DOCSLIB.ORG

Pro Finlandia IV (Pdf)

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

SUOMEN TIE ITSENÄISYYTEEN Näkökulma: Venäjä, Puola, Viro, Latvia ja Liettua FINLANDS VÄG TILL SJÄLVSTÄNDIGHET Synvinkel: Ryssland, Polen, Estland, Lettland och Litauen USKONNON, ASEIDEN JA KAUPAN VUOROVAIKUTUSTA WIKIMEDIA COMMONS uotsin suorittama Suomen valtaus johtui osittain pyrki- Rmyksistä saada Nevajoen kautta kulkeva tärkeä Venäjän Nevan taistelu venäläisen 1500-luvun kronikan mukaan. Aleksandr Nevskin johtamat novgorodilaiset torjuvat kauppa ruotsalaisvalvontaan, ajankohtana jolloin venäläisiä ruotsalaishyökkäyksen v. 1240. Slaget vid Nevafloden enligt en rysk krönika från ruhtinaskuntia heikensivät liettualaisten ja mongolien hyök- 1500-talet. Novgoroderna ledda av Alexander Nevskij käykset. Valloitusyritykset johtivat venäläisiin vastatoimiin ja slår tillbaka ett svenskt anfall år 1240. 1300-luvulla olivat suomalais-karjalaiset alueet linnojen ja or- H Alexander Edelfelt, Poltettu kylä (1879). Nuijasodan hävitysretkestä ja väestön kärsimyksistä todoksiluostareiden varmistaman ruotsalais- tai venäläisvallan kertovan maalauksen aihe on ajaton. Alexander Edelfelt, Den brända byn (1879). alaisia. Venäläisten kronikoitsijoiden kuva suomalaisista oli Målningen återger ett härjningståg under Klubbekriget ur sotien ja hävitysretkien leimaama: hän oli viekas raaka- den lidande befolkningens synvinkel – ett tidlöst tema. lainen joka oli epäluotettava myös jouduttuaan venä- läisten palvelukseen. Ruotsin suurvaltakauden päättänyt Suuri Pohjan sota johti ensimmäiseen pitkään Suomen miehitykseen, isovihaan 1713–1721, jolloin venäläiset WIKIMEDIA COMMONS osoittivat yhteiseen suomalaismuistoon iskostunutta suurta kovuutta. Venäjä perusti uuden nopeasti kasva- van pääkaupunkinsa, Pietarin, suomalaisväestön asut- tamalle alueelle, mikä toi molemminpuolisia uhkakuvia lieventäviä rauhanomaisia yhteyksiä, muuttoliikettä ja kauppaa. Ruotsin ja Venäjän välisen rajan siirtyminen 1743 Kymijoelle laajensi Viipurin kuvernementtia (Van- haa Suomea) saattaen yhä useamman suomalaisasuk- WIKIMEDIA COMMONS kaan Venäjän alaiseksi. Viriävän suomalaisidentiteetin synty Kustaa III:n politiikkaan tyytymättömissä aatelispiireissä no- teerattiin Venäjällä, josta sitä edistettiin suomalaisille osoite- tuin sodanaikaisin julistuksin 1788–1789. Venäläishallitsijat suhtautuivat kuitenkin varauksellisesti G.M. Sprengtportenin kaltaiseen luopioon ja muiden poliittisten emigranttien suo- Suomensukuisella kielellä laadittu tuohikirje Näverbrev från Novgorod som skrivits på ett med 1200-luvulta, joka on löydetty Novgorodissa. finskan besläktat språk på 1200-talet. Norra Rysslands Pohjois-Venäjän väestö oli pitkään invånare var länge närmast av finsk-ugriskt ursprung. malaispyrkimyksiin. suomensukuista. WIKIMEDIA COMMONS WIKIMEDIA COMMONS RELIGION, VAPENMAKT OCH HANDEL en svenska erövringen av Finland var delvis en biprodukt av för- Dsöken att få kontroll över den viktiga handeln på Ryssland via Nevafloden, vid en tidpunkt när de ryska furstendömena försvagats av litauiska och mongolska anfall. Erövringsförsöken ledde till rys- ka motåtgärder och från 1300-talet var de finsk-karelska områdena under svenskt eller ryskt herravälde, säkrat