DOCSLIB.ORG

Modellen Kjellberg 210614

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Modellen Kjellberg 210614 Juni 2021 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal Anders Kjellberg Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal © Arena Idé , Stockholm, juni 2021 ISBN 978-91-985543-0-4 Författare: Anders Kjellberg Redaktör: German Bender, Arena Idé Foto omslag: krakenimages, Unsplash.com https://unsplash.com/photos/Y5bvRlcCx8k Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapport 2 Anders Kjellberg German Bender (redaktör) (författare) ä r utredningschef på ä r professor i sociologi vid Arena Idé , med ansvar Lunds universitet. Han ä r en fö r arbetsmarknads- av Sveriges ledande forskare och utbildningspolitik. om fackliga organisationer och partsrelationer ur ett historiskt och internationellt perspektiv. 3 Förord juni 2021 Som utlovats i förordet från april föreligger nu en ny upplaga av denna rapport. Titeln är som synes oförändrad. Innehållet är till stora identiskt med det i den föregående versionen. Undantagen är för det första ett nytt kapitel som diskuterar vad EU- direktivet om minimilöner kan komma att betyda för den svenska partsmodellen. För det andra har delarna som berör det nya huvudavtalet daterats upp med anledning av att regeringen och samarbetspartierna presenterat förslaget till ny lagstiftning och LO upptagit förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att sammanjämka det nu gällande omställningsavtalet LO-SN med det nya huvudavtalet och den kommande lagstiftningen. Lund den 10 och 14 juni 2021 ANDERS KJELLBERG Sociologiska institutionen, Lunds universitet Telefon 046-222 88 47 E-post [email protected] Hemsida https://www.soc.lu.se/anders-kjellberg 4 Förord Denna rapport planeras att under slutet av maj eller början av juni utkomma i en utvidgad upplaga som motsvarar förra årets Arena Idé- rapport Den svenska modellen i en oviss tid. Den planerade rapporten har titeln Den svenska modellen i en föränderlig värld. Synpunkter och förbättringsförslag på föreliggande rapport är mycket välkomna med tanke på den kommande. Jag vill särskilt tacka rapportens redaktör German Bender på Arena Idé för all den hjälp och inspiration jag fått från första stund till det färdiga resultatet. Ett tack också till Johannes Lindvall som läst en tidigare version av delen som handlar om det nya huvudavtalet, samt Lena Lindgren. Lund den 22 april 2021 ANDERS KJELLBERG Sociologiska institutionen, Lunds universitet Telefon 046-222 88 47 E-post [email protected] Hemsida https://www.soc.lu.se/anders-kjellberg 5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ..................................................................................... 8 INLEDNING .................................................................................................. 10 NÅGRA UTMÄRKANDE DRAG HOS PARTSMODELLEN ..................... 11 SVENSK PARTSREGLERING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE ..... 12 FRANSK STATSREGLERING KONTRA SVENSK PARTSREGLERING ............................... 12 LÅNGTGÅENDE BRITTISK DECENTRALISERING OCH INSKRÄNKT KONFLIKTRÄTT 13 TYSKA ÖPPNINGSKLAUSULER OCH LAGFÄSTA MINIMILÖNER.................................... 14 NEDERLÄNDERNA: LÖNEMODERATION I PARTSREGI EFTER STATLIG PRESS ........ 15 DEN SVENSKA PARTSMODELLEN UR ETT NORDISKT PERSPEKTIV ........................... 16 TRE GRUNDLÄGGANDE AVTAL FÖR PARTSMODELLEN .................. 17 TJÄNSTEMANNAFACKENS VÄXANDE STYRKA ................................................................ 18 STATEN DJUPARE INVOLVERAD 2020 ÄN 1938 .......................................................... 19 LÅNG OCH KOMPLICERAD VÄG TILL HUVUDAVTAL 2020 ............. 20 HAVERERADE HUVUDAVTALSFÖRHANDLINGAR 2008–2009 ................................. 