoret Skapa samverkan Hitta hållbara boende och aktiviteter som vill vara med och lansera en 2012 Biosfärkontoret, BTH Skapa samverkan, hitta förutsätt- 5 000 Arkipelagen Runt tur. ningar för en hållbar turism År 2012 fi nns en karta med tillhörande informationsbro- 2012 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen, schyr framtagen för Kung Valdemars segelled genom Blekinge Museum? Blekinge Arkipelag År 2013 fi nns det ett utvecklat och tillgängligt nätverk 2013 Biosfärkontoret av cykel- och vandringsleder Genomföra ett kommunövergripande ekoturismprojekt 2013 Biosfärkontoret Skapa goda exempel 20 000 År 2014 har antal besökare till Blekinge Arkipelag har 2014 Turistbyråerna, SCB ökat med 25 % (jmf med 2010). År 2011, 2016 och 2021 ska antalet besökare ha ökat på 2011, 2106, Turistbyråerna + biosfärkontor de identifi erade turismpunkterna under april-maj och 2021 september-oktober Identifi era lämpliga hotell och andra turismpunkter för uppföljning av den 2011 Turistbyråerna Större turismpunkter är viktiga för förlängda säsongen uppföljning av turismen

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 101 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 15: Stimulera hållbar turism

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 har antalet turismföretag inom Blekinge Arkipe- 2015 Turistbyråerna, SCB lag ökat År 2015 är förslaget (Arkipelagrutt) presenterat för alla 2015 BTH, Biosfärkontoret parter och intresse fi nns År 2016 visar en enkätundersökning att fritidshusbo- 2016 Biosfärkontoret ende är positiva till turism Information och dialog med fritidshusboende 2012 Biosfärkontoret Samverkan, skapa en gemensam 5 000 vision PHD forskning på fritidshusägares motvilja mot utvecklingen av lokala 2012 BTH, Biosfärkontoret Skapa samverkan, samsyn 20 000 hållbara turism-idéer Ökad kunskap/medvetenhet om turismens vikt som inkomstkälla för 2012 Biosfärkontoret, Näringslivskon- Öka intresset för den småskaliga 5 000 lokalbefolkningen toren på kommunerna turismen År 2020 ska entreprenörer uppleva att det är enkelt att 2020 Nyföretagarcentrum genomför etablera och driva företag i skärgården jämfört med sådana undersökningar årligen 2011 och 2015 Pilotprojekt som undersöker vilka möjligheter som fi nns för förenkling av 2012 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa förutsättningar för hållbar 20 000 nyetablering av verksamheter i kust- och skärgårdsområdet turism Ansöka om försöksdispenser för verksamheter i skärgården 2012 Biosfärkontoret, Kommunernas Modellområde för hållbar utveckling miljökontor Ta fram förslag på blanketter som förenklar ansökningsförfarandet vid 2012 Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Öka intresset för den småskaliga 5 000 etablering av verksamheter och Kommunerna turismen År 2020 uppgår den totala vinsten till XX kr för Blekinge 2020 Turistbyråerna, SCB, Biosfär- Arkipelag-märkt hållbar turism kontoret Dokumentera nuläget innan biosfärområde är utnämnt 2010 Biosfärkontoret, Turistbyråerna Skapa ett noll-läge för turismen 10 000 År 2020 fi nns en båtlinje, Arkipelagrutt 2020 Biosfärkontoret

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 102 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart entreprenörskap (kapitel 2.6.8 i planen) Strategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kust Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge Arkipelag och skärgård Ett varumärke och logotype för hållbara varor och tjänster inom Strategin ska leda till ett ökat entreprenörskap inom Blekinge biosfärområdet gynnar det småskaliga näringslivet och skapar Arkipelag och till en levande skärgård. Förbättra förutsättning- ekonomiska förutsättningar för en levande skärgård. Levande arna för nyetablering genom förenkling av existerande regler skärgårdssamhällen skapar i sin tur förutsättningar för ett öppet och förordningar samt utveckling av pilotprojekt. landskap.

4 Bevarandemål

Delmål Delmål Delmål 3 Delmål

5 Bevarandemål

Delmål

3 Bevarandemål

4 Delmål

- 103 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 16: Stimulera entreprenörskapet i kust och skärgård Strategin kommer att utvecklas med delmål och aktiviteter i framtiden.

