DOCSLIB.ORG

Rapport 2015:XX. Arkeologisk Utredning Steg 1, 2014. Gång- Och

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Rapport 2015:XX. Arkeologisk Utredning Steg 1, 2014. Gång- Och ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN RAPPORT 2015:29 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014 Gång- och cykelväg längs väg 13 Sträckan Hedeskoga–Sövestad Skåne, Ystad kommun, Bromma och Sövestad socken, väg 13, fornlämning Sövestad 17:1 m. fl. Tyra Ericson med bidrag av Kennet Stark RAPPORT 2015:29 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014 Gång- och cykelväg längs väg 13 Sträckan Hedeskoga–Sövestad Skåne, Ystad kommun, Bromma, Hedeskoga och Sövestad socken, väg 13, fornlämning Sövestad 17:1 m. fl. Dnr 5.1.1-00132-2015 Tyra Ericson med bidrag av Kennet Stark STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen 5 226 60 LUND Fax: 010-480 80 94 Tel: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: fornamn.efternamn@shmm.se www.shmm.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:20 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Sövestads by från söder. Foto: Tyra Ericson. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och exploateringssituation 5 Syfte och ambitionsnivå 5 Upplägg 7 Metod och genomförande 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 8 Äldre kartmaterial och skriftliga källor 8 Hedeskoga 8 Bromma 9 Sövestad 12 Fältinventeringen 12 Kunskapsbehov efter arkeologisk utredning steg 1 14 Förslag till vidare åtgärder 14 Kartuppslag I 16 Kartuppslag II 18 Konsekvensbedömning och rekommendationer till Trafikverket 20 Ordlista 21 Referenser 22 Administrativa uppgifter 23 Efterreformatorisk tid Äldre bronsålderYngre bronsålder Äldre stenålder Yngre stenålder Äldre järnålderYngre järnålder VikingatidMedeltid Nyare tid STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år Bosarpasjön Höör Tollarp Gärds Köpinge Åhus Linderöd Helge å Everöd Östra Sönnarslöv Ö Ringsjön Yngsjö Hörby Huaröd Vittskövle Degeberga Bjärsjölagård Verkaån Kävlingeån Brösarp Vollsjö Kivik Vombsjön Vitaby Lövestad Sjöbo Sankt Olof Veberöd Sjöbo Äsperöd Vik Onslunda Sövde Baskemölla Blentarp Sövdesjön Gärsnäs Simrishamn Smedstorp Ellestadssjön Tomelilla V13 Brantevik Krageholmssj. Sövestad Hammenhög Stora Herrestad Skillinge Rydsgård Hedeskoga Köpingebro Borrby Löderup Nybrostrand Skivarp Svarte Ystad Abbekås Figur 1. Den aktuella vägsträckningen (väg 13) markerad på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1:300 000. 4 Gång- och cykelväg längs väg 13 Sammanfattning • Riksantikvarieämbetet UV Syd, sedan 1 januari 2015 SHMM Arkeologiska uppdragsverksamheten, har genomfört en arkeo- logisk utredning steg 1 inför anläggandet av en gång- och cykel- väg längs med väg 13 på sträckan Hedeskoga–Sövestad, Ystad kommun. Sträckan är cirka 6 km lång, och utredningsområdet omfattar en zon om 10 meter på vardera sidan befintlig väg. • Utredningsområdet är beläget i det s.k. yttre backlandskapet norr om Ystad, en landskapszon som karakteriseras som små- kuperad slättbygd. Området består idag främst av odlad mark. Höjden över havet varierar mellan 45–55 meter. Jordarten är huvudsakligen lerig morän. • Utredningen har bedrivits i form av byråinventering