20 NYA FÖRSÖK FÖR PTK OCH SVENSKT NÄRINGSLIV 2012–2015 .......................... 21 OTRYGGA ANSTÄLLNINGAR ETT VÄXANDE PROBLEM PÅ LO-SIDAN ....................... 25 LO BEGÄR FÖRHANDLINGAR MED SVENSKT NÄRINGSLIV 2017 ............................. 26 AVSIKTSFÖRKLARING MEN VÄXANDE KRITIK INOM LO .............................................. 27 NYTT HUVUDAVTAL MED DELTAGANDE AV IF METALL OCH KOMMUNAL ............ 28 VARFÖR GICK LO-FÖRBUNDEN SKILDA VÄGAR?........................................................... 30 ETT NYTT HUVUDAVTAL I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD..................... 37 FLERA STEG MOT EN SVENSK FLEXICURITY-MODELL .................................................. 37 INDUSTRINS STÄLLNING BESTÅR, MEN NYA TENDENSER GÖR SIG GÄLLANDE ...... 38 STATENS FRAMTRÄDANDE ROLL I 2020 ÅRS HUVUDAVTAL ..................................... 40 VAD BETYDER HUVUDAVTALET FÖR PARTSMODELLEN? ............. 41 ÖKAT STATLIGT INFLYTANDE ............................................................................................ 41 ÖKAT ARBETSGIVARINFLYTANDE ..................................................................................... 43 ÖKAT INFLYTANDE FÖR TJÄNSTEMANNAFACKEN ........................................................ 44 LO ÅTERUPPTAR FÖRHANDLINGARNA ............................................................................ 46 PANDEMIN 2020 – KONSEKVENSER FÖR PARTSMODELLEN......... 49 EN MIX AV PARTSREGLERING OCH STATSREGLERING UNDER KRISEN ..................... 50 KRISENS INLEDNINGSSKEDE: MEDLEMSÖKNING I FACK OCH A-KASSOR ................ 52 FACKLIG MEDLEMSUTVECKLING UNDER 2020............................................................. 62 EXCEPTIONELL MEDLEMSTILLVÄXT JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN ............................ 68 MEDLEMSUTVECKLING I LO, TCO OCH SACO 1950-2020 ...................................... 70 MEDLEMSUTVECKLING I NÅGRA LO-, TCO- OCH SACO-FÖRBUND.......................... 71 DE 35 STÖRSTA FACKFÖRBUNDEN I SVERIGE ............................................................... 79 FACKLIGA A-KASSOR 2020: TRE GÅNGER STÖRRE ÖKNING ÄN FACKEN ................ 81 FEM UNIKA FÖRÄNDRINGAR I FACKLIG ANSLUTNING SEDAN 2006 ........................ 86 FACKLIG ORGANISATIONSGRAD HOS INRIKES OCH UTRIKES FÖDDA ........................ 95 6 HOTAR EU-DIREKTIVET OM MINIMILÖNER DEN SVENSKA MODELLEN? ................................................................................................ 98 ÄR SVERIGE KVALIFICERAT FÖR ATT UNDANTAS FRÅN EU-DIREKTIVET? ............ 99 PARALLELLA MINIMILÖNER: KOLLEKTIVAVTALADE OCH LAGFÄSTA ....................100 ARBETSGIVARE KAN VÄLJA ”GULA FACK” .....................................................................101 ALLMÄNGILTIGFÖRKLARING: UTVÄG ELLER ÅTERVÄNDSGRÄND?.........................102 KONSEKVENSER FÖR KONFLIKTRÄTTEN ......................................................................103 OFÖRUTSÄGBARA FÖRÄNDRINGAR ................................................................................104 TEKNIKFÖRETAGENS KRAV OM SVENSK MINIMILÖNELAG 2008 ...........................104 OFÖRUTSÄGBAR HÄNDELSEKEDJA .................................................................................105 AVSLUTNING ............................................................................................. 105 REFERENSER ............................................................................................. 