STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1975

MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 100

STATENS KONSTSAMLINGARS TILLVÄXT OCH FÖRVALTNING 1975

Berättelse avgiven av överintendenten och chefen för NATIONALMUSEUM

MEDDELANDEN FRÅN NATIONALMUSEUM Nr 100 Dirk Bouts: Kristus. Fragment av större målning. Inköpt med bidrag från Föreningen Nationalmusei Vänner Till REGERINGEN Utbildnings dep ar tementet

Meddelanden från Nationalmuseum för 1975 är de hundrade i ordningen, vilket inte innebär att de första gången utkom 1876 och att vi sålunda skulle fira ett hundraårsjubileum. Till att börja med utkom de nämligen några gånger med två häften per år. Begynnelseåret är 1881. Under hela tiden har de handlat om statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning. Emellanåt har särskilda uppsatser fogats till redogörelserna. En förteckning över dessa bifogas innevarande årgång. Det pågående återställandet av nationalmuseibyggnadens inre har tills vidare bragts till en avslutning i och med att den övre trapphallen i likhet med en del andra rum på första och andra våningen återfått sin ursprungliga röda färg. Meningarna om väggfärgen som bakgrund för målningar har varit delade, medan enighet rått om att den varit till fördel för rummens arkitek­ tur, inte minst för de kolonner som utgör ett så viktigt inslag i kupolsalen och den övre trapphallen. Moderna museet återinvigdes den 8 november efter den genomgripande om- och tillbyggnad som utförts med ledning av arkitekten Per Olof Olssons ritningar. Moderna museet har därigenom fått dubbelt så stort utrymme. Moderna museet hölls sålunda stängt allra största delen av året och hann därför inte med några större utställningar. Däremot gästade dess samlingar Liljevalchs konsthall och två institutioner i Danmark, Louisiana och Nordjyl- lands Museum. Fotografiska museet fortsatte sin intensiva utställningsverksamhet med tretton större och mindre utställningar. Flera av de nya och några från föregående år besökte även andra orter. Inom nationalmuseibyggnaden hölls under hösten två större utställningar, ”Echnaton” och ”Gustavsberg 150 år”, den förra utsänd av den egyptiska 3 staten och ordnad i samarbete med Medelhavsmuseets egyptiska avdelning, den senare en lysande jubileumsvisning av den vitala, 150-åriga fabrikens produktion. Avdelningen för konstbildning svarade för två originella, mind­ re utställningar, ”Allemansbild” och ”Att titta på tavlan”. Jan Thomaeus gjorde ”Allemansbild”. Hans tes var att alla kan göra bilder men att undervis­ ning kan förkväva lusten därtill. Från sitt eget arbete vid en psykiatrisk klinik kunde han visa bilder som bevisade att bildgörandet kan leda både till be­ frielse och självkännedom. ”Att titta på tavlan” var konstbildningsavdelning- ens egen produktion och väckte ett sådant intresse för sitt pedagogiska grepp, att den kommer att återuppstå som en permanent utställning, som undervis- ningsmedel, i första hand för skolorna. Av alla de utställningar som under året tillkommit inom nationalmuseien- heten var nog den ur flera synpunkter mest betydande den första stora visningen utomlands av Johan Tobias Sergels teckningar i Hamburg och Paris. På det förra stället avsatte utställningen en omfattande, mönstergill katalog, som satte in Sergel i det europeiska sammanhanget. Urvalet hade gjorts av Per Bjurström, som även författat en del av den inledande texten och den egentliga katalogtexten. I Paris fick man se ett delvis nytt urval och till utställningen utkom en liten bok om tecknaren Sergel, författad av Per Bjurström. Östasiatiska museet kunde under våren anordna en visning av en del av den storslagna gåva, som föregående år tillfallit museet efter konung Gustaf VI Adolf. I något mindre urval visades denna utställning i Kunstindustrimu- seet i Köpenhamn och Århus Kunstmuseum. - Mot slutet av året (Kvinno- året) gjordes den aktuella utställningen ”Kvinna i Kina”, som med äldre eget och nyare inlånat material gav en intressant överblick av kvinnans ställning i Kina nu och i gången tid. Efter makarna Sara och Johan Emil Graumann erhöll museet en mycket ansenlig donation, som enligt testamentet skall användas för inköp av konst och konsthantverk från tiden före år 1900. Två orosmoment dök upp under året. Det ena, redan överståndna, var de sprängningar som företogs för ett avställningsspår för tunnelbanan. Museet tvangs att undanföra en hel del särskilt vibrationskänsligt material som fram­ för allt glas. Så vitt man nu kan bedöma var de vidtagna försiktighetsåtgär­ derna tillfyllest. - Det andra orosmomentet var de planer på en fyrfilig trafikled 1 Hovslagargatans sträckning, som sipprade ut från gatubyggnads- kontoret. Följderna skulle bli ödesdigra för hela Blasieholmen, både för skärgårdsbåttrafiken och för nationalmuseets samlingar. Den strida trafik­ strömmen skulle göra skärgårdsbåtarna närmast oåtkomliga, medan avgaser och andra föroreningar skulle utgöra ett så farligt hot mot museisamlingarna att de antingen måste flyttas eller hela husets inre byggas om, vilket skulle förstöra dess arkitektur. Museet besvarade hotet om Blasieholmsleden med 4 Jean-Honoré Fragonard: Ruggiero förbereder sig att skriva till B rada­ man te. Svartkrita, penselteckning och lavering i brunt. Gåva av Före­ ningen Nationalmusei Vänner

5 1866 års monter, rekonstruerad på Gustavsbergsutställ- ningen

en utställning under titeln ”Rädda Blasieholmen”, som rönte stor publicitet. Samtidigt beslöt museets medarbetare att föreslå Föreningen Nationalmusei Vänner att nästa årsbok skulle handla om nationalmuseibyggnaden för att göra en större allmänhet underkunnig om vilken märklig byggnad som innesluter en stor del av svenska statens konstsamlingar. Bengt Dahlbäck

6 UR KONSTLIVET I SVERIGE. Några notiser

Statlig och kommunal utsmyckning Statens konstråd tilldelades för budgetåret 1975/76 ett förvärvsanslag om 4,5 milj. kr. Under perioden 1/7-1/4 inköptes 820 konstverk och tecknades 36 kontrakt. 19 arbeten slutfördes bland vilka kan nämnas: Asmuncl Arle-skulp- turgrupp för Televerket i Farsta. Matti Normi-målad utsmyckning för Sven­ ska ambassaden i Kairo. Lenny Clarhäll-skulptural vägg för F-18 i Tullinge. Bland ett tiotal utsmyckningar för omlokaliserade verk kan nämnas Lars Abrahamsson och Bo Ahlsén-målad utsmyckning i personalmatsalen för Länsstyrelsen och Livsmedelsverket i Uppsala. För utsmyckning av allmänna platser i Stockholm anslog kommunstyrelsen 600 000 kr för verksamhetsåret 1975. Bland verk som på förslag av konst­ nämnden beställdes eller inköptes kan nämnas: ”Liten elefants dröm” skiss samt skulptur i trä av Torsten Renqvist, ”Fabeldjur” i brons av Margot Hedeman samt ”Lokatten” i granit av Georg Ganmar. Dessutom inköptes en granitskulptur av Eva Lange, en skiss till entréskulptur vid Galärvarvet av Lars Rolf, en skiss till utsmyckning av betongrum i Axelbergs centrum av Tage Lundin samt en bronstavla till minnessten över Palmstecltska bron av Mona Gordon. Utöver de tilldelade melden har kommunen fått 177 000 till ”La Mano” av Liss Eriksson, ett Spanienmonument som skall placeras vid Katarinavägen. Eva Bonniers donationsnämnd har skänkt ”Vågen och vindarna” av Nils Sjögren för placering på Tegelbacken. Bland verk som under året fick sin definitiva placering var: ”Drake” i plast och glas av Ulf Sucksdorff i Draken- bergsparken, ”Romeo och Julia” i granit av Olof Thorwald Ohlsson i Vita- bergsparken, ”Fågel Blå” i brons av Tyra Lundgren i Strandparken vid Klara sjö, ”Den unge Strindberg” i brons av Carl Eldh på Mosebacketerassen samt ”Insektsfåglar” fem mässingsskulpturer av Ulf Sucksdorff i Fredhällsparken.

Konstdebatt, stipendier m.m. Under året avslutade Mus-65, dvs. 1965 års musei- och utställningssakkunni- ga, sitt mångåriga uppdrag. I ett sista betänkande ”Ett Kulturhistoriskt mu­ seum för södra Sverige”, (Ds U 1975:2) föreslogs att Kulturen och Historiska museet i Lund skulle sammanföras till ett sydsvenskt centralmuseum. Det nyinrättade Statens Kulturråd begärde i sin första petita (för budgetå­ ret 1976/77) 76 milj. kr. i ökade anslag vilket skulle möjliggöra ett genomfö­ rande av den tredje och sista etappen av en treårsplan för den statliga kulturpolitikens utbyggnad. För sektorn konst, museer och utställningar fö­ reslogs en fjärdedel av den totala ökningen dvs. 22 miljoner kr. Dessa medel skulle användas för att stimulera den lokala och regionala utställningsverk- 7 samheten, ett ökat förvärv av offentlig konst, ett ökat bidrag till länsmuseerna samt en permanentning av Riksutställningar. Konstdebatten under året kom bl.a. att röra sig om konstnärernas sociala och ekonomiska situation. I en utredning ”Konstnärerna i samhället” föreslog Kulturrådet en rad åtgärder som skulle leda till en förbättring av konstnärer­ nas villkor: en ökning av de statliga konstinköpen, ersättning till konstnärer­ na vid utställningar i kommunala och liknande lokaler samt en ökning av stipendierna. Vidare skulle konstnärerna få nya arbetsmöjligheter genom anställningar vid kommuner och landsting som konsulter i förskolor och skolor och som rådgivare i miljögestaltningen. Förslaget kritiserades hårt av KRO som istället krävde en bildkonstnärsfond som skulle bygga på ersättning för den konstkonsumtion som sker genom att människor besöker utställning­ ar. Konstakademien fördelade 157 statliga arbets- och resestipendier om sammanlagt 1,5 milj kr. Förutom en rad andra stipendier ur fonder utdelade akademien det vart 5:e år återkommande Sergelpriset- en guldplakett och 5000 kr - som gick till skulptören Gustaf Nordahl. Årets Prins Eugenmedaljer gick till målaren Lage Lindell, skulptören Liss Eriksson samt den norske arkitekten Kjell Lund. Kulturnämnden i Stockholm utdelade 132 stipendier om sammanlagt 500 000 kr. Statens kulturråd fördelade 1,5 milj. kr i statsbidrag till amatörer för experiment och utvecklingsarbete inom det kulturella området.

Utställningar i Stockholm — Museer och kulturinstitutioner (Utom Statens Konstmuseer) Flera Stockholmsmuseer anknöt till FN:s internationella Kvinnoår och visade utställningar på temat Kvinnan och hennes roll i samhället. Historiska muse­ ets utställning ”O forna tiders kvinnor” var ett försök att med material ur samlingarna ge en bild av forntidskvinnan. Nordiska museet visade ”Hembit­ rädet berättar” - om en kvinnogrupps liv och arbete i borgerliga hem under 1900-talets första decennier. Årets mest uppmärksammade utställning på Nordiska museet, var emeller­ tid ”Statare” som arrangerats inför 30-årsminnet av statarsystemets upphö­ rande. På Sveriges Arkitekturmuseum märktes särskilt utställningen ”Ordet i sten” med ett unikt och tidigare icke utställt källmaterial om Tredje rikets arkitektur och Hitlers saneringsprojekt för en världshuvudstad. Konstaka­ demien visade en stor retrospektiv utställning över Vera Nilssons måleri. Uppmärksammad blev också en utställning över tre medarbetare från den f.d. undergroundtidningen Puss - Lena Svedberg, Ulf Rahmberg och Lars Hillersberg. På Prins Eugens Waldemarsudde började året med en utställning där Liss Eriksson valt att ställa ut tillsammans med fadern, skulptören Christian Eriks­ son. Till årets populäraste utställningar på Valdemarsudde hörde: ”Det är vackrast när det skymmer”, vald av Gustaf Näsström som länge drömt om att få se verk av sekelskiftets skymningsmålare Richard Bergh, Karl Nordström, Prins Eugen, Otto Hesselbom, Eugen Jansson m.fl. samlade. Kulturhuset presenterade två utställningar över sydamerikanska kulturer ”Den vite guden”, producerad i Danmark, handlade om den vite mannens exploatering av indiankulturerna i Syd- och mellanamerika. ”Porträtt av Mexico” sammanställd av antropologiska museet i Mexico, gav en överblick av mexikansk konst från förkolumbiansk tid till 1900-tal. Byggnadsvårdsårets stora manifestation i Stockholm, en utställning producerad i samarbete med Riksantikvarieämbetet och en rad Stockholmsmuseer, visades på Kulturhu­ set, liksom en Henry Moore-utställning med skulpturer i kolossalformat samt ”Kvinnfolk” ett bidrag till kvinnoåret. På Liljewalchs konsthall återkom vårsalongen efter fem års uppehåll, 605 verk av 264 konstnärer visades. Under Moderna museets ombyggnadstid på Skeppsholmen ställdes en stor del av samlingarna ut i Liljewalchs lokaler.

Utställningar i landsorten, Riksutställningar På Göteborgs konstmuseum visades bl.a. vandringsutställningen ”Diissel- dorfmålare” som producerats i samarbete med Norge, Finland och Sverige. Med anledning av Kvinnoåret visades på Konstmuseet målningar av två äldre konstnärinnor, Vera Nilsson och Siri Derkert samt på Konsthallen verk av två yngre, Lena Svedberg och Lena Cronqvist. Valands konstskolas elever hade sin vårutställning på Konsthallen där man under året också visade ”Tre Göteborgare”: Tore Ahnoff, Bengt Kristensson och Isabella Laurell. På Gävle museum visades bl.a. Nationalmusei vandringsutställning ”10-ta- lets måleri”. Värmlands konstförening firade 40-årsjubileum med en utställning på Värmlands museum i Karlstad. Där visades också ”Det brinner i knutarna”, ett bidrag till det europeiska byggnadsvårdsåret med material och bilder från hela länet. Linköpings konsthall presenterade den europeiska vandringsutställningen ”Konst från nya Kuba” och Norrbottens museum i Luleå visade ”Nutida finsk konst”, ett bidrag till den nordiska konstveckan. Lunds konsthall visade bl.a. ”Zorns kvinnor” en presentation av konstnä­ ren och hans modeller. Utställningen tillkom på initiativ av docent Hans-Erik Brummer, chef för Zornmuseet i Mora. Han bildade tillsammans med pro­ fessorerna Oscar Reuterswärd, Rudolf Zeitler och Erik Forssman, fil. lic. Lennart Bondesson och Torkel Eriksson samt författaren Jan Bolinder en Zornakademi med avsikt att behandla Zorns samtid i olika skrifter. Den 22 mars invigdes Malmö konsthall med en stor Edvard Munch-utställ- ning. När Skånes konstförening öppnade sin traditionella juryvalda höstsa­ long i Konsthallen blåste det till storm i stadens konstdebatt. En konstnärs- grupp med bl.a. Ola Billgren, Lars Karlemark, Claes Eklundh och Mikael WadstrÖm öppnade samtidigt en protestutställning i en annan lokal som fick 9 namnet Konst OK- På konstnärernas initiativ och villkor. Tillsammans gav de bägge utställningarna en bred och vital bild av skånskt konstliv. På Konsthal­ len visades också van Goghs teckningar och akvareller samt utställningen ”Kvinnfolk” från Kulturhuset i Stockholm. Norrköpings museum visade träsniderier av det afrikanska Bantufolket Makonde - en konst som haft stor betydelse för västerlandska konstnärer som Picasso, Miro, Salvador Dali m.fl. Vårutställningen innehöll verk av Barbro Bäckström, Hans Hamngren och Curt Hillfon. Varbergs museum presenterade under sommaren en samlad bild av de tre konstnärer - Richard Berg, Nils Kreuger och Karl Nordström, som under perioden 1893-96 utgjorde den s.k. Varbergsskolan. Utställningen invigdes av Eva Nordenson t.f. chef för Nationalmuseum. Örebro läns museum visade en retrospektiv utställning över en annan svensk konstnärskoloni ”Halmstadsgruppen” med Axel och Erik Olsson, Waldemar Lorentzen, Sven Jonsson, Stellan Mörner och Esaias Thorén. Bland Riksutställningars nya konstutställningar under året märktes ”Ting­ et i sig” ett slags stillebenkonst omfattande målningar, reliefer och grafik. I samarbete med Arkitekturmuseum producerades ”Le Corbusier” en utställ­ ning om arkitekten, hans verk och hans inflytande på svensk arkitektur. Under sommaren öppnades en minnesutställning över Siri Derkerts konst.

Utställningar i utlandet NUNSKU (Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet) har uncler året gjort ett stort antal utställningar i olika delar av världen. Den största satsningen var en vandringsutställning i Västtyskland över fem svenska ”Ny­ realister” som gick till fyra stora museer och som avslutades med en visning för svensk publik på Malmö Konsthall. I utställningen deltog Ola Billgren, John Franzén, Jan Håfström, Lars Kleen och Peter Tillberg. På det statsunderstödda Serpentine Gallery i Hyde Park i London visades en utställning av konstnärerna Sten Eklund, Tom Krestesen, Lars Millhagen, Torsten Renqvist och PG Thelander. Konstnärerna fungerade själva som utställningskommissarier. Nämnden fortsatte att göra regelbundna utställningar på Centre Culturel Suédois i Paris. Under året visades verk av Lena Cronqvist och Roj Friberg. NUNSKU gav därutöver bidrag till ett stort antal enskilda konstnärer för deltagande i utställningar utomlands.

Konsthantverk På Sverigehuset visades ett urval funktionella möbler på utställningen ”Sitt och Ligg”. Riksutställningar ställde tillsammans med Maria Adlercreutz samman ut­ ställningen ”Vävda bilder”, ett paket med skisser, provvävnader och texter med en beskrivning av hennes sätt att se och arbeta. 10 På Röhska museet i Göteborg visades ”Shakers” en internationell vand­ ringsutställning om en religiös sekts estetiska och funktionella formgivning. Där visades också ”Verkligheten sätter spår” en annorlunda utställning där de sju utställarna textilkonstnärinnorna Elsa Agélii, Inga Björstedt, Aja Eriks­ son, Sandra Ikse-Bergman, Bibi Lovell, Gunvor Nordström och Inga-Lill Sjöblom själva deltog med aktivt skapande inför publik. De använder alla sitt medium för att framföra ett politiskt budskap. I Vita havet på Konstfack visade Helena Hernmarcks ”Cloudscape” en vävnad på 7,6 X 7,6 m. Vävnaden, utförd av Alice Lund Textilier, Hytting, är gjord efter ett färgfotografi föreställande himlen i San Antonio, Texas och skall där pryda väggen i ett försäkringsbolag. På Galerie Doktor Glas visades textilier i lapptäcksteknik av Gunvor Lind­ roos. Där visades också textila skulpturer av Pye Engström, dockor avsedda att fungera som lekredskap i offentlig miljö. I Södertälje konsthall visades Elisabet Hasselberg-Olssons bildvävnader från 1965-75. På Sverigehuset och senare på Röhska i Göteborg visades ”Tidlös textil för offentlig miljö”. På utställningen som arrangerats av NK kunde man möta båda nyheter och klassiker från 50-talet. Kulturhuset visade ”Textiltryck - meter och kilometervara” en inventering av de tryck som görs idag. Märta Måås-Fjetterström AB har förlorat sin lokal i Stockholm. Verksam­ heten har istället koncentrerats till Båstacl och Göteborg. Hos Konsthantverkarna ställde fem keramiker från Höganäs ut under rubriken ”På grund av lera” - John Andersson, Yngve Blixt, Åke Holm, Henning Nilsson och Rolf Palm. Carl-Harry Stålhane har öppnat en egen keramisk verkstad kallad De­ sign-huset i Lidköping. Resultatet av verksamheten visades i en utställning på NK. Jönköping museum visade ”Keramik från 7 europeiska länder” en utställ­ ning som anknöt till ett internationellt keramiksymposium arrangerat av länsmuseet, Nässjö kommun och Svenska Slöjdföreningen. Huvudtemat för sommarens ”Ting och bruksting” på Kulturhuset var glas. Särskilt spännande var Ove och Birgitta Thorséns produktion för Venini i Venedig. En rad rationaliseringar och sammanslagningar inom glasproduktionen kan noteras. Åforsgruppen har gått upp i Uppsala-Ekeby. Arabia ingår i en finsk storkoncern med bl.a. Notssjö glasbruk. Orrefors är ekonomiskt beroende av Franklin Mint Corporation. Strömbergshyttan har sålts till George Jensen INC, New York och Reijmy- re till GAB. Man frågar sig hur det skall gå för det svenska glaset i framtiden? Kommer produktionen enbart att styras av marknads ekon omis ka aspekter? Malmö museum gjorde under året en minnesutställning över Wiven Nils­ sons silver från 1920- och 30-talet som också visades på Nationalmuseum och Röhska i Göteborg. G. C.-B. 11 A VDELNIN GSB ERÄTTELSER

Avdelningen för äldre måleri och skulptur Utställningsarbetet på avdelningen gällde den i samarbete med Medelhavs- museet ordnade ”Echnaton och Nefertiti”, som pågick 16/10-14/12 1975, och parallellt med denna under en stor del av året förberedelserna för den första utställningen utanför Norge av Gustav Vigelands konst, en utställning, som invigdes 9 januari 1976. Till väsentliga förvärv inte endast för Sverige utan för hela det nordiska området hör inköpet - med bidrag av Föreningen Nationalmusei Vänner - av en målning av Dirk Bouts. Det både målartekniskt utsökta och mänskligt fördjupade måleri, som ett litet antal betydande konstnärer utövade i Flan­ dern under 1400-talet, är ytterst sällsynt i våra samlingar. I Oslo finns en madonna av Gerhard David, i Köpenhamn ett par verk av Petrus Christus och Memling. Bouts tillhör eliten i kretsen. Hans Kristusbild är sannolikt ett fragment av en yttersta doms målning för stadshuset i Louvain (färdig 1470). Utmärknade för Bouts är hans intresse för människotolkningen, som också visar sig i Kristusansiktet, där medkänsla och medlidande präglar dragen. Fastän målningen endast mäter ett par handflators yta, kan den ge den svenska publiken en inblick i en av de mest förfinade och samtidigt mest humana av alla de europeiska målarskolorna. Det är helt i linje med Natio­ nalmuseums pedagogiska uppgifter att göra sådana, också ur ekonomisk aspekt allt mer svårförverkligade inköp och att därmed vidga utsikten över den europeiska kulturen. Tack varen en betydande donation av Hjalmar Wicander 1927 har Natio­ nalmuseum möjlighet att deltaga i skarp internationell konkurrens på ett enda samlingsområde, nämligen miniatyrmåleriets. Det svenska 1700-talets miniatyrmåleri med Niclas Lafrensen d.y. och Peter Adolf Hall som ledande mästare tillhörde Wicanders favoriter. De hör också till den internationella eliten i sin epok. När därför en av de förnämsta miniatyrauktionerna på många år nyligen ägde rum i Paris med hela serier av verk av de båda konstnärerna, var det naturligt, att Nationalmuseum deltog energiskt. Resul­ tatet blev inköp av två verk av Hall och ett av Lafrensen. Speciellt den senares ”Sällskap i en park” och Halls porträtt av sin svägerska, grevinnan de la Serre, tillhör det allra yppersta av de båda konstnärernas produktion. Vår interna­ tionellt sett lysande samling av europeiska miniatyrer har därmed ytterligare förstärkts på ett påtagligt sätt. - Från den svenske Hall-kännaren professor Karl Asplund förvärvades nästan samtidigt ett på elfenben tecknat damport­ rätt i vanligt miniatyrformat. Det är ovisst, om Hall själv ansett det avslutat, eller om det är ett förstadium, en början till en miniatyr med färg, som inte fullföljts. I vilket fall som helst ger den lilla bilden en inblick i Halls sätt att teckna och studera sina modeller, som hittills saknats. 12 Av nyare måleri tilldrar sig särskilt August Strindbergs ”Lite vatten”, signe­ rad på Dalarö 1892, uppmärksamhet. Strindbergs friska, av akademisk skol­ ning otämjda måleri och dess intima anknytning till både hans realistiska skärgårdsromaner och hans senare symbolistiska författarskap har ju med all rätt vunnit terräng. För Nationalmuseum är det naturligt att efter hand skapa en representativ kollektion av en verksamhet, som så starkt reflekterar ett genialt livsverk. Skulptursamlingen har utökats med sju verk. Äldst är en byst av en okänd ung flicka med blomsterkrans i håret, signerad 1784 av den franske skulptö­ ren Claude André Deseine, som inte tillhör de stora mästarna i sin tid, men som i sin charmfulla tolkning av en vaken, uppnäst och fräsch ung flicka visar sig värd att göra bekantskap med. 1800-talets franska romantik blir för första gången belagd i museets skulptursamling genom förvärv av arbeten av två ledande romantiska skulptörer, Frangois Rude och Francisque-Joseph Duret. Rude utförde flera versioner av det patetiskt energiska huvudet till ”Marseljä- sen”, motståndsgenien på den stora relief grupp, som ingår i utsmyckningen 13 av triumfbågen på 1’Etoile i Paris. Ett unikt exemplar i silver förvärvades av detta kvinnohuvud och av Duret ett exemplar i statyettformat av hans skulp­ tur ”Chactas sörjande på Åtalas grav”, ett ämne, hämtat från Chateaubriands romantiska dikt ”Atala”. Sedan några år försöker museet bygga upp en skulptursamling, som bör bilda en kontinuitet från 1700-talet och fram till vårt århundrade. De nyss­ nämnda förvärven kan liknas vid hoppstenar över en bäck. Visserligen kan man inte tala om en sammanhängande brygga från Houdon till Rodin, men man börjar kunna skönja sammanhang. Ännu är det en viss nådatid för détta slag av förvärv. Priserna ligger fortfarande på en för museet möjlig nivå, men den internationella uppmärksamheten på 1800-talsskulpturen ökar — i vissa fall har priserna fördubblats på fem år - och det tycks därför klokt att vara ute som nu, något före majoriteten av samlare och museer. - Det tidigare grundmurade föraktet för den äldre 1800-talsskulpturen har ju aldrig riktigt nått Rodin, den störste av seklets plastiker. Nationalmuseum har också gan­ ska lång tid önskat förkovra den till endast tre skulpturer begränsade kollek­ tion, som fanns redan 1914, dvs. före Rodins död. Sedan 1953 har sex arbeten tillkommit, hälften gåvor och samtliga i mindre format. Det under 14 året gjorda förvärvet av en liten manlig aktstudie är en troligen unik variant av en eljest i flera kombinationer känd sittande figur med utbredda armar. Den lilla bronsen har utförts av den välkände franske bronsgjutaren Rudier och tillhörde ursprungligen honom. Som studie av rörelse och rytmisering av människokroppen kan den både förmedla en stark konstnärlig upplevelse till den ”vanlige” besökaren och tjäna som studieobjekt för skulptörer under egen utveckling. - Även om antalet verk av Rodin ökar, kan dock inte samlingen på något sätt betraktas som tillfredsställande. Den är alltjämt tillfäl­ lig och ropar på betydande verk, som skulle ge en rikare och mer nyanserad uppfattning om mästaren. Tjecken Bohumil Kafkas skulptur av Johannes Döparens huvud kan date­ ras till tiden kring sekelskiftet. Liksom Bouts’ Kristusbild öppnar den ett nytt fönster i museet mot den europeiska kulturen. Den häftiga, romantiskt pate­ tiska slaviska andan, som vi i Sverige bäst känner genom litteratur och musik, speglas här för första gången i plastisk form i våra samlingar. B.W.

