Anders Kjellberg Svenska Modellen Korrigerad Januari 2021
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Den svenska modellen i en oviss tid Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Kjellberg, Anders 2020 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2020). Den svenska modellen i en oviss tid: Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad. (Arbetsliv och inflytande). Arena Idé. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den svenska modellen i en oviss tid fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029 anders kjellberg den svenska modellen i en oviss tid Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad © Arena Idé, Stockholm, 2020 Författare: Anders Kjellberg, Lunds universitet Redaktör: German Bender, Arena Idé ISBN: 978-91-985542-5-0 Foto omslag: Pixabay Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapporter anders kjellberg german bender är professor i sociologi vid Lunds är programchef på Arena Idé, med universitet. Han är en av Sveriges ansvar för arbetsmarknads- och ledande forskare om fackliga organ- utbildningspolitik. Han doktorerar isationer och partsrelationer ur ett även på Handelshögskolan i Stock- historiskt och internationellt pers- holm och är i grunden utbildad pektiv. Han är bland annat ledamot journalist och civilingenjör. Tidig- av TAM-Arkivs forskningsråd och are har han även varit utredare och tillhör International Advisory Pan- talskrivare på TCO och LO. el for European Journal of Industri- al Relations och redaktionsrådet för Arkiv Tidskrift för samhällsanalys. Innehåll Förord december 2020 5 Förord och disposition 6 Sammanfattning 7 1. Facklig organisationsgrad i Sverige och jämförbara länder 12 Tre unika förändringar av den fackliga anslutningen i Sverige 12 Högre tjänstemän och övriga tjänstemän 21 Medlemsutvecklingen i några LO-, TCO- och Saco-förbund 22 De 35 största fackförbunden i Sverige 28 Medlemsutvecklingen i LO, TCO och Saco 30 Facklig organisationsgrad i olika yrken 31 Sveriges organisationsgrad i internationell jämförelse 35 2. Orsaker till den sjunkande organisationsgraden 40 Kostnaden för medlemskapet vägs mot mot nyttan 40 Medlemsavgiftens storlek 42 Ekonomisk konjunktur och Gent-system 43 Det fortsatta fallet i arbetarnas fackanslutning även efter 2013 44 Fackliga inkomstförsäkringar ger en ny Gent-effekt 45 Strukturella drag hos arbetskraften som motverkar facklig organisering 46 Organisationsgraden i olika åldersgrupper 47 Organisationsgrad bland inrikes och utrikes födda 51 Organisationsgraden bland fast och tidsbegränsat anställda 61 Förändringar av arbetskraftens sammansättning 69 Långsiktiga och kortsiktiga faktorer 70 Fackens förmåga att tillfredsställa resultatinriktade medlemmar 72 Stora regionala skillnader i organisationsgrad 74 Facklig-politisk samverkan eller partipolitiskt obundna fack? 83 3. Den svenska parts- och kollektivavtalsmodellen 86 Fack och arbetsgivare: olika utveckling av organisationsgraden 86 Andelen småföretag anslutna till en arbetsgivarorganisation 88 Kollektivavtalens täckningsgrad 89 Andelen småföretag med kollektivavtal 91 Det svenska kollektivavtalssystemets ”vita fläckar” 93 4. Avslutande diskussion och framtidsscenario 106 Framtidsscenarion: facklig organisationsgrad 2024 och 2029 109 Coronakrisens effekter på medlemstalen i fack och a-kassor 111 Den svenska arbetsmarknadsmodellen i fara? 119 Referenser 126 Tabellbilaga 134 4 | Förord december 2020 Den svenska modellen i en oviss tid publicerades under maj 2020. Då förelåg endast preliminär statistik för a-kassornas medlemsutveckling under mars och april, det vill säga de två månader då a-kassorna och de fackliga organisationerna upplevde en mycket stark medlemstillströmning till följd av coronakrisen. Nu föreligger definitiva siffror för a-kassornas medlems- utveckling under dessa månader (tabell 69). Det kan tilläggas att a-kassor- nas medlemstillväxt under månaderna efter mars och april blev betydligt mindre. Antalet medlemmar i de fristående fackförbunden har reviderats för åren 2004, 2005 och 2019 och därmed det totala antalet aktiva med- lemmar i fackförbunden (tabell 65). Vidare har den norska organisations- graden 2005-2018 reviderats och uppdatering