DOCSLIB.ORG

KODBOK Den Nationella SOM-Undersökningen Göteborgs Universitet, SOM-Institutet (2022)

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
KODBOK Den Nationella SOM-Undersökningen Göteborgs Universitet, SOM-Institutet (2022) KODBOK Den nationella SOM-undersökningen Göteborgs universitet, SOM-institutet (2022). Den nationella SOM-undersökningen 2020. https://doi.org/10.5878/jyym-aq24 DEN NATIONELLA SOM-UNDERSÖKNINGEN KODBOK 2020 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Användaranvisningar ................................................................................................... 1 Fältarbete och datahantering ....................................................................................... 2 Bortfallskoder ........................................................................................................... 2 Undantag från scanningsprinciper ............................................................................ 3 Primärforskarlista ......................................................................................................... 4 Variabelförteckning ...................................................................................................... 9 Nyheter och medier .................................................................................................. 9 Internet och digitala medier ...................................................................................... 14 Politik, samhälle och demokrati ................................................................................ 15 Aktuella samhällsfrågor ............................................................................................ 23 Sverige i världen ...................................................................................................... 27 Aktiviteter, intressen och värderingar ....................................................................... 29 Föreningsliv och deltagande .................................................................................... 34 Brottsoffer ................................................................................................................ 36 Bilvanor .................................................................................................................... 37 Konsumtion .............................................................................................................. 38 Energi och miljö ....................................................................................................... 39 Socialförsäkringar .................................................................................................... 41 Forskning och folkhälsa ........................................................................................... 43 Hälsovanor ............................................................................................................... 44 Coronaviruset .......................................................................................................... 46 Arbetsliv ................................................................................................................... 48 Boende .................................................................................................................... 49 Bakgrundsfrågor ...................................................................................................... 50 Konstruerade variabler ................................................................................................. 54 Könsvariabel ............................................................................................................ 54 Ålders- och generationsvariabler .............................................................................. 54 Utbildningsvariabel ................................................................................................... 55 Riksområde .............................................................................................................. 55 Regionvariabler ........................................................................................................ 55 Stad–land................................................................................................................. 56 Yrke ......................................................................................................................... 56 Inkomstvariabler....................................................................................................... 56 Dagstidningsläsningsvariabler .................................................................................. 57 Registervariabler .......................................................................................................... 58 Kön .......................................................................................................................... 58 Län........................................................................................................................... 58 Kommun .................................................................................................................. 58 Enkäten mottagen (indatum) .................................................................................... 60 Öppen kodning – kodningsprinciper ........................................................................... 61 Kodschema – öppen kodning ...................................................................................... 62 Morgontidning .......................................................................................................... 62 Samhällsgrupp ......................................................................................................... 