113 7 Sammanfattning Det hände mycket på den svenska arbetsmarknaden år 2020. En omfattande avtalsrörelse, ett nytt huvudavtal och inte minst en av coronapandemin utlöst ekonomisk kris som slog väldigt ojämnt mot olika branscher. Regeringen införde en ny form av korttidsarbete följt av en våg av kollektivavtal om korttidsarbete för att begränsa antalet uppsägningar så mycket som möjligt. A-kassan gjordes generösare och även företagen stöddes ekonomiskt. Som följd av den extrema osäkerhet som den ekonomiska krisen medförde, men också den mer generösa a-kassan, upplevde facken och a-kassorna under mars och april 2020 en medlemstillströmning utan tidigare motsvarighet. I denna rapport redovisas för första gången helårssiffror för 2020. Här följer ett sammanfattande urval: • Den fackliga organisationsgraden steg för första gången sedan 1990-talets mitt. Efter en stabilisering på 68 procent 2019 ökade den 2020 till 69 procent. Uppgången omfattade både arbetare (från 60 till 61 procent) och tjänstemän (72 till 73 procent) (se tabell 19). • För andra året i rad steg fackanslutningen hos utrikes födda arbetare, från 50 procent 2018 till 51 procent 2019 och 52 procent 2020. Det innebär en markant omsvängning jämfört med utvecklingen 2006-2018, då de utlandsfödda arbetarnas organisationsgrad sjönk oavbrutet och betydligt mer än bland de inrikes födda (år 2006 var den 77 procent i båda grupperna). Hos inrikes födda arbetare var organisationsgraden åren 2018-2020 oförändrat 64 procent. • När året var slut hade facken fått 75 000 fler yrkesaktiva medlemmar än vid föregående årsskifte. Bara under loppet av två månader (mars-april) ökade fackens medlemstal med omkring 58 000 medlemmar. • LO växte med 9 700 medlemmar under mars och 10 200 under april (tabell 4). Tjänstemannafacken ökade ännu mer, varav Unionen stod för långt mer än hälften av tillväxten eller sammanlagt 23 700 medlemmar under de två månaderna (tabell 5). Medlemstillväxten är i stort sett koncentrerad till första halvåret, med ett klart undantag. Kommunal ökade med 8 800 under första halvan av året och med 9 400 under den andra (tabell 7). Det står i skarp kontrast till Unionen, som ökade med 29 800 under första halvåret men som t.o.m. minskade något under resten av året (tabell 8). • Under året fick de fackliga a-kassorna 234 000 fler medlemmar, en ökning på närmare sju procent, som till ca 90 procent skedde under första halvåret. Tillströmningen var betydligt större än den fackliga medlemsökningen. • Medan antalet LO-medlemmar blev 24 200 fler under 2020
Load more

Recommended publications
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets Årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm
    Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg Omslagsfoton: Mark Olson, Forma Viva ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den nittonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står John Ekberg, Per Ewaldsson, Valter Hultén, Petter Hällberg, Christian Kjellström och Irene Wennemo. Kapitel 16 om parternas organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg. Förord Under år 2019 genomfördes relativt få avtalsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte medlare i två avtalstvister: den mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet och i konflikten mellan SAS och Svensk Pilotförening. De stridsåtgärder som vidtogs i samband med avtalsförhandlingar under året var uteslutande relaterade till dessa båda förhandlingar. I övrigt var året på arbetsmarknaden fredligt, även om också Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdförbundet tog hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt vårdavtal. Under hösten skedde upptakten till 2020 års stora avtalsrörelse som berör nästan tre miljo- ner arbetstagare. Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Pappersindustri- arbetareförbundet valde att ställa sig utanför LO:s samordning. Under slutet av 2019 blev det också klart att nya förhandlingar om tjänstepensionsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv ska genomföras. Våren 2020 kommer att karaktäriseras av ett intensivt förhandlande.
