Statens Konstsamlingars Tillväxt Och Förvaltning 1975
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1975 MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 100 STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1975 Berättelse avgiven av överintendenten och chefen för NATIONALMUSEUM MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 100 Dirk Bouts: Kristus. Fragment av större målning. Inköpt med bidrag från Föreningen Nationalmusei Vänner Till REGERINGEN Utbildnings dep ar tementet Meddelanden från Nationalmuseum för 1975 är de hundrade i ordningen, vilket inte innebär att de första gången utkom 1876 och att vi sålunda skulle fira ett hundraårsjubileum. Till att börja med utkom de nämligen några gånger med två häften per år. Begynnelseåret är 1881. Under hela tiden har de handlat om statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning. Emellanåt har särskilda uppsatser fogats till redogörelserna. En förteckning över dessa bifogas innevarande årgång. Det pågående återställandet av nationalmuseibyggnadens inre har tills vidare bragts till en avslutning i och med att den övre trapphallen i likhet med en del andra rum på första och andra våningen återfått sin ursprungliga röda färg. Meningarna om väggfärgen som bakgrund för målningar har varit delade, medan enighet rått om att den varit till fördel för rummens arkitek tur, inte minst för de kolonner som utgör ett så viktigt inslag i kupolsalen och den övre trapphallen. Moderna museet återinvigdes den 8 november efter den genomgripande om- och tillbyggnad som utförts med ledning av arkitekten Per Olof Olssons ritningar. Moderna museet har därigenom fått dubbelt så stort utrymme. Moderna museet hölls sålunda stängt allra största delen av året och hann därför inte med några större utställningar. Däremot gästade dess samlingar Liljevalchs konsthall och två institutioner i Danmark, Louisiana och Nordjyl- lands Museum. Fotografiska museet fortsatte sin intensiva utställningsverksamhet med tretton större och mindre utställningar. Flera av de nya och några från föregående år besökte även andra orter. Inom nationalmuseibyggnaden hölls under hösten två större utställningar, ”Echnaton” och ”Gustavsberg 150 år”, den förra utsänd av den egyptiska 3 staten och ordnad i samarbete med Medelhavsmuseets egyptiska avdelning, den senare en lysande jubileumsvisning av den vitala, 150-åriga fabrikens produktion. Avdelningen för konstbildning svarade för två originella, mind re utställningar, ”Allemansbild” och ”Att titta på tavlan”. Jan Thomaeus gjorde ”Allemansbild”. Hans tes var att alla kan göra bilder men att undervis ning kan förkväva lusten därtill. Från sitt eget arbete vid en psykiatrisk klinik kunde han visa bilder som bevisade att bildgörandet kan leda både till be frielse och självkännedom. ”Att titta på tavlan” var konstbildningsavdelning- ens egen produktion och väckte ett sådant intresse för sitt pedagogiska grepp, att den kommer att återuppstå som en permanent utställning, som undervis- ningsmedel, i första hand för skolorna. Av alla de utställningar som under året tillkommit inom nationalmuseien- heten var nog den ur flera synpunkter mest betydande den första stora visningen utomlands av Johan Tobias Sergels teckningar i Hamburg och Paris. På det förra stället avsatte utställningen en omfattande, mönstergill katalog, som satte in Sergel i det europeiska sammanhanget. Urvalet hade gjorts av Per Bjurström, som även författat en del av den inledande texten och den egentliga katalogtexten. I Paris fick man se ett delvis nytt urval och till utställningen utkom en liten bok om tecknaren Sergel, författad av Per Bjurström. Östasiatiska museet kunde under våren anordna en visning av en del av den storslagna gåva, som föregående år tillfallit museet efter konung Gustaf VI Adolf. I något mindre urval visades denna utställning i Kunstindustrimu- seet i Köpenhamn och Århus Kunstmuseum. - Mot slutet av året (Kvinno- året) gjordes den aktuella utställningen ”Kvinna i Kina”, som med äldre eget och nyare inlånat material gav en intressant överblick av kvinnans ställning i Kina nu och i gången tid. Efter makarna Sara och Johan Emil Graumann erhöll museet en mycket ansenlig donation, som enligt testamentet skall användas för inköp av konst och konsthantverk från tiden före år 1900. Två orosmoment dök upp under året. Det ena, redan överståndna, var de sprängningar som företogs för ett avställningsspår för tunnelbanan. Museet tvangs att undanföra en hel del särskilt vibrationskänsligt material som fram för allt glas. Så vitt man nu kan bedöma var de vidtagna försiktighetsåtgär derna tillfyllest. - Det andra orosmomentet var de planer på en fyrfilig trafikled 1 Hovslagargatans sträckning, som sipprade ut från gatubyggnads- kontoret. Följderna skulle bli ödesdigra för hela Blasieholmen, både för skärgårdsbåttrafiken