genom borgar och orto- G Linnoja. Nevajokea Laatokan rannalla vartioiva doxa kloster. De ryska krönikornas bild av finnen prägla- KANSALLISARKISTO / RIKSARKIVET Pähkinälinna ja Karjalan kannaksen lukkona toiminut Viipurin linna ovat nähneet toistuvia hyökkäyksiä. des av återkommande krig och härjningståg: han var rå, Borgar. Nöteborg, som vaktar inloppet till Nevafloden vid Ladogasjön, och Viborgs slott, som varit Karelska Näsets listig och opålitlig även i rysk tjänst. Stora nordiska kriget lås, har sett upprepade angrepp. innebar slutet på Sveriges stormaktstid och ledde till den första långvariga ryska ockupationen av Finland, stora F Isovihan tunnetuin joukkomurha tapahtui Hailuodon saarella 1714. Tilinide luettelee ofreden 1713–1721. Den hårda ryska framfarten under venäläisjoukkojen tappamien n. 800 henkilön jälkeensä jättämät autiotilat v. 1723. denna period lämnade djupa spår i det kollektiva finska Det mest beryktade massmordet under stora ofreden inträffade på Karlö år 1714. Räkenskaperna redovisar för minnet. Att Ryssland anlade sin nya, snabbt växande hu- de hemman som var öde 1723 efter att ryska trupper vudstad S:t Petersburg i ett område med finsk befolkning dödat ca 800 personer. ledde till fredliga kontakter, migration och handel, som WIKIMEDIA COMMONS nyanserade de ömsesidiga hotbilderna. Den svensk-ryska gränsen försköts 1743 till Kymmene älv, vilket gjorde allt fler finnar i Viborgska guvernementet (Gamla Finland) till ryska undersåtar. Det spirande finska identitetsbygget i adelskretsar missnöjda med Gustav III:s politik uppfat- E Vuonna 1703 perustettu Pietari kasvoi tades på ryskt håll och underblåstes genom krigstida deklarationer nopeasti Nevajoen suistoalueen soisista olosuhteista huolimatta. Matthias till finnarna 1788–1789. De ryska regenterna förhöll sig ändå am- Seuterin piirtämä kartta vuodelta 1744. S:t Petersburg grundades 1703 och bivalent till avfällingen G.M. Sprengtporten m.fl. politiska emig- började snabbt växa trots de sumpiga förhållandena vid Nevaflodens mynning. ranter och deras finska strävanden. Karta av Matthias Seuter från 1744. 2 LAAJENEVAN IMPERIUMIN SUURIRUHTINASKUNNAKSI WIKIMEDIA COMMONS uotsi ja Venäjä olivat molemminpuolisesta epäluulostaan Napoleonin ja Aleksanteri I:n tapaaminen 25.6.1807 Niemenjoen ja varautumisestaan huolimatta liittolaisia sodassa Rans- lautalla johti Suomen sotaan, jossa R Venäjä toimi Ranskan toivomusten kaa vastaan kunnes Aleksanteri I solmi rauhan Napoleonin mukaisesti. Aikalaispainokuva. Mötet 25.6.1807 mellan Napoleon och Alexander I på flotten i floden Niemen kanssa Tilsitissä 1807. Venäläishyökkäys Ruotsia vastaan hel- ledde till Finska kriget, där Ryssland gick mikuussa 1808 oli siksi äärimmäisen epäsuosittu Venäjällä, Frankrikes ärenden. Samtida tryck. vaikka Etelä-Suomi ja Viaporin linnoitus valloitettiinkin no- peasti. Venäläiset joukot käyttäytyivät yleensä hillitysti, kun- han eivät kohdanneet kapinoivaa rahvasta. Suomalaissäätyjä WIKIMEDIA COMMONS kehotettiin valitsemaan edustajiaan keisarin tapaamista var- WIKIMEDIA COMMONS ten, mikä selvästi osoitti että Venäjä aikoi pitää valloituksen- sa. Suomen lähetystön puheenjohtaja Carl Mannerheim il- moitti keisarille että maan säätyjen oli vahvistettava Suomen