och fältin- ventering. Den syftar till att fastställa om fornlämningar/forn- lämningsområden berörs av planerade arbetsföretag. Resultaten ska kunna användas i en fortsatt beslutsprocess och utgöra underlag för en eventuell arkeologisk utredning steg 2. • Efter byrå- och fältinventering föreslås sex områden för arkeo- logisk utredning steg 2 medan ett område, Sövestads bytomt (fornlämning Sövestad 17:1), föreslås för arkeologisk förun- dersökning. De sju områdena omfattar sammanlagt drygt 3 km (cirka 53 % av utredningsområdet). • Samtliga de föreslagna områdena ligger i direkt anslutning till befintlig väg, varför särskilda skyddsanordningar kan komma att behövas för arkeologin. Bakgrund och exploateringssituation Trafikverket avser att anlägga en GC-väg längs med väg 13 på sträckan Hedeskoga–Sövestad, Ystad kommun (fig. 1 och 2). Sträckan är ca 6 km lång, och utredningsområdet omfattar en zon om 10 m på vardera sidan befintlig väg. Utredningen utfördes tidigt i processen, innan Trafikverket gjort några mer omfattande förarbeten. Vägsträckningen går genom en fornlämningsrik trakt och utrednings- området berör huvudsakligen odlad mark. Syfte och ambitionsnivå Syftet med den arkeologiska utredningen steg 1 är att fastställa om forn- lämningar/fornlämningsområden berörs av planerade arbetsföretag. Ambitionsnivån är att alla eventuella fornlämningsområden inom explo- ateringsområdet identifieras. Resultaten ska kunna användas i en fortsatt beslutsprocess och utgöra underlag för en eventuell arkeologisk utredning steg 2. Gång- och cykelväg längs väg 13 5 Sövestad 10:1 Sövestad 63:1 Sövestad 54:1 Sövestad 56:1 Sövestad Sövestad 17:1 Sövestad 18:1–2 Sövestad 64:1 Sövestad 80:1 Sövestad 24:1 Sövestad 5:1 Sövestad 1:4 Sövestad 13:1 Sövestad 1:3 Sövestad 2:2 Sövestad 6:1 Borrie 3:1 Sövestad 59:1 Sövestad 57:1 Sövestad 3:1 Sövestad 60:1 Sövestad 61:1 Bromma 1:1 Bromma 1:2 Sövestad 58:1 Bromma 2:1 Bromma 41:1 Sövestad 12:1 Sövestad 9:1 Bromma 39:1 Bromma 40:1–2 Bromma 37:1 Bromma 7:1 Bromma 3:1 Bjäresjö 37:1 Bromma 46:1 Bjäresjö 42:1 Bjäresjö 56:1 Bromma 19:1 Bromma 36:1 Bromma 47:1 Bjäresjö 68:1 Bromma 35:1 Bromma 25:1 Bromma 48:1 Bjäresjö 23:1 Bromma 44:1 Bromma 22:1 Bromma 20:1 Bromma 42:1 Bromma 38:1 Bromma 23:1 Bromma 24:1 Bromma 18:1 Bromma 32:1 Bromma 21:1 Bromma 23:2 Bromma 27:1 Bromma 17:1 Bromma 30:1 Bromma 45:2 Bromma 15:1 Bromma 29:1–2 Bromma 43:1 Bromma 45:1 Bromma 16:1 Bromma 15:2 Hedeskoga 11:1 Bromma 28:1 Bromma 6:1 Bromma 9:1 Bromma 31:1 Bromma 5:1 Hedeskoga 22:1 Bromma 8:1 Bromma 11:1 Bromma 13:1 Bromma 34:1 Bromma 33:1 Bromma 10:1 Bromma 4:1 Bjäresjö 33:1 Bromma 14:1 Öja 35 Hedeskoga 12:1 Öja 24 Öja 34 Bjäresjö 59:1 Öja 23 Öja 29 Hedeskoga Hedeskoga 36:1 Öja 1:1 RegistreradBjäresjö 20:1 lämningBjäresjö i FMIS 20:1 Hedeskoga 13:1 Hedeskoga 37:1 Öja 29 Särskilt värdefull kulturmiljö Hedeskoga 14:1 Hedeskoga 2:1 Hedeskoga 24:1 Öja 18:1 UndersökningsområdeBjäresjö 52:1 Hedeskoga 31:1 Hedeskoga 15:1 Bjäresjö 34:1 Hedeskoga 30:1 Öja 27 Öja 33 Hedeskoga 19:1 Hedeskoga 35:1 Öja 26 Bjäresjö 21:1 Hedeskoga 4:1 Hedeskoga 6:1 Hedeskoga 1:1 Öja 32 Bjäresjö 35:1 Hedeskoga 17:1 Öja 30 Bjäresjö 19:1 Hedeskoga 26:1 Öja 25 Öja 22 Figur 2. Utredningsområdet med fornlämningar och särskilt värdefull kulturmiljö