63 Utbildningsinriktning ................................................................................................. 63 Parti ......................................................................................................................... 63 Samhällsproblem ..................................................................................................... 65 Yrke ......................................................................................................................... 67 Fackförbund ............................................................................................................. 68 Politiska förslag ........................................................................................................ 69 DEN NATIONELLA SOM-UNDERSÖKNINGEN KODBOK 2020 INFORMATION OM DEN NATIONELLA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2020 ANVÄNDARANVISNINGAR Den nationella SOM-undersökningen 2020 har genomförts som sex parallella undersökningar – Riks-1, Riks-2, Riks-3, Riks-4, Riks-5 respektive Riks-6 – som var och en omfattar ett systema- tiskt sannolikhetsurval om 3 750 personer boende i hela Sverige i åldrarna 16 till 85, dvs. totalt 22 500 personer. Såväl svenska som utländska medborgare ingår i urvalen. Samtliga frågeformu- lär var 12 sidor långa. De sex formulären innehåller ett stort antal gemensamma frågor som därmed kan bearbetas med sexdubbel urvalsstorlek. Eftersom de sex frågeformulären har olika teman är dock majoriteten av frågorna enbart ställda i en av de sex enkäterna. I föreliggande kodbok betraktas de sex delundersökningarna som en undersökning. Detta medför att frågorna i kodboken inte är organiserade i samma ordning som i något av de enskilda formu- lären. Den som önskar se i vilket sammanhang frågan är ställd, och frågans exakta layout, hänvisas till respektive formulär. 1 Variablerna i datafilen bär namn efter respektive frågenummer i kodbo- ken. I kodboken anges också vid varje fråga dess nummer i respektive formulär. Att såväl kodbok som datamängd är gemensam för samtliga formulär innebär att vissa frågor i datafilen saknar valida värden på ett eller fler av delurvalen. När en fråga inte är ställd i alla formulären har de svarspersoner vars formulär inte innehöll frågan tilldelats värde 96 (alternativt 996 eller 9996) på den variabeln. Variablerna är etiketterade med avseende på såväl fråga som svarsalternativ. Undantag är några av de öppna frågorna; kodschemat för de öppna frågorna återfinns i slutet av föreliggande kodbok. Observera: För de frågor som ingår i särskilda forskningsprojekt har primärforskaren ensam be- arbetningsrätt till frågorna till och med 31 mars året efter det att datamaterialet är bearbetnings- bart, dvs. för 2020 års undersökning den 31 mars 2022. Vem som är primärforskare (samt ev. projektförankring/extern samarbetspartner) framgår av uppställningen nedan. Primärforskaren ska efter denna tidsgräns alltid kontaktas och godkänna eventuell publicering; vid sådan publice- ring skall det dessutom alltid refereras till den som är primärforskare. Kontakta SOM-institutet ([email protected], 031-786 33 00) vid osäkerhet om hur forskarna kan nås. Frågor i kodboken utan primärforskare är att betrakta som allmänna frågor. När SOM-institutet står som primärfors- kare hänvisas till email ([email protected]) eller telefon (031-786 33 00) för frågor om användande. 1 https://www.gu.se/som-institutet/som-undersokningarna/om-som-undersokningarna 1 DEN NATIONELLA SOM-UNDERSÖKNINGEN KODBOK 2020 FÄLTARBETE OCH DATAHANTERING Den nationella SOM-undersökningen 2020 genomfördes i samarbete med undersökningsföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer - Indikator. Arbetet var upplagt så att Indikator svarade för utskick av formulär och påminnelser, telefonuppföljning, samt datauppläggning. Enkätsvaren har lästs av optiskt med hjälp av en scanner. SOM-institutet har stått för framtagning av frågeformulär och annat material som skickats ut, kodning av öppna svar samt iordningställande av den slutgiltiga datamängden inklusive variabler för öppna frågor och särskilt byggda variabler. Undersökningsledare för
Load more

Recommended publications
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets Årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm
    Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg Omslagsfoton: Mark Olson, Forma Viva ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den nittonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står John Ekberg, Per Ewaldsson, Valter Hultén, Petter Hällberg, Christian Kjellström och Irene Wennemo. Kapitel 16 om parternas organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg. Förord Under år 2019 genomfördes relativt få avtalsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte medlare i två avtalstvister: den mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet och i konflikten mellan SAS och Svensk Pilotförening. De stridsåtgärder som vidtogs i samband med avtalsförhandlingar under året var uteslutande relaterade till dessa båda förhandlingar. I övrigt var året på arbetsmarknaden fredligt, även om också Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdförbundet tog hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt vårdavtal. Under hösten skedde upptakten till 2020 års stora avtalsrörelse som berör nästan tre miljo- ner arbetstagare. Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Pappersindustri- arbetareförbundet valde att ställa sig utanför LO:s samordning. Under slutet av 2019 blev det också klart att nya förhandlingar om tjänstepensionsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv ska genomföras. Våren 2020 kommer att karaktäriseras av ett intensivt förhandlande.