    [Show full text]
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen 2020
    Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 • Avtalsrörelsen AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen ochoch lönebildningenlönebildningen 20202020 Medlingsinstitutets årsrapport MedlingsinstitutetsMedlingsinstitutets årsrapportårsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Box 1236 111 82 Stockholm www.mi.se Tel 08- 545 292 40 E-post: [email protected] Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 Medlingsinstitutets årsrapport ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg 2021 Omslagsfoton: Shutterstock ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tjugonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står Peter Beijron, John Ekberg, Per Ewaldsson, Anna Fransson, Petter Hällberg och Christian Kjellström. Kapitel 17 om organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg
    [Show full text]
  • Anders Kjellberg Professor I Sociologi, Lunds Universitet Tel
    Den svenska modellen 2020 - en presentation Kjellberg, Anders 2021 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2021). Den svenska modellen 2020 - en presentation. Därför var 2020 ett historiskt år för facken, Stockholm, Sverige. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal – en presentation* Webbinarium 29 april 2021 (uppdaterad 2/6 2021) Därför var 2020 ett historiskt år för facken Seminariet kan ses i Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=oBvj8flS92I&t=11s * Har utvidgats väsentligt efter webbinariet Anders Kjellberg professor i sociologi, Lunds universitet tel.
    [Show full text]
  • Den Svenska Modellen I En Oviss
    Den svenska modellen i en oviss tid fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029 anders kjellberg den svenska modellen i en oviss tid Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad © Arena Idé, Stockholm, 2020 Författare: Anders Kjellberg, Lunds universitet Redaktör: German Bender, Arena Idé ISBN: 978-91-985542-5-0 Foto omslag: Pixabay Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapporter anders kjellberg german bender är professor i sociologi vid Lunds är programchef på Arena Idé, med universitet. Han är en av Sveriges ansvar för arbetsmarknads- och ledande forskare om fackliga organ- utbildningspolitik. Han doktorerar isationer och partsrelationer ur ett även på Handelshögskolan i Stock- historiskt och internationellt pers- holm och är i grunden utbildad pektiv. Han är bland annat ledamot journalist och civilingenjör. Tidig- av TAM-Arkivs forskningsråd och are har han även varit utredare och tillhör International Advisory Pan- talskrivare på TCO och LO. el for European Journal of Industri- al Relations och redaktionsrådet för Arkiv Tidskrift för samhällsanalys. Innehåll Förord och disposition 6 Sammanfattning 7 1. Facklig organisationsgrad i Sverige och jämförbara länder 12 Tre unika förändringar av den fackliga anslutningen i Sverige 12 Högre tjänstemän och övriga tjänstemän 21 Medlemsutvecklingen i några LO-, TCO- och Saco-förbund 22 De 35 största fackförbunden i Sverige 28 Medlemsutvecklingen
    [Show full text]
  • En Förändrad Värld?
    EN FÖRÄNDRAD VÄRLD? LO-TCO RÄTTSSKYDD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2019 1 2 FOTO KRISTIAN POHL 33 ÅR I HUVUDET PÅ EN VD ALLA RESOR HAR ETT SLUT. Så också min yrkesresa som jurist hos det som under min tid utvecklats till nästan alla fackför- bunds rättsskyddsbolag. Mitt arbete här under närmare 33 år, varav 25 år i rollen som vd, har onekligen gett intressanta perspektiv. Inför min pensionering i sommar infinner sig helt naturligt en del tankar om hur svenskt arbetsliv förändrats under dessa tre decennier. SOM NYBLIVEN ARBETSRÄTTSJURIST i slutet av 1980-talet var några av mina första uppdrag att företräda arbetare som gått ut i vilda strejker. Sådana förekom lite då och då i ett arbetsliv som var mer hierarkiskt än dagens. Lönen var ofta den tändande gnistan, men bakom strejkerna fanns också ett djupare missnöje som legat och grott länge. Att en jurist inför Arbetsdomstolen stod upp för vad arbets- tagare kände och upplevde var något stort och viktigt. Jag minns särskilt en strejk på Eldon i Alvesta där många lågavlönade kvinnor upplevde sig vara kuvade och maktlösa inför sin arbetsgivare. Den tacksamhet de visade över att jag i domstolen talade för deras sak berörde mig starkt. Dessa medlemmar och många andra upplever ofta att stödet från en jurist från rättsskyddsbolaget FOTO TT i sig är en form av upprättelse. FOTO KRISTIAN POHL 3 VAD HAR DÅ HÄNT SEDAN DESS; HAR VÄRLDEN BLIVIT EN SMULA BÄTTRE? Jag önskar att jag kunnat svara tveklöst ja på den frågan. Visst har mycket gått i rätt riktning, reallönerna har ökat kraftigt, men samtidigt har nya moln seglat upp på himlen.