markerade på utsnittHedeskoga ur Fastighetskartan, 29:1 Öja 31 Bjäresjö 22:1 Hedeskoga 16:1 Ystad 73 blad 1D9e Ystad och 2D0e Krageholm. Skala 1:25 000. Hedeskoga 28:1 Ystad 72 Hedeskoga 27:1 6 Gång- och cykelväg längs väg 13 Hedeskoga 3:1 Ystad 56:1 Ystad 75 Ystad 66:1 Upplägg I följande kapitel ”Metod och genomförande” redovisas utredningens olika moment. Under rubrikerna ”Topografi”, ”Fornlämningsmiljö”, ”Äldre kart- material och skriftliga källor” och ”Fältinventeringen” beskrivs utrednings- området och dess omgivningar med utgångspunkt från de källmaterial som togs fram genom byråinventeringen. Därefter kommer ett kortare avsnitt om ”Kunskapsbehov efter AU1-arbetet”. Under ”Förslag till vidare åtgärder” presenteras inventeringsresultaten i sin helhet, i kartutsnitt och tabeller (kartuppslag I–II). Rapporten avslutas med kapitlet ”Konsekvensbedömning och rekommendationer till Trafikver- ket” samt en ordlista. Staket och annat som kan utgöra hinder vid en arkeologisk utredning steg 2 noterades översiktligt, och redovisas i avsnittet ”Konsekvensbedöm- ning och rekommendationer till Trafikverket”. Metod och genomförande Utredningen har gjorts i två etapper. Inledningsvis gjordes en så kallad byråinventering. Den omfattade genomgång och analys av relevant äldre kartmaterial samt en inventering av tillgängliga arkeologiska uppgifter i FMIS och arkiv. Inom ramen för byråinventeringen genomfördes även en genomgång av relevant litteratur och rapporter, tillgängliga tryckta/digitala historiska källor och översiktlig excerpering av digitala arkiv. Den andra etappen utgjordes av en fältinventering till fots av hela sträckan. Syftet med denna översiktliga inventering var att identifiera sådana lägen i landskapet som erfarenhetsmässigt utgör potentiella lägen för boplatser och andra forn- och kulturlämningar. Vid fältinventeringen identifierades också områden inom utredningsområdet som ur antikvarisk synpunkt är olämpliga för mellanlagring av massor, uppställning av bodar etc. Vid fältinventeringen utfördes även ytinventering efter slagen flinta och annat upplöjt material som kan tyda på förekomst av fornlämningar. I de fall aktuell markanvändning/gröda var plöjd åker eller höstsäd var sådan ytinventering möjlig, medan stubbåker och raps endast undantagsvis gav möjlighet till ytinventering. Tomt- och betesmark kunde inte ytinventeras. Topografi Denna del av väg 13 går i nord–sydlig riktning genom det s.k. yttre back- landskapet norr om Ystad, en landskapszon som karakteriseras som små- kuperad slättbygd. I sänkorna har i äldre tid funnits våtmarker, som idag i hög utsträckning är utdikade. Området består idag främst av odlad mark. Avståndet till den nuvarande kustlinjen är, i söder, tre kilometer. Höjden över havet varierar mellan 45–55 meter. Jordarten är huvudsakligen lerig morän, med ett mindre parti silt i anslutning till gränsen mellan Bromma och Sövestad socknar. Av Skånska Recognosceringskartan från tidigt 1800-tal framgår att vägen på några ställen följer smala höjdryggar mellan våtmarker. Väg 13 har i sen tid dragits väster om Bromma by och har en ny sträckning i anslutning till Sövestad.
Load more
Loading...
Loading...
Loading...
Loading...
Loading...

23 pages remaining, click to load more.