och för nationalmuseets samlingar. Den strida trafik strömmen skulle göra skärgårdsbåtarna närmast oåtkomliga, medan avgaser och andra föroreningar skulle utgöra ett så farligt hot mot museisamlingarna att de antingen måste flyttas eller hela husets inre byggas om, vilket skulle förstöra dess arkitektur. Museet besvarade hotet om Blasieholmsleden med 4 Jean-Honoré Fragonard: Ruggiero förbereder sig att skriva till B rada man te. Svartkrita, penselteckning och lavering i brunt. Gåva av Före ningen Nationalmusei Vänner 5 1866 års monter, rekonstruerad på Gustavsbergsutställ- ningen en utställning under titeln ”Rädda Blasieholmen”, som rönte stor publicitet. Samtidigt beslöt museets medarbetare att föreslå Föreningen Nationalmusei Vänner att nästa årsbok skulle handla om nationalmuseibyggnaden för att göra en större allmänhet underkunnig om vilken märklig byggnad som innesluter en stor del av svenska statens konstsamlingar. Bengt Dahlbäck 6 UR KONSTLIVET I SVERIGE. Några notiser Statlig och kommunal utsmyckning Statens konstråd tilldelades för budgetåret 1975/76 ett förvärvsanslag om 4,5 milj. kr. Under perioden 1/7-1/4 inköptes 820 konstverk och tecknades 36 kontrakt. 19 arbeten slutfördes bland vilka kan nämnas: Asmuncl Arle-skulp- turgrupp för Televerket i Farsta. Matti Normi-målad utsmyckning för Sven ska ambassaden i Kairo. Lenny Clarhäll-skulptural vägg för F-18 i Tullinge. Bland ett tiotal utsmyckningar för omlokaliserade verk kan nämnas Lars Abrahamsson och Bo Ahlsén-målad utsmyckning i personalmatsalen för Länsstyrelsen och Livsmedelsverket i Uppsala. För utsmyckning av allmänna platser i Stockholm anslog kommunstyrelsen 600 000 kr för verksamhetsåret 1975. Bland verk som på förslag av konst nämnden beställdes eller inköptes kan nämnas: ”Liten elefants dröm” skiss samt skulptur i trä av Torsten Renqvist, ”Fabeldjur” i brons av Margot Hedeman samt ”Lokatten” i granit av Georg Ganmar. Dessutom inköptes en granitskulptur av Eva Lange, en skiss till entréskulptur vid Galärvarvet av Lars Rolf, en skiss till utsmyckning av betongrum i Axelbergs centrum av Tage Lundin samt en bronstavla till minnessten över Palmstecltska bron av Mona Gordon. Utöver de tilldelade melden har kommunen fått 177 000 till ”La Mano” av Liss Eriksson, ett Spanienmonument som skall placeras vid Katarinavägen. Eva Bonniers donationsnämnd har skänkt ”Vågen och vindarna” av Nils Sjögren för placering på Tegelbacken. Bland verk som under året fick sin definitiva placering var: ”Drake” i plast och glas av Ulf Sucksdorff i Draken- bergsparken, ”Romeo och Julia” i granit av Olof Thorwald Ohlsson i Vita- bergsparken, ”Fågel Blå” i brons av Tyra Lundgren i Strandparken vid Klara sjö, ”Den unge Strindberg” i brons av Carl Eldh på Mosebacketerassen samt ”Insektsfåglar” fem mässingsskulpturer av Ulf Sucksdorff i Fredhällsparken. Konstdebatt, stipendier m.m. Under året avslutade Mus-65, dvs. 1965 års musei- och utställningssakkunni- ga, sitt mångåriga uppdrag. I ett sista betänkande ”Ett Kulturhistoriskt mu seum för södra Sverige”, (Ds U 1975:2) föreslogs att Kulturen och Historiska museet i Lund skulle sammanföras till ett sydsvenskt centralmuseum. Det nyinrättade Statens Kulturråd begärde i sin första petita (för budgetå ret 1976/77) 76 milj. kr. i ökade anslag vilket skulle möjliggöra ett genomfö rande av den tredje och sista etappen av en treårsplan för den statliga kulturpolitikens utbyggnad. För sektorn konst, museer och utställningar fö reslogs en fjärdedel av den totala ökningen dvs. 22 miljoner kr. Dessa medel skulle användas för att stimulera den lokala och regionala utställningsverk- 7 samheten, ett ökat förvärv av offentlig konst, ett ökat bidrag till länsmuseerna samt en permanentning av Riksutställningar. Konstdebatten under året kom bl.a. att röra sig om konstnärernas sociala och ekonomiska situation. I en utredning ”Konstnärerna i samhället” föreslog Kulturrådet en rad åtgärder som skulle leda till en förbättring av konstnärer nas villkor: en ökning av de statliga konstinköpen, ersättning till konstnärer na vid utställningar i kommunala och liknande lokaler samt en ökning av stipendierna. Vidare skulle konstnärerna få nya arbetsmöjligheter genom anställningar vid kommuner och landsting som konsulter i förskolor och skolor och som rådgivare i miljögestaltningen. Förslaget kritiserades hårt av KRO som istället krävde en bildkonstnärsfond som skulle bygga på ersättning för den konstkonsumtion som sker genom att människor besöker utställning ar. Konstakademien fördelade 157 statliga arbets- och resestipendier om sammanlagt 1,5 milj kr. Förutom en rad andra stipendier ur fonder utdelade akademien det vart 5:e år återkommande Sergelpriset- en guldplakett och 5000 kr - som gick till skulptören Gustaf Nordahl. Årets Prins Eugenmedaljer gick till målaren Lage Lindell, skulptören Liss Eriksson