DOCSLIB.ORG

Nordens Historiker En Vänbok Till Harald Gustafsson Bodensten, Erik; Brilkman, Kajsa; Larsson Heidenblad, David; Sanders, Hanne

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nordens Historiker En Vänbok Till Harald Gustafsson Bodensten, Erik; Brilkman, Kajsa; Larsson Heidenblad, David; Sanders, Hanne Nordens historiker En vänbok till Harald Gustafsson Bodensten, Erik; Brilkman, Kajsa; Larsson Heidenblad, David; Sanders, Hanne 2018 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Bodensten, E., Brilkman, K., Larsson Heidenblad, D., & Sanders, H. (Red.) (2018). Nordens historiker: En vänbok till Harald Gustafsson. (Studia historica lundensia; Vol. 28). Historiska institutionen, Lunds Universitet. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 STUDIA HISTORICA LUNDENSIA Nordens historiker EN VÄNBOK TILL HARALD GUSTAFSSON Red. Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders Nordens historiker är en festskrift tillägnad Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet. Boken samlar forskare från hela Norden och visar på förtjänsterna med att skriva historia utifrån ett gränsöverskridande nordiskt perspektiv. Detta arbetssätt har varit kännetecknande för Harald Gustafssons forskargärning och inspirerat de medverkande författarna till att prova nya vägar. Bokens fyra redaktörer är alla verksamma i Lund. 9 789188 473592 STUDIA HISTORICA LUNDENSIA HISTORISKA INSTITUTIONEN ISBN 978-91-88473-59-2 NORDENS HISTORIKER Nordens historiker En vänbok till Harald Gustafsson Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad och Hanne Sanders (red.) STUDIA HISTORICA LUNDENSIA 28 Studia Historica Lundensia kan beställas via Lunds universitet: www.ht.lu.se/serie/shl E-post: [email protected] Omslag, framsidan: Vestan úr Dölum / Dalir, West Iceland, 1904, av Þórarinn B. Þorláksson. Foto: Listasafn Íslands / National Gallery of Iceland, LÍ 922. Omslag, baksidan: Harald Gustafsson. Foto: privat. Copyright: Respektive författare, 2018 Historiska institutionen Lunds Universitet Studia Historica Lundensia 28 ISBN 978-91-88473-59-2 (tryck) ISBN 978-91-88473-60-8 (pdf) ISSN 1650-755X Omslag & sättning av Gunilla Albertén, Media-Tryck Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet, Lund 2018 Miljömärkt enligt Svanen, 3041 0903 Innehåll Inledning Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders 9 I. Vad är det nordiska? At vælge et nordisk perspektiv En udfordring til en nationalstatslig historieskrivning Hanne Sanders 17 Det var en gang et norgesvelde Tanker om en samfunnsdannelse som ikke lenger er Steinar Imsen 31 ’Norden’ og ’Skandinavien’ Begrepsbruk i brytningstid Ruth Hemstad 45 Scandinavia Magna En alternativ nordisk statsbildning 1743 Erik Bodensten 61 II. Nordiska komparationer Språkmöten i det tidigmoderna Norden Isländska och finska bönder i interaktion med överheten Leon Jespersen & Nils Erik Villstrand 79 Den privatiserade välfärdsstaten Extremer och medelvägar i den nordiska modellen Mats Hallenberg 97 En nordisk blick på det moderna miljömedvetandets genombrott David Larsson Heidenblad 113 De politiska flyktingarna från Nazi-Tyskland och den skandinaviska socialdemokratin Samarbetet kring flyktinghjälpen 1933–1940 Pär Frohnert 125 Nationens hjältar och offer i industrialiseringen Bo Persson 139 III. Möten och identiteter Nordiskt samarbete och vetenskaplig persona De nordiska historikermötena på 1920-talet Lars Edgren 159 Att se över Sundet Rumslig positionering och mobilisering på Baltiska utställningen 1914 Lina Sturfelt 175 ”Gud naade oss alle Danske, Svenske och Norske” Om nordisk identitet i senmedeltidens och 1500-talets Norden Per Stobaeus 189 Den som sa det kunde vara det Om att förställa tillhörighet i 1600-talets nordiska gränsland Jens Lerbom 203 The Voices of Constables in 1770 Constables (hreppstjórar) in Iceland in a period of administrative changes within Denmark-Norway Hrefna Róbertsdóttir 213 IV. Norden i Europa Savonarola i Norden Reception av luthersk konfessionskultur i Sverige och Danmark under andra hälften av 1500-talet Kajsa Brilkman 231 Øer i et transnationalt hav Upåagtede forbindelser mellem Island og den danske vadehavsregion i 1700-tallet Christina Folke Ax 245 Pyramiden ved Segeberg Slægten Rantzau og dannelsen af