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering Utveckling av ett livskraftigt hållbart näringsliv inom biosfärom- 2012 Biosfärkontoret, Näringslivskonto- Att stimulera områdets hållbara entreprenör- rådet ren, entreprenörer skap och främja förutsättningaran för hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 104 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge Arkipelag

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 är kriterierna för varumärket framtagna 2011 Biosfärkontoret och accepterade Ta fram kriterier för användning av logotypen Blekinge Arkipe- 2010- Karlskrona kommun Vem får använda logotypen? Ska det var närpro- Biosfärkontoret lag 2011 ducerat, ekologiskt etc? År 2012 står alla nätverksmedlemmar för 2012 Biosfärkontoret, Entreprenörerna varumärket och dess innebörd Anordna nätverksträffar kontinuerligt 6 ggr/ år 2012 Biosfärkontoret Skapa samverkan 10 000 År 2013 känner alla nätverksmedlemmar till det 2013 Biosfärkontoret, Entreprenörerna totala utbudet av Blekinge Arkipelags produkter och tjänster År 2014 ﬁ nns det minst 2 försäljningsställen för 2014 Undersöks av näringslivsenheten i Blekinge Arkipelags produkter i varje kommun varje kommun År 2014 har vi minst 20 produkter/tjänster som 2014 Biosfärkontoret, Entreprenörerna använder varumärket Bjuda in kust- o skärgårdsentreprenörerna 2ggr/år till semina- 2011 Biosfärkontoret, Kommunerna Skapa forum för samarbete och utveckling. 3 000 Biosfärkontoret rium angående utveckling av verksamheter i skärgården (Karlshamn, Ronneby, Karlskrona) Kunskapshöjande aktiviteter och arrangemang. Inspirera till mångsyssleri Samverkan med matupplevelser i Blekinge 2011 Länsstyrelsen, LRF, samarBETE Förädling av lokala hållbara livsmedel gynnar 5 000 Länsstyrelsen, LRF både producent och försäljare Biosfärkontoret, Skapa kundunderlag genom marknadsföring av biosfärområdet 2012 Biosfärkontoret Förutsättning för avsättning av varumärkta 20 000 Biosfärkontoret tjänster och produkter. Skapar förutsättningar för en levande skärgård Hitta entreprenörer som vill ha biosfärprodukter i sina butiker 2013 Kommunernas näringslivsenheter Skapa ett nätverk mellan entreprenörer som Kommunerna stödjer varandra Enkätundersökning hos konsumenter som handlar i butikerna 2011 ”Bonde i butik”, LRF Hur ser attityden till Blekinge Arkipelags varor 5 000 löpande och tjänster ut? Hur kan kundunderlaget öka? uppföljning

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 105 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 17: Etablera varumärket Blekinge Arkipelag

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2015 marknadsför alla nätverksmedlemmar 2015 Entreprenörerna aktivt det totala utbudet av varumärkta tjänster och produkter År 2016 och 2021 har antalet entreprenörer som 2016, Näringslivsenheten på är anslutna till näringslivsnätverken ökat 2021 kommunerna Koppla ihop företagsnätverk för skärgård och kust inom de 3 2011 Biosfärkontoret, Kommunerna Samverkan mellan företagsnätverk i de tre kom- Biosfärkontoret kommunerna munerna Utveckling av ett livskraftigt hållbart näringsliv inom området 2012 Biosfärkontoret, Näringslivskontoren, Entreprenörer Kartläggning av verksamheter och framtidsplaner 2013 Kommunerna Skapa underlagsmaterial till planering och 10 000 Kommunerna utveckling Arbetspool i skärgården (vikariepool) där småskaliga 2013 Landsbygdsutvecklarna i de tre Bättre förutsättningar för en levande skärgård Kommunerna företagare hjälper varandra kommunerna Utvärdering av information, aktiviteter och kurser 2013 och Biosfärkontoret, Kommunerna Hur kan vi bli bättre på att stötta företagare som Kommuner och 2016 nyttjar Blekinge Arkipelag? Biosfärkontor År 2020 har antalet familjer och människor som 2020 Kommunerna lever i skärgården, ökat till XXX

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 106 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategier och åtgärdsförslag inom temaområde hållbart ﬁ ske (kapitel 2.6.9 i planen)

Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfi sket Syftet med strategin är att verka för en förenkling av regelverket och gynna det småskaliga och hållbara yrkesfi sket. Genom att initiera ett demonstrationsprojekt kan Blekinge Arkipelag fungera som ett modellområde för hållbart småskaligt fi ske.

Defi nitioner Yrkesfi ske: Kommersiellt fi ske Fritidsfi ske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående) Husbehovsfi ske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningen har bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät, ryssjor och långrev. Sportfi ske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.