valloitus. Aleksanteri I lupasi Porvoon valtiopäivillä ylläpitää maan lait, uskonnon ja oikeudet, minkä jälkeen säädyt van- noivat uskollisuudenvalan. Suomi sai oman keskushallinnon ja valtiosihteerin, jonka tuli esitellä Suomen asiat suoraan keisarille. Venäläisvalloituksen sinetöi syyskuussa solmittu Haminan rauha, joka määritteli Suomen suuriruhtinaskun- Viaporin vahvan ruotsalaislinnoituksen antautuminen toukokuun Antautumista edeltävistä neu- nan länsirajan. Vanhan Suomen liittäminen juuri valloitet- alussa 1808 takasi käytännössä Venäjälle sodan voiton. votteluista vastasi venäläinen insinöörikenraali Jan Peter van tuun Suomeen vuodenvaihteessa 1811/1812 herätti Venäjällä Den starka svenska fästningen Sveaborgs kapitulation i början av maj 1808 säkrade i praktiken den ryska segern i kriget. Suchtelen. Taiteilija George ristiriitaisia tunteita, mutta oli Aleksanteri I:n politiikan Dawen maalaama muotokuva. F Venäjä kärsi Suomen sodassa tappioita- Ryske ingenjörsgeneralen Jan mukaista, koska suomalaisia oli vakuutettava venäläise- kin, mm. Koljonvirralla 27.10.1808. Peter van Suchtelen svarade för Taistelussa kaatuneen ruhtinas Mihail de förhandlingar som fördes inför kapitulationen. Porträtt målat av Dolgorukin hautamuistomerkki Aleksandr konstnären George Dawe. sivallan hyödyistä. Keisarin liberaalin Suomi-politiikan Nevskin luostarikirkossa. muotoili pitkälti valtiosihteeri Mihail Speranski, jonka Ryssland led också nederlag under det finska kriget, bl.a. vid Virta bro 27.10.1808. KANSALLISARKISTO / RIKSARKIVET Gravminnesmärke i Alexander Nevskij tilalle myöhemmin tuli venäläispalvelukseen siirtynyt -klosterkyrkan över furst Michail G.M. Armfelt. Dolgorukij som stupade i denna strid. E Kenraali Vasili Orlov-Denisovin kuulutus Vaasan läänin kapinoivien kylien asukkaille 20.6/2.7.1808. Partisaaneille oli luvassa kova STORFURSTENDÖME I ETT kosto. General Vasilij Orlov-Denisovs EXPANDERANDE IMPERIUM kungörelse 20.6/2.7.1808 till invånarna i WIKIMEDIA COMMONS några upproriska byar i Vasa län med hot om hård hämnd på dessa partisaner. rots ömsesidig misstro och försvarsberedskap var Sverige och KANSALLISARKISTO / RIKSARKIVET TRyssland bundsförvanter i kriget mot Frankrike tills Alexander H Robert Wilhelm Ekman, Aleksanteri I avaa Porvoon valtiopäivät. Tuomiokirkon seremonia oli lähinnä Huldigung, I slöt fred med Napoleon i Tilsit 1807. Det ryska anfallet i februari jossa uudet alaiset vannoivat uskollisuutta ja hallitsija lupasi ylläpitää Suomen lakeja. Robert Wilhelm Ekman, Alexander I öppnar Borgå lantdag. Ceremonin i domkyrkan var 1808 mot Sverige var därför ytterst impopulärt i Ryssland, trots den närmast en hyllningsakt där de nya undersåtarna svor trohet och regenten lovade att upprätthålla Finlands lagar. snabba erövringen av södra Finland och Sveaborgs fästning. De rys- KANSLI KANSLIA / STATSRÅDETS VALTIONEUVOSTON ka trupperna uppträdde vanligen återhållsamt under fälttåget, ifall de inte stötte på upprorisk allmoge. Att Ryssland ämnade behålla Finland blev klart då de finska ständerna uppmanades att välja re- presentanter för ett möte med kejsaren, som av den finska deputa- tionens ordförande Carl Mannerheim upplystes om att
Recommended publications
  • Armfelts Villa Frescati