staten Danmark-Slesvig-Holsten Gunner Lind 259 The Danish Habsburgs Hans, Dorothea and Christina of Denmark as part of the Habsburg dynasty Liesbeth Geevers 273 Nordens historiker som pappa Tove Sanders och Björn Sanders 287 Medverkande 291 Harald Gustafssons bibliografi i urval, 1978–2017 297 Tabula gratulatoria 309 Inledning Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad & Hanne Sanders Högsommaren 2016 skrev Harald Gustafsson ett nytt förord till sin flitigt använda och vida spridda bok Nordens historia – en europeisk region under 1200 år. I förordet till denna tredje reviderade upplaga uttrycker han en viss ambivalens inför att boken, som första gången gavs ut 1996, fortfarande efterfrågas. Förvisso glädjer han sig åt att boken alltjämt används i undervisningen vid många lärosäten. Samtidigt bekla- gar han sig över att ingen ny syntes över nordisk historia har skrivits efter hans egen.1 Detta trots att strävan efter internationalisering har varit en av de starkast verkande krafterna inom historievetenskapen under 2000-talet. Stockholm, juli 1985. Foto: privat. 1 Harald Gustafsson, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund 2017, s. 9. 9 INLEDNING I förordet lägger han fram sina tankar kring denna till synes paradoxala utveck- ling. Hur kommer det sig att intresset för att skriva nordisk historia tycks ha mins- kat trots att ambitionerna att internationalisera historieforskningen har tilltagit? Det tentativa svar som Harald ger är att nordisk historia av många inte uppfattas som tillräckligt internationell. Detta menar han är en felsyn. Istället lyfter han fram att Norden uppvisar en inre mångfald som gör det till en utmärkt enhet att arbeta med för den som vill bryta sig loss från invanda nationella ramar.2 Vad Harald inte visste om när han skrev sitt nya förord var att vi, hans vänner och kollegor, tidigare samma år hade påbörjat arbetet med denna festskrift: Nordens historiker. Den samlar forskare från hela Norden och syftar till att visa på de histo- rievetenskapliga förtjänsterna med att arbeta med gränsöverskridande nordiska per- spektiv. På detta sätt vill vi hedra Harald på hans 65-årsdag den 16 februari 2018. Vi gör det på det finaste sätt forskare känner till – genom att bygga vidare på det som Harald själv har gjort. De 18 bidragen i boken har alla tillkommit som en följd av att vi i redaktionen ombad författarna att prova på att arbeta som Harald. Vi utmanade dem att ut- forska vad en nordisk blick skulle kunna tillföra deras egna forskningsområden. Bidragsgivarna uppmanades att se framåt och söka nya forskningsfrågor. Vår mål- sättning har varit att visa på hur Haralds forskning kan inspirera andra att tänka i nya banor. Boken innehåller även ett specialskrivet nittonde bidrag av Haralds barn, Danmark, sommaren 1998. Foto: privat. 2 Gustafsson, s. 9. 10 INLEDNING Björn och Tove, som ger en unik inblick i hur det är att växa upp med Nordens historiker som pappa. Slutresultatet är en samling texter som vi redaktörer är mycket stolta över att kunna överlämna till Harald. Geografiskt täcker de in hela Norden och komplicerar dessutom vilka regionens yttre gränser är. Kronologiskt sträcker bidragen sig från medeltiden till vår omedelbara samtid. Tematiskt rymmer de både sådant som Ha- rald är djupt fascinerad av och sådant som han – trots att han inte är speciellt intres- serad – ändå har betydande kunskaper om. Sammansättningen av författare speglar Haralds stora nordiska nätverk och spänner över hela hans karriär. Vi redaktörer har valt att ordna bidragen i fyra sektioner som på var sitt sätt åskådliggör det fruktbara i att använda sig av nordiska perspektiv. I det första, Vad är det nordiska?, samlas fördjupande resonemang om värdet av en nordisk blick samt de skiftande föreställningar som har funnits kring Norden och det nordiska. I det andra, Nordiska komparationer, förs metodologiska diskussioner kring hur nordiska jämförelser är särskilt väl lämpade för att belysa specifika fält och forskningsfrågor. I det tredje, Möten och identiteter, återfinns texter som analyserar nordiska samman- komster och hur olika identiteter har samspelat med varandra. I det fjärde, Norden i Europa, lyfts den geografiska blicken för att visa på hur Norden kan förstås som en europeisk region. Samtliga teman har utgjort viktiga spår i Haralds egen forskning och i det följande ska bidragen kortfattat presenteras. Danmark, sommaren 2000. Foto: privat. Island, sommaren 2016. Foto: privat. 11 INLEDNING Vad är det nordiska? Den första sektionen inleds med Hanne Sanders argumentation