Delmål 2 Delmål Delmål

5 Bevarandemål

2 Delmål

- 107 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesﬁ sket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 fi nns det en tydlig säl- och 2012 Havs- och vattenmyndighe- skarvförvaltning som respekteras ten, Naturvårdsverket Initiera forskningsaktiviteter för att defi niera hållbara 2011 Naturvårdverket, Havs- och En målsättning för bestånden ökar förståelsen för 25 000 Naturvårdsverket populationer för säl och skarv vattenmyndigheten säl- och skarvpopulationer Undersöka reglerna för säljakt i närliggande områden, t.ex. 2011 Leader Blekinge, Biosfär- Är det ett ”gott exempel”? Skulle det fungera i Ble- 25 000 Fiskeområde Ble- Finland kontoret kinge Arkipelag? kinge Arkipelag År 2012 fi nns det tidsbundna testlicenser för det 2012 Havs- och vattenmyndig- småskaliga och hållbart fi skande yrkesmässiga heten, Leader Blekinge, fi sket inom Blekinge Arkipelag Biosfärkontoret Pilotprojekt med stängningstider av lekområden i realtid (tiderna 2011 Leader Blekinge, Biosfär- Utforma en reglering av det småskaliga fi sket som 50 000 Fiskeområde kan variera från år till år) kontoret fungerar och är hållbar Blekinge Arkipelag (EU-projekt) År 2015 fi nns det torskkvoter som bestånden tål 2015 Havs- och vattenmyndigheten Anordna en workshop om det kustnära fi sket (forskare/fi skare) 2012 Leader Blekinge, Biosfär- Skapa en samverkan/samsyn mellan forskare och 10 000 Fiskeområde Ble- kontoret, yrkesfi skarna fi skare kinge Arkipelag Dialogmöten mellan fi skare och politiker 2011 Leader Blekinge, Biosfär- Skapa samverkan mellan fi skare och politiker 10 000 Fiskeområde Ble- kontoret kinge Arkipelag

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 108 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Forts. Strategi 18: Stödja det småskaliga yrkesfisket

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 är det möjligt för det småskaliga fisket 2012 Havs- och vattenmyndig- att bedriva ett blandfiske (på olika arter). heten, Leader Blekinge, Biosfärkontoret År 2020 finns det minst 40 st småskaliga yrkes- 2020 Yrkesfiskarna fiskare inom Blekinge Arkipelag som fiskar på ett fortsatt hållbart sätt. År 2020 stödjer fiskelagstiftningen ett hållbart 2020 Havs- och vattenmyndig- fiske som efterlevs inom Blekinge Arkipelag heten Uppmärksamma Havs- och vattenmyndigheten om att reglerna 2011 Leader Blekinge, Biosfär- Starta upp ett demonstrationsprojekt för småskaligt 50 000 Fiskeområde Ble- måste ändras kontoret hållbart fiske som Havs- och vattenmyndigheten kinge Arkipelag stödjer. Uppmärksamma Havs- och vattenmyndigheten på existerande behov. Initiera samarbete med regelbundna möten mellan Havs- och 2012 Havs- och vattenmyndig- vattenmyndigheten och fiskarna heten, Biosfärkontoret, yrkesfiskarna Informationsbroschyr 2012 Biosfärkontoret Öka allmänhetens kunskap om ett hållbart yrkesfiske 25 000 Fiskeområde Ble- kinge Arkipelag

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 109 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 19: Öka tillgängligheten av närproducerad Defi nitioner och hållbart fi skad fi sk Yrkesfi ske: Kommersiellt fi ske Fritidsfi ske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående) Märkning av lokalt och hållbart fångad fi sk i kombination med ökat Husbehovsfi ske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningen engagemang hos kommunerna, ger ökad lönsamhet och möjlighet har bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät, att bedriva ett småskaligt fi ske i Blekinge Arkipelag både idag och i ryssjor och långrev. framtiden. Sportfi ske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.

Delmål Delmål

5 Bevarandemål

- 110 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 19: Öka tillgängligheten av närproducerad och hållbart ﬁ skad ﬁ sk