    Armfelts Villa Frescati

    HAGABLADENr 1–2/2012 T Från domstol till boksamling e v i g u s tav s o n - k a d a k a är huset välbevarat men interi- o c h t o m a s j a n s s o n ört har flera ombyggnader och moderniseringar gjorts; dock finns tingssalen med åhörar- Det som på Fredrik Magnus läktare samt arresten bevarade. Pipers Generalplan av gamla Domarskranket finns också och nya Haga lustpark 1786 bevarat, men är numera fiffigt var en sumpig del av Brunns- inneslutet av på plats byggda viken med småöar var 1905 en bokhyllor, som utmärkt, både grässlänt vid Haga Södra grin- i stil och färgsättning, harmo- dar kallad Lilla pelousen, Stall- nierar med husets atmosfär. mästaregårdsängen och senare Den skicklige scenografen och Tingshusslätten. Vid kanten av snickaren Jonas Fuchs lycka- slänten uppfördes under åren des på enbart några veckor 1905–07 Haga Tingshus som förvandla ett trist kontorsland- tingsställe för flera tingslag skap till en verkligt genuin och i Södra Roslags domsaga på hemtrevlig miljö. Huvudentrén mark upplåten av kungen. Fritz används inte längre på grund Ullrich (1860–1917) och Eduard av närheten till trafikleden utan Hallquisth (1862–1923) ritade har sedan år 2000 ersatts av en huset. Byggtiden var knappt nybyggnad på parksidan. Haga tre år och kostnaderna närmare Tingshus blev byggnadsmin- 150.000 kronor. nesmärkt 1935. Visst ser Haga Tingshus ut Under arbetet med grun- som en pampig villa, rent av den upptäcktes en jättegryta ett lustslott, i sin trädgård! Den från istiden, 3 meter djup och ståtliga fasaden med vaktande 90 centimeter i diameter.
  • Turismhistoria-I-Norden

    Turismhistoria-I-Norden

    Turismhistoria i Norden Kolbe, Wiebke; Gustavsson, Anders 2018 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kolbe, W. (Red.), & Gustavsson, A. (2018). Turismhistoria i Norden. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi; Vol. 150). Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Total number of authors: 2 Creative Commons License: Annan General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CL Turismhistoria har under senare år blivit ett expanderande forskningsfält både 150 i Europa och i Norden. Boken ger en bred överblick över aktuell tvärveten- skaplig nordisk forskning som behandlar nordiska och vissa europeiska länder i ett turismhistoriskt perspektiv.
  • The Knight, the Beast and the Treasure

    The Knight, the Beast and the Treasure

    ANNI KANGAS The Knight, the Beast and the Treasure A Semeiotic Inquiry into the Finnish Political Imaginary on Russia, 1918–1930s ACADEMIC DISSERTATION To be presented, with the permission of the Faculty of Social Sciences of the University of Tampere, for public discussion in the Paavo Koli Auditorium, Kanslerinrinne 1, Tampere, on December 14th, 2007, at 12 o’clock. UNIVERSITY OF TAMPERE ACADEMIC DISSERTATION University of Tampere Department of Political Science and International Relations Distribution Tel. +358 3 3551 6055 Bookshop TAJU Fax +358 3 3551 7685 P.O. Box 617 [email protected] 33014 University of Tampere www.uta.fi/taju Finland http://granum.uta.fi Cover design by Juha Siro Layout Marita Alanko Acta Universitatis Tamperensis 1283 Acta Electronica Universitatis Tamperensis 679 ISBN 978-951-44-7156-8 (print) ISBN 978-951-44-7157-5 (pdf) ISSN 1455-1616 ISSN 1456-954X http://acta.uta.fi Tampereen Yliopistopaino Oy – Juvenes Print Tampere 2007 Acknowledgements Th is is an inquiry into the Finnish political imaginary on Russia. It examines the practices of knowledge production on Russia and the Soviet Union during the Finnish interwar period. Th e point of departure for this endeavour is the recognition that knowledge production is not an act of one’s subjectivity. It involves placing oneself within a tradition of interpreta- tion. In the study at hand, I examine how the Finnish ways of making sense of Russia unfold against the background of previous knowledge and experience which is wider than that of an individual interpreter. Similarly, this piece of research should not be read as an act of my subjectivity only.
  • Louis Gauffier's Portrait of Gustaf Mauritz Armfelt: a Political Or A