Load more

Recommended publications
  • HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden)
    HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 130:2 • 2010 avhandlingsrecensioner En medeltida biskops janusansikte Per Stobaeus, Hans Brask: en senmedeltida biskop och hans tankevärld (Skellef- teå: Artos 2008). 467 s. (Summary in English: Hans Brask: a late mediaeval bishop and his universe.) Inledning ”Härtill är jag nödd och tvungen” – ett citat, inlärt av generationer av svenska skolbarn, som kanske är en av de mest bevingade fraserna från svensk medeltid. Citatet tillskrivs biskop Hans Brask, men troligtvis har det aldrig yttrats el- ler skrivits ned på just detta vis. Myter och legender är emellertid ofta mer seglivade än sanningar och orden återfinns än i dag i många sammanhang, vilket visar på deras kraft. Biskop Brask är också en av de mest fascinerande karaktä- rerna i brytningen mellan den katolska och den reformatoriska tiden i Sverige. Han är nu föremål för Per Stobaeus avhandling Hans Brask: en senmedeltida biskop och hans tankevärld. Den medeltida svenska kyrkan och dess biskopar, bland dem biskop Brask, har givetvis varit föremål för akademiska studier tidigare.1 Gemensamt för de flesta av dessa är deras koncentration på ekonomiska och politiska aspekter. Stobaeus är emellertid mer intresserad av hela den senmedeltida biskopsrollen och vill därför undersöka Brask som en fallstudie av biskopsrollens kulturella kontext. Centralt i avhandlingen är begreppet tankevärld, som Stobaeus vill analysera genom att studera biskop Brasks agerande och därigenom dra slut- satser om ett samhälle som i både tid och mentaliteter var väldigt avlägset vårt eget. Stobaeus avhandling är disponerad på följande vis: I inledningskapitlet por- trätteras Hans Brask både som människa och som biskop. Brasks borgarbak- grund betonas, men också hans teologiska skolning.
    [Show full text]
  • Ramism, Rhetoric and Reform an Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645)
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Uppsala Studies in History of Ideas 42 Cover: Johan Skytte af Duderhof (1577–1645). Oil painting by Jan Kloppert (1670–1734). Uppsala universitets konstsamling. Jenny Ingemarsdotter Ramism, Rhetoric and Reform An Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645) Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Auditorium Minus, Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala, Saturday, May 28, 2011 at 10:00 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Abstract Ingemarsdotter, J. 2011. Ramism, Rhetoric and Reform. An Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645). Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 42. 322 pp. Uppsala. ISBN 978-91-554-8071-4. This thesis is an intellectual biography of the Swedish statesman Johan Skytte (1577–1645), focusing on his educational ideals and his contributions to educational reform in the early Swedish Age of Greatness. Although born a commoner, Skytte rose to be one of the most powerful men in Sweden in the first half of the seventeenth century, serving three generations of regents. As a royal preceptor and subsequently a university chancellor, Skytte appears as an early educational politician at a time when the Swedish Vasa dynasty initiated a number of far-reaching reforms, including the revival of Sweden’s only university at the time (in Uppsala). The contextual approach of the thesis shows how Skytte’s educational reform agenda was shaped by nationally motivated arguments as well as by a Late Renaissance humanist heritage, celebrating education as the foundation of all prosperous civilizations. Utilizing a largely unexplored source material written mostly in Latin, the thesis analyzes how Skytte’s educational arguments were formed already at the University of Marburg in the 1590s, where he learned to embrace the utility-orientated ideals of the French humanist Petrus Ramus (1515–1572).