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 har varje kommun en fi skerepresentant 2011 Kommunerna Defi niera önskvärd kompetens hos kommunernas 2011 Fiskare (yrkes-, husbehovs- och Bättre samarbete, dialog. 5 000 Fiskeområde fi skerepresentanter sportfi skare) Blekinge Arkipelag (EU-projekt) År 2015 fi nns det möjlighet att köpa lokala fi sk- 2015 Kommunernas näringslivsenheter produkter i 80 % av de traditionella fi skehamnarna Undersöka regelverket mellan köpare och säljare 2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret, Underlätta för lokal försäljning. Närproducerat 20 000 Fiskeområde Ble- yrkesfi skarna och hållbart. kinge Arkipelag Bättre samarbete mellan fi skare och restaurangnäringen 2011 Leader Blekinge, Biosfärkontoret, Ökad lönsamhet för fi skarna, hållbar råvara till 20 000 Fiskeområde Ble- – dialogmöten yrkesfi skarna och restaurangnä- restauranger kinge Arkipelag ringen Skapa förutsättningar för kajförsäljning av fi sk i hamnarna 2011 Biosfärkontoret, yrkesfi skarna Ta fram kriterier för varumärket (kopplat till fi ske) 2012 Biosfärkontoret Närproducerat? Ekologiskt? 10 000 Biosfärkontoret Förädla fi skprodukter från Blekinge Arkipelag 2015 Leader Blekinge, Biosfärkontoret, Värdet ökar, lokal försäljning och förädling Fiskeområde Ble- yrkesfi skarna och fi skberednings- ökar, minskade transporter kinge Arkipelag industrin Utbildningsinsatser inom produktutveckling och marknads- 2011 Kommunernas näringslivsenheter Öka entreprenörskapet inom yrkesfi sket. Nya 100 000 Fiskeområde Ble- föring fi skemetoder och/eller produkter som visar kinge Arkipelag värdet av ett hållbart fi ske Mediainsatser fokuserat på det småskaliga fi sket 2011 Biosfärkontoret Öka allmänhetens kunskap om det småskaliga 50 000 Biosfärkontoret och hållbara fi skets värde. Konsumenter väljer hållbart fi skad fi sk Utvecklingsplan för ett hållbart fi ske inom Blekinge Arkipelag 2010 Leader Blekinge, Biosfärkontoret, Skapa förutsättningar för ett hållbart och små- 100 000 Fiskeområde Ble- yrkesfi skarna skaligt yrkesfi ske som bevarar fi skbestånd, kinge Arkipelag traditioner och utveckling av näringen

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 111 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsfi ske Defi nitioner Kunskapsuppbyggnad och förtydligande av regler kring fritidsfi sket. Yrkesfi ske: Kommersiellt fi ske Fritidsfi ske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående) Husbehovsfi ske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningen har bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät, ryssjor och långrev. Sportfi ske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.

Delmål Delmål

3 Delmål 4 Delmål 5 Bevarandemål Delmål

Delmål

- 112 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsﬁ ske

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 är påverkan på fi sken vid återsläppsfi ske 2012 Sportfi skarna minimal År 2012 är 80 % av tillfrågade sportfi skare medvetna om 2012 Sportfi skarna hur de bör hantera fi sken vid återsläppsfi ske ”Breda” aktiviteter som lockar fl er än frälsta sportfi skare till befi ntliga 2011 Sportfi skarna Öka allmänhetens kunskap om ett 20 000 Sportfi skarna arrangemang hänsynsfullt fritidsfi ske År 2012 vet turister och andra fi skande besökare vilka 2012 Sportfi skarna, Turistby- lokala regler/regleringar som gäller råerna Information via fi skeshopar och sportfi skeorganisationer 2011 Sportfi skarna Öka fritidsfi skarnas kunskap om ett 10 000 Fiskeutrustningsförsäl- hänsynsfullt fritidsfi ske jarna, Sportfi skarna År 2012 fi nns det fi skekompetens hos turistbyråerna 2012 Turistbyråerna, Sportfi s- karna Utbildningsinsats om fi ske till turismföreningarna 2012 Sportfi skarna, Länssty- Marknadsföring av ett hållbart fritidsfi ske 20 000 Fiskeområde Blekinge relsen och god information till turister om regler Arkipelag År 2012 bedriver fi skarna informationsinsatser inom 2012 Sportfi skarna, yrkes- och ungdomsverksamhet. husbehovsfi skare Information till ungdomsverksamhet 2011 Sportfi skarna Öka kunskapen om ett hänsynsfullt 20 000 Sportfi skarna fritidsfi ske År 2013 fi nns det ett tydligt förslag på hur lekområden 2013 Länsstyrelsen, yrkes-, och regleringar av fritidsfi sket är koordinerade. fritids- och Sportfi skarna, fi skevattenägarna År 2013 fi nns det förslag/uppdatering av fredningsområ- 2013 Länsstyrelsen, yrkes-, denas placering och utformning fritids- och Sportfi skarna, fi skevattenägarna Revidering av fredningsområdena inom Blekinge Arkipelag 2012 Länsstyrelsen Rätt placering av fredningsområden, så att 10 000 Länsstyrelsen de får maximal effekt Dra upp punkter som tydligt utmärker fredningsområdena 2012 Länsstyrelsen Öka kunskap och respekt för fredningsom- Länsstyrelsen rådena och minska överträdelser

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 113 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Forts. Strategi 20: Stimulera hållbart fritidsfiske

