DOCSLIB.ORG

Avtalsrörelsen Och Lönebildningen 2020

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Avtalsrörelsen Och Lönebildningen 2020 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 • Avtalsrörelsen AvtalsrörelsenAvtalsrörelsen ochoch lönebildningenlönebildningen 20202020 Medlingsinstitutets årsrapport MedlingsinstitutetsMedlingsinstitutets årsrapportårsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Box 1236 111 82 Stockholm www.mi.se Tel 08- 545 292 40 E-post: [email protected] Avtalsrörelsen och lönebildningen 2020 Medlingsinstitutets årsrapport ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2020 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg 2021 Omslagsfoton: Shutterstock ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den tjugonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står Peter Beijron, John Ekberg, Per Ewaldsson, Anna Fransson, Petter Hällberg och Christian Kjellström. Kapitel 17 om organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet. Förord När jag tillträdde som generaldirektör för Medlingsinstitutet år 2019 ville jag inte gå emot den traditionella beskrivningen av den kommande avtals rörelsen. Den brukar nämligen samstämmigt beskrivas som den värsta någonsin – och sedan brukar det ändå gå ganska bra. I själva verket ansåg jag att avtalsrörelsen år 2020 inte var så märkvärdig. Men jag hade fel. Avtalsåret 2020 kommer gå till historien. Så länge Medlingsinstitutet har funnits – och antagligen kan vi gå tillbaka till tiden för den första medlingslagens införande 1906 – har vi aldrig haft ett så märkligt avtalsår som det vi skildrar i den här rapporten. Det pågick förhandlingar under i princip hela året – och covid-19-pandemin fanns ständigt närvarande. Den gav upphov till en ekonomisk kris och enorma skillnader mellan olika arbetsmarknadssektorer. Men pandemin ledde också till att förhandlings- arbetet behövde läggas om och digitaliseras, något de flesta skulle ha hävdat är omöjligt. Arbetsmarknadens parter hanterade denna påfrestning. De lyckades bli överens om en förlängning av avtalen med sju månader, avtal om korttidsarbete som infördes på bred front, en försäkringsöverenskommelse, ett nytt huvudavtal om trygghet och omställning och ett nytt märke för löneökningarna på 5,4 procent under en avtals- period på 29 månader. Detta märke accepterades av resten av arbetsmarknaden, trots att vissa sektorer jobbade för högtryck medan andra var i princip nedstängda. Detta skedde utan en enda konfliktdag. Om inte allt annat hade gjort detta år unikt, så gör denna nolla det. Aldrig tidigare har ett helt år förlupit utan konfliktdagar på varken central eller lokal nivå. Medlingarna har också varit färre än vad de brukar vara under en större avtalsrörelse. Parterna har under svåra förhållanden tagit ansvar för att hitta lösningar som kan accepteras av båda parter. Ibland har det behövts medlare, men för det mesta har parterna klarat detta utan varsel och extern hjälp. Det är ett styrketecken. Avtalet om trygghet och omställning var också det en milstolpe för den svenska arbets- marknadsmodellen. Det har gjorts flera tidigare försök att uppnå något liknande. Alla har gått i stöpet. Det uppseendeväckande är inte att LO misslyckades att hålla ihop. Det som är anmärkningsvärt är att Svenskt Näringsliv och PTK lyckades. Det är svårt att säga något säkert om hur detta år påverkar relationerna mellan arbetsmarknadens parter framöver. Mycket pekar emellertid på att relationerna mellan parterna i grunden har förändrats och förbättrats. Stockholm i april 2021 Irene Wennemo Generaldirektör 6 Innehåll Sammanfattning 