Recommended publications
  • TRAFIKPROGRAM STORA HERRESTAD Trafikprogram Stora Herrestad
    TRAFIKPROGRAM STORA HERRESTAD Trafikprogram Stora Herrestad Beställare: Ystads kommun Referens: Emma Holgersson Framtaget av: Ramboll Sverige AB Medverkande: Uppdragsledare: Matilda Brogård Arbetsgrupp: Jeanette Dunn Ekelund, Matilda Hansson, Ellen Andersson och Lottie Carlsson Granskare: André Kingstedt Bild/foto: Ramboll, om inget annat anges Datum: 2020-02-06 INNEHÅLL BAKGRUND 4 ANALYS OCH ÅTGÄRDER 16 Bakgrund och syfte 4 Sammanfattande trafikanalys 16 Transportpolitiska mål 4 1. Landsvägen 17 Trafikstrategins mål 4 2. Karlfältsvägen 18 Avgränsning 4 3. Mobility Management 19 Sammanfattning åtgärdsförslag 19 METOD 5 Nulägesbeskrivning 5 KÄLLOR 20 Fältstudier 5 Analys 5 Workshop 5 Remiss 5 NULÄGESBESKRIVNING 6 Förutsättningar 6 Fokus Stora Herrestad 6 Målpunkter 7 Biltrafik 8 Kollektivtrafik 10 Gångtrafik och cykeltrafik 12 Skolskjuts 12 Framtida utbyggnadsplaner 14 Olyckor 14 TRAFIKPROGRAM STORA HERRESTAD – YSTADS KOMMUN BAKGRUND BAKGRUND OCH SYFTE funktion och användning vilket i sin tur ska leda till fots, med cykel eller med kollektivtrafik och mindre Ystads kommun har tagit beslut om att ta fram tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt med bil. trafikprogram för kommunens mindre tätorter för att bidra till utvecklingskraft i hela landet. • Tillgängligheten med gång, cykel och kollektivtrafik beskriva trafiksituationen i dessa. Tidigare har Transportsystemet ska vara jämställt vilket innebär att ska förbättras så att dessa transportsätt blir de naturliga trafikprogram för Svarte och Löderup gjorts och i likvärdigt svara
    [Show full text]
  • Welcome to Our Beaches 2 CONTENTS
    Welcome to our beaches 2 CONTENTS Welcome to our beaches ................................................................................................................. 4 Park legally and show consideration ......................................................................... 7 Offshore currents at bathing sites ................................................................................... 8 OUR BEACHES Skepparp .................................................................................................................................................................10 Vitemölla .................................................................................................................................................................11 Stenshuvud ..........................................................................................................................................................12 Rörum/Knäbäckshusen ...............................................................................................................13 Baskemölla ..........................................................................................................................................................14 Tobisvik ......................................................................................................................................................................15 Kyls strandbad/Borrby strand ..........................................................................................16 Mälarhusen .........................................................................................................................................................17
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 10 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • CYKELPLAN 2018-2028 Cykelplan Ystads Kommun
    CYKELPLAN 2018-2028 Cykelplan Ystads kommun CYKELPLAN YSTADS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2018-02-15 Projektledare Omslag: Tobias Gustafsson, Ystads kommun Foto: Ystads kommun Arbetsgrupp Foton: Ystads kommun: Ystads kommun om inget annat anges Mari Holm Carina Tenngart Ivarsson Illustrationer: Cecilia Persson Ramböll om inget annat anges Mats Nylén Ralp Hargemyr Ramböll: Malin Ekman, uppdragsledare André Kingstedt Christoffer Hedberg Lottie Carlsson, layout 2 Cykelplan Ystads kommun 3 Cykelplan Ystads kommun 4 Cykelplan Ystads kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................5 DEL 1: BAKGRUND OCH DEL 2: CYKELPLAN 2018-2028 ����������������29 FÖRUTSÄTTNINGAR �����������������������������������7 4. MÅL FÖR CYKELPLANEN .....................30 1. INLEDNING ..............................................8 4.1 ÖVERGRIPANDE MÅL ������������������������������������� 30 1.1 VARFÖR EN CYKELPLAN? ��������������������������������� 8 4.2 INDIKATORER ��������������������������������������������������� 30 1.2 SATSA PÅ CYKLING I YSTAD! ���������������������������� 8 1.3 OMFATTNING ������������������������������������������������������ 9 5. UPPDATERAT CYKELNÄT ���������������������32 1.4 ANVÄNDNING ������������������������������������������������������ 9 5.1 HUVUDNÄT �������������������������������������������������������� 32 1.5 TIDSPERSPEKTIV ����������������������������������������������� 9 5.2 LOKALNÄT ��������������������������������������������������������� 34 5.3 BRISTER I CYKELNÄTET ��������������������������������
    [Show full text]
  • Sammanfattning Ystad ÖP Ver 2[6449]
