Möten Med Dikten

DOKTORSAVHANDLING Institutionen för konst, kommunikation och lärande Avdelningen för pedagogik, språk och ämnesdidaktik ISSN 1402-1544 ISBN 978-91-7790-585-1 (print) Möten med dikten ISBN 978-91-7790-586-8 (pdf) Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan Luleå University of Technology 2020 Anna Sigvardsson Anna Sigvardsson Möten med dikten Anna Sigvardsson Svenska med didaktisk inriktning Möten med dikten Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan Anna Sigvardsson Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Avdelningen för pedagogik, språk och ämnesdidaktik Tryckt av Luleå tekniska universitet, Grafisk produktion 2020 ISSN 1402-1544 ISBN 978-91-7790-585-1 (tryck) ISBN 978-91-7790-586-8 (digital) Luleå 2020 www.ltu.se Till Karl och Sonia ABSTRACT The aim of this compilation thesis was to increase the understanding of secondary students’ poetic literacies both inside and outside school. The study employed an overarching theoret- ical framework derived from New Literacy Studies in which poetry reading is understood as a social practice (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000; Street, 2001). Paper I was a systematic literature review of international research discussions on the teaching of poetry reading in secondary school. The descriptive analysis showed that the research has mainly come from English-speaking countries, namely Great Britain, Ireland, Canada, Australia, and the US, and the primary areas of research have been in the fields of education, literature, and psychology. The majority of studies were qualitative, and methods such as interviews, observations, surveys, and textual analyses were used. An inductive thematic analysis of topics in the research identified four major themes: “personal response pedagogies”, “development of poetry reading during secondary education”, “educational politics and poetry reading pedagogy”, and “boys and poetry reading”. Paper II explored secondary students’ leisure use of poetry with special regard to the reading of poetry. The study comprised 21 interviews and was inspired by constructive grounded theory (Charmaz, 2014). The analysis showed that the most common activity was private reading at home. Poetry was read for inspiration in order to create poetry, prose, and images. The participants’ examples of their favourite poems showed that lyric poetry and song lyrics were favoured. Paper III was based on the same empirical material as paper II and aimed at exploring the participants’ main reasons for reading poetry for leisure. Felski’s (2008) theory about leisure reading was employed in the analysis. The analysis rendered three categories: “being seen by the poem”, “an internal community”, and “support in difficult periods”, which indicated that there is a relational dimension to the reading process. Paper IV explored secondary Swedish teachers’ perceptions of key elements of poetry pedagogy. The study comprised 15 interviews. A thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) identified four themes: “drawing on personal engagement”, “discussing pupils’ conceptions from the outset”, “creating a safe classroom atmosphere”, and “scaffolding pupils’ interpreta- tions”, which comprised the two sub-themes “scaffolding the aesthetic experience” and “scaffolding textual analysis”. Rosenblatt’s (1994 [1978], 1995 [1938]) theory of aesthetic reading and Shulman’s (1986, 1987) concept of pedagogical content knowledge was employed to interpret the participants’ perceptions. In the final section of the thesis, trends in the results in papers I–IV were discussed. The findings suggested that the aesthetic experience of poetry was key to the reading practices inside and outside secondary school. Students’ statements about their poetry reading outside school showed that they tended to read for psychological reasons, whereas the teachers’ statements about the teaching practices indicated that these were oriented towards textual analysis. Keywords: poetic literacy, poetry pedagogy, leisure reading, poetry, secondary education Förord Många människor har hjälpt mig på vägen med denna studie och här vill jag ta tillfället i akt att tacka. Först vill jag tacka de elever och lärare som medverkade i studierna och delade med sig av sina tankar om poesi och poesiundervisning. Utan er hade det inte blivit någon avhandling. Att få höra er berätta om era erfarenheter och läsupp- levelser har varit något av det mest givande med detta arbete. Därefter vill jag tacka min handledare Anna Nordenstam och mina biträdande handledare Ingemar Friberg och Lena Manderstedt för god handledning. Era läsningar, kritiska synpunkter och uppmuntran har betytt oerhört mycket för min utveckling under de här åren. Ett varmt tack för alla givande samtal och ert engagemang. Ett särskilt tack