    [Show full text]
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen 2020
    Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 • Avtalsrörelsen AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen ochoch lönebildningenlönebildningen 20202020 Medlingsinstitutets årsrapport MedlingsinstitutetsMedlingsinstitutets årsrapportårsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Box 1236 111 82 Stockholm www.mi.se Tel 08- 545 292 40 E-post: [email protected] Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 Medlingsinstitutets årsrapport ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg 2021 Omslagsfoton: Shutterstock ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tjugonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står Peter Beijron, John Ekberg, Per Ewaldsson, Anna Fransson, Petter Hällberg och Christian Kjellström. Kapitel 17 om organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg
    [Show full text]
  • Anders Kjellberg Professor I Sociologi, Lunds Universitet Tel
    Den svenska modellen 2020 - en presentation Kjellberg, Anders 2021 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2021). Den svenska modellen 2020 - en presentation. Därför var 2020 ett historiskt år för facken, Stockholm, Sverige. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal – en presentation* Webbinarium 29 april 2021 (uppdaterad 2/6 2021) Därför var 2020 ett historiskt år för facken Seminariet kan ses i Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=oBvj8flS92I&t=11s * Har utvidgats väsentligt efter webbinariet Anders Kjellberg professor i sociologi, Lunds universitet tel.
    [Show full text]
  • Den Svenska Modellen I En Oviss
    Den svenska modellen i en oviss tid fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029 anders kjellberg den svenska modellen i en oviss tid Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad © Arena Idé, Stockholm, 2020 Författare: Anders Kjellberg, Lunds universitet Redaktör: German Bender, Arena Idé ISBN: 978-91-985542-5-0 Foto omslag: Pixabay Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapporter anders kjellberg german bender är professor i sociologi vid Lunds är programchef på Arena Idé, med universitet. Han är en av Sveriges ansvar för arbetsmarknads- och ledande forskare om fackliga organ- utbildningspolitik. Han doktorerar isationer och partsrelationer ur ett även på Handelshögskolan i Stock- historiskt och internationellt pers- holm och är i grunden utbildad pektiv. Han är bland annat ledamot journalist och civilingenjör. Tidig- av TAM-Arkivs forskningsråd och are har han även varit utredare och tillhör International Advisory Pan- talskrivare på TCO och LO. el for European Journal of Industri- al Relations och redaktionsrådet för Arkiv Tidskrift för samhällsanalys. Innehåll Förord och disposition 6 Sammanfattning 7 1. Facklig organisationsgrad i Sverige och jämförbara länder 12 Tre unika förändringar av den fackliga anslutningen i Sverige 12 Högre tjänstemän och övriga tjänstemän 21 Medlemsutvecklingen i några LO-, TCO- och Saco-förbund 22 De 35 största fackförbunden i Sverige 28 Medlemsutvecklingen
    [Show full text]
  • En Förändrad Värld?
    EN FÖRÄNDRAD VÄRLD? LO-TCO RÄTTSSKYDD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2019 1 2 FOTO KRISTIAN POHL 33 ÅR I HUVUDET PÅ EN VD ALLA RESOR HAR ETT SLUT. Så också min yrkesresa som jurist hos det som under min tid utvecklats till nästan alla fackför- bunds rättsskyddsbolag. Mitt arbete här under närmare 33 år, varav 25 år i rollen som vd, har onekligen gett intressanta perspektiv. Inför min pensionering i sommar infinner sig helt naturligt en del tankar om hur svenskt arbetsliv förändrats under dessa tre decennier. SOM NYBLIVEN ARBETSRÄTTSJURIST i slutet av 1980-talet var några av mina första uppdrag att företräda arbetare som gått ut i vilda strejker. Sådana förekom lite då och då i ett arbetsliv som var mer hierarkiskt än dagens. Lönen var ofta den tändande gnistan, men bakom strejkerna fanns också ett djupare missnöje som legat och grott länge. Att en jurist inför Arbetsdomstolen stod upp för vad arbets- tagare kände och upplevde var något stort och viktigt. Jag minns särskilt en strejk på Eldon i Alvesta där många lågavlönade kvinnor upplevde sig vara kuvade och maktlösa inför sin arbetsgivare. Den tacksamhet de visade över att jag i domstolen talade för deras sak berörde mig starkt. Dessa medlemmar och många andra upplever ofta att stödet från en jurist från rättsskyddsbolaget FOTO TT i sig är en form av upprättelse. FOTO KRISTIAN POHL 3 VAD HAR DÅ HÄNT SEDAN DESS; HAR VÄRLDEN BLIVIT EN SMULA BÄTTRE? Jag önskar att jag kunnat svara tveklöst ja på den frågan. Visst har mycket gått i rätt riktning, reallönerna har ökat kraftigt, men samtidigt har nya moln seglat upp på himlen.