    [Show full text]
  • Elever Ved Kristiania Katedralskole Som Begynte På Skolen I Årene (Hefte 6)
    1 Elever ved Kristiania katedralskole som begynte på skolen i årene (hefte 6) 1871 - 1880 Anders Langangen Oslo 2019 2 © Anders Langangen Hallagerbakken 82 b, 1256 Oslo (dette er hefte nr. 6 med registrering av elever ved Schola Osloensis). 1. Studenter fra Christiania katedralskole og noen elever som ikke fullførte skolen- 1611- 1690. I samarbeid med Einar Aas og Gunnar Birkeland. Oslo 2018 2. Elever ved Christiania katedralskole og privat dimitterte elever fra Christiania 1691-1799. I samarbeid med Einar Aas & Gunnar Birkeland. Oslo 2017. 3. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som har begynt på skolen i årene 1800 – 1822. Oslo 2018. 4. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som begynte på skolen i årene 1823- 1847. Oslo 2019. 5. Studenter og elever ved Christiania katedralskole som begynte på skolen i årene 1847- 1870. Oslo 2019 I dette sjette heftet følger rekkefølgen av elvene elevprotokollene. Det vi si at de er ordnet etter året de begynte på skolen, og ikke året de sluttet som i de fem andre heftene. De elevene som sluttet i årene 1871-1878 er i hefte 5. For hver elev er det opplysninger om fødselsår og fødselssted, foreldre og tidspunkt for start på skolen (disse opplysningene er i elevprotokollene). I tillegg har jeg med videre utdannelse der hvor det vites. Dåpsopplysninger er ikke registrert her, hvis ikke spesielle omstendigheter har gjort det ønskelig (f.eks. hvis foreldre ikke er kjent eller uklart). Både skolestipendiene og de private stipendiene er registrert, dessuten den delen av skolestipendiet som ble opplagt til senere utbetaling og om de ble utbetalt eller ikke.
    [Show full text]
  • Helsides Faksutskrift
    Tom Kristiansen ................................................................................. Det fjerne og farlige Baltikum Norge og det baltiske spørsmål 1918-1940 IFS Info Institutt for forsvarsstudier No 4 - 1992 ln.n.h.old. Innledning 5 Militærhjelp til Estland og Latvia i 1918 7 Estiske initiativer 9 Den britiske forespørsel om militær bistand 10 Reaksjonene i utenriksdepartementet 11 Stortingets behandling 13 Reaksjoner i presse og politikk 13 Deltakelsen i Folkeforbundets Vilniusekspedisjon 16 Vilnius-konfliktens bakgrunn 16 Folkeforbundets henvendelse og UDs reaksjon 17 Skandinaviske konsultasjoner 17 Stortingets behandling 18 Oppsettingen av "Vilna-detachementet" 20 Utsettelser og russerfrykt 21 Vilnius-spørsmålet i pressen 22 Anerkjennelsen av de baltiske stater 1918-1921 24 Estland 24 Latvia 27 Litauen 28 Konklusjoner 30 Epilog 33 English summary 36 Noter 38 lllustrasjoner i - iv 3 Innledning Jeg skal i denne studien se nærmere på sentrale trekk ved norsk Balti­ kum-politikk i tiden fra første verdenskrigs sluttfase og frem til 1922. I forlengelsen av dette skal vi så kaste et blikk på resten av mellomkrigs­ perioden. Baltikum-politikken ble utformet i en oppbruddstid. Vi kan derfor gå ut fra at spørsmålene som drøftes her ftkk: en videre betydning som del av grunnlaget for den "nye" norske utenrikspolitikken som ble utformet etter 1918. De siste års begivenheter i regionen gir dessuten anledning til å sammenlikne det norske reaksjonsmønster fra 1918-22 med det vi finner idag. Analysen bygger på tre saksområder, nemlig spørsmålet om skandinavisk militærhjelp til Estland og Latvia' i 1918, den skandinaviske deltakelsen i Folkeforbundets planlagte militæraksjon til Vilnius i 1920-21, og prosessen som førte frem til den diplomatiske anerkjennelsen av de tre baltiske stater 1918-1921.