    NYBROSTRANDS BYALAG Sammanfattning av Ystad kommuns Översiktsplan med kommentarer Denna PM utgör en kortfattad sammanfattning av kommunens förslag till Översiktsplan och har strukturerats på samma sätt som översiktsplanen. Texten har fokus på Nybrostrand och vad som påverkar utveckling och boende i Nybrostrand men omfattar även generella beskrivningar och övervägande som kommunen gjort. För texten under någon rubrik i översiktsplanen som inte har anknytning på Nybrostrand har i sammanfattningen ”Inga kommentarer” angetts. Inledning • Översiktsplanen har tidshorisont 2030. • Översiktsplanen är inte bindande men ett arbetsredskap för kommunens utveckling. • För staden Ystad, samt svarte och Köpingebro finns fördjupade översiktsplaner, dvs dessa är undantagna. Planeringshorisonten för den fördjupade översiktsplanen för Köpingebro är ca 30 år. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs en utbyggnad i 10 årsetapper (2025, 2035 och 2045) där sita etappen är en framtidsutblick. Etapp 1 fram till 2025 omfattar ca 200 bostäder, etapp 2 fram till 2035 omfattar även den ca 200 bostäder. För att förhålla oss till samma målår som för den kommun täckande översiktsplanen (samt fördjupningarna för Ystad och Svarte) bedömer kommunen att fördjupningen för Köpingebro möjliggör för ca 300 bostäder fram till år 2030. I planen har även ca 9,5 ha föreslagits som område för småverksamhet (i detta ryms även ca 2 ha för mindre verksamheter i anslutning till blandstad). I planen anges folkmängden till 1134 innevånare (år 2011). • Kommunen har under år 2017 haft dialog med byalagen. Vid sammanfattningen av dialogen med Nybrostrands byalag diskuterades o Förbindelse till Köpingebro och tåget o GC-väg i norr/Militärvägen mor Ystad o Bättre förhållanden på Österleden (mycket trafik och höga hastigheter) o Behovet av samlingslokal Ystad kommun Ingen kommentar Fem strategiområden Inledning Inga kommentarer Möjligheter • Översiktsplanen har fem strategier: Möjligheter, boende, nära, vården och identitet.
    [Show full text]
  • Ystad & Österlen, South-East Sweden
    Ystad & Österlen, South-East Sweden in collaboration with VisitYstadÖsterlen Photo: Have you ever wondered why so many people are attracted to Ystad and Österlen? For many years artists, writers, birdwatchers and gardeners have made their way here, like holiday-makers looking for a unique combination of tranquillity and intensity. Come and see our sights at your own pace and experience the delights. Discover food, art, light and history. Explore a region which attracts film-makers from all over the world. A region where visitors choose to stay a little bit longer, perhaps in a traditional cottage close to the sea. The Ystad & Österlen area, the southeast corner of Skåne, is a popular destination, especially in summer, but increasing numbers of people are coming here all year round, attracted by the peace and quiet, the excellent food and wonderful cultural and natural experiences. Top 5 Updated 15 June 2015 Destination: Ystad & Österlen, South-East Sweden Publishing date: 2015-06-15 THE REGION The tourist season tends to be longer for every year. The antiques fair in Brösarp in March is the start of the tourist season. When the art exhibition “Konstrundan” starts at Easter the destination really take o as artists, designers and craftspeople show their work in their own homes and studios all around the area. A great event in the fall is the Österlen Lights & Enlightenment exhibition (Österlen Lyser) in the beginning of November. It´s a variety of arrangements with the light in the centre. During this Marie Liljegren event also Österlen Marathon takes place. Österlen is no ocial geographic region, however it has Read more about Ystad & Österlen at been used for hundreds of years to incorporate the natural www.visitystadosterlen.se/en boundary of the southeast corner of Sweden towards the Baltic Sea.
    [Show full text]
  • Tourist Guide Österlen
    Eurotourism www.eurotourism.com Tourist Guide Österlen The four “Must See and Do’s” when visiting Österlen Ales Stenar in Kåseberga (Stone Ship) Autoseum (Auto Museum) i Simrishamn The Beaches - six miles of coast awaits Christinehofs Ecopark Municipality Facts 01 Population 60,000 Area 1150 km² Regional Center Ystad Municipality Simrishamn Municipality Tomelilla Municipality County Skåne More Information 02 Internet www.visitosterlen.se Newspapers www.sydsvenskan.se www.ystadsallehanda.se www.osterlenmagasinet.se Tourist Bureaus VisitÖsterlen Tourist Bureau Knäbäckshusen. Photo: Visitosterlen.se +46 (0)414-20410 info@visitosterlen.se www.visitosterlen.se Welcome to Österlen It is said the sky is a little closer in Österlen. is perfect for private relaxation, but even Notes 03 The sky and the sea blend to form a sort of many companies also choose to conduct celestial sea. Maybe it is this celestial sea, their meetings here in the quiet conference Emergency 112 which makes the light so special and attracts environments. The destination is marked by Police 114 14 many guests to the Southeast of Skåne. a rich cultural life and offers many nature Country Code +46 experiences. Do not miss the wonderful 1 Area Code Ystad 411 Ystad, the region’s hub in terms of beaches that are waiting for all of us who communications and the charming medieval enjoy to go barefoot. Simrishamn 414 city attracts many visitors whom wants to Tomelilla 417 follow in the footsteps of the fictional detective A Warm Welcome! Kurt Wallander. Österlen is slow paced which Eurotourism Media Group AB: Box 55157 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 info@eurotourism.se Copyright © 2010 Eurotourism Media Group AB Protected by international law; any violation will be prosecuted.