    [Show full text]
  • Modellen Kjellberg 210614
    Juni 2021 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal Anders Kjellberg Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal © Arena Idé , Stockholm, juni 2021 ISBN 978-91-985543-0-4 Författare: Anders Kjellberg Redaktör: German Bender, Arena Idé Foto omslag: krakenimages, Unsplash.com https://unsplash.com/photos/Y5bvRlcCx8k Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapport 2 Anders Kjellberg German Bender (redaktör) (författare) ä r utredningschef på ä r professor i sociologi vid Arena Idé , med ansvar Lunds universitet. Han ä r en fö r arbetsmarknads- av Sveriges ledande forskare och utbildningspolitik. om fackliga organisationer och partsrelationer ur ett historiskt och internationellt perspektiv. 3 Förord juni 2021 Som utlovats i förordet från april föreligger nu en ny upplaga av denna rapport. Titeln är som synes oförändrad. Innehållet är till stora identiskt med det i den föregående versionen. Undantagen är för det första ett nytt kapitel som diskuterar vad EU- direktivet om minimilöner kan komma att betyda för den svenska partsmodellen. För det andra har delarna som berör det nya huvudavtalet daterats upp med anledning av att regeringen och samarbetspartierna presenterat förslaget till ny lagstiftning och LO upptagit förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att sammanjämka det nu gällande omställningsavtalet LO-SN med det nya huvudavtalet och den kommande lagstiftningen. Lund den 10 och 14 juni 2021 ANDERS KJELLBERG Sociologiska institutionen, Lunds universitet Telefon 046-222 88 47 E-post [email protected] Hemsida https://www.soc.lu.se/anders-kjellberg 4 Förord Denna rapport planeras att under slutet av maj eller början av juni utkomma i en utvidgad upplaga som motsvarar förra årets Arena Idé- rapport Den svenska modellen i en oviss tid.
    [Show full text]
  • Kjellberg Facklig Medlemstillströmning Coronan
    Facklig medlemstillströmning under coronapandemin Kjellberg, Anders Published in: Nio - Fem Tidskrift om arbetsliv & profession 2020 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2020). Facklig medlemstillströmning under coronapandemin. Nio - Fem Tidskrift om arbetsliv & profession, 3(2), 12-15. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Facklig medlems- tillströmning Hur kommer det sig att både fack och a-kassa fått en ÖKAD medlemstillströmning under COVID-19-PANDEMIN? Sociologen Anders Kjellberg har ANALYSERAT den fackliga organisationsgradens förändring. är coronapandemin slog till under våren 2020 förändra- des människors liv och arbete Otryggheten och radikalt.