    [Show full text]
  • Denmark and the Crusades 1400 – 1650
    DENMARK AND THE CRUSADES 1400 – 1650 Janus Møller Jensen Ph.D.-thesis, University of Southern Denmark, 2005 Contents Preface ...............................................................................................................................v Introduction.......................................................................................................................1 Crusade Historiography in Denmark ..............................................................................2 The Golden Age.........................................................................................................4 New Trends ...............................................................................................................7 International Crusade Historiography...........................................................................11 Part I: Crusades at the Ends of the Earth, 1400-1523 .......................................................21 Chapter 1: Kalmar Union and the Crusade, 1397-1523.....................................................23 Denmark and the Crusade in the Fourteenth Century ..................................................23 Valdemar IV and the Crusade...................................................................................27 Crusades and Herrings .............................................................................................33 Crusades in Scandinavia 1400-1448 ..............................................................................37 Papal Collectors........................................................................................................38
    [Show full text]
  • The Hostages of the Northmen Economical Situation of the Province of Västergötland in the Early Middle Ages Will Follow
    Part VI: Hostages in the Areas of Confrontation Between the Swedes and the Geats The giving and taking of hostages that is described in the Westrogothic Law (Sw. Västgötalagen) took place in certain territo- ries in present day Sweden. Because this ritual occurred during the king’s so-called Eriksgata – the traditional journey of the elected Swedish king – it is necessary to understand the law in the light of the political situation in the provinces of the Swedes (Sw. svear) and the Geats (Sw. götar) in the 11th to 13th centuries. Two events that are reported in the Westrogothic Law are of par- ticular interest: (1) The established, law-given practice of hostage giving and taking at the river Junebäcken (‘the June Brook’) at today’s city of Jönköping, possibly during the king’s Eriksgata.1 (2) The slaying of King Ragnvald Ingesson Knaphövde at Karleby outside the present day city of Falköping around 1120–1130. Ragnvald was killed because he did not bring the hostage of the Geats to the Thing of all Geats (Sw. Alla götars ting), according to the appendix by the priest of Vidhem. These traditions of hostages can be the result of confrontations between different groupings (or political parties) in different provinces (Sw. landskap). To understand these events it is neces- sary to first scrutinize the sources – the manuscripts ofThe Elder Westrogothic Law. Then a presentation of the sociopolitical and How to cite this book chapter: Olsson, S. 2019. Hostages in the Areas of Confrontation Between the Swedes and the Geats. In: Olsson, S. The Hostages of Northmen: From the Viking Age to the Middle Ages.