    [Show full text]
  • Kjellberg Facklig Medlemstillströmning Coronan
    Facklig medlemstillströmning under coronapandemin Kjellberg, Anders Published in: Nio - Fem Tidskrift om arbetsliv & profession 2020 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2020). Facklig medlemstillströmning under coronapandemin. Nio - Fem Tidskrift om arbetsliv & profession, 3(2), 12-15. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Facklig medlems- tillströmning Hur kommer det sig att både fack och a-kassa fått en ÖKAD medlemstillströmning under COVID-19-PANDEMIN? Sociologen Anders Kjellberg har ANALYSERAT den fackliga organisationsgradens förändring. är coronapandemin slog till under våren 2020 förändra- des människors liv och arbete Otryggheten och radikalt.
    [Show full text]
  • Tryggheten, Staten Och Partsmodellen
    2020 Tryggheten, staten och partsmodellen Har staten förändrat sitt ansvar för ersättning vid arbetslöshet över tid? Kontakt TCO Maria Ahrengart [email protected] Förord Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. För individen kan ett bra inkomstbortfalls- skydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Vetskapen om att man har en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet kan också vara det som gör att man vågar byta arbete eller starta företag trots att det finns en osäkerhet om hur det kommer att gå. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet fungerar också som en automatisk stabilisator för ekonomin. Efterfrågan kan hållas uppe även när många blir arbetslösa och en snabb nedgång på bostadsmarknaden kan undvikas. Idag består tryggheten vid arbetslöshet av flera olika försäkringar. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen kompletteras av såväl kollektivavtal om omställning som fackförbundens inkomstförsäkringar. För många krävs alla tre för att säkra en rimlig ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet. I denna rapport beskriver TCO hur dessa försäkringar och den trygghet de erbjuder har utvecklats över tid. Rapporten gäller åren 1980–2019 för arbetslöshetsförsäkringen och 2000–2019 för omställningsavtalens ersätt- ningar och de fackliga inkomstförsäkringarna. 2020 blir ett viktigt år för arbetslöshetsförsäkringen. I slutet av mars infördes flera tillfälliga förändringar i försäkringen, bland annat lättnader i arbets- och medlemsvillkor och ett höjt tak. I mitten av juni presenterar den statliga a-kasseutredningen sina förslag som handlar såväl om hur fler ska få tillgång till ersättning som utformningen av en nedtrappning av ersättningen.
    [Show full text]
  • Den Svenska Modellen I Fara?