    [Show full text]
  • Tryggheten, Staten Och Partsmodellen
    2020 Tryggheten, staten och partsmodellen Har staten förändrat sitt ansvar för ersättning vid arbetslöshet över tid? Kontakt TCO Maria Ahrengart [email protected] Förord Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. För individen kan ett bra inkomstbortfalls- skydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete. Vetskapen om att man har en ekonomisk trygghet vid arbetslöshet kan också vara det som gör att man vågar byta arbete eller starta företag trots att det finns en osäkerhet om hur det kommer att gå. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet fungerar också som en automatisk stabilisator för ekonomin. Efterfrågan kan hållas uppe även när många blir arbetslösa och en snabb nedgång på bostadsmarknaden kan undvikas. Idag består tryggheten vid arbetslöshet av flera olika försäkringar. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen kompletteras av såväl kollektivavtal om omställning som fackförbundens inkomstförsäkringar. För många krävs alla tre för att säkra en rimlig ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet. I denna rapport beskriver TCO hur dessa försäkringar och den trygghet de erbjuder har utvecklats över tid. Rapporten gäller åren 1980–2019 för arbetslöshetsförsäkringen och 2000–2019 för omställningsavtalens ersätt- ningar och de fackliga inkomstförsäkringarna. 2020 blir ett viktigt år för arbetslöshetsförsäkringen. I slutet av mars infördes flera tillfälliga förändringar i försäkringen, bland annat lättnader i arbets- och medlemsvillkor och ett höjt tak. I mitten av juni presenterar den statliga a-kasseutredningen sina förslag som handlar såväl om hur fler ska få tillgång till ersättning som utformningen av en nedtrappning av ersättningen.
    [Show full text]
  • Den Svenska Modellen I Fara?
    Den svenska modellen i fara? fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2023 anders kjellberg den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad © Arena Idé, Stockholm, 2019 Författare: Anders Kjellberg, Lunds universitet Redaktör: German Bender, Arena Idé ISBN 978-91-985542-1-2 Foto omslag: Pixabay Rapporten kan laddas ner från www.arenaide.se/rapporter anders kjellberg german bender är professor i sociologi vid Lunds är programchef på Arena Idé, med universitet. Han är en av Sveriges ansvar för arbetsmarknads- och ledande forskare om fackliga organ- utbildningspolitik. Han doktorerar isationer och partsrelationer ur ett även på Handelshögskolan i Stock- historiskt och internationellt pers- holm och är i grunden utbildad pektiv. Han är bland annat ledamot journalist och civilingenjör. Tidig- av TAM-Arkivs forskningsråd och are har han även varit utredare och tillhör International Advisory Pan- talskrivare på TCO och LO. el for European Journal of Industri- al Relations och redaktionsrådet för Arkiv Tidskrift för samhällsanalys. Innehåll Förord och disposition 6 Sammanfattning 7 1. Facklig organisationsgrad i Sverige och jämförbara länder 12 Tre unika förändringar av den fackliga anslutningen i Sverige 12 Medlemsutvecklingen i några LO-, TCO- och Saco-förbund 20 De 35 största fackförbunden i Sverige 26 Medlemsutvecklingen i LO, TCO och Saco 26 Sveriges organisationsgrad
    [Show full text]
  • Firm Hand on the Tiller
    ##Forfatter## ##Tittel## Tord Flatland Firm hand on the tiller A comparative case-study of industrial relations, bargaining models and organised employers’ roles in change in Sweden and Norway Master’s thesis, Sociology Fafo Tord Flatland Firm hand on the tiller A comparative case-study of industrial relations, bargaining models and organised employers’ roles in change in Sweden and Norway Master’s thesis, Sociology, Department of Sociology and Human Geography Faculty of Social Sciences University of Oslo Fafo © Fafo 2021 ISBN 978-82-324-0589-3 Summary This thesis is a comparative case-study of development trajectories of industrial relations and collective wage bargaining models in Sweden and Norway since around the turn of the millennium up until the present. I compare development trajectories in the two countries’ institutional frameworks in relevant areas in order to address three research questions: i) Are Swedish and Norwegian industrial relations and collective bargaining models displaying converging or diverging trajectories in the two first decades of the 21st century? ii) What roles have organised employers in different sectors played in industrial relations and bargaining model change in Sweden and Norway since 2000, and can properties in the countries’ organised actors explain outcomes in IR and bargaining model change? iii) Does change in one or both countries’ industrial relations and bargaining models conform to a description of ‘neoliberal’ transformations or trajectories in industrial relations, or is this concept unfit to describe the overall trajectory of Swedish and/or Norwegian industrial relations and bargaining models since 2000? The thesis relates to the research fields of comparative political economy and industrial relations studies.