10 1. Väl fungerande lönebildning 15 1.1 Lönebildning och ekonomisk politik 16 1.2 Den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll 17 1.3 Samordning och samverkan för en stabil lönebildning 18 1.4 Diskussion om lönebildningsmodellen 19 1.5 Påverkan på modellen 2020 20 Del 1 Avtalsrörelsen år 2020 2. Inför förhandlingarna 2020 23 2.1 Avtal som löpte ut 2020 23 2.2 Möjliga medlingsärenden 24 2.3 Avtalen prolongerades 25 2.4 Några av 2020 års avtalskrav 28 3. Förhandlingsresultat 2020 31 3.1 Sänkt ålder i ”Avtalspension SAF-LO” 31 3.2 Industrin gick före och satte märket 31 3.3 Låglönesatsning i LO-avtalen 32 3.4 Industrins avtal normerande för nivå och avtalslängd 33 3.5 Skilda tolkningar av ”märket” 35 3.6 Påverkan på normeringens spridning och innehåll 35 3.7 Avtalens utformning 36 3.8 Arbetsgrupper 38 3.9 Organisations- och avtalsförändringar 38 4. Medling, varsel och stridsåtgärder 40 4.1 Allmänt om medling 41 4.2 Tvister och medling på förbundsnivå 45 4.3 Den regionala medlingsverksamheten 55 4.4 Summering och konfliktstatistik 66 4.5 Internationell jämförelse 69 5. Kommande års förhandlingar 71 5.1 Avtalsrörelserna 2021 och 2022 71 5.2 Avtalsrörelsen år 2023 71 6. Lagstiftning och domar 72 6.1 Ny lagstiftning med mera 72 6.2 Förslag och utredningar 79 6.3 Arbetsdomstolen 86 6.4 EU-domstolen 89 7. Förhandlingar utanför avtalsrörelsen 92 7.1 Trygghet, omställning och anställningsskydd 92 7.2 Vissa frågor om avtalspension och avtalsförsäkring 100 7.3 Parternas överenskommelser om korttidsarbete 102 Del 2 Lönebildningen och samhällsekonomin 8. Internationell ekonomi under 2020 107 8.1 Handel, produktion och efterfrågan 107 8.2 Europeisk arbetsmarknad 113 8.3 Krisåtgärder 117 8.4 Prisbilden 120 8.5 Sammanfattning 122 9. Svensk ekonomi och lönebildning 2020 125 9.1 Ett unikt och svåranalyserat år 125 9.2 Sammanfattande nyckeltal 126 9.3 Resursutnyttjande och lönesamhetsomdömen 127 9.4 Arbetsmarknad 130 9.5 Löner och arbetskostnader 143 9.6 Priser, produktivitet och vinster 148 10. Sveriges konkurrenssituation 2020 155 10.1 Konkurrenskraft eller konkurrenssituation? 155 10.2 Löner och arbetskostnader 156 10.3 Relativa enhetsarbetskostnader 163 10.4 Utrikeshandel 166 10.5 BNP per invånare i Sverige och i omvärlden 169 10.6 Sammanfattning 171 Del 3 Lönestatistiken 11. Den officiella lönestatistiken 175 11.1 Konjunkturlönestatistiken 175 11.2 Lönestrukturstatistiken 178 11.3 EU-statistiken 179 12. Utfall enligt konjunkturlönestatistiken 181 12.1 Lägre löneökningstakt till följd av uppskjuten avtalsrörelse 181 12.2 Konsekvenser för statistiken 186 13. Utfall enligt lönestrukturstatistiken 189 13.1 Månadslöner år 2019 189 13.2 Individuella löneökningstakter 191 13.3 Lönespridningen år 2019 194 13.4 Källor och metoder för att mäta löneutvecklingen 198 13.5 Genomsnittslönens utveckling 200 14. EU-statistiken 204 14.1 Labour Cost Index för Sverige 204 14.2 Arbetskostnadernas nivå i Sverige och omvärlden 205 15. Löneskillnad mellan kvinnor och män 208 15.1 Ovägd löneskillnad mellan kvinnor och män 2019 208 15.2 Löneskillnad efter standardvägning 212 15.3 Arbetad tid och lön påverkar inkomsten 214 Del 4 Arbetsmarknadens struktur 16. Arbetsmarknadens organisationer 219 16.1 Arbetsgivarnas organisationer 219 16.2 De fackliga organisationerna 223 16.3 Medlemsutveckling inom fackföreningsrörelsen 224 16.4 Tillströmning till a-kassorna 229 16.5 Långsiktiga trender 230 17. Parternas organisationsgrad och kollektivavtalens utbredning 231 17.1 Kollektivavtalens täckningsgrad 232 17.2 Fack och arbetsgivare: utveckling av organisationsgraden 232 17.3 Olika