    Louis Gauffier's Portrait of Gustaf Mauritz Armfelt: a Political Or A

    Louis Gauffier’s Portrait of Gustaf Mauritz Armfelt: A Political or a Conspiratorial Painting? j~Öåìë lä~ìëëçå ^ëëçÅá~íÉ mêçÑÉëëçêI aáêÉÅíçê çÑ `çääÉÅíáçåë ~åÇ íÜÉ pïÉÇáëÜ k~íáçå~ä mçêíê~áí d~ääÉêó Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm Volume OM Art Bulletin of Nationalmuseum, Stockholm, Picture Editor Every effort has been made by the publisher to is published with generous support from the Rikard Nordström credit organizations and individuals with regard Friends of the Nationalmuseum. to the supply of photographs. Please notify the Photo Credits publisher regarding corrections. The Nationalmuseum collaborates with © Herzog Anton Ulrich-Museum, Braunschweig Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén (p. NQ ) Graphic Design and Grand Hôtel Stockholm. © The Gothenburg Museum of Art/Hossein BIGG Sehatlou (p. NU ) Items in the Acquisitions section are listed © Malmö Art Museum/Andreas Rasmusson Layout alphabetically by artists’ names, except in the case (p. OO ) Agneta Bervokk of applied arts items, which are listed in order of © Wildenstein & Co., Inc., New York (p. OV ) their inventory numbers. Measurements are in © RMN Grand Palais/Musée du Louvre, Translation and Language Editing centimetres – Height H, Breadth B, Depth D, Paris/Hervé Lewandowski (p. PMF Gabriella Berggren and Martin Naylor. Length L, Width W, and Diameter Diam. © The J. Paul Getty Museum, Los Angeles – except for those of drawings and prints, which (Fig. QI p. PN ) Publications are given in millimetres. © RMN Grand Palais/Musée du Louvre, Ingrid Lindell (Publications Manager), Paris/René-Gabriel Ojéda (Fig. RI p. PN ) Janna Herder (Editor). Cover Illustration © Guilhem Scherf (p. PO ) Alexander Roslin ( NTNU ÓNTVP ), The Artist and his © Bridgeman/Institute of Arts, Detroit (p.
  • Infernt Är Det Att Krig & Pest Så Skall Skilja Folk & Släktingar Från Varandra

    Infernt Är Det Att Krig & Pest Så Skall Skilja Folk & Släktingar Från Varandra

    497 KRISTIINA KALLEINEN ”Infernt är det att krig & pest så skall skilja folk & släktingar från varandra.”1 Släkten Nordenskiölds val mellan Sverige och Ryssland den här uppsatsen undersöker jag de mekanismer som ledde till att ett flertal personer ur släkten Nordenskiöld, som i slutet av 1600­talet bosatt sig i Finland och senare adlats under de följande Igenerationerna, stannade kvar eller återvände till Sverige med resul­ tatet att släkten dog ut i Finland år 1936. Bandet till släkten och äkten­ skapsstrategierna, närmare bestämt giftena mellan kusiner, utgjorde viktiga faktorer. Av betydelse var också tendensen att vilja satsa på en vetenskaplig bana snarare än en karriär inom det militära. Kungens män Det var närmast en ren slump att den släktgren som ursprungligen bar namnet Norberg kom att bosätta i sig i Finland i slutet av 1600­talet. I ett slag mot polackerna i juni 1605 undgick hertig Karl (senare kung Karl IX) döden tack vare att den livländske adelsmannen Henrik Wrede, som anslutit sig till de svenska trupperna, försåg honom med en häst – själv miste Wrede livet. Kung Karl IX glömde inte Henrik Wredes uppoffring: hans arvingar fick som gåva 700 daler av tullintäkterna från Åbo och Reval samt 400 gårdar i den dåvarande Borgå socken. Senare fick de motta bl.a. mer än 100 gårdar i Elimä socken, vilket i praktiken innebar att de fick skatteintäkterna från dessa gårdar. Vid den här tiden, liksom senare, var det vanligt att husbönderna skötte sin tjänst på annat håll och att godsen sköttes av förvaltare. Så var det 1. Otto Gustaf Nordenskiöld från Karlskrona till brodern Nils Nordenskiöld i Finland 19.8.1819, N.
  • Markkinoiden Muodonmuutoksia