Avdelningen för teckning och grafik Nationalmusei samling av franska teckningar är en av de mest betydande i världen. Vad beträffar 1700-talets senare hälft har man dock alltid känt en viss o tillfredsställelse då i museets portföljer inte funnits en enda betydande teckning av epokens mest uppburne mästare Jean Honoré Fragonard. Det är dörför med stor tacksamhet vi noterar att museet av Nationalmusei Vänner som gåva fått mottaga en av de strålande illustrationerna till Orlando Furioso, vilka Fragonard utförde kort efter 1780. Den ingår i en serie fantasi- laddade bilder karakteriserade av en exceptionell dynamik, fri och obunden i användandet av den mustiga svartkritan och den flödande bruna akvarellen. Fragonard tänkte sig aldrig att bilderna skulle omvandlas till graverade illu­ strationer. Han tecknade för ro skull och hans glädje och inspirerade ska­ parkraft gör dessa bilder till en av höjdpunkterna i Fragonards konstnärskap. Man kan stundom finna ett inslag av känslosamhet i Fragonards genreskild­ ringar. Här dominerar i stället det dramatiska utspelet, de stora gesterna, omspolade av svepande dimmor och vibrerande atmosfär. Ruggiero som planerar att skriva till Bradamante är en variant på Fragonards prträtt av kända författare eller personifikationer. Ett annat betydande förvärv är två teckningar av Salvator Rosa, ett origi­ nellt och sublimt landskap, och en fri förberedande studie till ett av Rosas huvudverk ”Filosofernas skog”. De båda teckningarna har ingått i en nyligen upplöst volym som en gång tillhörde Livio Odescalchi vilket i sin tur kan betyda att den ingått i drottning Christinas samling. Det hade varit frestande att söka förvärva hela den berörda volymen men olyckligtvis hade några av de viktigare bladen i kollektionen, omfattande ett drygt trettiotal teckningar, redan försvunnit ut på marknaden. Christina kände väl till Salvator Rosa - redan 1652 hade han inbjudits att 15 komma till hovet i Stockholm men tackade nej. När vid ett senare tillfälle i Rom drottning Christinas mest berömda målningar lånades till den årliga utställningen vid San Giovanni Decollato 1669 var en målning av Rosa den enda av en levande konstnär som var med. Rosa kan med visst fog rubriceras som Christinas hovmålare i Rom och när han 1673 avled är det inte uteslutet att drottningen lade sig till med en del av hans tecknade kvarlåtenskap. Bortsett från alla dessa spekulationer är de båda bladen som Nationalmuse­ um förvärvat betydande konstverk som valts för att komplettera det mäster­ verk av Rosa, Jason och draken, som redan finns i museet. Bland förvärv av modern konst förtjänar i första hand nämnas 25 skisser av Bejemark till den monumentalskulptur, ”Fordon”, som 1973 restes på Eriksbergsplan. Sviten kännetecknas av den ohämmade fantasi och under­ fundiga humor som karakteriserar så mycket av Bejemarks produktion. Den arbetskrävande utställningsverksamhet som bedrivits av avdelningen har under året i stort sett varit förlagd till utlandet. I Hamburg och Paris presenterades Johan Tobias Sergel för första gången i helfigur utanför Sve­ rige. I Hamburger Kunsthalle visades 120 teckningar och ett par skulpturer över sommaren. Utställningen ingick i en mycket ambitiöst upplagd serie, Kunst um 1800, och åtföljdes av en katalog på 190 sidor där Sergel sättes in i sitt europeiska sammanhang. 'Utställningen väckte stor uppmärksamhet och blev föremål för ett mycket smickrande intresse i hela den tyskspråkiga pressen. I Centre Culturel Suédois i Paris visades under hösten kärnan av samma utställning kompletterad med material belysande Sergel i förhållande till den samtida franska konsten och hans personliga relationer med jämnåri­ ga franska konstnärer. Samtidigt utgavs en smärre monografi över Sergel. Även om utställningen inte fick samma genomslagskraft som i Hamburg blev den en utomordentlig introduktion av konstnären i franskt kulturliv. Samtidigt visades en utställning av Carl Larssons konst i Zonnehof i Amers- foort. Den omfattade i första hand grafik, teckningar och akvareller men också några oljemålningar och gav en mångfacetterad bild av Carl Larssons konstnärsskap. En central roll spelade akvarellerna till Ett hem, som samtidigt utkom i en holländsk upplaga. Börje Magnusson ansvarade för denna utställ­ ning och dess katalog. I Nationalmuseum visades på våren ett urval av de blad av Axel Fridell som ingick i Gustaf VI Adolfs testamentariska gåva liksom, traditionsenligt, ut­ ställningen Unga tecknare. På försommaren blev man inom museet medveten om det hot mot museet som de långt framskridna planerna på en Blasieholmsled skulle innebära. I all hast arrangerades därför i samverkan mellan konstbildningsavdelningen och tecknings av delningen utställningen Rädda Blasieholmen som tog fasta på såväl de miljömässiga nackdelar som de risker för konstsamlingarna som ett genomförande av leden skulle innebära. Från avdelningens sida var det Thomas Hall som ansvarade för utställningen. Samtidigt inleddes grundligare undersökningar av trafikföroreningarnas inverkan på konstföremålen vilka ännu icke avslutats. Mästerverk ur såväl

16 Salvator Rosa: Landskap. Lav erad pennteckning tecknings- som grafiksamlingen utställdes i samband med att Stockholms kommunfullmäktiga inbjöds att på ort och ställe skaffa sig en uppfattning om de konsekvenser en eventuell Blasieholmslecl skulle få för museet. Omkatalogiseringen av avdelningens föremålsbestånd på bildhålkort fort­ sätter planenligt. Den resonerande katalogen över det franska teckningsbes- tånclet från 1500- och 1600-talet är under tryckning, det nederländska mate­ rialet bearbetas för närvarande av Börje Magnusson, det venetianska av undertecknad för att resultera i nya volymer av detta corpusverk. P. B.

Avdelningen för konsthantverk Året dominerades för avdelningens vidkommande av två saker: färdigstäl­ landet av nyuppställningen av cle äldre samlingarna och den stora Gustavs- bergsutställningen. En förändrad uppställning av de delar av samlingarna som omfattar tiden från omkring 1600 till omkring 1830 blev aktuell i samband med en genom­ gripande renovering av salarna som pågått under flera år. Hittills hade samlingarna varit uppställda på så sätt att möbler och textilier samt enstaka föremål utställts i de stora salarna i kronologisk ordning, medan främst silver, fajans, porslin och glas presenterats separat. Denna typ av uppställning tillfredsställer i första hand forskare och samlare. Den ger också möjlighet till estetiskt tillfredsställande arrangemang, då materialet har en naturlig samhörighet. Men helheten går utan tvivel förlorad. Det är svårt att 2 - Statens konstsamlingars 17 uppleva det oavbrutna flödet, som växlar karaktär och uttryck efter tidens gång och samhällenas förändring. Därför beslöt vi att i stället genomföra en konsekvent kronologisk ordning där de olika materialgrupperna ställdes på plats i sitt tidssammanhang i kvan­ titet efter sin betydelse för respektive epok. Varje avsnitt introduceras nu med en karakteristisk bild, väsentliga historiska data och en kortfattad samman­ fattning om tidsepoken. Med denna uppställning kan man uppleva samman­ hanget, uppleva den styrka med vilken en tid präglar sina föremål. Samtidigt utesluter denna uppställning naturligtvis inte möjligheten att studera större enheter, såsom fajans under 1600-talet, porslin och flintgods under 1700-ta- let, vilka kategorier liksom silver och glas återfinns i upprepade ansamlingar. Detta betydligt mer komplicerade arrangemang fordrade en arkitektonisk lösning på professionell nivå. Avdelningen fann i Gösta Hillfon en ypperlig kraft. Sitt intensiva engagemang i uppgiften förenade han med känsla för materialet och en imponerande förmåga att finna praktiska lösningar. Planer på en sammanfattande Gustavsbergsutställning har funnits alltse­ dan de stora utställningarna över Rörstrand respektive Marieberg genom­ fördes på 1940-talet. Mot bakgrund av det uppblossande intresset för 1800-talet bedömdes tiden nu vara mogen för en utställning över Gustavs- bergs produktion. En utlösande faktor blev företagets 150-årsjubileum. Efter en produktionstid av ca ett och ett halvt år öppnades utställningen den 7 oktober. Den omfattade praktiskt taget halva avdelningen. Den första stora salen återupplivade de stora utställningarnas epok från Stockholmsut­ ställningen 1866 till H 55 i Helsingborg 1955. Montrar i tidens stil visade hur sättet att exponera växlat. En sal ägnades det unika stengodset från sekelskif­ tet till i dag. Här presenterades en rad nya ting utförda till utställningen. Den sista salen gav exempel på företagets produktion under 60- och 70-talen, ordnad efter funktioner. Sålunda fanns prov på monumentalkonst för offentlig miljö, plast och keramiskt bruks gods för hem och storkökshushåll, plast för kontorsmiljön etc. Några speciella projekt gav en inblick i det komplicerade designarbetet. Utställningen kompletterades av bilder och kommentarer från samhällets utveckling, arbetsmoment och människor. En viktig roll spelade också den stora katalogen. Utställningen genomfördes i samarbete mellan museet och Gustavsbergs museum-Keramiskt centrum representerat av Arthur Hald och Marianne Landqvist samt med ekonomiskt och personellt stöd av hela fabriken. Utställ­ ningens arkitekt var Gösta Hillfon. Den blev en stor framgång med över 70.000 besökare och en intensiv visningsverksamhet. Utställningen Triller i Tobo, som öppnades senare på hösten, var i mycket en kontrast till den väldiga Gustavsbergsutställningen. Den visade det utsökta och unika stengods som Ingrid och Erich Triller utförde mellan åren 1935 och 1972 i sin verkstad i Tobo. Förvärvsverksamheten har under året varit koncentrerad på komplette­ ringar av materialet, främst från de första årtiondena på 1900-talet. Bl.a. kan nämnas en representativ kollektion av Einar Forseths arbeten för Lidköpings 18 A

Pokal med lock av glas, ”Negerhyddan”, med graverad dekor. Komponerad av Edward Hald 1918 och utförd vid Orrefors glasbruk, detta exemplar 1924

Porslinsfabrik, inköpt från konstnären, likaledes keramik av Edgar Böckman, Wilhelm Kåge och Arthur Percy samt glas från Orrefors av Edward Hald och Simon Gate. I samband med Gustavsbergsutställningen gjordes flera förvärv, främst en stor bål av flintgods med tryckt dekor utförd omkring 1830 och en skål på fot från samma tid. Båda är viktiga bidrag till bilden av det tidiga 1800-talets svenska keramiska kultur. Carl-Harry Stålhane har efter 37 års verksamhet som formgivare vid Rörstrand öppnat en egen verkstad för stengods strax utanför Lidköping. De 19 Lapptäcke, ”Labyrint”. Komponerat och utfört av Gunvor Lindroos 1975 första resultaten visades på en utställning i NK:s konstindustriavdelning, där några representativa föremål inköptes. På Galerie Doktor Glas hade den keramiske skulptören Nils-Gunnar Zander samlat sig till en utställning, där ett stort får i stengods förvärvades. Det svenska silversmidet fortsätter att vara påfallande vitalt. Under året inköptes bl.a. en cigarrburk av Bengt Bellander och en skål av Nils Nisbel. Slutligen har den moderna glassamlingen kompletterats med verk av bl.a. Eva Englund, Orrefors, Ulla Forsell, som själv blåser sina glas, samt av Ove Thorsén och Birgitta Karlsson-Thorsén, vilka arbetar för Venini på Murano. D.W.

Moderna Museet med Fotografiska museet Moderna Museet var under större delen av året stängt för om- och tillbygg­ nad. Under sommarmånaderna visade museet ett representativt urval av samlingarna i Liljevalchs konsthall och tidigare under året gästade vi Nordjyl- 20 Sonia Delaunay: Autoporträtt 1916. Inköpt tillsammans med Före­ ningen Moderna Museets Vänner lands Kunstmuseum och Louisiana i Danmark. Tyngdpunkten låg på de yngre delarna av vår samling med bl.a. en betydande del *av New York Collection. Återinvigningen av Moderna Museet ägde rum den 8 november. Renove­ ringen och tillbyggnaden av museet innebär en fördubbling av utställnings- ytan, en ny verkstad för barn och vuxna, en modern restaurang, nya kanslilo­ kaler och förråd, snickeriverkstad samt en bio 'med teknisk utrustning för film, konserter och mindre teaterföreställningar. Öppningen väckte stor uppmärksamhet i press, radio och TV. Statsminis­ ter Olof Palme invigningstalade. Förutom ett representativt urval ur samlingarna visades vid detta tillfälle två uställningar, ”Kulturmagasinet Vargen” och ”Henri Michaux”. Vargen var en utställning kring ett kulturmagasin. I en öppen redaktion kunde allmänheten medverka i ett nummer av tidskriften. I utställningen ingick också ett idé- och projektarkiv med bidrag från över 200 vargenmedarbetare i 21 länder. Av den belgiske konstnären Henri Michaux visades ett hundratal verk huvudsakligen ur den samling som den danske konstnären Asger Jorn skänkt till Silkeborg Kunstmuseum. I museets nya bio har en rad evenemang ägt rum. Bland de mer uppmärk­ sammade kan nämnas tre Vargen-kabareter och föreställningar av teater­ gruppen 1’Etoile du Nord. Inköpen av internationell konst har varit begränsade då anslag i första hand har reserverats för tryckning av den katalog över museets samlingar som länge varit under utarbetande. Samlingarna har emellertid bl.a. kunnat ut­ 21 ökas med Sonia Delaunay, Autoportrait, en skiss för ett katalogomslag för en utställning i Stockholm 1916. Museet har också förvärvat ett surrealistiskt verk, Cadavre exquis från 1929 som gemensamt skapats av Breton, Eluard, Tzara och Valentine Hugo. Båda verken har förvärvats tillsammans med Moderna Museets Vänner. I samband med återinvigningen överlämnade Vännerna fyra verk av Mic- haux, samtidigt donerade bokförläggare Gerard Bonnier en ”mescalinteck- ning” av samme konstnär. Inköp av svensk konst har under året gjorts i normal omfattning. Bland viktigare förvärv kan nämnas Bror Hjorths Kappsläden, ett vinterlandskap från 1922; en triptyk av Carl Kylberg, Kärlekssaga, från 1946. Den består av målningarna Ensamhet, I kärlekens ljus och Genklang. Verket måste anses som något av det viktigaste som Kylberg gjort. Vidare kan nämnas Vera Nilssons porträtt av Astrid Holm, 1917, och en relativt sen målning av Hilding Linnqvist, Villa-entré vid Gardasjön, från 1968. Bland viktigare gåvor kan nämnas Eddie Figge, När det blir tyst, skänkt av prof. John Lind, samt nio verk av Einar Forseth, målningar gjorda mellan 1913 och 1957, gåva av konstnären. BrorHjorth: Kappsläden 1922

Den kontinuerliga utställningsverksamheten vid Fotografiska museet, som började 1974, har fortsatt i oförminskad omfattning. Tretton större och mindre tillfälliga utställningar har anordnats. Året inleddes med Bergland­ skap, en naturskildring med motiv hämtade från de svenska ijällen Kebne- kaise och Sarek, samt Himalaya och Kilimanjaro. Utställningen hade samman­ ställts av arkitekten och fotografen Tore Abrahamsson. Under våren visades en serie dokumentärreportage, som inleddes med Jens S. Jensens skildring av förortsområdet Hammarkullen, beläget utanför Göteborg. Parallellt visades i galleriet ett material av Odd Uhrbom, Tsito - en by i Ghana. I början av april öppnades två utställningar med bilder från Etiopien och Kurdistan. Presentationen av Bo-Erik Gybergs Fotograf i Etio­ pien, omfattade ett trettiotal fotografier från olika miljöer i Etiopien, två bildband med ljud - Etiopisk vardag och Skolbygget i byn Doba - samt ett fotografiskt informationsmaterial, affischer och planscher som används inom hälso- och näringslär okampanj en i Etiopien. Utställningen Kurdistan, foto Lars Hesselmark och text Göran Lundin, berättade om PeshMerga-gerillans kamp för kurdernas självständighet. Den femte utställningen i serien visade 42 fotografier från Thailand 1974, fragment ur en större bildessä från centrala Bangkok med omnejd, av Walter Hirsch. 23 \

John Wipp: Hasp 1974

Två uppmärksammade större utställningar visades under sommaren. Det var dels Masses Lauboar, baserad på gotlandsforskaren Mathias Klintbergs fotografiska gärning under åren 1902-1922, sammanställd av Svante Hedin, som också svarade för en utförlig katalogtext, dels var det Hans Malmbergs retrospektiva svit av människor och händelser, 176 fotografier under temat Bilder 1946-1975. Sommarens galleriutställning presenterade Rune Jonsson med 36 bilder, Fotografier från England och Wales. Höstsäsongen inleddes med en presentation av bildpresspionjären Felix H. Man, som ställt ett omfattande bildmaterial till förfogande. Urval och presen­ tation gjordes av Felix H. Man och fotograf Rune Hassner. Museet svarade för de tekniska arrangemangen och medverkade till att utställningen senare kunde realiseras också i Malmö och Umeå. I september presenterades en svensk pressfotograf, Erik Collin, i en stor utställning omfattande 170 fotografier av bl.a. idrott, politik och samhälle från en nära fyrtioårig verksamhet. Utställningen omfattade material före­ trädesvis från dags- och veckopress. Ytterligare en galleriutställning anord­ nades i november, Jan-Håkan Dahlström visade en serie bilder av politiskt väggklotter under rubriken Väggarna tillhör oss alla. Årets sista utställning gav en bred presentation av de många förvärv som gjorts under åren 1971-1975, Samlingarna - gåvor och köp. Här illustrerades bl.a. hur den kontinuerliga utställnings verksamheten berikat samlingarna med omfattande bildkollektioner av såväl äldre datum som nutida fotografers arbeten. Flera av de anordnade utställningarna, också flera från tidigare år, har visats på andra orter: Masses Lauboar i Gotlands fornsal, Fotografier från England och Wales på Stadsbiblioteket i Norrköping, Varvsarbetare på Ma­ 24 rinmuseet i Karlskrona, Amerikabilder på Gävle museum och Hallands mu­ seum. Utställningen Emmaboda i våra hjärtan har i samarbete med Svenska Institutet turnerat på flera platser i Tjeckoslovakien. Den planerade ombyggnaden av prästgården kom ej till förverkligande under året och de svåra förhållanden under vilka det inre arbetet under flera år har måst bedrivas, har kvarstått och i hög grad försenat samlingarnas fortsatta uppordnande. Insamlingsarbetet av fotografier och fotografisk litte­ ratur har dock kunnat fortgå och betydelsefulla förvärv har skett. I samband med utställningsverksamheten har bildkollektioner förvärvats av bl.a. Odd Uhrbom, Lars Hesselmark, Walter Hirsch, Rune Jonsson, Hans Malmberg, Erik Collin, Tore Abrahamsson, Jan-Håkan Dahlström och Mathias Klint­ berg. Vidare har många enskilda personer överlämnat gåvor med äldre värdefullt bildmaterial. Totalt har bildsamlingarna utökats med flera tusen fotografier. En mer utförlig redovisning av samlingarnas tillväxt och beskaf­ fenhet måste dock anstå tills avdelningens lokalproblem har erhållit en nöjak­ tig lösning. Katalogiseringsarbetet inom biblioteket har fortsatts och arbetet med att införliva svåråtkomlig äldre litteratur har intensifierats, bl.a. har äldre bild­ tidningar kunnat förvärvas. Bokbeståndet har totalt ökat med ca 500 nr, varav ca 350 är inköp. Dokumentations- och klipparkivet har kontinuerligt tillförts nytt material bl.a. över många utländska fotografers arbeten. •Å.S.

Östasiatiska museet Verksamhetsåret 1975 har för museets del inneburit en klart positiv erfaren­ het beträffande besökarantalet. I och med utställningen ”Arkeologiska fynd från Folkrepubliken Kina” sommaren 1974 blev museet äntligen känt utanför de specialintresserades begränsade krets och antalet besökare 1975 uppgick till 41 000; mer än dubbelt mot åren före 1974. Det ökade intresset från allmänhetens sida har emellertid medfört större krav på information och utställningar. Trots personell underbemanning har icke mindre än fem till­ fälliga utställningar ordnats. Vid början av året pågick i Japansalen visningen av nobelpristagaren Georg von Békésy’s samling, som vann stor uppskattning genom sin allsidighet och goda kvalitet. Besökarantalet uppgick till 35 142. Framgången medförde att samlingen under hösten överfördes till Alfred Nobels sista hem, Björkborns herrgård i Karlskoga, och visades även senare på Kunstindustrimuseet i Oslo under en månad. I båda fallen arrangerades den av förste intendent Jan Wirgin och besöktes av respektive 11 000 och ca 6 000 personer. I museets skulptursal öppnades av Koreas ambassadör den 8 februari ”Nya arkeologiska fynd och konstskatter från Korea”, en fotografiutställning som redovisade de viktigaste fynden under senare år i Sydkorea. Den ordnades också av Jan Wirgin i samarbete med Koreas ambassad och hade utökats med 25 Japansk träskulptur återgivande Dainichi Nyorai och troligen ut­ förd i skulptören Kaikeis skola. Japan, tidigt 1200-tal. Gåva av Kinakommittén och Föreningen Östasiatiska Museets Vänner koreansk keramik och metallföremål ur museets samlingar. Besökarantalet uppgick till ca 7 000. Den 16 maj kunde nästa tillfälliga utställning invigas av HM Konungen. Det var ”Gustaf VI Adolfs gåva” med ca 500 föremål ur den stora testamenta- riska gåvan av kinesisk konst som 1974 tillfallit museet. Utställningen ordnades av museichefen och fru Brita Kjellberg i skulptur­ salen enligt pedagogiska principer för att belysa Kinas kulturutveckling från 26 stenålder och fram till 1700-talet e.Kr. På utställningen hade också rekon­ struerats halva det museum på Stockholm slott där samlingen tidigare var inrymd och dessutom ett litet rum ordnats som ”den lärde mannens studio” för att visa hur poeten och målaren inredde sitt arbetsrum. Utställningen var öppen över sommaren och hösten samt fick 21 000 besökare. Samtidigt hade museets egen skulptursamling vackert ställts upp av intendent Per-Olow Leijon i tillfälliga utställningssalen. I oktober öppnades ett urval av ”Gustaf VI Adolfs gåva” på Kunstindustrimuseet i Köpenhamn i närvaro av HM Drottning Ingrid. Under 6 veckor fick den 25 000 besökare och överfördes sedan till Århus Kunstmuseum där den invigdes av Drottning Margarete den 27 december. På museet ersattes denna utställning av en koreansk målningsexposition. Det var konstnären Soo-nam Song, en nu i Seoul verksam målare, som visade ett 50-tal verk i traditionell stil men i personlig utformning, till övervägande del landskap i starka färger. Också denna utställning var ordnad av Jan Wirgin. - Det har varit en angelägenhet för museet att också presentera det nyskapande som sker i Östasien inom konst och konsthantverk med förank­ ring i äldre tradition. Som avslutning på kvinnoåret öppnades i salen för tillfälliga utställningar ”Kvinna i Kina”, som bestod av museets eget material för att belysa kvinnans ställning i äldre tid medan fotografier och bruksföremål förvärvats och lånats utifrån för att ge en bild av kvinnorna i dagens samhälle. Denna samman­ ställning gjordes av fil kand Viveca Nilsonne och Per-Olow Leijon för den aktuella situationen och av museichefen och dr Sven Broman för det äldre avsnittet. Trots sitt lilla format blev den en förvånansvärt stor publikfram­ gång, mycket tack vare den skrift som gavs ut i samband med utställningen. I denna skildrade sju svenska och en amerikansk författare, de flesta kvinnor, den stora förändring som inträffat för kvinnornas del efter den nya äkten­ skapslagens genomförande i maj 1950.1 samband med utställningen bedrevs en intensiv visningsverksamhet varvid också medarbetarna i katalogen deltog med specialföreläsningar. Den starkt ökade besöksfrekvensen under året kan förklaras inte bara av de många utställningarna utan främst av den visningsverksamhet som byggts ut fr.o.m. dén Arkeologiska utställningen 1974. Om Östasiatiska museet skall ge den information allmänheten allt ivrigare kräver, har det visat sig nödvän­ digt att tillhandahålla visningar, såväl regelbundet återkommande demon­ strationer för vanliga besökare som specialguidning för grupper av skilda slag, från läroanstalter och även barn i förskoleålder. Detta har medfört att museet utbildat ett antal unga akademiker som utför de flesta visningarna och arvoderas per visning. En variant av en uppsökande pedagogisk verk­ samhet har med gott resultat lanserats under hösten. En museipedagog far ut till den skolklass som så önskar, medförande ett urval ljusbilder av föremål ur museets samlingar och föreläser med dem som inledning till ett kommande museibesök då samma pedagog visar klassen runt på museet. Förutom dessa visningar arrangerades två dansuppträdanden av en kinesisk dansös, Miss 27 Vas av stengods med inlagd blomdekor under celadongravyr. Korea. Koryo

Chiang Ghin från San Francisco. Dessa föreställningar blev också livligt be­ sökta. Under det gångna året har samlingarna icke ökats med något större antal föremål, men en del viktiga gåvor kan dock redovisas. Östasiatiska museets vänner och Kinakommittén har genom penningbidrag möjliggjort förvärvet av en konstnärligt betydande japansk träskulptur återgivande Dainichi Ny- orai (Bucldha, vars ljus lyser överallt). Den är utförd i s.k. yosegi-teknik, som innebär att skulpturen gjorts ihålig och skickligt hopsatts av många delar samt täckts av lacköverdrag i realistiska färger. På gocla grunder har skulpturen 28 daterats till Kamakura-perioden (1185-1334) och av Jan Wirgin attribuerats till kretsen kring den berömde skulptören Kaikei och bör vara utförd under 1200-talets förra hälft. Skulpturen utgör ett värdefullt tillskott i den ännu anspråkslösa samlingen av japansk konst. Till den japanska keramiksamlingen har också gåvor lämnats mecl ett litet utsökt fat av stengods i bladform i Seto-vara och utfört vid 1800-talets början. Tidigare ingick det i direktör Ivan Traugotts samling och donator var hans dotter fru Gladys Wolff. Ett annat Seto-fat med spontant tecknad sepiaclekor skänktes av Dr Oliver Impey från Oxford. Båda pjäserna är typiska represen­ tanter för det individuella japanska stengods som blev inspirationskälla för Europa vid slutet av förra århundradet. Bland de japanska inköpen kan även nämnas en målning av Iwasa Masanobu (1761-1816) återgivande tre geishor med tjänarinnor, som är ett bra exempel på figurmåleri av en träsnitts mästa­ re. Den koreanska samlingen har glädjande nog också fått viktiga tillskott under året. Från ambassadör och fru Tage Grönwall kunde museet förvärva en vacker samling koreansk keramik från Silla, Koryo och Yi bestående av 11 pjäser av hög kvalitet vilken tidigare varit deponerad i museet såsom typiska exempel på äldre koreansk krukmakarkonst. Nu som först kan den särpräg­ lade koreanska keramiken belysas genom museets egna samlingar. I samband med detta förvärv överlämnade ambassadörsparet Grönwall tre stycken bucldhistiska skulpturer i brons, också de koreanska från Förenade Silla perioden. De är alla goda representanter för buddhistisk skulptur under denna period. Tre koreanska målningar har också förvärvats. Den ena är utförd av Yi Kuk-cho som verkade vid 1900-talets början och återger ett landskap i tusch på papper i klassisk koreansk stil. De två andra utgöres av berglandskap i kraftiga färger på papper som målats 1975 av Soo-Nam Song. Till den kinesiska samlingen har museet av en trogen vän och välgörare, fru Karin Falkman, fått mottaga en praktfull vas av famille noire-typ som blir ett välkommet komplement till keramiksamlingen. En buddhistisk tempel- målning i tusch och färger på tyg och troligen utförd under Ming inköptes från fru Elisabeth Garcia. I gåva överlämnade hon till museet ett vackert prov på reliefsammet från 1600-tal samt några bronsmynt från T’ang-tid. Samtliga dessa föremal har tillhört framlidne ingenjör Hans Öström. För de gåvor som museet fått mottaga under 1975 är det oss angeläget att framföra vår tack­ samhet. Genom ett tekniskt missöde bortföll i meddelandena från Statens Konst­ museer för 1974 mer än hälften av förteckningen över den testamentariska gåvan från Konung Gustaf VI Adolf vilken därför inleder årets föremålsre- dovisning. B. G.