utveckling av organisationsgraden 234 17.4 Andelen fackligt anslutna ur ett internationellt perspektiv 237 18. Kollektivavtalens utformning 240 18.1 Kollektivavtalens utformning 240 18.2 Kollektiv och individuell löneökning 241 18.3 Central och lokal lönebildning 242 18.4 Från generellt till individuellt 243 18.5 De sju avtalskonstruktionerna 244 18.6 Löneavtalens konstruktion och löneutfall 247 Del 5 Bilagor Bilaga 1 Urval av överenskommelser om lägsta löner i avtal 251 Bilaga 2 Beräkning av kollektivavtal och deras omfattning 254 Fördjupningar och förklaringar Lönebildningen och propositionen Sidan 16 Registrerade förhandlingsordningsavtal 31 december 2020 Sidan 43 Några nyckelbegrepp i lagstiftningsprocessen Sidan 72 Befolkningen enligt arbetskraftsundersökningarna Sidan 135 Korttidsarbete försvårar internationella jämförelser Sidan 157 Mer om konjunkturlönestatistiken Sidan 176 Statistik över utbetalda lönesummor Sidan 177 Mer om lönestrukturstatistiken Sidan 178 Statistik över arbetskostnader i nivå för olika länder Sidan 207 Ett alternativt sätt att beräkna arbetsgivarnas organisationsgrad Sidan 233 Rapporten kan laddas ned från Medlingsinstitutets webbplats www.mi.se/publikaito- ner You will find a summary in English, French and German on our website: www.mi.se/other-languages/ 10 Sammanfattning Covid-19-pandemin påverkade hela samhället under år 2020 – det gällde även avtalsrörelsen och lönebildningen. Men mitt under pandemin genom- fördes en stor avtalsrörelse, avtal tecknades om trygghet och omställning, om pensionsbestämmelser och om korttidsarbete. Den svenska ekonomin stod sig i en internationell jämförelse väl och den svenska modellen med starka och ansvarstagande arbetsmarknadsparter visade sig vara robust. Avtalsrörelsen var omfattande under året. Cirka
Load more

Recommended publications
  • Book Review: Trade Unions in Western Europe: Hard Times, Hard Choices
    Book Review: Trade Unions in Western Europe: Hard Times, Hard Choices blogs.lse.ac.uk /lsereviewof books/2013/12/05/book-review-trade-unions-in-western-europe-hard- times-hard-choices/ Blog Admin In this book the authors attempt to provide an account of how trade unionism has evolved in ten west European countries, the main recent challenges that unions have faced, and their responses. This work will certainly make a fundamental contribution to the debate about the future role and functions of unions as the authors provide key insights in their attempt to identify how unions can learn to attract new members and enhance their strategic capacities, writes Pietro Manzella. Trade Unions in West ern Europe: Hard Times, Hard Choices. Rebecca Gumbrell- McCormick and Richard Hyman. Oxf ord Universit y Press. Oct ober 2013. Find t his book: Are unions still relevant actors in the twenty- first century? Can they still give ‘voice’ to employees? If so, to what extent can they do this? What is the trade union response to globalization? The answer to these and other questions concerning trade unions is to be found in the latest work by Rebecca Gumbrell- McCormick and Richard Hyman. Trade Unions in Western Europe: Hard Times, Hard Choices sets its sights on the changing functions of unions in western countries in the twenty- first century. In tackling this contentious issue, these two influential scholars supply convincing arguments to explain why the role of unions is still decisive in today’s industrial relations arena. The study is the result of a research project funded by the Danish Social Research Council, which enabled the authors to carry out fieldwork on union responses to globalization.