    Markkinoiden Muodonmuutoksia

    Markkinoiden muodonmuutoksia Turun markkinat vuoden 1827 suurpalosta markkinajärjestelyihin 1867 Jukka Heininen Pro gradu -tutkielma Turun yliopisto Historian, kulttuurin ja taiteen tutkimuksen laitos Suomen historia Huhtikuu 2013 SISÄLLYSLUETTELO sivu Tiivistelmä 1. JOHDANTO 1 1.1. Markkinoiden kehityksen pitkä linja 1 1.2. Tutkimusmetodi, rajaukset ja kysymyksenasettelut 3 1.3. Lähteet ja tutkimuskirjallisuus 5 2. INSTITUUTION SYNTY JA VAKIINTUMINEN 7 2.1. Markkinaidean kehittyminen 7 2.2. Markkinat syntyivät kuin itsestään 8 2.3. Turun omat markkinat 11 2.4. Turun markkinain kauppa-alue 15 2.5. Kustaa III:n uudistukset 17 2.6. Mittava markkinajärjestely-yritys 1800-luvun alussa 17 2.7. Markkinat ja autonomian alku 18 3. MARKKINAT KOHTAAMISPAIKKANA 22 3.1. 1800-luvun liberalismi ja markkinat 22 3.2. Suomen rahaolot 1800-luvulla 22 3.3. Majamiestalonpojat 23 3.4. Heikinmarkkinat 26 3.5. Muita markkinoita 29 3.6. Maaseutumarkkinat ja maakauppa 38 3.7. Turun sataman markkinat 43 3.8 Laivaliikenne markkinoiden tukena 45 4. KAUPANKÄYNTIÄ JA HUVITUKSIA 46 4.1. Mitä markkinoilla myytiin ja ostettiin 46 4.2. Raha markkina- ja torikaupassa 49 4.3. Veroparseli, verohinnanpano ja verohinta Suomessa 50 4.4. Hintatietoja 100-luvun alkupuolelta 52 4.5. Tori- ja markkinakauppaa Turussa 1800-luvulla 53 4.6. Tapahtumia toreilla 61 4.7. Autonomian aika markkinoiden parasta aikaa 63 4.8. Markkinoiden kansanjuhlan luonne 66 4.9. Turun markkinat ulkomaalaisten silmin 66 5. KANSANJUHLAN VIEHÄTYS: OSALLISTUMISMOTIIVIEN ANALYYSIA 67 5.1. Markkinoiden luonteesta 67 5.2. Sosiaaliset tarpeet 68 5.3. Uutuuksiin tutustuminen 68 5.4. Elämyksiä markkinoilta 69 6. MARKKINOIDEN HYÖDYT JA HAITAT 76 6.1.
  • Urbana Värdshus Som Offentliga Rum Och Servicemarknader Kvinnliga Småföretagare Och Den Nya Borgerliga Staden I Det Tidiga 1800-Talets Finland

    Urbana Värdshus Som Offentliga Rum Och Servicemarknader Kvinnliga Småföretagare Och Den Nya Borgerliga Staden I Det Tidiga 1800-Talets Finland

    189 MARJATTA RAHIKAINEN Urbana värdshus som offentliga rum och servicemarknader Kvinnliga småföretagare och den nya borgerliga staden i det tidiga 1800-talets Finland den vetenskapliga diskussionen om den borgerliga offentligheten och det offentliga rummet förekommer kvinnor relativt sällan. När man i historiska sammanhang diskuterar kvinnor i offentligheten Iär det ofta fråga antingen om kvinnor som levde under anspråkslösa förhållanden eller om kvinnor som befann sig tillräckligt högt upp i den samhälleliga hierarkin för att ha tillgång till respektabla offentliga rum. Kvinnor som socialt befann sig mellan dessa två motpoler var synliga för allmänheten till exempel som café- eller butiksinnehavare eller som värdinnor inom övernattnings- och restaurangservice. Jag för fram att kvinnor i denna typ av urbana tjänstenäringar bidrog till etableringen av den nya borgerliga staden. Med denna uppsats vill jag bidra, från en något annorlunda ut- gångspunkt, till diskussionen om urbana kvinnors småföretagande före mitten av 1800-talet.1 För mitt resonemang har diskussionen om 1. Se till exempel Christine Bladh, Månglerskor. Att sälja från korg och bod i Stockholm 1819–1846, Stockholmsmonografier 109 (Stockholm 1991); Christine Bladh, ’Female wholesalers in Stockholm, 1750–1820’, Kekke Stadin (ed.), Baltic Towns and Their Inha- bitants. Aspects on Early Modern Towns in the Baltic Area (Södertörn 2003), s. 74–92; Daniel A. Rabuzzi, ’Women as merchants in Eighteenth-Century Northern Germany: The case of Stralsund, 1750–1830’, Central European History 28 (1994:4), s. 435–456; Gunda Barth-Scalmani, ’Frauen in der Welt des Handels an der Wende vom 18. zum 19. Jahrhundert: Eine regionalgeschichtliche Typologie’, Irene Bandhauer-Schöffmann & Regine Bendl (Hrsg.), Unternehmerinnen.
  • Icos23 1036.Pdf (93.96Kb)

    Icos23 1036.Pdf (93.96Kb)