till 2019 skett (tabellerna 18 och 19). Undertexten till Bild 10 har förtydligats. Fysioterapeuterna tillhör Akademikeralliansen och inte OFR (tabell 13). Därtill kommer rättelser av några skrivfel. anders kjellberg Lund i december 2020 | 5 Förord och disposition I denna skrift redovisas för första gången den fackliga organisationsgradens utveckling till och med år 2019. Med anledning av att SCB under 2018 out- sourcade ett stort antal intervjuer för arbetskraftsundersökningarna till ett privat företag, som inte genomförde dem på ett korrekt sätt, har den fackliga organisationsgraden 2018 reviderats i denna rapport. Arbetsgivarnas organi- sationsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad redovisas till och med 2018. Till skillnad från i min årliga översikt i Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund (publiceras samti- digt som denna skrift) analyseras här medlemsutvecklingen i ett antal LO-, TCO- och Saco-förbund 2006-2019. Vidare redovisas de 35 största fackför- bunden och de fackliga centralorganisationernas ”marknadsandelar”. Helt nytt för 2020 års utgåva av denna rapport är att vi redovisar spe- cialbeställd SCB-statistik som visar organisationsgradens utveckling för utrikes och inrikes födda samt i olika arbetar-, akademiker- och tjänste- mannayrken. Vidare försöker vi förklara skillnader i facklig anslutning mellan olika kommuner och län. En viktig del av rapporten är en analys av vissa sentida trender när det gäller den svenska arbetsmarknadsmodellen, såsom varför tjänstemän- nens organisationsgrad utvecklats mer positivt än arbetarnas och utrikes föddas mer negativt än inrikes föddas. Av betydelse är här bland annat arbetskraftens strukturella egenskaper på arbetar- respektive tjänsteman- nasidan. I detta sammanhang diskuteras också de branscher som är särskilt svåra att organisera fackligt och där kollektivavtalens täckningsgrad är låg. Vidare görs två prognoser för den fackliga organisationsgradens utveck- ling mellan 2019 och 2024 respektive 2029. Prognoserna bygger på att den nedgång av såväl arbetarnas som tjänstemännens fackliga anslutning som skett sedan 2016 fortsätter i oförminskad takt de närmaste fem-tio åren. Om den ekonomiska konjunkturen vänder nedåt, vilket den gjorde från mars 2020 med anledning av åtgärderna för att förhindra spridningen av Coronaviruset och sjukdomen Covid-19, kan förloppet bli ett annat och de fackliga inkomstförsäkringarna, som allt fler LO-förbund inför, komma att spela en positiv roll för den fackliga organisationsgraden i en otrygg tid, både i termer av ökad medlemsrekrytering och färre medlemsutträden. Slutligen diskuteras den svenska modellens framtid med tanke på den fack- liga organisationsgradens nedgång, särskilt hos den växande andelen utrikes födda, och de problem som finns i vissa branscher vad gäller kollektivavtal- ens täckningsgrad, exploatering av arbetskraft och osund konkurrens. Samtliga tabeller i rapporten återfinns i tabellbilagan, men för att un- derlätta läsningen finns inte alla tabeller med i löpande text även om de nämns där. Hänvisningar anger då tabellernas nummer i den ordning de nämns, så att de enkelt kan hittas i tabellbilagan. Jag vill rikta ett stort tack till skriftens redaktör German Bender (program- chef, Arena Idé) för ett skickligt redigeringsarbete och utmärkta förslag samt Lena Lindgren (rättssociolog, Lund) för värdefulla synpunkter. anders kjellberg Lund i maj 2020 046-222 88 47, [email protected] www.soc.lu.se/anders-kjellberg 6 | Sammanfattning Under 2019 var organisationsgraden, det vill säga andelen löntagare som är medlemmar i ett fackförbund, oförändrat 68 procent, men små nedgån- gar kan noteras bland både arbetare och tjänstemän. Avrundat till hela tal sjönk dock andelen fackligt anslutna tjänstemän från 73 till 72 pro- cent medan arbetarnas organisationsgrad förblev oförändrat 60 procent. Året dessförinnan sjönk anslutningsgraden bland både arbetare och tjän- stemän med 0,8 procentenheter. Avrundat till hela tal minskade andelen fackanslutna löntagare mellan 2017 och 2018 från 69 till 68 procent, varav bland arbetare från 61 till 60 procent. För arbetarnas del var 2018 ytter- ligare ett år med fallande organisationsgrad: 67 procent