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2020 stödjer fiskelagstiftningen ett hållbart fritids- 2020 Havs- och vattenmyndig- fiske och lagstiftningen efterlevs heten, fiskarna Samarbeta med Kustbevakningen för att öka fokus på fritidsfisket 2012 Länsstyrelsen, Havs- Se till att lagstiftning kring fritidsfisket Havs- och vattenmyn- och vattenmyndigheten, efterföljs digheten Kustbevakningen År 2020 pågår inget olagligt fiske på ål och inget olagligt 2014 Kustbevakningen fiske på gädda Inga riktade sportfisketävlingar under lek år 2014 2014 Sportfiskarna År 2015 finns det ett tydligt förslag på hur återsläpps 2015 Biosfärkontoret, Sportfis- fiske bör bedrivas för minsta möjliga påverkan på karna, Universiteten fisken, ifall det är en hållbar metod Sammanställa senaste forskningen på återsläppsfiske 2012 Länsstyrelsen, Universi- Kunskap om hur fisken bör hanteras vid 20 000 Universiteten teten återsläppsfiske. Är det en hållbar metod? Utbildning/presentation om hur man ska hantera fisk vid återsläppsfiske 2011 Sportfiskarna Minska skador på fisken vid återsläpps- 20 000 Sportfiskarna fiske, öka fiskens överlevnad År 2015 anordnas alla sportfisketävlingar med hänsyn 2015 Sportfiskarna tagen till fiskarnas lekperioder.

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 114 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Strategi 21: Minimera antalet vandringshinder Vandringshinder i vattendragen i form av t ex. dammar och vägtrummor utgör ett hot mot migrerande fi sk. Anlägga s.k. fi skvägar och minimera antal vandringshinder (ex. dammar, vägtrummor etc.) för migrerande fi sk.

3 Delmål 5 Bevarandemål

Strategi 21: Minimera antalet vandringshinder

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2016 är 50 % av alla vandringshinder 2016 Kraftverk, Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningar för fi sk korrigerade. Analys av nytta/risk med elcertifi eringsavgifter 2015 Länsstyrelsen, Biosfärkontoret, Sportfi skarna, Hitta en fi nansiering för att anlägga fi skvägar 10 000 Kraftverken Kraftverken som gynnar fi sken. Studie av hur bra/dåligt fi skvägar fungerar 2015 Biosfärkontoret, Sportfi skarna, Universiteten Hitta bästa möjliga utformning av fi skvägar 20 000 Universitet (Ex- jobb?) År 2020 fi nns inga vandringshinder för 2020 Kraftverk, Länsstyrelsen, Fiskevårdsföreningar fi sk (som går att lösa på annat sätt)

- 115 - 5 Förslag på delmål och åtgärder Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Strategi 22: Arrangera Kustfi skets Dag Defi nitioner Uppmärksamma både det traditionella, nutida och framtida Yrkesfi ske: Kommersiellt fi ske fi sket under 1-2 ggr/år. Ökad förståelse för yrkes-, sport- samt Fritidsfi ske: Allt fi ske utom yrkesfi ske (samlingsterm för nedanstående) Husbehovsfi ske: Traditionellt fi ske som kust- och skärgårdsbefolkningen husbehovsfi sket, inkl ökad kunskap om aktuella förutsättningar. har bedrivit i huvudsak för eget behov. Vanligen används redskap som t.ex. nät, ryssjor och långrev. Sportfi ske: Fiske för rekreation och nöje, främst med spö.

Delmål 5 Bevarandemål

Strategi 22: Arrangera Kustfi skets Dag Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2012 arrangeras Kustfi skets Dag i Ble- 2012 Yrkesfi skarna, Leader Blekinge, Biosfärkon- kinge Arkipelag 1-2 ggr/år toret, husbehovsfi skarna, Sportfi skarna Möjlighets-/konsekvensanalys för att undersöka ifall det 2012 Yrkesfi skarna, Länsstyrelsen, Leader Ble- Konsekvensanalys 10 000 EU-projekt är realistiskt att försöka fi ska ål under Kustfi skets Dag kinge, Biosfärkontoret, husbehovsfi skarna, Sportfi skarna Lyfta frågan om skillnader i nationella lagstiftningar i EU 2012 Biosfärkontoret, Yrkesfi skarna, Leader Ble- Öka förståelsen för att alla länder ska göra 50 000 EU-projekt (gällande ål) kinge, husbehovsfi skarna, Sportfi skarna något för att rädda ålen. Analys av den danska modellen (ålfi sket) 2012 Biosfärkontoret, Yrkesfi skarna, Leader Ble- Lyfta ”goda exempel” där ålfi skelagstiftningen 20 000 EU-projekt kinge, husbehovsfi skarna, Sportfi skarna fungerar och respekteras

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd - 116 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 5 Förslag på delmål och åtgärder

Allmänna delmål och åtgärdsförslag Allmänna åtgärdsförslag kommer att utvecklas och kompletteras med både delmål och aktiviteter/åtgärder.