    [Show full text]
  • Flaggsak Og Flaggbruk I 1890-Åra – Fra Stortinget Til Ilevolden
    Flaggsak og flaggbruk i 1890-åra – fra Stortinget til Ilevolden Øystein Imsen Hovedoppgave i historie Universitetet i Oslo våren 2005 ”Der vil findes en, som løfter Magnusbanneret mod Himlen. Folkets tunge Graad maa avle Frihedskjæmpens vækst i Vrimlen” Einar Gjemsø, Trondhjem 1896 Flaggsak og flaggbruk i 1890-åra – fra Stortinget til Ilevolden Øystein Imsen Hovedoppgave i historie Universitetet i Oslo våren 2005 Øystein Imsen 2005 Bildet på forsiden, "Fra Folkefesten paa Ilevoldene ad Trondhjems 900-aars Jubilæum d. 18.Juli 1897" er tatt av Erik Olsen, Trondhjem. Universitetsbiblioteket i Trondheim, billedsamlingen Oppgaven er satt med Times New Roman 12 pkt. Forord Arbeidet med denne hovedfagsoppgaven har vært spennende og lærerikt. Jeg hadde ikke regnet med på forhånd at flaggsaken var et tema som favnet så vidt og inneholdt så mange nyanser. Det kan være stoff til mer enn en hovedoppgave i flaggsaken. Ole Kristian Grimnes har vært veilederen for denne oppgaven, og det var han som fikk meg til å skrive om emnet. Han fortjener stor takk for hjelp og inspirasjon i hele min tid som hovedfagsstudent. Jeg vil også takke Anders Kirkhusmo for gode råd og for at han at sjenerøst har latt meg få del i sine kunnskaper. Han er den fremste eksperten på Trondhjems historie og unionell radikalisme. Flaggsaken er blant annet en studie av Venstres historie, og en takk går til Leiv Mjeldheim, som har vært en god samtalepartner. Øystein Imsen Oslo, 21. april 2005 Innhold Kapittel 1. Innledning 3 Flaggsaken 3 Flagg som symbol for fellesskap 4 Den norske flaggsakens tre faser 6 Flaggsakens første fase:1814-1844 6 Flaggsakens andre fase:1844-1879 7 Flaggsakens tredje fase:1879-1905 9 Avgrensning av oppgaven 10 Problemstillinger 12 Kilder 14 Kapittel 2.
    [Show full text]
  • Nasjonsrelaterte Stedsnavn På Svalbard Hvilke Nasjoner Har Satt Flest Spor Etter Seg? NOR-3920
    Nasjonsrelaterte stedsnavn på Svalbard Hvilke nasjoner har satt flest spor etter seg? NOR-3920 Oddvar M. Ulvang Mastergradsoppgave i nordisk språkvitenskap Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning Institutt for språkvitenskap Universitetet i Tromsø Høsten 2012 Forord I mitt tidligere liv tilbragte jeg to år som radiotelegrafist (1964-66) og ett år som stasjonssjef (1975-76) ved Isfjord Radio1 på Kapp Linné. Dette er nok bakgrunnen for at jeg valgte å skrive en masteroppgave om stedsnavn på Svalbard. Seks delemner har utgjort halve mastergradsstudiet, og noen av disse førte meg tilbake til arktiske strøk. En semesteroppgave omhandlet Norske skipsnavn2, der noen av navna var av polarskuter. En annen omhandlet Språkmøte på Svalbard3, en sosiolingvistisk studie fra Longyearbyen. Den førte meg tilbake til øygruppen, om ikke fysisk så i hvert fall mentalt. Det samme har denne masteroppgaven gjort. Jeg har også vært student ved Universitetet i Tromsø tidligere. Jeg tok min cand. philol.-grad ved Institutt for historie høsten 2000 med hovedfagsoppgaven Telekommunikasjoner på Spitsbergen 1911-1935. Jeg vil takke veilederen min, professor Gulbrand Alhaug for den flotte oppfølgingen gjennom hele prosessen med denne masteroppgaven om stedsnavn på Svalbard. Han var også min foreleser og veileder da jeg tok mellomfagstillegget i nordisk språk med oppgaven Frå Amarius til Pardis. Manns- og kvinnenavn i Alstahaug og Stamnes 1850-1900.4 Jeg takker også alle andre som på en eller annen måte har hjulpet meg i denne prosessen. Dette gjelder bl.a. Norsk Polarinstitutt, som velvillig lot meg bruke deres database med stedsnavn på Svalbard, men ikke minst vil jeg takke min kjære Anne-Marie for hennes tålmodighet gjennom hele prosessen.