Slottsamlingarna m.m. Till den moderna avdelningen av statens porträttsamling på Gripsholm har förvärvats tre hedersporträtt, nämligen Lasse Johnsons oljemålning av bruks- 29 William Fleetwood: Fil. dr Gustaf Näsström, 1975 disponent Nils Danielsen (gåva genom Gripsholmsföreningen), skådespeler­ skan Inga Tidblad, en blyerts- och kritteckning från 1935 av Johannes Snellman (gåva av Gripsholmsföreningen), samt arkitekten Sigurd Lewerentz, en pigmentkopia av Karl-Erik Olsson. Av övriga gåvor må särskilt nämnas 6 porträtteckningar av Sigge Berg­ ström, gåva av konstnärens sterbhus och ett självporträtt av professor Evert Lundquist, gåva av konstnären. Bland inköpen kan nämnas Astri Bergman- Taubes bronshuvud av skådespelaren Ulf Palme, Nils von Dar dels teckning av Tollie Zellman, Albert Engströms självporträtt, Fritof Schuldts själv­ porträtt och William Fleetwoods porträtt av fil. dr Gustaf Näsström. För att tillmötesgå behovet av visningar på Gripsholms slott har förljande personer verkat som guider under sommarmånaderna: Anna Christina Bengtsson, Gunilla Carbonnier, Hans Peter Hedlund, Eva Hult, Eva Kämsby, Ingrid Lyttkens, Eva Olsson, Eva Ringborg, Ingrid Svwanborg och Inga Serrander. På övriga lustslott har arbetet fortsatt i vanlig ordning med underhåll och översyn av samlingarna. Till Läckö slott har fru Hetta Årén-Hildebrand testamenterat ett barockskåp. ZJ.G.J. 30 Avdelningen för konstbildning Efter nyårshelgen öppnades en utställning i avdelningen regi kallad Alle- mansbild som till form och innehåll var utarbetad av Jan Thomaeus. Utställ­ ningen byggde på Jan Thomaeus5 erfarenheter som bildskapare i hans egen­ skap av konstnär, teckningslärare och bildterapeut. Under mottot 55alla män­ niskors möjlighet att göra bilder” hävdade han att bildskapandet är något för varje individ nödvändigt och möjligt. Utställningsmaterialet bestod bl.a. av bilder utförda av barn och ungdom, där skolans styrande undervisning tyck­ tes ha en negativ verkan på elevernas uttrycksförmåga och av bilder gjorda av patienter på sjukhusens psykiatriska avdelningar för vilka arbetet med bilder är en väg till självkännedom och lindring. Mot dessa självuxna och sponta­ na bilder sattes som kontrast den kommersialiserade kulturens massproduce­ rande och okänsliga bilder, som gör individen till slapp konsument. Samtidigt med utställningen utgav Jan Thomaeus en debattbok kallad ”Vart tar alla begåvade barn vägen”?. Utställningen väckte ett berättigat intresse framför allt hos pedagoger och skolfolk. Flera föreläsningar hölls, bl.a. om den egyp­ tiska vävskolan för barn i Harrania, dagliga visningar anordnades samt vexT- stad för alla med olika sorters material, framför allt påkostade förpackningar och emballage. De anställda uppmanades att samla pappersskräp från hus­ hållet i en behållare och detta användes med framgång av de deltagande i verkstaden i skapandet av nya, intressanta bilder. Avdelningen hade länge planerat en utställning som gått under arbets­ namnet ”startrum” dvs. en permanent utställning, som med sitt material kunde belysa några grundförutsättningar för konstskapandet i äldre tider och ge svar på viktiga frågor. Utställningen kom till stånd under våren och berättade under rubriken ”Titta på tavlan” om material, teknik, komposition, hur konstnärens arbetsplats såg ut under olika tider, vad bilden föreställer, hur bilden kunde användas och vad en bild kan säga om samtiden. Vidare fanns ett avsnitt om konstsamlandet och utställningarnas historia samt prov på modern konserveringsteknik. En publikundersökning av de besökande på utställningen visade att initiativet var i hög grad uppskattat även om en del justeringar föreslogs. Framför allt betonades dock värdet av en sådan infor­ merande exposé för skolorna. Utställningen kommer i en nära framtid att beredas plats i museet för att användas för besökarnas information före besöket i samlingarna. Utställningen kommer också fylla ett länge känt behov när det gäller museiundervisningen för det stora antal skolelever i olika årskurser, som numera besöker museet. I slutet av april öppnades en liten pedagogisk vandringsutställning från Riksutställningar kallad 55Vävda bilder” och som visade ett antal vävnader med förstudier utförda av Maria Adlercreutz. Huvudnumret var vävnaden med motiv från Vietnamkriget ”1 hennes ögon bevaras folkets ljus55 som tillhör Nationalmuseum och motiverade att museet stod som första plats i vandringen. Som ett bidrag till det internationella kvinnoåret 1975 arrangerade avdel­ 31 ningens personal en sommarutställning kallad ”Kvinnor som målat”. Utställ­ ningen handlade om skapande kvinnor i svensk konsthistoria från 1600-talet fram till omkring 1900. De konstverk som visades var huvudsakligen hämta­ de från museets egna samlingar. Avsikten var att framhålla inte bara de enskilda verken utan också beskriva kvinnors möjlighet till konstnärlig ut­ bildning samt att peka på Nationalmuseums inköpspolitik när det gällde kvinnliga konstnärers arbeten under gångna tider. Det visade sig vid en inventering att endast ett litet fåtal var inköpta och resten var gåvor till museet. Utställningen till vilken hörde en utförlig katalog kommer med all säkerhet ge uppslag till konstvetenskaplig forskning i dessa ämnen i framti­ den. I slutet av augusti öppnades en utställning i museets foajé med titeln ”Rädda Blasieholmen” där personal från avdelningen var medlemmar av arbetsgruppen. Utställningen var ett inlägg i clen i skrivande stund ännu inte avslutade debatten om en billed över Blasieholmen, som bl.a. utgör ett hot mot museets samlingar med tanke på den åtföljande nedsmutsningen. Höstens två storutställningar ”Gustavsberg - 150 år” på konsthantverks av­ delningen och utställningen om den egyptiske farao Echnaton på måleriav­ delningen medförde en intensiv föreläsningsverksamhet förutom ett mycket stort antal offentliga eller beställda visningar. Föreläsningarna anordnades i samverkan med olika studieförbund och hölls i hörsalen av experter på cle båda ämnena kermaik och egyptologi. Båda utställningarna illustrerades ytterligare mecl dagliga hörsalsprogram, som visade dels en film om Gustavs- bergsfabrikens tillverkningar clels ett bildband om egyptisk konst under Echnatons regeringstid, sammanställt av Bengt Peterson, Egyptiska museet. För att möta den ökande efterfrågan på visningar av samlingar och utställ­ ningar inte bara från skolornas sida utan också från konstföreningar, stu­ dieförbund och andra intressegrupper arrangerade avdelningen vid höst­ terminens början en kurs för personer intresserade av att utbilda sig till visa­ re. Kursen hölls på museet under fyra dagar och behandlade bl.a. museets pedagogiska verksamhet, presentation av föremålsavclelningarna, diskussion om konstbildningens mål och medel, vidare tal- och framställnings teknik under ledning av talpedagogen Åke Nygren, mecl röst och talprov, avspän- ningsövningar och sltuligen individuella tillämpningsövningar framför konst­ verken. E. N.

Avdelningen för depositioner DEPOSITIONER har under året kunnat lämnas i obetydligt större om­ fattning än under föregående år. Resurser att tillgodose en ständigt ökande efterfrågan har inte funnits, varför köerna av väntande depositionsmot- tagare tyvärr ökat. I Sverige har 219 konstverk deponerats hos 48 mottagare. I utlandet har 8 32 svenska ambassader m.fl. erhållit 49 konstverk. Ur ”Multi-maxi-mini”-serien har ytterligare 27 grafiska blad placerats inom 6 svenska institutioner. Avdelningens verksamhet i fråga om depositioner och inventeringar har alltmer kommit att präglas av den planerade och delvis påbörjade utlokalise- ringen av ett antal statliga verk. Även flera andra statliga myndigheter har flyttat till nya lokaler. Den förändrade lokalsituationen har medfört nya och annorlunda behov av konstnärlig utsmyckning. För depositionsavdelningen har detta inneburit en omplanering av dessa verks konstdepositioner mecl hänsynstagande till av Statens Konstråd förberedd utsmyckning och i nära samarbete med denna myndighet. Det ovanligt stora antalet återlämnade deponerade konstverk, 177 st., hänger samman med dessa förhållanden och vittnar om den stora rörligheten i depositionsverksamheten. Andra förändringar som påverkat avdelningens arbete är de namnbyten som skett i samband mecl att en del statliga verk omorganiserats, vilket måst följas upp och ändras i de olika clepositionsregistren. Behovet av mera omfattande inventeringar har fått en påfallande aktuali­ tet också genom de stöldvågor, som bl.a. drabbat regionala och lokala museer med från nationalmuseet deponerade eller utlånade konstverk. En grundlig genomgång av dessa museers depositioner ifråga om registre­ ring, fotografering, försäkringsvärden m.m. har påbörjats under året. En del konstsamlingar har inspekterats på platsen i samband mecl vandringsutställ­ ningar. När det gällt depositioner av mindre omfattning har ett stort antal skriftliga förfrågningar under året utsänts till depositionsmottagare, vari mottagarna själva ombetts inventera sina deponerade konstverk. Det har gällt främst skolor och sjukhus. Efter denna ”drive” har vi kunnat konstatera, att en del konstverk inte påträffats, och att det för framtiden blir nödvändigt med tätare kontroller av det utdeponerade konstbeståndet. Ökade resurser för genomförande av fler besiktningsresor behövs. UTLÅNINGAR har under året beviljats 76 in- och utländska låntagare. Antalet utlånade konstverk har varit 895. Dessutom har för museets egna vandringsutställningar registrerats utlån av 213 konstverk till museer och konsthallar inom landet. Av de 137 konstverk som tillfälligt hemtagits till Nationalmuseum under året har 113 varit avsedda att lånas ut. VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR. Två utställningar har under året nypro­ ducerats av depositionsavdelningen direkt för vandring: När Förnuftet Sover. Etsningar av Goya. Utställningen är uppbyggd kring 34 etsningar clels ur ”Los Caprichos”, dels ur ”Los Desastres cle la Guerra”. Utställnings turnén började i Norrland med Umeå som första plats. Konst och Mode är en brecl illustration av den europeiska modedräkten från 3 - Statens konstsamlingars ., 33 1400-talets slut fram till 1930-talet så som den avspeglas i samtida konstverk. Målningar, gravyrer, porslinsfiguriner, textilprover, smycken ingår i utställ­ ningen som premiärvisades på museet i Linköping. 10 XlO 500 år europeisk keramik, som utsändes 1973 har under 1975 visats på sex orter och avslutade sin vandring hos Härnösands konstförening. Jesu liv i konsten, som började vandra i landet 1974 har under året utställts på 10 platser. Utställningen fortsätter. 10-talets måleri, utsänd 1974 har gått på turné huvudsakligen i Norrland. Utställningen har under året besökt nio orter med avslutning på Gävle museum. Depositions avdelningens helt och hållet utåtriktade verksamhet innebär bl.a. kontinuerliga kontakter med de regionala och lokala museerna i landet. Detta samarbete har under året ytterligare poängterats genom att avdelningens chef inbjudits att tala om ”Nationalmuseum och den regionala konstverk­ samheten” samt att deltaga i grupparbetet på Landsantikvarieorganisatio­ nernas samarbetsråds årsmöte i Gävle. Kort därefter inbjöds länsmuseiche­ ferna av överintendenten till ett möte på Nationalmuseum, där gemensamma frågor diskuterades. En samrådsgrupp representerande både landsantikva­ rierna och nationalmuseet tillsattes för ett fortsatt intensifierat samarbete. Under våren 1975 utsände depositionsavdelningen en enkät om vand­ ringsutställningar till 41 regionala och lokala museer och konsthallar. Svaren underströk i hög grad det stora behov, som finns av nationalmuseets vand­ ringsutställningar i landet och lämnade många intressanta synpunkter och förslag för det fortsatta och - som man hoppades - utökade utbudet av vandringsutställningar. G. S. L.

34 SAMLINGARNAS TILLVÄXT OCH VÅRD

I. NATIONALMUSEUM 1. Avdelningen för äldre måleri och skulptur Avdelningsföreståndare: förste intendent Bo Wennberg Övriga tjänstemän: förste intendent Carlo Derkert och intendent Ulf Abel. Avdelningssekreterare: Astrid Lerne

MÅLERI Wissler, Anders, (1869-1941): Tiggaren. Originalgips. 2209. Svenska konstnärer Hall, Peter Adolf, (1739-1793): Porträtt av Utländska konstnärer grevinnan de la Serre, konstnärens sväger­ ska. Miniatyr. B. 2087. Porträtt av okänd Deseine, Claude André, fransk, (1740-1823): kvinna. Miniatyr. B. 2088. Porträtt av okänd Ung flicka med blomsterkrans om huvudet. dam. Miniatyr. B. 2090. Gips. 2213. Holm, Per Daniel, (1835-1903): Lappländskt Duret, Francisque-Joseph, fransk, (1804- fjällandskap med renar och sam er. 6593. 1865): Chactas på Åtalas grav. Brons. 2216. Lafrensen, Niclas d.y., (1737-1807): Sällskap i Kafka, Bohumil, tjeck, (f. 1878): Johannes en park. Miniatyr. B. 2089. döparens huvud på ett fat. Brons. 2208. Strindberg, August, (1849-1912): ”Lite vat­ Rodin, Auguste, fransk, (1840-1917): Manlig ten. Dalarö 1892”. 6633. aktstudie. Brons. 2210. Söderberg, Gustaf,- (1799-1875): Landskap, Rude, Frangois, fransk, (1784-1855): ”La Italien. 6576. Marseillaise”. Silver. 2212. Winge, Eskil Mårten, (1825-1896): Tors strid med jättarna. Skiss. 6592. Öve föring från Förrådssamlingen till Gip savgjutningssamlingen Utländska konstnärer Boy, Willem, (d. 1592): Gustav I. Avgjutn. Bouts, Dirk, holländsk, (1410-1475): Kristus. efter Grh 418. 617. Fragment av större målning. 6632. Inköp Sergel, Johan Tobias, (1740-1814): Porträtt­ med bidrag av Föreningen Nationalmusei medaljong Gustaf III, profil. Avgjutn. efter Vänner. Sk 467. 618. Okänd konstnär: Kvinnohuvud, Avgjutn. av Sk 47. 616. SKULPTUR Svenska konstnärer Jerndahl, Aron, (1858-1936): Skrattande gubbe. Fernissad lera. 2215. Gåva av herr Gunnar Jerndahl, Solna.

35 2. Avdelningen för teckning och grafik Avdelningsföreståndare: förste intendent Per Bjurström Övriga tjänstemän: intendenterna Thomas Hall och Börje Magnusson. Avdelningssekreterare: Lizzie Bäcklund

TECKNINGAR John Heijer (1876-?): Porträtt av G. V. Svenska konstnärer Sparwenfeldt. Blyerts. 116/75. Gåva av herr Ivar Arosenius (1878-1909): Dockornas dans, Erik Heijer. 1908. Blyerts. 157/75. Teckningar med an­ Gunnel Heineman (f. 1927): Birgit Cullberg. knytning till Kattresan, 8 nr. Blyerts, pensel Blyerts. 101/75. Dansös och Birgit Cull­ i svart. 158-165/75. Klippdockor i an­ berg. Blyerts. 102/75. slutning till Kattresan, 6 nr. Akv. 166/75. Maria Heleander (f. 1942): Från en simhall. Lillans ask. Oljefärg 167/75. Gåvor av fru Kol o. blyerts. 131/75. Astrid Torstensson, Göteborg. Lars Hillersberg (f. 1937): ”Folktribunen från Ivar samt Erik, Harald och Ingegerd Aro­ Norden” (Jan Myrdal). Pennt. 113/75. senius: Barnteckningar, 17 nr. Blyerts o Janeric Johansson (f. 1950): Nystan. Blyerts. akv. 139-155/75. 132/75. Profiler. Blyerts. 135/75. Karl Gösta Bejemark (f 1922): 25 skisser till Björn Jonson (f. 1903): Halvfigurporträtt av Fordon, 1973. Blyerts. 238-262/75. dam. Blyerts. 95/75. Gåva av fil. dr Annie Bergman (f 1889): En syn i skogen. Gunnar W. Lundberg, Paris. Akv. 126/75. Jon Jonsson (f. 1947): Perspektivritning över Sverker Broström (f. 1938): Infall. Pennt. Blasieholmen med en projekterad billed 237/75. inlagd. Pennt. i svart. 138/75. Gåva av Christina Campbell (f. 1940): Det handlar om arkitekt Jon Jonsson. din och min likgiltighet. Blyerts. 127/75. Martin Lamm (f. 1929): Carlo Derkert demon­ Sixten Carlsson (f. 1937): Jordgloben. Pennt. strerar. Penselt. 99/75. 100/75. Staffan Lindén (f. 1926): Sju bilder i anslut­ Francisco Corcuera (f. 1944): Från ett gam­ ning till utst. Titta på tavlan på National­ malt hus II. Blyerts. 128/75. museum: Titta på tavlan; Har ni några bra Fritz von Dardel (1817-1901): Fritz von Dar- tulpantavlor; Dom hade inte uppfunnit del och G. Upmark, 1866. Akv. Oval. 117/ vykortet; Jag hade tid över ...; Porträtt­ 75. Nordenfalk och G. Upmark. Pennt. målare och modell; Vad gjorde du av den 118/75. Kommittén för Egron Lundgren- där akr yl målningen ...; Venus hade över­ utställningen, 1876. Blåkrita. 119/75. G. vikt hon också. Pennt. i svart. 103-109/75. Upmark på del av protokoll rörande Edel- Gåvor av avdelningen för konstbildning, stamska huset. Pennt. 120/75. Protokoll Nationalmuseum. med G. Upmark, E. Ekhoff och Fr. Kjell­ Bror Marklund (f. 1907): Skiss till Kvinna med berg, 1885. Blyerts o. röd krita. 121/75. barn på knät, Kanslihusgården (färdig Gåvor av f. generaldirektör Erik Upmark, 1956). Blyerts. 267/75. fru Ingrid Rudling och Gun Upmark. Arvid Nilsson (1881-1971): Modell, studie till Akin Dascha (Dagmar Jerabkova) (f. 1953): målning i Nationalmuseum. Kol. 123/75. Sommarkänslor. Blyerts. 134/75. Landskap. Akv. 124/75. Gåvor av Arvid Mattias Fagerholm (f. 1944): Pir. Blyerts. Nilssons dödsbo. 122/75. Gåva a v H.M. Konungen (utst. Unga Edvin Ollers (1888-1959): Glasskisser, 84 nr, tecknare). Blyerts. 11-94/75. Gåvor av fru Ann Marie Gustaf Wilhelm Finnberg (1784-1833): Hen- Herlitz-Gezelius. Tre ölglas, 1917.Svart,vit o. riette och Gustaf Lagercrantz. Akv. 115/75. grön krita. 96/75; Fyra glas, 1917. Svart o. Gåva av fil. lic. Bo Lagercrantz. grön krita. 97/75. Samtl. utförda för Kosta Einar Forseth (f. 1892): Skisser och mönster­ bruk och Hemutställningen 1917. ritningar för Lidköpings porslinsfabrik, Carl Gustaf Pilo (1711-1793), efter: Kal- 1919-1928. 63 nr. 170-233/75. keringar efter förstudier till Krönings- Kjellåke Gerinder (f. 1943): Naturhälsning II. tavlan. Blyerts. 264/75. Två figurstudier för Blyerts. 129/75. Krönings tavlan. Blyerts. 265/75. Gåvor av Lars Grandin (f. 1942): På traktorn. Blyerts. Institutionen för konstvetenskap, Lund, gm 130/75. docent Sten-Åke Nilsson. 36 Torsten Renqvist (f. 1924): Röda klippor, 1953. Akv. 110/75. GRAFIK Marja Ruta (f. 1942): Morgon I. Blyerts. 133/75. Svenska konstnärer Sven Rydén (f. 1925): Porträtt av Inge Elisabeth Alexanderson (f. 1907): ”... men Schiöler, 1970. Pennt. 98/75. Skärgårds­ trampa inte så hårt på rosenbladen”. båtar vid Blasieholmskajen, 1975. Pennt. Mjukgrundsetsn. 86/75. 168/75. Skärgårdsbåtar framför National­ Bertil Almlöf (f. 1930): Träden spränger museum, 1975. Pennt. 169/75. husen. Linoleumsn. 98/75 (Linköpings Ursula Schutz (f. 1937): Stenar. Brun krita. Grafiska Sällskap, 1973 års blad). Gåva av 114/75. Linköpings Grafiska Sällskap gm dr Åke Ulf Wahlberg (f. 1938): Skiss till Naturen och Hjalmers, Linköping. Arvet. Triptyk. Färg- människan, 1975. Lav. blyertst. 266/75. träsn. 87/75. Bort med byråkraterna (Stä­ Örjan Wallert (f. 1949): Bilder från Järva- der skes tr ej ken) 1974. Linoleumsn. 141/75. fältet I. Blyerts. 136/75. På sjön är man snäll, 1975. Färgträsn. Kerstin Jacob Westerlund (f. 1941): Av­ 142/75. Landskap med skörcletröska, 1975. fällingen II. Blyerts. 137/75. Färgträsn. 146/75. Vårvinter, 1975. Färg­ Allan Österlind (1855-1938): Skissboksblad. träsn. 147/75. Blyerts o. akv. 125/75. Lennart Aschenbrenner (f. 1943): Hälsningar Tommy Östmar (f. 1934): Hokusai glad; från Ann. Färgserigr. 112/75 (Ingår i portf. Hokusai och Rembrandt tecknar modell. ”Sex målare i serigrafi”). Kuvertet, 1972. 2 nr. Blyerts. 268-269/75. Färgserigr. 135/75. Curt Asker (f. 1930): Bild av ett ögonblick. Färgserigr. 113/75 (Ingår i portf. ”Sex målare i serigrafi”). Channa Banki er (f. 1947): Bordbild I o. II, 1975, Linoleumsn. 136-137/75. TECKNINGAR Annie Bergman (f. 1889): Baldersbrå i berg­ skreva. Färgträsn. 88/75. Utländska konstnärer Walther Beyer (f. 1902): Fiskhuvud. Träsn. Walt Disney production: Figurskildringar på 61/75. Gåva av intendent Ulf Abel. 12 trä­ celluloid: Djungelboken. 2 nr. 1-2/75. Nalle snitt (nytryck, tryckta i 100 ex. av W. Puh.och Tiger. 3 nr. 3-5/75. Sängknoppar Natusch). 13-24/75. och kvastskaft. 2 nr. 6-7/75. Robin Hood. Ola Billgren (f. 1940): Lesbiskt kärlekspar, 3 nr. 8-10/75. Gåvor av Mr. Vince Jefferts> 1970. Lit. 143/75. Kärlekspar, 1971. Färglit. Walt Disney Productions, Burbank/Calif. 144/75. Jean-Honoré Fragonard (1732-1806): Rug- Göran Brunius (f. 1911): Gökar och säv- giero förbereder sig att skriva till Brada- sångare. Etsn. 89/75. mante.’ 111. till Ariostos Orlando Furioso Nils Göran Brunner (f. 1923): Dörren. Färg­ XXV, 80, 85. Svartkrita, penselt. o. lav. i serigr. 114/75 (Ingår i portf. ”Sex målare brunt. 236/75. Gåva av Föreningen Natio- i serigrafi”). nalmusei Vänner. Olle Baertling (f. 1911): Irux. Färgserigr. Frangois Pascal Simon Gérard (1770-1837): 96/75 (Linköpings Grafiska Sällskap, 1973 Figurstudie för ”Le 10 Aout 1792”. Svart­ års blad). Gåva av Linköpings Grafiska Säll­ krita. Verso: Figurstudie för samma komp. skap gm dr Åke Hjalmers, Linköping. Svartkrita. 112/75. Bengt Böckman (f. 1936): Very superior old Jean Baptiste Greuze (1725-1805): Åter­ persons, 1969. Linje- o. akvatintetsn. 138/ komsten. Penselt. över skiss i svartkrita. 75. Förberedande studie till Le Retour de Christina Campbell (f. 1940): Förhöret. Etsn. FEnfant Prodigue (1777-78, nu i Louvre). 121/75. 111/75. Rune Claesson (f. 1930): Bergsport, 1965. Salvator Rosa (1615-1673): Landskap. Lav, Linje- o. akvatintetsn. 4/75. Främmande pennt. (Mahoney 89.8). Volym A. p 13. växt, Faludden, 1973. Linje- o. akvatintetsn. 234/75. Preliminär studie för ”Filosofernas 5/75. skog”. Pennt. c 1645 (Gal. Pitti, Florens). Gösta Ehrenberg (f. 1923): Kust III, 1974. (Ej hos Mahoney) Ur Volym A. 235/75. Akvatint. 123/75 (Ingår i FfGK:s portf. Arthur Secunda (f. 1927): Hommage å Ed­ 1975). Gåva a v Föreningen för Grafisk Konst. vard Munch’s skriet. Arles, Frankrike 1975. Kerstin Ericsson (f. 1934): Rivningstomt, Collage o acryl. 263/75. 1972. Etsn. 2/75. 37 Roj Friberg (f. 1934): Tronen. Lit. 110/75. Perolof Nilsson (f. 1946): De kallar det för- Juntan. Lit. 111/75. yngringsyta, 1975. Etsn. 64/75. Axel Fridell (1895-1935): Två flickor. Etsn. Helmtrud Nyström (f. 1939): Vårdträd. Färg­ A. 336. 63/75. etsn. 93/75. Ulla Fries (f. 1946): Fem kaktusar, 1974. Karl Erik Olson (f. 1919): Självporträtt. Etsn. 124/75. (Ingår i F.f.G.K:s portf. Fototr. 86a/75. 1975). Gåva av Föreningen för Grafisk Konst Owe Pellsjö (f. 1937): Känguruspringmusen Cecilia Frisendahl (f. 1922): Orient. Lit. och Bangladeschpojken. Akvatint o. hård- 41/75. Najader. Etsn. 42/75. grund. 118/75. Skulpturen och Go-go- Ruth Goldmann-Grosin (f. 1941): Grönfoder flickan eller Esprit follet, hommage å till vinter, 1974. Färgetsn. 35/75. Bilder Glaude Gillot. Torrnål. 119/75. från Sicilien, 1974. Färgetsn. 36/75. Rune Pettersson (f. 1918): Den uppfödde ren­ Rune Grönjord (f. 1934): Vattenmarker. Etsn. kalven. Färgträsn. 37/75. Blå skymning. 90/75. Färgträsn. 38/75. Första snön. Färgträsn. Folke Gullby (f. 1912): Julinatt. Etsn. 99/75 39/75. (Linköpings Grafiska Sällskap, 1974 års Carl Fredrik Reuterswärd (f. 1934): Ett moln i blad). Gåva av Linköpings Grafiska Sällskap byxor - en lekfull och fri tolkning av den gm dr Åke Hjalmers, Linköping. ryske poeten Vladimir Majakowskis dikt Per Erik Hagdahl (f. 1929): Trappuppgång. med samma namn. Lit. 95/75 (Linköpings Färgserigr. 115/75 (Ingår i portf. ”Sex Grafiska Sällskap, 1972 års blad). Gåva av målare i serigrafi”). Linköpings Grafiska Sällskap gm dr Åke Sven O. Hamlet (f. 1922): Ur skissblocket. Hjalmers, Linköping. Linje- o. akvatintetsn. 3/75. Lapplands- Marja Ruta (f. 1942): Madonna, 1974. Träsn. bilder. Linje- o. akvatintetsn. i färg. 6/75. 127/75 (Ingår i F.f.G.K:s portf. 1975). Olle Hanspers (f. 1923): Påfågelns öga III, Gåva av För eningen för Grafisk Konst 1971. Kopparst. 131/75. Olof Sandahl (f. 1938): Den knutna näven Lars Hillersberg (f. 1937): Bröderna Viktor. och marinflyget, 1971. Linoleumsn. 101/ Serigr. 65/75. 75. Flickan och bombplanen, 1972. Li­ Tor Hörlin (f. 1899): Brobyggen, 1954. Färg- noleumsn. 102/75. Fattiga och rika länder, lit. 84/75. 1972. Linoleumsn. 103/75. USA:s soldater i Svenerik Jakobsson (f. 1934): Vision i parken, Vietnam, 1972. Linoleumsn. 104/75. Flykt­ 1975. Färgetsn. 27/75. ”... det finns i luften vägar, portf. med 5 linoleumsn. 105— ...”. Färgetsn. 28/75. 109/75. Rune Jansson (f. 1918): Båt på havet, 1974. Ursula Schiitz (f. 1937): Stenar under vatten. Färglit. 125/74. (Ingår i F.f.G.K:s portf. Lit. 66/75. 1975). Gåva av Föreningen för Grafisk Konst Nils G. Stenqvist (f. 1934): Ur naturläran. Carlotta Jönsson (f. 1909): Rymdfärd i moder­ Portf. med 16 etsn. 68-83/75. Intet ont livet. Färgetsn., akvatint. 91/75. anande dront. Etsn. 85a/75. Staffan Kihlgren (f. 1948): Ett glas portvin. Laris Strunke (f. 1931): Ström. Serigr. i färg. Torrnål. 29/75. Under månen I. Torrnål. 117/75 (Ingår i portf. ”Sex målare i seri­ 30/75. Hos Saturnus. Torrnål. 31/75. Akta grafi”). Kungen. Torrnål. 32/75. Panik i folkmassa. Yngve Svedlund (f. 1925): Stenarbetare, Vår­ Etsn. 33/75. Flygplan. Akvatint. 67/75. berg, 1975. Etsn. 139/75. Bertil Liljeblad (f. 1920): Skånskt landskap. Bo Swenson (f. 1932): Trädet, 1973. Färg­ Lit. 1/75. Gåva av Konstföreningen på Han- serigr. 25/75. delsklubben, Helsingborg. Pär Gunnar Thelander (f. 1936): Man på Sven Ljungberg (f. 1913): Ugglor. Färgträsn. Gustav Adolfs torg, 1973. Färgetsn. 40/75. 92/75. Nunne von Unge (f. 1923): Färgträsnitt III, Harald Lyth (f. 1937): Rodret. Färgserigr. 1965. Färgträsn. 62/75. 116/75. (Ingår i portf. ”Sex målare i Ulf Wahlberg (f. 1938): Trädet, 1975. Färg­ serigrafi”). serigr. 134/75, Brita Molin (f. 1919): Infinit, 1973. Akvatint. Örjan Wikström (f. 1948): Ledningen. Lit. 126/75 (Ingår i F.f.G.K:s portf. 1975). 12/75. Gåva av Föreningen för Grafisk Konst ”Na- Petter Zennström (f. 1945): Uppläggning av kuru dröm”. Linoleumsn. i färg. 85/75. massaved, 1974. Träsn. 26/75. Östanvind, 1975. Färgetsn. 140/75. I regn­ Okänd konstnär ef t. Carl XV (1748-1818): skogen, 1975. Färgetsn. 145/75. Svenskt landskap. Xylografi. 130/75. Gåva Suzanne Nessim (f. 1944): Systrar. Mjuk- av professor August Brinkmann, Bergen. grundsetsn. 132/75; I par. Mjukgrundsetsn. 133/75. 38 1275. Kustlandskap. Zinkplåt. 1276. Silver- Utländska konstnärer bergsfallet. Kopparplåt. 1277. Kvarnar? vid Lars Bo (f. 1924): Les gardes cötes (kust- vattendrag. Kopparplåt. 1278. Skogsland­ vaktarna). Färggr. 100/75 (Linköpings Gra­ skap. Kopparplåt. 1279. Landskap m. hus fiska Sällskap, 1974 års blad). Gåva av på höjd. Kopparplåt. 1280. Hus i snö. Linköpings Grafiska Sällskap gm dr Åke Kopparplåt. 1281. Bergshöjd m. barrträd. Hjalmers, Linköping. Zinkplåt, 1955. 1282. Naken stående kvin­ Jurgen Boberg (f. 1940): Penelope - en na. Zinkplåt. 1283. Landskap. Zinkplåt. renässansdröm. Linjeetsn. o. grav. 94/75 1284. Gatubild m. åsna. 1955. Zinkplåt. (Linköpings Grafiska Sällskap, 1972 års 1285. Portr. av flicka. 1914. Zinkplåt. blad). Gåva som ovanst. 1286. Portr. av Verner von Heidenstam. Kees van Dongen (1877-1968): Damporträtt. Kopparplåt. 1287. Portr. av ung man, Lit. 10/75, Kvinna med solfjäder. Lit. 11/75. 1916. Zinkplåt. 1288. 121 st. trästockar enl. Gåvor av fil. dr Gunnar W. Lundberg, nedan: Vinterlandskap, studie 1909. 1289. Paris. Sirener, badande flickor, 1909. 1290. Fi- Jean Fautrier (f. 1898): L’enragé av Jean lipstad, 1909. 1291. Gerda, 1909. 1292. Paulhan, Paris 1949, nr 82 (av 250), inneh. Ex libris ”Gretas bok”. 1293. Bäcken, 1910. 1 etsn. (frontespis), 23 etsn., 2 lit., 1 träsn. 1294. Granar, 1910. 1295. Italiensk flicka, (omslaget) samt 5 reprod. i färglit. av studie 1910. 1296. Från Hökberget, 1910. Mourlot. 120/75. 1297. Björkar vid Mörttjärn, 1910. 1298. Akseli Gallén-Kallela (1865-1931): Vid elden, Vinterlandskap, 1919 (FfGK). 1299. Kvin- 1908. Etsn. 29/75. Björnslakt, 1908. Etsn. noprofil, ”Frk. Stina Wennström”, 1911. 30/75. Överföring från Nationalmusei biblio­ 1300. 111. t. ”Amalia” av Palmblad, 1911. tek. 1301. Alar i blåst, 1912. 1302. Under Jakob Philipp Hackert (1737-1807): Utsikter alarna, 1912. 1303. Stiltje, ”Naken flicka från Riigen 1763-74, 8 nr. 45-50/75. mot moln”, 1913. 1304. I skogen, 1914. Franska utsikter mm, 4 nr. 51-54/75. 1305. Vinternatt, 1914. 1306. En face Italienska vyer, 6 nr. 55-60/75. Etsn. tryckta (Verner von Heidenstam), 1914. 1307. i brun ton på tre ark. Gåvor av Robert Värmland, 1914. 1308. Sommar ”Naket”, Melin. sittande flicka (Grafiska Sällsk. årspubl. Mogens Kplkjaer (f. 1941): Landskap, 1974. 1914). 1309. Studie till föeg, 1310. Åmotiv, Linoleumsn. i färg. 34/75. 1914. 1311. Barnhuvud, 1914. 1312. 111. Lemereier efter Victor Adam (1801-1866): t. Pär 8c Lisa (Titelvignett) 1915. 1313. ”Les plaisirs de PEquitation”. Lit. 7/75. l:sta versen, 1915. 1314. 2:dra versen, Gåva av fil. dr Gunnar W, Lundberg, Paris. 1915. 1315. 3 :dje versen, 1915. 1316. Titel­ David Lucas (1802-1881) eft. Edward Price vignett t. Ahlman: Den svåra stunden, (Sannolikt ur Norway, Wild scenery etc. 1916. 1317. Hindenburg, 1915. 1318. 1834) View from Trollhättan. Blandteknik. Överstycke ”motiv med leijon”, 1915.1319. 128/75. Falls of the Gotha. Blandteknik. Vignett ”fruktfat”, 1915. 1320. Vignett 129/75. Gåvor av professor August Brink- ”tryckfelsdjävulen”, 1915. 1321. Exlibris mann, Bergen. Jenny Håkanson, 1916. 1322. Knut Håkan- Felix Recondo (f. 1932): Entrainement (trä­ son, 1916. 1323. Vignett eft. Kai Nielsen ningen) Ingår i serien Cirque. Etsn. 97/75 ”Eva & Ormen”. 1324. Solbad, liggande (Linköpings Grafiska Sällskap, 1973 års flicka, 1916. 1325. Vårkväll, ”Ung kärlek”. blad). Gåva av Linköpings Grafiska Sällskap 1916. 1326. Titelvignett till C. J. L. Alm­ gm. dr Åke Hjalmers, Linköping. qvists Sju songer, 1916 (utg. av Knut Arthur Secunda (f. 1927): Island 1974. Serigr. Håkansson). 1327. Vignett av C. J. L. Alm­ i 15 färger. 122/75. Gåva av Charles Nucdo, qvist, 1916. 1328. Den lyssnande Maria, Los Angeles. 1916. 1329. Överstycke, landskap med träd, Alexandre Théophile Steinlen (1859-1923): 1916. 1330. Vignett, murgröna, 1916. 1331. Tre sorgklädda änkor (Veuves d’un Louis) Marias häpnad, 1916. 1332. Måinoves sång 1915. Lit. 8/75. Fem barn, 1915. Lit. 9/75. vid Eufrat, 1916. 1333. Överstycke, motiv Gåva av fil. dr Gunnar W. Lundberg, Paris. med näckrosor, 1916. 1334. Häxan i Kon­ ung Karls tid, 1916. 1335. Björnhonan, 1916. 1336, Överstycke, Björnhonan o. Samlingen av graverade plåtar hennes unge, 1916. 1337. Min Galér, 1916. Sigge Bergström (1880-1975): Landskap m. 1338. Varför kom Du på ängen? 1916. kala träd. Kopparplåt. 1272. Landskap m. 1339. Portr. av Vicke Andrén, 1916. 1340. björkar, 1955. Zinkplåt. 1273. Finshyttan. Afton, naken flicka, 1916. 1341. Bruket, Zinkplåt. 1274. Finnshyttan, 1955. Zinkplåt. Finshyttan, 1917. 1342. Min fader, 1918. 39 1343. På branten, 1918. 1344. Wasaborgen, 1971. 1376. Vintersol (Bäckmotiv vid Hem­ 1918, 1345. Kvarnen, 1918. 1346. Kvälls­ tjärn), 1952. 1377. Badande flicka, 1965. ljus, 1918. 1347. Sigurd Agrell, 1918. 134-8. 1378. Den döda hyttan, 1961. 1379. Sam­ Birger Mörner, 1918. 1349. Hjalmar Söder­ spel (Enl. Skolöverstyrelsens direktiv), 1971. berg, 1919. 1350. Albert Engström, 1919. 1380. Rimfrost. 1381. Från Hemtjärns- 1351. Bernhard, 1919. 1352. Landshövding berget, 1917. 1382. Vignett, ”Törne- Ringstrand, 1920. 1353. Gåsklinten, 1920. krantz”, 1916. 1383. Vignett, ”Soltecknet”; 1354. Vid Dalälven, 1920. 1355. Vid Dal­ 1916. 1384. Vignett, ”Linnea”, 1916. 1385. älven. 1356. Sven Hedin, 1920. 1357. Från Vignett, ”Örn”, 1916. 1386. Överstycke, Maj-Berget, Kolmården, 1921. 1358. Ale- landskap, 1916. 1387. Överstycke, kors och vik, 1924. 1359. Axel Edelstam, 1928. soltecken, 1916. 1388. Överstycke, Galér, 1360. Modellstudie, Mary, 1928. 1361. 1916. 1389. Överstycke, björkar, 1916. Berglandskap, Tjörn, 1928. 1362. Klippor 1390. Omslag (111. t. Den vådliga färden), och moln, 1929. 1363. Tjörnmotiv, 1935. 1942. 1391. Profilportr. av Th. Laurin. 1364. Bäckmotiv, Finshyttan, 1935. 1365. 1392. Mansporträtt. 1393. Studie, 2 stockar. Grottan, Holmengrå, 1938. 1366. Odin, 1394- a o. b. IVA, exlibris. 1395. Valkyria. 1942. 1367. Överstycke, Mötet, 1942. 1368. 1396. Vignett, Solens dotter, 1920. 1397. Domarringen (Överstycke), 194-2. 1369. Vignett, Flygande fågel, 1916. 1398. Land­ Kämpaskaran (Överstycke), 1942. 1370. skap. 1399, 1400, 1401 (3 stockar). Häst Lidskjald (Överstycke), 1942. 1371. Odins i språng m. ryttare. 1402. Gåvor av konst­ fåglar (Vinjett), 1942. 1372. Snölandskap närens dödsbo, fru Britta Bergström. (Vinjett), 1942. 1373. Från Skibohöjden, 1943. 1374. Skogsråa, 1946. 1375. Lusse, Affischsamlingen har ökats med 64 nr.