Delmål När Ansvar/kontakt Syfte Kostnad Finansiering År 2011 arrangeras ett visionsseminarium för att belysa 2011 Biosfärkontoret hållbar utveckling ur ett ekonomiskt/ekologiskt/socialt perspektiv År 2012 fi nns ett delmål för ”Skola och utbildning” 2012 Biosfärkontoret Bildandet av ett ungdomsråd 2011 Biosfärkontoret Skapa en idéverkstad för ungdomar 2012 Biosfärkontoret Stödja ung företagsverksamhet 2012 Biosfärkontoret Nätverk för unga forskare inom hållbar utveckling 2012 Biosfärkontoret Arrangera certifi eringsdagar för ”Grön Flagg” eller ”Skola för hållbar 2013 Biosfärkontoret utveckling” Skapa en idébank för gymnasiearbete 2012 Biosfärkontoret År 2012 fi nns en plan för uppföljning av uppsatta beva- 2012 Biosfärkontoret randemål och delmål Analys av pågående miljöövervakning 2011 Biosfärkontoret Defi nition av uppföljningsbehov 2011 Biosfärkontoret År 2012 fi nns en komplett analys av befi ntliga förvalt- 2012 Biosfärkontoret ningsverktyg/regler

Blå rader = Delmål Gula rader = Aktivitet/åtgärd

- 117 - 6 Påverkansfaktorer Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Efter detta analyserades bakomliggande orsaker/drivkrafter som 6 PÅVERKANSFAKTORER ”bygger upp” påverkansfaktorerna. De olika bitarna kan då vara enklare att förstå och påverka. I nästa steg speglades påverkansfak- torerna och tillhörande bakomliggande orsaker/drivkrafter till sin 6.1 Metodbeskrivning av påverkansanalys positiva motsats och s.k. resultatkedjor skapades. Resultatkedjorna Påverkansanalysen har genomförts enligt de steg som beskrivs i fi nns illustrerade i kapitel 5 (blå rutor visar önskvärda resultat) och Open Standards och tillhörande programvara Miradi. Där defi nieras dessa ligger till grund för framtagandet av strategier. områdets avgränsning och en vision tas fram. Samverkansgruppen defi nierade de bevarandevärden (ekosystem, arter, kulturvärden) Strategierna består av åtgärder och aktiviteter (gula rader i tabeller, som täcker in området i stort. Långsiktiga mål för dessa bevaran- kapitel 5) som ska bidra till att ta bort eller minimera de negativa devärden sattes upp och en bedömning av deras status i nuläget påverkansfaktorerna och dess drivkrafter och istället sträva mot att gjordes med hjälp av tillgänglig kunskap där det var möjligt. Man uppnå önskvärda resultat. Till resultaten kopplas mätbara delmål bör även defi niera indikatorer som kan användas för att följa upp som fungerar som en kontinuerlig uppföljning av samverkansplanen målen och statusen för de utpekade bevarandevärdena, delar av och dess intentioner. detta arbete återstår.

Nästa steg i processen, var att diskutera sig fram till de största påverkansfaktorerna som har eller kan ha en inverkan på bevarande- värdena. När dessa deﬁ nierats gjordes en analys och prioritering av påverkansfaktorerna enligt tre kriterier:

1. Hur stor del av bevarandevärdet påverkas? 2. Hur allvarligt påverkas bevarandevärdet? 3. Kan bevarandevärdet återhämta sig ifall påverkansfaktorn tas bort?

Varje påverkansfaktor bedömdes enligt de tre kriterierna på en fyra-gradig skala: Mycket hög, Hög, Medium och Låg. Bedömningen resulterade i en rangordning av påverkansfaktorerna, se sida 120. Notera dock att biosfärkontorets ambition är att bedöma påverkans- faktorerna enligt ytterligare kriterier (se sida 15) vilket kan komma att förändra rangordning och prioritering. Samverkansgruppen i arbete

- 118 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 6 Påverkansfaktorer 4 Bevarandemål 3 Bevarandemål 3 Bevarandemål 4 Bevarandemål 3 Bevarandemål 5 Bevarandemål 3 Bevarandemål 5 Bevarandemål 4 Bevarandemål