    [Show full text]
  • Norges Opprettelse Av Diplomatiske Forbindelser Med Fremmede Stater
    tri} 1(.1- t c~!? () Jr~ U. ~-~IK~( t: _s:;)i_:· 9 ~7\7 l 14 fl. , '; ' ----- Nnrgts npprttttlst au hiplnmati.&kt fnrbinhtlntr mth frrmmtht stattr UtenriksdepartementeU dokumentasjonssenter z 7 APR 1999 { rq341.71(481) UTE Afghanistan 03.01.64 UD ba ambassaden i Beijing i melding 15.11.63 om å søke agrement for ambassadør Knut Aars, Teheran, som var ønsket sideakkreditert i Kabul. Agrement for Aars ble meddelt i melding fra ambassaden i Beijing 03 .01.64. Ambassadør Aars ble ved kgl. res. av 10.01.64 utnevnt tillike til Norges første sendemann i Kabul. Albania 29.05.71 21. 05. 71 . meddelte den albanske charge d'affaires i Beograd at den albanske regjering samtykket i opprettelsen av diplomatiske forbindelser med Norge og at felles kunngjøring om dette ble sendt ut 29. 05.71. Norges ambassadør i Beograd, J.C. Cappelen ble ved kgl.res. 04.06.71 utnevnt tillike til Norges første sendemann i Tirana. Algerie 27.10.62 25 .10.62 meldte norsk GK i Alger at Algerie var interessert i å opprette diplomatiske forbindelser med Norge. 27.10.62 samtykket Norge i dette, hvilket ble meddelt i brev til GK samtidig som det ble anmodet om agrement for Håkon Nord, Rabat, som var ønsket sideakkreditert i Alger. Agrement ble gitt 03 .12.62. Nord ble ved kgl.res. 07 .12. 62 utnevnt tillike til Norges første sendemann i Algerie. Andorra Ingen diplomatiske forbindelser er opprettet. Angola 31.10.77 Den 31 .10. 77 sendte de to lands FN-delegasjoner i New York ut et felles kommunike hvori det ble meddelt at Norge og Angola hadde besluttet å opprette formelle diplomatiske forbindelser på ambassadørnivå fra samme dato.
    [Show full text]
  • Skandinavisk Kobber.Indd 1 08.12.2020 11:42:26 Skandinavisk Kobber.Indd 2 08.12.2020 11:42:26 Kristin Ranestad Og Kristine Bruland (Red.)
    Skandinavisk kobber Skandinavisk kobber.indd 1 08.12.2020 11:42:26 Skandinavisk kobber.indd 2 08.12.2020 11:42:26 Kristin Ranestad og Kristine Bruland (red.) Skandinavisk kobber Lokale forhold og globale sammenhenger i det lange 1700-tallet Skandinavisk kobber.indd 3 08.12.2020 11:42:26 © 2020 Kristine Bruland, Kristin Ranestad, Sven Olofsson, Anne Signe Enget, Henrik Izzet Thommesen, Hedvig Widmalm, Ragnhild Hutchison, Göran Rydén, Hans Westberg Aas og Keith Smith. Dette verket omfattes av bestemmelsene i Lov om opphavsretten til åndsverk m.v. av 1961. Verket utgis Open Access under betingelsene i Creative Commons-lisensen CC BY-ND 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-nd/4.0/). Denne tillater tredjepart å kopiere, distribuere og spre verket i hvilket som helst medium eller format under betingelse av korrekt kreditering og at en lenke til lisensen er oppgitt. Lisensen tillater ingen bearbeidelser. Boka er utgitt med støtte fra Thorleif Dahls legat, UiO:Norden, Universitetet i Oslo og Norsk Arbeidsmandsforbund. ISBN trykt bok: 978-82-02-70843-6 ISBN PDF: 978-82-02-64553-3 ISBN EPUB: 978-82-02-71026-2 ISBN HTML: 978-82-02-71027-9 ISBN XML: 978-82-02-71028-6 DOI: https://doi.org/10.23865/noasp.120 Dette er en fagfellevurdert antologi. Omslagsdesign: Cappelen Damm AS Forsidebilde: Maleri av Harald Sohlberg (1869-1935), Gate i Røros, 1903. Foto: Jacques Lathion/Nasjonalmuseet Cappelen Damm Akademisk/NOASP [email protected] Skandinavisk kobber.indd 4 08.12.2020 11:42:26 Forord Denne boken er i stor grad basert på forskning knyttet til prosjektet «Kob- ber i tidlig moderne tid.