    [Show full text]
  • Collective Bargaining and Gender Equality Jane Pillinger and Nora Wintour
    The Gendered Economy Series Editors: Sara Cantillon and Diane Elson This path-breaking new series critically examines the economy and the theory and methodology of economics through the lens of gender. It will publish original and incisive research that explores the role of gender in the contemporary global economy. The series showcases how economic relationships, actions and institutions are directly affected by gender norms, how a gendered perspective illuminates aspects of the economy that would otherwise be ignored, and challenges many of the tenets that underpin both the mainstream and heterodox interpretation of how economies function. Published Collective Bargaining and Gender Equality Jane Pillinger and Nora Wintour The Economy’s Other Half James Heintz The Sex Economy Monica O’Connor COLLECTIVE BARGAINING AND GENDER EQUALITY Jane Pillinger and Nora Wintour We dedicate this book to our sisters © Jane Pillinger and Nora Wintour 2019 This book is copyright under the Berne Convention. No reproduction without permission. All rights reserved. First published in 2019 by Agenda Publishing Agenda Publishing Limited The Core Bath Lane Newcastle Helix Newcastle upon Tyne NE4 5TF www.agendapub.com ISBN 978-1-78821-076-8 British Library Cataloguing-in-Publication Data A catalogue record for this book is available from the British Library Typeset by JS Typesetting Ltd, Porthcawl, Mid Glamorgan Printed and bound in the UK by Short Run Press Ltd, Exeter, Devon Contents Acknowledgements vii Acronyms ix Foreword by Series Editors xv 1. Introduction 1 2. The gender dimensions of collective bargaining 9 3. Collective bargaining as a tool for gender equality: evidence from across the world 35 4.
    [Show full text]
  • Avtalsrörelsen Och Lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets Årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm
    Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Telefon: 08-545 292 40 Webbplats: www.mi.se Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2019 Medlingsinstitutets årsrapport Grafiskt produktionsstöd: Forma Viva, Linköping Tryck: Stibo Graphic, Helsingborg Omslagsfoton: Mark Olson, Forma Viva ISSN 1650-8823 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: … att verka för en väl fungerande lönebildning. … att ansvara för medling i arbetskonflikter. … att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den nittonde rapporten, den första publicerades i februari 2002. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. För texterna står John Ekberg, Per Ewaldsson, Valter Hultén, Petter Hällberg, Christian Kjellström och Irene Wennemo. Kapitel 16 om parternas organisations grad och kollektivavtalens utbredning har skrivits av professor Anders Kjellberg. Förord Under år 2019 genomfördes relativt få avtalsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte medlare i två avtalstvister: den mellan Sveriges Hamnar och Svenska Hamnarbetarförbundet och i konflikten mellan SAS och Svensk Pilotförening. De stridsåtgärder som vidtogs i samband med avtalsförhandlingar under året var uteslutande relaterade till dessa båda förhandlingar. I övrigt var året på arbetsmarknaden fredligt, även om också Sveriges Kommuner och Landsting och Vårdförbundet tog hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt vårdavtal. Under hösten skedde upptakten till 2020 års stora avtalsrörelse som berör nästan tre miljo- ner arbetstagare. Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Pappersindustri- arbetareförbundet valde att ställa sig utanför LO:s samordning. Under slutet av 2019 blev det också klart att nya förhandlingar om tjänstepensionsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv ska genomföras. Våren 2020 kommer att karaktäriseras av ett intensivt förhandlande.
    [Show full text]
  • Colfer Phd Final Submitted 04.12.18 Trade Union Influence Under
    This dissertation is submitted for the degree of Doctor of Philosophy in Politics and International Studies. Pembroke College, University of Cambridge, December 2017 i Declaration This dissertation is the result of my own work and includes nothing which is the outcome of work done in collaboration except as declared in the Preface and specified in the text. It is not substantially the same as any that I have submitted, or, is being concurrently submitted for a degree or diploma or other qualification at the University of Cambridge or any other university or similar institution except as specified in the text. I further state that no substantial part of my dissertation has already been submitted, or, is being concurrently submitted for any such degree, diploma or other qualification at the University of Cambridge or any other university or similar institution. It does not exceed the prescribed word limit. i There's a simple doctrine: outside of a person's love, the most sacred thing that they can give is their labour. And somehow or another along the way, we tend to forget that. Labour is a very precious thing that you have. Anytime that you can combine labour with love, you've made a good merger. -James Carville ii Acknowledgements I want to thank the Economic and Social Research Council (ESRC), the University of Cambridge Home and European Scholarship Scheme (CHESS), Pembroke College, the estate of the late Professor Monica Partridge, and the Cambridge Political Economy Society for their generous funding and support throughout my doctoral research. I also want to thank the European Trade Union Institute and the American College of Athens, especially Professor Eleni Patra, for supporting me during fieldwork in Brussels and Athens respectively.