- 119 - 6 Påverkansfaktorer Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Påverkansfaktor / Bevarandevärde Hårdbott- Kobbar Fisk Grunda Kultur- Våtmarker Lövskogs- Djupa Kultur- Priorite- nar och skär vikar lämningar kust med mjuk- landskap ring av ekhagmarker bottnar hot Giftiga föroreningar (till havet) Låg Mycket hög Mycket hög Mycket hög Mycket hög Ohållbar bebyggelseutveckling Medium Låg Medium Hög Mycket hög Medium Mycket hög Låg Mycket hög Mycket hög Ohållbart yrkesfi ske - trålning Mycket hög Låg Hög Näringsämnesläckage från jordbruk Hög Hög Mycket hög Medium Hög Yrkesstrafi k/risk för oljeutsläpp Låg Mycket hög Hög Låg Hög Hög Vandringshinder för fi sk i åar Mycket hög Hög Näringsämnesläckage från enskilda avlopp Hög Medium Hög Hög Hög Luftutsläpp Låg Mycket hög Låg Låg Låg Hög Föroreningar från fritidsbåtar Låg Hög Hög Medium Hög Näringsämnesläckage från industrier med Hög Medium Hög Hög Hög eget avlopp Avverkning Mycket hög Medium Hög Näringsämnesutsläpp från avloppsreningsverk Medium Låg Medium Medium Medium Slitage från friluftsliv Låg Medium Låg Medium Låg Låg Medium Medium Muddring Medium Låg Låg Medium Medium Näringsämnesläckage från skogsbruk Medium Låg Medium Medium Medium Dränering Hög Medium Underhåll av kulturmiljöer Hög Medium Igenväxning Låg Låg Medium Hög Medium Fiskodling Låg Låg Låg Låg Låg Drivande skräp från fartygen Låg Låg Medium Låg Låg Låg Ohållbart småskaligt fi ske Låg Låg Fågeldöden Låg Låg Låg Låg Avlopp från båtar Medium Låg Låg Låg Låg Ohållbart fritidsfi ske Låg Låg Militära spärrlinjer Låg Låg Låg Främmande och invasiva arter Medium Låg Låg Låg Främmande marina arter Låg Låg Låg Låg Låg Nedskräpning på öar, kust och i havet Låg Låg Låg Låg Klimatförändring Ej bedömd Buller Ej bedömd Prioritering av bevarandevärde Mycket hög Mycket hög Mycket hög Mycket- 120 hög - Mycket hög Mycket hög Hög Hög Medium Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 7 Deltagare i arbetsgrupper

• Christer Hoff (ers. Karl-Johan Svärd), Chef för hamnavdelningen, 7 ARBETSGRUPPER Karlskrona kommun • Jonny Johansson, hamnfogde, Karlshamns kommun 7.1 Samverkansgruppen • Per Engkvist, fritids- och turistchef, Ronneby kommun • Jenny Hertzman, Marinekolog, Länsstyrelsen • Lars-Göran Forss, Båtlivsentusiast • Anders Thurén, Biosfärkoordinator, Blekinge Arkipelag Hållbart fi ske • Kenneth Gyllensting, Miljöstrateg, Karlskrona kommun • Jenny Hertzman, Marinekolog, Länsstyrelsen • Leifh Stenholm, Länsantikvarie, Länsstyrelsen • Bengt Larsson, Sveriges yrkesfi skares ekonomiska förening, • Hans-Erik Fröberg, Stf C MarinB, Marinbasen Karlskrona Ronneby kommun • Birgith Juel, Näringslivsutvecklare, Karlskrona kommun • Olle Schuschel, yrkesfi skare, Karlskrona kommun • Lena Axelsson, Turistchef, Karlshamns kommun • Glenn Fridh, yrkesfi skare, Karlshamns kommun • Sven-Olof Petersson, Agenda 21- samordnare, Karlskrona • Per Månsson, yrkesfi skare, Karlskrona kommun kommun • Karl-Erik Karlsson, Blekinge kust- och skärgårdsförening • Nina Södergren, Planarkitekt, Karlshamns kommun • Thomas Höijer, Ordförande i Sportfi skarna Blekinge • Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronneby kommun • Yvonne Walther, Fiskeriverket, havsfi skelaboratoriet Karlskrona • Kerstin Carlson, Avdelningschef, Marinbasen, Karlskrona • Lars Lundahl, Länsfi skekonsulent, Länsstyrelsen