    Den svenska modellen i fara? fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2023 anders kjellberg den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad © Arena Idé, Stockholm, 2019 Författare: Anders Kjellberg, Lunds universitet Redaktör: German Bender, Arena Idé ISBN 978-91-985542-1-2 Foto omslag: Pixabay Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapporter anders kjellberg german bender är professor i sociologi vid Lunds är programchef på Arena Idé, med universitet. Han är en av Sveriges ansvar för arbetsmarknads- och ledande forskare om fackliga organ- utbildningspolitik. Han doktorerar isationer och partsrelationer ur ett även på Handelshögskolan i Stock- historiskt och internationellt pers- holm och är i grunden utbildad pektiv. Han är bland annat ledamot journalist och civilingenjör. Tidig- av TAM-Arkivs forskningsråd och are har han även varit utredare och tillhör International Advisory Pan- talskrivare på TCO och LO. el for European Journal of Industri- al Relations och redaktionsrådet för Arkiv Tidskrift för samhällsanalys. Innehåll Förord och disposition 6 Sammanfattning 7 1. Facklig organisationsgrad i Sverige och jämförbara länder 12 Tre unika förändringar av den fackliga anslutningen i Sverige 12 Medlemsutvecklingen i några LO-, TCO- och Saco-förbund 20 De 35 största fackförbunden i Sverige 26 Medlemsutvecklingen i LO, TCO och Saco 26 Sveriges organisationsgrad
    [Show full text]
  • Firm Hand on the Tiller
    ##Forfatter## ##Tittel## Tord Flatland Firm hand on the tiller A comparative case-study of industrial relations, bargaining models and organised employers’ roles in change in Sweden and Norway Master’s thesis, Sociology Fafo Tord Flatland Firm hand on the tiller A comparative case-study of industrial relations, bargaining models and organised employers’ roles in change in Sweden and Norway Master’s thesis, Sociology, Department of Sociology and Human Geography Faculty of Social Sciences University of Oslo Fafo © Fafo 2021 ISBN 978-82-324-0589-3 Summary This thesis is a comparative case-study of development trajectories of industrial relations and collective wage bargaining models in Sweden and Norway since around the turn of the millennium up until the present. I compare development trajectories in the two countries’ institutional frameworks in relevant areas in order to address three research questions: i) Are Swedish and Norwegian industrial relations and collective bargaining models displaying converging or diverging trajectories in the two first decades of the 21st century? ii) What roles have organised employers in different sectors played in industrial relations and bargaining model change in Sweden and Norway since 2000, and can properties in the countries’ organised actors explain outcomes in IR and bargaining model change? iii) Does change in one or both countries’ industrial relations and bargaining models conform to a description of ‘neoliberal’ transformations or trajectories in industrial relations, or is this concept unfit to describe the overall trajectory of Swedish and/or Norwegian industrial relations and bargaining models since 2000? The thesis relates to the research fields of comparative political economy and industrial relations studies.
    [Show full text]
  • Flytta Gränserna
    FLY T TA GRÄNSERNA LO-TCO RÄTTSSKYDD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2020 1 ”De lagar och avtal som avgör hur vi mår och har det på våra arbetsplatser är något som vi både kan och bör påverka. Det är LO-TCO Rättsskydds uppgift att ge fackföreningsrörelsen stöd i det arbetet.” mattias landgren Chefsjurist och VD ÅRET SOM FLYTTADE GRÄNSER verkligheten omskapas ständigt. Som remissinstans för den statliga Så vad blir kontentan av det här? Det framstod extra tydligt under utredningen ”En trygg sjukförsäkring Jo, att lagar, avtal, regleringar och det dramatiska året 2020. I ljuset av med människan i centrum” kunde paragrafer i regel är resultatet av covid-19 är det frestande att främst vi glädjas åt såväl angelägna klargör- politik. Vilket gör att vi på rättsskyddet förknippa året med oro, men då anden kring sjukpenning för behovs- kan och vill vara ett värdefullt redskap glömmer man lätt att en rad och deltidsanställda som större krav för svensk fackföreningsrörelse. omvälvande händelser också öppnade på bra rehabiliteringsinsatser. Ett Självklart för att försvara det som nya perspektiv. Hot och möjligheter viktigt steg framåt för en verklighets- redan uppnåtts. Men kanske än mer varvades som ett resultat av en förankrad socialförsäkring, där vi för att också flytta fram positionerna politisk och facklig process. Det är redan börjat skönja konkreta resultat. för förbundens medlemmar. viktigt att då hålla i huvudet att de Inte minst stod detta klart när Använd oss gärna som rådgivare lagar och avtal som avgör hur vi mår regeringen strax före jul meddelade i den processen, vid sidan om det och har det på våra arbetsplatser att 180-dagarsprövningen i sjukför- konkreta arbete vi bedriver i landets är något som vi både kan och bör säkringen tillfälligt stoppades.