    [Show full text]
  • Helsides Faksutskrift
    Forsvarsstudier 111993 Foreign policy and national identity The Norwegian integrity treaty 1907-24 Patrick Salmon Foreword! It is a great pleasure to acknowledge the rmancial support and the hospitality offered by the Norwegian Institute for Defence Studies and iL~ director. Professor Olav Riste. to enable me to undertake this study. Additional support was provided by the Small Grants Research Sub-Committee of the University of Newcastle upon Tyne. Herr E.-W. Nonnan of Utenriksdeparte­ mentets arkiv. Herr Bj~m R~nning of Stortingets arkiv. Frau Dr Maria Kei pert of the Politisches Archiv des Auswartigen Amts. Bonn. and the staff of the Public Record Office in London all provided invaluable assistance in making available the archival material in their care. I am grateful for the generous help and advice given by Roald Berg, Sven Holts­ mark and Tom Kristiansen, and in particular by Olav Riste. who made many constructive comments on an earlier draft. as well as correcting my translations from the Norwegian. Newcastle upon Tyne May 1992 Contents Introduction 7 The Norwegian integrity treaty of 1907 9 The treaty after the First World War ... 15 The making of Norwegian foreign policy 18 Norway's first attempt to abrogate the integrity treaty 1920-22 ..... 24 French, British .md German reactions to the Norwegian proposal .... 30 The problem of the Soviet Union 35 Exchanges with the signatory powers: second phase 1923-24 ........... 42 British and French responses, February - March 1923 .... 43 Norway adopts the French proposal 45 Between the Soviets and the Western powers 47 The end of the integrity treaty 51 Norway's de jure recognition of the Soviet Union 52 Conclusion 54 Appendix: 59 Abbreviations 62 Notes ....
    [Show full text]
  • Norsk Diplomati I Italia 1922-1939
    Tor-Einar Hovde Norsk diplomati i Italia 1922-1939 En studie av diplomatenes arbeid, holdninger og påvirkningskraft Masteroppgave i Historie Veileder: Espen Storli Trondheim, mai 2017 Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet Det humanistiske fakultet Institutt for historiske studier Forord Med denne oppgaven avslutter jeg nitten år på skolebenken, og snart er det i stedet jeg som står fremst i klasserommet. Historiefaget inneholder mye, men en sentral del av faget handler om å forstå kildebruk. I samfunnet omgir vi oss med kilder til informasjon i alle former og fasonger og evnen til å vurdere disse kildene kritisk er nødvendig, men det må læres. Gjennom lektorstudiet og denne konkrete studien har jeg undersøkt utallige kilder til informasjon. Forhåpentligvis har jeg opparbeidet meg en god forståelse for nettopp denne delen av historiefaget og kan formidle det videre på en god måte. Først og fremst må jeg takke min veileder, Espen Storli. Du er god å samarbeide med. Takk for raske og gode tilbakemeldinger. Videre vil jeg rette en stor takk til Trondheim by for fem strålende år. Jeg sitter igjen med mange gode minner fra GKV, St. Olavs og Fort Tyholt. Takknemligheten er stor overfor alle jeg har fått lov til å dele stue med og dra på tur med. Takk også til der som står meg aller nærmest. Sist, men ikke minst, takk til alle dere andre som burde ha blitt takket. i ii Innholdsfortegnelse Forord………………………………………………………………………………………….i Innholdsfortegnelse…………………………………………………………………………..iii Kapittel 1. Innledning………………………………………………………………………..1 1.1 Diplomaten…………………………………………………………………………………1 1.2 Historiografi………………………………………………………………………………..3 1.2.1 Norsk utenrikspolitikk i mellomkrigstida………………………………………….......3 1.2.2 Memoarlitteratur………………………………………………………………………..6 1.2.3 Diplomati……………………………………………………………………………….7 1.3 Metode og primærkilder………………………………………………………………….10 1.4 Oppgavens struktur ………………………………………………………………………11 Kapittel 2.
    [Show full text]