    [Show full text]
  • The Voice of Workers in Europe
    The voice of workers in Europe European Trade Union Confederation (ETUC) Confédération européenne des syndicats (CES) 1. THE ETUC’S ObJECTIVES he European Trade Union Confederation (ETUC) European enlargement, increasingly interdependent unites trade unions at European level. Its aim is to economies, growing worker mobility, and developments T put Social Europe at the heart of Europe’s political surrounding energy and climate change have drastically priorities. It is active in key areas for the world of work in altered the context in which European trade unions op- the European Union (EU) and beyond. erate. European countries face common problems and The ETUC defends fundamental social values such as challenges, and for that reason, joint European action is solidarity, equality and cohesion. It pursues good quality more and more vital. To preserve collective bargaining work, equal treatment for all, social protection and inclu- power and work for a more equitable and just society, sion and decent living standards. The European trade un- trade unions must speak with one voice and coordinate ion movement opposes all forms of exclusion and social activities at European level. injustice and insists on the need to consult and inform To this end, the ETUC has different tools at its disposal: workers on issues that affect their professional and day- European social dialogue, pressure on European deci- to-day lives. sion-makers to infl uence EU legislation, and large-scale mobilisations. The voice of workers in Europe 2. THE ETUC’S PRIORITIES: MORE EUROPE… MORE SOCIAL EUROPE he ETUC works for a European Union with a strong • The right to services of general interest, accessible to social dimension, which prioritises the interests and all; T well being of working men and women, promotes • European standards that harmonise national social leg- social justice and fights exclusion and discrimination.
    [Show full text]
  • Trade Union Information Bulletin
    ~ EUROPEAN COMMUNITIES TRADE UNION INFORMATION BULLETIN IN THIS ISSUE Brussels Summit Regional Fund Equal Opportunities Publi•hed by the Trade Union DMalon of the Directorate-General for Information, Communlc.tlon and Culture COMMISSION OF THE EUROPEAN COMMUNITIES (DG X) 200 rue de Ia Lol. B-1049 Bruaels Trade Union Information X/167/88-EN TRADE UNION INFORMATION BULLETIN CONTENTS BRUSSElS SUMMIT MEETING REPORT •.•..•••••..•... 3 NEWS FROM El.ROPE : Aid for Portuguese Industry ••••.•••••...•.•• 4 Public Service Agreements ••••••..••••....... 4 European Railways and the Environment .•••.•• 5 Relaunching European Culture ••••.••••••••.•. 5 EQUAL OPPORTUNITIES CCJ.1KJNITY MEDIUM TERM PROGRAt+E 1986-90 ..•••• , 6 CEDEFOP: SOCIAL PARTNERS AND VOCATIONAL TRAINING ••••••• 7 CCl.LECTIVE AGREEMENTS IN THE EUROPEAN METALWORKING INDUSTRY •.•...•••.•.•••. 8 FOCUS ON: INTERNATICNAL TRADE UNION JOURNALS •••.•.••••.• 10 EUROPEAN FOUNDATION: SAFETY AND HAZARDOUS WASTES •.•.•••••••••••••.• 11 EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND •••••••••••• 12 NEW PUBLICATIONS- INFORMISEP ••••••••••••••••• 13 El.RODATA - STATISTICS ••.••••••••••••••••••• , •• 14 Editor: Alan BURNETT BQLETIN BOARD ...•.. , • • • • • • • • • • • • . • • • • • • . • . • • • 15 Sheffield, U.K. The views expressed in the Bulletin are those of the Editor and are not necessarily those of the European Commission. PUBLISHED FOUR TIMES PER YEAR IN ENGLISH, FRENCH AND GERMAN BY THE TRADE UNION DIVISION OF THE COMMISSION OF THE ~UROPEAN COMMUNITIES~ 2 BRUSSELS SUMMIT SUCCESS SPELLS HOPE FOR THE FUTURE OF EUROPE European Commission President, Jacques Delors, described Friday 12 February 1988 as the happiest day of his life. It was the day when the crisis which had hun~ over the future of the Community for over a year came to an end. It was the day when the summit meetin~ of the twelve Heads of State finally reached agreement on the future budget of the Community and the reform of the Common Agricultural Policy.