    [Show full text]
  • KOMMUNEN YSTAD 2030 Översiktsplan För Ystads Kommun Den Här Berättelsen Skapades Med Esris Story Map Cascade
    SAMRÅDSHANDLING 30 JANUARI 2019 KOMMUNEN YSTAD 2030 Översiktsplan för Ystads kommun Den här berättelsen skapades med Esris Story Map Cascade. Läs den på webben på http://arcg.is/1qXnPW. Kommunen Ystad 2030 Ny översiktsplan för Ystads kommun Välkommen att ta del av förslaget till kommunens nya översiktsplan! Planen är på samråd 15 februari - 30 april 2019 Läsanvisning Översiktsplanen är uppdelad i sju kapitel som redovisas i flikarna högst upp. Sist ligger fliken "Tyck till!" där du har möjlighet att lämna synpunkter på planen. Kapitlen är i vissa fall indelade i underrubriker som även de ligger på flikar. Du kommer till ett kapitel eller underrubrik genom att klicka på fliken. Den digitala översiktsplanens uppbyggnad. Genom att scrolla eller använda navigeringsfunktionen kan du förflytta dig i texten. Dessutom finns en innehållsförteckning i början av varje kapitel där du kan klicka på det stycke du vill läsa. Varje kapitel består av ett textavsnitt och en karta eller bild. Kartorna är i många fall interaktiva, vilket betyder att du kan navigera och zooma i kartan eller klicka på en yta för att få upp information om platsen. I texten finns det också länkar som leder till en viss del av kartan. Länkarna markeras med fetstil och är understrukna. För att återgå till den förinställda kartutbredningen klickar du på hussymbolen i kartan. Läs planen i pdf-format Klicka där det står "Skriv ut" högst upp till höger på skärmen för att få tillgång till översiktsplanen som pdf. Dokumentet uppdateras under arbetets gång. När översiktsplanen antagits kommer hela planen layoutas och finnas tillgänglig att ladda ned som pdf.
    [Show full text]
  • Södra Norrland, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Ljusfallshammar Nyköping Tanumshede Enstaberga Svalsta Olshammar Jönåker Bergshammar Grebbestad Dals Rostock Arnö Lotorp Stavsjö Hällestad Ålberga Borggård Mellerud Sonstorp Tjällmo Butbro Töreboda Mariestad Tätorter 2015, SCB Finspång Inskogen Graversfors Oxelösund Västanvik Hedekas Högsäter Falla Krokek Ullervad Buskhyttan Åby Bef.förändring 2010-2016, % Rabbalshede Lugnås Undenäs Svärtinge Fjällbacka Kvarsebo och Säter Nävekvarn Hällekis Skeppsvik och Sjöskogen Djurön Herstadberg Hällevadsholm Nykyrka Hamburgsund Lindö Moholm Marby och Marbystrand Färgelanda Stigen Berga 10 till 1340 (280) Eksund Brålanda Norrköping Skärblacka Ljunga Östra Husby Ödeborg Forsvik Dingle Tidan Borensberg 3 till 10 (672) Kimstad Öbonäs Lidköping norra Motala Karlsborg Källby Götene Timmersdala Bovallstrand Frändefors Örslösa Österstad Munkedal Luddingsbo -3 till 3 (714) Lidköping Norsholm Väring Ljungsbro Snöveltorp Filsbäck Mölltorp Klockrike Hunnebostrand Torreby Västra Husby Bergs slussar Lerdala Stöpen Söderköping Lundsbrunn Ulvåker Fornåsa -10 till -3 (268) Ekängen Gistad Fagersanna Vinninga Mogata Fagerhult Fågelsta Vadstena Eggby Kränge Hogstorp Linghem -39 till -10 (45) Tallboda Kungshamn Brastad Tibro Västerlösa Smögen Malmslätt Katrinedal Askeby Smedseröd Nordkroken Östra Ryd Skövde Igelstorp Malmön Kurveröd Rappestad Linköping Järpås Skara Axvall Varnhem Uddevalla Vänersborg Saleby Skänninge Lanesund och Överby Vargön Vikingstad Bankekind Utby Ardala Sjögestad Slaka Kristevik och Sundsandvik Mantorp Grästorp Ammenäs Spångsholm Skultorp Värsås
    [Show full text]
  • Ystadls Best Guide To