    Mats Wahlberg, Sweden 1036 Landskrona, Sibirien and Jeriko Borrowed Place Names in Sweden down the Ages Mats Wahlberg Sweden Abstract Since the Middle Ages, a succession of names has been added to the place nomenclature of Sweden that have been borrowed, ready-made, from other countries. In many cases, these names have the form native to Swedish, e.g., Kina ‘China’ and Sibirien ‘Siberia’. Names borrowed in something closer to their original form have often been reshaped linguistically, once they have been incorporated into the Swedish place- name stock. Borrowed names may sometimes be examples of ‘pure name transfer’, the principal reason for their adoption being the prestige and glory associated with their original bearers. Others may have become attached to the site in question as a result of their secondary associations, e.g., Kina for a yellow house or Sibirien to refer to fields that are remote, exposed to frost or difficult to cultivate. Medieval examples of loan names of German origin are the town names Landskrona and Falkenberg and the common settlement name Rosendal (Ger. Rosenthal). In the 18th century some French and Italian names were introduced. In the 17th and 18th centuries, many smallholdings on large estates were named after foreign places associated with Sweden’s many wars, e.g., Lützen and Narva. A special group of name borrowings consists of Biblical names, e.g., Betlehem and Jerusalem. *** 1. Introduction Since the Middle Ages a succession of names has been added to the place nomenclature of Sweden that have been borrowed, ready-made, from other countries, e.g., Landskrona, Sibirien and Jeriko.

  • Kognitiva System I Namngivningen Av Finländska Handelsfartyg 1838–1938

    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto Anita Schybergson Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i sal XIV, lördagen den 12 september 2009 kl. 10. _____________________________________________________________ Nordica Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur Helsingfors universitet 2009 Department of Scandinavian Languages and Literature (Nordica) Anita Schybergson, 2009. Kognitiva system i namngivningen av finländska handelsfartyg 1838–1938 (Cognitive systems in the name giving of Finnish merchant vessels 1838–1938) Abstract This dissertation is an onomastic study of Finland’s stock of ship names (nautonomasticon) recorded over the period 1838–1938. The primary material investigated consists of 2 066 examples of ship names from the fleets of coastal towns, distributed over five sample years. The material is supplemented with two bodies of comparative data; one that consists of 2 535 examples of boat names from the archipelago area at the corresponding time, and another that comprises 482 examples of eighteenth century Finnish ship names. This study clarifies the categories of names that appear the frequency of the names, formation, morphology, linguistic origin, functions, and semantic qualities. By comparing the material with boat names from previous centuries, and from other countries, the characteristics of Finnish vessel names are further highlighted. Additional clarification is brought to the chronological, regional, and social variations, and to the emergence of various forms of systematic naming. This dissertation builds on older research from other countries, and uses traditional onomastic methods alongside a more modern methodology.
  • Estland – Schwedens Erstes Mallorca in Den 1930Er Jahren

    Estland – Schwedens Erstes Mallorca in Den 1930Er Jahren

    Estland – Schwedens erstes Mallorca in den 1930er Jahren von Torkel Jansson Estland gehört bis heute zu den nächsten benachbarten Ländern Schwedens. Die Kontakte zwischen den beiden Ländern sind uralt, aber sie veränderten sich. Verschiedene Faktoren waren dafür bestimmend: Im Jahre 1939 wurde Estland von 13 000 Finnen und etwa 8 500 Schweden besucht, während zehn Jahre zuvor nur 1 800 Schweden in das Nachbarland gefahren waren und ungefähr ebenso viele Esten das Königreich besucht hatten. Abgesehen von den Letten und den Finnen waren unter den Nachbarnationen der Esten die Schweden die fleißigsten Touristen. Der Zweite Weltkrieg und die sowjetische Okkupation machten jedoch dem Reisen über die Ostsee abrupt ein Ende. Während auch die „Nordländer“ in der Nachkriegszeit das Mallorca des Mittelmeers für sich entdeckten, ereignete sich nach 1991, dem Fall der Sowjetunion, eine wahre Explosion im Estland-Tourismus. Niedrige Preise in der ehemaligen Sowjetrepublik und Neugier unter den Nachbarn lockten 1995 mehr als 1,5 Millionen Finnen und 55 000 Schweden nach Estland; neben den 107 000 Russen, unter denen vermutlich sehr viele Verwandte in Estland gehabt hatten, kamen die noch zahlreicheren lettischen Besucher hinzu.1 2009 reisten fast zweieinhalb Millionen Finnen und fast 200 000 Schweden nach Estland. Heute werden täglich allein aus Finnland bis zu 35 000 Personen in der estnischen Hauptstadt empfangen, die von allen möglichen Reedereien und Fluggesellschaften dorthin transportiert werden. Vor dem Kollaps des Sowjetstaates gab es seit Mitte der 1960er Jahre nur eine einzige Fähre, die M/S „Georg Ots“, welche die Verbindung der Finnen und der Schweden mit Estland darstellte, wo Schweden, die sich recht fremd fühlenden Nordländer, damals miterlebten, dass die Estnische Sozialistische Sowjetrepublik indessen für Russen und andere Sowjetvölker zu einem alternativen Mallorca geworden war.
  • 2017 • Vol. 1 • No. 1