3. Avdelningen för konsthantverk Avdelningsföreståndare: förste intendent Dag Widman Övriga tjänstemän: intendent Helena Lutteman Tillfälliga tjänstemän: fil. dr Björn Hedstrand

KERAMIK servisen. Komp. av Louise Adelborg 1927, utf. vid Rörstrand 1970. Gåva av AB Rör­ Äggkopp av keramik, prototyp. Komp. av strands fabriker, Lidköping. 34/1975. Kaj Franck, Helsingfors, 1954. Gåva av Bål av flintgods med tryckt dekor, utvändigt förste antikvarieHans Eklund. 1/1975. föreställande slottet Abbotsford och ane- Vas av porslin med mångfärgat abstrakt moner, invändigt skeppet Carl XIII och mönster. Utf. vid Sévres omkr. 1935. Gåva texten ”Skeppet Carl XIII seglar från av fil. dr Gunnar W. Lundberg, Paris. Carlskrona den 27 May 1823”. Utf. vid 11/1975. Gustavsberg omkr. 1830. 35/1975. Servis ”Liljeblå” av flintgods med tryckt de­ Skål på fot av flintgods med genombrutet kor i två toner, 16 delar. Komp. av Wilhelm brätte. Tryckt dekor i manganviolett med Kåge 1917, utf. fram till 1938. 12-27/1975. akantus och Strömsholms slott. Utf. vid Tekoppar med fat, 2 st., av flintgods med Gustavsberg på 1830-talet. 36/1975. tryckt lila dekor. Utf. vid Gustavsberg på Klot av frostbeständigt stengods med oxblods-' 1840-talet. 28-29/1975. glasyr. Komp. och utf. av Gustav Kraitz, Tallrikar, 2 st., av benporslin med flerfärgad 1975. 38/1975. tryckt dekor ur serien ”Svenska arméns uni­ Vas av stengods. Komp. av Lisa Larson, 1974, former”. Utf. vid Gustavsberg på 1860- utf, vid Gustavsberg. 53/1975. talet. 30-31/1975. Sittande flicka, skulptur av stengods. Komp. Kruka ”Carrara”. Komp. av Wilhelm Kåge, och utf. som föreg. 54/1975. utf. vid Gustavsberg under 1940-talets förra Kruka av stengods med järn- och fältspat- hälft. 32/1975. glasyrer (”oilspot”). Komp. och utf. av Fat av porslin med guldrand ur den s.k. NS- Carl-Harry Stålhane, 1975, 55/1975. 40 Skål av stengods med lerglasyr från Kinne- Köksburk av blåtonat flintgods med målad kulle samt titan. Komp. och utf. som föreg. dekor. Komp. och utf. som föreg. 100/ 56/1975. 1975. Vas av stengods med uranglasyr. Komp. och Köksburkar, två stycken, av blåtonat flintgods utf. som föreg. 58/1975. med målad dekor. Komp.' och utf. som Skål av stengods med lerglasyrer. Komp. och föreg. 101-102/1975. utf. som föreg. 59/1975. Vas av saltglaserat stengods med målad dekor. Skål av stengods med grön glasyr. Komp. och Komp. och utf. som föreg., omkr. 1920. utf. av Alev Siesbye, Köpenhamn, 1975. 103/1975. 63/1975. Blomkruka av flintgods med målad dekor. Skål av stengods med målad dekor. Komp. Komp. av Wilhelm Kåge, utf. vid Gustavs­ och utf. av Bodil Manz, Köpenhamn, 1975. berg, 1920-talets början. 104/197-5. 64/1975. Salacljär av flintgods med tryckt dekor ”Vas” Gryta, tekanna, kopp med fat, sockerskål, i lila. Komp. och utf. som föreg., 1920 gräddkanna, såskastrull samt två tallrikar av (modell), 1923 (dekor), detta ex. 1924, grönt flamfast keramiskt gods. Komp. av 105/1975. Hertha Bengtson, 1969, utf. vid Thomas Vas av flintgods med grönflammig glasyr och Porzellanfabrik, Waldershof. Gåva från lyster effekter. Komp. och utf. som föreg., Thomas Porzellanfabrik, Rosenthal Glas und 1928. 106/1975. Porzellan AG, Waldershof, Västtyskland. Tekopp av porslin med tryckt dekor ”Guld­ 67-74/1975. stjärna” i blått med guld. Komp. och utf. Bål med hänklar av vitt flintgods. Komp. som föreg., 1920. 107/1975. av Einar Forseth omkr. 1922, utf. vid Lid­ Kaffekopp av porslin med tryckt dekor ”Guld­ köpings Porslinsfabrik 1927. 75/1975. stjärna” i grönt med guld. Komp. och utf. Kaffeservis, bestående av kanna, sockerskål som föreg., 1920. 108/1975. och gräddkanna av lätt gråtonat godron- Fat av flintgods med svart glasyr. Komp. av nerat porslin. Komp. och utf. som föreg. Artiiur Percy, utf. vid Gefle porslinsfabrik, 76-78/1975. 1927. 109/1975. Tekopp med fat samt sockerskål av porslin. Tallrik av flintgods med tryckt dekor ”Tre Handmålade. Komp. och utf. som föreg. blommor” i blått. Komp. och utf. som 1919. 79-80/1975. föreg., 1924. 110/1975. Kaffekopp med fat av porslin med svart dekor Tillbringare av flintgods med tryckt dekor mot-gul fond. Komp. och utf. som föreg. ”Tre blommor i brunt”. Komp. och utf. 1928.81/1975. som föreg. 111/1975, Kaffekopp, åttkantig, med fat av porslin med Fat av flintgods med tryckt dekor ”Tre blom­ blå dekor. Komp. och utf. som föreg., mor” i brunt. Komp. och utf. som föreg. omkr. 1925. 82/1975. 112/1975. Kruka av glaserat lergods. Komp. som föreg., Ljusstakar, 2 stycken, modell Gav flintgods utf. vid Uppsala-Ekeby, omkr, 1919. 83/ med vit glasyr. Komp. och utf. som föreg. 1975. 113-114/1975. Såsskål av flintgods ur servisen ”Liljeblå”. Tallrik av blåtonat flintgods med målad dekor Komp. av Wilhelm Kåge, 1917, utf. vid ”Blått band”. Komp. och utf. som föreg., Gustavsberg, 1918. 88/1975. 1930. 115/1975. Tallrik av flintgods, ”Danskt mönster”. Utf. Kaffekanna av blåtonat flintgods med målad vid Malmö porslinsfabrik, 1876. 92/1975. dekor. Komp. och utf. som föreg., 1930. Gåva av f. förste intendenten Gertrud Ser- 116/1975. ner. Assiett av porslin med dekor i grönt och guld. Skålfat av flintgods. Komp. av M, Kardell, Komp. av Edward Hald, utf, vid Karls­ 1914, utf. vid Höganäsbolagets kärlfabrik. krona porslinsfabrik på 1920-talet. 121/ 93/1975. Gåva som föreg. 1975. Fat till kryddställ tillhörande servisen ”Lilje­ Såsspilkum av flintgods med tryckt dekor blå”. Komp. av Wilhelm Kåge, 1917, utf. ”Halda” i blått. Komp. av Edward Hald, vid Gustavsberg, 1918. 97/1975. Gåva av fru utf. vid Rörstrands porslinsfabrik. 122/ Rosa Bergman. 1975. Såskanna av blå tonat flintgods med målad Skulptur ”Får” av stengods. Komp. och utf. dekor. Komp. av Edgar Böckman, utf. vid av Nils-Gunnar Zander, 1975. 140/1975. Höganäsbolagets kärlfabrik 1916-26. 98/ Skål av stengods, tummad, dekorerad med 1975. chamotte på utsidan och glasyr av isländsk Tillbringare av blåtonat flintgods med målad lava på insidan. Komp. och utf. av Dagny dekor. Komp. och utf, som föreg. 99/1975. Zachrisson, 1975. 141/1975. 41 Skulptur ”Dubbelhuvud” av stengods. Komp. 1890-talet. Gåva av Sara och Johan Emil och utf. av Nils-Gunnar Zander, 1975. Graumannsfond. 62/1975. 143/1975. Vas av graverat glas. Komp. av Edward Hald, Ljusstakar, 2 stycken, av svartglaserat flint­ utf. vid Orrefors vid mitten av 1920-talet. gods. Komp. av Arthur Percy, utf. vid Gåva av fru Birgit Nilsson. 85/1975. Gefle Porslinsfabrik, omkr. 1927. Gåva av Glas med graverat sparrismönster. Komp. och förste intendentGunnel Sylvan-Larsson. 147- utf. som föreg. Gåva som föreg. 86/1975. 148/1975. Vas med graverad dekor, Utf. vid Boda på Vas av stengods, chamotterad och med dekor i 1930-talet. Gåva som föreg. 87/1975. relief. Komp. av Francesca Lindh, utf. vid Flaska med propp i färgat glas. Komp. och Arabia, 1975. 149/1975. utf. av Ulla Forsell, 1975. 89/1975. Kruka av stengods med dubbelglasering i Skål av glas med påklippt svart rand. Komp, järnbrunt, kobolt och urangult. Komp. och av Ove Thorsén och Birgitta Karlsson- utf. av Claes Thell, Höganäs, 1975. 150/ Thorsén, 1975. Utf. vid Venini, Murano. 1975. 90/1975. Fat av stengods med dekor i brunt. Komp. och Pokal av färgat glas. Komp. och utf. som föreg. utf. av Eva Sjögren, 1975. 151/1975. 91/1975. Väggplatta av chamotterat stengods med Skål av bruntonat glas, pressad. Märkt EDA. ristad och målad dekor. Komp. av Fran­ Utf. vid Eda Glasbruk, förmodl, 1927-33. cesca Lindh, utf. vid Arabia, 1975. 153/ Gåva av fil. dr Björn Hedstrand. 94/1975, 1975. Assiett av pressat glas. Märkt GRYT. Utf. vid Vas av stengods, klotformad med lång hals, Gryts glasbruk, Bo socken i Örebro län, brunglaserad med vertikala gula skift­ 1897-1903. Gåva som föreg. 95/1975. ningar. Komp. och utf. av Ingrid och Erich Assiett av pressat glas. Förmodl. utf. vid Triller, Tobo, 1959. 157/1975. svenskt glasbruk under 1910-talet. Gåva Skål av stengods, trattliknande form med dovt som föreg. 96/1975. grön glasyr. Komp. och utf. som föreg. Champagneglas ”Molnet” av glas med gra­ 158/1975. verad dekor. Komp. av Simon Gate, utf. vid Orrefors, 1919. 117/1975. Vinglas av glas. Komp. och utf. som föreg. 1917. 118/1975. GLAS Snapsglas, 2 stycken, av grönt glas, modell ”Felix”. Komp. och utf. av Edvin Ollers, Skål av glas i graalteknik med floral dekor i utf. vid Kosta, 1917. 119-120/1975. svart och blått. Komp. av Eva Englund, Pokal med lock av glas, ”Negerhyddan”, med utf. vid Orrefors, 1975. 39/1975. graverad dekor. Komp. av Edward Hald Skulptur av glas ”Löv”, blåst i form. Komp. 1918, utf. vid Orrefors, detta ex. 1924. av Lars Hellsten, utf. som föreg. 40/1975. 123/1975. Skulptur av glas som föreg. men i mindre Flaska av färgat glas med etsad dekor. Komp. storlek. 41/1975. av Ann Wärff, utf. vid Kosta, 1975. 139/ Dricksglas, 4 stycken, cylindriska, blåsta i 1975. form, med schackbrädsmönstrad graverad dekor samt förgylld kant och förgyllda de­ taljer mellan rutorna. Troligen utförda vid Cedersbergs eller Casimirsborgs glasbruk, GULD OCH SILVER omkr. 1800, Gåva av lantbruksrådet Miles von Wachenfelt genom Nationalmusei Vän­ Ring av silver. Komp. och utf. av Inga Lager­ ner. 42—45/1975. vall, 1972.4/1975. Skål av glas i graalteknik med svart fot och Teservis av silver. Komp. och utf. av Anders svart bräm. Komp. av Eva Englund, 1974, Nilsson, Lund, 1901. 7/1975. v\d Orrefors. 49/1975. Ring ”Svampevaegst” av silver. Komp. och Skål av glas i graalteknik i grönt och svart. utf. av Peder Musse. 65/1975. Komp. och utf. som föreg. 50/1975. Ring och silver. Komp. och utf. av Malin Skål av genomfärgat svart glas, huggslipad och Gunnarsson, 1974. 66/1975. syrad. Komp. av Jan Johansson, 1974, Cigarrburk av silver. Komp. och utf. av Bengt utf. som föreg. 51/1975. Bellander. 84/1975. Vas, hög, av glas med slipad dekor. Komp. Bestick ”Rosenholm” av silver. Komp. av av Olle Alberius, 1974, utf. som föreg. Jacob Ängman, 1933, i prod. vid Guld­ 52/1975. smeds AB från 1935, dessa exemplar 1941. Ljuskrona i empirestil, förmodligen utf. på 124-126/1975. 42 Bestick ”Ranka” av silver. Komp. av Sven Komp. och utf. av Vera Danielsson, 1971. Arne Gillgren, 1935. 127-129/1975. 10/1975. Bestick ”Gille” av nysilver. Komp. som föreg., Applikationsbroderi ”Åkes låda”. Komp. och- utf. vid Guldsmeds AB, 1947. 130-132/ utf. av Astrid Theselius. 33/1975. 1975. Vävnad, ”- ty sorgen har nattsvarta rosor”. Skål av silver. Komp. och utf. av Nils Nisbel, Komp. och utf. av Eeva Renvall, Helsing­ 1975. 142/1975. fors, 1973. 37/1975. Lapptäcke ”Labyrint”. Komp. och utf. av Gunvor Lindroos, 1975. 57/1975. OÄDLA METALLER Lapptäcke ”6 juni”. Komp. och utf. som föreg. 60/1975. Bordsur av brons, delvis förgyllt Märkt Pert Servett av linnedamast. Komp. av Elsa Gull- Bally å Paris, 1860-tal. Gåva i testamente av berg, utf. vid Almedahls väverier, början av civilingenjör och fru Emil och Ruth Kihlgren. 1930-talet. Gåva av fru Birgit Nilsson. 144/ 46/1975. 1975. Kandelabrar, två stycken, av förgylld brons. Applikation ”Döden bjuder på middag”. Gåva som föreg. 47-48/1975. Komp. och utf. av Ingrid Persson, 1975. Besdck ”Parad” av rostfritt stål. Komp. av Gåva av Galleri Hos Petra. 146/1975. Sven Arne Gillgren, utf. vid Guldsmeds Tygtryck ”Han kom inte”. Komp. och utf. av AB, 1954. 133-135/1975. Petra Wes ter mark, 1975. 152/1975. Bestick ”Kombination” av silver och rostfritt Vävnad ”Liv”. Komp. och utf. av Mary stål. Komp. och utf. som föreg. 136-138/ Moeschlin, 1975. 154/1975. 1975. BOKKONST MÖBLER Bokband av bourgognefärgad oasisget med Karmstol ”Kinesen” av körsbärsträ med läder­ guldtryck. Komp. och utf. av Nils Isberg, klädd sits. Komp. 1950 av Hans Wegner, Norrköping 1951. Gåva av bokbindare­ utf. av Fritz Hansens Eft. A/S, Danmark. mästare Nils Isberg, Norrköping. 1/1975. 2/1975. Stol ”Myran” av svardackerat böjt lamellträ, trebent. Komp. av Arne Jacobsen, 1952, INDUSTRIELL FORMGIVNING utf. som föreg. 3/1975. Rakapparat. Utf. vid Braun omkr. 1955. Gåva av designer Carl-Gustaf Jahnsson. 155/1975. TEXTIL Radiogrammofon. Komp. av Heintz Gugelot, utf. vid Braun omkr. 1955. Gåva som föreg. 7 pärmar med tygprover, fotografier och an­ 156/1975. nat dokumentationsmaterial. Gåva av de­ signer Astrid Sampe. 5/1975. Tygtryck ”Isefjord”, blå. Komp. och utf. av DIVERSE Peter Condu. 8/1975. Tygtryck ”Solvända”, svart. Komp. och utf. Silhuettklipp, delvis målat. Klippt av en gre­ som föreg. 9/1975. vinna Hård, född Vegesack. Gåva av arki­ Broderi ”Grönt äpple på rutig handduk”. tekt B o Grefberg. 61/1975.