7.2 Arbetsgrupper temaområden Nyttjande och bevarande av kulturmiljöer • Leifh Stenholm, Länsantikvarie, Länsstyrelsen Ansvarig person står först och har ansvarat för varje grupps sam- mansättning och strategiernas innehåll. Anders Thurén, koordinator Blekinge Arkipelag och Jenny Hertzman, projektledare, har deltagit Infrastruktur och samhällsservice i samtliga grupper. • Hans-Erik Fröberg, Stf C MarinB, Marinbasen Karlskrona • Kerstin Carlson, Avdelningschef, Marinbasen, Karlskrona Hållbart båtliv • Anna-Karin Sonesson, Samhällsbyggnadssamordnare, Ronneby • Kenneth Gyllensting, Miljöstrateg, Karlskrona kommun kommun • Tommy Engvall, ordförande Blekinge båtförbund • Anders Jaryd, Chef Tekniska Kontoret, Karlskrona kommun • Joanna Haraldsson, Miljöombud, Blekinge båtförbund • Ulf Ohlsson, Förvaltningschef Samhällsbyggnadsavdelningen, Karlshamns kommun - 121 - 7 Deltagare i arbetsgrupper Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Hållbart entreprenörskap Minskad övergödning (2 grupper) • Birgith Juel, Näringslivsutvecklare, Karlskrona kommun 1. Näringsämnesläckage från jord- och skogsbruk • Anna Althini, Samhällsutveckling, Länsstyrelsen • Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronneby • Fredrik Gummesson, Näringslivsutvecklare, Karlshamns kommun kommun • Ebon Kaisajuntti, Landsbygdsutvecklare, Ronneby kommun • Åsa ”Felix” Evebrand, Lantbrukarnas Riksförbund Sydost • Lars Karlsson, Lantbrukarnas Riksförbund Sydost Hållbar turism • Olof Dahlqvist, Lantbrukare • Lena Axelsson, Turistchef, Karlshamns kommun • Ola Runfors, Skogskonsulent, Skogstyrelsen • Lena Israelsson, Turistbyråchef, Ronneby kommun • Gunnar Milvert, Vattenvårdshandläggare, Länsstyrelsen • Tommy Gustavsson, Turistchef, Region Blekinge • Terje Pedersen, Turistchef, Karlskrona kommun 2. Vatten och avloppsfrågor • Eva-Marie Lundberg, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronneby Det öppna kulturlandskapet kommun • Sven-Olof Petersson, Agenda 21- samordnare, Karlskrona • Inger Hansson, Vatten- och avloppschef, Karlshamns kommun kommun • Kenneth Johansson, Vatten- och avloppschef, Karlskrona kom- • Per Håkansson, Lantbrukarnas Riksförbund mun • Sigge Johansson, Djurhållare, Esketorp • Anders Nilsson, Vatten- och avloppschef, Miljöteknik AB, Ron- • Helene Reiter, Lantbruk, Länsstyrelsen neby kommun • Jörgen Hanak, Miljöchef, Miljöförbundet Blekinge Väst Hållbar bebyggelseutveckling • Anders Klar, Miljöchef, Karlskrona kommun • Nina Södergren, Planarkitekt, Karlshamns kommun • Monika Oredsson, Miljöchef, Ronneby kommun • Victoria Nordholm, Planarkitekt, Karlskrona kommun • Elin Bremberg, Miljöinspektör, Miljöförbundet Blekinge Väst • Karin Svensson, Planarkitekt, Ronneby kommun • Emma Sjögren, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Ronneby kommun • Ulla Haglund, Doktorand, Sektionen för planering och medie- design, Blekinge Tekniska Högskola • Bertil Svensson, Miljöinspektör, Karlskrona kommun

• Carina Burelius, Planarkitekt, Länsstyrelsen • Gunnar Milvert, Vattenvårdshandläggare, Länsstyrelsen • Eva Steiner, Miljösamordnare, Karlskrona kommun

- 122 - Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag 7 Deltagare i arbetsgrupper

- 123 - 7 Deltagare i arbetsgrupper Samverkansplan för biosfärområde Blekinge Arkipelag – Kunskapsunderlag

Samverkansplan för Biosfärområde Blekinge Arkipelag Målet med samverkansplanen för Blekinge Arkipelag är att utforma och till- gängliggöra en förvaltningsplan för ett biosfärområde med havsmiljöfokus. Bevarande av värdekärnor för biologisk mångfald och kulturmiljö, ska ses i ett större sammanhang och sättas i relation till både nyttjandeintressen och pågående utveckling av biosfärområdet. En hållbar utveckling för Blekinge Arkipelag måste utgå både från det beﬁ ntliga landskapet med dess karaktär och förutsättningar och de olika behov av näringsverksamheter och service som ﬁ nns. Vi måste sträva mot en helhetssyn och hitta en bra balans mellan perspektiven kultur, natur och entreprenörskap.

Kontaktuppgifter Biosfärområde Blekinge Arkipelag Gymnastiken Ronneby Brunnspark SE 372 36 RONNEBY Sweden Telefon: (+46) 455 87 000 Fax (eller telex): (+46) 455 87 01 E-mail: [email protected] Hemsida: www.blekingearkipelag.se