vill jag rikta till Magnus Persson och Christina Olin-Scheller för noggranna granskningar av mitt manus vid mittseminarium respektive slut- seminarium. Era goda synpunkter har bidragit till att förbättra arbetet avsevärt. Även Per Ledin ska ha ett särskilt tack för hjälp med granskning av kappan. Under de här åren har jag haft förmånen att få vara del av en nationell fors- karskola (SPLIT) och de terminsvisa träffarna med seniora forskare och dokto- randkollegor har varit värdefulla för mitt arbete. Tack till er alla för de synpunkter ni gett på mina texter och de intressanta och roliga träffarna. Mina kollegor i svenskämnet har även varit viktiga för mitt arbete. Jag är mycket tacksam för alla era läsningar och de synpunkter ni gett. Tack till dok- torandkollegorna: Åsa Bjuhr, nu disputerad, samt Stina Thunberg, Theres Brännmark och Agnes Andersson för alla samtal, fikapauser och pepp på vägen. Tack även till Carl Holmgren som bistått med uppiggande skypekaffe och diskuterat doktorandlivets glädjeämnen och vedermödor. I början av mitt dokto- randarbete hade jag vidare gott stöd av Leif Berglund och Sofia Larsson kring frågor om nätintervjuer och kvalitativa analyser. Tack för detta. Kollegor på engelskämnet har varit behjälpliga med översättningsfrågor. Tack Eva Fjällström, Marie Nordlund och Lydia Kokkola för att ni tog er tid. Tack även till Karin Karlsson Hutt för hjälp med detta. Och tack till Petra Sjögren för hjälp med layout. Ett särskilt tack går till Frida Marklund som har följt mig genom hela dokto- randtiden och diskuterat både forskning och blommor. Samtalen med dig har varit en glädje och ett stort stöd. Avslutningsvis, vill jag tacka min familj och mina vänner som gör livet värde- fullt och ger mig perspektiv på arbetet. Lydia och Harry, det är ni som är den riktiga poesin i livet. Fredrik, tack för ditt orubbliga lugn och alla goda läsningar och samtal. Det är en gåva att få dela både liv och arbete med dig. Karlsvik i maj 2020 Avhandlingens studier Följande artiklar ligger till grund för avhandlingen: I. Sigvardsson, A. (2016). Teaching Poetry in Secondary Education – Findings from a Systematic Literature Review. Scandinavian Journal of Educational Research, 61(05), 584–599. II. Sigvardsson, A. (2017). Poesiintresserade unga i Sverige: en studie om poesiläsning på fritiden 2015–2016. Educare, (2), 145–168. III. Sigvardsson, A. (2017). Att läsa fram sig själv – unga om centrallyri- kens betydelse. Edda – Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, 104(04), 338–353. IV. Sigvardsson, A. (2019). Don’t Fear Poetry! Secondary Teachers’ Key Strategies for Engaging Pupils with Poetic Texts. Scandinavian Jour- nal of Educational Research, advance online publication, 2019, (14 s). Artiklarna publiceras med tillstånd från respektive förlag. Innehåll Inledning .......................................................................................................................................... 1 Syfte ............................................................................................................................................................. 3 Centrala begrepp ................................................................................................................................ 3 Avgränsningar ........................................................................................................................................ 5 Disposition .............................................................................................................................................. 5 Bakgrund .......................................................................................................................................... 7 Litteraturläsning i gymnasiets ämnesplan ............................................................................. 7 Tidigare forskning ...................................................................................................................... 15 Diktreception ...................................................................................................................................... 16 Diktupplevelsen ................................................................................................................................................ 16 Litterär medvetenhet och litterär kompetens ................................................................................. 20 Erfarenhetspedagogisk diktläsning........................................................................................................... 24 Kommentar med internationell jämförelse ........................................................................................ 27 Undervisning i poesiläsning för äldre elever ...................................................................

Load more