43 II. Moderna museet Museidirektör: Philip von Schantz Övriga tjänstemän: förste intendent Ulf Linde, intendenterna Karin Bergqvist (tji.) amanuens Åke Sidwall, Björn Springfeldt och konsulent Pär Stolpe. Avdelningssekreterare: Milla Trägårdh MÅLERI Rune Jansson (f. 1918): Mjuk rörelse. 1950. 6613. Svävande och bundet. 1950. 6614. Svenska konstnärer Solen. 1972. B 2077. Landstrimma. 1975. Gunnar Allvar (f. 1922): Älven. 1973. 6618. B 2078. Kobbe. 1973. B 2079. Siv-Britt Allvar (f. 1949): Trädgård. 1973. Albert Johansson (f. 1926): Epitafium. 1962. 6610. B 2064. Gåva av prof. Oscar Reutersvärd. Björn Andersson (f. 1940): Tidningsläsarna. Björn Jonsson (f. 1940): Trä-D. 1974. 6600. 1974-75. 6574. Angelica Julner (f. 1937): Fåglarnas visdom. Evald Björnberg (1895-1971): Blommor i gul 1974. B 2071.. kruka. 1933. 6605. Gåva av fru Gerd Åke Karlung (f. 1930): När Asketismerna inte U Ifström-Bjömb erg. finns, när Sensualismerna inte finns, måste Jan Brauner (f. 1932): Gotland. 1972. 6568. de återuppfinnas. 1973. B 2062. Sverker Broström (f. 1938): Starke Arvid. Tom Krestesen (f. 1927): Höga Visan II: 1974. 6615. 1975. B 2080. Francisco Corcuera (f. 1944): Sammanhåll­ Carl Kylberg (1878-1952): Kärlekssaga. 1945- ning. 1974. 6601. 46. Triptyk bestående av målningarna En­ Inger Ekdahl (f. 1922): Målning. 1975. 6611. samhet, I kärlekens ljus och genklang. 6617. Björn Eneroth (f. 1937): Odenplan. 1973. Catharina Köhler (f. 1944): Vit fågels bud­ 6575. skap. 1975. 6616. Elis Eriksson (f. 1906): Stenig. 1974. 6569. Bor Larsson (f. 1945): Moln över Stadsgår­ 1.10.74-4.1974. 6573. den. 1975. B 2083. Eddie Figge (f. 1904): När det blir tyst. 1971. Harald Lindberg (f. 1901): Snöig dag mot 6631. Gåva av professor John Lind. Riddarholmen. 1974. 6597. Einar Forseth (f. 1892): Min fästmö Irma. Lars Lindeberg (f. 1925): Tunnelbaneinteriör. 1916. 6582. Konstnären Henning Ståhl- 1975. B 2084. berg. 1916. 6583. Man på röd matta. 1913— Ragnar Lindén (1919): Karlsro varv. 1971. 14. 65.84. Skulptrisen Elna Kulle Hedvall. 6572. 1914. 6587. Polska modellen. 1914. (kopia Hilding Linnquist (f. 1891): Villa-entré vid av konstnären 1960). 6588. Ung musiker. Gardasjön. 1968. 6580. 1914. B 2065. Ruben Nordström. 1918. Georg Lodström (1915-1972): Blommande B 2066. Bollspelande pojkar. 1957. B 2067. oxel. 1970. 6579. Tävlingsförslag till Vigselrummet, Råd­ Arvid Nilsson (1881-1971): Landskap. 6606. huset. 1914. B 2068. Gåvor av konstnären. Modell. 1914. 6607. Gåvor av Arvid Nils­ Peter Freudenthal (f. 1938): VER. 1975. sons dödsbo. 6622. Vera Nilsson (f. 1888): Astrid Holm II. 1917. Gunnel Frisell-Hallström (f. 1906): Skepps­ 6578. bron i snö. 1973-74. 6596. Thage Nordholm (f. 1927): Westins såg, Erik Hallgren (f. 1910): Storstuga. 1974. Gallsäter. 1972. B 2060. 6623. Hendrik Nyberg (f. 1927): Oktober. 1974. Signe Hammar (f. 1906): Utsikt från Skandi­ 6572. naviska Föreningen, Monte Mario 1973. Olle Nyman (f. 1909): Övergiven ateljé. 1974. 6608. 6621. Bror Hjorth (1894-1968): Kappsläden. 1922. Gunnar Olsson (f. 1941): Herr och Fru Purjo. 6603. Damen med cigarretten. 1963. 6604. 1973. 6595. Cliff Holden (f. 1919: Sittande figur. 1948. Carsten Regild (f. 1941): Typografi. 1975. 6570. 6612. Sven Holm (f. 1934): Utsikt. 1975. 6625. Lars Rolf (f. 1923): Solvåg. 1954. 6626. Ragnar von Holten (f. 1934): Sex till hälften. Teresa Seger (f. 1931): I lådor och skåp III. 1974. B 2069. 1975. B 2085. Jan Håfström (f. 1937): Öppet brev. 1975. Laris Strunke (f. 1931): Stolpe i utbränt land­ B 2070. skap. 1975. 6627. Skugga. 1975. B 2086. 44 Lars Svan (f. 1913): Stranclgods IL 1975. 55. B 2073. Tension. 1948. B 2074. Sans 6629. ti tre. 1973. B 2075. Gåvor av MMV. BoSwenson(f. 1932): Mot växthustaket. 1974. Dessin mescaline. 1958. B 2082. Gåva av 6571. bokförläggareG erard Bonnier. Agneta Swidén (f. 1926): Vaggvisa. 1975. Rotislaw Racoff rysk (f. 1906): Les poissons. 6619. 1945. 6591. Gåva av fil. dr Gunnar Lund­ John Thorgren (f. 1918): Strandbild. 1974. berg. 6620. Ursula Schultze-Bluhm tysk (f. 1921): LIallo Hadar Tilja (f. 1938): Plötsligt blev hindren Foxy! 1972. B 2063. så små. 1974. B 2061. Gunnel Tiriolo (f. 1924): Lila och gult. 1973. 6630. Gåva av professor Evert Lundquist. SKULPTUR Bo Trankell (f. 1942): Krukmakargatan. 1974. 6598. Utländska konstnärer Ulf Trotzig (f. 1925): Morgon. 1975. 6628. Arvid Widerberg (f. 1904): Montmartre, Paris. Liisi Beckmann finsk (f. 1924): Homo Erectus. 1973. 6594. 1973. sk 2217. Tore Wideryd (f. 1922): T-banan mot Slus­ Bernard Schultze tysk (f. 1915): Roter Säulen- sen. 1973. 6599. Migof. 1972. sk 2203. John Wipp (f. 1927): Hasp. 1974. 6602. Tommy Östmar (f. 1934): Hokusai och Rem- brandt. 1975. B 2081. Svenska konstnärer Barbro Bäckström (f, 1939): Ryggar. 1971. sk 2219. Utländska konstnärer Elise Eldh (1881-1958): Carl Eldh. 1921. sk André Breton fransk (1896-1966), Paul 2211. Gåva av Stiftelsen Carl och Elise Eluarcl fransk (1895-1952), Tristan Tzara Eldhs Ateljé. fransk (1896-1963) och Valentine Hugo Lars Englund (f. 1933): Fragment, bärverk. fransk (f. slutet av 1800-talet): Cadavre 1973.sk 2205. exquis. 1929. B 2072. Inköpt tills. m. Lars Erik Falk (f. 1922): Modul skulptur i färg. Modema Museets Vänner. 1975. sk 2207. Sonia Delaunay rysk (f. 1885): Autoportrait. Eugen Krajcik (f. 1943): Fragment 1. 1974. sk 1916-. 6624. Inköpt tills. m. Mod. Mus. Vän­ 2218. ner. Ivan Liljander (f. 1929): Skulptur nr. 14. James Havard amerikansk (f. 1937) Chip- 1967. sk 2204. pawan. 1974. 6581. Rolf Swedberg (f. 1927): Marie. 1974. sk 2202. Henri Michaux belgisk (f. 1899): Peinture Axel Wallenberg (f. 1898): Angola. 1966. mescalinienne. 1957. 6609. Figure. 1953— sk 2202.

45 III. OSTASIATISKA MUSEET Museidirektör: Bo Gyllensvärd. Övriga tjänstemän: Förste intendent Jan Wirgin och intendent Per- Olow Leijon. Tillfälliga tjänstemän: fil. stud. Birgitta Hansson och Carin Hartmann- Granath. Avdelningssekreterare: Brita Kjellberg.

SKULPTUR TRÄSNITT Japan Kina Sittande Buddha (Dainichi Nyorai), lackerad Lankavatra Sutra, tryck med illustrationer i 8 träskulptur i Kaikeis stil, tidigt 1200-tal. Gåva volymer, från 1562. 28/75, av Östasiatiska museets vänner och Kinakommit- tén. 29/75.

Korea KERAMIK Stående Buddha av brons. Silla. Gåva av ambassadör och fruTage Grönwall. 16/75. Kina Stående Buddha av brons. Silla. Gåva som Balusterformad vas av porslin dekorerad i föregående. 17/75. famille noire-stil. 1700-tal. Gåva av fru Karin Stående Buddha av brons. Silla. Gåva som Falkman. 26/75. föregående. 18/75.

Japan Litet fat i bladform av stengods. Seto. 1800- MÅLERI tal. Gåva av fru Gladys Woljf. 1/75. Skålfat av stengods med målning i sepia. Kina Seto. 1800-tal. Gåva av Dr Oliver Impey, Buddhistisk målning i tusch och färger på Oxford. 2/75. siden. Ming. 20/75. Wang I-ting (1900-talets början), ”En beskänkt odödlig”. Tusch och färger på papper. 4/75. Korea Skål av mörkt stengods med genombruten fot. Silla. 5/75. Japan Mei-p’ing-vas av mörkt stengods. Koryo. 6/75. Iwasa Masanobu (1761-1816). Tre geishor Mei-p’ing-vas av stengods med celadonglasyr med tjänarinnor. Tusch och färger på siden. och blomdekor i svart och vitt. Koryo. 7/75,. 3/75. Vas av stengods med koppformad mynning, täckt av celadonglasyr. Koryo. 8/75. Kundika av stengods med celadonglasyr. Koryo. 9/75. Korea Skål av stengods med inristade fåglar under Yi Kuk-cho (målare verksam vid början av celadonglasyr. Koryo. 10/75. 1900-talet). Landskap i tusch på papper. Vas i flaskform av stengods med celadongla­ 27/75. syr. Koryo. 11/75. Soo-Nam Song (samtida). Berglandskap i tusch Skål av stengods, s.k. Punch’ong-vara. Yi. och färger på papper, utförd 1975. 24/75. 12/75. Densamme; landskap med berg och flod i Vattendroppare av stengods. Yi. 13/75. tusch och färger på papp'er, utförd 1975. Vattendroppare av porslin. Yi. 14/75. 25/75. Vattendroppare av porslin. Yi. 15/75. 46 LACK TEXTIL Kina Kina Fat, fyrkantigt, i skuret rött relieflack med Löpare i röd reliefsammet med lotusdekor i figurer i landskap. 1500-tal. 19/75. grönt och blått. 1600-tal. Gåva som före­ gående. 21/75. METALL Kina Två mynt av brons daterade 736-846 e.Kr. Gåva av fru Elisabeth Gar da. 22, 23/75.

Konung Gustaf VI Adolfs donation till Östasiatiska museet Tillägg tillförteckningen i 1974 års berättelse MÅLERI KONSTHANTVERK Kina Ädelmetall: 5 st avklappningar från ÖM 30-34/74 Wu Liang-tzu-relieferna Kina Han, dat. 167 e.Kr. 2 fragment av fresker ÖM 35-36/74 2 beslag, guld, Huaistil 67-68/74 T ’ang 2 ornament, guld, Han 69-70/74 3 fragment av fresker ÖM 37-39/74 3 ornament, guld, T’ang 71-73/74 Sung Ring, guld, 1800 t. 74/74 2 tuschmålningar med färger ÖM 40-41/74 3 föremål, silver, 75-77/74 Ming Chou-Huaistil 2 album + 1 albumblad ÖM 42-43/74 1 platta, silver, Han 78/74 tusch o. farger 2 dosor, 1 hårprydnad, silver ÖM 79-81/74 Ming T ’ang 1 albumblad, 1 solfjäder ÖM 45-46/74 1 skål, silver ÖM 82/74 Tuschmålning. Ming K’ang-hsi 1 skriv tyg, mässing+ ÖM 83/74 4 tuschmålningar ÖM 47-50/74 silver, 1700 t. Ch’ien-lung 7 färgträsnitt ÖM 51-57/74 Ch’ien-lung BRONS 6 färgträsnitt ÖM 58-63/74 1800-tal Kina Tuschmåln. på guldstänkt 64/74 Shang-Yin-Chou papper 26 Sakralkärl 84-109/74 Ch’iang Erh-shih, 1964 92 Speglar 110-201/74 143 Dräkthakar 202-344/74 46 Vapen av olika typer 345-390/74 Korea 124 B eslag och ornament 3 91-514/74 Album, 6 st blad 65/74 32 Div. föremål 515-546/74 Yi Kook-cho, dat. 1927 5 avklappningar av taktegel 66/74 Han-H uai 5 Kärltyper 547-551/74 97 Speglar 552-648/74 28 Dräkthakar 647-676 12 Vapen av olika typer 677-688/74 19 Beslag och ornament 689-707/74 47 3 Småskulp turer 708-710/74 Ch’ing 6 Ordosbronser 711-716/74 2 Mynt 775-776/74 3 Div. föremål 717-719/74 1 Spegel 778/74 T ’ang 3 Kärltyper 720-722/74 KERAMIK 22 Speglar 723-744/74 4 Beslag och ornament 745-748/74 Kina 3 Småskulp turer 749-751/74 4 Div. föremål 752-755/74 Förhistorisk: 15 Kärl typ er 779-793/74 Sung-Yuan 1 Skärvsamling 794/74 2 Kärl ty per 756-757/74 3 Djurskulp turer, fragment 795-797/74 6 Speglar 758-763/74 1 Figurin, förgylld 764/74 Han-T’ang 15 Kärl typer 798-812/74 Ming 24 Gravfiguriner 813-836/74 5 Kärl ty per 765-769/74 10 Div. föremål och fragment 837-846/74 1 Spegel 770/74 3 Småskulp turer 771-773/74 1 par ätpinnar 774/74

48 IV. SLOTTSSAMLINGARNA M M Avdelningsföreståndare: förste intendent Ulf G. Johnsson Övriga tjänstemän: intendent Lars Sjöberg, assistent Siv Rundqvist Avdelningssekreterare: Märit Rossholm

GRIPSHOLM Schuldt, Fridof (f. 1891): Självporträtt. Sign. 1972.3532. Gåvor och inköp: Snellman, Johannes (1885-1961): Skåde­ Bergman-Taube, Astri (L 1898): Skådespela­ spelerskan Inga Tidblad, 1901-1975. Bly­ ren Ulf Palme, f. 1920. Huvud i brons. erts- och kritteckning. Sign. 1935. Heders­ Sign. 1961.3548. porträtt. 3537. Gåva av Gripsholmsföreningen. Bergström, Sigge (1880-1975): Skriftställaren Thegerström, Robert (1857-1919): Med. dr Klas Fåhraeus, 1863-1944. Blyertsteckning. Knut Erik Ossian Kjellberg, 1867-1921. Sign. 3539. - Fil. dr Sven Hedin, 1865- Sign. 1905. 3545. 1952. Blyertsteckning. Sign. 3540. - För­ Tägtström, David (f. 1894): Fil. dr Ernst fattaren Hugo Edvard Tigerschiöld, 1860- Birger Jungen, f. 1890. Kolteckning. Sign. 1938. Blyertsteckning. Sign. 3541. - Lands­ 1946. 3530. hövdingen Nils Gustaf Ringstrand, 1863- Verbrugh, Deonysius (omkr. 1650-1702): 1935. Blyertsteckning. Sign. 3542 - Fri­ Flodlandskap. 3528. Gåva 2cv Byggnadsstyrel­ herre Gustaf Cederström, 1845-1933. Bly­ sens utrikesbyrå. ertsteckning. Sign. 3543. - Fru Greta Öster­ Österlind, Annan (1855-1938): Direktör John ling, född Sjöberg, 1886-1966. Blyertsteck­ Adolf Ljunggren, 1863-1926. Akv. Sign. ning. Sign. 3544. - Gåvor av konstnären 1924. 3527. Gåva av Byggnadsstyrelsens ut­ Sigge Bergströms sterbhus. rikesbyrå. Dardel von, Nils (1888-1943): Skådespeler­ Okänd konstnär: Karl XIV Johan. 3525. skan Tollie Zellman, 1887-1964. Blyerts­ Okänd konstnär efter Johan Gustaf Sandberg: teckning. Sign. 1926. 3535. Sångerskan Jenny Lind, 1820-87. 3536. Engström, Albert (1869-1940): Självporträtt. Tusch och akvarell. Sign. 1916. 3524. Fleetwood, William (f. 1915): Fil. dr Gustaf LÄ C KÖ Näsström, f. 1899. Sign. 1975. 3546. Gitsler, Rudolf (1873-1906) efter Pasch, Ul­ Barockskåp. Gåva enl. testamente av fru rika Fredrika: Kammarherre Erik Magnus Herta Årén-Hildebrand, Göteborg. 40.- Stael von Holstein, 1749-1802. Sign. 1902. 3526. Gåva av Byggnadsstyrelsen utrikesbyrå. Johnson, Lasse (f. 1899): Tekn. dr Nils Dani elsen, f. 1889. Sign. 1975. 3547. SVENSKA PORTRÄTTARKIVET Hedersporträtt. Gåva av Uddeholms AB gm. Gripsholmsföreningen. Svenska Porträttarkivets samlingar har utökats Larson, Marcus (1825-64): Rusthållaren på med 300 nyfotograferingar, varav 23 porträtt Örsätter Arvid Larsson. Sign. 1846. 3533. från Einar Jolins utställning på Svenska - Eva Sophia Larsson, f. Fridman. 3534. Handelsbanken, Stockholm, 29 från Vera Nils­ Lundquist, Evert (f. 1904): Självporträtt. Sign. sons utställning på Konstakademien och 18 1929. 3531. Gåva av professor Evert Lund- från Uno Trolli-utställning på Waldemars- quist. udde. Samlingarna har dessutom tillförts 260 Olsson, Karl-Erik (f. 1927): Arkitekt Sigurd fotografier av porträtt utan negativ. Lewerentz, f. 1885. Pigmentkopia. Sign. Arkivet har besökts av ca 500 personer och 1975. Hedersporträtt. 3538. expedierat 1.740 fotografier.

4 - Statens konstsamlingars.., 49 V. STATENS KONSTSAMLINGAR GEMENSAMMA AVDELNINGÅR 1. Avdelning för konstbildning Avdelningsföreståndare: förste intendent Eva Nordenson Övriga tjänstemän: intendenterna Torsten Gunnarsson (heltid) och Britta Birnbaum (halvtid) Tillfällig tjänsteman: fil. dr Görel Cavalli-Björkman Avdelningssekreterare: Stina Dreifaldt

FÖRELÄSNINGAR OCH ANDRA PROGRAM Nati onalmuseum Åretinleddes med offentliga visningar av utställningarna ”Shakers” och ”Allemansbild” som hade vernissage den 4 januari. 2 st föredrag hölls av förste intendent Carlo Derkert under utställ­ ningen ”Allemansbild”, kallade ”Harraniaexperimentet - egyptiska ungdomar väver” den 14 och 21 januari. Under lördagar och söndagar var en barnverkstad öppen i studierummet. En kurs ordnad av Nationalmuseum i samarbete med TBV kallad ”Vad finns på Nationalmu­ seum” inleddes den 11 februari då fil. mag Åke Livstedt talade om ”Museet och samlingarnas historia”. Den 18 februari fortsatte Åke Livstedt med en ”Genomgång av målerisamlingen och magasinstitt”. Den 25 februari visade intendent Helena Lutteman ”Konsthantverk”, den 11 mars intendent Börje Magnusson ”Teckning och grafik”, 18 mars talade intendent Britta Birnbaum om ”Konstbildning och utåtriktad verksamhet” och slutligen den 1 april visade Åke Livstedt och konservator Gunnar Schiller ”Verkstäderna och tavelkonservering”. Den 4, 11, 18 och 25 februari ledde förste intendent Eva Nordenson en konstkurs för Stockholms läns bildningsförbund kallad ”Lär känna Nationalmuseum”. Under utställningen ”Titta på tavlan” kopierade konstnärinnan Maisie Robert i utställningen den 9 mars, 16 mars och 13 april. En kurs för museilärare ordnades mellan 9-12 september, då konstbildningens tjänstemän och talpedagog Åke Nygren undervisade. 1 samband med utställningen ”Rädda Blasieholmen”, inbjöds Stockholms kommunfullmäktige på en sammankomst i Nationalmusei hörsal den 10 september. Efteråt visades samlingarna och magasinen på avdelningen för teckning och grafik. Under 5 tisdagar ordnades en kurs för Nationalmusei vänner, juniorerna, kallad ”Titta och hitta på Nationalmuseum”: den 30 september förste intendent Eva Nordenson och intendent Torsten Gunnarsson ”En presentation av museet och visning av målerisamlingen”, den 14 oktober förste intendent Per Bjurström ”Gamla mästare och nya upptäckter i teckningssamling- en”, den 28 oktober intendent Helena Lutteman ”En rundvandring i konsthan tv er ksavdelning- en”, den 11 november konservator Gunnar Schiller ”Konservatorsateljéer i arbete” och slutligen den 25 november konservator Arnold Hansen och intendent Lars Sjöberg ”Möbelrenovering och möbelhistoria”. Intendent Margareta Winqvist höll 2 st föredrag med titeln ”Vid sidan om allfarts vägarna i Kenya” den 30 september och 7 oktober. Under utställningen ”Gustavsberg - 150 år” var en verkstad för porslinsmålning, ledd av personal från Gustavsberg, anordnad i Nationalmuseums foyer på söndagar under tiden 12 oktober-7 december. Den 21 oktober såg ABF:s museirond, för pensionärer, ”Gustavsberg - 150 år”. 2 st föreläsningsserier ordnades under utställningen ”Gustavsberg - 150 år”. Den 14 oktober förste intendent Eva Nordenson ”Pionjärer och klassiker” och den 21 oktober intendent Helena Lutteman ”En ny generation”. I samarbete med Medborgarskolan. Den 16 oktober intendent Helena Lutteman ”1800-talet- Allehanda porcelainer”, den 23 oktober förste 50 intendent Dag Widman ”Det moderna genombrottet”, den 30 oktober professor Stig Lindberg ”På Gustavsberg under fem årtionden” och 6 november fil, lic. Arthur Hald ”Monumentalkonst och massvara”. I samarbete med ABF. I anslutning till utställningen ”Echnaton och Nefertiti” hölls en serie föredrag. Den 28 oktober fil. dr Gun Björkman ”Thutmosis III, hans hästbitne son och den kloke Amenhotep”, den 4 november fil. dr Bengt Peterson ”Echnaton före Amarna”, 11 november professor Torgny Säve-Söderbergh ”Amarnatiden: utrikespolitik och sammanbrott”, 18 november fil. dr Beate George ”Amarna - arkeologi och världsbild”. I samarbete med TBV och Medelhavsmuseet. Den 30 oktober talade dr Geoffrey Martin från London om ”Pharaoe as Commander, excava- tions in the Memphite tomb of Horemheb, 1975”. I samarbete med Medelhavsmuseet. Den 25 november föreläste dr Ali el Khouli om ”Sakkara - Monuments and Recent Excava- tions”. I samarbete med Medelhavsmuseet. Under utställningarna ”Gustavsberg - 150 år” och ”Echnaton och Nefertiti” visades dagligen film och bildband i hörsalen.

STUDIEKURSER Nationalmuseum Avdelningen ordnade under året ett flertal kurser och föredrag i samarbete med olika bildnings­ förbund. I övrigt förekom under året seminarier samt kurser och föreläsningar framförallt för eleverna vid universiteten i Stockholm och Uppsala. Sjukhusföredrag hölls under året den 5 mars på Knutbyhemmet, 10 mars Stigbergets sjukhus och Södersjukhuset, 11 mars Klockbackaskolan och Löwenströmska sjukhuset, 13 mars Häggviks yrkesskola, 14 mars Solfagraskolan och Björnkullahemmet, 3 april Boo sjukhus. Den 7 november Sundbybergs sjukhus, 19 november Klockbackaskolan och Danderyds sjukhus, 20 november Häggviks sjukhus, 27 november Saltsjöbadens sjukhus och 28 november Solfagra skola. Föredragshållare var Kerstin Holmér, Lena Stenberg-Holger och Ulla Sundin-Wickman.

FILM TEATER Under utställningen ”Gustavsberg - 150 år” visades filmen ”Formad lera” (Gustavsberg) 91 ggr. för 2.781 besökare. Under utställningen ”Echnaton och Nefertiti” visades filmen ”Solens rike” (Medelhavsmuseet) 66 ggr, för 6.360 besökare.

MUSIK ”Unga Svenska Musiker” under våren i Nationalmusei hörsal, den 2 februari Anna Lindahl, violin och Marianne Jacobs, piano, med musik av Beethoven, Eklund, Haydn och Franck. Den 2 mars Ingrid Stålne, sopran, musik av Prokofiev, Debussy, Rosenberg och Brahms. Den 6 april Frans Helmersson, violoncell, musik av Sjostakovitj, Granados, Chopin och Britten. Nio sommarnattskons er ter anordnades under tisdagkvällar i museets trapphall under ledning av Claude Genetay och med Nationalmusei kammarorkester. Den 1 juli Hans Leygraf, pxanoso- list, den 8 juli Franz Schubertkvartetten, den 15 juli Irene Mannheimer, piano och Lukas David, violin, den 22 juli Jacob Moscovicz, piano, den 29 juli Janos Solyom, piano, den 5 augusti Berit Lindholm, sång, den 12 augusti Solister ur orkestern, 19 augusti Nicolai Gedda sång och den 26 augusti Håkan Hagegård sång.

UPPLÅTELSE AV LOKAL Under året har följande organisationer, föreningar och enskilda haft tillgång till hörsalen och foyern i Nationalmuseum: Östasiatiska museets vänner, Svenska Rominstitutet, Nationalmusei vänner, Franska institutet, Svenska arbetsgivareföreningen, Japanska ambassaden i samarbete med Östasiatiska museet, Askild och Kärnekull, Tatjana Angelini-Jolin, Tessinsällskapet, Bygg­ nadsstyrelsen, Koreas ambassad i samarbete med Östasiatiska museet. 51 VISNINGAR Nationalmuseum Visningsverksamheten för skolorna har, liksom tidigare år, kunnat upprätthållas tack vare ekonomiskt stöd från Stockholms kommun. Anslaget har använts till avlönande av studieledare för de schemalagda besöken av årskurs 5 och 7, 8, 9. Enligt av skoldirektionen upprättat schema gjordes under året 109 besök (2.462 elever) av årskurs 5 och 31 besök (686 elever) av årskurs 7, 8, 9, på Nationalmuseum. För visningarna svarade Maya Gamstorp och Anne Banér. Antalet studiebesök av skolor utförda direkt efter överenskommelse mellan Nationalmuseum och den enskilda klassen i museets samlingar och specialutställningar var 255 (museets egna samlingar 156, ”Echnaton och Nefertiti” 84, ”Gustavsberg - 150 år” 11, ”Unga tecknare” 1, ”Kvinnor som målat” 2, ”Titta på tavlan” 1.) Beställda visningar för grupper även på kvällstid var på Nationalmuseum 257 (”Echnaton och Nefertiti” 67, ”Gustavsberg - 150 år” 84, museets egna samlingar 83, Axel Fridell 3, ”Kvinnor som målat” 6, ”Titta på tavlan” 5, ”Wiven Nilsson” 1, ”Allemansbild” 8). Dessutom förekom 243 offentliga visningar (”Echnaton och Nefertiti” 64, ”Gustavsberg - 150 år” 89, museets egna samlingar 3, ”Kvinnor som målat” 35, ”Titta på tavlan” 19, ”Wiven Nilsson” 3, ”Shakers” 2, ”Allemansbild” 28). 18 st bildvisningar hölls (museets egna samlingar 16, ”Gustavsberg - 150 år” 1, ”Shakers” 1). Skolföredrag där avdelningens medhjälpare på lektionstid talar om konst och arkitektur i anslutning till undervisningen i historia och estetiska ämnen har förekommit 24 lektionstimmar. Visare har varit Anna-Greta Wahlberg.

VISNINGAR Moderna museet Museet var större delen av året stängt för om- och tillbyggnad. 20 maj-28 september visades museets samlingar i Liljevalchs konsthall. Den 8 november återinvigdes museet. 20 offentliga visningar av museets samlingar, 66 abonnerade visningar av samlingarna för grupper av vuxna. 85 skolvisningar efter överenskommelse mellan museet och den enskilda klassen av samlingarna. 28 visningar och besök i Verkstan för klasser ur årskurs 4 från Stockholmsskolorna (hösten 1975). 58 visningar och besök i Verkstan (temporärt flyttad till Östasiatiska museet) för klasser ur årskurs 4 från Stockholmsskolorna (våren 1975). 43 visningar och besök i Verkstan för barn från daghem, för skolor och fritidshem (ca 670 barn). Samtliga visningar gällde museets samlingar: under november-december dock med kortare introduktioner till utställningarna ”Henri Michaux” och ”Kulturmagasinet Vargen”. Ulf Linde höll en föreläsning om Henri Michaux i samband med utställningen. Följande personer gjorde visningarna: Birgitta Arvas, Annika Ekström, Gösta Gierow, Olle Granath, Ulf Linde, Bruno Olsson, Margareta Renberg, Gösta Sahlén, Björn Springfeldt, Jacque­ line Stare, Viveca Wessel, Nina Ohman.

Östasiatiska museet För eleverna vid Stockhölms universitet har docent Jan Wirgin föreläst 75 timmar. För eleverna vid Uppsala universitet och Umeå universitet har intendent Per-Olow Leijon föreläst i 28 timmar. Museet har under 1975 haft 201 skolvisningar (2 486 elever), 251 offentliga visningar varav 37 på engelska eller franska, samt 125 visningar för specialgrupper (3 453 personer). Gruppverk­ samhet för barn har anordnats 16 gånger av Lena Stenberg-Holger, Anne Banér och Per-Olow Leijon. (1 138 barn). Doktor Tien Lung har undervisat i kalligrafi i 20 dubbeltimmar. Den kinesiska dansösen Chiang Ching har givit tre föreställningar på Museet. Den koreanske konstnären Song Soo-Nam har 5 gånger demonstrerat sitt måleri på Museet. Museet ordnade under året 4 tillfälliga utställningar: ”Konst från Thailand”, ”Song 52 Soo-Nam”, ”Gustaf VI Adolfs gåva” samt ”Kvinna i Kina” och mottog en vandringsutställning: ”Konstskatter och arkeologiska fynd från Korea”. För visningsverksamheten svarade förutom Museets egen personal följande personer: Hsiu-pang Almberg, Anne Banér, Pia Bjeren, Birgitta Hansson, Mirre Hofsten, Ann-Katrin Lennartsson, Åke Livsteclt, Cecilia Lindqvist, Viveca Nilsonne, Anna Palmqvist, Mai Santesson, Ingrid Segerstedt-Wiberg, Inga Serrander, Lena Stenberg-Holger, Berit Stiernstedt, Boel Wik- land, Birgitta Åberg och Karin Ådahl.