    [Show full text]
  • En Sjukförsäkring Och Rätt Till Rehabilitering
    1 Förord Nästan sex av tio kronor av den skatt vi betalar till staten används för att finansiera socialförsäkringarna. De stora posterna utgörs av pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, a- kassa och arbetsskadelivränta. Den totala kostnaden för socialförsäkringarna beräknas för 2018 uppgå till knappt 600 miljarder kronor. Det är prislappen för den trygghet vi efterfrågar från staten, men vårt behov av trygghet sträcker sig längre. 2017 betalade var och en av svenskarna i genomsnitt runt 6 500 kronor i premier för privata skadeförsäkringar och cirka 26 000 kronor i premier för pension- och livförsäkringar. Det gav försäkringsbolagen en sammanlagd premieintäkt på 325 miljarder kronor. Närmare 45 miljarder kronor utbetalades under samma år i ersättning för skador och drygt 130 miljarder kronor i form av tjänstepension, privat pension och livförsäkringsersättning. Denna trygghetsservice levereras (sköts eller ombesörjs) dagligen av drygt 20 000 anställda hos försäkringsbolagen. Närmare 14 500 av dessa är medlemmar i fackförbundet FTF. Vi utgör ett av grundfundamenten för den svenska välfärden, vilket vi är oerhört stolta över. Vi ser och hör vad som fungerar bra och vad som kan förväntas bli en utmaning för vår svenska välfärdsmodell i framtiden. Med FTFs unika kunskap och erfarenhet av att skapa trygghet genom försäkringslösningar vill vi bidra med förslag till hur Sverige kan möta framtidens välfärdsutmaningar. Därför har vår nya samhällspolitiska chef, Håkan Svärdman, skrivit den här rapporten som innehåller en analys av den statliga sjukförsäkringen och ett förslag till hur den behöver reformeras och kompletteras. En fråga som i allra högsta grad berör våra medlemmar både i deras privatliv och yrkesutövning. Rapporten är den första i en serie som ska utgöra underlag för FTF:s kommande välfärdspolitiska program.
    [Show full text]
  • Annual and Sustainability Report from the Folksam Group
    2020 Annual and sustainability report from the Folksam Group This report has been prepared in Swedish and translated into English. In the event of any discrepancies between the Swedish report and the English translation, the former shall take precedence. The Folksam Group’s vision: Our customers should feel secure in a sustainable world We are there for our customers We take responsibility Our job is to provide security for every phase of life. With us, Our operations, the fact that we are a mutual company customers can insure themselves, their loved ones and and our size entail a responsibility. As a major player and their property and save for their pension. Almost half of all investor, we have the opportunity to exert influence, employ people in Sweden are insured by the Folksam Group and a long-term approach and contribute to sustainable devel- more than three million people save for their pension with opment. We therefore do business that increases security us. This makes the Folksam Group a leading player when for customers, at the same time as safeguarding people it comes to insurance and pension savings in Sweden. and the environment. Our goal is to be the leader in the field of sustainability. Our climate target is to have net-zero Folksam Life and Folksam General, the two largest compa- greenhouse gas emissions in our own operations by 2030 nies in the Folksam Group, are owned by their customers. and in our investment portfolios by 2050. Instead of the profit being distributed to shareholders, it is returned to our owners – our customers – in the form Coronavirus has caused a pandemic that affects the entire of bonuses, premium reductions or better services, offers global economy.
    [Show full text]