    [Show full text]
  • Trade Unions' Strategies and Good Practices to Promote Work-Life Balance
    / 1 RE BA LAN CE Trade unions’ strategies and good practices to promote work-life balance 2 / ACKNOWLEDGMENTS Studies like this one – by their very nature – have many authors and many more contributors. The final text is but a shadow reflection of the commitment and work that each person has put into it. The list of the women and men who have made this report a success is long and our heartfelt thanks goes to all of them: Montserrat Mir and Cinzia Sechi, who conceived of the REBALANCE project and made it happen, the project Steering Committee Members; those who co-ordinated the country-level research, namely: Lotta Savinko (Finland), Raphaelle Maniere (France), Christina Stockfisch (Germany), Rosanna Ruscito (Italy), Inga Puisa (Lithuania), Jessica van Ruitenburg (The Netherlands), Lina Lopes (Portugal), Andreja Poje (Slovenia), Beatriz Quintanilla (Spain), Joa Bergold and Åsa Forsell (Sweden). A very, very particular thanks also goes to those trade union negotiators and experts who generously gave their time to share their insights with us and explain and explain again the details of the negotiation process to improve the work-life balance provisions for the workers in their companies and sectors. A special thank you goes to Mercedes Miletti and Inès Derousselle, whose work behind the scenes was instrumental to organise it all. Dr Barbara Helfferich Dr Paula Franklin With the financial support of the European Commission / 3 CONTENTS EXECUTIVE SUMMARY 4 1. INTRODUCTION 8 2. METHODOLOGY 12 2.1 Literature review and analysis of existing data 12 3. WORK-LIFE BALANCE IN THE EUROPEAN UNION 13 3.1 Sectors promoting work-life balance 15 3.2 European cross-industry social dialogue 17 3.3 Other European civil society actors 17 3.4 European legislative framework and instruments to promote work-life balance 18 4.
    [Show full text]
  • Trade Union Channels for Influencing European Union Policies
    Nordic journal of working life studies Volume 5 ❚ Number 3 ❚ September 2015 Trade Union Channels for Influencing European Union Policies ❚❚ Bengt Larsson1 Professor, Department of Sociology and Work Science, University of Gothenburg, Sweden ABSTRACT This paper analyzes what channels trade unions in Europe use when trying to influence European Union (EU) policies. It compares and contrasts trade unions in different industrial relations regimes with regard to the degree to which they cooperate with different actors to influence EU policies, while also touching on the importance of sector differences and organizational resources. The study is based on survey data collected in 2010–2011 from unions affiliated with the European Trade Union Confederation and from below peak unions in 14 European countries. Results of the survey show that the ‘national route’ is generally the most important for trade unions in influencing EU policies in the sense that this channel is, on average, used to the highest degree. In addition, the survey delineates some important differences between trade unions in different industrial relations regimes with regard to the balance between the national route and different access points in the ‘Brussels route’. KEY WORDS Industrial relations / trade unions / cooperation / lobbying / EU policies Introduction ompared with other regions in the world, many trade unions in Europe have a strong national position. Transnationally, the position of trade unions is also Crelatively strong, since European trade unions have institutionalized
    [Show full text]
  • Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model the Complex Interaction Between Nordic and European Labour Law Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model
    TemaNord 2015:541 TemaNord 2015:541 TemaNord Ved Stranden 18 DK-1061 Copenhagen K www.norden.org Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model The Complex Interaction between Nordic and European Labour Law Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model One of the special features of the Nordic countries is that the determination of wages and working conditions is largely left up to the negotiations between the social partners. The purpose of this report is to illuminate a number of the challenges faced by the labour-law systems of the Nordic countries in the light of an increasingly well-developed European law system. The first part of the report was prepared by Dr. Jur. Jens Kristiansen, the editor-in-chief, and focuses on a number of the general challenges facing the labour-law systems of the Nordic countries in the form of European rules and court decisions. The second part of the report was prepared by various representatives of employer and employee organisations in the Nordic countries and illustrates some of the challenges faced by the social partners in their interaction with the European court system and the way in which these challenges have been addressed in the individual countries. TemaNord 2015:541 ISBN 978-92-893-4177-6 (PRINT) ISBN 978-92-893-4179-0 (PDF) ISBN 978-92-893-4178-3 (EPUB) ISSN 0908-6692 TN2015541 omslag.indd 1 02-06-2015 11:20:51 Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model The Complex Interaction between Nordic and European Labour Law Dr. Jur. Jens Kristiansen (ed.) Contributions by: Jens Kristiansen, Hans Tilly, Lena Maier Söderberg, Flemming Dreesen, Magnús Norðdahl, Christen Horn Johannessen, Hrafnhildur Stefánsdóttir, Gabriella Sebardt, Ane Kristine Lorentzen, Jari Hellsten, Jens Kragh og Ella Sjödin TemaNord 2015:541 Europe and the Nordic Collective-Bargaining Model The Complex Interaction between Nordic and European Labour Law Dr.