2. Avdelningen för depositioner Avdelningsföreståndare: förste intendent Gunnel Sylvan Larsson Övriga tjänstemän: intendent Margareta Winqvist Tillfällig tjänsteman: fil. kand. Marianne Uggla Avdelningssekreterare: Margareta Halidén

DEPOSITIONER i Sverige: Göteborg Statens Personalnämnd 6 nr Västkustens Örlogsbas 2 nr Hudiksvall Polishuset 2 nr Härnösand Länsresidenset 4 nr Länsstyrelsen 6 nr Höör Vårdanstalten Holma-Karlsvik 10 nr Kalmar Skolöverstyrelsen (AMU-Center) 4 nr Kristianstad Tygförvaltningen Södra Militärområdet 5 nr Lund . Lunds Universitet 3 nr Malmö Länsresidenset 3 nr Skellefteå Polishuset 2 nr Sollefteå Polishuset 2 nr Solna Kronofogdemyndigheten 4 nr Riksåklagaren (Länsåklagaren för speciella mål) 5 nr Stockholm Arbetsdomstolen 6 nr Arméstaben 3 nr Bostadsdomstolen 10 nr Byggnadsstyrelsen (Kungliga Teatern) 1 nr Försvarsstaben 2 nr Justitiedepartementet 4 nr Kungliga Biblioteket 1 nr Kungliga Myntkabinettet 27 nr Kungliga Tekniska Högskolan 4 nr Marknadsdomstolen (Dragongården) 11 nr Musikhistoriska Museet 1 nr Riksdagshuset 2 nr Riksförsäkringsverket 4 nr Rikskonserter 8 nr Riksrevisionsverket 4 nr S:t Görans Församling 7 nr Skyddskonsulenten 6 nr Statens Kulturråd 4 nr Statens Planverk 1 nr Statens Pris- och Kartellnämnd 7 nr Svenska Handelsbanken 1 nr U Orustnings nämnd en för Universitet och Högskolor 1 nr 53 Sundbyberg Länsskolnämnden 6 nr Sundsvall Kammarrätten 3 nr Tingsrätten 9 nr Trollhättan Kulturnämnden 1 nr Umeå Länsresidenset 5 nr Polishuset 2 nr Uppsala Länsåklagarmyndigheten i Uppsala län 4 nr Visby Gotlands Fornsal 2 nr Länsresidenset 2 nr Vänersborg Vänersborgs Museum 8 nr Östersund Jämtiands Museum 1 nr Länsresidenset 3 nr S:a 219 nr, 48 dep.mottagare i Utlandet: Geneve Ordföranden i Nedrustningsdelegationen 3 nr Sveriges Ständiga Delegation hos de Internationella Organisationerna 12 nr Kairo Svenska Ambassaden 8 nr Lima Svenska Ambassaden 12 nr New York Svenska Generalkonsulatet 2 nr Prag Svenska Ambassaden 7 nr Tripolis Svenska Ambassaden 3 nr Washington Svenska Ambassaden 2 nr S:a49 nr, 8 dep.mottagare Summa depositioner 268 st och dep o si tion smottagare 56 st. Dessutom har 27 st konstverk som staten inköpt från Konstfrämjandet till Nationalmuseum deponerats hos 6 mottagare.

UTLÅNINGAR (under året beviljade låneansökningar) i Sverige Utställningsort Låntagare Gävle Gävle Museum 2 nr Göteborg Galleri Mors Mössa 2 nr Göteborgs Konserthus 2 nr Göteborgs Konstmuseum 126 nr (24 nr) Hälsingborg Hälsingborgs Museum 3 nr Kalmar Kalmar Konstmuseum 19 nr Länsresidenset 1 nr Karlstad Värmlands Museum 19 nr Kristianstad Kristianstad Kommun för utställning Kristianstad Museum 1 nr Linköping Östergötlands och Linköpings Stads Museum 7 nr (18 nr) Luleå Norrbottens Museum 6 nr Lund Konstnär Beth Laurin, Stockholm för utställning Lunds Konsthall 1 nr Lunds Konsthall 5 nr Malmö Konstnär Alf Linder, Malmö 1 nr Malmö Konsthall 64 nr Malmö Museum 3 nr 54 Mora Zornsamlingarna . S nr Norrköping Konstnär Herbert Gentry, Stockholm för utställning Norrköpings Museum (3 nr) Solna Solna Kulturnämnd 1 nr Stockholm Armémuseum 2 nr Dalslands Konstförening för utställning Liljevalchs Konsthall 14 nr Konstnär Greta Fahlcrantz-Lindberg, Stockholm för utställning Konstnärshuset 2 nr Galerie Aronowitsch 2 nr Konstnär Herbert Gentry, Stockholm för utställning Ko ns taka d emi en 3 nr Kammarrätten 1 nr Konsertföreningen 2 nr Kungliga Biblioteket 12 nr Liljevalchs Konsthall 7 nr Nacka Konstförening 1 nr Riksantikvarieämbetet 11 nr Riksarkivet 3 nr Riksuts tällningar 2 nr Konstsalongen Samlaren 25 nr Konstnär Bengt Sjögren, Saltsjöbaden för utställning Konstakademien 1 nr Sjöhistoriska Museet 1 nr Stockholms Kulturförvaltning (Kulturhuset) 8 nr Stockholms Stadsmuseum 6 nr Lotta Swedberg för utställning Konstakademien 52 nr Svensk Hemslöjd 2 nr Sveriges Allmänna Konstförening för utställning Konstakademien 3 nr (9 nr) Thielska Galleriet 15 rir (19 nr) Prins Eugens Waldemarsudde 59 nr Västerorts Kulturnämnd för utställning Trappan, Vällingby 15 nr Sundsvall Medelpads Turistförening 4 nr Sundsvalls Museum 3 nr Södertälje Södertälje Kommun, Kulturnämnden 5 nr Umeå Umeå Universitet, Konstvetenskapliga institutionen 1 nr Västerås Länsresidenset 1 nr Västerås Konstmuseum 11 nr Örebro Konstnär Vera Danielsson, Hägersten för utställning Konstfrämjandet Örebro 2 nr Österbybruk Bruno Liljefors Stiftelse 3 nr

S:a 545 nr, 51 låntagare i Utlandet Utställnings ort Låntagare Aarhus Aarhus Kunstmuseum 1 nr Amersfoort Amersfoortse Gulturele Raad 77 nr Amsterdam Rijksmuseum 1 nr Baden-Baden Staatliche Kunsthalle (1 nr) Bergen Bergen Billedgalleri 24 nr Budapest Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 1 nr Cagnes-sur-Mer Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 1 nr 55 Dusseldorf Kunstmuseum (24 nr) Edinburgh The Scottish Art Council 3 nr Freiburg Stadt Freiburg im Bresgau 2 nr Hamburg Kunsdialle 97 nr Helsingfors Ateneum 1 nr (24 nr) Humlebaek Louisiana Museum for Möderne Kunst 14 nr Köpenhamn Thorvaldsens Museum 98 nr Majken Avén, Stockholm 1 nr Lauenburg Kreis Herzogtum Lauenburg 2 nr London Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet 4 nr Munchen * Haus der Kunst 2 nr New York The Whitney Museum of American Art 2 nr Ohio The Cl ev eland Museum of Art 1 nr Oslo N asj onalgaleri et (24 nr) Konstnär Alf Rolfsen 1 nr Paris Centre Beaubourg 5 nr Centre Culturel Suédois 4 nr (97 nr) Palais du Louvre 1 nr Musée des Arts Décoratifs (1 nr) Musée d’Art Möderne de la Ville de Paris 3 nr Nämnden för utställningar av nutida svensk . konst i udandet 3 nr Washington National Gallery of Art 1 nr Zurich Kunsthaus Zurich (2 nr) Siffrorna inom parentes hänför sig till samma föremål som utställts på flera orter S:a 350 nr, 25 låntagare Summa utlåningar 895 st och 76 låntagare samt till museets vandrings­ utställningar Goya - ”När förnuftet sover” och ”Konst och Mode” 213 udåningar.

VANDRINGSUTSTÄLLNINGAR Nr 63 10 X10 500 år Europeisk Keramik. Utsänd 1973. 100 nr Örebro läns museum -12 januari. 4 901 besökare. Länsmuseet Västerås I7januari-16 februari. 1 677 besökare. Upplandsmuseet, Uppsala 21 februari-16 mars. 4 534 besökare. Gävle museum 21 mars-13 april. 2 146 besökare. Västerbottens museum, Umeå 18 april-11 maj. 5 768 besökare. Härnösands Konstförening 16 maj-8 juni. 1 252 besökare. . Utställningen avslutad. Sammanlagda besöksantalet på 18 platser 40 733 besökare. Nr 64 Jesu liv i konsten. Utsänd 1974. 78 nr Konstmuseet Göteborg-29 januari. 16 758 besökare. Norrköpings museum 7 februari-9 mars. 4 690 besökare. Länsmuseet Västerås 14 mars-6 april. 4 387 besökare. Gävle museum 11 april-4 maj. 4 842 besökare. Ljusdalsbygdens museum, Ljusdal 9 maj-1 juni. 1 410 besökare. Hälsinglands museum, Hudiksvall sommaren 1975. 12 424 besökare. Jämdands läns museum, Östersund 12 september-5 oktober. 1500 besökare. Härnösands konstförening 10 oktober-2 november. 1 774 besökare. Genebiblioteket, Örnsköldsvik 7 november-30 november. 1 040 besökare. Västerbottens museum, Umeå 5 december-. Utställningen fortsätter. 56 Nr 65 Elsa Beskow. Utsänd 1974. 18 nr Sundsvalls museum -6 januari. 8 000 besökare. Nasjonalgaleriet, Oslo 10 januari-2 februari. 10 300 besökare. Konstmuseet Göteborg 4 februari-2 mars. 30 371 besökare. Värmlands museum, Karlstad 8 mars-31 mars. 4 865 besökare. Utställningen avslutad. Sammanlagda besöksantalet på 7 platser 72 748 besökare. Nr 66 10-talets måleri. Utsänd 1974. 57 nr Norrbottens museum, Luleå-12 januari. 1 995 besökare. Skellefteå kulturnämnd 17 januari-2 februari. 2 632 besökare. Västerbottens museum, Umeå 7 februari-2 mars. 5 932 besökare. Jämdands läns museum, Östersund 7 mars-6 april. 1 967 besökare. Härnösands konstförening 11 april-4 maj. 1 750 besökare. Sundsvalls museum 9 maj-1 juni. 4 266 besökare. Zornmuseet Mora 6 juni-29 juni. 7 227 besökare. Kalmar konstmuseum 5 juli-24 augusti. 1 693 besökare. Gävle museum 1 september-20 september. 3 860 besökare. Utställningen avslutad. Sammanlagda besöksantalet på 11 platser 34 537 besökare. Nr 67 ”Närförnuftet sover”. Etsningar av Goya. Utsänd 1975. 34 nr Västerbottens museum, Umeå 4 november-30 november. 5 313 besökare. Konsthallen Expolaris, Skellefteå 15 december-. Utställningen fortsätter. Nr 68 Konst och Mode. Utsänd 1975. 179 nr. Östergödands och Linköpings stads museum 26 december-. Utställningen fortsätter.

3. Bibliotek och arkiv Föreståndare för biblioteket: förste bibliotekarie Yvonne Frendel. Övriga tjänstemän: bibliotekarie Ingrid Åberg (fr.o.m. 1.7.), biblio­ teksassistent Kerstin Hult. Föreståndare för arkivet: f.d. förste intendent Boo von Malmborg.

BIBLIOTEKET Bok- och planschverksamheten har under året ökat med 5659 nummer, varav 4472 genom gåvor och byten samt 1187 genom köp. Från följande svenska och utiändska förlag och institutioner har bokverk överlämnats: Editeur Ernst Beyeler, Basel, Kunstmuseum, Bern, Galleria Arte, Bologna, Bibliothéque Royale Albert och Ministerie van Nederlanclse Cultur, Bryssel, Galerie Nationale Hongroise, Budapest, Institutul de istoria artei, Bukarest, Drottningholms slottsförvaltning, The Hamlyn Group, Feltham, Museo Civico, Ferrara, La Nuova Italia Editrice, Florens,- Albert Skira, Geneve, Universitätsbibliothek, Giessen, Koninklijke Zweedse Ambassade, Haag, Finska Forn­ minnesföreningen och Frenckellska Tryckeri AB, Helsingfors, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs, Borgens Forlag A.S., Föreningen for Boghaandvserk, G. E. C. Gads Forlag, Gyldenclal Forlag, Den Kongelige Porcelainsfabrik A/S, Kunstakademiets Bibliotek, Kunst- industrimuseet, Politikens Forlag och Thorvaldsens Museum, Köpenhamn, Kunst- und Museumsbibliothek Wallraf-Richartz-Museum, Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln och Verlag M. duMont Schauberg, Köln, Musées Curtius & d’Ansenborug, Liége, VEB E. A. Seemann Buch- und Kunstverlag, Leipzig, Faber and Faber Ltd och Hamlyn Publishing Group Ltd, London, Allhems Förlag och Tidningen Arbetet, Malmö, Fratelli Fabbri Editore och tidskriften cfArs, Milano, Tretiakovgalleriet, Moskva, Harry N. Abrams Inc., Ballantine Books och The Museum of Modern Art, New York, Norske Folkemuseum, Oslo, Umélecko- 57 prumyslového Muzea, Prag, Librairie Hachette och Maeght Éditeur, Paris, Unione Mondiale della Cultura, Rom, Allmänna Förlaget, Almqvist 8c Wiksell Förlag AB, Askild & Kärnekull Förlag AB, Bokförlaget Natur och Kultur, Bokförlaget Pan/Norstedt, Bokförlaget Prisma, Bokförlaget AB Tiden, Albert Bonniers Förlag AB, Bonniers Juveniles International, Kgl. Dramatiska Teatern, Förlags AB Arbetarkultur, Gidlunds Förlag, Gummessons Bokförlag, Liber Läromedel, LTs Förlag AB, AB Rabén8c Sjögren Bokförlag, Tidens Förlag, Tryckeri AB Björkmans Eftr., Svenska Handelsbanken och Sveriges Radio, Japan Art Center, Inc., The Japan Foundation och Kodansha, Tokyo, Svensk Inredningskatalog, Trosa, Istituto Bancario San Paolo di Torino, Turin, Bokförlaget Medium, Vällingby, Ica-Förlaget, Västerås, Dumbarton Oaks, Washington, Västerås Stadsbibliotek, Verlag Ernst Scheidegger och Moulinette Books, Zurich samt Åbo Akademi, Åbo. Gåvor har överlämnats från tjänstemän vid museer, bibliotek och arkiv, från beskickningar, konstföreningar, universitet och andra institutioner i Sverige och utlandet. Biblioteket har vidare mottagit gåvor från följande personer: mr Anthony Butkovich, Los Angeles, dottore .Wladimiro Dorigo, Venedig, fil. dr Gustaf Engwall, fil. dr Albert Eskeröd, doktor Fredrik von Feilitzen, Hägersten, professor Erik Forssman, Freiburg, fil. dr Björn Fredlund, Göteborg, Kommendör Henning Hammargren, dr Björn Hedstrand, Uppsala, fil. kand H. V. Henriksson, Bromma, professor Ingvar Holm, Lund, konstnär Roland Kempe, Borås, professor dr B. Kerber, Bochum, dr phil. George Shepard Keyes, Concord, fru Gisela Lundberg, fil. dr Gunnar W. Lundberg, Paris, direktör Gunnar Löfgren, Bromma, M. Aloisio Magelhäes, Rio de Janeiro, f.d. förste intendent Boo von Malmborg, mrs Eva M. Neumeyer, Oakland, dr ing. Fredrik Neumeyer, Bromma, fil. kand Jarl Nordbladh, Göteborg, professor Carl Nordenfalk, Pittsburgh, dv. ing. Algot Olsson, Ludvika, fil.lic. Gunhild Österman, M. Joseph Philippe, Liége, professor Nicolaie Radulescu, Budapest, directeur P. Reurslag, Amersfoort, professor Hans Reuther, Berlin, mr Avraham Ronen, Tel Aviv, fru Helga Schaefer, Starnberg, hr Jacob Seela, Åbo, amanuens Brita Stjernswärd, fil. dr Runar Strand­ berg, konstnär Ardy Striiwer, Lidingö, fil. dr Svante Svärdström, fru Märta Tamm-Götlind, Uppsala, 1. int. Otto Webe, intendent Anna Westholm, Blomstermåla samt redaktör Per- Olov Zennström.

Byten Nationalmusei bibliotek står i bytesförbindelse med 877 institutioner, varav 161 svenska och 716 utländska.

Lån Antalet hemlån var under året 3 933, varav 1 889 till museets tjänstemän och 733 interurban- lån, därav 41 till utländska bibliotek. Från andra bibliotek inlånades 144 volymer. Till begagnande i läsesalen utlämnades till allmänheten 2 689 volymer. Urklipp ssamlingen Samlingen består av 696 kartonger med c:a 615 000 klipp. Svenska arbetsgivareföreningens bibliotek har kontinuerligt överlämnat artiklar ur nordiska tidningar. Antalet besök under året var 552 personer.

ARKIVET Arkivet "har under året mottagit gåvor från fru Lisa von Matern, Djursholm, herr Bengt Knöppel, Gunnarskog, läroverksadjunkt August Anian, fil. dr Carl Hernmarck, fru Märta Tamm-Götiind, Uppsala, Strängnäs museum och konstnären Lasse Johnson. Under året har personregister uppgjorts till flera av brevsamlingarna.

58 4. Bildsamlingar och fotografiateljé Föreståndare: Intendent Abel Fotograf: assistentSven Nilsson

BILDARKIVET har under året utökats med 1 546 fotografier och 1 050 reproduktioner. Av fotografierna har 1 157 tillkommit genom gåvor, 9 genom byte, 2 genom inköp samt 378 överförts från fotoarkivet och skilda avdelningar inom museet. Bland gåvorna märks främst 1 050 färg­ reproduktioner från direktör Gunnar Löfgren huvudsakligen omfattande europeisk 1800- och 1900-talskonst samt från fil. dr Carl Hernmarck 894 fotografier av europeiska silverföremål före 1830.

LJUSBILDS ARKI VET ökade under året sina samlingar med ca 800 bilder. Antalet utlånade bilder uppgick till ca 20 500.

FOTOATELJÉN utförde under året 10 500 nyfotograferingar i svartvitt och 2 500 i färg samt 36 000 kopieringar.

RÖNTGENATELJÉN har under året utfört 14 röntgenfotograferingar varav 3 st ur museets samlingar (NM 512, 1738, 6632). Dessutom har ett 20-tal röntgenundersökningar utan fotoregistrering (genom­ lysningar) gjorts.

5. Tekniska anstalten MÅLERIKONSERVERING Föreståndare för ateljén i Nationalmuseum: Gunnar F. Schiller

Den stora händelsen under detta år, vari ateljén tog verksam del, var den konservator­ kongress ”IIC-NKF Joint International Congress 1975” som hölls den 1-7 juni i Stockholm och vari konservatorer från 33 länder deltog. Museet fungerade som värd under en dag och arrangerade föredrag, visning av samlingarna samt bjöd på förfriskningar. Därefter vidtog visning av Östasiatiska museet med tyngdpunkten lagd på Konung Gustav VI Adolfs gåva. För avdelningen för äldre måleri har under året några ikoner tagits om hand. Tyvärr måste konstateras att det trots alla försiktighetsmått ej är rådligt att sända pannåer på vandringsutställ­ ningar. Pannåernas känslighet för klimatförändringar fordrar en stark restriktivetet på denna punkt. Bland andra uppgifter för äldre målerisamlingen kan nämnas konservering av verk av bl.a. Francesco Albani, H. van Anthonissen, David Teniers d.y., L. J. van Röök, Bruno Liljefors, Karl Nordström och Anders Zorn. Inför utgivandet av Nationalmusei årsbok 1975 fick ateljén i uppdrag att iordningställa Anders Lundquists ”Karl XII:s död vid Fredrikshald”, ett nyförvärv som tack vare restaurering­ en kunde tjäna som omslagsbild till årsboken. Ett annat intressant nyförvärv var Hanna Wings 59 ”Hertig Karls kammare på Gripsholm”, som ateljén också lyckades återställa från begynnande förfall. Ett par folklivsskildringar av Per Hilleström, som varit deponerade sedan 1926, gjordes rena och konserverades. Bl.a. har Grh 2391 och Grh 2392 ”Karl XIV Johan” resp. ”Oscar I” av Fredrik Westin restaurerats liksom ett självpor trätt av Olof Sager-Nelson. För Slottssamlingarna har ateljén även arbetat med en omfattande restaurering av dekoren på ramen till Grh 1135. G. van Egen, en alabasterrelief av Fredrik II. Det intressanta i denna uppgift var att få ornamentiken att framträda utan att fylla i felande partier av densamma. Arbeten på och inspektionsresor till Gripsholms, Drottningholms, Strömsholms samt Karl­ bergs slott har företagits. En annan intressant uppgift från ett mer ovanligt håll fick ateljén när den för konsthantverk- savdelningen restaurerade två målningar i väggfält föreställande parkscener från 1700-talet. Vidare kan ett annat litet arbete särskilt nämnas, nämligen rengöring och konservering av miniatyrmålning på en 10 cm stor dosa. Utställningen ”Kvinnor som målat” gav ateljén en hel del arbeten där speciellt rengöringen av en Hildegard Thorell ledde till slående resultat. ”Konst och mode” var en vandringsutställning som likaledes fordrade en del konserveringsuppdrag och där ateljén hade anledning framlägga sina synpunkter. För Moderna museet och i samarbete med konstnären restaurerades ett collage av Willem de Geer ”Stadens ljus I”, som fordrade en speciell montering som skydd, samtidigt som montering­ en skulle märkas så litet som möjligt. För konstnärinnan Vera Nilsson, som ateljén haft mångårigt givande samarbete med, har ett par målningar också i år restaurerats. Vid ateljén har under året anställts konservator Uno Kullander samt skulptör Göte Bergström för vissa specialuppgifter, såsom träkonservering av pannåer och möbelkonservering. Konservator Maud Bennel har tjänstgjort på Gripsholm två månader. Den 1 juli knöts Ingrid Eklund till ateljén på den konservatortjänst som under många år betalats med amsmedel. Som elever har under året tjänstgjort Marianne Korsmän, Agneta Sandström och Eva Ringborg, som dessutom varit utlånad under mars månad till slottssamlingarna som guide på Gripsholm. Thomas Endriss och Ola Westerudd har varit tillfälligt anställda på ateljén. Hospitanter har varit Marika Forsberg, Irene Rimansson och Annika Wendelbo-Hansson. Förutom vår ordinarie undervisning på ateljén har föredrag och visningar ingått i ateljéns uppgifter samt ett TV-fram­ trädande på Tekniska museet. G.S.

Nationalmuseiateljén Målningssamlingama NM 3, 15, 202, 215, 390, 407, 416, 432, 447, 474, 475, 539, 592, 616, 636, 657, 723, 954, 996, 1033, 1050, 1083, 1136, 1160, 1215, 1253, 1262, 1270, 1301, 1308, 1311, 1321, 1336, 1337, 1359, 1403, 1432, 1447, 1522, 1536, 1537, 1555, 1565, 1572, 1602, 1607, 1608, 1652, 1692, 1704, 1706, 1894, 1950, 1954, 1978, 2056, 2091, 2121, 2208, 2228, 2262, 2265, 2331, 2359, 2368, 2419, 2424, 2434, 2457, 2488, 2520, 2611, 2618, 2639, 2654, 2686, 2698, 2700, 2723, 2826, 2844, 2851, 2859, 2872, 2887, 2946, 2967, 2981, 2993, 2998, 3041, 3200, 3276, 3318, 3331, 3381, 3888, 3960, 3968, 3980, 4010, 4113, 4158, 4347, 4503, 4529, 4652, 4704, 4706, 4732, 4749, 4801, 4839, 4961, 5000, 5156, 5173, 5203, 5233, 5238, 5362, 5418, 5594, 5648, 5654, 5862, 6011, 6242, 6319, 6352, 6414, 6504, 6545, 6579, 6597. NMI 55, 271, 596. NMB 298, 1872, 1978. NMY 10. KM 1247. KHJ 81, 222. CXV 404.

K onsthantverkssam Ungarna Miniatyr målning på dosa. 2 st. väggstycken.

Slottssamlingarna Grh 39, 40, 428, 476, 902, 904, 1036, 1090, 1092, 1098, 1135, 1152, 1199, 1626, 1629, 1630, 1633, 1636, 1639, 1643, 1647, 1925, 2214, 2391, 2392, 2663, 3407, 3489, 3521, 3522, 3528. Drh 4, 13, 16, 64, 75, 119, 127,206, 276,320,459,613. 60 Konservatorer vid Skeppsholmsateljén: Mathias Pehrson, Åke Pettersson Den utåtriktade verksamheten ökar stadigt och ateljén har under 1975 utfört 332 uppdrag för allmänhetens räkning. Polismyndigheterna har konsulterat ateljén i en del förfalskningsärenden liksom Nationalmuseum i samband med ommålningen av övre trapphallen, varvid målsättningen var att återställa den ursprunglia färgsättningen. Efter noggranna undersökningar avlämnade vi färgprov, som finns arkiverade i Skeppsholmsateljén. Den nyare delen av ateljén har fått inmonterad fullständig luftkonditionering. Ateljé för ramrestaurering har iordningställts och utrustats i byggnadens nedre plan samtidigt som Byggnadsstyrelsen ordnat med trappförbindel- se mellan övre och nedre planet. Lokalerna har fått larm monterat och bevakas av Securitas. Personal från ateljén deltager vid Nationalmuseums tis dags mottagningar för allmänheten. En upplysningsfolder har skickats ut till landets alla museer och en del andra mottagare. Ateljén har arbetat åt Moderna Museet i den omfattning, som erfodrats, med besiktningar, utställningsarbe- ten m.m. 36 konstverk har restaurerats. Besiktningar i Hallwylska museet har utförts och några större restaureringsarbeten har utförts i museet. På grund av brist på kemisthjälp vid Nationalmuseum har ateljén vänt sig till Institutet för atomfysik och även till Studsvik för att undersöka möjligheterna till analyser med atomfysikens hjälp och vid flera sammanträden har dessas forskare visat resultaten av sina försök. Dessa visar på helt nya möjligheter att analysera en målning utan att behöva göra någon åverkan på konstverket. Försöken fortsätter. Anders Persson har avslutat sin värnpliktstjänstgöring och återgått till ateljén. En ny elev har antagits: Lennart Persson, som började 1 febr. 1975. Åke Pettersson, som uppnått pensionsålder kommer att arbeta på halvtid i fortsättningen. M.P.

SKULPTUR OCH KERAMIKKONSERVERING M.M. NM Sk: 37, 38, 39, 40, 41, 43, 50, 52, 56, 57, 58, 60, 62, 66, 70, 74, 75, 79, 81, 84, 86, 88, 89, 90, 97, 98, 102, 104, 105, 112, 113, 115, 127, 134, 135, 136, 141, 159, 165, 613, 1325, 1346, 1695, 1893. Drh: 128, 129. NM Gipsavgj. samh: 89, 114, 117. NM konsthantverk: 1737/1885, 24/1895, 70/1895, 17/1911, 21/1929, 147/1940, 161/1940, 185/ 1940, 194/1940, 419/1950, BS 627, CXV 616. Ett antal nygjutningar har utförts för slottssamlingarna. Dessutom har fler renoveringar utförts på inlånade föremål i samband med Gustavsbergsutställningen. Vid ateljén har tjänstgjort Per Tägtström och Elisabet Tebelius.

TECKNING OCH GRAFIKKONSERVERING Föreståndare: Konservator John Pettersson. Teckningar och gravyrer i museets samlingar har i stor utsträckning konserverats. Mon­ tering har utförts av nyförvärv till avdelningen för teckning och grafik liksom till museets övriga avdelningar. I den mån tiden tillåtit har blad ur det äldre beståndet även nu mon­ terats.

MÖBELKONSERVERING Möbelkonservering har under året endast förekommit i mindre omfattning.

RAMVERKSTADEN I ramverkstaden har nya ramar tillverkats och äldre justerats i sedvanlig omfattning.