    [Show full text]
  • Flytta Gränserna
    FLY T TA GRÄNSERNA LO-TCO RÄTTSSKYDD VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING 2020 1 ”De lagar och avtal som avgör hur vi mår och har det på våra arbetsplatser är något som vi både kan och bör påverka. Det är LO-TCO Rättsskydds uppgift att ge fackföreningsrörelsen stöd i det arbetet.” mattias landgren Chefsjurist och VD ÅRET SOM FLYTTADE GRÄNSER verkligheten omskapas ständigt. Som remissinstans för den statliga Så vad blir kontentan av det här? Det framstod extra tydligt under utredningen ”En trygg sjukförsäkring Jo, att lagar, avtal, regleringar och det dramatiska året 2020. I ljuset av med människan i centrum” kunde paragrafer i regel är resultatet av covid-19 är det frestande att främst vi glädjas åt såväl angelägna klargör- politik. Vilket gör att vi på rättsskyddet förknippa året med oro, men då anden kring sjukpenning för behovs- kan och vill vara ett värdefullt redskap glömmer man lätt att en rad och deltidsanställda som större krav för svensk fackföreningsrörelse. omvälvande händelser också öppnade på bra rehabiliteringsinsatser. Ett Självklart för att försvara det som nya perspektiv. Hot och möjligheter viktigt steg framåt för en verklighets- redan uppnåtts. Men kanske än mer varvades som ett resultat av en förankrad socialförsäkring, där vi för att också flytta fram positionerna politisk och facklig process. Det är redan börjat skönja konkreta resultat. för förbundens medlemmar. viktigt att då hålla i huvudet att de Inte minst stod detta klart när Använd oss gärna som rådgivare lagar och avtal som avgör hur vi mår regeringen strax före jul meddelade i den processen, vid sidan om det och har det på våra arbetsplatser att 180-dagarsprövningen i sjukför- konkreta arbete vi bedriver i landets är något som vi både kan och bör säkringen tillfälligt stoppades.
    [Show full text]
  • En Sjukförsäkring Och Rätt Till Rehabilitering
    1 Förord Nästan sex av tio kronor av den skatt vi betalar till staten används för att finansiera socialförsäkringarna. De stora posterna utgörs av pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, a- kassa och arbetsskadelivränta. Den totala kostnaden för socialförsäkringarna beräknas för 2018 uppgå till knappt 600 miljarder kronor. Det är prislappen för den trygghet vi efterfrågar från staten, men vårt behov av trygghet sträcker sig längre. 2017 betalade var och en av svenskarna i genomsnitt runt 6 500 kronor i premier för privata skadeförsäkringar och cirka 26 000 kronor i premier för pension- och livförsäkringar. Det gav försäkringsbolagen en sammanlagd premieintäkt på 325 miljarder kronor. Närmare 45 miljarder kronor utbetalades under samma år i ersättning för skador och drygt 130 miljarder kronor i form av tjänstepension, privat pension och livförsäkringsersättning. Denna trygghetsservice levereras (sköts eller ombesörjs) dagligen av drygt 20 000 anställda hos försäkringsbolagen. Närmare 14 500 av dessa är medlemmar i fackförbundet FTF. Vi utgör ett av grundfundamenten för den svenska välfärden, vilket vi är oerhört stolta över. Vi ser och hör vad som fungerar bra och vad som kan förväntas bli en utmaning för vår svenska välfärdsmodell i framtiden. Med FTFs unika kunskap och erfarenhet av att skapa trygghet genom försäkringslösningar vill vi bidra med förslag till hur Sverige kan möta framtidens välfärdsutmaningar. Därför har vår nya samhällspolitiska chef, Håkan Svärdman, skrivit den här rapporten som innehåller en analys av den statliga sjukförsäkringen och ett förslag till hur den behöver reformeras och kompletteras. En fråga som i allra högsta grad berör våra medlemmar både i deras privatliv och yrkesutövning. Rapporten är den första i en serie som ska utgöra underlag för FTF:s kommande välfärdspolitiska program.
    [Show full text]