    [Show full text]
  • Collective Bargaining in Europe: Towards an Endgame Volume III
    European Trade Union Institute Bd du Roi Albert II, 5 1210 Brussels Belgium +32 (0)2 224 04 70 [email protected] www.etui.org Collective bargaining in Europe: towards an endgame Volume III Edited by Collective bargaining in Europe: Torsten Müller, Kurt Vandaele and Jeremy Waddington towards an endgame This book is one of four volumes that chart the development of collective bargaining since the year 2000 in the 28 EU Member States. Although collective bargaining is an integral part Volume III of the European social model, it does not sit easy with the dominant political and economic discourse in the EU. Advocates of the neoliberal policy agenda view collective bargaining III Volume — and trade unions as ‘rigidities’ in the labour market that restrict economic growth and impair entrepreneurship. Declaring their intention to achieve greater labour market flexibility Edited by and improve competitiveness, policymakers at national and European level have sought to Torsten Müller, Kurt Vandaele and Jeremy Waddington decentralise collective bargaining in order to limit its regulatory capacity. Clearly, collective bargaining systems are under pressure. These four volumes document how the institutions of collective bargaining have been removed, fundamentally altered or markedly narrowed in scope in all 28 EU Member States. However, there are also positive examples to be found. Some collective bargaining systems have proven more resilient than in Europe bargaining Collective Waddington and Jeremy Vandaele Kurt Müller, by Torsten Edited others in maintaining multi-employer bargaining arrangements. Based on the evidence presented in the country-focused chapters, the key policy issue addressed in this book is how the reduction of the importance of collective bargaining as a tool to jointly regulate the employment relationship can be reversed.
    [Show full text]
  • Anders Kjellberg Professor I Sociologi, Lunds Universitet Tel
    Den svenska modellen 2020 - en presentation Kjellberg, Anders 2021 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Kjellberg, A. (2021). Den svenska modellen 2020 - en presentation. Därför var 2020 ett historiskt år för facken, Stockholm, Sverige. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal – en presentation* Webbinarium 29 april 2021 (uppdaterad 2/6 2021) Därför var 2020 ett historiskt år för facken Seminariet kan ses i Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=oBvj8flS92I&t=11s * Har utvidgats väsentligt efter webbinariet Anders Kjellberg professor i sociologi, Lunds universitet tel.
    [Show full text]
  • The Governance of Policy Reforms in Southern Europe and Ireland
    The governance of policy reforms in southern Europe and Ireland The governance of policy reforms in southern Europe and Ireland Social dialogue actors and institutions in times of crisis Social dialogue actors and institutions in times of crisis Edited by Konstantinos Papadakis and Youcef Ghellab ILO The governance of policy reforms in southern Europe and Ireland Social dialogue actors and institutions in times of crisis The governance of policy reforms in southern Europe and Ireland Social dialogue actors and institutions in times of crisis Edited by Konstantinos Papadakis and Youcef Ghellab International Labour Office, Geneva International Labour Office • Geneva Copyright © International Labour Organization 2014 First edition 2014 Publications of the International Labour Office enjoy copyright under Protocol 2 of the Universal Copyright Convention. Nevertheless, short excerpts from them may be reproduced without authorization, on con- dition that the source is indicated. For rights of reproduction or translation, application should be made to ILO Publications (Rights and Permissions), International Labour Office, CH-1211 Geneva 22, Switzerland. The International Labour Office welcomes such applications. Libraries, institutions and other users registered with reproduction rights organizations may make copies in ac- cordance with the licences issued to them for this purpose. Visit www.ifrro.org to find the reproduction rights organization in your country. Papadakis, Konstantinos; Ghellab, Youcef The governance of policy reforms in southern
    [Show full text]