61 Disposition under budgetåret 1974175 av diverse medel, donationer m.m.

Behållning från Inkomster Summa Diverse medel, donationer m.m. Utgifter Behållning till Summa Föregående år nästkommande år 504 975:37 626 896:27 1 131871:64 Förevisningsmedel NM 1 020 707:23 111164:41 1 131871:64 531 112:91 1440 032:43 ' 1 971 145:34 Försäljningsmedel NM 1 696 987:19 274 158:15 1 971 145:34 363 635:52 2 079 312:55 2 442 948:07 Utställningsmedel NM 2 303 923:37 139 024:70 2 442 948:07 84 733:58 221 412:— 306 145:58 Slottsmedel 145 239:65 160 905:93 306 145:58 7413:56 5 763:80 13 177:36 Ny trycksmedel 10 348:79 2 828:57 13 177:36 29 026:17 32 100:— 61 126:17 Pedagogiska medel 40 911:80 20 214:37 61 126:17 26 539:08 2 364:75 28 903:83 Skriftserien 1 000:— 27 903:83 28 903:83 41795:90 17 120:30 58 916:20 Årsboken 16 779:— 42 137:20 58 916:20 6 632:70 190 021:25 196 653:95 AMS-medel 196 189:05 464:90 196 653:95 42 129:52 62 857:— 104 986:52 Förevisningsmedel MM 93 989:68 10 996:84 104 986:52 2 806:40 88 854:10 91660:50 Försäljningsmedel MM 56 930:61 34 729:89 91 660:50 ./. 181 123:— 417 378:03 236 255:03 Utställningsmedel MM 469 075:84 232 820:81 236 255:03 80 709:25 12 137:65 92 846:90 G. Arsenius fond 7 573:85 85 273:05 92 846:90 68 595:69 3 746:10 72 341:79 P. Beijers dination 13 371:30 58 970:49 72 341:79 59 657:92 6 665:78 66 323:70 F. Bensows donation 72:33 66 251:37 66 323:70 172 873:34 19 603:15 192 476:49 A. o. F. Bobergs fond 8 073:15 184403:34 192 476:49 24 133:99 3 014:80 27 148:79 Bukowskis gåvomedel 1 275:— 25 873:79 27 148:79 105 989:49 9 137:— 115 126:49 A. Ekmans fond 1 094:— 114 032:49 115 126:49 142 689:75 28 039:77 170 729:52 M. Ettlers fond 170 729:52 170 729:52 131 725:76 7479:85 139 205:61 Fribergska donationen 733:— 138 472:61 139205:61 1 193 111:70 1 162 687:75 2 355 799:45 J. S. Gieseckes donation 1200 086:50 1 155 712:95 2 355 799:45 19521:82 1511:85 21 033:67 Grafiska fonden 25:— 21 008:67 21 033:67 2 422 580:92 222 357:10 2 644 938:02 A. Hirschs fond 259 195:95 2 385 742:07 2 644 938:02 184446:03 10 268:30 194 714:33 Hilda Kumlins donation 19 515:— 175 199:33 194 714:33 191:59 11:20 202:79 Kungafonden 5:— 197:79 202:79 7 080:29 406:15 7486:44 Jacques Lamms prisfond 10:— 7476:44 7486:44 12 309:65 1314:60 13 624:25 Jacques Lamms stipendiefond 560:— 13 064:25 13 624:25 1 101 940:59 102 954:30 1 204 894:89 Lovéns fond 51 577:50 1 153 317:39 1 204 894:89 48 314:74 1 714:15 50 028:89 Alfhild Lundins fond 40 966:60 9 062:29 50 028:89 1 046:37 31 117:55 32 163:92 Martinpublikationer 13 653:35 18 510:57 32 163:92 4 170:90 136:60 4 307:50 New York Collection 3 388:— 919:50 4 307:50 35 920:51 2 045:30 37 965:81 J. Olséns konsertmédel 8 010:— 29 955:81 37 965:81 115 769:23 9 293:20 125 062:43 F. Ottergrens fond 2 941:50 122 120:93 125 062:43 271 944:56 18 556:55 290 501:11 A. o. N. Personnes donation 6 910:55 283 590:56 290 501:11 12 355:47 1 781:— 14 136.:47 C. von Plåtens fond 5 719:35 8417:12 14 136:47 1 882 344:13 128 222:53 2 010 566:66 125 473:03. 5 995:10 131468:13 3 705:23 425:05 4 125:28 32 982:52 12 387:18 45 369:70 27 377:89 18 386:23 45 764:12 82 510:71 5 478:90 87 989:61 701 002:89 58 629:50 759 632:39 602 309:35 33 402:75 635 712:10 100 410:— 143 106:98 243 516:98 12 064:89 720:60 12 785:49 11 246 937:91 7 246 847:— 18 493 784:91

CD Oo H. o. N. D. Qvists minnesfond 157 340:43 1 853 226:23 2 010 566:66 J. H. Scharps donation 5:— 131463:13 131468:13 0. Silverskjölds fond 5:— 4 125:28 4 130:28 Svenska Porträttarkivet 10:— 45 359:70 45 369:70 A. o. M. Svenssons stiftelse 985:— 44 779:12 45 764:12 C. A. Webers donation 1 169:60 86 820:01 87 989:61 Hj. Wicanders fond 10 465:— 749 167:39 759 632:39 Österlindska fonden 28 217:30 607494:80 635712:10 •M.D.-fonden 243 516:98 243 516:98 Ö. M. Wallenbergs stiftelse 12 359:50 425:99 12 785:49 7 907 395:97 10 586 388:94 18 493 784:91 6. Kansli och ekonomiförvaltning Byrådirektör: Sven Ljungberg Kamrerare: Ingrid Wassdahl Registrator: Agneta Braathen Byråassistent: Rolf Johansson (förman för Tekniker- och vaktpersonal) Museiassistent: Arne Holm (förman för Central verkstads- och bygg- nationspersonal) Museiassistent Karl-Axel Hultström (förman för Centralförråds-, packnings- och transportpersonal) Uppsyningsman: Allan Olsson

Inom kansliet har under året handlagts 700 ärenden. Av dessa har 560 varit av intern karaktär, medan återstoden föranlett utgående skrivelser dll departement och andra myndigheter samt allmänna och enskilda sammanslutningar m.fl. Vid avgivandet av årets petita har nationalmuseet haft att beakta de direktiv om återhållsam­ het i fråga om utgiftsökningar, som med anledning av det statsfinansi ella läget med allt större skärpa sedan ett decennium tillbaka utgått från statsmakternas sida. Hänsyn har därjämte måst tas till den omständigheten, att principiell ståndpunkt visserligen tagits till huvuddelen av de förslag med avseende på museet, vilka framlagts av 1975 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) men att frågan om den framtida museiorganisationens närmare utformning först skulle behandlas av en för ändamålet tillsatt organisationskommitté. Härtill kommer, att ställning ej tagits till en del andra museet berörande förslag från MUS 65. Mot denna bakgrund har nationalmuseet måst koncentrera anslagsäskanclena till att avse yrkanden om förstärkningar på sådana punkter, där alldeles särskilt aktuella behov befunnits föreligga och där alltså omedelbara åtgärder vore påkallade. Förslag till personalförstärkningar i form av fasta tjänster har därför befunnits svårt att framlägga trots att behov därav gjort sig allt kraftigare gällande i ett flertal hänseenden. För att i någon mån kunna motverka den allra mest akuta personal bristen har i stället ökade medel begärts till tillfälligt anställd arbetskraft (150 000 kr.). Därjämte har ökade medel måst äskas för tjänsteresor (20 000 kr.), för vissa lokalutgifter (139 000 kr.), för utställningar, film- och konsertverksamhet (190 000 kr.), för underhåll och ökande av samlingarna m.m. (219 000 kr.) samt for utställningar av nutida svensk konst i utlandet (150 000 kr.). I fråga om materiella resurser i övrigt har museet räknat endast med ökningar ägnande att motverka redan inträdda eller förväntade prisstegringar, i genomsnitt med drygt 14 procent. Ett tiotal remissyttranden i olika frågor har under året avgivits till Regeringen och andra myndigheter. S. L.

64 7. Statistiska uppgifter Sammanställning över samlingarnas tillväxt I. NATIONALMUSEUM Avdelningen för äldre måleri och skulptur Vid 1974 Tillväxt Summa års slut Målningar ...... 4 901 5 4 906 Miniatyrer och bokmåleri ...... 1 197 4 1201 Ikoner ...... 305 - 305 Skulpturer ...... 1489 7 1496 Skulp turavgjutningar ...... 615 3 618 Antik konst ...... 2 343 — 2 343 10 869 Avdelningen för teckning och grafik Teckningar ...... 42 399 269 42 668 Arkitekturritningar ...... 24 374 - 24 374 G rafik...... 120 568 147 120 715 Affischer ...... 4 954 64 5 018 Plåtar och stockar ...... 1300 138 1438 194 213 Avdelningen för konsthantverk Keramiska föremål ...... 10 960 88 11 048 Glas ...... 2 666 27 2 693 Emalj ...... 788 - 788 Guld och silver ...... 2 214 15 2 229 Ur ...... 423 - 423 Oädla metaller ...... 2 244 9 2 253 Möbler och träföremål...... 1426 2 1428 Elfenben ...... 364 - 364 Sten ...... 389 - 389 Texdlkonst ...... 2 889 12 2 901 Industriell formgivning ...... 64 2 66 Bokkonst ...... 1 071 1 1072 Fotokonst ...... 209 - 209 Diverse ...... 866 1 867 26 730 II. MODERNA MUSEET Målningar 2391 83 2 474 Skulp turer 641 10 651 3 125 III. OSTASIATISKA MUSEET5EET Östasiatiska museets sam ling...... 3 946 29 3 975 NM saml. av måleri och skulptur ...... 553 - 553 Östasiatiska arkeol. samlingar ...... :a 17 000 - ca 17 000 21 528

5 - Statens konstsamlingars . 65 IV. SLOTTSSAMLINGAR M. M. Gripsholm ssamlingen ...... 3 474 25 3 499 Drottningholmssamlingen ...... 1 069 - 1 069 Övriga slottssamlingar ...... 170 1 171 Harpsundssamlingen ...... 2 339 - 2 339 7 123

Besökssiffror 1975

Månad National- Moderna Östasiatiska Gustaf III :s Gripsholms museum museet museet antikmuseum slott

Januari 15 225 2 247 5 740 - 300 Februari 12 918 2 373 4 467 - 1 238 Mars 13 848 1 901 3 037 - 2 291 April 12 071 1 156 2 806 - 2 564 Maj 11 545 5 522 5 080 399 14 030 Juni 10 638 7 502 5 546 761 17 264 Juli 16 657 8 791 3 827 1 636 30 321 Augusti 14 328 8 930 2 844 1 247 18 257 September 11 541 6 582 4 069 445 7 165 Oktober 50 437 1 518 2 195 - 4719 November 59 733 32 908 3 135 - 1 699 December 24 031 17 881 3 266 - 580 252 972 97 311 46 012 4 488* 100 428 * Uppgifterna gäller ordinarie öppningstid. Dessutom tillkommer vid kvällskonserter 2 469.

Sammanställning av besöken i Statens konstsamlingar Nationalmuseum 252 972 Moderna museet 97 311 Östasiatiska museet 46 012 Gustaf III:s antikmuseum 6 957 Gripsholms slott 100 428 Gripsholms folkhögskola ...... ca 4 000 Drottningholms slott 59 963 Vandringsutställningar ...... 159 274 Summa 726 817

66 Utställningar Nati onalmuseum: 4jan.-2 febr. Allemansbild 9 jan -16 febr. Ung holländsk grafik 28 jan.-2 mars Wiven Nilsson 1897-1974. Silver från 1920-30-talen. 21 febr.-20 april Titta på tavlan 27 febr.-20 april Axel Fridell. Ur Gustaf VI Adolfs gåva av teckningar och grafik. 29 febr.-8 juni Unga tecknare 1975. 30 maj-5 au g. Carl Milles och hans samtid. 13 juni-5 okt. Kvinnor som målat. 29 juli—21 sep t. Rädda Blasieholmen. 15 sept.-18 jan. 1976 Gamla mästarteckningar. 7 okt.~25 jan. 1976 Gustavsberg 150 år. 10 okt.-18 jan. 1976 Gammal grafik. 16 okt.-14 dec. Echnaton och Nefertiti 2 dec.-26jan. 1976 Triller i Tobo. Stengods 1935-1972 från Erich och Ingrid Trillers verkstad i Tobo. Moderna museet: 7 nov.-l febr. 1976 Henri Michaux 7 nov.-30 nov. V argen Fotografiska museet: 25jan.-31 mars Berglandskap. Tore Abrahamsson. 1 mars-13 april Hammarkullen. Jens S. Jensen. 1 mars-4 maj Tsito - en by i Ghana. Udd Uhrbom. 9 april-25 maj Fotograf i Etiopien. Bo-Erik Gyberg. 9 april-25 maj Kurdis tan. Lars Hesselmark och Göran Lundin. 19 april-17 aug. Masses Lauboar-Mathias Klintberg, gotlandsforskare. 8 maj-8 juni Thailand. Walter Hirsch. 28 maj-7 sep t. Hans Malmberg - Bilder. Fotografier 1946-1975. 12 juni-24 aug. Fotografier från England och Wales. Rune Jonsson, 30 aug.-9 nov. Felix H. Man - bildpresspionjär. 20 sept.-4 jan. 1976 Erik Collin - pressfotograf. 15 nov.-l5 jan. 1976 Väggarna tillhör oss alla. Jan-Håkan Dahlström. 26 dec.-22 febr. 1976 Samlingarna - gåvor och köp 1971-1975. Östasiatiska museet: 8 febr.-31 mars Nya arkeologiska fynd och konstskatter från Korea. 16 maj-28 sep t. Gustaf VI Adolfs gåva. 22 nov.-4jan. 1976 Soo-nam Song, en koreansk målare. 29 nov.-30 mars 1976 Kvinna i Kina. Vandnngsutställningar: nr 63 utständ 1973 avsl. 1975 10x10 500 År Europeisk Keramik nr 64 utsänd 1974 forts, Jesu liv i konsten nr 65 utsänd 1974 avsl. 1975 Elsa Beskow nr 66 utsänd 1974 avsl. 1975 10-talets måleri nr 67 utsänd 1975 forts, ”När förnuftet sover”. Etsningar av Goya nr 68 utsänd 1975 forts. Konst och Mode

67 PUBLIKATIONER OCH PERSONALIA

Nationalmusei publikationer 1975 Meddelanden från Nationalmuseum Onumr. Johan Tobias Sergel 1740-1814. Dessins des coll. du Nationalmuseum de Nr 99. Statens konstsamlingars tillväxt och Stockholm. Exposition au Centre Culturel förvaltning 1974. Berättelse avgiven av över­ Suédois, Paris. intendenten och chefen för National­ Onumr. Carl Larsson 1853-1919. Zonnehof, museum. Amersfoort. Kat.-red.: Börje Magnusson. Vägledningar i samlingarna Moderna museets utställningskataloger Gripsholms slott. Officiell vägledning för Nr 125. Berglandskap. Fotografiska museet. besökare med planer och illustrationer. [50. Kat.-red.: Tore Abrahamsson. rev. uppl.]. Red.: Ulf G. Johnsson. Nr 126. Fotografiska museet våren 1975. Schloss Gripsholm. Amdicher Fiihrer mit Plä- Hammarkullen av Jens S. Jensen, Tsito av nen und Illustrationen. [3. durchges. Aufl.]. Odd Uhrbom, Fotograf i Etiopien av Bo- Red.: Ulf G. Johnsson. Erik Gyberg, Kurdistan av Lars Hesselmark/ Gripsholm Castle. Official illustrated guide. Saftra o. Göran Lundin, Thailand av Walter [6. rev. ed.]. Editor: Ulf G. Johnsson. Hirsch. Kat.-red.: Åke Sidwall. Nationalmuseum sommaren 1975. [Även eng. Nr 127. Masses Lauboar. [Mathias Klintberg]. text]. Fotografiska museet. Kat.-red.: Svante Hedin. Nati onalmusei utställningskataloger Nr 128. Hans Malmberg Bilder 1946-1975. Nr 385. Allemansbild. Av Jan Thomaeus. Fotografiska museet. Kat.-red.: Hans Malm­ Nr 386. Axel Fridell. Ur Gustaf VI Adolfs berg o. Åke Sidwall. samling. Av Per Bjurström. Nr 129. Felix H Man - fotografier och bild­ Nr 387. Unga tecknare. [38.] Kat.-red.: Börje reportage 1915-1975. Fotografiska museet. Magnusson. Kat.-red.: Rune Hassner. Nr 388. Kvinnor som målat. Kat.-red.: Görel Nr 130. Erik Collin. Pressfotograf. Fotogra­ Cavalli-Bj ör kman. fiska museet. Kat.-red.: Åke Sidwall. Nr 389. Gustavsberg 150 år. Kat.-red.: Helena Nr 131. Henri Michaux. Kat.-red.: Ulf Linde. Lutteman. Nr 132. Kulturmagasinet Vargen. Kat.-red.: Nr 390. Triller i Tobo. Stengods 1935-1972 Rolf Börjlind o. Carsten Regild. från Erich och Ingrid Trillers verkstad i Onumr. Moderna museet på Louisiana. Tobo. Kat.-red.: Helena Lutteman. Humlebaek. - Louisiana revy 15 (1975): nr 4. Nr 391. Echnaton och Nefertiti. [Tills. md]Me- delhavsmuseet. Kat.-red.: Bengt Peterson. Östasiatiska museets utställningskataloger Nr 392. ”När förnuftet sover”. Etsningar av Goya. Kat.-red.: Margareta Winqvist. (Vand- Nr 22. Nya arkeologiska fynd och konstskatter ringsutst. nr 67.) från Korea. I samarb. med Republiken Nr 393. Konst och mode. Kat.-red.: Gunnel Koreas ambassad. Kat.-red.: Jan Wirgin. Syl van Larsson o. Marianne Uggla. (Vand- Nr. 23. Gustaf VI Adolfs gåva. Text: Bo ringsutst. nr 68.) Gyllensvärd. Onumr. Wiwen Nilsson. Silver från 1920-30- Nr 24. Soo-Nam-Song. Kat.-red.: Jan Wirgin. talen. En utst. från Malmö museum. Kat.- Nr 25. Kvinna i Kina. Kat.-red.: Bo Gyllen­ red.: Lotte Ehrenstråle. svärd. Onumr. Holländsk konstnärlig verksamhet av i dag. Unga grafiker. [I samarb. md Kgl. Övriga publikationer Nederländska Ambassaden.] Årsbok för Svenska statens konstsamlingar 22 Onumr. Rädda Blasieholmen! (Katalogblad.) (1975): Bilder ur svenska historien. En Onumr. Johan Tobias Sergel. Kunst um 1800. konstbok från Nationalmuseum. Red.: Ulf Utst. Hamburger Kunsthalle. Kat.-red.: Per G. Johnsson. Bjurström. Kontakt med Nationalmuseum. Utg. av Före­ 68 ningen Nationalmusei Vänner. [16] 1975. French drawings. Sixteenth and seventeenth Red.: Yvonne Frendel. centuries. [Av] Per Bjurström. - Drawings Nationalmuseum och Blasieholmsleden. in Swedish public collections, 2. [Red.: Per Bjurström.] (Stencil.)

Tjänstemännens tryckta skrifter m. m.

Intendent Ulf Abel Bilderböcker 1974. - Barn och kultur 21 ”Den gudomlige Claude” - kring en nyför- (1975): 3, s. 79-82 (tills. m. Eva Bjurström). värvad landskapsmålning. - Kontakt med Sergels Selbstbiographien; Sergel und sein Nationalmuseum [16] 1975, s. 7-20. Sohn; Katalog der Zeichnungen. - Johan Att leva och bo förr och nu. - Kommentarer Tobias Sergel, Hamburger Kunsthalle, s. till Sparbankernas kalender 1975. Stock­ 79-190. holm 1974. Sergel Dessins. Paris 1975. Peter Lindes medalj över Carl XVI Gustaf. - Styrelsemedl. i Konsthistoriska sällskapet. - Nord. numismatisk unions medlemsblad Styrelsesuppl. i Sveriges allmänna konst­ 1975, s. 25-28. förening. - Sekr. i Föreningen för grafisk Förf. de svenska konstnärsbiografierna samt konst. - Led. av International council of kommentarerna till NM:s o. Nord. Mu­ curators of collections of prints and seets målningar i katalogen Dusseldorf- drawings samt av the Editorial advisory målare. Bergen 1975. board for Master drawings. - Ass. medlem Studieresor t. USA och USSR samt inom av ICOM. - Led. av Postverkets äkthets- Skandinavien. utredning rörande skilling banco-märken i Föreläsn., föredr. o. visn. vapentyp. - Expert åt organisationskom­ Medv. i Sveriges Radio o. TV. mittén för riksantikvarieämbetet och vissa museer beträffande Nationalmuseum. Museiassistent Per-Erik Anderberg Resor t. USA, Tyskland, Frankrike, England. Suppl. i NM företagsnämnd. Kansliskrivare Lizzie Bäcklund Ordf. i STAM-klubben vid Statens konst­ Intendent Britta Birnbaum museer. Kommissarie f. utställningen Titta på tavlan (tills. m. Görel Cavalli-Björkman och Tor­ sten Gunnarsson). Intendent Görel Cavalli-Björkman Några grundläggande fakta om fresker i Kommissarie f. NM utst. Titta på tavlan (tills, Mellanitalien under Italienresan. Konst­ m. Britta Birnbaum o. Torsten Gunnars­ vetenskapliga Institutionen, Stockholms son). Universitet, 1975. Red. kat. t. NM utst. Kvinnor som målat, Maria Röhl i svenska arkiv och samlingar. samt kommissarie f. utst. En sammanställning för Konstvetenskapliga Kommissarie f. NM utst. Rädda Blasieholmen Institutionen, Stockholms Universitet, 1975. (tills. m. Torsten Gunnarsson o. Thomas Föredr. o. visn. Hall). Artiklar i Svenska Dagbladet. Föredr. o. visn. Förste intendent Per Bjurström Studieresor till London och Venedig. Avdelningen för teckning och grafik. - Med­ delanden från Nationalmuseum 99 (1975), s. 12-15. Öv erintendent Bengt Dahlbäck Katalogblad t. NM utst. nr 386: Axel Fridell. Till Regeringen, Utbildningsdepartementet. Claudes teckningar i Nationalmuseum. - Kon­ Statens konstsamlingars tillväxt och förvalt­ takt med Nationalmuseum [16] 1975, s. ning 1974. - Meddelanden från National­ 21-31. museum 99 (1975), s. 3-5. Samtryck på gott och ont. - Barn och kultur Ordf. i NM företagsnämnd o. styrelsen f. 21 (1975): 3, s. 74-75. Institut Tessin, Paris. - V. ordf. i svenska 69 sektionen av Skandinaviska museiförbun- Förf. ÖM utst. kat. 23: Gustaf VI Adolfs det. - Styrelseled. i Prins Eugens Walde- gåva, samt kommissarie f. utst. i Stock­ marsudde, Moderna museets vänner, Thiel- holm, Köpenhamn o. Aarhus. ska galleriet, Föreningen Drottningholms- Förord t. ÖM utst. kat. 25: Kvinna i Kina, teaterns vänner, Gripsholmsföreningen o. samt kommissarie f. utst. (tills. m. Viveca Föreningen Norden. Nilsonne, Sven Broman o. Per-OJow Leijon). Led. i Statens konstråd, Östasiatiska museets Sekr. i Östasiatiska museets nämnd o. i Carl nämnd, Norrköpings stads museinämnd, Kempes 80-årsfond. - Ordf. i Stiftelsen Nämnden f. utställningar av nutida svensk Ekolsunds museum. - Sekr. i Kinakom- konst i utlandet (NUNSKU), Museichefs- mittén. - Led. i Museichefskollegiet. - kollegiet, Svenska nationella ICOM-kom- Styrelseled. i Östasiatiska museets vänner, mittén o. Konst- och programrådet för Svenska Orientsällskapet o. Svensk-Japan­ Postverkets frimärksutgivning. ska sällskapet. Hedersled, av K. Akad. f. de fria konsterna. Suppl. i Radionämnden. Föredr. o. visn. Tjänsteresor t. Danmark o. Norge. Tjänsteresor till Amsterdam, Paris och Lon­ don. Studievistelse i Italien, framför allt Rom. Intendent Thomas Hall Kommissarie f. utst. Rädda Blasieholmen (tills, m. Görel Cavalli-Björkman o. Torsten Förste intendent Carlo Derkert Gunnarsson). Föredr. o. visn. Goethe, Hugo och Strindberg. Reflektioner med anledning av en utställning. - Sam­ laren 1975, s. 7-51. Förste bibliotekarie Yvonne Frendel Victor Hugo som tecknare. - Paletten 1975, Red. Kontakt med Nationalmuseum [16] s. 10-12. 1975. Artiklar i dagspressen. Teaterrec. i Arbetarbladet. Undervisn. vid Stockholms universitet. - Före- Styrelsesuppl. i Svenska Bibliotekariesamfun­ läsn. vid universitetet i Kiel. det o. led. av Svenska teaterkritikers fö­ Resor t. England o. Frankrike. rening. Medv. i Sveriges Radio. Studieresa t. London. Amanuens Birgitta Hansson Översättn. av texter för ÖM utst. kat. 21: Nya arkeologiska fynd och konstskatter Intendent Torsten Gunnarsson från Korea samt assistent för utställningen. Ur konstlivet i Sverige. Några notiser. - Meddelanden från Nationalmuseum 99 (1975), s. 6-9. Förste intendent Ulf G. Johnsson Kommissarie f. NM utst. Titta på tavlan Avdelningen för slottssamlingar m.m. - Med­ (tills. m. Britta Birnbaum o. Görel Cavalli- delanden från Nationalmuseum 99 (1975), Björkman). s. 29-32. Kommissarie f. NM utst. Rädda Blasieholmen Red. Bilder ur svenska historien. En konstbok (tills. m. Görel Cavalli-Björkman o. Thomas från Nationalmuseum. Sthlm 1975. Hall). Från 1720 till 1809. - Bilder ur svenska Deltagit i konferens i London, anordnad av historien. En konstbok från Nationalmu­ Group for educational services in museums, seum. Sthlm 1975, s. 66-95. och i åttonde museipedagogiska konfe­ Red. f. vägledningarna Gripsholms slott o. rensen i Göteborg. Schloss Gripsholm. Suppl. i styrelsen för FUISM. Led. av Nordiska konstförbundets svenska Medv. i Sveriges Radio. sektion, av styrelsen f. Gripsholmsföre­ Föredr. o. visn. ningen o. av styrelsen f. Föreningen f. Studieresa till Holland, Belgien o. Frankrike. grafisk konst. Museidirektör Bo Gyllensvärd Kansliskrivare Brita Kjellberg Östasiatiska museet. - Meddelanden från Red. ÖM utst. kat. 23: Gustaf VI Adolfs Nationalmuseum 99 (1975), s. 25-29. gåva, samt assisterat kommissarien f. utst. Förord t. ÖM utst. kat. 22: Nya arkeologiska Bo Gyllensvärd. fynd och konstskatter från Korea. Red. kat. f. samma utst. i Danmark. Ass. till 70 Bo Gyllensvärd vid anordn. av utst. i Köpen­ Led. av styrelsen f. Nutida svenskt silver, samt hamn. led. av dess jury. - Suppl. i elektorsför­ Styrelseled. i Föreningen Östasiatiska museets samlingen f. Svensk bokkonst. vänner. Föredr. o. visn. Föredr. o. visn. Medv. i Sveriges Radio. Studieresa t. Belgien. Resor t. Italien. Tjänsteresa t. Danmark. Intendent Börje Magnusson Intendent Per-Olow Leijon Red. NM utst.kat. 387: Unga tecknare. Medarb. i ÖM utst. kat. 25: Kvinna i Kina, Red. kat. t. utst. Carl Larsson 1853-1919 i s. 41-43. Zonnehof, Amersfoort, Holland, o. i Statens Föreläsn. i östasiadsk konstvetenskap v. uni­ Museum for Kunst, Köpenhamn. versiteten i Uppsala o. Umeå samt v. kvällsuniversiteten i Stockholm, Umeå o. Luleå. Förre Förste Intendent Boo von Malmborg Medv. i Sveriges Radio o. TV. Från medeltid till frihetstid. - Bilder ur Föredr. o. visn. svenska historien. En konstbok från Natio­ Tidskriftsartiklar. nalmuseum. Sthlm 1975, s. 29-65. Studieresa t. Japan. Förste intendent Eva Nordenson Intendent Ulf Linde Avdelningen för konstbildning. - Meddelan­ Kommissarie f. MM utst. Henri Michaux. den från Nationalmuseum 99 (1975), s. Artikel Memoirer i utst. kat. Moderna Museet 32-34. på Louisiana. - Louisiana Revy 15, 1975, Kommissarie f. NM utst. Allemansbild (tills, s. 16-21. m. Jan Thomaeus). Artiklar i dagspressen. Förord t. NM utst.kat. 388: Kvinnor som må­ lat, utst.kat. 389: Gustavsberg 150 år o. utst.kat. 391: Echnaton och Nefertiti. Byrådirektör Sven Ljungberg ”Sergels dialoger”, tal vid K. Akad. f. de Red. Meddelanden från Nationalmuseum 99 fria konsternas högtidssammankomst. (1975): Statens konstsamlingars tillväxt och Handledare i museiteknik f. Yrk.-kurser o. förvaltning 1974 samt förf. Kansli och andra utbildningskurs er. ekonomiförvaltning, s. 65-67. Led. av NM företagsnämnd. Sekr. i Nationalmusei nämnd, vid Livrust- V, ordf. i Svenska Slöjdföreningen, styrelse­ kammaren o. i styrelsen f. Institut Tessin, led. i Samarbetsnämnden f. konstföre­ Paris, t.o.m. augusti 1975. ningarna i Stockholm (SAN), Stockholms Led. av NM företagsnämnd. Forum, Samfundet Sverige-Finland, Stiftel­ sen Nyckelviksskolan, Kommittén f. kultu­ rellt samarbete i Europa. Intendent Helena Lutteman Led. av valnämnden i FUISM. Red. NM utst. kat. 389: Gustavsberg 150 år. Associate member of ICOM. Red. NM utst. kat. 390: Triller i Tobo, samt Rådgivare o. medarb. vid Sveriges Radio o. kommissarie för utst. TV. Swedish Glass. - Adventure in Sweclish Glass, Föredr. o. visn. kat. för Svenska Slöjdföreningens utst. 1975 i Australien. Svenskt silver 1975. Svensk text samt engelska Museidirektör Philip von Schantz o. tyska översättn. av utst. kat. Svenskt silver Moderna museet med Fotografiska museet. - i dag (Contemporary Swedish Silver, Mö­ Meddelanden från Nationalmuseum 99 dernes Schwedisches Silber), Stockholm, (1975), s. 20-22. för Föreningen för nutida svenskt silver. Styrelseled. i Föreningen Moderna museets Artiklar i Form 1975, årg. 71: Designutbild­ vänner, Sveriges allmänna konstförening o. ningen i Västtyskland (bokrec.), s. 16; Peter Liljesonska stiftelsen. Condu - tygtryckare, s. 81; Mari Alm­ Led. av Konstnärsutbildningssakkunniga qvist, s. 179; Design - vadå? s. 230; (KUS), K 73, Konst- och programrådet för Konstnären som krydda, s. 360; Frihet Postverkets frimärksutgivning o. av K. och disciplin, s. 369; Året som gått - Akad. f. de fria konsterna. designkavalkad, s. 378. Ett flertal juryuppclrag. 71 Medv. i Sveriges Radio o. TV samt dags- och Byggnadshistorisk kontrollant vid ombyggnad veckopress. av Rosenhanska palatset på Riddarholmen. Föredr. o. visn. Medv. m. byggnadshistorisk o. teknisk råd­ Resor t. England, Frankrike o. Finland. givning o. kontroll v. fasadrestaurering av Deltagit i utställningar med egna verk av måle­ n. flygeln på Ekolsunds slott. ri och grafik i Sverige och utlandet. Led. av styrelsen f. Föreningen för svensk hemslöjd. Kurser, föredr. o. visn. Konservator Gunnar F. Schiller Ordf. i svenska sektionen av Nordiska konser- vatorsförbundet. - Fellow of the Internatio­ Förste intendent Gunnel Sylvan Larsson nal institute for conservation of historic and Avdelningen för depositioner. - Meddelanden artistic works (IIC) samt led. av dess styrelse från Nationalmuseum 99 (1975), s. 34- i London. - Led. av Nämnden f. kon- 36. servatorsutbildningen i Sverige o. av dess Utst. o. kat. NM vandringsutst. 68: Konst arbetsutskott. och Mode (tills. m. Marianne Uggla). NKF:s representant i ledningsgruppen för Medv. i Landsantikvarieorganisationernas försöksverksamhet med samnordisk kon­ samarbetsråds årsmöte i Gävle. servators utbildning under sekretariatet för Nordiskt kulturellt samarbete. Deltagit i dess sammanträden i Köpenhamn, Stock­ Amanuens Marianne Uggla holm o. Helsingfors. - Deltagit i NKF:s Utst. o. kat. NM vandringsutst. 68: Konst förbundsråds sammanträde i Stockholm. och Mode (tills. m. Gunnel Sylvan Lars­ Led. av organisationskommittén f. IIC-NKF son). joint international congress 1975 i Stock­ Visn holm. Föredr. o, visn. Förste intendent B o Wennberg Avdelningen för äldre måleri och skulptur. - Assistent Åke Sidwall Meddelanden från Nationalmuseum 99 Red. FM/MM utstkat. 126: Hammarkullen - (1975), s. 10-12. Tsito - Fotograf i Etiopien - Kurdistan - Kommissarie f. NM utst. Echnaton och Nefer- Thailand. Kommissarie f. utst. (tills. m. titi (tills. m. Bengt Peterson, chef f. Medel- Leif Wigh o. medv. fotografer). havsmuseets egyptiska avdelning). Red. FM/MM utstkat. 128: Hans Malmberg - Styrelseled, i Stiftelsen Carl och Olga Milles* Bilder 1946-1975 (tills. m. Hans Malmberg) Lidingöhem samt Sixten Strömboms studie­ samt kommissarie f. utst. fond av 24 maj 1948. Red. FM/MM utstkat. 130: Erik Gollin - Medlem av The ICOM committee of conserva­ pressfotograf, samt kommissarie f. utst. tion o. av Nämnden för konservatorsut- Red. FM/MM utst.kat. 134: Fotografiska Mu­ bildningen i Sverige. seet - Samlingarna, Gåvor och köp 1971- Jurymedlem i stiftelsen Martin Nilssons fond 1975, samt kommissarie f. utst. för inköp av konstverk till Södermanlands Kommissarie f. utst. Masses Lauboar. Mathias länsmuseum. Klintberg - Gotlandsforskare. Föredr. Kommissarie f. utst. Fotografier från England Tjänsteresor t. Oslo, London o. Paris. och Wales samt f. utst. Väggarna tillhör Studieresa t. Paris. oss alla (tills. m. Leif Wigh). Faktablad o. releaser t. årets utst. (tills. m. Leif Wigh). Förste intendent Dag Widman Led. av Svenska museiföreningens bild- och Avdelningen för konsthantverk. - Meddelan­ fiimkommitté. den från Nationalmuseum 99 (1975), s. 16-20. Kommissarie f. NM utst. Gustavsberg 150 år, Intendent Lars Sjöbe?'g samt medv. med artiklar i kat. till densam­ Haga i Svinnegarns socken. - Uppland, 1975, ma. s. 17-26. Konsthantverk, konstindustri, design 1895- Från ett samlarhem. - Förord t. kat. f. antik­ 1975. Sthlm 1975 i serien Konsten i utställningen på Östermans Marmorhallar. Sverige). Odenslunda. - Fataburen 1974. Carl-Harry Stålhane. Förord t. utstkat. f. 72 Norrköpings museum, Värmlands museum nyupptäckta koreanska kungagravar, s. 5- och Västergödands museum. 11, samt kommissarie för utst. Artiklar i Form 1975, årg. 71: Vår tids Förord t. ÖM utst.kat. 24: Soo-nam Song klassiker (bokrec.), s. 116; Stålhane på fritt samt kommissarie f. utst. vatten, s. 262; Konstnären blir formgivare, Kommissarie f. utst. Georg Békésys samling s. 362. på Björkborns herrgård, Karlskoga, och på Led. av NM företagsnämnd. Det Norske Kunstindustrimuseum, Oslo. Ordf. i Svenska Slöjdföreningen (Lo.m. 31 Medarb. i tidskriften Antik 8c Auktion. maj). - Vice ordf. i Föreningen f. Nutida Doc. i östasiatisk konstvetenskap vid Stock­ svenskt silver. - Led. av direktionen f. holms universitet. - Censor vid Köpen­ Hallwylska museet, av styrelserna f. Före­ hamns universitet. - Sekr. i Svensk-Japanska ningen Handarbetets Vänner o. f. Märta sällskapet. - Styrelseled. i Föreningen Öst­ Måås-Fjetterström AB, av elektorsförsam­ asiatiska museets vänner. - Led. av styrel­ lingen f. Svensk bokkonst, Svenska Slöjd­ sen för Konung Gustaf VI Adolfs bibliotek föreningens opinionsnämnd, av Svenska för östasiatisk forskning. Institutets referensgrupp för form, arkitek­ Föreläsn. i östasiatisk konstvetenskap vid tur och fysisk planering samt The ICOM Stockholms universitet samt föreläsn. om committee for museums of applied art. Sung ceramic designs and their relation to Medl. av juryn f. Träslottet, Willy Maria painting vid School of Oriental 8c African Lundbergs kvalitetshus, Arbrå. Studies, University of London. Delt. i ICOM-kongress i Amsterdam. Föredr. o. visn. för bl.a. Medborgarskolan, Föredr. o. visn. Orientaliska fören., Svenska Orientsäll- Medv. i Sveriges Radio. skapet och Östasiatiska museets vänner. Delt. i Colloquies on Art and Archaeology in Asia No. 5, School of Oriental 8c African Intendent Margareta Winqvist Studies, University of London, och i IIC- Red. o. förord NM vandringsutst. 67: När NKF Joint International Congress i Stock­ förnuftet sover. Etsningar av Goya, samt holm. kommissarie f. utst. Medv. i TV. Föredr. o. visn. Resor t. Oslo, Köpenhamn o. London samt t. Folkrepubliken Kina, Hong Kong, Singa­ Förste intendent Jan Wirgin pore, Sarawak. Red. ÖM utstkat. 22: Nya arkeologiska fynd och konstskatter från Korea o. förf. Två