    2017 • Vol. 1 • No. 1

    THE JOURNAL OF REGIONAL HISTORY SOCIOCULTURAL VECTOR OF DEVELOPMENT Online scientific journal 2017 Vol. 1 No. 1 Cherepovets 2017 Publication: 2017 Vol. 1 No. 1 MAY. Issued four times a year. FOUNDER: Federal State Budgetary Educational Institution of Higher Education ‘Cherepovets State University’ EDITOR-IN-CHIEF: O.Y. Solodyankina, Doctor of Historical Sciences (Cherepovets State University) DEPUTY EDITOR’S-IN-CHIEF: A.N. Yegorov, Doctor of Historical Sciences (Cherepovets State University) E.A. Markov, Doctor of Political Sciences (Cherepovets State University) B.V. Petelin, Doctor of Historical Sciences (Cherepovets State University) A.L. Kuzminykh, Doctor of Historical Sciences (Vologda Institute of Law and Economics, Federal Penitentiary Service of Russia) EDITOR: N.G. MELNIKOVA COMPUTER DESIGN LAYOUT: M.N. AVDYUKHOVA EXECUTIVE EDITOR: N.A. TIKHOMIROVA (8202) 51-72-40 PROOFREADER (ENGLISH): N. KONEVA, PhD, MITI, DPSI, SFHEA (Kings’ College London, UK) Address of the publisher, editorial office, printing-office: 162600 Russia, Vologda region, Cherepovets, Prospekt Linacharskogo, 5. OPEN PRICE ISSN 2587-8352 Online media 10 standard published sheets Publication: 12.05.2017 © Federal State Budgetary Educational 1 Format 60 84 /8. Institution of Higher Education Font style Times. ‘Cherepovets State University’, 2017 Contents Editorial ........................................................................................................................ 4 Research Solodyankina O. The Mediterranean region and the Mediterranean images in the activities of foreign tutors and governesses in the Russian Empire........................ 5 Shestova T. The development of health in Perm and Vyatka provinces (Guberniyas) at the end of 19th – early 20th centuries .......................................... 24 Pilipenko G. The cultural and historical memory of the Hungarians in Telep (Novi Sad) ............................................................................................................ 42 Discussion platform ‘Reflections of a historian’ Rahikainen M.
  • Discussion Platform

    Discussion Platform

    DISCUSSION PLATFORM DOI 10.23859/2587-8352-2017-1-1-4 UDC 94(47) Marjatta Rahikainen Dr., Docent of Social History, University of Helsinki Helsinki, Finland [email protected] Helsinki (Helsingfors) in the mirror of imperial St Petersburg Abstract. This essay discusses three aspects related to the likeness between Helsinki and St Pe- tersburg. Firstly, the centre of early 19th-century Helsinki became to look like miniature St Peters- burg because its architect C.L. Engel admired the neoclassical architecture in St Petersburg. Se- condly, Helsinki (Helsingfors in Swedish) suited the role Bely gave it in ‘Petersburg’ novel (1916) as it had the name familiar to his readers, and in 1905 the name was more modern that St. Peters- burg. Thirdly, Cold War films with Helsinki as Petrograd/Leningrad and Moscow show that the line between the factual and fictional may get lost. Keywords: Carl Engel, Yakov Grot, Faddei Bulgarin, Elizabeth Rigby, Xavier Marmier, Louis Léouzon Le Duc, Andrei Bely, the Empire style, well-planned cities, travelogues City names are much more than just a name: they evoke memoirs, stir up emotions and serve as symbols; to some a city name may sound forbidding, to others inviting. What did imperial St Petersburg stand for? For its first two centuries, for many men and women within a long radius it indicated opportunities. However, this began to change towards the end of the 19th century when its role was challenged by Moscow. By the time Andrei Bely wrote his ‘Petersburg’ (1913), the city itself had become a symbol of petrified old order for him, or that was how I understood it when I read ‘Petersburg’ for the first time.