    When you purchase this brochure, the surplus from - For these children the alternative had most likely been the sale goes to SOS Children’s Villages. death. Now they have the basic means for survival, says Henning Mankell. The SOS Children’s Village in Chimoio, Mozambique, houses nearly a hundred orphaned children after Henning Mankell Mozambique has over 2 million orphans, about 670,000 of has given a large donation to SOS Children’s Villages, whom have lost one or both parents due to AIDS. Since financing the construction of a new children’s village and 1986, SOS Children’s Villages have built five children’s a nursery school in the country. Besides taking care of villages, two youth homes, five schools and four elementary children who have been abandoned or orphaned, and schools. - SOS Children’s Villages have understood that allowing them to grow up safe in a children’s village, the they can not help everyone, but the ones they do, they help work of SOS Children’s Villages also strengthens existing the whole way. For me it is enough if a single child can be families to prevent children being abandoned. Currently, helped, although I’ll never be satisfied, says Mankell, who SOS Children’s Villages help over 1,000 children in 200 sees the donation as a privilege rather than a sacrifice. different families in Mozambique through different types of www.henningmankell.se family strengthening measures. YSTAD’S BEST GUIDE TO 43 24 70 69 44 41 39 4 7 68 65 71 Industrigatan 67 57 61 8 Bellevuevägen 32 Dragongatan Surbrunnsvägen 33 Videgatan
    [Show full text]
  • BOSTADSFÖRSÖRJNING 2018-2022 MED UTBLICK MOT 2030 Inledning OM KOMMUNENS BOSTADSFÖRSÖRJINGSANSVAR 3
    YSTADS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2018-2022 MED UTBLICK MOT 2030 Inledning OM KOMMUNENS BOSTADSFÖRSÖRJINGSANSVAR 3 YSTADS KOMMUNS BOSTADSPOLITISKA MÅL 4 INSATSER FÖR ATT NÅ MÅLEN 8 OM KOMMUNENS klargör kommunen sina bostadspolitiska mål, FRAMTAGANDE AV RIKTLINJERNA, UNDERLAG OCH PROCESS 12 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR medel och ambitioner. Riktlinjerna ska vara Bra bostäder och goda boendemiljöer är grund- vägledande underlag i översiktsplanering och n Kommunala mål 12 läggande kvaliteter i en kommun och ger förutsätt- detaljplanering vad gäller bedömningar och ställ- n Mellankommunal målbild 13 ningar för såväl tillväxt som välfärd. Attraktiva bostäder ningstaganden. Riktlinjerna kan också fungera och bostadsmiljöer är en viktig faktor för att attrahera som underlag för exploatering och olika hand- n Regionala och nationella mål 14 människor att bosätta sig i kommunen, och när företag lingsplaner och åtgärder som ska främja byggande rekryterar arbetskraft är tillgången till attraktiva bostäder i kommunen. n Analysunderlag 16 en viktig faktor. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska innehålla n Arbetsprocessen 22 Ett brett utbud av bostäder i varierande boende- kommunens mål för bostadsbyggande och utveck- n Bilagor 23 former och i väl fungerande boendemiljöer är ling av bostadsbeståndet, planerade insatser för viktigt för att människor ska kunna tillgodose att nå målen samt hur kommunen har tagit sina behov i olika skeden av livet och kunna hänsyn till relevanta nationella och regionala anpassa boendet efter livssituationen. Kommunen mål, planer och program som är av betydelse behöver planera boenden för alla grupper i sam- för bostadsförsörjningen. hället utifrån olika behov, önskemål och betal- Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning kan ningsförmåga, inte minst ur ett hållbarhetsper- ses som en process i fyra steg.
    [Show full text]