73 PERSONAL VID STATENS KONSTSAMLINGAR

Abel, Ulf, intendent Granström, Jeanne, museivakt Aller, Ann, museivakt Gunnarsson, Torsten, intendent Anderberg, Per Erik, museivakt Gyllensvärd, Bo, museidirektör Andersson, Dorotéa, museivakt Andersson, Märta, museivakt Hall, Thomas, intendent Annefjord, Karl-Erik, museivakt Halldén, Margareta, assistent Arvas, Birgitta, reproduktionsförsäljare Hamacher, Christina, sekreterare Asufi, Mohamed, lokalvårdare Hansen, Arnold, konservator Axelsson, Einar, museiassistent Hansson, Birgitta, amanuens Hartmann-Granath, Carin, pressombudsman Banck, Torborg, reproduktionsförsäljare Hellgren, Ann-Marie, kansliskrivare Beskow, Karin, reproduktionsförsäljare Henriksson, Elisabeth, reproduktions­ Bielke, Anna, museivakt försäljare Birnbaum, Britta, intendent Hjort, Astrid, kontorist Bjurström, Per, förste intendent Holm, Anna-Stina, reproduktionsförsäljare Björkman, Kenneth, museivakt Holm, Arne, museiassistent Blomqvist, Kaisa, telefonist Holmerin, Kurt, museitekniker Blomqvist, Roger, museitekniker Hult, Kerstin, biblioteksassistent Braathen, Agneta, registrator Hultström, Karl-Axel, museiassistent Bångstad, Gunhild, museivakt Bäcklund, Lizzie, kansliskrivare Jansson, Bo, museivakt Johansson, Rolf, byråassistent Cavalli-Björkman, Görel, intendent Johnsson, Ulf G., förste intendent Chafik, Signe, lokalvårdare Clayton, Eva, kontorist Karlsson, Eva, museivakt Cornelius, Erik, fotograf Karlsson, Lennart, museivakt Kerslow, Lars, museiassistent Daflos, Alexis, fotograf Kjellberg, Brita, kansliskrivare Dahlberg, Erik, hantverkare Koinberg, Ivar, museivakt Dahlbäck, Bengt, överintendent Kovacs, Klara, lokalvårdare Danielson, Anders, fotobiträde Daniuszewska, Irena, biträde Lapter, Ruzena, assistent Derkert, Carlo, förste intendent Larsson, Axel, förste maskinist Dreifaldt, Stina, kansliskrivare Larsson, Bengt, assistent Larsson, Kenneth, reparatör Ekblom, Margaret, museivakt Leijon, Per-Olov, intendent Ekbom, Kerstin, assistent Leijonhufvud, Britta, museivakt Eklund, Astrid, biträde Lerne, Astrid, kansliskrivare Enström, Karin, museivakt Levin-Svenson, Carin, pressombudsman Eriksson, Ulla, museivakt Lidgren, Klas, museitekniker Eriksson, Valborg, museivakt Liljeholm, Lars, museivakt Lindberg, Lars, kontorist Fredriksson, Inger, lokalvårdare Lindberg, Ingegerd, assistent ffrench, Christina, fotograf Linde, Ulf, förste intendent Frendel, Yvonne, förste bibliotekarie Lindegren, Karin, intendent Fries, Elisabeth, museivakt Lindh, Margareta, reproduktionsförsäljare Lindström, Erik, museivakt Grahn, Gundla, fotobiträde Lissell, Britta, kontorist Grahn, Per-Erik, museivakt Ljungberg, Sven, byrådirektör Granqvist, Birgitta, museivakt Lunclin, Sven, museitekniker 74 Lundqvist, Ebba, museivakt Scherdin, Helga, museivakt Lutteman, Helena, intendent Schiller, Gunnar, konservator Löllbach, Monica, reproduktionsförsäljare Sidwall, Åke, amanuens Sjöberg, Lars, intendent Magnusson, Börje, intendent Sjölund, Hel ene, museivakt Magnusson, Lennart, hantverkare Springfeldt, Björn, intendent von Malmborg, Boo, f.d. förste intendent Sterner, Rolf, museivakt Mannering, Annikki, museivakt Stolpe, Pär, konsulent Mejhert, Gerhard, assistent Strinde, Leif, museiassistent Moberg, Bengt, museivakt Ström, Simon, museivakt Molin, Ernst, hantverkare Sylvan Larsson, Gunnel, förste intendent Molin, Rut, museivakt Tebelius, Elisabeth, assistent Nieckels, Monica, assistent Thelander, Brita, museivakt Nilsson, Stig, assistent Thelander, Sten, museiassistent Nilsson, Sven, assistent Tornberg, Mari-Ann, kontorist Nordenson, Eva, förste intendent Thorwid, Hans, fotobiträde Nyman, Fritz, museivakt Thulin, Göta, telefonist Thunborg, Kjell, museivakt Ohrstedt, Anna Maria, museivakt Trägårdh, Milla, kansliskrivare Olofsson, Olle, museiassistent Tägtström, Per, konservator Olsson, Allan, uppsyningsman Törnsäter, Brith, museivakt Olsson, Elsy, kansliskrivare Opolzer-Herrington, Marie, assistent Uggla, Marianne, amanuens Ulander, Lennart, museiassistent Pehrson, Anders, assistent Ulfvebrand, Ann-Sofi, kontorist Pehrson, Mathias, konservator Utterbeck, Lennart, museivakt Persson, Ingrid, museivakt Pettersson, John, konservator Wassdahl, Ingrid, kamrerare Pettersson, Åke, konservator Wennberg, Bo, förste intendent Peyron, Birgit, reproduktionsförsäljare Wertsberg, Sture, museiassistent Price, Dagmar, museivakt Vestlund, Annie, museivakt Wiberg, Boy, museivakt Rappe, Anne, pressombudsman Widell, Margit, museivakt Rimling, Sonja, museivakt Widman, Dag, förste intendent Rimling, Ture, snickare Wiking, Kerstin, kontorist von Rosen, Mai, kontorist Winqvist, Margareta, intendent Rossholm, Märit, kansliskrivare Wirgin, Jan, förste intendent Rother, Siv, museivakt Wrangmark, Kerstin, kontorist Rundqvist, Siv, assistent Ångman, Rolf, museivakt Sahlberg, Märta, kansliskrivare Sandell, Stina, kontorist Öhman, Nina, amanuens von Schantz, Philip, museidirektör

75 NÄMNDER OCH STÖDFÖRENINGAR

Nationalmusei nämnd I april företogs en konst- och kulturresa till Frankrike under ledning av docenten Aron Nationalmusei nämnd består av museets avdel- Andersson och inredningsrådet Björn Thulin. ningsföreståndare under ordförandeskap av Gåvor till museet har redovisats i nyför-- överintendenten och med byrådirektören som värvsförteckningen. Föreningens medlems­ sekreterare. antal uppgick den 31 december 1974 till 1 475. Östasiatiska museets nämnd Östasiatiska museets nämnd består av direk­ Föreningen Modema Museets Vänner tören Nils Thedin, ordförande, riksantikva­ Föreningens årsmöte hölls den 3 juni på Lilje­ rien och chefen för Nationalmuseum. Supp­ valchs konsthall. Styrelsen består av Gerard leant för ordföranden är direktör RolfBonnier, ordförande, Gustaf Douglas, Dani ef Deinoff, museidirektören är sekreterare. Hjorth, Olle Kåks, Ulf Linde, Gun Maria Pettersson, Christian Rooth, Philip von Modema museets inköpsnämnd Schantz, Gunilla Åkerman, Svante Lindqvist och Catharina Åhlund. Inköpsnämnden för anslaget till inlösen av I mars ordnades en konstresa till New York i svenska konstnärers arbeten består av konst­ samarbete med Skånes konstförening och i nären Birgit Ståhl-Nyberg (suppleant konst­ slutet av maj en resa till Danmark under led­ nären Curt Asker), professor Asmund Arle ning av Bertha och Ulf Linde. (suppleant konstnären Lennart Jonason) och Gåvor till Moderna museet redovisas i ny- museidirektören. förvärvsförteckningen. Föreningens medlems­ Företagsnämnden vid Nationalmuseum antal uppgick den 31 december 1974 till 1 401 varav 308 juniorer. Museets representanter i företagsnämnden är överintendenten Dahlbäck, förste intendenten Widman och byrådirektören Ljungberg. Per­ Gripsholmsföreningen av år 1937 sonalrepresentanter är förste intendenten Föreningens årsmöte hölls den 27 sept 1975 Nordenson, assistenten Halldén t.o.m. 2 okt., på Gripsholms folkhögskola. Styrelsen består sedan kanslisten Elsy Olsson och museitekni- av landshövding Mats Lemne, ordförande, kern Thelander t.o.m. 4 juni, sedan musei- ståthållaren Sixten Wohlfahrt, vice ord­ assistenten Holm. förande, rektor Gösta Karlsson, sekreterare Nämnden har sammanträtt den 19 mars, och bankdirektör Carl-Axel Norrdell, skatt­ 4 juni, 2 okt. och 25 nov. mästare, samt överintendent Bengt Dahlbäck, överintendent Stig Fogelmarck, förste inten­ Föreningen Nationalmusei Vänner dent Ulf G. Johnsson, slottsarkitekt Axel På inbjudande av H. M. Konungen höll Kandell, direktör Åke Karlström, riksantik­ föreningen sitt 64 årsmöte i följd på Stock­varie Roland Pålsson, konstnären Nils G. holms slott den 21 maj. Styrelsen består av fri­ Stenqvist och expeditionschefen Jan Stiern- herre Carl de Geer, ordförande, prinsessan stedt. ' Christina fru Magnuson, direktör Johan Föreningens gåvor till Gripsholmssamlingen Throne-Holst, greve Gustaf Bonde och fru redovisas i nyförvärvsförteckningen. Anne-Charlotte von Eckermann. Föreningens år spublikation för 1975 - Års­ bok för statens konstsamlingar XXII - har' Föreningen Östasiatiska Museets Vänner behandlat Bilder ur svenska historien med Föreningens styrelse har bestått av general­ förste intendenten Ulf G. Johnsson som redak­ direktör Kjell Öberg, ordförande, bankdirek­ tör. Publikationen Kontakt med National­ tör Hans Beck-Friis, sekreterare, direktör museum har redigerats av förste biblioteka­ Bengt Julin, skattmästare, l:ste intendent rien Yvonne Frendel. Gustaf Hilleström, professor Claes Ramel, 76 1 ‘.ste bibliotekarie John RohnstrÖm, doktor vid mnseidirektör Bo Gyllensvärd förevisade Natan Wessén, docent Jan Wirgin, fm Brita utställningen ”Gustaf VI Adolfs Gåva”. Kjellberg och fru Britt Schönhoff. Föreningens medlemsantal uppgick den 31 Föreningens årsmöte hölls den 10 maj, var- december 1975 till 537 medlemmar.

77 DONATORER TILL KONSTSAMLINGARNA 1975

H. M. Konungen Lagercrantz, Bo, fil. lic. Konung Gustaf VI Adolf, enl. testamente Lind, John, professor Linköpings Grafiska Sällskap Abel, Ulf, intendent Lundberg, Gunnar W., fil. dr Lundquist, Evert, professor Bergman, Rosa, fru Bergström, Sigges sterbhus Melin, Robert, herr Bonnier, Gerard, bokförläggare Moderna Museets Vänner Brinkmann, August, professor Byggnadsstyrelsen Föreningen Nationalmusei Vänner Nilsson, Arvids dödsbo Eklund, Hans, förste antikvarie Nilsson, Birgit, fru Stiftelsen Carl och Elsie Eldhs Ateljé Nuccio, Charles, Mr Falkman, Karin, fru Reuterswärd, Oscar, professor Föreningen för Grafisk konst Rudling, Ingrid, fru AB Rörstrands fabriker Galleri Hos Petra Garcia, Elisabeth, fru Sampe, Astrid, designer Sara och Johan Emil Graumanns fond Serner, Gertrud, förste intendent Grefberg, Bo, arkitekt Sylvan Larsson, Gunnel, förste intendent Gripsholmsföreningen Grönwall, Tage, ambassadör och fru Thomas Porzellanfabrik, Rosenthal Glas und Porzellan A. G. Hedstrand, Björn, fil. dr Torstensson, Astrid, fru Heijer, Erik, herr Herlitz-Gezelius, Ann Marie, fru Uddeholms AB Ulfström-Björnberg, Gerd, fru Impey, Olivi er, dr Upmark, Erik, generaldirektör Institutet för konstvetenskap i Lund Upmark, Gun, fru Isberg, Nils, bokbindarmästare von Wachenfelt, Miles, lantbruksråd Jahnsson, Carl-Gustaf, designer Wolff, Gladys, fru Jefferts, Vince, Mr Jerndahl, Gunnar, herr Årén-Hildebrand, Herta, fru Jonsson, Jon, arkitekt Östasiatiska Museets Vänner Kihlgren, Emil, civilingeniör och fru Kinakommitén Konstföreningen på Handelsklubben, Hel­ singborg

78 Bilaga Förteckning över bilagor till Meddelanden fr ån Nationalmuseum, nr 1—100 Jeremias Falck, av Gustaf Upmark 4, 1884 J. T. Sergels porträttmedaljonger, av Georg Götlie 5, 1884 Konstväfvare på Stockholms slott under 1700-talet, av Ludvig Looström 6, 1885 Handlingar rörande frågan om väggmålningar i Nationalmuseibyggnaden 7, 1886 Två tyska renässansarbeten i Sverige, av John Bottiger 8, 1886 Moderna etsningar efter målningar i Nationalmuseum, av E. v. Ehrenheim 8, 1886 Etsningar af Egron Sellif Lundgren, av Gustaf Upmark 8, 1886 Handlingar rörande frågan om väggmålningar i Nationalmuseibyggnaden II 13, 1892 Handlingar rörande frågan om väggmålningar i Nationalmuseibyggnaden III 16, 1894 Handlingar rörande frågan om väggmålningar i Nationalmuseibyggnaden IV 20, 1897 Studier till Nationalmusei antiksamlings historia, av Harald Brising 38, 1913 Randanteckningar och noter till katalogen över den samling av svensk konst från 80- och 90-talen, som av konstvänner skänkts till Nationalmuseum 1915, av Richard Bergh (R. B.) 40, 1915 Om ordnandet av grafiska samlingar, av Harald Brising 40, 1915 Översikt över samlingarnas tillväxt och förvaltning 1866-1916 41, 1916 Sergels skissböcker, av Harald Brising 41, 1916 Berättelse om ... principer för grafiska samlingars anordning, av Gregor Paulsson 43, 1918 Nationalmusei marmorhall (av Axel Gauffin) 49, 1924 P.M. beträffande behovet av ett konstindustrimuseum, av Erik Wettergren 50, 1925 Restaureringen av Bouchardons Herkulesgrupper, av Otto Strandman 50, 1925 Restaureringen av Larchevéques första skiss till ryttarstaty över Gustaf II Adolf, av Otto Strandman 50, 1925 Reserapport från USA, av Sixten Strömbom 53, 1928 H. M. Konungens tal vid invigningen av Gustaf III:s antikmuseum 83, 1958 Statsrådet Ragnar Edenmans tal vid invigningen av moderna museet 83. 1958 Tyghuset på Skeppsholmen. Nytt museum för östasiatiska samlingar, av Ragnar af Malmborg 84,1959 H.K.H. Prins Wilhelms anförande vid öppnandet av Zornutställningen på Nationalmuseum 85, 1960 Jakob Gustaf De la Gardie och Goya, av Per Bjurström 86, 1961 ”Den nyfödde” av Brancusi, av K. G. Hultén 86, 1961 Biografi över utställningen ”Rörelse i konsten” 86, 1961 Ben Shahn’s portrait of Dag Hammarskjöld, av Carl Nordenfalk 87, 1962 Goncerning ”likeness” in portraiture, av Ben Shahn 87, 1962 Åke Wiberg in memoriam, av Bo Gyllensvärd 88, 1963 On a newly - acquired drawing by Tintoretto, av Per Bjurström 88, 1963 Kungl. brev till Nationalmuseum ang. anslag för inköp av modern konst 89, 1964 Statsrådet Ragnar Edenmans tal vid Nationalmuseibyggnadens 100-årsjubileum 91, 1966 Det moderna porträttgalleriet på Gripsholm, av Boo von Malmborg 96, 1971 Francesco Laurana och hans byst av en siciliansk ädling, av Bengt Dahlbäck 97, 1972 Den De la Gardieska donationen, av Per Bjurström, Lars Sjöberg och Dag Widman 98, 1973 Konung Gustaf VI Adolfs donationer till Nationalmuseum och Östasiatiska museet 99, 1974 Förteckning över bilagor till Meddelanden från Nationalmuseum, nr 1-100 100, 1975

79 LF/ALLF 193 76 003 Berlingska Boktryckeri, Lund 1976 Några konstböcker från Nationalmuseum Nationalmusei skriftserie: 1. Svenskt sjuttonhundratal. En stilhistorisk undersökning av Carl Hernmarck. 1954. Pris kr. 21:20. 2. P. A. Hall. Sa correspondance de famille. Ed. par Karl Asplund. 1955. Pris kr. 14:25. 3. Kung Praktiks och drottning Teoris jaktbok. Le livre des deduis du Roi Modus et de la Reine Ratio. Konsthistoriskt kommenterad av Carl Norden­ falk. 1955. (slut) 4. Richard Bergh och Nationalmuseum. Några dokument. Av Gunhild Öster­ man. 1958. Pris kr. 16:50. 5. Erwin Panofsky: A mythological painting by Poussin in the Nationalmu­ seum, Stockholm. 1960. Pris kr. 29:50. 6. Bibliographia Osvaldi Sirén. Sammanst. av Gunhild Österman. 1960. Pris kr. 23:55. 7. Per Bjurström: Giacomo Torelli and baroque stage design. 2 rev. ed. 1962. (slut) 8. Ulla Ehrensvärd: Svenska arkitekturritningar i Eremitaget och andra sam­ lingar. 1962. Pris kr. 11:-. 9. Björn H. Hallström: Russian architectural drawings in the Nationalmuseum. 1963. Pris kr. 20:-. 10. L’Art en France et en Suéde 1693-1718. Extraits d’une correspondance entre 1’architecte Nicodéme Tessin le jeune et Daniel Cronström publ. par R. A. Weigert et C Hernmarck. 1964. Pris kr. 81:25. 1 1. Patrik Reuterswärd: The two churches of the Hotel des Invalides. A history of their design. Avec un résumé en francais. 1965. Pris kr. 43:70. 12. Queen Christina of Sweden. Documents and studies. Ed. by Magnus von Platen. 1966. (Analecta reginensia. 1.) Pris kr. 105:90. 13. J. Q. von Regteren Altena: Les dessins italiens de la reine Christine de Suéde. 1966. (Analecta reginensia. 2.) Pris kr. 47:65. 14. Per Bjurström: Feast and theatre in Queen Christina’s Rome. 1966. (Analec­ ta reginensia. 3.) Pris kr 1 12:25. 15. Opuscula in honorem C. Hernmarck 27.12.1966. [Tr.] Kpbenhavn [1966]. Pris kr. 58:85. 16. Holger Erykenstedt: Poetens historia. Carl August Ehrensvärd och Johan Gabriel Oxenstierna - konstellation i vänskapens och poesins tecken. English summary. 1969. Pris kr. 125:-. 17. Gunnar Jungmarker: Carl Gustaf Pilo som tecknare. 1973. Pris kr. 77:-. Årsbok för Svenska statens konstsamlingar: 1. Antoine Watteau och andra franska sjuttonhundratalsmästare i National­ museum. Red. Carl Nordenfalk. 1953. (slut) 2. Mästerverk i Nationalmuseum. Konsthantverk. Red. Carl Hernmarck. 1954. (slut) 3. Svenska mästartecknare. Sergel, Martin, Ehrensvärd. Red. Gunnar Jungmar- ker. 1955. (slut) 4. Gripsholm. Ett slott och dess konstskatter. Red. Boo von Malmborg. 1956. (slut) 5. Moderna Museet. Red. Bo Wennberg. 1957. (slut) 6. Antik konst. Red. Oscar Antonsson. 1958. (slut) 7. Kinesisk konst. Red. Bo Gyllensvärd. 1959 (slut) 8. Spanska mästare. Red. Pontus Grate. 1960. (slut) 9. 50 år - 50 mästerverk. Red. Bo Wennberg. 1961. Nedsatt pris inb. kr. 22:50. 10. Venetianskt. Red. Bo Lindwall. 1962. Nedsatt pris inb. kr. 20:-. 11. Guldåldern i dansk konst. Red. Bo Lindwall. 1963. (slut) 12. Skulptörer. Red. Bo Lindwall. 1964. Kr. 25:-'. 13. Drottningholm. Red. Boo von Malmborg. 1966. (slut) 14. Svenskt konsthantverk från sekelskifte till sextiotal. Red. Dag Widman. 1967. Pris inb. kr. 55:-. 15. Höjdpunkter i norsk konst. Red. Bengt Dahlbäck. 1968. Pris inb. kr. 20:-. 16. Carl Larsson och Nationalmuseum. Red. Bo Lindwall. 1969. (slut) 17. Carl Gustaf Tessin